Kvalificerad yrkesutbildning m.m.
Betänkande 1995/96:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU08
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.
Innehåll
1995/96 UbU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. jämte motioner.
Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag. Detta innebär att en försöksverksamhet med en ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå inleds under år 1996. Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under ca en tredjedel av utbildningstiden. Försöksverksamheten omfattar 1 700 platser år 1996 och innebär intagning av elever under åren 1996, 1997 och 1998. Syftet med försöket är att vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall stå organisatoriskt fri från andra befintliga system. Utbildningen omfattar 80 poäng (en veckas heltidsstudier motsvarar en poäng) och skall få avslutas med kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation anges i lag.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändringar i skollagen i syfte att vidga kommunernas skyldighet att i vissa fall betala interkommunal ersättning för deltagare i påbyggnadsutbildning inom komvux.
Nitton reservationer finns fogade till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 resp. bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub13 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslaget beträffande försöksverksamheten breddas så att den kan leda till en särskild yrkeshögskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommittén som skall leda försöksverksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandes rätt att överklaga beslut.
1995/96:Ub14 av Owe Hellberg och Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av blivande småföretagare och företagsledare i småföretag.
1995/96:Ub15 av Britt-Marie Danestig- Olofsson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kvalificerad yrkesutbildning skall anordnas av statliga universitet och högskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för att underlätta de mindre och medelstora företagens möjligheter till medverkan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för tillgodoräknande av kurser från den kvalificerade yrkesutbildningen vid fortsatta studier i den mer traditionella högre utbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag för kommittén att uppmärksamma frågor om förutsättningarna för både kvinnor och män att delta i den kvalificerade yrkesutbildningen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att både följa och utvärdera försöksverksamheten med den nya kvalificerade yrkesutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studeranderepresentation i kommittén,
7. att riksdagen - vid avslag på yrkande 1 - hos regeringen begär förslag om hur studenterna skall garanteras inflytande i den kvalificerade yrkesutbildningen,
8. att riksdagen - vid avslag på yrkande 1- hos regeringen begär förslag om hur studenterna i den kvalificerade yrkesutbildningen skall få samma möjligheter och rätt att framföra besvär som andra studenter inom högskolan.
1995/96:Ub16 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens innehåll och dess fördelning mellan skola och arbetsplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lön skall utgå under den tid som utbildning är förlagd till en arbetsplats,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens längd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att söka till den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en överflyttning av påbyggnadsutbildningar och YTH till yrkeshögskolan,
7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna av en överflyttning av påbyggnadsutbildningar och YTH till yrkeshögskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examen och examensbenämningar efter genomgången yrkeshögskola,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya finansieringsformer (kompetenskonton) för att möjliggöra ett livslångt lärande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka antalet platser inom den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen till 4 000 år 1996 och sedan med ytterligare 4 000 platser per år 1997 och 1998,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nationella ledningsgruppen och de lokala styrelsernas sammansättning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla utbildningsanordnare, oberoende av huvudman, skall ha möjlighet att anordna kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
1995/96:Ub17 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till kommittén som skall lämna förslag till hur kvalificerad yrkesutbildning skall organiseras,
2. att riksdagen avslår framställan om medel för försöksverksamhet.
1995/96:Ub18 av Eskil Erlandsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om interkommunala ersättningar.
1995/96:Ub19 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens längd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslivets företrädare deltar i utformningen av utbildningarna,
4. att riksdagen begär att regeringen i budgetpropositionen hösten 1996 återkommer med förslag om finansiering av verksamheten under budgetåret 1997,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av platser.
1995/96:Ub20 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning till de redan pågående verksamheterna vid högskolor, komvux och folkhögskolorna i samverkan med lämpliga arbetsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga ansvaret för försöksverksamheten till Högskoleverket (i samverkan med Skolverket) men med den allmänna utformning som regeringen föreslagit vad gäller krav på kursutformning, examination, etc.,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att göra en övergripande inventering av olika kategorier av yrken och arbetsuppgifter i svenskt näringsliv, inkl. den offentliga sektorn, med särskild hänsyn till olika behov av yrkesutbildningar.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. jämte de motioner som har väckts med anledning av den. I propositionen läggs fram förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. I lagen anges den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och vissa bestämmelser rörande dess organisation. Försöksverksamheten föreslås omfatta 1 700 nybörjarplatser och inledas under år 1996. Regeringen har i proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 begärt medel för försöksverksamheten. Regeringen har haft betänkandet Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning (SOU 1995:38) som underlag för sina ställningstaganden och förslag. Betänkandet har remissbehandlats.
Regeringen lägger i ett särskilt avsnitt av propositionen fram förslag om skyldighet för kommunerna att betala interkommunal ersättning för deltagare i viss påbyggnadsutbildning inom komvux. Förslaget kräver vissa ändringar i skollagen (1985:1100). Slutligen föreslås en konsekvensändring i 12 kap. 6 § skollagen.
En ny kvalificerad yrkesutbildning - Försöksverksamhet
Propositionen i korthet
Regeringen föreslår att en ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå skall utvecklas Den skall bidra till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för en modernt organiserad produktion av varor och tjänster. Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildningstiden.
En försöksverksamhet omfattande 1 700 nybörjarplatser bör enligt regeringen inledas under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöket skall belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Försöksverksamheten skall omfatta intagning av elever under åren 1996, 1997 och 1998. Den skall stå organisatoriskt fri från andra befintliga system. Olika utbildningsanordnare skall kunna anordna utbildning inom försöksverksamheten och samarbete mellan olika anordnare skall eftersträvas. En anordnare skall alltid vara huvudansvarig för utbildningen. Det är angeläget att tillvarata möjligheterna att skapa en flexibel utbildningsorganisation, framhåller regeringen.
Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och vissa bestämmelser om organisation under försöksverksamheten anges i en särskild lag, i vilken regeringen bl.a. begär bemyndigande att få meddela närmare föreskrifter om försöksverksamheten. I propositionen redogör regeringen emellertid för hur den har tänkt sig utformningen av försöksverksamheten.
Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att leda försöksverksamheten. Kommittén skall - inom de ramar som riksdagen och regeringen anger - besluta om verksamhetens inriktning och huvudsakliga innehåll, statsbidrag, lokalisering, dimensionering samt om godkännande av utbildningsplan. Vidare avses kommittén ha ansvar för att tillsyn och uppföljning samt att en från kommittén fristående utvärdering kommer till stånd. Regeringen avser också att ge kommittén i uppdrag att utarbeta förslag till hur den nya kvalificerade yrkesutbildningen kan inordnas i utbildningssystemet.
Hos varje huvudansvarig utbildningsanordnare skall det enligt propositionen inrättas en ledningsgrupp med företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen och minst en företrädare vardera för högskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Ledningsgruppen skall bl.a. svara för att utbildningen genomförs inom givna ramar och anta studerande. De studerande bör ges möjlighet till insyn och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande.
Enligt regeringen bör utbildningens omfattning beskrivas med ett veckopoängsystem av det slag som tillämpas i högskolan. Utbildningen bör få avslutas med kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Den som fullgjort vad som fordras för att bli godkänd på alla ingående moment i en kvalificerad yrkesutbildning och uppnått 80 poäng skall kunna erhålla bevis över kvalificerad yrkesutbildningsexamen med viss inriktning. För tillträde till utbildningen skall krävas en viss allmän behörighet. Deltagarna i utbildningen bör ges rätt till studiemedel under hela utbildningstiden.
