Kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17)
Betänkande 1996/97:KrU1
Kulturutskottets betänkande
1996/97:KRU01
Kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17)
Innehåll
1996/97 KrU1
Sammanfattning
Allmänt
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 1996/97:3 om kulturpolitiken. Kulturutskottet behandlar också regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier. Dessa förslag bygger i stor utsträckning på överväganden som görs i kulturpropositionen. Utskottet särredovisar därför endast i begränsad utsträckning utskottets förslag rörande budgetpropositionen. Ett stort antal motioner som har samband med propositionerna behandlas tillsammans med regeringsförslagen. En relativt långtgående enighet om förslagen i kulturpropositionen har uppnåtts under utskottsbehandlingen. Detta gäller bl.a. de kulturpolitiska målen, om vilka samtliga partier utom Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet kunnat ena sig. Ett icke obetydligt antal av de reservationer som fogats vid betänkandet rör begränsade frågor. Den fråga som tilldragit sig mest uppmärksamhet under utskottsbehandlingen har varit den som kommit att kallas museiflytten till Göteborg . Härvidlag har meningsmotsättningarna varit stora. Detta gäller också förslaget att införa en bibliotekslag. I det följande redovisas de slutsatser utskottet kommit fram till. Av innehållsförteckningen framgår vilka reservationer och särskilda yttranden som avgivits.
Nationella kulturpolitiska mål
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en fortsatt långsiktig kulturpolitik. De kulturpolitiska målen förändras. Fokuseringen på yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och mångfald består. Utskottet föreslår att det skall finnas sju nationella kulturpolitiska mål medan regeringen föreslår fem; utskottet anser bl.a. att ett s.k. bildningsmål skall uppställas.
Litteratur och läsning
Frågor som rör litteratur och läsning lyfts fram i propositionen. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av vilken inriktning statens framtida insatser för litteratur och språk bör ha. En utredning skall analysera förhållandena på bokmarknaden och kulturtidskrifternas situation. I betänkandet behandlas motioner som rör utredningens arbete, liksom motioner som syftar till att stärka svenska språkets ställning. Utskottet understryker bibliotekens betydelse för samhället, yttrandefriheten och demokratin. Utskottet anser att det är tillfredsställande att en bibliotekslag nu föreslås som anger vissa grundläggande principer för det offentliga bibliotekssystemet, bl.a. om avgiftsfrihet. Utskottet föreslår att regeringens förslag till lag skall antas av riksdagen, dock med vissa ändringar. Redan i detta sammanhang förordar utskottet viss översyn av lagen. Utskottet anser att det finns anledning att oroa sig över utvecklingen när det gäller barns och ungdomars läsning och tillgång till böcker och tillstyrker därför regeringens förslag att inrätta en ny stödform för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken.
Konstnärernas villkor
Inriktningen på de framtida insatserna för konstnärerna skall vara att konstnärerna skall kunna leva på ersättningen för sitt arbete och att bidragen endast skall ses som ett komplement. Efter särskilda utredningar avser regeringen att återkomma till riksdagen år 1998 med förslag om de egenföretagande konstnärernas villkor, om vissa upphovsrättsliga frågor och om relationen mellan kultur- och arbetsmarknadspolitiken. En del av den s.k. visningsersättningen skall avsättas för individuell visningsersättning och fördelas av föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Medlen till konstnärsbidrag, inkomstgarantier och långtidsstipendier ökar liksom medlen till utställningsersättning. Ett internationellt ateljécentrum, International Artists´ Studio Program in Stockholm (IASPIS), inrättas. Verksamheten med länskonstnärer permanentas och utvidgas till alla län. Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen låter vissa konstnärsorganisationer nominera ledamöter till en del av platserna i styrelserna för Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden.
Nytt bidragssystem för regional kulturverksamhet
Ett nytt bidragssystem för regional kulturverksamhet införs budgetåret 1997 för regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video. Riksdagen beslutar om det totala beloppet för varje område. Regeringen beslutar om bidragsberättigade institutioner och Statens kulturråd resp. Filminstitutet fördelar bidragen i form av s.k. stödenheter. Regeringen avser besluta att en stödenhet skall vara 100 000 kronor budgetåret 1997. Fördelningen skall ske enligt av riksdagen beslutade riktlinjer. Det statliga regionala stödet förutsätter bidrag från lokala och regionala huvudmän av minst samma omfattning som tidigare. Länsmusiken avses omfattas av det nya stödsystemet från budgetåret 1998. En del av medlen som anvisas för bidrag till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner och museer skall utgå för tidsbegränsade riktade insatser. För detta ändamål avsätts 2 % av bidragsbeloppet år 1997, 4 % år 1998 och 6 % år 1999. De riktade insatserna skall i första hand gälla arbete för att nå nya publikgrupper, turnéverksamhet inom och utom länet, samarbete över konstområdesgränser samt samverkan mellan professionella och amatörer. Utskottet föreslår att riksdagen skall begära en översyn av frågan huruvida kulturutbudet från nationalscener eller andra statligt finansierade kulturinstitutioner i en kommun eller ett landsting bör påverka det statliga regionala stödet.
Dans, teater, musik
Uppdraget till nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern står fast. Nationalscenerna, som skall vara ledande föredömen inom sina områden, är hela nationens angelägenhet. Kvalitet, förnyelse och vård av det nationella kulturarvet betonas. Nationalscenerna undantas från den allmänna besparingen på statlig verksamhet, men får - liksom är fallet på övriga områden - inte full kompensation för löneökningar. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom barn- och ungdomsteater inrättas för utveckling, förnyelse och värnande om konstnärlig kvalitet. Regeringen avser att ge uppdraget till Backa teater i Göteborg. Ett nationellt uppdrag inom ungdomskultur av samma karaktär som inom barn- och ungdomsteater inrättas. Uppdraget avses ges till Kulturskolan Rosteriet i Luleå. En särskild satsning på Norrlands Musik och Dansteater och på regionala dansensembler görs. Stödet till fria teater- och dansgrupper och Dansens Hus förstärks. Sametinget får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att etablera en fast samisk teaterinstitution. Regeringen avser att föreslå en besparing på länsmusikorganisationen för åren 1998 och 1999. Riksdagen kommer att ta ställning till frågan när regeringens förslag föreligger. Sedan försvaret för något år sedan valt att inte stödja Stockholms blåsarsymfoniker finansiellt, läggs orkestern ned vid nyåret 1997. Kulturutskottet föreslår att den civila blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken skall bli berättigad till statligt stöd inom det nya bidragssystemet för regional kulturverksamhet. Kulturutskottet föreslår att Göteborgs symfoniker får använda beteckningen nationalorkester. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom musiken inrättas. Regeringen kommer att ge uppdraget till Stiftelsen Falun Folkmusik Festival.
Filmen
Utskottet anser att det är glädjande att inriktningen på de framtida insatserna för filmen innebär att denna nu skall ses som en del av kulturpolitiken. Det är ett klart erkännande av filmens ställning i kulturlivet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett särskilt stöd skall inrättas för regionala resurscentrum för film och video. Vidare tillstyrker utskottet att ett nationellt uppdrag inrättas till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom. Regeringen avser att för perioden 1997-1999 ge uppdraget till Film i Väst i Alingsås.
Arkitektur och formgivning
I enlighet med Kulturutredningens förslag avger regeringen för första gången en arkitekturpolitisk programförklaring och anger grunderna för inriktningen på de framtida insatserna för arkitektur och formgivning samt redovisar de åtgärder som hittills vidtagits. Kulturutskottet välkomnar att arkitektur och formgivning nu kommer att behandlas som ett eget område tillhörande kultursektorn.
Museiområdet
I betänkandet behandlas en rad förslag på museiområdet. Samtidskonsten lyfts fram genom satsningar på Moderna museet i Stockholm, Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas för samtidskonsten. Uppdraget kommer att ges till Malmö konsthall. Utskottet anser i likhet med regeringen att Röhsska museet i Göteborg skall få ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning. Utskottet anför vissa synpunkter på avgränsningen mellan denna uppgift för museet och den uppgift som Statens konstmuseer har i egenskap av ansvarsmuseum. Även på museiområdet föreslås att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag skall inrättas med inriktning på bl.a. förnyelse av museiverksamheten. Utskottet tillstyrker förslaget. Regeringen avser att ge uppdraget till Stiftelsen Arbetets museum i Norrköping för perioden 1997-1999. Utskottet godtar förslag av regeringen att Statens historiska museum skiljs från Riksantikvarieämbetet och inrättas som en egen myndighet den 1 januari 1998. Även ett förslag att lägga samman Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer med Statens sjöhistoriska museer i Stockholm godtas av utskottet, en förändring som genomförs den 1 juli 1997. Utskottet anser att den organisationskommitté som skall förbereda sammanläggningen skall få ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera den nya myndigheten till Karlskrona. Ett regeringsförslag om att staten skall överta huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg den 1 januari 1999 och att en samlad etnografisk myndighet skall inrättas i Göteborg tillstyrks. Myndigheten skall innefatta Etnografiska museet i Göteborg samt tre museer i Stockholm, nämligen Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté som skall få i uppdrag att förbereda sammanförandet av de fyra museerna och att skapa ett nytt världskulturmuseum i Göteborg. Utskottet anser att kommittén, som bör ha ett parlamentariskt inslag, bör lämna förslag till hur samarbetet mellan de fyra enheterna inom den nya museimyndigheten skall kunna utformas, hur de skall samordna sin verksamhet samt hur museilokalerna i Stockholm skall disponeras. Utskottet understryker att kommitténs arbete skall syfta till att de tre befintliga museienheterna i Stockholm inte skall flyttas till Göteborg. Vidare framhålls att nya former för exponering, publikkontakter och andra aktiviteter bör prövas på det nya museet i Göteborg. Utskottet anser bl.a. att det nya museet bör anlägga ett nytt perspektiv på sitt samarbete med forskningsvärlden och inrikta sig på ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Organisationskommittén bör därför kartlägga samarbetet mellan de fyra museerna och forskarvärlden. Utskottet anser i likhet med regeringen att en ny myndighet skall inrättas och vverta Stiftelsen Riksutställningars verksamhet den 1 januari 1998. Regeringen har sedan länge bemyndigande att lämna garantier för lån till statliga museer av föremål i utländsk ägo. Utskottet tillstyrker att bemyndigandet vidgas så att garantier skall kunna lämnas även för föremål i svensk ägo och till andra icke- kommersiella utställare än statliga museer. Ett genomförande av förslaget är ägnat att tillgodose ett ofta framfört önskemål om att bl.a. länsmuseer och andra mindre museer skall kunna ordna utställningar som eljest inte varit möjliga med hänsyn till de höga försäkringskostnaderna.
Viss kulturmiljöfråga
Med anledning av ett antal motionsyrkanden behandlar utskottet utförligt frågan om ansvarsfördelningen på kulturmiljöområdet mellan länsstyrelse och länsmuseum.
Arkiv
På arkivområdet föreslås inte några förändringar.
Kulturåret 1998
För Kulturåret 1998 avsätts särskilda medel för Kulturhuvudstadsåret samt för projektet Kultur i hela landet 1998, som skall komplettera kulturhuvudstadsprojektet.
Mål- och resultatdialogen
Utskottet kommenterar regeringens avsikter att utveckla mål- och resultatdialogen. Utskottet betonar att det är viktigt att de mål som ställs upp inte är abstrakta och svåra att följa upp. Återredovisningen till regeringen och riksdagen skall göra det möjligt att se hur prioriteringar gjorts och hur mål och delmål uppnåtts.
Övriga budgetfrågor m.m.
I det föregående har utskottet i fråga om den egentliga kultursektorn direkt eller indirekt berört även budgetfrågor för budgetåret 1997. Utskottet godtar med få undantag regeringens förslag i fråga om medelsanvisningen. I det föregående har redovisats att Göteborgsmusiken blir berättigad till visst statligt stöd. Millesgården får ett ökat anslag. I båda fallen sker i enlighet med den nya rambudgetmodellen finansieringen genom omfördelning inom utgiftsområdet. Då det gäller folkbildningsanslaget för nästa budgetår finns skäl att redovisa följande. En särskild vuxenutbildningssatsning för dem som behöver komplettera och bygga på sin utbildning startar inom bl.a. folkbildningen den 1 juli 1997. Kommunerna svarar för den större delen av utbildningen och kan välja utbildningsanordnare, bl.a. folkhögskolorna och studieförbunden. Vid sidan av kommunerna får även folkhögskolorna särskilda medel för denna satsning redan fr.o.m. nyåret 1997. Medel för studieförbundens särskilda kurser under det första halvåret 1997, innan kommunernas utbildningssatsning startar, anvisas efter förslag av utbildningsutskottet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. En besparing om 100 miljoner kronor görs på folkbildningsanslaget. För vissa fackliga och andra organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor inför vuxenutbildningssatsningen beräknas 40 miljoner kronor. En besparing på idrottsanslaget görs med 55 miljoner kronor i enlighet med tidigare beslut av riksdagen och i enlighet med regeringens förslag. Endast en begränsad del av nedskärningen skall drabba stödet till lokal ungdomsverksamhet. Då det gäller budgetavsnittet har endast företrädaren för Miljöpartiet reserverat sig. De övriga företrädarna för oppositionspartierna har avgivit särskilda yttranden. I såväl reservationen som de särskilda yttrandena har partierna kortfattat redovisat sin allmänna syn på kulturpolitiken och på stödet till kulturen.
Inledning
I betänkandet behandlar kulturutskottet dels proposition 1996/97:1 Förslag till statsbudget för budgetåret 1997, m.m. (budgetpropositionen), såvitt avser utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid jämte motioner, dels proposition 1996/97:3 Kulturpolitik jämte motioner. Den del av sistnämnda proposition som avser dagspress och taltidningar (avsnitt 15.1) har överflyttats från kulturutskottet till konstitutionsutskottet, som behandlar denna del av propositionen i sitt betänkande 1996/97:KU1. Riksdagen har den 22 november 1996 - efter tillstyrkande av kulturutskottet (yttr. 1996/97:KrU1y) och finansutskottet (bet. 1996/97:FiU1) - för budgetåret 1997 fastställt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid på 7 161 590 000 kronor (rskr. 1996/97:53). Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag redovisas i bilaga 4 till betänkandet. De regler för budgetprocessen som innevarande höst skall tillämpas för första gången innebär bl.a. att utskottet vid sin budgetberedning inte får överskrida den av riksdagen fastställda utgiftsramen. Inte heller reservanter får föreslå utgifter inom utgiftsområdet som sammanlagt överskrider ramen. Regeringens bedömningar av medelsbehovet under de olika anslagen inom utgiftsområdet och skälen för dem återfinns i stor utsträckning i proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. I detta betänkande redovisar utskottet därför först förslagen i sistnämnda proposition.
Propositionerna
För att regeringens förslag i propositionerna skall kunna identifieras har utskottet numrerat samtliga förslag i dessa. Som en följd härav överensstämmer den i propositionerna gjorda numreringen i dessa inte med den som redovisas i det följande.
Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition 1996/97:3 Kulturpolitik föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till bibliotekslag, 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde, 3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om de nationella kulturpolitiska målen, 4. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om individuell visningsersättning (avsnitt 6.2), 5. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om utökat uppdrag för Konstnärsnämnden vad gäller det internationella konstnärsutbytet (avsnitt 6.5.2), 6. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inrättandet av ett statligt stöd för verksamhet med länskonstnärer (avsnitt 6.6), 7. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken (avsnitt 7.3), 8. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater (avsnitt 8.3), 9. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inriktningen på Svenska Rikskonserters verksamhet (avsnitt 10.3), 10. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området musik (avsnitt 10.5), 11. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området ungdomskultur (avsnitt 8.5), 12. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inrättande av ett bidrag till regionala resurscentrum för film och video (avsnitt 11.4), 13. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom (avsnitt 11.5), 14. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att Röhsska museet skall få ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning (avsnitt 12.3), 15. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en vidgad uppgift för Statens konstråd (avsnitt 13.3), 16. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet skall upphöra och att uppgifterna skall övertas av Statens konstmuseer, Moderna museet (avsnitt 13.5), 17. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området samtidskonst (avsnitt 13.6), 18. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet (avsnitt 14.4.3), 19. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om skiljande av Statens historiska museer från Riksantikvarieämbetet och inrättande som en egen ny myndighet (avsnitt 14.4.4), 20. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sammanläggning av Marinmuseum i Karlskrona med Statens sjöhistoriska museer (avsnitt 14.4.5), 21. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (avsnitt 14.4.7), 22. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om inrättande av en ny myndighet som tar över Stiftelsen Riksutställningars verksamhet (avsnitt 14.4.9), (23.-26. avser dagspress och taltidningar: förslagen har behandlats i konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU1). 27. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna för ett enhetligt utformat bidragssystem för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video (avsnitt 18.1), 28. att riksdagen godkänner de ekonomiska förpliktelser för staten som följer av avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999 (avsnitt 7.5), 29. att riksdagen medger att det allmänna bemyndigande att lämna utställningsgarantier som riksdagen tidigare har meddelat regeringen utvidgas i enlighet med förslaget (avsnitt 14.4.10).
