Kulturstöd vid ombyggnad m.m.
Betänkande 1994/95:BoU10
Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU10
Kulturstöd vid ombyggnad m.m.
Innehåll
1994/95 BoU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag m.m. till kulturstöd vid ombyggnad, bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden och om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. I betänkandet behandlas också helt eller delvis sju under allmänna motionstiden 1995 väckta motioner.
Beträffande handläggningsansvaret för bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden föreslår utskottet med anledning av en motion riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att Statens konstråd bör befrias från sin roll vid beslut om sådana bidrag. Vidare föreslår utskottet, likaledes med anledning av en motion, riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen om att Boverkets samlingslokaldelegation även i fortsättningen bör ha beslutsansvaret för ärenden om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen och avstyrker däremot ställda motioner. Reservation (m) har avgivits om att stödformen bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden avskaffas och från (fp) om att beslutsramen för stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler för nästa år vidgas utöver regeringens förslag.
Ett särskilt yttrande (fp) har avgivits om Ostindiska huset i Göteborg.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 37 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
3. godkänna att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,
4. medge att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret 1995/96,
5. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,
6. medge att beslut om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av 22 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
7. till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 22 500 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995 väckta motionerna
1994/95:Bo204 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler.
1994/95:Bo209 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare statliga investeringsinsatser avseende Ostindiska huset i Göteborg.
1994/95:Bo221 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handläggningen av bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden.
1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att anslaget C 26 inom Kulturdepartementet utgår ur budgeten,
1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av medel för investeringar inom byggsektorn.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 80 000 000 kr.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen till anslaget C26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 7,5 miljoner kronor minskat anslag eller således 15 miljoner kronor.
Utskottet
Kulturstöd vid ombyggnad
Riksdagen godkände år 1993 (bet. 1992/93:BoU16) ett regeringsförslag om grunderna för statsbidrag för kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Den nya ordningen som tillämpas fr.o.m. halvårsskiftet 1993 innebär sammanfattningsvis följande. I mån av tillgång på medel lämnas bidrag under vissa förutsättningar bl.a. till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, till grundförstärkning av sådan bebyggelse och till arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande. Sålunda lämnas vid ombyggnad, renovering och underhåll av bostadsbebyggelse bidrag till kulturhistoriskt motiverade överkostnader, såsom merkostnader för kulturhistoriskt motiverade byggnadsarbeten och kostnader för medverkan av särskilda sakkunniga vid utredning, projektering och utförande av arbetena. Bidrag får också lämnas till förstärkning av grunden till kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. Bidrag får lämnas bara om det kan antas att bebyggelsen kommer att bevaras i framtiden. Till vården av byggnadsminnen och annan värdefull bebyggelse inom område som är av kulturhistoriskt riksintresse lämnas bidrag i princip med högst 90 % av överkostnaderna. För övrig bebyggelse av större kulturhistoriskt värde får bidrag lämnas med högst 50 % av överkostnaderna.
Bidrag lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder enligt vissa föreskrifter i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., om fornlämningen finns i ett område med samlad äldre bostadsbebyggelse och berörs av kompletterings- eller förtätningsbebyggelse, eller om den finns i ett område där tillgången på lämpligt lokaliserad och byggbar mark är begränsad och behovet av bostäder stort.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har ett sammanhållande ansvar för bidragsgivningen. Beslut om stöd fattas av länsstyrelserna.
Vid omläggningen till den nuvarande formen för stöd avsattes vissa medel, enligt budgetpropositionen 10 miljoner kronor årligen, för att genom en höjning av bidragsunderlaget göra det möjligt att finansiera kulturhistoriskt motiverade anpassningskostnader. Denna möjlighet har enligt en undersökning som gjorts av Boverket utnyttjats endast i begränsad utsträckning. Regeringen anser att stödformen inte varit ändamålsenlig och föreslår att den upphör. I stället föreslås en ökning av beslutsramen med 10 miljoner kronor.
Riksdagen föreslås godkänna att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner denna förändring, som i korthet redovisats i det föregående.
Bidragsgivningens omfattning styrs av en s.k. beslutsram. För innevarande budgetår har ramen fastställts till 160 miljoner kronor varav högst 10 miljoner kronor får disponeras för bidrag till arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande. Regeringen föreslår en beslutsram till kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96 om 255 miljoner kronor varav 170 miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996. Högst 15 miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor föreslås få disponeras för bidrag till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande. Anslaget föreslås utgå med samma belopp som beslutsramen.