Anordnare - Dimensionering
I motion 1995/96:Ub17 (fp) begärs en fortsatt utredning m.m. i syfte att ge klarare konturer av förutsättningarna för den kvalificerade yrkesutbildningen, innan 1 700 studerande påbörjar utbildningen. Motionärerna ställer sig positiva till att skapa en kvalificerad yrkesutbildning, men menar att regeringen - eftersom utredningsförslaget om en självständig yrkeshögskola vid sidan av högskolan avvisas - borde ha presenterat ett mera utförligt eget förslag. Man borde även ha inväntat slutbetänkanden och remissbehandling från olika pågående utredningar som behandlar frågor om livslångt lärande och kunskapslyft. Den kommitté som skall tillsättas bör få sina direktiv utan att ha kravet på sig att starta försöksverksamhet redan hösten 1996, anser motionärerna. Kommittén bör få i uppdrag att lämna förslag till mål för utbildningen, antagning, urval, organisation, samverkan med företag, studerandes ställning och rättssäkerhet, finansiering av lärandet på arbetsplatser, krav på handledare etc. Motionärerna anser således att medel för försöksverksamheten inte skall anvisas för år 1996.
Utskottet anser det nödvändigt att så snart som möjligt utveckla en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning för att möta arbetslivets behov av kompetent arbetskraft. Utskottet anser det, i likhet med regeringen, viktigt att tillgodose behoven inom vissa branscher av en ny kvalificerad yrkesutbildning med stark arbetsplatsintegrering. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att frågan behöver utredas ytterligare och att ett flertal utredningar skall avvaktas, innan utbildningen startar. Det är av stort värde att snarast möjligt få till stånd en kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå.
När det gäller frågan om medel till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning finns förslag härom i proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Utskottet har i sitt betänkande 1995/96:UbU7 Tilläggsbudget m.m. meddelat att utskottet beslutat uppskjuta behandlingen av det förslaget till senare i vår. Frågan om medelsanvisning kommer således att behandlas senare av utskottet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion 1995/96:Ub17.
Den principiella och grundläggande frågan om utbildningsanordnare och härtill närliggande problemställningar tas upp i flera motioner.
I motion 1995/96:Ub16 (m) läggs fram förslag om att skapa en yrkeshögskola. Motionärerna konstaterar att regeringen endast har godtagit en del av förslagen i betänkandet Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. De flesta frågor som måste lösas hänvisas nu till en kommitté. Motionärerna anser det väsentligt att utbildningarna kan hävda sig internationellt och framhåller att det krävs att utbildningsanordnare och arbetsliv tar ett betydande ansvar för samverkan (yrkande 1). Till yrkeshögskolan bör successivt överföras de yrkestekniska utbildningarna vid högskolan (YTH) och de yrkesinriktade påbyggnadsutbildningarna inom komvux. Regeringen bör återkomma med en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna av en överflyttning (yrkandena 6 och 7). I yrkande 5 behandlas möjligheterna att söka till utbildningen. Den nya yrkeshögskolan skall vara ett alternativ till den traditionella högskolan. Motionärerna framhåller att den också skall vara ett alternativ för personer från arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant slag som inte finns på vanlig högskolenivå. Vidare yrkas i motionen (yrkande 12) att alla utbildningsanordnare oberoende av huvudman skall ha möjlighet att anordna kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Motionärerna anser att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping självfallet måste kunna anordna sådan utbildning även om de inte ingår i begreppet statliga universitet och högskolor i den föreslagna lagtexten.
Enligt motion 1995/96:Ub13 (kds) yrkande 1 är försöksverksamheten som föreslås otillräcklig. Motionärerna pekar på att regeringen i propositionen slår fast att försöket inte får leda till en fristående yrkeshögskola. Försöksverksamheten bör, menar motionärerna, breddas så att även en modell som kan leda till en särskild yrkeshögskola kan prövas. En yrkeshögskola - som ett alternativ till den vanliga högskolan - med en tydlig identitet skulle få status genom sin särart.
Eftersom det handlar om eftergymnasial utbildning bör högskolan enligt motion 1995/96:Ub19 (c) yrkande 2 vara huvudman med allt vad det innebär i form av organisation, resurshantering, examination etc. Högskolan kan bäst garantera kvaliteten och jämförbarheten i utbildningen, anser motionärerna. Utbildningen bör utformas som en integrerad del i den övriga högskolan och med i princip samma tillträdesregler. Högskolan behöver inte vara genomförare av utbildningarna utan den kan läggas ut - helt eller delvis - på ett antal olika utbildningsanordnare. Motionärerna anser att det genom ett kursutformat system skapas möjligheter att tillgodoräkna sig redan genomgången utbildning vid övergång till andra högskoleutbildningar. Ambitionen måste vara att skapa ett flexibelt system som ger möjligheter till övergång i båda riktningarna.
Enligt motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 1 skall den kvalificerade yrkesutbildningen anordnas av statliga universitet och högskolor. Motionärerna vill gärna se ett öppet system där flera parter samarbetar men där statliga universitet och högskolor skall vara anordnare. Motionärerna framhåller vidare att de inte vill att det sammanhållna svenska systemet för högre utbildning delas i ett A- och B-lag och påpekar att integreringen av den nya yrkesutbildningen i högskolan kan ha en positiv effekt då det gäller att motverka social snedrekrytering till högre studier.
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning bör enligt motion 1995/96:Ub20 (mp) yrkande 1 förläggas till de redan pågående verksamheterna vid högskolor, komvux och folkhögskolor i samverkan med lämpliga arbetsplatser. Motionärerna anser att det är svårt att förstå varför en ny form av yrkesutbildning skall prövas med nya huvudmän och en ny ledning i form av en fristående kommitté. Det blir bättre kvalitet i utbildningen, bättre möjligheter att utvärdera försöksverksamheten om den knyts till redan påbörjad verksamhet vid befintliga utbildningsanstalter. Motionärerna framhåller att universitet och högskolor sedan lång tid har vidgat samarbetet med näringsliv, kommuner, landsting och andra statliga institutioner. Försöksverksamheten skall ses som en intensifiering av det redan påbörjade arbetet vid framför allt de regionala högskolorna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet anser det angeläget att försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning inleds redan hösten 1996. Regeringens förslag att inleda en försöksverksamhet anser utskottet vara en väl avvägd och framkomlig väg för att dels öka utbildningsutbudet, dels vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöksverksamheten kommer att inte minst belysa arbetslivets och de studerandes intresse för denna typ av utbildning. Avsikten är också att försöksverksamheten skall ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet, vilket utskottet finner vara positivt. Utskottet ansluter sig till vad regeringen anfört om försöksverksamhet och att inte bygga upp en särskild utbildningsform för denna utbildning. Utskottet vill poängtera att det handlar om en helt ny utbildning och anser att det skulle vara till nackdel för utvecklandet av en ny utbildning att redan från början låsa den i en fast organisatorisk form. Genom att - som regeringen föreslagit - ge såväl statliga universitet och högskolor, kommuner och landsting som enskilda utbildningsanordnare möjlighet att vara anordnare av utbildningen ges förutsättningar för en mångfasetterad verksamhet med goda möjligheter att vinna erfarenheter och att dra slutsatser inför en permanent inordning i utbildningssystemet. Utbildningsanordnarna skall få anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra. Utskottet kan konstatera att det förslag till lagreglering vad gäller vilka som har rätt att anordna utbildningen är mycket brett och täcker således även t.ex. högskolor med enskild huvudman.