Budgetpropositionen för år 1997
Regeringen (Finansdepartementet) har i proposition 1996/97:1 Förslag till statsbudget för budgetåret 1997, m.m. (budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, (2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift: förslaget har behandlats i kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU3), 3. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens kulturråd skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet A 1. Statens kulturråd, 4. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Svenska riksteatern skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, 5. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, 6. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Talboks- och punktskriftsbiblioteket skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 5. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 7. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till LL-stiftelsen skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, 8. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, 9. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, 10. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens konstråd skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 1. Statens konstråd, 11. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor, 12. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Konstnärs-nämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 1. Konstnärsnämnden, 13. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Riksarkivet och landsarkiven skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 1. Riksarkivet och landsarkiven, 14. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Arkivet för ljud och bild skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 2. Arkivet för ljud och bild, 15. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Språk- och folkminnesinstitutet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 3. Språk- och folkminnesinstitutet, 16. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Svenskt biografiskt lexikon skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 4. Svenskt biografiskt lexikon, 17. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet G 1. Riksantikvarieämbetet, 18. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Centrala museer: Myndigheter skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 1. Centrala museer: Myndigheter, 19. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Centrala museer: Stiftelser skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 2. Centrala museer: Stiftelser, 20. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till under anslaget H 4 inrymda museer och övriga institutioner skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 4. Bidrag till vissa museer, 21. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Stiftelsen Riksutställningar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 6. Stiftelsen Riksutställningar, 22. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens biografbyrå skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet I 2. Statens biografbyrå, 23. att riksdagen godkänner att Dramaten får möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret, 24. att riksdagen medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för år 1998, 25. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Konstrådets beställning av konst som föranleder utgifter efter år 1997, 26. att riksdagen medger att Boverket disponerar medel under anslaget D 2. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för utbetalning av bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, 27. att riksdagen godkänner villkoren för bidraget till verksamheten med länshemslöjdskonsulenter, 28. att riksdagen godkänner att verksamheten med en rikskonsulent för barn och ungdom permanentas, 29. att riksdagen godkänner det inom ramen för anslaget G 2. Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad får beslutas om bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, dock längst t.o.m. år 1999, 30. att riksdagen bemyndigar Boverket att inom ramen för anslaget H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999, (31. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad medelsberäkning för år 1997 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio: förslaget har behandlats i kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU3), 32. att riksdagen godkänner att de resurser som behövs för studieförbundens särskilda kurser för arbetslösa under första halvåret 1997 skall fördelas från anslaget Bidrag till folkbildningen, 33. att riksdagen godkänner att högst 600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen får användas till att ge verksamma teckenspråkslärare kompletterande utbildning vid Stockholms universitet, 34. att riksdagen bemyndigar Boverket att inom ramen för anslaget N 1. Stöd till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999, 35. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
A 1. Statens kulturråd; ramanslag; 27 883 000 kr,
A 2. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 131 288 000 kr,
A 3. Kulturåret 1998; reservationsanslag; 65 000 000 kr,
A 4. Nationella uppdrag; ramanslag; 6 000 000 kr,
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; anslag; 712 254 000 kr,
B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; anslag; 659 843 000 kr,
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; ramanslag;
93 094 000 kr,
C 1. Bidrag till regional biblioteksverksamhet; anslag; 37 482 000 kr,
C 2. Litteraturstöd; ramanslag; 71 253 000 kr,
C 3. Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 19 500 000 kr,
C 4. Stöd till bokhandel; ramanslag; 7 301 000 kr,
C 5. Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 56 482 000 kr,
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; anslag; 12 970 000 kr,
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk; anslag; 17 471 000 kr,
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; anslag; 3 409 000 kr,
D 1. Statens konstråd; ramanslag; 4 655 000 kr,
D 2. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000 kr,
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 126 000 kr,
D 4. Främjande av hemslöjden; ramanslag; 16 464 000 kr,
D 5. Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 14 741 000 kr,
E 1. Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 173 000 kr,
E 2. Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 235 051 000 kr,
F 1. Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 223 973 000 kr,
F 2. Arkivet för ljud och bild; ramanslag; 25 213 000 kr,
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 28 021 000 kr,
F 4. Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 413 000 kr,
G 1. Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 147 586 000 kr,
G 2. Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad; ramanslag; 224 337 000 kr,
G 3. Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000 kr,
G 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar; anslag; 50 000 000 kr,
H 1. Centrala museer: Myndigheter; ramanslag; 506 477 000 kr,
H 2. Centrala museer: Stiftelser; anslag; 168 525 000 kr,
H 3. Bidrag till regionala museer; anslag; 105 680 000 kr,
H 4. Bidrag till vissa museer; anslag; 37 951 000 kr,
H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000 kr,
H 6. Stiftelsen Riksutställningar; anslag; 33 849 000 kr,
I 1. Filmstöd; ramanslag; 125 338 000 kr,
I 2. Statens biografbyrå; ramanslag; 7 591 000 kr,
I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; anslag; 30 744 000 kr,
I 4. Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 1 510 000 kr,
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag; 37 131 000 kr,
J 2. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen; anslag; 820 000 kr,
K 1. Stöd till trossamfund; ramanslag; 57 300 000 kr,
L 1. Bidrag till folkbildningen; anslag; 2 357 533 000 kr,
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; anslag; 68 416 000 kr,
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning; anslag; 8 608 000 kr,
M 1. Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 11 819 000 kr,
M 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ram-anslag; 97 989 000 kr,
N 1. Bidrag till allmänna samlingslokaler; ramanslag; 40 000 000 kr,
N 2. Stöd till demokratiutveckling; ramanslag; 8 133 000 kr,
N 3. Stöd till idrotten; ramanslag; 480 240 000 kr,
N 4. Lotteriinspektionen; ramanslag; 17 935 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr1 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till Folkrörelsernas Arkivförbund.
1996/97:Kr2 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige.
1996/97:Kr3 av Ulla Löfgren m.fl. (m, s, c, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av en samisk nationalteater till Tärnaby.
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kulturens växande betydelse för industri, handel och turism aldrig tillåts begränsa utrymmet för kulturens nyskapande, omvälvande och människovårdande karaktär, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera de kulturpolitiska målen med en ny målsättning som visar på en ny livsstil utan snävt marknadstänkande och beroende av myndigheter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nordiska samarbetet på kulturområdet bibehålls och förstärks, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att noggrant uppmärksamma att EU-harmonisering inom kulturområdet är utesluten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samtliga berörda nationella institutioner under kulturhuvudstadsprojektet skall bistå såväl Stockholm som resten av landet med stöd och hjälp, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel till kulturen successivt bör ökas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa moraliska, etiska och estetiska generella regler för kultursponsring, som skall bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den beredning som regeringen avser att tillsätta utreder möjligheterna till ett generellt konstnärsstöd, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kollektivverkstäderna skall kunna söka bidrag genom Statens kulturråd för sin löpande verksamhet, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av de olika kollektivverkstädernas speciella resurser och inriktningar, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är viktigt att värna det svenska språket och det gemensamma kulturarvet, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kommande utredning vad avser konkurrens mellan återförsäljare av litteratur, villkor för prisdiskriminering, bokpriser och bokmoms, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kultur som erhåller offentligt stöd skall hålla sina biljettpriser på en rimlig och låg nivå, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla ett kontinuerligt forsknings- och utvecklingsarbete runt barnteatern, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den samiska teatern bör få ett nationellt uppdrag och att ett eget stöd bör ges till samisk filmutveckling, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett permanent nationellt uppdrag ges till Norrlandsoperan och Norrlands Musik och Dansteater, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska sparbetinget på Länsmusiken, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgsmusiken skall erhålla ett statligt anslag till sin verksamhet för 1997, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att musik- och kulturskolornas ställning i kommunerna värnas och lyfts fram, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje barn skall ha rätt till en grundutbildning i ett instrument på musik- eller kulturskolenivå oavsett var de bor i Sverige, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett tillägg bör göras i plan- och bygglagen som innebär att kommunen kan stoppa hus som inte är vackra nog, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om estetisk utformning och konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte flytta vare sig Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet eller Folkens museum - etnografiska från Stockholm till Göteborg och att flyttkostnaden i stället bör användas till att öka landets museers utställningsbudget, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett allomfattande kvinnomuseum omgående bör projekteras, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett filmmuseum omedelbart bör projekteras.
1996/97:Kr5 av Nils T Svensson och Lars- Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utdela ett treårigt nationellt uppdrag till Malmö Musikteater från 1997.
1996/97:Kr7 av Margareta Sandgren och Catarina Rönnung (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av frågan om ett polarcentrum i Gränna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av nationellt uppdrag för utveckling och förnyelse av museiverksamheten.
1996/97:Kr8 av Carina Hägg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektet Smålands arena för konst och form i Norden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att projektet Smålands arena för konst och form i Norden bör stödjas av staten i uppbyggnadsskedet och i den framtida driften.
1996/97:Kr10 av Kristina Zakrisson och Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en samisk teater.
1996/97:Kr11 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de särskilda förhållanden som råder för länsmusiken på Gotland.
1996/97:Kr12 av Nils T Svensson och Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att väsentliga delar av de s.k. riktade bidragen lämnas till Göteborgs och Malmös orkester-, teater- och musikteaterinstitutioner.
1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de medel som enligt regeringen föreslås gå till läsfrämjande verksamhet via Kulturrådet i stället skall gå till bibliotekens läsfrämjande verksamhet: hembesök, besök på dagis, skolor, sjukhus m.m., 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslaget om bibliotekslag avstyrks, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd för inköp till skol- och folkbibliotek av litteratur till barn och ungdomar inte endast skall utgå till inköp av litteratur som fått statligt litteraturstöd, utan bibliotek och skolor bör få frihet och förtroende att välja den litteratur de har behov av, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kommunala musikskolorna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Göteborgssymfonikerna som nationalorkester, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av landsbygds- och kvartersbiograferna, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte mindre än 50 % av det stöd som ges för att upprätthålla och utveckla svensk film bör ges till produktion av svensk barnfilm, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledstjärnan i det tänkta handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning bör vara medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum -etnografiska sammanförs till en gemensam myndighet och att de båda museerna skall förbli i Göteborg respektive Stockholm, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de lokala museernas verksamhet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den offentliga organisationen för kulturmiljövården i högre grad skall utformas enligt subsidiaritetsprincipen.
1996/97:Kr14 av Sten Östlund (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid fördelning av medel till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker skall vad som i motionen anförts beaktas och att nivån på tilldelade medel upprätthålls på minst dagens nivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Göteborgs Symfoniker uppdraget att verka som nationalorkester, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om GöteborgsOperans behov av ytterligare medel utöver dagens nivå.
1996/97:Kr15 av Mats Berglind m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslagen till skådebanornas verksamhet.
1996/97:Kr16 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt uppdrag till Stiftelsen Läcköinstitutet inom området kulturturism.
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den tredje punkten i formuleringen om kulturpolitikens mål skall ha följande lydelse: främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur skall ha frihet att fördela sina medel utan anvisning från annat håll, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att institutionerna inom ramen för det nya stödsystemet stimuleras att fritt söka riktade bidrag för projekt innebärande kulturell förnyelse i stället för att regeringen anger begränsande och styrande kriterier för sådana bidrag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Konstnärsnämndens styrelse och Bildkonstnärsfondens styrelse skall tillsättas av regeringen utan att några styrelseplatser är reserverade för nominering från annat håll, 5. att riksdagen till anslaget D 5 för budgetåret 1997 för utställningsersättning till konstnär i enlighet med vad som anförts i motionen anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 24 741 000 kr, 6. att riksdagen avslår förslaget om en bibliotekslag, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör tillsätta en utredning om skattebelastningen på kultursektorn i stället för den föreslagna statliga bokutredningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en av Riksteaterns främsta uppgifter bör vara att utöka samarbetet med Sveriges Television och Sveriges Radio liksom med andra teatrar, 9. att riksdagen till anslaget B 1 Dramaten och Operan för budgetåret 1997 anvisar 28 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 740 254 000 kr, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda institutionsteatrarnas finansiering, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslagsnivån tills vidare bör vara oförändrad för region- och stadsteatrarna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka de i kulturpropositionen föreslagna nationella uppdragen till att omfatta fem år, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även ge nationellt uppdrag till GöteborgsMusiken för att utveckla blåsmusiken, 14. att riksdagen till anslaget A 4 Nationella uppdrag för budgetåret 1997 anvisar 8 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 14 miljoner kronor, 15. att riksdagen till anslaget B 2 för budgetåret 1997 anvisar 7 miljoner kronor till GöteborgsMusiken - Sveriges enda civila blåsorkester med professionella musiker, 16. att riksdagen till anslaget B 3 för budgetåret 1997 anvisar 3 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit till fria grupper och arrangerande musikföreningar och att den ökningen anslås till föreningar inom Svenska Jazzriksförbundet, 17. att riksdagen till Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater, Vadstena Akademien och Marionetteatern anslag B 3 för budgetåret 1997 anvisar 4 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit och att 2 miljoner kronor av dessa tillförs Drottningholmsteatern/Ulriksdals slottsteater, 1 miljon kronor tillförs Vadstena Akademien och 1 miljon kronor tillförs Marionetteatern, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen vid överläggningar med Landstingsförbundet om det statliga bidraget till länsmusiken har till utgångspunkt att inte större andel därav binds till fasta institutioner, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej flytta Folkens museum, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett snabbt förslag om ledningsstrukturen på museiområdet, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den arkeologiska uppdragsverksamheten separeras från Riksantikvarieämbetet samt att ämbetets reella monopol på arkeologiska utgrävningar bryts och konkurrens från andra aktörer möjliggörs, 24. att riksdagen avslår regeringens förslag (anslag L 1, utgiftsområde 17) om extra bidrag om 40 miljoner kronor till LO, TCO och SACO samt LRF, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation som stöd för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
1996/97:Kr18 av Berit Andnor och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Jamtli i Östersund och utvecklingen av ungdomsverksamhet inom kulturområdet.
1996/97:Kr19 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledningsfunktionen för den nya myndigheten för Marinmuseum i Karlskrona och Statens sjöhistoriska museum förläggs till Marinmuseum i Karlskrona.
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitiska tendenser i propositionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade bidrag till barn och ungdomar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt bidrag till kulturskolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av multimedieverkstäder, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länskonstnärer, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bibliotekslagen att planer för biblioteksverksamhet i kommunerna krävs, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsbibliotek, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om precisering av uppdrag om barnteater, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria teater- och dansgrupper, 11. att riksdagen beslutar att inrätta ett kvinnomuseum som lokaliseras till Malmö-Lund-området, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Vstasiatiska museet till Göteborg, 13. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över hela arkivväsendet enligt vad i motionen anförts, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av medieverksamhet,
1996/97:Kr21 av Rune Rydén (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta Folkens museum -etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de samlade samhällskostnaderna för en förflyttning av Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm till Göteborg.
1996/97:Kr22 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa kulturinstitutioner i Västsverige, 2. att riksdagen beslutar att ge ett nationellt uppdrag till Göteborgs symfoniorkester.
1996/97:Kr23 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av bidrag till regional kulturverksamhet.
1996/97:Kr24 av Jörgen Persson och Berit Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr25 av Jörgen Persson och Berit Andnor (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att förslagen om att använda 6 % av bidraget till regional kulturverksamhet till riktade insatser inte skall gälla länsmuseerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvarsfördelningen inom den regionala kulturmiljövården.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1996
1996/97:Kr204 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgs symfoniker får uppdraget att vara Sveriges nationalorkester.