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med förslaget i budgetpropositionen i vad avser beslutsram och anslag till kulturstöd vid ombyggnad.
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Under perioden halvårsskiftet 1987--halvårsskiftet 1992 utgick, i mån av tillgång på medel, bidrag till kostnader för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning vid nybyggnad, ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus. Stödet avvecklades per den 1 juli 1992 men återinfördes ett år senare som ett led i ROT-programmet för bostäder. Den s.k. bidragsramen är 15 miljoner kronor för innevarande budgetår. I budgetpropositionen (bil. 12 s. 110) föreslås att ramen för budgetåret 1995/96 fastställs till 22,5 miljoner kronor och att anslag anvisas med lika stort belopp varav 15 miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996.
Bidrag lämnas med 40 % av skälig kostnad upp till en viss högsta kostnad. Länsstyrelsen beslutar om bidrag och om utbetalning. Boverket sköter utbetalningarna. Innan bidragsfrågan prövas skall länsstyrelsen inhämta yttrande från Statens konstråd.
I motion Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m) yrkande 6 tas upp frågan om ram och anslag för ändamålet. I den förstnämnda föreslås att bidragsformen upphör. Anslag för verksamheten behövs då enligt motionärerna inte efter utgången av innevarande budgetår. De anför att det ligger i fastighetsägarens intresse att utforma en för de boende så attraktiv närmiljö som möjligt och att ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden inte kan anses motiverat.
En minskning av anslaget med 7,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag föreslås i motion Kr285 (m). Förslaget som är ett bland flera avseende kultursektorn förs fram med motivet att det i rådande ekonomiska läge är viktigt att alla sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna.
Utskottet finner det, liksom motionärerna i motion Bo231 (m), viktigt att närmiljön i våra bostadsområden är attraktiv. Utskottet kan i och för sig instämma med vad i motionen anförs om att det bör ligga i fastighetsägarens intresse att sådana miljöer skapas. Utskottet anser emellertid att ett stöd till konstnärlig utsmyckning är betydelsefullt och att det bidrar till möjligheterna att skapa goda och spännande miljöer i bostadens grannskap samt förnya och förbättra miljön i befintliga bostadsområden t.ex. i samband med s.k. gårdssaneringar. Utskottet har vid studiebesök kunnat studera stödets effekter och vilka möjligheter det finns att skapa goda och berikande utemiljöer. I detta sammanhang har otvivelaktigt olika former av konstnärlig utsmyckning en stor betydelse.
Regeringens förslag om ram och anslag för nästa budgetår ger-- med tanke på att det omfattar 18 månader--möjlighet till ett lika stort stöd som det som årligen gällt under den tid stödformen funnits.
Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag om beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig utsmyckning. Denna uppfattning är inte förenlig med förslagen i motionerna Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m) yrkande 6 varför dessa avstyrks.
I motion Bo221 (s) tas upp frågan om handläggning av stödet. Som framgår av motionen och av redovisningen ovan gällde före den 1 juli 1993 att länsbostadsnämnden (numera länsstyrelsen) beslutade om bidrag och om utbetalning av dem medan Boverket skötte utbetalningarna. Denna ordning gäller fortfarande, dock med det tillägget att länsstyrelsen, innan frågor om bidrag prövas, skall inhämta yttrande från Statens konstråd.
I motionen och i Boverkets anslagsframställning föreslås en återgång till den tidigare beslutsordningen. Verket anför bl.a. att kostnaden för Konstrådets medverkan budgetåret 1993/94 uppgått till 750 000 kr för granskning av projekt om drygt 5 miljoner kronor. Boverket, som finner denna administrationskostnad orimligt hög, anser att det torde vara möjligt att uppnå en högre kvalitet i projekten till en lägre kostnad än den Konstrådets medverkan innebär.
Utskottet delar motionärernas och Boverkets uppfattning. Det kan erinras om att i en s-reservation med anledning av en motion i frågan våren 1994 (bet. 1993/94:BoU8) reservanterna, med instämmande av v-ledamoten, anförde att konstrådet borde befrias från sin uppgift i sammanhanget.
Riksdagen bör med anledning av motion Bo221 (s) som sin mening ge regeringen till känna att administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden fr.o.m. budgetåret 1995/96 bör ske genom granskning av projekten hos länsstyrelsen, dvs. i princip enligt den tidigare gällande ordningen.