Regeringen har redovisat att den avser att prioritera sådana utbildningar där flera anordnare samverkar, vilket kan innebära nya konstellationer av utbildningsanordnare. Utskottet anser det således positivt att en försöksverksamhet startar utan att en låsning sker beträffande den framtida organisatoriska formen. Enligt utskottets mening skulle ett redan från början omfattande regelverk kunna vara hindrande för utvecklingsarbetet. En stor del av dynamiken i den fortsatta utvecklingen skulle därmed kunna förloras. För att försöksverksamheten skall kunna ge underlag för ställningstagande till hur de aktuella utbildningsbehoven bäst skall kunna tillgodoses i framtiden är det enligt utskottets uppfattning således viktigt att försöksverksamheten är organisatoriskt fri från andra befintliga system.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 samt 1995/96:Ub20 yrkande 1 anta regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.
Dimensioneringen av verksamheten med kvalificerad yrkesutbildning behandlas i två motioner. I motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 10 yrkas att antalet platser utökas till 4 000 år 1996 och sedan med ytterligare 4 000 platser per år under åren 1997 och 1998. Målsättningen bör vara att det i framtiden skall finnas 20 000 platser i kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning utöver de platser som i dag finns i yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar och inom YTH. Enligt motion 1995/96:Ub19 (c) yrkande 4 bör försöksverksamheten inledas med föreslagna 1 700 platser hösten 1996, byggas ut med 1 000 nybörjarplatser våren 1997, 2 000 platser hösten 1997, 1 000 platser våren 1998 och 2 000 hösten 1998. Riksdagen bör redan nu ange ökningen av antalet platser under år 1997, och regeringen bör återkomma med förslag om finansiering av verksamheten i budgetpropositionen. Större delen av utbildningsplatserna bör tillkomma de mindre och medelstora högskolorna (yrkande 5).
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om att försöksverksamheten skall inledas med 1 700 platser år 1996. En viktig del av försöksverksamheten är att belysa arbetslivets och de studerandes intresse av utbildningen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att, innan försöksverksamheten inletts, ha en bestämd uppfattning om den framtida dimensioneringen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1995/96:Ub16 yrkande 10 och 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5. I det föregående har utskottet redovisat att regeringen har begärt medel för verksamheten i propositionen om tilläggsbudget m.m. för budgetåret 1995/96 och att denna fråga kommer att behandlas av utskottet senare i vår.
Innehållet i utbildningen m.m.
Utbildningens närmare innehåll tas upp i motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 2. Motionärerna anser att regeringens förslag med en tredjedel av utbildningen på en arbetsplats och två tredjedelar på en skola är fyrkantigt och saknar incitament för att arbetslivet skall ta aktiv del av utbildningens innehåll, kvalitet och rekrytering. Det krävs en struktur som stimulerar företag och branscher till ett aktivt engagemang. Om den nödvändiga integrationen mellan skola och arbetsliv skall komma till stånd räcker det inte med att föreslå att eleverna skall få studielån under den arbetsplatsförlagda delen. Företagens intresse för kvalitet i utbildningen ökar om lärlingar inte bara har plats i företaget utan faktiskt också förväntas delta i produktionen. Motionärerna anser därför att lön skall utgå under den tid som utbildningen är förlagd till en arbetsplats och förutsätter att avtal kan träffas så att lönen motsvarar minst ordinarie studiemedel (yrkande 3).
Utskottet vill peka på att den nya kvalificerade yrkesutbildningen enligt regeringens förslag skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster. Utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som en stark arbetsplatsintegrering. Den skall därför ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildningstiden. Utskottet vill betona att det här är fråga om ett nytt sätt att se på utbildning. Det är således inte fråga om arbetsplatsanknuten praktik eller att delta i produktionen av varor eller tjänster. Utskottet utgår från att näringslivet tar sin del av ansvaret för att åstadkomma en förnyelse av kvalificerad yrkesutbildning. Utskottet erinrar om att en förutsättning för att få till stånd den utbildning som nu är i fråga är att det finns ett aktivt intresse hos de olika företagen och branscherna.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion 1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3.
Frågan om medverkan av mindre och medelstora företag i utbildningen tas upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 2. Motionärerna anser att det finns en uppenbar risk att de mindre och medelstora företagen inte har vare sig de personella, praktiska eller ekonomiska resurser som krävs för att delta i den nya yrkesutbildningen. Särskilda åtgärder måste därför vidtas för att underlätta deras medverkan.
Enligt utskottets mening tar motionärerna upp en viktig fråga när de pekar på risken för att de mindre och medelstora företagen inte har erforderliga resurser för att kunna delta i utbildningen. Som utskottet tidigare framhållit är en förutsättning för att utbildningen över huvud taget skall kunna anordnas att ett aktivt och engagerat intresse finns från arbetslivet. Utskottet förutsätter att även mindre och medelstora företag skall kunna delta. Utskottet utgår därvid från att det finns ett intresse hos branschorganisationer och liknande att på olika sätt underlätta detta. Utskottet utgår vidare från att denna fråga kommer att uppmärksammas särskilt. Något uttalande härom av riksdagen anser utskottet inte vara påkallat, varför yrkandet bör avslås.
I motion 1995/96:Ub16 (m) yrkandena 4 och 8 behandlas frågor om utbildningens längd m.m. Det krävs mer av nytänkande och flexibilitet. Ett system där utbildningarnas längd kan variera mellan ett och tre år är att föredra enligt motionärerna (yrkande 4). Det skall finnas tre olika examina som bygger på utbildningens längd och innehåll. Yrkeshögskolediplom för utbildning som omfattar minst ett år, Yrkeshögskoleexamen för utbildning om minst två år och Yrkesexamen för utbildningar om minst tre år (yrkande 8). Även i motion 1995/96:Ub19 (c) yrkande 1 tas frågor om utbildningens längd upp. Utbildningen bör utformas som ett antal korta kurser vilka skall kunna sammanfogas till längre utbildningsvägar om ett, två eller tre år eller läsas separat som fort- eller vidareutbildning.
Utskottet delar regeringens uppfattning att utbildningen bör få avslutas med en examen. Den som fullgjort vad som fordras för att bli godkänd på alla ingående moment i en kvalificerad yrkesutbildning och uppnått 80 poäng skall kunna tilldelas bevis över kvalificerad yrkesutbildningsexamen med viss inriktning. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om att formerna för kunskapskontrollen kan variera men att de liksom principerna för betygsättning skall framgå av utbildningsplanen för varje utbildning. Utskottet erinrar om att det här är fråga om att bygga upp helt nya utbildningar, där arbetslivet kommer att ha stort inflytande på uppläggningen av respektive utbildning. Det bör ankomma på den kommitté som skall leda utbildningen att bedöma om det i det enskilda fallet är påkallat med en längre eller en kortare utbildning. Vad regeringen anfört om examen bör dock enligt utskottet ligga fast, nämligen att den som fullgjort vad som fordras för att bli godkänd på alla ingående moment i en kvalificerad yrkesutbildning och uppnått 80 poäng skall kunna tilldelas bevis över kvalificerad yrkesutbildningsexamen med viss inriktning. Detta innebär en genomsnittlig längd på utbildningen om två år. När det gäller frågan om att kurser ingående i utbildningen skall kunna läsas separat som fort- eller vidareutbildning kan utskottet konstatera att regeringens förslag till försöksverksamhet innebär en sammanhållen utbildning som skall ge de studerande såväl fördjupade teoretiska som praktiska kunskaper. Utskottet vill peka på att en anordnare av en kvalificerad yrkesutbildning givetvis på annat sätt än inom försöksverksamhetens ram - t.ex. som uppdragsutbildning - kan erbjuda och anordna delar av utbildningen. Utskottet anser sålunda att det inte finns anledning för riksdagen att ha någon annan uppfattning än den regeringen redovisat. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1995/96:Ub16 yrkandena 4 och 8 samt 1995/96:Ub19 yrkande 1.