1996/97:Kr206 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-sändning och videoförsäljning av nationalscenernas föreställningar.
1996/97:Kr207 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för kulturpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av aktiviteter i anslutning till kulturhuvudstadsåret 1998, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya mål för kulturpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans kulturansvar, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag till bibliotekslag i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av ett nytt anslag för inköp av litteratur i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturskaparnas arbetsförhållanden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en renodling av Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar på kulturområdet, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till Göteborg i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens finansiering, 13. att riksdagen beslutar inrätta en fond för kompletterande stöd till kulturverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr208 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hembygdskonsulenter i varje län.
1996/97:Kr209 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett särskilt anslag för vård av hembygdsgårdarnas kulturbyggnader.
1996/97:Kr210 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett Sesamprojekt för foto och film.
1996/97:Kr212 av Lennart Fridén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de maritima museerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en annan ansvarsfördelning och organisation av museiverksamheten på uppräknade områden, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta museer och samlingar till Göteborg i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr213 av Lennart Fridén och My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Göteborgssymfonikerna till Sveriges nationalorkester.
1996/97:Kr216 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för utveckling av invandrarnas kulturyttringar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgivning av kulturtidskrifter och kvalitetslitteratur, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kulturens roll utreds vid sjukvård, rehabilitering och vård i livets slutskede.
1996/97:Kr217 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att Östasiatiska museet inte skall flyttas från Stockholm.
1996/97:Kr218 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kollektivverkstäderna skall kunna söka bidrag genom Statens kulturråd för sin löpande verksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av de olika kollektivverkstädernas speciella resurser och inriktningar.
1996/97:Kr219 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturen som drivkraft, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda medel för att under kulturhuvudstadsåret belysa kvinnors del av kulturarvet.
1996/97:Kr220 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omfördelning av kulturanslagen så att stöd till lokal och regional bokkultur kan utgå i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr221 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för vård och skydd av det svenska språket.
1996/97:Kr222 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Musikteatern i Värmland.
1996/97:Kr223 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge nyckelharpan dess berättigade status som officiellt nationalinstrument.
1996/97:Kr224 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda medel för föreningen Svenska Musikfestivalers och deras medlemmars verksamhet.
1996/97:Kr225 av Lennart Fridén m.fl. (m, c, fp, v, kd) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att Göteborgsmusiken skall erhålla ett anslag om 7 miljoner kronor till sin verksamhet för 1997 och att detta anslag bör hämtas från föreslaget anslag till Rikskonserter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förhandlingar snarast måste upptas för en långsiktig lösning på frågan om blåsarmusikens ställning i Sverige genom ett avtal med Göteborgsmusiken.
1996/97:Kr226 av Nils T Svensson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsnivån för Malmö symfoniorkester.
1996/97:Kr227 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Musikteatern i Värmland.
1996/97:Kr228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norrbottens Kammarorkester.
1996/97:Kr229 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att rädda och utveckla Nya Skånska Teatern i Landskrona.
1996/97:Kr230 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en decentralisering av konstinköp i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr231 av Anita Johansson och Sören Lekberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bidrag till konstnärlig utsmyckning inom boendet, som för närvarande administreras av Boverket, skall kvarstå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvaret för ifrågavarande utsmyckning ej överförs till Statens konstråd.
1996/97:Kr232 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslaget till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
1996/97:Kr233 av Jörgen Persson och Berit Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamma åtgärder behöver vidtas för att säkerställa den bildvårdande verksamheten.
1996/97:Kr234 av Kerstin Warnerbring och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelning till Folkrörelsernas Arkivförbund av de medel som tilldelats Riksantikvarieämbetet för industridokumentation.
1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl. (kd, s, c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar 5 000 000 kr ur anslaget Centrala museer för Kolmårdens Djurpark genom en omdisponering inom ramen för samtliga centrala museer.
1996/97:Kr240 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidragen till länsmuseerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna och länsmuseerna bör betraktas som två självständiga parter i samverkan.
1996/97:Kr241 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, godkänner att de övergripande målen för statens bidrag under anslaget H 4 inrymda museer och övriga institutioner skall vara i enlighet med vad som anförts i motionen, så att anslaget till Judiska museet höjs från 300 000 kr till det belopp (f n 600 000 kr) som Stockholms stad beviljar för 1997.
1996/97:Kr242 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd till ett svenskt folkmusikcentrum.
1996/97:Kr243 av Birgitta Wistrand m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet till Göteborg.
1996/97:Kr245 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på Nationalscen Norr.
1996/97:Kr246 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige och att regeringen till riksdagen återkommer med förslag hur kulturcentrumet kan förverkligas.
1996/97:Kr248 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkrörelsearkiven och Folkrörelsernas arkivförbund bör erhålla direkt statsbidrag för sin verksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kunskap - och i viss mån även den utrustning - som finns vid de statliga arkiven bör få utnyttjas kostnadsfritt vid utbildningsinsatser för folkrörelsearkivens personal och förtroendevalda.
1996/97:Kr250 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Finska Riks.
1996/97:Kr251 av Ola Rask (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Millesgården.
1996/97:Kr252 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska språket.
1996/97:Kr253 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Röhsska museet också blir ansvarsmuseum.
1996/97:Kr254 av Ewa Larsson och Peter Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna till någon form av utvecklingsfond för svensk film- och TV- produktion, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr255 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om pliktexemplar att den också gäller nya IT-produkter.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. (del) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt Miljöpartiets förslag i tabell i motionen: B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; regeringens förslag 659 843 000 kr; anslagsförändring + 11 000 000 kr, 1. (del) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt Miljöpartiets förslag i tabell i motionen: H 4 Bidrag till vissa museer; regeringens förslag 3 795 100 kr, anslagsförändring + 8 000 000 kr, 1. (del) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt Miljöpartiets förslag i tabell i motionen: J 1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; regeringens förslag 37 131 000 kr; anslagsförändring 1 000 000 kr, 1. (del) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt Miljöpartiets förslag i tabell i motionen: L 1 Bidrag till folkbildningen; regeringens förslag 2 357 533 000 kr; anslagsförändring - 20 000 000 kr, 2. (del) att riksdagen beslutar godkänna beräkningarna av anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för åren 1998 och 1999 enligt tabell i motionen: A 1. Statens kulturråd; regeringens beräkning för 1998 28 000 000 kr; avvikelse + 5 000 000 kr; regeringens beräkning för 1999 29 000 000 kr; avvikelse + 5 000 000 kr, 2. (del) att riksdagen beslutar godkänna beräkningarna av anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för åren 1998 och 1999 enligt tabell i motionen: B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; regeringens beräkning för 1998 655 000 000 kr; avvikelse + 25 000 000 kr; regeringens beräkning för 1999 649 000 000 kr; avvikelse + 25 000 000 kr, 2. (del) att riksdagen beslutar godkänna beräkningarna av anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för åren 1998 och 1999 enligt tabell i motionen: H 4. Bidrag till vissa museer; regeringens beräkning för 1998 39 000 000 kr; avvikelse + 10 000 000 kr; regeringens beräkning för 1999 39 000 000 kr; avvikelse + 10 000 000 kr, 2. (del) att riksdagen beslutar godkänna beräkningarna av anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för åren 1998 och 1999 enligt tabell i motionen: L 1. Bidrag till folkbildningen: regeringens beräkning för 1998 2 404 000 000 kr; avvikelse - 40 000 000 kr; regeringens beräkning för 1999 2 456 000 000 kr; avvikelse - 40 000 000 kr, 4. att riksdagen beslutar att fördela medel till Länsmusiken, Göteborgsmusiken och lokala arrangörsstöd enligt vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen, vid bifall till yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av anslaget till Statens kulturråd, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade ekonomiska villkor för kulturutövare i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att instifta ett kvinnomuseum i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar att instifta ett filmmuseum i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel inte skall utgå till att flytta föremål från Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska museet eller Medelhavsmuseet i Stockholm till Göteborg vare sig under 1997, 1998 eller 1999, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom barn- och ungdomsteater, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den bör återkomma med en jämnare fördelning av medel mellan Folkbildning och komvux för utbildning av arbetslösa vuxna och att fördelningen bättre bör anpassas till faktisk efterfrågan.
1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kommunala musikskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Göteborgssymfonikerna som nationalorkester, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de medel som enligt regeringen föreslås gå till läsfrämjande verksamhet via Kulturrådet i stället skall gå till bibliotekens läsfrämjande verksamhet: hembesök, besök på dagis, skolor, sjukhus m.m., 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den offentliga organisationen för kulturmiljövården i högre grad skall utformas enligt subsidiaritetsprincipen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum i Stockholm sammanförs till en gemensam myndighet och att de båda museerna skall förbli i Göteborg respektive Stockholm, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de lokala museernas verksamhet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av landsbygds- och kvartersbiograferna, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte mindre än 50 % av det stöd som ges för att upprätthålla och utveckla svensk film ges till produktion av svensk barnfilm, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till trossamfunden, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildning, 16. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: K 1. Stöd till trossamfund; regeringens förslag 57 300 000; anslagsförändring + 3 500 000, 16. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: L 1. Bidrag till folkbildningen; regeringens förslag 2 357 533 000; anslagsförändring + 60 000 000, 16. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: N 3. Stöd till idrotten; regeringens förslag 480 240 000; anslagsförändring + 30 000 000.
1996/97:Kr259 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till folkbildningen, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: A 2. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte; regeringens förslag 131 288 000; anslagsförändring + 34 750 000, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: A 4. Nationella uppdrag; regeringens förslag 6 000 000; anslagsförändring + 19 000 000, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; regeringens förslag 93 094 000; anslagsförändring + 7 000 000, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: Arbetsplatsbibliotek; anslagsförändring 1 500 000, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: F 1. Riksarkivet och landsarkiven; regeringens förslag 223 973 000; anslagsförändring - 250 000, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: H 4. Bidrag till vissa museer m.m.; regeringens förslag 37 951 000; anslagsförändring + 5 000 000 kr, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet: regeringens förslag 37 131 000; anslagsförändring + 1 000 000 kr, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: L 1. Bidrag till folkbildningen; regeringens förslag 2 357 533; anslagsförändring + 80 000 000 kr, 3. (del) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: N 3. Stöd till idrotten; regeringens förslag 480 240 000; anslagsförändring + 42 000 000.
1996/97:Kr260 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1. Statens kulturråd, Utgiftsområde 17 anslå 12 883 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2. Allmän kulturverksamhet, Utgiftsområde 17 anslå 81 288 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4. Utgiftsområde 17 anslå 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1. Bidrag till Svenska riksteatern m.fl., Utgiftsområde 17 anslå 581 554 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att anslaget B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, Utgiftsområde 17 minskas med 4 300 000 kr och att beloppet tillförs anslaget B 1 i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till jazz och moderna musikformer, 7. att riksdagen beslutar att 10 § bibliotekslagen utformas i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värna och vårda det svenska språket, 9. att riksdagen beslutar att under anslaget C 2. Litteraturstöd, Utgiftsområde 17 anslå 36 253 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, Utgiftsområde 17 anslå 32 938 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av visningsersättning, 12. att riksdagen beslutar att under anslaget G 2. Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad, Utgiftsområde 17 anslå 250 337 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av bidraget för kulturmiljövård, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utställningsgarantin, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsmuseernas oberoende, 16. att riksdagen beslutar att under anslaget H 4. Bidrag till vissa museer, Utgiftsområde 17 anslå 26 875 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till icke-statliga kulturlokaler (anslaget H 5) i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen beslutar att under anslaget H 6. Stiftelsen Riksutställningar, Utgiftsområde 17 anslå 23 849 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 25 000 000 kr av anslaget för forskning skall fördelas av forskningsråden, 20. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 40 000 000 kr för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen beslutar avveckla anslaget N 2 samt att beloppet tillförs anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen beslutar att under anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen, Utgiftsområde 17 anslå 2 157 533 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen beslutar att under anslaget M 1. Ungdomsstyrelsen, Utgiftsområde 17 anslå 6 819 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 24. att riksdagen beslutar att under anslaget M 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., Utgiftsområde 17 anslå 48 889 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 25. att riksdagen beslutar att avskaffa bidragen till allmänna samlingslokaler (N 1) i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen beslutar att av anslaget N 3, Utgiftsområde 17 skall minst 200 000 000 kr anvisas den lokala ungdomsverksamheten, 27. att riksdagen beslutar att under nytt anslag avseende fond för förnyelse av kulturverksamheten anvisa 100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr261 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslå medel för arbetet med att återanskaffa litteratur till Länsbiblioteket i Linköping i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr262 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen om medel till översättningar av heliga skrifter.
1996/97:Kr263 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att främja ett allsidigt stöd till kulturtidskrifter m.m. i avsikt att främja och stimulera mångfald och kvalitet.
1996/97:Kr264 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länshembygdskonsulenter.
1996/97:Kr265 av Kenneth Kvist och Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
1996/97:Kr266 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, c, fp, v, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragen till Länsmusiken i Örebro.
1996/97:Kr267 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt bidrag till Norrbottens kammarorkester.
1996/97:Kr268 av Rigmor Ahlstedt och Håkan Holmberg (c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett folkmusikcentrum i Norduppland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett nationalinstrument.
1996/97:Kr269 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av ett blåsmusikcentrum med Nynäshamns kommun som huvudman.
1996/97:Kr270 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statligt stöd till daglig träning för professionella dansare i Göteborg och västra Sverige.
1996/97:Kr271 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, v, kd) vari yrkas 1. att riksdagen för GöteborgsOperan till B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (utgiftsområde 17) för budgetåret 1997 anvisar 15 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit genom omfördelning av medel från Operan och Dramatiska teatern i Stockholm (B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter), 2. att riksdagen för Göteborgs Symfoniker till B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (utgiftsområde 17) för budgetåret 1997 anvisar 5 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit genom omfördelning av medel från det totala antalet grundbelopp som avsätts för landets musikinstitutioner.
1996/97:Kr272 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturskolor.
1996/97:Kr273 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma åtgärder för att säkerställa att den bildvårdande verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.
1996/97:Kr274 av Jan Backman och Anna Ekerhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friluftsmuseernas nationella uppdrag.
1996/97:Kr275 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Jamtli i Östersund och utvecklingen av ungdomsverksamhet inom kulturområdet.
1996/97:Kr277 av Charlotta L Bjälkebring och Ewa Larsson (v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kvinnomuseum.
1996/97:Kr278 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om att flytta de i motionen nämnda museerna.
1996/97:Kr279 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr280 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta pengar som stöd till icke statliga kulturlokaler.
1996/97:Kr281 av Marianne Carlström m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till projektet Röda Sten i Göteborg.
1996/97:Kr283 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet, 2. att riksdagen fastställer vad i motionen anförts om de kulturpolitiska målen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys angående fördelning av kulturresurserna i landet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att synliggöra kvinnorna i kulturpolitiken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en generell ungdomsrabatt, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bokslut för kulturinstitutioner, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Världskulturhuset, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av de nationella uppdragen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala utvecklingsplaner, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala grundbelopp, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturen som motor för arbete, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag om en bibliotekslag, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samisk nationalscen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turnerande dansföreställningar, 15. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att inom anslaget B 2 för budgetåret 1997 anvisa 3 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit till Östgötabaletten samt att resurserna i stället fördelas till andra verksamhetsområden inom anslaget B 2, 16. att riksdagen till anslaget B 2 för budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller således 662 843 000 kr, 17. att riksdagen till anslaget B 1 för budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 709 254 000 kr, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Foto-Sesam, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om film i hela landet, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om visningsfrämjande stöd, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala filmcentrum, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional filmproduktion, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en film- och TV-fond, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konstnärsnämnden, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bildkonstnärsfondens styrelse, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konstnärlig utsmyckning, 28. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att inom anslaget D 5 för budgetåret 1997 omfördela resurserna så att Folkrörelsernas Konstfrämjande sammantaget tillförs en resurs på 1 800 000 kr, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur i vården, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna samlingslokaler/mötesplatser, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fornminnesinventering, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsmuseerna och ansvarsfördelningen, 35. att riksdagen avslår förslaget om en flyttning av Folkens museum -etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka Etnografiska museet i Göteborg och att myndighetsdelen för museerna flyttas till Göteborg, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om museernas uppdrag, 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationskommitténs uppdrag, 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens sjöhistoriska museer.