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 % vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Frågor om stöd prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bilaga 12 s. 43--44) att riksdagen medger att beslutsramen för stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler fastställs till 37,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och att ett anslag om 50 miljoner kronor anvisas, varav 25 miljoner kronor beräknas för perioden juli 1995--juni 1996. För innevarande budgetår är beslutsramen 25 miljoner kronor. Dessutom har riksdagen hösten 1994 för innevarande budgetår anvisat 50 miljoner kronor till verksamheten på det under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel uppförda anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Som framgått ovan och av de tidigare avsnitten i detta betänkande underställs riksdagen regeringens förslag om att dels medge att beslut beträffande resp. stöd skall få beviljas inom en viss s.k. bidrags- eller beslutsram, dels att för resp. ändamål anvisa ett visst anslag. Med anledning av vissa motioner, som utskottet kommer att behandla i det följande och i betänkandet 1994/95:BoU11, kan finnas anledning att något redogöra för innebörden av den tillämpade ordningen. Omfattningen av en viss verksamhet för vilken sådana ramar medges av riksdagen styrs just av storleken på dessa ramar. Beslut om bidrag fattas i princip innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas. Bidragen betalas ut när arbetena är avslutade. Tiden mellan beslut och utbetalning kan variera, ibland flera år, något som innebär att anslaget ett visst budgetår praktiskt taget helt och hållet beror på tidigare års medgivna beslutsramar. Detta i sin tur innebär att anslaget ett visst budgetår inte sällan uppgår till ett annat belopp än den av regeringen förordade ramen. Så är fallet med den stödverksamhet som nu behandlas. Som framgått ovan föreslås i budgetpropositionen att riksdagen skall medge en beslutsram för nästa budgetår om 37,5 miljoner kronor och bevilja ett anslag om 50 miljoner kronor. Sammanfattningsvis kan den tillämpade ordningen beskrivas så att ramen är uttryck för en viss ambitionsnivå, medan anslaget i praktiken beräknas utifrån de utbetalningar som väntas bli aktuella under det budgetår för vilket de anvisas. Anslagets storlek beror av de ramar som tidigare ställts till verksamhetens förfogande. Det kan därför hävdas att anslagsanvisningar inte har någon "självständig" betydelse utan är att se som ett infriande av genom beslutsramar gjorda åtaganden.
Utskottet övergår nu till att behandla de motioner som väckts om stöd m.m. till icke-statliga kulturlokaler.
Anslaget till icke-statliga kulturlokaler föreslås i motion Kr240 (fp) yrkande 16 anvisas med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag "för fortsatta angelägna insatser". Mot bakgrund av motivet för yrkandet och efter underhandskontakt med företrädare för motionärerna har utskottet förstått motionsförslaget så att det är en ökning av beslutsramen och inte av anslaget som motionärerna åsyftar.
I motion A286 (fp) föreslås att på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas medel till icke--statliga kulturlokaler. Detta förslag behandlas av arbetsmarknadsutskottet. Till bostadsutskottet har remitterats yrkande 26 i motionen. I detta föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om inriktningen av medel för investeringar inom byggsektorn.
I budgetpropositionen anförs att stödet till icke-statliga kulturlokaler bidrar till kulturell utveckling genom att skapa möjligheter för bl.a. musei-, teater- och konsertverksamhet och att stödet medfört att flera angelägna projekt kunnat komma till stånd.
Utskottet delar regeringens och motionärernas mening om att stödet fyller en angelägen funktion. Utskottet anser det emellertid inte nu möjligt att öka beslutsramen för nästa budgetår utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet noterar att regeringens förslag--med hänsyn till att budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader--innebär oförändrad ram jämfört med innevarande budgetår och att förslaget ligger väl i linje med det som Boverket i augusti 1994 förde fram i sin anslagsframställning. Om regeringen vid fortsatta överväganden finner att ytterligare medel bör ställas till verksamhetens förfogande utgår utskottet från att regeringen senare under våren förelägger riksdagen förslag i ärendet. I detta sammanhang kan finnas anledning att överväga även förslaget i motion A286 (fp) yrkande 26 om inriktningen av vissa bygginvesteringar på sätt som bl.a. skett hösten 1994. Med det nu anförda avstyrker utskottet detta yrkande samt även motion Kr240 (fp) yrkande 16 och tillstyrker regeringens förslag om beslutsram för icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.