Ledningen av försöksverksamheten m.m.
Den centrala ledningen av försöksverksamheten tas upp i motion 1995/96:Ub20 (mp) yrkande 2. Motionärerna pekar på att det kan bli stora svårigheter att snabbt bygga upp en helt ny organisation för att leda en landsomfattande försöksverksamhet. Med tanke på framtiden vore det att föredra att ansvaret för försöksverksamheten i stället förläggs till Högskoleverket i samverkan med Skolverket men med den allmänna utformning som regeringen förordat vad gäller krav på examination etc. Möjligen kan man överväga att låta en för uppdraget tillsatt kommitté svara för utvärderingen av försöksverksamheten, anförs det i motionen.
Utskottet vill åter erinra om att det här är fråga om att bygga upp en ny form av utbildning med en stark arbetsplatsintegrering, där bl.a. skilda slag av anordnare skall kunna prövas. Utskottet delar regeringens uppfattning att försöksverksamheten bör ledas av en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté. Genom att inte knyta ledningen av verksamheten till befintliga myndigheter inom utbildningsområdet ges enligt utskottet bl.a. större förutsättningar för att utbildningen i varje enskilt fall anordnas av den eller dem som är mest lämpade. Utskottet delar således inte uppfattningen i motion 1995/96:Ub20 att försöksverksamheten skall ledas av Högskoleverket i samverkan med Skolverket och avstyrker därför yrkandet.
I flera motioner behandlas frågor om den centrala kommitténs sammansättning. I motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 11 (delvis) anförs att det är angeläget att det rekryteras personer till den nationella ledningsgruppen som har goda kunskaper om kvalificerad yrkesutbildning. Det finns ingen anledning att det skall vara ett visst antal från arbetsmarknadens parter och politiska företrädare. Det väsentliga är vad dessa personer kan tillföra ledningsgruppen. Motionärerna i motion 1995/96:Ub13 (kds) yrkande 2 pekar på att det inte framgår av propositionen hur kommittén skall vara sammansatt. Motionärerna utgår från att företrädare för näringslivet, olika utbildningsanordnare och de studerande kommer att beredas plats. I motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 6 framhålls att det är naturligt att alla berörda intressenter är delaktiga i utvecklingen. Motionärerna anser att det skall finnas studeranderepresentation i kommittén.
Utskottet anser inte att det ankommer på riksdagen att ta ställning till hur kommittén skall vara sammansatt. Utskottet har erfarit att kommittén kommer att bestå av företrädare för arbetslivet och de politiska partierna samt företrädare för högskolan och skolan. Utskottet förutsätter att frågan om representationen av de studerande tas upp och prövas efter försöksperiodens slut. Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2, 1995/96:Ub15 yrkande 6 och 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis).
De lokala ledningsgrupperna m.m. behandlas i motionerna 1995/96:Ub16 (m) yrkande 11 (delvis) och 1995/96:Ub19 (c) yrkande 3. I den först nämnda motionen yrkas att näringslivet skall ha majoritet i de lokala ledningsgrupperna. I den andra motionen framhålls att det inte räcker med att arbetsmarknadens centrala parter deltar i utformningen av utbildningen. Företrädare för branschorganisationer, yrkesföreningar etc. måste engageras, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att ett av syftena med försöksverksamheten är att olika utbildningsanordnare skall kunna anordna den nu aktuella utbildningen och att samarbete mellan olika anordnare skall eftersträvas. En anordnare skall dock alltid vara huvudansvarig. Utskottet anser att ett nära samarbete mellan kommuner, högskolor och andra utbildningsanordnare medverkar till att en hög kvalitet i utbildningen kan säkerställas och främjar utvecklingsarbetet. Enligt propositionen skall företrädare för högskolan och den kommunala vuxenutbildningen alltid medverka i den lokala ledningen av verksamheten. I ledningsgruppen skall också ingå företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av den lokalt anordnade utbildningen. Utskottet finner detta självklart och viktigt för kvaliteten i utbildningen. Däremot finns det enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att ha en uppfattning om den närmare sammansättningen av de lokala ledningsgrupperna. Som utskottet ser det kan detta variera från fall till fall beroende på vilka parter som samverkar om en utbildning och vem som är huvudansvarig för anordnandet av viss utbildning. Utskottet vill också peka på att en förutsättning för att yrkesutbildning av den art som nu är i fråga över huvud taget skall komma till stånd kräver ett aktivt engagemang och medverkan av arbetslivet. Intresse och beredskap att ställa utbildningsplatser till förfogande från olika yrkesområden och branscher kommer att i hög grad vara avgörande för utbildningens inriktning och omfattning. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motionerna 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och 1995/96:Ub19 yrkande 3 avslås.
Kommittén bör ges i uppdrag att uppmärksamma frågor om förutsättningar för både kvinnor och män att delta i utbildningen föreslås det i yrkande 4 i motion 1995/96:Ub15 (v). Motionärerna pekar på att val av utbildning och yrke i dag är traditionsbundna efter kön och de saknar en analys av den kvalificerade yrkesutbildningen ur ett könsperspektiv.
Utskottet vill med anledning av yrkandet hänvisa till vad regeringen anför i propositionen om att en viktig utgångspunkt för den centrala kommitténs arbete skall vara att belysa den nya utbildningens möjligheter inom hela arbetsmarknaden och ta till vara både kvinnors och mäns förutsättningar. Sådan utbildning som kan bidra till att bryta de traditionella könsbundna utbildnings- och yrkesvalen skall lyftas fram. Försöksverksamheten bör vidare enligt regeringen utformas så att den stimulerar bl.a. kvinnors intresse för naturvetenskapligt och tekniskt inriktade yrken. Utskottet anser att syftet med yrkandet, som utskottet uppfattat det, är tillgodosett med vad regeringen säger i propositionen. Utskottet vill därför inte föreslå någon riksdagens särskilda åtgärd med anledning av yrkandet, varför det avstyrks.
Enligt motion 1995/96:Ub14 (v) bör utbildning av småföretagare och företagsledare i småföretag omfattas av de utbildningar som kommittén skall prioritera.
Utskottet erinrar om att syftet med den nya utbildningen är att utveckla en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning för att möta arbetslivets behov av kompetent arbetskraft. Utbildningen kommer att kunna anordnas inom områden där det finns behov av utbildning i vilken en praktisk inriktning förenas med fördjupade teoretiska kunskaper. De studerande skall lära sig att behärska både den teoretiska grunden och den praktiska tillämpningen. Den nya utbildningen syftar till att öka kompetensen hos medarbetarna i företagen. De krav på utbildning som blivande småföretagare och företagsledare i småföretag kan ha i form av kunskaper om ekonomi, skattefrågor, juridik, arbetsrätt, personaladministration etc. bör enligt utskottet kunna tillgodoses på annat sätt än genom den nu föreslagna yrkesutbildningen. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Frågan om utvärdering av försöksverksamheten behandlas i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 5. Motionärerna anser att det är felaktigt att kommittén får till uppgift att utvärdera den verksamhet som den ytterst är ansvarig för. En parlamentariskt sammansatt grupp bör tillsättas med uppgift att både följa och utvärdera försöksverksamheten.