1996/97:Kr503 av Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till trossamfund.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragsgivning och vikten av att behålla det lokala aktivitetsstödet på nuvarande nivå, 19. att riksdagen med föjande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslag under utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: N 3. Stöd till idrotten, regeringens förslag: 480 240 000, anslagsförändring: + 30 000 000.
1996/97:Kr512 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om stöd till trossamfunden för kyrko- och lokalbyggnader prövas av bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl.
1996/97:Kr513 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen till N 3. Stöd till idrotten utgiftsområde 17 för budgetåret 1997 anvisar 30 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 510 240 000 kr.
1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel, under anslag M 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet inom utgiftsområde 17 till regeringens disposition.
1996/97:Kr601 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om ett nytt bidrag till de fackliga organisationerna LO, TCO, SACO samt Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr603 av Nikos Papadopoulos och Nalin Baksi (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningens betydelse.
1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger Davidson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återföra 60 miljoner kronor till folkbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de 40 miljonerna till fackliga huvudorganisationer och andra intresseorganisationer, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidraget till trossamfunden.
1996/97:Kr605 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de konsumentkooperativa medlemsföretagen skall vara med vid fördelning av medlen.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera det sverigefinska kulturlivet.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel till forskning inom Kulturdepartementets område.
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierade bidrag vid folkhögskolor beroende på utbildningarnas karaktär.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av mångfald och decentraliserad kultur i Västsverige.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsmusiken.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 8. att riksdagen avslår förslaget om flyttning av Folkens museum, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildning, 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de allmänna samlingslokalernas betydelse för landsbygdens utveckling.
1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett arkitekturpolitiskt program, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidareutbildning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av unika byggnader och miljöer.
Förteckning över bilagor
I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik framlagda förslag till bibliotekslag och lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde: Bilaga 1 I proposition 1996/97:1 Förslag till statsbudget för budgetåret 1997, m.m. (budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram: Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens förslag till bibliotekslag: Bilaga 3 Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 1997 utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Bilaga 4 Förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid : Bilaga 5 Utskottets förslag med anledning av regeringens förslag till övergripande mål för vissa myndigheter, m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Bilaga 6 Förteckning över i utskottets hemställan moment 110 avstyrkta motionsyrkanden: Bilaga 7
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har på kulturutskottets begäran information lämnats av kulturminister Marita Ulvskog samt av statssekreterare Ann- Christin Nykvist och andra företrädare för Kulturdepartementet. Likaledes har på utskottets begäran generaldirektör Christer Wadelius, Statens fastighetsverk, lämnat information i ärendet. Företrädare för följande myndigheter, kommuner, organisationer m.m. har uppvaktat utskottet: Arkitekturmuseet, DIK-förbundet, Etnografiska museets råd (Göteborg), Folkens museum - etnografiska (personalgruppen), Folkrörelsernas arkivförbund, Folkrörelsernas konstfrämjande, Göteborgsmusiken, Göteborgs stad, Karlskrona kommun, Kommunala museers samarbetsråd, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS, Kungl. Dramatiska teatern AB (ledningen och - informellt - artistklubben), Kungl. Teatern AB, Kulturchefernas förening, Landstinget i Värmlands län, Länsmuseernas samarbetsråd, Länsmusikens samrådsgrupp, Länsstyrelsen i Blekinge län, Malmö stad, Marinmusei vänner, Medelhavsmuseet (företrädare för ledning och personal), Musik för Örebro län, Musikteatern i Värmland, Norrlandsoperans Vänner, Nynäshamns kommun, RiksSkådebanan, Statens Konstmuseer SKM, Stiftelsen Grännamuseerna, Stockholm - Europas Kulturhuvudstad 1998 AB, Svenska Jazzriksförbundet, Svenska Konstnärsförbundet, Svenska Musikerförbundet, Svenska teaterförbundet, Sveriges konstföreningars riksförbund SKR, Sveriges yrkesmusikerförbund, Teatercentrum och Teatrarnas riksförbund. Ett stort antal skrivelser har inkommit från universitet, högskolor, akademier, lärda sällskap, museer, organisationer och enskilda personer inom och utom landet.
Utskottet
A. Inledning I betänkandet behandlar kulturutskottet proposition 3 om kulturpolitik, som regeringen lade fram för riksdagen i mitten av september månad i år. De förslag som denna proposition innehåller är främst av principiell natur, exempelvis förslag om nationella kulturpolitiska mål, eller avser riktlinjer. Den innehåller emellertid också förslag av budgetkaraktär, exempelvis förslag om inrättande av nya stödformer. Sistnämnda grupp av förslag följs upp av regeringen i budgetpropositionen för år 1997, som förelades riksdagen i nära anslutning till kulturpropositionen och som innehåller förslag till anslag på bl.a. kulturområdet. Även denna proposition behandlas i betänkandet i den del som avser kulturutskottets beredningsområde. Den del av kulturpropositionen som avser dagspress och taltidningar behandlas av konstitutionsutskottet. Det nu löpande budgetåret 1995/96 är förlängt till 18 månader för att möjliggöra en övergång vid det kommande ersskiftet till ett budgetår som överensstämmer med kalenderåret. Budgetbehandlingen innevarande höst rymmer en rad nyheter i förhållande till motsvarande behandling tidigare år. Sedan samtliga berörda utskott, däribland kulturutskottet, yttrat sig till finansutskottet över förslag av regeringen till utgiftsramar för olika utgiftsområden, har riksdagen på förslag av finansutskottet för kort tid sedan beslutat om hur stor ramen för varje utgiftsområde får vara. För det utgiftsområde som tillhör kulturutskottets beredningsområde, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, har utgiftsramen för år 1997 fastställts till 7 162 miljoner kronor. Kulturutskottet är således förhindrat att förelägga riksdagen förslag till beslut som innebär att den totala summan av anslagen överstiger detta belopp. Inte heller reservanter får föreslå ett högre belopp. I 5 kap. 12 § riksdagsordningen stadgas att anslag eller andra utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett särskilt beslut. Med anledning av kulturpropositionen och under den allmänna motionstiden har väckts ett stort antal motioner som behandlas i betänkandet. Med hänsyn till intresset av en grundlig riksdagsbehandling av den framtida kulturpolitiken är det olyckligt att - i strid med de överväganden som gjordes under arbetet på budgetreformen - regeringen förelagt riksdagen en så omfattande riktlinjeproposition som kulturpropositionen vid en sådan tidpunkt att den måste behandlas samtidigt med budgetpropositionen och behandlingsmässigt integreras med denna, något som i hög grad försvårat utskottsarbetet eftersom det måste ske under en ytterst begränsad tid. En av huvudtankarna bakom budgetreformen var att riksdagens höstarbete skulle koncentreras till behandlingen av budgetpropositionen, medan behandlingen av riktlinjepropositioner och lagstiftningspropositioner skulle behandlas under resten av året. Utskottet har trots den tidsbrist som förelegat ansett sig böra bereda samtliga intresseorganisationer och andra som velat uppvakta utskottet med anledning av regeringens förslag tillfälle att genomföra sin uppvaktning. Utskottet har mottagit ett fyrtiotal delegationer. I ett fall har begäran om uppvaktning skett så sent - i slutet av november - att det blivit nödvändigt att låta uppvaktningen ske informellt inför företrädare för partigrupperna i utskottet. Sedan utskottet yttrat sig till finansutskottet över utgiftsramen och de formella uppvaktningarna slutförts, har omkring fem veckor stått till utskottets förfogande för föredragning av ärendet, överläggningar, utfrågning av bl.a. kulturministern och utformning av utskottstexten. I den situation som sålunda uppstått - genom att kulturpropositionen inte förelagts riksdagen i sådan tid att utskottet fått möjlighet att bereda den under våren eller sommaren 1996 - har utskottet koncentrerat sig på att söka komma fram till klara ställningstaganden till de frågor som tas upp i kulturpropositionen och de motioner som väckts med anledning av denna. Däremot har redovisningen av de överväganden som lett fram till ställningstagandena i många fall fått begränsas. Detsamma gäller reservationer och särskilda yttranden som fogas vid betänkandet. Kompletterande information om skälen för partiernas ställningstagande till de olika förslagen måste som en följd av det sagda ofta sökas i propositionen eller i motionerna. Den debatt som föregår riksdagens beslut med anledning av betänkandet kommer också att ge ledning för förståelsen av partiernas syn på kulturfrågor, inte minst sådana som är av ideologisk natur. Den framtvingade forcerade handläggningen av det stora antalet frågor i kulturpropositionen - samtidigt med behandlingen av budgetramen för bl.a. kulturområdet - har oundvikligen lett till att vissa frågor av vikt för kulturlivet inte kunnat bli föremål för den ingående analys och diskussion som varit önskvärd. Som en följd härav måste man räkna med att utskottet i vissa frågor kan få anledning att inom en relativt nära framtid återkomma till och eventuellt ompröva enskildheter i de nu gjorda ställningstagandena.
B. Kulturpolitik (prop. 3)
1 Vissa bakgrundsuppgifter
1.1 Kulturutredningen och vissa andra utredningar
Kulturutskottet tog våren 1992 initiativet till en kulturpolitisk utredning. Efter förslag av utskottet uttalade riksdagen att en sådan utredning med parlamentarisk sammansättning borde tillsättas med huvuduppgift att utvärdera i vilken utsträckning 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts (bet. 1991/92:KrU18, rskr. 1991/92:204). De ursprungliga direktiven (dir. 1993:24) för den av riksdagen begärda utredningen, som antog namnet Kulturutredningen (Ku 1993:03), utfärdades i februari 1993. I slutet av år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till utredningen samtidigt som vissa ändringar gjordes i utredningens sammansättning (dir. 1994:146). Kulturutredningen avgav i augusti 1995 sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning. I november månad samma år lämnades utvärderingsrapporten (SOU:1995:85) Tjugo års kulturpolitik med en tabellbilaga. En sammanfattning av Kulturutredningens förslag har tagits in i propositionen (s. 211-228). Förslagen i Kulturutredningen ligger till grund för en stor del av regeringens förslag i propositionen. Tre utredningar, som också varit av betydelse för propositionen, redovisade sina förslag under år 1994, nämligen Museiutredningen, som avgav betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning, Teaterutredningen, som avgav betänkandet (SOU 1994:52) Teaterns roller och Internationella kulturutredningen, som avgav betänkandet (SOU 1994:35). De tre betänkandena överlämnades jämte bl.a. remissvar till Kulturutredningen i december 1994. I propositionen redovisas ytterligare ett antal utredningar och annat underlag av betydelse för denna. Beträffande detta material hänvisar utskottet till propositionen (s. 12-14).
1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en fortsatt långsiktig kulturpolitik. De kulturpolitiska målen förändras. Fokuseringen på yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och mångfald består. Regeringen lyfter fram litteraturen och läsfrämjandet samt konstnärernas vilkor. En bibliotekslag föreslås bli införd. En ny stödform erbjuds kommunerna för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken. En bokutredning kommer att tillsättas som skall analysera förhållandena på bokmarknaden och komma med förslag till ytterligare åtgärder på området som kan initieras under mandatperioden. Konstnärernas villkor förbättras. Flera stödformer förstärks. Fortsatta åtgärder när det gäller bl.a. egenavgiftsproblematiken samt relationen mellan arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken aviseras. Ett antal åtgärder för att förbättra förhållandena inom områdena dans, teater, musik, film, bildkonst samt arkitektur och formgivning föreslås. Genomgående betonas tillgängligheten för medborgarna. En särskild satsning på Norrlands Musik- och Dansteater görs samt på regionala resurscentrum för film och video, på länskonstnärer och regionala dansensembler. Regeringen avger för första gången en arkitekturpolitisk programförklaring. Nuvarande grundbeloppssystem till regionala och lokala kulturinstitutioner reformeras och utvidgas. Systemet skall ge ökad flexibilitet. Inom ramen för existerande anslag görs en omfördelning till riktade bidrag för t.ex. publikarbete och konstnärlig utveckling. En nyhet när det gäller regionala satsningar är tidsbegränsade nationella uppdrag för utveckling av utvalda verksamheter. År 1998 blir kulturens år. Särskilda medel avsätts för Kulturhuvudstadsåret samt för Kultur i hela landet 1998 som skall komplettera kulturhuvudstadsprojektet. Museernas roll när det gäller att motverka främlingsfientlighet och rasism markeras. Samtidskonsten lyfts fram genom satsningar på Moderna museet i Stockholm, Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå samt ett särskilt nationellt uppdrag till Malmö konsthall. Ett samlat etnografiskt centralmuseum bildas i Göteborg. Vissa frågor om dagspressen och om taltidningar behandlas i propositionen. Dessa frågor bereds av konstitutionsutskottet.
2 Mål för en nationell kulturpolitik (prop. 3 avsnitt 5). Vissa övergripande frågor, m.m.
2.1 Allmänt
I detta inledande avsnitt rörande de förslag som lagts fram i kulturpropositionen och de förslag som väckts motionsvägen behandlas dels frågor om de kulturpolitiska målen, dels vissa övergripande frågor. De senare är i vissa fall av programmatisk art. En relativt ingående debatt rörande kulturpolitiken har förts alltsedan kulturutskottet våren 1992 tog initiativet till en kulturutredning. Vidare avspeglas partiernas ståndpunkter i ideologiskt avseende i de konkreta förslag som företrädare för dem lägger fram i bl.a. riksdagen. Utskottet har mot denna bakgrund ansett att det inte är motiverat att i detta sammanhang mera ingående diskutera frågor av angivet slag, där definitionsmässigt förutsättningarna för att nå enighet eller en långtgående samstämmighet är obefintliga. Utskottet har ansett det viktigare att under den korta tid som stått till utskottets förfogande diskutera de konkreta förslag rörande kulturpolitiken som lagts fram. Såvitt avser de åsyftade programmatiska förslagen hänvisar utskottet till motionerna, som kan vara en värdefull källa för den som vill få en närmare insikt i olika partiers allmänna syn på kulturpolitiken.
2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor
Kulturen har ett egenvärde. Den ger - som Kulturutredningen uttrycker saken - människan glädje, insikt, många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Inom kulturutskottet råder en mycket långtgående enighet om kulturens egenvärde. Detta har tidigare direkt och indirekt kommit till uttryck genom utskottets ställningstagande i olika sammanhang (se senast bet. 1994/95: KrU15 s. 23). Kulturen i vidaste mening ger människor en viktig del av deras identitet och ger dem möjlighet till personlig utveckling. Kulturutredningen har närmare utvecklat dessa och andra synpunkter på kulturens betydelse ur ett individperspektiv. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till synpunkterna (SOU 1985:84 s. 40). Utredningen har också i ett avsnitt benämnt Ett samhällsperspektiv uppmärksammat kulturens roll för den regionala och lokala utvecklingen (angivna betänkande s. 48). Utredningen anför att insikten om kulturens betydelse som kreativitetsutlösande källa, som identitetsskapande kraft, som lokaliseringsfaktor, som arbetsmarknad och som turistattraktion har ökat. Även kulturutskottet har vid en rad tillfällen diskuterat denna fråga och dess bedömning avviker inte från den som senare gjorts av utredningen (se bl.a. bet. 1994/95:KrU15 s. 23). Utskottet kan inte finna att det i principiellt hänseende råder någon motsättning mellan det förhållandet att kulturen får anses ha ett egenvärde och det förhållandet att den har betydelse som lokaliseringsfaktor eller eljest som drivkraft. Med det anförda och med hänvisning till vad som inledningsvis sagts får följande motioner anses besvarade, nämligen motion Kr4 (mp) yrkande 1 om att kulturens växande betydelse för industri, handel och turism aldrig får tillåtas begränsa utrymmet för kulturens nyskapande, omvälvande och människovårdande karaktär, motion Kr219 (c) yrkande 1 om kulturen som drivkraft och motion Kr283 (c) yrkande 11 om kulturen som motor för arbete. Yrkandena avstyrks således. Även motion Kr207 (m) yrkande 1 avstyrks. I motionen anförs synpunkter av innehåll att kulturen har ett egenvärde, ett värde i relation till enskilda mottagare som kommer till uttryck genom den enskildes val av aktivitet. Motionärerna utvecklar sin syn på kulturpolitiken ytterligare.
2.3 Kulturpolitiska mål
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna fem mål för den nationella kulturpolitiken. Enligt regeringen skall målen för kulturpolitiken vara att:
- värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den - verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande - motverka kommersialismens negativa verkningar och främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet - bevara och bruka kulturarvet - främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.