I motion Bo209 (fp) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om ytterligare statliga investeringsinsatser avseende Ostindiska huset i Göteborg. Motionärerna erinrar om att Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd uttalat sitt stöd för de strävanden som pågår att bl.a. bygga till och bygga om huset. I motionen erinras också om att stöd till projektet -- 18 miljoner kronor -- hittills beviljats från det nu behandlade anslaget.
Utskottet vill tillägga att medel sökts hos Boverkets samlingslokaldelegation om stöd också för finansiering av det fortsatta arbetet med att restaurera byggnaden. Denna fråga kommer att behandlas vid delegationens sammanträde den 23 februari 1995.
Utskottet har tidigare (se bet. 1992/93:BoU16) behandlat en motion (fp) om stöd till Ostindiska huset och därvid anfört att ärendet får bedömas i den ordning som gäller för stöd till icke-statliga kulturlokaler. Utskottets inställning står fast. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo209 (fp).
En motion återstår att behandla i detta betänkande, nämligen motion Bo204 (s). Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler.
Som framgått ovan prövas frågor om stöd av Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. Motionärerna erinrar om regeringens uppfattning i budgetpropositionen (bil 12 s. 44) att handläggningen skötts effektivt och givit ett gott resultat men att regeringen ändå har för avsikt att i kompletteringspropositionen 1995 återkomma till frågan om handläggaransvaret för icke-statliga kulturlokaler.
Den i propositionen och motionen aktualiserade frågan har utskottet behandlat tidigare. Vad utskottet åsyftar är sitt betänkande 1992/93:BoU20 (s. 9--10) som behandlades av riksdagen våren 1993. I den proposition (prop. 1992/93:172) som delvis låg till grund för utskottets betänkande föreslog regeringen bl.a. att Kulturrådet den 1 juli 1993 skulle ta över handläggningen av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler. Efter att ha redovisat regeringens förslag, förslag i motioner och vissa pågående överväganden anförde ett enigt bostadsutskott följande.
Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation. Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och finansieringsfrågorna. Genom att samlingslokaldelegationen-- innan frågan om bidrag prövas--skall inhämta yttrande från Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.
Utskottet vidhåller sin uppfattning. Boverkets samlingslokaldelegation bör alltjämt ha huvudansvaret när det gäller handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler. Vid en sådan inställning kan utskottet för sin del inte finna det meningsfullt för regeringen att i kompletteringspropositionen aktualisera frågan.
Finner regeringen det emellertid erforderligt att för riksdagen föreslå vissa andra förändringar i sammanhanget bör dessa utgå från att Boverkets samlingslokaldelegation liksom hittills bör ha huvudansvaret för handläggningen. Vad utskottet nu anfört om handläggningsansvaret för stöd till icke-statliga kulturlokaler bör riksdagen med anledning av motion Bo204 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beslutsram och anslag till kulturstöd vid ombyggnad att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 12 a) godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad, b) medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret 1995/96, c) till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,
2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig utsmyckning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 12 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 6 och 1994/95:Kr285 yrkande 6 a) medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av 22 500 000 kr under budgetåret 1995/96, b) till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 22 500 000 kr, res. 1 (m)
3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 2 (m)- villk. res. 1
4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 12 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 och 1994/95:A286 yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 37 500 000 kr under budgetåret 1995/96, res. 3 (fp)
5. beträffande anslag till icke-statliga kulturlokaler att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 12 till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
6. beträffande Ostindiska huset att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo209,
7. beträffande handläggaransvaret för stöd till icke-statliga kulturlokaler att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo204 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 23 februari 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kds).
Reservationer
1. Beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig utsmyckning (mom. 2)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet finner" och på s. 5 slutar med "dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Bo231 (m) kan det inte anses motiverat med ett bidrag till stöd för konstnärlig utsmyckning. Det måste anses ligga i varje ansvarsfull fastighetsägares intresse att utforma en så attraktiv närmiljö som möjligt. Utskottet kan inte finna att staten skall behöva ta på sig ett finansiellt ansvar i sammanhanget. Dessutom vill utskottet instämma i vad som anförs i motion Kr285 (m) om att också kultursektorn måste bidra till saneringen av statsfinanserna. Detta är både sakligt motiverat och psykologiskt betydelsefullt.
Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet motionerna och avstyrker regeringens förslag till beslutsram och anslag till konstnärlig utsmyckning för budgetåret 1995/96.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig utsmyckning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Bo231 yrkande 6, med anledning av motion 1994/95:Kr285 yrkande 6 avslår proposition 1994/95:100 bilaga 12 och inte medger någon ram för beslut om konstnärlig utsmyckning samt inte anvisar medel till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96,
2. Administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "gällande ordningen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt m-motioner om att bidragsgivningen avseende konstnärlig utsmyckning i bostadsområden bör avskaffas. Skäl saknas därför att i sak behandla förslaget i motion Bo221 (s) om administrationen av bidragsgivningen.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo221,
3. Beslutsram för icke-statliga kulturlokaler (mom. 4)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
I Folkpartiets partimotion Kr240 ges goda motiv för det viktiga i att satsa på kulturområdet även i tider då det statsfinansiella läget är ansträngt. Som motionärerna betonar är det av stor betydelse att de kulturpolitiska satsningarna görs med målsättningen att ge så många människor som möjligt tillfälle att delta i kulturverksamhet av olika slag. Utskottet skall i detta sammanhang inte utveckla de idéer motionärerna för fram för att vidmakthålla vårt kulturella arv eller för att forma en kulturpolitik byggd på mångfald och förnyelse.
Utskottet vill i detta betänkande emellertid betona vikten av och instämma med budgetpropositionen om det väsentliga i att bra lokaler finns för att utveckla livaktiga regionala kulturinstitutioner. Det måste anses i hög grad angeläget och försvarligt att öka beslutsramen för stöd till icke-statliga kulturlokaler utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom kan många angelägna projekt tidigareläggas, något som är viktigt inte bara ur ett kulturellt perspektiv utan även ur ett sysselsättningspolitiskt. Som utskottet tidigare erinrat om är investeringar i icke-statliga kulturlokaler ofta sysselsättningsintensiva.
Utskottet föreslår att ramen för beslut om stöd ökas med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. till 67,5 miljoner kronor. Detta innebär i praktiken en tillstyrkan av motion Kr240 (fp) yrkande 16. Ett genomförande av detta förslag innebär också att vad i motion A286 (fp) yrkande 26 föreslagits om inriktning av vissa bygginvesteringar i inte ringa grad kommer att tillgodoses.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler att riksdagen med anledning proposition 1994/95:100 bilaga 12 och motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 samt 1994/95:A286 yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 67 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
Särskilt yttrande
Ostindiska huset
Erling Bager (fp) anför:
I betänkandet behandlas motion Bo209 (fp) om ytterligare statliga investeringssatsningar avseende Ostindiska huset i Göteborg. En del av projektet avser ombyggnad av f.d. Ostindiska kompaniets hus för att göra det möjligt att där inrymma ett stadsmuseum.
Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd har på ett uppskattande sätt uppmuntrat och uttalat sitt stöd för projektet. Kulturrådet betonar att projektet är av stort kulturpolitiskt värde för Göteborgsregionen och att ytterligare samhälleligt stöd krävs för förverkligandet av projektet.
Projektet är indelat i fem olika etapper, varav etapperna 1--3 är igångsatta. Totalt uppgår kostnader för dessa etapper till 68 miljoner kronor. Statens stöd har hittills uppgått till 18 miljoner kronor som erhållits via Boverket.
Den kommunala finansieringen av återstoden av de igångsatta etapperna uppgår till 39 miljoner kronor.
Arbetet för att klara finansieringen av etapperna 4 och 5 pågår för närvarande. För att kunna genomföra projektet i en besvärlig arbetsmarknadssituation är ett statligt stöd mycket angeläget.
Ur arbetsmarknadssynpunkt utgör detta projekt ett mycket värdefullt tillskott till behovet av sysselsättningsprojekt för den hårt drabbade byggnadssektorn i Västsverige.
Regeringen och riksdagen har hittills gjort stora satsningar på infrastruktur i landet i form av vägar, broar och järnvägar, vilket är värdefullt. Det är dock viktigt att även prioritera rena byggnadssatsningar, eftersom dessa på ett effektivt sätt skapar sysselsättning åt bredare grupper inom byggnadsarbetarkåren.
Ombyggnaden av Ostindiska huset kommer, till skillnad från ett brobygge, att sysselsätta även finsnickare, målare, plattsättare, elektriker och plåtslagare. Projektet ligger väl i linje med det stöd som numera kan utgå för underhåll och reparation av vissa kommunala byggnader.
Som framgår av betänkandet avser Boverkets samlingslokaldelegation pröva frågan om beslut om stöd för den aktuella delen av projektet vid sitt sammanträde den 23 februari 1995.
Jag utgår från att utfallet av denna prövning kommer att bli positivt.