Utskottet vill erinra om att regeringen i propositionen uppger att kommittén avses få ansvar för att tillsyn och uppföljning samt att en från kommittén fristående utvärdering av försöket kommer till stånd. Vidare kommer den ungdomspolitiska utredningen (dir. 1995:154) att följa försöket. Utskottet konstaterar således att det inte blir kommitténs uppgift att själv utvärdera verksamheten. Regeringens avsikt är att en från kommittén fristående utvärdering skall genomföras. Utskottet anser att yrkandet i nu berörd del är tillgodosett. Utskottet har vidare erfarit att bl.a. företrädare för de politiska partierna avses ingå i kommittén. Det finns enligt utskottet ingen anledning för riksdagen att uttala sig för att en parlamentarisk sammansatt grupp skall följa och utvärdera försöksverksamheten. Riksdagen bör avslå motion 1995/96:Ub15 yrkande 5.
Övrigt
En analys av arbetsmarknadens behov av yrkesutbildade efterfrågas i motion 1995/96:Ub20 (mp) yrkande 3. En utredning bör tillsättas med uppdrag att göra en övergripande inventering av olika kategorier av yrken och arbetsuppgifter i svenskt näringsliv, inklusive den offentliga sektorn och utarbeta förslag till en organisation av svensk yrkesutbildning. Motionärerna anser att en sådan analys krävs för en optimal dimensionering och utformning av olika typer av yrkesutbildningar.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning om möjligheten att genom den föreslagna analysen uppnå vad motionärerna menar skulle bli resultatet. Under senare år har arbetslivet genomgått en omfattande omstrukturering. Inte minst har den nya informationstekniken inneburit mycket stora och snabba förändringar inom arbetslivet. Förändringarna i arbetslivet har medfört ökade krav på medarbetarnas benägenhet för nya arbetsuppgifter, kvalitetsmedvetande och förmåga att se helheter och processer. Förändringarna är generella och innebär att nya krav ställs på hela utbildningssystemet och i synnerhet på yrkesutbildningen. Någon möjlighet att i ett sådant förändringsskede från centralt håll optimalt dimensionera och utforma olika typer av yrkesutbildningar finner utskottet inte genomförbart. En mer framkomlig väg är att genom flexibilitet i utbildningssystemet anordna sådan utbildning som efterfrågas av arbetslivet. Utskottet avstyrker med det anförda yrkandet.
I två motioner tas frågor upp om de studerandes rätt till överklagande av beslut. I motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 8 begärs - vid avslag på motionens yrkande 1 om att yrkesutbildningen skall anordnas av statliga universitet och högskolor - förslag om hur de studerande i den kvalificerade yrkesutbildningen skall få samma möjligheter och rätt att överklaga beslut som andra studerande inom högskolan. Även i motion 1995/96:Ub13 (kds) yrkande 3 framhålls att det klart måste framgå att de studerande i den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen har samma rätt som övriga högskolestudenter att överklaga beslut i enlighet med 13 kap. 2 § högskoleförordningen.
Utskottet utgår från att regeringen - vid utformandet av de närmare föreskrifterna om försöksverksamheten - kommer att överväga frågor om studerandes rätt att överklaga beslut. Utskottet finner inte någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande om att högskoleförordningens regler skall gälla. Motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3 och 1995/96:Ub15 yrkande 8 avstyrks.
I motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 3 framhålls att entydiga regler måste utarbetas om tillgodoräknande av kurser från den kvalificerade yrkesutbildningen vid fortsatta studier vid den mer traditionella högre utbildningen.
Utskottet erinrar om att det enligt 7 kap. 14 § högskoleförordningen ankommer på högskolorna själva att pröva huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Utbildningsministern har den 6 mars 1996 i ett frågesvar i riksdagen uttryckt vikten av att universiteten och högskolorna är generösa i sin tillämpning av bestämmelserna. Han meddelade också att Högskoleverket planerar en översyn av möjligheterna till tillgodoräknande. Utskottet vill även peka på att regeringen i propositionen redovisat att det i utbildningsplanen för den kvalificerade yrkesutbildningen skall framgå om några av de kurser som ingår i utbildningen skall kunna tillgodoräknas vid den samverkande högskolan.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå yrkandet.
Frågan om hur studerandeinflytandet i utbildningen skall kunna garanteras - om riksdagen inte beslutar att försöksverksamheten skall anordnas av statliga universitet och högskolor - tas upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 7. Studiemiljön är oerhört viktig, framhåller motionärerna. Studenterna vid den nya yrkesutbildningen bör tillhöra en högskolekultur med en fungerande studentkår.
Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört i propositionen (s. 15) om att de studerande bör ges möjlighet till insyn och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. Något uttalande från riksdagens sida i frågan är enligt utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker därmed yrkandet.
Ett system med kompetenskonton, som arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp, bör snarast införas så att i dag yrkesverksamma på ett naturligt sätt kan studera vid bl.a. yrkeshögskola anser motionärerna i motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 9.
Utskottet vill med anledning av yrkandet hänvisa till att frågor om vuxnas möjlighet till kompetenshöjning utreds av kommittén Ett nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67). Kommittén skall bl.a. ta ställning till vilken ansvarsfördelning som skall gälla mellan den offentligt finansierade utbildningen och arbetslivet för olika typer av utbildningsinsatser. Frågan om ansvaret för utbildningens finansiering är därvid enligt direktiven central. Kommittén skall också föreslå vilket ansvar varje individ bör ta för sin egen kompetensutveckling. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört senast den 1 mars 1997. Med hänvisning till pågående utredning avstyrker utskottet yrkandet.
Påbyggnadsutbildningar m.m.
Gymnasiereformen år 1991 innebar bl.a. att specialkurser inklusive påbyggnadsutbildningar inte längre skulle finnas inom gymnasieskolan. Motsvarande utbildning skulle fortsättningsvis i stället få anordnas som påbyggnadsutbildningar inom komvux. Påbyggnadsutbildning fördes därför in som ett begrepp i 11 kap. skollagen (1985:1100). För att underlätta övergången till den nya ordningen infördes vid ändringen av skollagen en övergångsbestämmelse med innebörden att kommuner och landsting fram t.o.m. läsåret 1994/95 fick ta in elever på de specialkurser/påbyggnadsutbildningar som ingick i länsskolnämndernas organisationsbeslut för läsåret 1991/92. Denna övergångsbestämmelse har sedermera genom riksdagens beslut förlängts så att intagning till specialkurser fick ske även under läsåret 1995/96 (bet. 1994/95:UbU9, rskr. 225).
Kommunernas möjlighet att ta in elever på specialkurser i gymnasieskolan upphör således vid utgången av läsåret 1995/96. Därmed upphör också kommunernas skyldigheter att betala interkommunal ersättning för elever i sådan utbildning anordnad inom gymnasieskolan. Som ersättning för detta förordar regeringen att kommunernas skyldigheter att betala interkommunal ersättning för elever som deltar i påbyggnadsutbildning inom komvux utökas. Rätten att erhålla interkommunala ersättningar begränsas till den volym för sådana påbyggnadsutbildningar som inte tillgodoses genom den tredje årskursen i gymnasieskolan och som för respektive kommun angavs genom länsskolnämndernas organisationsbeslut för läsåret 1991/92. Förändringen innebär att skollagen måste ändras, bl.a. behöver bemyndigandet i 11 kap. 24 § skollagen ändras.