I motion Kr207 (m) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall begära nya mål för kulturpolitiken. Motionärerna menar att förslaget att behålla uppgiften för kulturpolitiken att motverka kommersialismens negativa verkningar innebär att kulturen ses som ett redskap för att nå andra mål. De utvecklar närmare sin syn på detta förslag. De framhåller vidare bl.a. att förslaget att det i yttrandefrihetsmålet skall utlovas att kulturpolitiken skall ge alla reella möjligheter att använda yttrandefriheten kan få långtgående konsekvenser. Regeringen bör återkomma med förslag till kulturpolitiska mål som kan antas av en enig riksdag. Även i motion Kr17 (fp) yrkas - med hänvisning till definitions- och tolkningsproblem - att den del av målet om kulturell mångfald bör tas bort som innehåller formuleringen om att kommersialismens negativa verkningar skall motverkas (yrkande 1). I motion Kr283 (c) yrkande 2 föreslås att två mål skall tillföras regeringens förslag, nämligen ett mål om att kulturpolitiken skall ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället och ett mål om att kulturpolitiken skall främja bildningssträvanden. Vidare yrkas att vissa jämkningar och redaktionella ändringar skall göras i målformuleringarna, bl.a. att andra och tredje målet skall arbetas samman och få följande lydelse: verka för allas delaktighet och stimulera till eget skapande, främja konstnärlig och kulturell mångfald, förnyelse och kvalitet i hela landet. Således föreslås det också i denna motion att den formulering skall utgå som avser kommersialismens negativa verkningar. Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 2 bör de kulturpolitiska målen kompletteras med en ny målsättning som visar på en ny livsstil utan snävt marknads-tänkande och beroende av myndigheter. Utskottet vill framhålla att de kulturpolitiska målen har diskuterats ingående av Kulturutredningen och under den omfattande remissbehandlingen av denna. Det finns mot denna bakgrund inte skäl att skjuta upp ställningstagandet till målens innehåll. Motion Kr207 (m) yrkande 3 avstyrks därför. Den bedömning som utskottet gjort i föregående att kulturen har ett egenvärde måste utgöra utgångspunkten vid fastställandet av de framtida kulturpolitiska målen. Utskottet anser att de överväganden som görs i propositionen (s. 27-30) talar för att de av regeringen föreslagna målen i allt väsentligt bör godtas. Vad som anförts motionsvägen och vad som framkommit under remissbehandlingen av Kulturutredningens förslag leder dock till att utskottet i det följande föreslår dels att två av målen skall omformuleras, dels att två mål fastställs utöver de fem av regeringen föreslagna.
1. I 1974 års kulturpolitik hade värnandet av yttrandefriheten en central roll. Även i 1996 års mål för en nationell kulturpolitik bör som regeringen föreslagit yttrandefriheten sättas i främsta rummet. Det första målet för kulturpolitiken skall därför vara att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den.
2. Det andra kulturpolitiska målet i regeringsförslaget, benämnt jämlikhetsmålet, bör bl.a. med utgångspunkt i de synpunkter som anförs motionsvägen och i propositionen (s. 28 f.) omformuleras så att det uttryckligen framgår av detta att kulturpolitiken skall verka för att alla människor får en möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Det andra kulturpolitiska målet skall därför vara att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande.
3. I propositionen framhålls att sedan 1974 års kulturpolitiska mål formulerades har förutsättningarna för kommersiell kulturverksamhet förändrats, framför allt på grund av utvecklingen inom massmedieområdet. Denna synpunkt utvecklas närmare (prop. s. 29).
Utskottet ansluter sig härtill och även i övrigt till vad som anförs om ett tredje kulturpolitiskt mål, dock med den modifikation som framgår av att målet föreslås få följande formulering. Målet skall vara att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar.
4. Kulturutredningen föreslog ett kulturpolitiskt mål med följande lydelse: att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Utskottet anser att de skäl är bärande som angavs av Kulturutredningen (SOU 1995:84 s. 89) för att införa målet. Målet bör fastställas som det fjärde kulturpolitiska målet.
5. I likhet med regeringen anser utskottet att det bör uppställas ett särskilt kulturarvsmål. Under senare år har det blivit alltmer tydligt att bevarandet av kulturarvet är viktigt. Känslan för kulturarvet bidrar till människors identitet och trygghet. I överensstämmelse med vad som anförs i propositionen vill utskottet understryka att det är ett kulturpolitiskt ansvar att motverka försök att utnyttja kulturarvet i diskriminerande syften samt att i internationellt sammanhang delta i arbetet för att skydda det gemensamma kulturarvet. Målet bör ha följande lydelse: att bevara och bruka kulturarvet.
6. Utskottet anser att det bör läggas fast ett mål om att främja bildningssträvanden. Statens kulturråd har i sitt remissyttrande ingående utvecklat de skäl som talar för att ett sådant mål skall införas. Utskottet ansluter sig till synpunkterna. Bildning kan enligt Kulturrådet definieras som en uppsättning av kunskaper, värderingar, normer och ideal. Kulturrådet säger att medan utbildningens mål ofta är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, förutsätts bildning ge orientering i tillvaron. Vidare anför Kulturrådet bl.a. att bildningsmålet har sin bakgrund i människors personliga utveckling och behov av gemenskap och identitet (individperspektivet). Ett bildningsmål kan också ta sin utgångspunkt i en demokratisk grundsyn. Bildning är en kollektiv angelägenhet och bildningsnivån har ett kompetens- och symbolvärde för nationen eller regionen genom sitt bidrag till samhällsutvecklingen i stort (samhällsperspektivet).
7. Även ett internationaliseringsmål bör ingå i de nationella kulturpolitiska målen. Utskottet godtar därför regeringens förslag att ett mål skall vara att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförs i propositionen (s. 30). Som en följd av det anförda föreslår utskottet - med anledning av regeringens förslag och motionerna Kr17 (fp) yrkande 1 och Kr283 (c) yrkande 2 samt med avslag på motion Kr4 (mp) yrkande 2 - följande nationella kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara
1. att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den 2. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande 3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar 4. att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället 5. att bevara och bruka kulturarvet 6. att främja bildningssträvanden 7. att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.
Ett krav i motion Kr4 (mp) yrkande 3 om att det nordiska samarbetet på kulturområdet bör bibehållas och förstärkas påkallar enligt utskottets mening inte någon åtgärd av riksdagen. I propositionen (s. 30) understryks nämligen i anslutning till diskussionen om det kulturpolitiska internationaliseringsmålet att det nordiska kultursamarbetet har fortsatt hög prioritet. Motionsyrkandet avstyrks således. Utskottet vill här också nämna att det under avsnitt Kultur och ekonomi (2.5) behandlas ett motionsyrkande om kultursponsring, som anknyter till frågan om innehållet i de kulturpolitiska målen.
2.4 Vissa övergripande frågor
Företrädare för Centerpartiet utvecklar i motion Kr283 (c) yrkande 1 utförligt sina synpunkter på de brister, som enligt deras mening finns i kulturpropositionen. De anser att regeringen på ett mer genomgripande sätt än vad som skett i kulturpropositionen bör formulera mål och metoder för ett offensivt nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet. Ett sådant program bör bygga på samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Uppdraget bör på ett tydligt sätt ge stöd för den fria konstnärliga utövningen och aktivt utveckla formerna för att ge människor i hela landet en möjlighet att ta del av kulturverksamheten. Utskottet är inte berett att förorda att en ny kulturpolitisk utredning tillsätts eller att regeringen skall återkomma till riksdagen med en ny övergripande kulturproposition. Den kritik som motionärerna framför och som i vart fall delvis har programmatisk karaktär får bedömas vid den prövning som i det följande görs av enskildheterna i regeringsförslaget. Såväl företrädare för Centerpartiet som från andra partier har kommit med ett stort antal förslag till ändringar i detta. Redan i detta sammanhang vill utskottet dock erinra om att en rad nya utredningar tillsatts för att pröva frågor av bl.a. det slag som motionärerna tar upp. Motion Kr283 (c) yrkande 1 avstyrks. I ett annat yrkande i samma motion, Kr283 (c) yrkande 3, tas upp frågan hur en jämnare fördelning av kulturresurserna i landet skall uppnås. Utskottet behandlar detta motionsyrkande under ett senare avsnitt (avsnitt 4.1).
I förevarande sammanhang behandlar utskottet också yrkande 9 i motion Kr283 (c). Motionärerna vill att regionala utvecklingsplaner som täcker hela det kulturpolitiska fältet skall tas fram och att den nationella kulturpolitiken skall inriktas på att stimulera arbetet på sådana planer och att stödja det utvecklingsarbete på området som görs av kommuner och landsting. Motionärerna hänvisar till den diskussion om regionala utvecklingsplaner som fördes under det utredningsarbete som föregått kulturpropositionen och till att Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet inlett ett arbete för att utveckla det regionala samspelet inom kulturen. Statens kulturråd har ansett det nödvändigt med en övergripande regional planering, som fogar samman den sektorsplanering som görs. Även kulturutskottet anser att det skulle vara värdefullt med regionala utvecklingsplaner. Enligt utskottets mening kan Kulturrådet vara en betydelsefull tillgång för att ge statlig stimulans till en sådan övergripande planering. Utskottet går i detta sammanhang inte in på den försöksverksamhet rörande bl.a. fördelning av vissa statliga kulturbidrag som riksdagen fattar beslut om i dagarna (prop. 1996/97:36, yttr. 1996/97:KrU3y, bet. 1996/97:KU4). Utskottet anser att motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks således.
I motion Kr207 (m) yrkande 10 föreslås att statens ansvar för kulturpolitiken skall renodlas. Motionärerna framhåller att staten har ett särskilt ansvar för det nationella kulturarvet, något som innebär att staten har ansvaret för en rad institutioner, nationalscener, arkiv och vissa museer. Ansvaret för de teatrar som inte är nationalscener kan ligga på regional nivå. Vidare finns det skäl att klara ut bl.a. ansvarsfrågor på museiområdet. Kulturutredningen hade i uppgift att precisera statens ansvar för kulturpolitiken och pröva den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Utredningen redovisade inte denna del av sitt uppdrag i form av några sammanfattande preciseringar. Den angav vissa utgångspunkter för en prövning i angivna hänseende, bl.a. genom att markera att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt ansvar för kulturen. Det offentliga bör inte göra det som idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra eller bättre. Genom en väl fungerande marknad kan andra kulturella intressen tillgodoses, anförde utredningen. Det offentligas ansvar på kulturområdet uttryckte utredningen i förslagen till mål för den nationella kulturpolitiken. Utredningen diskuterade ingående rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan om motiven för offentliga åtaganden och frågan om hur ändamålsenligt och nödvändigt det statliga kulturstödet är (SOU 1995:84 s. 93-129, särskilt s. 93 och s. 128). Utskottet anser att de synpunkter som redovisats av Kulturutredningen är värdefulla för en fortsatt diskussion av frågan om avgränsningen av ansvaret för kulturinsatser mellan stat, landsting, kommun, stiftelser, föreningar, privata institutioner och enskilda personer m.m. Med utgångspunkt i vad som anförs av motionärerna och av Kulturutredningen anser utskottet att det i vart fall för närvarande inte skulle vara en meningsfull resursinsats att söka åstadkomma en sådan precisering av statens ansvar på kulturområdet, som motionärerna efterlyser, i all synnerhet som det av ideologiska skäl knappast torde vara möjligt att få en mer långtgående uppslutning kring ett förslag till en sådan precisering. Liksom hitintills får en prövning ske för de olika sektorerna och, som Kulturutredningen framhållit, med utgångspunkt i de kulturpolitiska målen. Utskottet anser därför att motionen inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks. Det är inte förvånande att frågor av ekonomisk natur ofta får en dominerande roll i den kulturpolitiska debatten i riksdag, landsting och kommuner. Inte sällan kan den bilden skapas att det är omfattningen och utformningen av olika stödformer som är avgörande för om viss kulturverksamhet skall bli framgångsrik eller inte. Därvid glömmer man lätt bort att utomordentligt många verksamheter i det lokala kulturlivet för sin framgång - och ibland rent av för sin överlevnad - främst kan tacka de eldsjälar, som på egen hand eller tillsammans med andra engagerar sig för kulturen. Utskottet vill här framhålla det utomordentliga värdet för svenskt kulturliv att sådana eldsjälar finns. Deras arbete är ofta inte tillräckligt uppmärksammat.