Enligt motion 1995/96:Ub18 (c) löser inte regeringens förslag de akuta problem som finns bl.a. vid lanthushållsskolorna. Motionärerna exemplifierar med Ryssby lanthushållsskola som i juni 1995 genom beslut av regeringen erhöll status som fristående skola och därtill som s.k. kompletterande skola med två specialkurser. Riksdagen bör, anser motionärerna, besluta att kommuner skall vara skyldiga att betala interkommunal ersättning till skolor som har godkänts som kompletterande skola och som därmed tillerkänts vara av nationellt intresse.
Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringens förslag innebär ett fullföljande av riksdagens beslut år 1991 om en reformering av gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356). Reformen innebar bl.a. att linjerna och specialkurserna i gymnasieskolan ersattes av program. Specialkurser inklusive påbyggnadsutbildningar skulle inte längre finnas i gymnasieskolan. Motsvarande utbildningar skulle - i den mån de inte ingick i de nya programmen i gymnasieskolan - i stället få anordnas som påbyggnadsutbildningar inom komvux.
Regeringens nu föreliggande förslag är begränsat till att avse den volym av påbyggnadsutbildningar som inte tillgodoses genom den tredje årskursen i gymnasieskolan och som för respektive kommun angavs genom länsskolnämndernas organisationsbeslut för läsåret 1991/92. Utskottet har erfarit att det handlar om ca 8 000 platser för vilka rätt till interkommunal ersättning skall gälla. Utskottet har vidare erfarit att tidigare beslut om interkommunal ersättning avseende teknikerutbildningen ej berörs av detta förslag och således inte medräknats i den angivna volymen. Avsikten är att binda en volym av platser till respektive berörd kommun medan däremot någon anknytning till det innehåll som fanns i de tidigare utbildningarna inte kommer att göras. Detta innebär att kommunerna ges förutsättningar att ompröva och modernisera sitt utbud av påbyggnadsutbildningar inom komvux. Utskottet anser detta vara ett nödvändigt steg för att åstadkomma en utveckling av utbudet av påbyggnadsutbildningarna inom komvux. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen inom området.
När det gäller lanthushållsskolorna vill utskottet anföra följande. Utskottet har erfarit att fr.o.m. nästa läsår har samtliga förutvarande lanthushållsskolor övergått till det system som finns för kompletterande skolor. En del av dessa skolor anordnar också specialutformade program och finns inom ramen för systemet med fristående gymnasieskolor. Regeringen kan besluta om statsbidrag till utbildningar som bedöms vara nationellt värdefulla inom det system som gäller för kompletterande skolor. Till dessa utbildningar hör t.ex. de förutvarande konsumentutbildningarna vid lanthushållsskolorna. Enligt vad utskottet erfarit kommer skolorna därvid i resurshänseende att behandlas likartat. Utskottet vill peka på att det inom systemet för kompletterande skolor finns många olika former av utbildningar, bl.a. många konstskolor. Någon skyldighet för kommunerna att utbetala interkommunala ersättningar finns inte när det gäller kompletterande skolor. Om en sådan skyldighet skulle införas skulle det innebära ett nytt åläggande och därmed nya kostnader för kommunerna. En sådan förändring skulle också kräva särskilt lagstöd. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att kommunerna åläggs en skyldighet att betala interkommunal ersättning till de kompletterande skolorna. Utskottet anser att motionen bör avslås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 11 kap. 20, 21 och 24 §§.
Regeringen har föreslagit en konsekvensändring i skollagen. I samband med beslutet år 1993 om den nya läroplanen för de frivilliga skolformerna ändrades benämningen den frivilliga särskolan till gymnasiesärskolan (prop. 1992/93:250). Regeringen förslår att 12 kap. 6 § i skollagen anpassas härtill.
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna ändringen. Utskottet tillstyrker därmed lagförslaget i övrigt såvitt avser skollagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Kvalificerad yrkesutbildning
1. beträffande fortsatt utredning m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub17,
res. 1 (fp)
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning,
res. 2 (m)
res. 3 (c)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
res. 6 (kds)
3. beträffande dimensioneringen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub16 yrkande 10, 1995/96: Ub19 yrkandena 4 och 5,
res. 7 (m)
res. 8 (c)
4. beträffande utbildningens närmare innehåll, m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3,
res. 9 (m)
5. beträffande medverkan av mindre och medelstora företag
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub15 yrkande 2,
6. beträffande utbildningens längd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub16 yrkandena 4 och 8, 1995/96:Ub19 yrkande 1,
res. 10 (m)
7. beträffande den centrala ledningen av försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub20 yrkande 2,
res.11 (mp)
8. beträffande den centrala kommitténs sammansättning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2, 1995/96: Ub15 yrkande 6 och 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis),
res. 12 (m)
res. 13 (c, v, kds)
9. beträffande de lokala ledningsgrupperna m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och 1995/96:Ub19 yrkande 3,
res. 14 (m)
10. beträffande förutsättningar för både kvinnor och män att delta i utbildningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub15 yrkande 4,
11. beträffande utbildning av småföretagare
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub14,
12. beträffande utvärdering av försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub15 yrkande 5,
13. beträffande analys av arbetsmarknadens behov
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub20 yrkande 3,
res. 15 (mp)
14. beträffande överklagande
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3 och 1995/96:Ub15 yrkande 8,
res. 16 (c, v, kds)
15. beträffande tillgodoräknande av kurser
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub15 yrkande 3,
res. 17 (v)
16. beträffande studerandeinflytande i utbildningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub15 yrkande 7,
res. 18 (v)
17. beträffande kompetenskonton
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub16 yrkande 9,
res. 19 (m, fp, kds)
Påbyggnadsutbildningar m.m.
18. beträffande påbyggnadsutbildningar m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub18 antar regeringens förslag till ändring i skollagen såvitt avser 11 kap. 20, 21 och 24 §§,
19. beträffande lagförslaget i övrigt såvitt avser skollagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 18.
Stockholm den 18 april 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig- Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Majléne Westerlund Panke (s), Ola Ström (fp), Tuve Skånberg (kds) och Karin Israelsson (c).
Reservationer
1. Fortsatt utredning m.m. (mom. 1)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet anser och slutar med motion 1995/96:Ub17 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det finns ett behov av att utveckla en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning för att möta arbetslivets behov av kompetent personal. Utskottet ställer sig därför positivt till att en kvalificerad yrkesutbildning skapas. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna att det krävs ett omfattande underlag och långsiktiga, kvalificerade bedömningar i samråd med branscher, företag och utbildningsanordnare innan ställning tas till strategiska frågor av denna karaktär. Utskottet vill peka på att det pågår utredningar inom området för livslångt lärande och kunskapslyft. Enligt utskottets uppfattning borde regeringen ha inväntat resultaten från dessa utredningar innan förslag om kvalificerad yrkesutbildning presenterats. Utskottet anser därför att den kommitté som regeringen avser att tillsätta bör få sina direktiv utan att ha kravet på sig att starta försöksverksamhet redan hösten 1996. Kommittén bör lämna förslag om mål för utbildningen, antagning, urval, organisation, samverkan med företag, studerandes rättssäkerhet, finansiering av lärandet på arbetsplatser, krav på handledare, förhållandet till befintlig YTH-utbildning, etc. Utskottet anser således att förutsättningarna för verksamheten bör ges klarare konturer innan 1 700 studerande deltar i utbildningen. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub17 avslå regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning och som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om fortsatt utredning om kvalificerad yrkesutbildning.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fortsatt utredning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub17 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning,
2. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med kvalificerad yrkesutbildning bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen i förslaget om försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning endast har tagit fasta på en del av förslagen i utredningen om yrkeshögskolan. De flesta frågor som måste lösas hänvisas till en kommitté. Utskottet anser att förslaget borde ha varit mer genomarbetat och mer anslutit till utredningens förslag. Vidare förutsätter utskottet att yrkesteknisk utbildning vid högskolan (YTH), liksom de yrkesinriktade påbyggnadsutbildningarna i komvux, successivt överförs till en ny form av högskola, yrkeshögskolan. Utskottet vill peka på att det finns stora likheter mellan YTH och den yrkeshögskoleutbildning som motionärerna föreslår. I likhet med vad som förordas i motion 1995/96:Ub16 bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan överflyttning. Enligt utskottets uppfattning bör alla utbildningsanordnare, oberoende av huvudman, ha möjlighet att anordna yrkeshögskola.