Slutligen behandlar utskottet här motion Kr20 (v) yrkande 1. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitiska tendenser i motionen. Yrkandet synes syfta till att regeringen skall återkomma till riksdagen med ytterligare förslag i de avseenden som enligt motionärerna är bristfälliga. Motionärerna uppehåller sig bl.a. vid kulturens plats i skolan, den mångkulturella aspekten och kultur i arbetslivet. Utskottet anser det inte meningsfullt att ge regeringen till känna synpunkter om eventuella brister i framlagda propositioner. Vad som är av intresse är att riksdagen prövar förslag till konkreta ändringar eller kompletteringar av regeringens förslag. Utskottet vill framhålla att det bland det stora antal konkreta förslag som väckts motionsvägen - av motionärerna eller av andra riksdagsledamöter - bl.a. finns förslag som avser områden som tas upp i den ovan redovisade motionen och som behandlas senare i betänkandet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
2.5 Kultur och ekonomi
I motion Kr4 (mp) yrkande 9 vill motionärerna att riksdagen skall uttala sig för att det ekonomiska stödet till kulturen successivt skall bli större. Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen lagt fast ramar som beräkningsgrund för regeringens budgetarbete avseende budgetåren 1998 och 1999. Ramen för det utgiftsområde, nr 17, som avser bl.a. kultur har fått viss uppräkning. Av budgetpropositionen framgår att regeringen vid framläggandet av sina beräkningar till ramar för nämnda år räknat med visst reformutrymme på kulturområdet. Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte nu är berett att göra något allmänt uttalande om uppräkning av den statliga kulturbudgeten för år 2000 och för tiden därefter avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I den moderata partimotionen Kr207 uppehåller sig motionärerna utförligt vid frågan om kulturens finansiering (yrkande 12). Motionärerna erinrar inledningsvis om att omkring tre fjärdedelar av kulturutgifterna betalas av de enskilda människorna, ett faktum som kontrasterar starkt mot den bild som ofta förs fram om kulturverksamhetens förutsättningar. För att få stadga inom kultursektorn med avseende på uppföljningen gent-emot kulturpolitiska mål på olika nivåer och därmed följande bättre ekonomisk ordning bör alla anslag i framtiden bygga på klara avtal mellan anslagsbeviljande instanser och institutioner. Således bör ett kommunalt kulturprogram ligga till grund för ett avtal mellan ägaren (kommunen) och t.ex. den kommunala teatern. På samma sätt bör relationen vara mellan staten och en regional huvudman eller institution. Motionärerna menar att - trots det inledningsvis anförda - alltför stor del av kulturverksamheten gjorts beroende av offentliga bidrag. De gör en genomgång av andra lämpliga finansieringsvägar för kulturen. Därvid pekar de på att den enskildes avgifter måste utgöra ett viktigt bidrag till verksamheten. Den enskilde kan bidra till kulturverksamhet genom medlemskap i kulturför-eningar. Bidrag kan komma från företag och institutioner. Olika fonder kan ge bidrag och tillkomsten av sådana fonder bör underlättas. Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter i detta hänseende. Utskottet återkommer i det följande med anledning av ett annat yrkande i motionen till fondfrågan (yrkande 13). Ett stort antal uppgifter inom det kulturpolitiska området utförs av personer med lönebidrag, och ett antal projekt och utbildningar inom kulturområdet finansieras med andra arbetsmarknadsmedel. Det kan enligt motionärernas mening inte vara rimligt att väsentliga delar av den svenska kulturpolitiken styrs från arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. Motionärerna uttrycker också oro för att länsstyrelser ger stöd åt kulturprojekt från det regionala utvecklingssstödet utan att ta tillräcklig hänsyn till kvalitetskriterier. Motionärerna uttrycker också sin oro för att beslut om statliga bidrag i allt- för hög grad koncentreras till Kulturrådet. Det blir en fara för kreativiteten. Det är också allvarligt att Kulturrådet även bereder och handlägger ansökningarna åt Stiftelsen Framtidens kultur. Med anledning av det här aktuella motionsyrkandet finns skäl att anföra följande. Genom den nya budgetprocessen får riksdagen i fortsättningen möjlighet att fastställa riktlinjer för regeringens budgetberedning under kommande år. Indelningen i utgiftsområden gör att det sker en övergripande prövning av hur stora de statliga utgifterna bör vara inom olika områden. Självfallet är det emellertid inte möjligt att från ett år till ett annat mer väsentligt skära ner de statliga kulturutgifterna utan att kulturverksamheten i landet tar skada. Snabba förändringar i den statliga bidragsgivningen riskerar också att rubba landstingens och kommunernas planering på kultursektorn. Vad motionärerna anför ger dock utskottet anledning att understryka att det är nödvändigt att statsmakterna - likaväl som kommunerna och landstingen - i varje enskilt fall prövar utgiftsbehovet. Detta är inte minst viktigt då det gäller krav som ställs på helt nya stödformer. Som kommer att belysas i senare avsnitt i detta betänkande får lösningen i vissa fall bli den att en omprövning får ske av äldre statliga åtaganden, då nya sådana befinns vara av hög angelägenhetsgrad. Utskottet kan dela motionärernas allmänna uppfattning av innebörd att mångfald och förnyelse inom kulturområdet främjas om statligt stöd fördelas av ett antal från varandra fristående instanser. Däremot gör utskottet en annan bedömning än motionärerna då det gäller de nuvarande förhållandena i detta hänseende. Som utskottet närmare berör i samband med behandlingen av anslaget för budgetåret 1997 till Statens kulturråd (avsnitt 16.1) fördelas statligt kulturstöd av ett antal från varandra fristående instanser. Frågan om att låta stöd, som nu fördelas av Kulturrådet, fördelas på annat sätt får prövas i det enskilda fallet, då konkreta krav därom framställs. Med anledning av vad motionärerna anför om Stiftelsen Framtidens kultur hänvisar utskottet till den följande framställningen i detta avsnitt. Utskottet, som inte är berett att förorda att riksdagen gör några allmänna uttalanden i form av tillkännagivande till regeringen då det gäller kulturfonder, återkommer i det följande till den av motionärerna i yrkande 13 i motionen upptagna frågan om en central statlig fond för kulturstöd. Då det gäller sponsring nöjer sig utskottet här med att konstatera att det är allmänt accepterat att kultursponsring kan ge ett värdefullt tillskott till finansieringen av kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet under förutsättning att sponsringen inte avser basverksamheten och att sponsorn inte uppställer krav på medbestämmande i fråga om verksamhetens innehåll. Beträffande frågan om arbetsmarknadspolitiskt stöd på kultursektorn vill utskottet hänvisa till att regeringen har för avsikt att utreda förhållandena på den konstnärliga arbetsmarknaden med syfte att finna former för att bättre anpassa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till kulturpolitiska målsättningar (se prop. 3 s. 23-24 och s. 32-34). Förutsättningarna för länsstyrelserna att på ett sakkunnigt sätt pröva kulturprojekt inom ramen för det regionala utvecklingsstödet är bl.a. beroende av vilken kompetens länsstyrelserna har på kulturområdet. Det är därför värdefullt om länsstyrelserna i mån av resurser efter hand bygger ut sin kompetens på området - utöver den kompetens som redan finns på samtliga länsstyrelser i form av länsantikvarie och andra befattningshavare på kulturmiljöområdet. Länsstyrelserna har redan nu goda möjligheter att ytterligare belysa kulturprojekt om de utnyttjar ett remissförfarande. Det ankommer i första hand på arbetsmarknadsutskottet att föreslå riktlinjer för det regionala utvecklingsstödet. I det föregående har utskottet uttalat sig positivt om värdet av regionala utvecklingsplaner. Utskottet anser att även kommunala kulturprogram är av värde. Det får emellertid ankomma på kommunerna själva att besluta om sådana program skall utarbetas och hur de skall användas. Vad motionärerna i sammanhanget anför om behovet av avtal mellan bidragsgivare och bidragstagare får ses som ett inlägg i frågan om utveckling av mål- och resultatdialogen (se härom närmare i avsnitt 4.2 i detta betänkande). Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Som angetts i redovisningen för det i det föregående behandlade yrkandet om kulturens finansiering uppehåller sig motionärerna bakom motion Kr207 (m) vid frågan om bidrag till kulturverksamhet från fonder. I yrkande 13 framställs krav på att riksdagen skall besluta att inrätta en s.k. dubbleringsfond, en fond för kompletterande stöd av nyskapande verksamhet på kulturområdet. Enligt motionärerna skall stöd kunna utgå från fonden med ett lika stort belopp som det belopp som genom enskildas bidrag eller sponsorsinsatser kunnat mobiliseras för verksamheten. Från fonden skall bidrag inte få utgå till verksamheter som på annat sätt erhåller offentligt bidrag. Med den föreslagna ordningen skall uppnås en hävstångseffekt som kan tillföra kulturområdet nya resurser. Staten skall tillföra medel till fonden som efter hand förbrukas. Det årliga stödet bör inledningsvis uppgå till 100 miljoner kronor. I ett senare avsnitt behandlas ett motionsyrkande om ett anslag av nämnda storlek till den förordade kulturfonden (avsnitt 16.5). Utskottet berör även här frågor som - enligt vad som angetts i det föregående - i strikt formell mening kan anses höra till yrkande 12 i motionen. Motionärerna framför - utöver yrkandet om en s.k. dubbleringsfond - allmänna synpunkter av innehåll att möjligheter skall skapas för såväl lokala som regionala och centrala kulturfonder. Sådana fonder skulle främja mångfalden. Vården av våra kulturmiljöer skulle kunna gynnas genom inrättande av en motsvarighet till den brittiska National Trust, till vilken både offentliga och privata medel skulle kunna lämnas. Utskottet vill inledningsvis erinra om att det finns ett stort antal fonder som tillkommit på enskilt initiativ och som har till syfte att främja bl.a. olika kulturella ändamål. Utskottet vill vidare erinra om att utskottet tidigare ingående övervägt frågan om statlig medverkan för att skapa en eller flera kulturfonder. Viss utredning har kommit till stånd. Utskottet hänvisar till tidigare betänkanden i frågan (se främst. bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19 och bet. 1989/90:KrU17 s. 19). Då utskottet våren 1995 efter förslag av företrädare för Moderata samlingspartiet behandlade ett motionskrav om inrättande av en svenskarnas kulturfond - med ett grundkapital på 2,5 miljoner kronor - framhöll utskottet att det fick anses ligga inom Kulturutredningens uppdrag att pröva huruvida det var motiverat med något initiativ för att med statliga medel främja tillkomsten av en kulturfond av angivet slag (bet. 1994/95:KrU15 s. 22-23). Kulturutredningen har inte lagt fram något förslag om en statlig kulturfond. Utskottet vill vidare erinra om följande. Kulturarvsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1995:128) Kulturegendomar och kulturföremål ingående övervägt frågor om förvaltningsformer för att främja sammanhållna kul-turegendomar och därvid också diskuterat frågan om en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer. Utredningens betänkande har remissbehandlats. I detta sammanhang vill utskottet vidare erinra om två andra motionsförslag än det här aktuella som väckts under den allmänna motionstiden i år. En företrädare för Moderata samlingspartiet har väckt en motion (So801) om skapande av en svensk National Trust för stöd till kulturmiljöer, till vilken medel skulle överföras från Allmänna arvsfonden. Motionen kommer att behandlas av socialutskottet under våren 1997. I en annan motion, Fi501 (m), föreslås att det skall upprättas kulturstiftelser för förvaltning av statliga historiska byggnader. Motionen behandlas innevarande höst av finansutskottet (bet. 1996/97:FiU2). Utskottet anser att användningen av medel som utgår över statsbudgeten inte bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker motionsyrkandet (yrkande 13 i motion Kr207).
En fråga som avser Stiftelsen Framtidens kultur tas upp i yrkande 2 i motion Kr17 (fp). Motionärerna vill att riksdagen skall utttala att stiftelsen skall ha frihet att fördela sina medel utan anvisning från regeringen eller från annat håll. Här finns också skäl att nämna att samma fråga diskuteras även i ett i det föregående behandlat yrkande i motion Kr207 (m). Kulturutskottet vill med anledning av det här aktuella motionsyrkandet anföra följande. Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person (se härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 12). Den har att i enlighet med sitt syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda orter. Den självständiga förmögenhet som avskilts skall - jämte eventuella ytterligare medel som kommer att tillföras stiftelsen - förvaltas i enlighet med de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Stiftelsen har antagit riktlinjer för sin verksamhet, som utförligt redovisats av utskottet i ett tidigare betänkande (se bet. 1994/95:KrU15 s. 20). I sin årsredovisning för tiden den 1 augusti 1994-den 31 december 1995 redovisar stiftelsen bl.a. att en väsentlig del av stiftelsens arbete inriktas på kvalitetssäkring och att de flesta bidragsansökningar sakkunnigprövas av minst två instanser. Vid denna prövning medverkar sektorsmyndigheterna på kulturområdet, Statens kulturråd, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte behövs något sådant uttalande som motionärerna efterlyser. Motionsyrkandet avstyrks således.
En fråga som avser kultursponsring tas upp i motion Kr4 (mp) yrkande 11. Motionärerna vill att det skall införas moraliska, etiska och estetiska generella regler för kultursponsring, som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. De anser att sådana regler bör komplettera de kulturpolitiska mål som innefattar bl.a. att kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar. Sponsring är en kompletterande finansieringsform för bl.a. kulturinstitutioner. Sponsring tillkommer genom ett avtal mellan två parter, som skall få en ömsesidig nytta av avtalet. Utskottet är inte berett att - utöver vad som för kulturinstitutionernas räkning följer av de kulturpolitiska målen - förorda någon särskild reglering av denna avtalstyp. Självfallet ligger det i institutionernas eget intresse att inte skada sitt anseende genom att ingå olämpliga sponsringsavtal. Motionsyrkandet avstyrks.
I två motioner tas upp frågor om storleken av entréavgifter till kulturinstitutioner. Motionärerna bakom motion Kr4 (mp) framhåller att den kultur som erhåller offentligt stöd, och därmed betalas av skattebetalarna, måste vara tillgänglig för stora grupper i samhället. Biljettpriserna måste därför i alla sammanhang hållas på en rimlig och låg nivå (yrkande 21). Med hänsyn till vad motionärerna anför vill utskottet erinra om innehållet i de föreslagna kulturpolitiska målen. I det andra av dessa mål anges bl.a. att kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. I konsekvens härmed bör de statliga och statsunderstödda institutionerna självfallet ha en prispolitik som gagnar detta mål. Det ligger också i de angivna institutionernas och andra offentligt stödda institutioners eget intresse att ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder till att den kan hålla kvar och om möjligt öka sin publik. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Självfallet kan det vara av intresse för en institution som vill grundlägga ett intresse för sin verksamhet hos unga människor att locka dem till sig genom att erbjuda särskilda ungdomsrabatter. Det ligger också i linje med det allmänna intresset att främja kultur för barn och ungdom att institutionerna lämnar sådana rabatter. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) yrkande 5 har synpunkter på den avgränsning av vilka personer som skall få ungdomsrabatt som vissa kulturinstitutioner gör. De menar att rabatten inte bör förbehållas studerande utan komma även yrkesverksamma och arbetslösa till del. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma till riksdagen med förslag om en generell ungdomsrabatt. Utskottet anser att det får ankomma på de enskilda institutionerna att avgöra huruvida rabatter bör ges till särskilda grupper och hur dessa bör avgränsas. Det kan således vara rimligt att statliga museer inom bildkonstområdet ger rabatter till studerande vid vissa högskolor oavsett de studerandes ålder. I andra fall kan det finnas skäl att ge alla personer som är under en viss ålder rabatt. Det måste enligt utskottets mening göras en prövning av rabattfrågan av den enskilda institutionen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är lämpligt att riksdagen reglerar den av motionärerna upptagna frågan. Utskottet avstyrker motion Kr283 (c) yrkande 5.
2.6 Nationella uppdrag
Efter förslag av Kulturutredningen föreslår regeringen i kulturpropositionen att vissa institutioner eller verksamheter som har metoder för utveckling och förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhetsform får nationella uppdrag. Regeringen avser att efter riksdagens godkännande ge nationella uppdrag till Malmö konsthall, Backa barn- och ungdomsteater i Göteborg, Film i Väst i Alingsås, Stiftelsen Falun Folkmusikfestival, Rosteriet i Luleå och Arbetets museum i Norrköping. Utskottet kommer att ta ställning till de sex förslagen i senare avsnitt i detta betänkande, liksom till merparten av de förslag som väckts motionsvägen om ytterligare nationella uppdrag. Ett av dessa förslag behandlas dock i förevarande sammanhang. Utskottet vill redan i detta sammanhang framhålla att utskottet ställer sig positivt till regeringens strävan att utnyttja den utvecklings- och förnyelsekompetens som finns i olika delar i landet. Grundtanken med de nationella uppdragen är att ta till vara kunnande och idéer från hela landet som kan ge vitalitet åt kulturlivet i stort. I propositionen anges att de nationella uppdragen skall vara tidsbegränsade till tre år. I motion Kr17 (fp) yrkande 12 föreslås att uppdragen skall ha en varaktighet på fem år. Motionärerna framhåller att det tar lång tid att bygga upp en kunskap och att sprida den till andra institutioner. Det finns därför risk att den fulla effekten av uppdragen inte nås om de tidsbegränsas i enlighet med regeringens bedömning. Utskottet hyser förståelse för motionärernas synpunkter. Samtidigt vill utskottet framhålla att det inte bör finnas något hinder för regeringen att förlänga ett redan utdelat treårigt uppdrag. Med hänsyn härtill har utskottet stannat för att föreslå riksdagen att avstyrka motionsförslaget.
Av propositionen framgår att en utvärdering av de nationella uppdragen kommer att göras (se bl.a. s. 63). Enligt utskottets mening påkallar därför motion Kr283 (c) yrkande 8, vari en utvärdering begärs, inte någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Ett nationellt uppdrag bör ges till Stiftelsen Läcköinstitutet inom området kulturturism. Detta föreslås i motion Kr16 (s). Under den tid turismfrågor tillhörde kulturutskottets beredningsområde framhöll utskottet i många sammanhang kulturens stora betydelse för såväl den inhemska som den utländska turismen. För den händelse näringsutskottet, som nu handlägger turismfrågor, skulle finna att det är motiverat att - samtidigt som medel för ändamålet anvisas - ge ett nationellt uppdrag inom området kulturturism åt Stiftelsen Läcköinstitutet eller annan institution som visat sig framgångsrik i fråga om att föra kulturens talan på turistområdet, skulle kulturutskottet därför inte ha något att erinra däremot. Motionen har väckts med anledning av kulturpropositionen, och kulturutskottet anser sig inte kunna förorda att medel för ett sådant ändamål som anges i motionen utgår från kulturbudgeten. Motion Kr16 (s) avstyrks.
2.7 Övriga frågor
I motion Kr207 (m) understryks skolans kulturansvar (yrkande 5). Motionärerna framhåller bl.a. att kultur inte är något som bedrivs i form av särskilda projekt eller med särskilda medel. Kultur måste genomsyra all verksamhet i skolan. Motionärerna erinrar om att ämnen som svenska och historia är nödvändiga förutsättningar för att man senare i livet skall kunna tillgodogöra sig konst, musik och litteratur, något som markerats i de nya läroplanerna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolans kulturinsatser inte får ses som något avskilt från verksamheten i övrigt. Det är också viktigt att skolan meddelar goda kunskaper i bl.a. ämnen som utgör en grund för att individen i sitt vuxna liv skall kunna bli delaktig i kulturlivet och få möjlighet till kulturupplevelser. Innehållet i grundskolans kursplaner ger enligt utskottets mening stöd för påståendet att det varit en strävan vid utarbetandet av planerna att skapa goda förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig kulturen. Inte minst kursplanerna för de båda ämnena, historia och svenska, som motionärerna nämner, ger belägg för riktigheten härav. Utskottet vill vidare hänvisa till att arbetsgruppen Kultur i skolan bl.a. behandlar frågor om skolan som kulturmiljö och kulturen i undervisningen. Utskottet anser att motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Syftet med yrkande 6 i motion Kr283 (c) är att kulturinstitutionerna årligen skall redovisa vilka insatser institutionerna gjort för barn och ungdom, vilka effekter som uppnåtts och vilka slutsatser som dras för framtiden. Utskottet har tidigare behandlat likartade yrkanden (bet. 1992/93:KrU17 s. 24, bet. 1993/94:KrU18 s. 12 och bet. 1994/95:KrU15 s. 19). Med hänsyn till angelägenheten av att satsningar görs på barn- och ungdomskultur anser utskottet att det är önskvärt att institutionerna lämnar sådana redovisningar som motionärerna efterlyser. För statens del är det naturligt att önskemålet uppmärksammas i samband med det fortsatta arbetet på att få till stånd en fungerande mål och resultatstyrning (se avsnitt 18.2). Motionsyrkandet bör inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
Kvinnornas historia och kulturella insatser måste synliggöras, anser motionärerna i motion Kr283 (c) yrkande 4. Kvinnoperspektivet måste bli lika synligt som mansperspektivet inför den framtid, som årtusendeskiftet symboliserar. Motionärerna utvecklar sina synpunkter närmare. De anför bl.a. att kvinnorna är osynliga i skolans historieböcker och på museerna. Den av motionärerna upptagna frågan har alltmer uppmärksammats under senare år. För ett år sedan ägnade kulturutskottet stor uppmärksamhet åt frågan i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:KrU1, där bl.a. frågan om inrättande av kvinnomuseer behandlades. Utskottet redovisade i betänkandet föreliggande planer på att i musei- eller utställningsform skildra kvinnors liv och historia. Utskottet anförde i betänkandet bl.a. att det enligt utskottets uppfattning är av stor betydelse att även ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia speglas av våra museer. Ett sådant synsätt bör enligt utskottets mening prägla museernas verksamhet. Utskottet står fast vid de synpunkter som i enlighet med det anförda redovisades förra året. I ett senare avsnitt i förevarande betänkande kommer utskottet att ånyo behandla frågan om inrättande av ett kvinnomuseum (avsnitt 12.5.16). Utskottet utvecklar där ytterligare sina synpunkter på den av motionärerna upptagna museifrågan. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att Riksantikvarieämbetet år 1994 - som en av förstudierna till ett kommande kulturmiljöprogram för Sverige - gav ut skriften Kön och kulturarv, i vilken en diskussion öppnades om hur könsperspektivet speglas i vårt fysiska kulturarv. I kulturpropositionen ägnas frågan om könsperspektivet inom kulturarvssektorn stor uppmärksamhet (prop. s. 132). Bl.a. anförs att det är av stor vikt att arbetet med kulturarvet kopplas till en analys ur olika sociala perspektiv - t.ex. med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation - så att olika gruppers kulturarv dokumenteras, bevaras och förmedlas till allmänheten, detta bl.a. som en del i arbetet med att höja kvaliteten på museisamlingarna som helhet. Utskottet hänvisar i övrigt till propositionen. Som redovisas i ett senare avsnitt i betänkandet (avsnitt 4.1) är avsikten att de riktade bidragen på museiområdet i första hand bör användas till bl.a. granskningar av museernas samlingar med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation. Då det gäller frågan om skildrandet av kvinnornas i historia i skolans läromedel - en fråga som ligger utanför utskottets kompetensområde - nöjer sig utskottet med att nämna följande. För mycket kort tid sedan gavs boken Tusen svenska kvinnoår, Svensk Kvinnohistoria från Vikingatid till nutid (Rabén Prisma) ut av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg. Författarna söker genom denna bok skildra kvinnans insatser genom historien. Utskottet vill också hänvisa till att utbildningsutskottet våren 1995 behandlade en motion, i vilken det framhölls att en stor del av de läromedel som används i skolorna är förlegade och könsstereotypa; ofta saknas flickornas erfarenhetsvärld och kvinnors roll i samhällsutvecklingen speglas inte. Utbildningsutskottet framhöll bl.a. att utskottet utgick från att läromedelsförlagen själva är lyhörda för de krav som ställs av skolan och därmed tar sitt ansvar för att framställa fullgoda läromedel i nu berört avseende (bet. 1994/95:UbU18 s. 19). Med det anförda får motionsyrkandet anses besvarat. Detta avstyrks således.
Slutligen tar utskottet här upp två motioner som avser Västsverige.
Motionärerna bakom motion Kr22 (s) tar upp frågan om statligt stöd till vissa verksamheter i Västsverige, nämligen för verksamheterna vid Litografiska akademien i Tidaholm, det planerade nordiska akvarellmuseet på Tjörn, det arkeologiska museet i Lödöse, Göteborgsoperan, Göteborgs symfoniker, Textilmuseet i Borås och Rydals museum. Motionärerna framhåller att samtliga institutioner har en inriktning, som gör att de är av intresse för hela landet och att flera av dem arbetar med ett internationellt perspektiv. Motionärernas yrkande innebär att institutionerna skall kunna få del av statliga resurser för sin fortsatta verksamhet (yrkande 1). Kulturutskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat frågor rörande de av motionärerna angivna institutionerna, besökt institutionerna eller på annat sätt haft kontakt med företrädare för dessa. Utskottet anser sig därför ha en god kunskap om verksamheten vid dessa. Utskottet kan inte göra något generellt uttalande om framtida stöd till institutionerna i Västsverige utan en prövning av stödbehovet får i första hand ske i sedvanlig ordning vid budget- arbetet i regeringskansliet, som grundar sig på inkomna anslagsframställningar från institutioner från alla delar av landet. Utskottet vill utan att fullständighet åsyftas tillägga följande. Över statsbudgeten utgår verksamhetsbidrag av betydande storlek till de båda Göteborgsinstitutionerna. Frågan om storleken av stödet för budgetåret 1997 prövas i senare avsnitt i betänkandet (avsnitt 17). Utskottet behandlade en motion om Textilmuseet i Borås hösten 1992 (bet. 1992/93:KrU2). Frågor rörande Litografiska akademien behandlades av utskottet hösten 1995 (bet. 1995/96:KrU1). En motion (Kr276) om stöd till ett nordiskt akvarellmuseum på Tjörn kommer att behandlas av utskottet i ett senare betänkande. Till flera av institutionerna har bidrag utgått från Stiftelsen Framtidens kultur. Vidare har bidrag utgått till Lödöse museum och Litografiska museet i Tidaholm av medel som anvisas över anslaget Stöd till icke- statliga kulturlokaler. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr22 (s) yrkande 1.
I motion T224 (fp) framförs synpunkter på behovet av mångfald och decentraliserad kultur i Västsverige. Syftet med motionen i denna del (yrkande 8) är att det skall göras en fortsatt statlig satsning på kulturlivet i denna del av landet. Utskottet delar uppfattningen att det bör göras en fortsatt statlig satsning på Västsveriges kulturliv. Det är dock inte motiverat att göra en annan bedömning av detta stödbehov än av motsvarande behov för andra landsdelar. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
3 Konstnärernas villkor (prop. 3 avsnitt 6)
3.1 Inriktningen på de framtida insatserna för konstnärerna (prop. 3 avsnitt 6.1)
Regeringen anger i kulturpropositionen att statens insatser för konstnärerna bör syfta till att - skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och försörjning et konstnärerna och rika kulturupplevelser för medborgarna, - skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete, - anpassa regelverken på alla politikområden så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden, - ge möjlighet till konstnärlig förnyelse och utvecklingsarbete genom olika former av direkt konstnärsstöd, - förbättra möjligheterna till internationellt konstnärligt utbyte.
Huvudlinjen måste vara att konstnärerna skall kunna leva på ersättningen för sitt arbete och att bidragen endast skall ses som ett komplement. Regeringen uttalar att de selektiva stödformerna på sikt bör kompletteras med och växlas mot flera generella stödformer. Vissa frågor som rör konstnärernas villkor bör enligt regeringens mening närmare belysas genom ytterligare analyser och utredningar utöver dem som redan gjorts inom utredningen om konstnärernas villkor (SOU 1990:39) och Kulturutredningen (SOU 1995:84). Regeringen anser att egenavgiftsproblemen bör lösas. Regeringen aviserar i kulturpropositionen sin avsikt att tillkalla en särskild utredare för att analysera möjligheterna att korrigera de ekonomiska belastningar som berör egenföretagande konstnärer. Utredaren skall analysera hur konstnärerna missgynnas av olika regelverk samt lämna förslag om hur problemen kan lösas. Regeringen har i oktober 1996 tillkallat en utredare och beslutat om direktiv för utredningen (dir. 1996:80). Uppdraget skall vara avslutat under år 1997. Avsikten är att förslag i frågan skall föreläggas riksdagen under våren 1998. Andra problem som bör lösas rör relationen mellan arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken. Syftet är att bättre anpassa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till de kulturpolitiska målsättningarna. Även inom detta område aviseras i kulturpropositionen att en utredning skall göras. I utredningen skall studeras hur det arbetsmarknadspolitiska stöd- och bidragssy-stemet påverkar kulturområdet i dag. Utredningen skall resultera i förslag till hur systemet kan effektiviseras och bättre anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för konstnärernas arbetsmarknad och till de kulturpolitiska målen. Även denna utredning skall avslutas under år 1997 för att läggas till grund för förslag till riksdagen under våren 1998. Den upphovsrättsliga lagstiftningen är av grundläggande betydelse för konstnärerna. Ett förslag om upphovsrättslig ersättning vid spridning av tomband har nyligen lagts fram i betänkandet Kassettersättning m.m. (Ds 1996:61). I betänkandet behandlas också frågan om ändring av bestämmelserna för avbildande av konstverk som är permanent placerade på eller vid allmän plats. En särskild utredare har i oktober 1996 tillkallats för att utreda frågan om en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av konstverk som saknar upphovsrättsligt skydd samt frågan om ersättning för biblioteksutlåning av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk. Förslag i dessa båda frågor avses föreläggas riksdagen under våren 1998. I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om ökningar av konstnärsstödet. Vidare föreslås riksdagen godkänna att de övergripande målen för Konstnärsnämnden skall vara att främja bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärers möjligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt att främja internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda gästateljéer. Nämnden skall också bidra till ökade kunskaper om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Dessa frågor behandlar utskottet senare i detta betänkande (avsnitt 20). I fem motionsyrkanden tas upp frågor som rör inriktningen på stödet till konstnärerna. Enligt motion Kr207 (m) yrkande 8 är det svenska skattesystemet illa anpassat till konstnärlig verksamhet. De speciella utvecklingskostnader som den konstnärliga verksamheten medför bör beaktas när avdragsregler utformas. Det är viktigt att kulturskapare möts av generositet vid bedömning av avdragsrätt. Inte heller den arbetsrättsliga lagstiftningen är till gagn för konstnärerna. De skulle kunna få bättre förhållanden om de kunde arbeta enligt individuellt utformade överenskommelser och avtal. Den utredning som nu skall behandla frågor om de egenföretagande konstnärernas problem bör beakta de konstnärligt verksammas speciella förutsättningar, men i övrigt inte skapa några speciella regler som inte kan komma andra fria företagare till del. I motionen tas också upp frågor som rör utformningen av regler för statliga stipendier. Motionärerna anser att det i stipendiekraven bör ingå krav på redovisning av resultat under stipendieperioden för att klarlägga om stipendiatens arbete håller den kvalitet och röner det intresse som kan ligga till grund för utkomst på skälig nivå utan ytterligare bidrag. Utskottet anser att det är angeläget att frågorna om de egenföretagande, professionella konstnärernas problem äntligen får en lösning. Som anförs i kulturpropositionen bör det också klarläggas hur konstnärerna missgynnas av olika regelverk. Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta med att göra något uttalande i dessa frågor till dess att utredningsresultaten föreligger och lagts till grund för förslag till riksdagen våren 1998. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att riksdagen gör ett uttalande i syfte att riksdagen skall ställa sig bakom vissa i motionen angivna krav på statliga konstnärsstipendier. Riksdagen beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och ger vissa riktlinjer för verksamheten. Statsmakterna överlåter till de bidragsutdelande instanserna, där en bred kunskap om det konstnärliga området är representerad, att utforma reglerna för konstnärsstödet utifrån de av riksdagen givna målen och riktlinjerna. Utskottet utgår självfallet från att kvalitetsaspekten är en av de grundläggande faktorerna vid besluten om stipendier. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om ett system där stipendiaternas framtida möjligheter att försörja sig på sin konst skall ingå i bedömningen. Enligt utskottets mening skulle ett sådant riksdagens uttalande starkt hämma viljan, förmågan och lusten till sådant förutsättningslöst experimenterande och sådan nyskapande verksamhet som utvecklingen av konsten behöver. Till Konstnärsnämndens och dess handläggande organs uppgifter hör att följa upp bidragsgivningens resultat. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion Kr207 (m). Det kommande utredningsarbetet beträffande konstnärernas villkor bör enligt motionerna Kr4 (mp) yrkande 13 och Kr257 (mp) yrkande 6 även omfatta frågan om möjligheterna att införa ett generellt konstnärsstöd för att ge konstnärerna en grundtrygghet som stimulerar och utvecklar svenskt kulturliv och ger möjligheter till konstnärligt skapande under värdiga villkor. Konstnärsstödet skall utgå i form av ett generellt konstnärstillägg som finansieras genom att medel överförs till kulturområdet från anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (utgiftsområde 14). Utskottet påminner om att Kulturutredningen ingående diskuterade olika former av statliga ersättningar och bidrag till konstnärer, däribland ett generellt konstnärstillägg (SOU 1995:84 s. 256-258). Utredningen redovisade ett antal nackdelar med det i betänkandet redovisade och diskuterade förslaget till generellt konstnärstillägg och kom till slutsatsen att förslaget inte borde genomföras. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala att det kommande utredningsarbetet skall syfta till införande av ett generellt konstnärsstöd av just det slag som motionärerna förordar och som Kulturutredningen avvisat. Motionerna Kr4 (mp) yrkande 13 och Kr257 (mp) yrkande 6 avstyrks. Stödet till de enskilda konstnärerna bör enligt motionerna Kr13 (kd) yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6 i större utsträckning knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag att utsmycka daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. i stället för att utgå i form av inkomststöd och inkomstgarantier. Utskottet har i det föregående kort redovisat de principer som länge styrt det statliga konstnärsstödet, nämligen att riksdagen beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och ger vissa mål och riktlinjer för verksamheten, medan utformningen av reglerna för konstnärsstödet utifrån de av riksdagen givna målen och riktlinjerna överlåts till de bidragsutdelande instanserna. Enligt kulturpropositionen skall selektiva stödformer på sikt kompletteras med och växlas mot fler generella former. Motionärernas önskemål kan dock i någon mån sägas bli tillgodosett genom det förslag som läggs fram i kulturpropositionen om att vidga Statens konstråds uppgifter till att avse även utsmyckning av andra gemensamma miljöer än sådana som ägs av staten, t.ex. skolor. Det är emellertid här inte fråga om konstnärsstöd, utan om uppdrag till professionella konstnärer att utföra utsmyckning av olika miljöer. Frågan om Konstrådets uppgifter behandlar utskottet i det följande (avsnitt 11.3 och 11.4). Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr13 (kd) yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6.