Utskottet vill också framhålla vikten av att utbildningen kan hävda sig internationellt. För detta krävs bl.a. att utbildningsanordnare och arbetsliv tar ett betydande ansvar för samverkan. I en internationell jämförelse saknar den nuvarande svenska yrkesutbildningen en naturlig koppling mellan arbetsliv och skola. Utskottet vill i sammanhanget peka på att länder som har ett dualt system, lärlingsutbildning , där skolan förmedlar de teoretiska kunskaperna och företagen de praktiska kunskaperna, visar goda resultat avseende yrkesutbildningskompetens.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96: Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,
3. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)
Karin Israelsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med kvalificerad yrkesutbildning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1995/96:Ub19 att högskolan - med allt vad det innebär i form av organisation, resurshantering, examination etc. - bör vara huvudman för den nya eftergymnasiala yrkesutbildningen. Någon skillnad i fråga om möjligheterna att anordna utbildningen bör inte föreligga mellan statliga högskolor och dem med enskild huvudman.
Högskolan är den huvudman som bäst kan garantera kvaliteten och jämförbarheten i utbildningen oavsett var i landet den anordnas. Högskolan behöver däremot inte vara genomförare av utbildningen. Hela utbildningen eller delar av den bör kunna läggas ut på olika utbildningsanordnare. Genom kursutformning kan möjligheter skapas att tillgodoräkna genomgången utbildning vid övergång till andra högskoleutbildningar. Utbildningen kan också vara gemensam med övrig högskoleutbildning inom flera områden t.ex. språk, data och matematik.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub19 yrkande 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och 1995/96:Ub20 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub19 yrkande 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,
4. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med kvalificerad yrkesutbildning bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförts i motion 1995/96:Ub15, nämligen att statliga universitet och högskolor skall vara huvudman för den nya kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. Utskottet har inget att erinra mot att flera parter samarbetar om utbildningen, men anser att statliga universitet och högskolor skall vara ansvariga anordnare. Utskottet vill slå fast att det sammanhållna svenska systemet för högre utbildning inte får delas in i ett A- och B-lag. Det är därför viktigt att integrera den nya yrkesutbildningen i högskolan. Utskottet vill också peka på att en sådan integrering kan ha en positiv effekt då det gäller att motverka social snedrekrytering till högre studier.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,
5. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med kvalificerad yrkesutbildning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna i motion 1995/96:Ub20, att det är svårt att förstå varför en ny form av yrkesutbildning - med nya anordnare och under ledning av en särskild kommitté - skall prövas. Utskottet anser att försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall förläggas till de redan pågående verksamheterna vid högskolor, komvux och folkhögskolor. Utskottet vill peka på att universitet och högskolor sedan lång tid har vidgat samarbetet med näringsliv, kommuner och landsting och andra statliga institutioner. Det blir bättre kvalitet i utbildningen, bättre möjligheter att utvärdera försöksverksamheten, om den knyts till redan påbörjad verksamhet vid befintliga utbildningsanstalter. Vad utskottet här har anfört om anknytning till befintliga utbildningsanstalter och om kvalitet i utbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och 1995/96:Ub19 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels avslår regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och 1995/96:Ub19 yrkande 2,
6. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)
Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med kvalificerad yrkesutbildning bort ha följande lydelse:
Arbetslivets behov av kompetent arbetskraft innebär att efterfrågan på en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning har vuxit sig allt starkare. Utskottet anser det därför angeläget att en kvalificerad yrkesutbildning nu kommer att anordnas. Utskottet anser emellertid att den försöksverksamhet som föreslås i propositionen är otillräcklig. I propositionen slås fast att försöket inte får leda till en särskild yrkeshögskola. Utskottet delar inte regeringens uppfattning avseende riskerna för att en yrkeshögskola vid sidan av den nuvarande högskolan skulle kunna betraktas som en B-högskola. En yrkeshögskola med en tydlig egen identitet, liknande den som finns i Tyskland, skulle få status genom sin särart. Yrkeshögskolan bör vara ett alternativ till den vanliga högskolan för elever som avslutat sin gymnasieutbildning och inte ett mellanled mellan gymnasieskolan och högskolan. Försöksverksamheten bör enligt utskottet breddas så att även en modell som anknyter till förslaget i betänkandet Yrkeshögskolan kan prövas. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen i avvaktan på förslag om breddning av försöket antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub13 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels antar regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt avslår motionerna 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbildningsanordnare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub13 yrkande 1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels antar regeringens förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning samt avslår motionerna 1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,
7. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet ansluter och slutar med senare i vår bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning kommer till stånd under hösten 1996. Utskottet anser dock att den dimensionering om 1 700 platser som regeringen har angivit inte är av tillräcklig omfattning. Utskottet delar därvid den uppfattning som redovisas i motion 1995/96:Ub16 yrkande 10. Utskottet anser således att det år 1996 bör inrättas 4 000 platser och sedan ytterligare 4 000 platser vardera under åren 1997 och 1998. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att målsättningen bör vara att det - utöver de platser som i dag finns i påbyggnadsutbildningar inom komvux och i YTH - skall finnas 20 000 platser i kvalificerad yrkesutbildning. Vad utskottet anfört om antalet platser för åren 1997 och 1998 samt den framtida dimensioneringen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. När det gäller dimensioneringen avseende år 1996 anser utskottet att den skall fastställas till 4 000 platser. I det föregående har utskottet redovisat att regeringen har begärt medel för verksamheten i proposition 1995/96:105 om tilläggsbudget m.m. för budgetåret 1995/96. Utskottet avser att senare i vår återkomma till frågan om medelsanvisning.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 10 och med avslag på motion 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dimensioneringen av den kvalificerade yrkesutbildningen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande dimensioneringen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 10 och med avslag på motion 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)
Karin Israelsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet ansluter och slutar med senare i vår bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot det av regeringen förordade platsantalet - 1 700 - för år 1996. Enligt utskottets uppfattning bör större delen av antalet platser tillkomma de mindre och medelstora högskolorna, eftersom det där finns en tradition av nära samverkan med näringslivet. Utskottet anser vidare att riksdagen redan nu bör ange en utbyggnadsplan för åren 1997 och 1998. Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1995/96:Ub19 yrkande 4 om dimensioneringen för dessa båda år. Utskottet anser således att verksamheten bör byggas ut med 1 000 platser våren 1997, 2 000 platser hösten 1997, 1 000 platser våren 1998 och 2 000 platser hösten 1998. Regeringen bör återkomma i budgetpropositionen hösten 1996 med förslag till finansiering vad gäller budgetåret 1997.
Riksdagen bör med bifall till motion 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion 1995/96:Ub16 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om dimensioneringen av utbildningsplatserna och fördelningen av dessa.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande dimensioneringen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion 1995/96:Ub16 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Utbildningens närmare innehåll, m.m. (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet vill och slutar med yrkandena 2 och 3 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag, med cirka en tredjedel av utbildningen på en arbetsplats och cirka två tredjedelar på skola, fyrkantigt och saknar incitament för att arbetslivet skall ta aktiv del av utbildningens innehåll, kvalitet och rekrytering. Det krävs en struktur som stimulerar företag och branscher till ett aktivt engagemang. Enligt utskottets mening ökar företagens intresse för kvalitet i utbildningen om lärlingar inte bara har en utbildningsplats inom företaget utan också förväntas bidra till produktionen. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3 och anser således att lön skall utgå under den tid som utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Utskottet förutsätter därvid att avtal kan träffas om lön motsvarande minst ordinarie studielån.
Vad utskottet nu anfört om utbildningens närmare innehåll m.m. bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utbildningens närmare innehåll, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utbildningens längd m.m. (mom. 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet delar och på s. 11 slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning krävs ett mer flexibelt system för kvalificerad yrkesutbildning än det förslag som regeringen redovisat i propositionen. Olika branscher och yrken ställer olika krav på ämnesteoretisk kompetens och färdighetsträning, vilket innebär skilda krav på yrkesutbildningens längd. Ett flexibelt system, där utbildningarnas längd kan variera mellan ett och tre år, bör därför konstrueras. Utskottet anser det inte heller tillräckligt med endast en examen. Utskottet delar därvid den uppfattning som framförs i motion 1995/96:Ub16, nämligen att det bör finnas tre examina: Yrkeshögskolediplom för utbildning som omfattar minst ett år, Yrkeshögskoleexamen för utbildning om minst två år och Yrkesexamen för utbildning om minst tre år. Vad utskottet har anfört om utbildningens längd och examen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande utbildningens längd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkandena 4 och 8 samt med avslag på motion 1995/96:Ub19 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Den centrala ledningen av försöksverksamheten (mom. 7)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet vill och slutar med därför yrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det finns skäl att ge en särskild kommitté i uppdrag att leda försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. I stället bör Högskoleverket tillsammans med Skolverket ges i uppdrag att ansvara för försöksverksamheten. Utskottet anser dock att en särskild kommitté med uppdrag att utvärdera försöksverksamheten bör tillsättas. Vad utskottet har anfört om den centrala ledningen av försöksverksamheten bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande den centrala ledningen av försöksverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Den centrala kommitténs sammansättning (mom. 8)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet anser och på s. 12 slutar med yrkande 11 (delvis) bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att framhålla vikten av att det till den centrala ledningsgruppen rekryteras personer som har goda kunskaper om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Det finns ingen anledning att det skall vara ett visst antal personer från arbetsmarknadens parter eller politiska företrädare. Det väsentliga är vad de personer som rekryteras kan tillföra ledningsgruppen. Vad utskottet har anfört om sammansättningen av den centrala ledningsgruppen bör riksdagen med bifall till yrkande 11 (i motsvarande del) i motion 1995/96:Ub16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande den centrala kommitténs sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och med avslag på motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2 och 1995/96: Ub15 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Den centrala kommitténs sammansättning (mom. 8)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tuve Skånberg (kds) och Karin Israelsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet anser och på s. 12 slutar med yrkande 11 (delvis) bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att alla berörda intressenter är delaktiga i utvecklingen av den kvalificerade yrkesutbildningen. Utskottet utgår därför från att företrädare för näringslivet, olika utbildningsanordnare och de studerande kommer att beredas plats i den centrala kommittén för ledningen av försöksverksamheten. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2 och 1995/96:Ub15 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande den centrala kommitténs sammansättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2 och 1995/96:Ub15 yrkande 6 och med avslag på motion 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. De lokala ledningsgrupperna m.m. (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utskottet erinrar och slutar med yrkande 3 avslås bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att näringslivet skall ha majoritet i de lokala styrelserna för yrkesutbildningarna. Utskottet delar således den uppfattning som framförts i motion 1995/96:Ub16 yrkande 11 i motsvarande del. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande de lokala ledningsgrupperna m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och med avslag på motion 1995/96:Ub19 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Analys av arbetsmarknadens behov (mom. 13)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med Utskottet delar inte och på s. 14 slutar med anförda yrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en väl genomförd analys av arbetsmarknadens och yrkenas utbildningsbehov krävs för en optimal dimensionering och utformning av olika typer av yrkesutbildningar. Enligt utskottets uppfattning bör en utredning tillsättas med uppdrag att göra en övergripande inventering av olika kategorier av yrken och arbetsuppgifter i svenskt näringsliv, inklusive den offentliga sektorn. Utredningen bör utarbeta förslag till en organisation av svensk yrkesutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande analys av arbetsmarknadens behov
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. Överklagande (mom. 14)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tuve Skånberg (kds) och Karin Israelsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet utgår och slutar med yrkande 8 avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att de studerandes rättssäkerhet garanteras. Det måste klart framgå att de studerande inom den kvalificerade yrkesutbildningen har samma rätt som högskolestudenter att överklaga beslut i enlighet med 13 kap. 2 § högskoleförordningen. Detta bör riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande överklagande
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3 och 1995/96:Ub15 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
17. Tillgodoräknande av kurser (mom. 15)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet erinrar och slutar med avslå yrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om tillgodoräknande av poäng inom den kvalificerade yrkesutbildningen är betydelsefull. Det är viktigt att inte återvändsgränder skapas i utbildningssystemet. Utskottet anser att det måste utarbetas entydiga regler för hur studenterna skall få tillgodoräkna sig kurser mellan den kvalificerade yrkesutbildningen och den mer traditionella högre utbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande tillgodoräknande av kurser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
18. Studerandeinflytande i utbildningen (mom. 16)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet hänvisar och på s. 15 slutar med därmed yrkandet bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är studiemiljön oerhört viktig för de studerande. Utskottet anser det av största vikt att de studerande garanteras inflytande vid den kvalificerade yrkesutbildningen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till hur studerandeinflytandet skall garanteras. Utskottet tillstyrker därmed yrkande 7 i motion 1995/96:Ub15.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande studerandeinflytande i utbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
19. Kompetenskonton (mom. 17)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottet vill och slutar med utskottet yrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Den tekniska utvecklingen ställer allt större krav på de anställda. Kompetensutveckling är viktig. Anställda som inte ges chans att förnya sina kunskaper löper risk att slås ut. Den kvalificerade yrkesutbildningen kommer här att fylla en viktig funktion. För att fungera i ett modernt arbetsliv bör finansieringen av vidareutbildning i högre grad än i dag bygga på att den yrkesverksamme individen själv tar ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av ny kompetens. Det innebär att arbetstagaren själv måste ha ekonomiska förutsättningar att köpa utbildningstjänster och att kunna kompensera för inkomstbortfall under utbildningstiden. Utskottet anser därför att det behövs ett system med kompetenskonton, som arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp, och som kan användas för t.ex. vidareutbildning. Enligt utskottets uppfattning bör ett system med kompetenskonton snarast införas så att i dag yrkesverksamma kan delta i den nya kvalificerade yrkesutbildningen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till uppbyggnad av sådana kompetenskonton. Vad utskottet har anfört om kompetenskonton bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1996