3.2 Visningsersättning (prop. 3 avsnitt 6.2)
Staten anvisar årligen medel som ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (s.k. visningsersättning). Medlen tillförs Sveriges bildkonstnärsfond under Konstnärsnämnden. Visningsersättningen får användas dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Medel från anslaget till visningsersättning utgick tidigare bl.a. i form av s.k. individuell visningsersättning. Denna hade formen av ett standardiserat, mindre, årligt belopp till alla konstnärer som hade ett bestämt antal konstverk i offentlig ägo. Någon konstnärlig bedömning gjordes inte. I 1995 års budgetproposition anmäldes att Bildkonstnärsfonden under budgetåret 1993/94 avskaffat den individuella visningsersättningen till förmån för koncentration på arbetsstipendier, bidrag till internationellt kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag. Vid riksmötet 1994/95 behandlade utskottet ett antal motioner om återinförande av en individuell visningsersättning som skulle fördelas av exempelvis den ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). På utskottets förslag gav riksdagen med anledning av motionerna regeringen till känna att de regler om ersättningar till bildkonstnärer som kunde ha anknytning till upphovsrätt borde ses över. Regeringen borde därefter återkomma till riksdagen med de förslag som översynen kunde föranleda (bet. 1994/95:KrU21, rskr. 1994/95:285). I kulturpropositionen redovisar regeringen att konstnärerna och konstnärs-organisationerna varit kritiska till att den individuella visningsersättningen avskaffades och att de anfört att den hade fungerat som en sorts erkännande av den enskilda konstnärens konstnärskap. Kulturutredningen har föreslagit att en individuell visningsersättning återinförs, vilket även regeringen förordar. Regeringen anser att det är rimligt att utgå från att kvalitetsbedömning sker när en offentlig institution köper konst. Mottagare av den individuella visningsersättningen skall utses av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar om individuell visningsersättning samt anta ett i kulturpropositionen framlagt förslag till ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde (bilaga 1 till detta betänkande). Lagändringen innebär att BUS får pröva frågor om fördelningen av den individuella visningsersättningen fr.o.m. den 1 januari 1997. I budgetpropositionen beräknar regeringen 10 miljoner kronor för ändamålet under anslaget E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Anslagsfrågan behandlar utskottet senare i detta betänkande (avsnitt 20). Enligt motion Kr260 (m) yrkande 11 bör riksdagen avslå förslaget att BUS skall fördela individuell visningsersättning. Motionärerna anser att medlen skall fördelas av Konstnärsnämnden och på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall kunna komma i fråga. Utskottet finner liksom regeringen att konstnärernas krav på ett återinförande av en individuell visningsersättning är berättigat. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr260 (m) yrkande 11 dels godkänner det som regeringen anfört om individuell visningsersättning, dels antar förslaget om lag till ändring av lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde.
3.3 Bidrag till konstnärer (prop. 3 avsnitt 6.3)
I budgetpropositionen föreslår regeringen en förstärkning av konstnärsbidragen. Utskottet behandlar denna fråga senare i detta betänkande (avsnitt 20).
3.4 Inkomstgarantier och långtidsstipendier (prop. 3 avsnitt 6.4)
I budgetpropositionen föreslår regeringen en ökning av antalet inkomstgarantier och långtidsstipendier. Utskottet behandlar denna fråga senare i detta betänkande (avsnitt 20).
3.5 Konstnärsnämndens organisation (prop. 3 avsnitt 6.5)
3.5.1 Förslagsrätt till styrelser (prop. 3 avsnitt 6.5.1)
Konstnärsnämnden har fyra handläggande organ, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond samt arbetsgruppen för upphovsmän på musik-området, arbetsgruppen för musiker och sångare och arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. Regeringen utser styrelseledamöter i nämnden och de fyra handläggande organen, däribland Bildkonstnärsfonden. Regeringen anmälde i 1995 års budgetproposition sin avsikt att överlåta åt nämnden att ordna sin inre organisation och utse ledamöter i sina handläggande organ. Mot detta hade utskottet inte något att invända. På utskottets förslag gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att frågan om huruvida konstnärerna skulle ges inflytande genom förslagsrätt vid regeringens tillsättning av Konstnärsnämndens styrelse borde övervägas ytterligare. Regeringen borde därför se över reglerna om hur nämndens styrelse utses och - om resultaten så föranleder - återkomma till riksdagen i frågan (bet. 1994/95:KrU21, rskr. 1994/95:285). I kulturpropositionen redogör regeringen för sin avsikt att även i fortsättningen utse styrelsen för Bildkonstnärsfonden. Vidare avser regeringen att ge konstnärerna förslagsrätt till styrelserna för både Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) skall få förslagsrätt beträffande fem ledamöter i Konstnärs-nämndens styrelse. Konstnärernas riksorganisation (KRO) skall få förslagsrätt beträffande tre av ledamöterna i Bildkonstnärsfondens styrelse, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) beträffande två ledamöter, Svenska Tecknare beträffande en ledamot och Svenska Fotografernas Förbund beträffande en ledamot. De nya föreskrifterna avses börja gälla den 1 januari 1998. I två motioner tas frågan om organisationernas förslagsrätt upp. Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 4 bör Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens styrelser tillsättas av regeringen utan nomineringar från annat håll. Motionärerna anser att det är av största vikt att regeringen inhämtar synpunkter från organisationerna men att tillsättningen skall ske utan nomineringar och att styrelseledamöter skall kunna hämtas både bland dem som är organiserade i någon förening och bland dem som valt att stå utanför organisationerna. Regeringen bör enligt motion Kr283 (c) utse opartiska styrelser för Konstnärsnämnden (yrkande 25) och Bildkonstnärsfonden (yrkande 26). Motionärerna anför att Konstnärsnämnden har begärt att få en styrelse som är oberoende av konstnärsorganisationerna. Motionärerna anser att om vissa organisationer får förslagsrätt innebär detta ett olyckligt korporativt inslag i de båda styrelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning och har således inget att erinra mot att regeringen utser fem ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse efter förslag av KLYS och sju ledamöter i Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO (tre ledamöter), Svenska Konsthantverkare och Industriformgivare (två ledamöter), Svenska Tecknare (en ledamot) och Svenska Fotografernas Förbund (en ledamot). Utskottet utgår självfallet från att organisationerna, utifrån sina kunskaper om konstnärerna, låter kompetensen vara en helt avgörande faktor vid nomineringarna. Det står givetvis regeringen fritt att, när den utser styrelserna, göra en självständig bedömning av de nominerade. Utskottet förutsätter också att regeringen, när den utser styrelserna, tar till vara den kunskap och kompetens som finns hos konstnärer och andra även utanför de nominerande organisationerna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de tre aktuella motionsyrkandena.
3.5.2 Inrättande av ett internationellt ateljécentrum (prop. 3 avsnitt 6.5.2)
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, i den mån detta inte ankommer på någon annan, och i övrigt fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter. Nämnden skall hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden (SFS 1998:831). I kulturpropositionen föreslås riksdagen godkänna att Konstnärsnämnden får ett utökat uppdrag när det gäller det internationella konstnärsutbytet. Konstnärsnämnden har tagit initiativ till inrättandet av ett internationellt ateljécentrum, International Artists´ Studio Program in Stockholm (IASPIS). Verksamheten startar hösten 1996. Utskottet delar regeringens uppfattning att etableringen av IASPIS är väl ägnad att vitalisera det internationella utbytet på bildkonstområdet. Utskottet tillstyrker att Konstnärsnämndens uppdrag utökas på det sätt som förordas i kulturpropositionen. Till frågan om medel för verksamheten återkommer utskottet i det följande (avsnitt 20).
3.6 Länskonstnärer (prop. 3 avsnitt 6.6)
Regeringen föreslår att försöksverksamheten med länskonstnärer i sju län, hittills mestadels inom dansen, skall permanentas och utökas till flera konstområden och till alla län. Syftet med försöksverksamheten har varit att höja kvaliteten inom amatörkulturen och att ge konstnärer en utvecklingsmöjlighet genom att arbeta som pedagoger och inspiratörer. I den fortsatta verksamheten skall den pedagogiska delen av arbetet företrädesvis inriktas mot barn och ungdom i skolor och på fritidsgårdar samt amatörorganisationer och föreningsliv. Verksamheten bör ha som övergripande mål att utveckla kontakten mellan konstnärer, beslutsfattare, organisationer m.m. Särskilt betydelsefull är uppbyggnaden av kontaktnät för konstområden med svagt utvecklade regionala strukturer, t.ex. dansområdet och bild- och formkonstområdet. Medel för verksamheten beräknas i budgetpropositionen. Utskottet behandlar frågan om medelsberäkning senare i detta betänkande (avsnitt 17.1). Frågan om ett reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet - inklusive stöd till länskonstnärer - behandlas i det följande (avsnitt 4.1). Förslaget om länskonstnärer avvisas i motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del. I motion Kr20 (v) yrkande 6 anförs att länskonstnärerna främst bör vara en resurs för amatörkulturen. Utskottet anser att det är värdefullt om verksamheten med länskonstnärer kan spridas i landet. Människors intresse för och delaktighet i kulturen grundas ofta på att de har möjlighet att själva vara aktiva inom skapande verksamhet. Länskonstnärerna har en viktig uppgift i arbetet med att utveckla amatörkulturen och i arbetet med barn och ungdom. Genom den inriktning på arbetet som anges i propositionen bör önskemålen i motion Kr20 (v) kunna bli tillgodosedda, varför något särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandet inte är påkallat. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr20 (v) yrkande 6 och Kr260 (m) yrkande 2 i denna del och godkänner det som regeringen förordar om inrättandet av ett statligt stöd för verksamhet med länskonstnärer.
4 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt 18)
4.1 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (prop. 3 avsnitt 18)
Statliga medel till regionala kulturinstitutioner (teater-, dans- och musikinstitutioner, museer samt länsbibliotek) fördelas i dag enligt det s.k. grundbeloppssystemet. Härutöver betalas särskilda bidrag till lånecentraler och depåbibliotek samt till en invandrarlånecentral. Grundbeloppssystemet förutsätter att landsting eller kommun bidrar till verksamheten. Grundbeloppssystemet är ett schablonsystem beräknat med utgångspunkt i institutionernas personalkostnader. Beräkningen av ett grundbelopp baseras på en tänkt kostnad för en persons anställning under ett år. Det statliga bidraget, det s.k. grundbidraget, utgörs av 55 % (högre andel för nyligen bidragsberättigade institutioner) av grundbeloppet. Grundbeloppen har årligen justerats i efterhand med hänsyn till den faktiska lönekostnadsutvecklingen inom det statliga området. Trots en ökning av antalet beviljade grundbelopp har en stor del av institutionernas utbyggnad finansierats av huvudmännen utan att statligt stöd betalats. Antalet beviljade grundbelopp understiger därför i dag det sammanlagda antalet anställda vid institutionerna uttryckt i årsverken. Riksdagen beslutar om det totala antalet grundbelopp till respektive område. Regeringen beslutar om vilka institutioner inom varje område som skall vara bidragsberättigade. Statens kulturråd fördelar årligen grundbeloppen mellan de bidragsberättigade institutionerna. Teaterutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1994:52 s. 237) att den statliga teaterpolitiken under de närmaste åren borde inriktas bl.a. mot att kraftigt öka andelen rörliga bidragsmedel för att stimulera konstnärlig förnyelse och kostnadseffektivitet och öka samverkan inom teaterområdet. Enligt Museiutredningen (SOU 1994:51 s. 161) borde ytterligare stöd till de regionala museerna ta formen av rörliga grundbelopp inriktade på specifika ändamål. Syftet skulle vara att stimulera, decentralisera och stödja uppgifter som bedöms vara angelägna utifrån olika nationella perspektiv. Kulturutredningen har i sin analys av grundbeloppssystemet framhållit att systemet har kritiserats därför att det lett till en alltför stor fokusering på fast anställd personal. Diskussioner kring utvecklingsidéer och utvecklingsbehov har kommit i andra hand. Systemet har inte heller gett tillräcklig stimulans till turnerande eller målgruppsinriktat arbete och konstnärlig och annan förnyelse för institutionerna. Regeringen delar i denna del Kulturutredningens analys av bristerna i grundbeloppssystemet. Regeringen föreslår att ett nytt statligt bidragssystem för regional kulturverksamhet skall införas den 1 januari 1997. Bidraget skall fördelas i lika stora enheter, benämnda stödenheter. En förutsättning för bidrag skall vara att verksamheten även stöds av kommun eller landsting. Mottagare av bidrag skall även uppfylla vissa fastställda mål för verksamheten och redovisa resultatet av den. Bidrag föreslås få ges till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video. När det gäller det statliga bidraget till länsmusiken kommer regeringen att överlägga med Landstingsförbundet om att införliva även detta bidrag i systemet. Regeringen föreslår att den nuvarande kopplingen mellan bidrag och personalstorlek skall upphöra. I stället skall en bedömning av det statliga bidragsbehovet för respektive institution ske utifrån verksamheten i dess helhet, dock inte lokalkostnader. Det föreslås att regeringen skall få besluta om en stödenhets storlek. Regeringen anmäler att den avser att besluta att en stödenhet fr.o.m. den 1 januari 1997 skall vara 100 000 kr. Bidragen kommer att fr.o.m. år 1998 räknas upp med lönekostnadsindex på samma sätt som gäller inom statsförvaltningen. Det föreslagna systemet avses i högre grad än hittills stimulera till en intensifiering av arbetet inom kulturpolitiskt angelägna områden. Tydliga villkor skall ställas på t.ex. ökad turnéverksamhet, arbete för att nå nya pu-blikgrupper, samarbete över konstområdesgränserna eller ökat samarbete mellan professionella och amatörer. De anslagsbeviljande organen skall närmare ange villkoren utifrån de riktlinjer som fastställts av regeringen. Liksom hittills bör det ankomma på regeringen att fatta beslut om vilka institutioner som skall vara stödberättigade. Antalet stödenheter per institution till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner som omfattas av systemet, regionala museer samt länsbibliotek skall fastställas av Statens kulturråd utifrån de kriterier som regeringen anger. Statens kulturråd har även att fördela stöd till länskonstnärer. Filminstitutet bör få motsvarande uppgift beträffande regionala resurscentrum för film och video. Kulturutredningen föreslog att en viss andel, förslagsvis 20 %, av anslaget till regionala kulturinstitutioner skall vara rörlig mellan olika institutioner och verksamhetsår. Regeringen delar utredningens uppfattning att möjligheter till riktade, tidsbegränsade insatser inom kulturpolitiskt angelägna områden måste finnas. Regeringen anser dock att den av Kulturutredningen föreslagna rörliga andelen är för hög. Ett system med riktade bidrag innebär att de medel som avdelas för sådana bidrag inom ett område skall föras tillbaka till detta område. Medel för riktade insatser skall kunna fördelas till verksamheter som berör fler än en institution. För de teater-, dans- och musikinstitutioner som fr.o.m. år 1997 omfattas av det nya bidragssystemet med stödenheter, beräknar regeringen att 2 % av det totala stödet skall avse riktade, högst treåriga insatser fr.o.m. budgetåret 1997 och att denna andel skall vara 4 % år 1998 och 6 % år 1999. Dessa riktade insatser skall i första hand gälla arbete för att nå nya publikgrupper, turnéverksamhet inom länet och över länsgränserna, samarbete över konstområdesgränserna samt samverkan mellan professionella och amatörer. Länsmusikinstitutionerna skall inte omfattas av systemet under åren 1997-1999. Även när det gäller de regionala museerna föreslår regeringen att 2 % av medlen under år 1997 skall användas för riktade insatser och att denna andel skall öka till 4 % under 1998 och till 6 % år 1999. Insatserna bör i första hand gälla arbete för nya publikgrupper samt granskningar av museernas samlingar med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation. Systemet med en indelning av respektive anslag i en del för långsiktigt stöd och en del för riktade, tidsbegränsade insatser av det slag som föreslås i kulturpropositionen, skall inte omfatta länsbibliotek, länskonstnärer eller regionala resurscentrum för film och video. I motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del avvisas regeringens förslag att statligt stöd skall utgå till länskonstnärer. I sex andra motioner tas upp frågor som huvudsakligen rör det föreslagna systemet med riktade bidrag. I motion Kr17 (fp) hemställs att institutionerna skall stimuleras att fritt söka riktade bidrag för projekt som innebär kulturell förnyelse. Regeringen bör inte ange begränsande och styrande kriterier för de riktade bidragen (yrkande 3). Motionärerna tar i sammanhanget också upp frågan om principerna för den långsiktiga finansieringen av institutionsteatrarna, vari innefattas nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern samt de regionala och lokala teatrar som får statligt stöd. Motionärerna framhåller att det ofta fordrar flera års förberedelser för att sätta upp en opera eller en större pjäs. En konstnärlig linje måste kunna fullföljas under flera år för att ge full utdelning. Kostnadsutvecklingen för teatrarna har varit snabbare än för andra kulturinstitutioner. Man måste av bl.a. dessa skäl komma bort från osäkerheten om de ekonomiska villkoren och komma fram till ett tillfredsställande system för den långsiktiga finansieringen av verksamheten vid dessa teaterinstitutioner. En utredning bör därför tillsättas för att se över dessa frågor (yrkande 10). Slutligen anser motionärerna att det nya stödsystemet inte bör få fullt genomslag omedelbart utan att institutionernas anslagsnivå tills vidare bör få vara oförändrad (yrkande 11). I tre av motionerna, Kr23 (c), Kr25 (s) yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1, tas upp frågor som rör länsmuseerna och systemet med riktade bidrag. Enligt de två förstnämnda motionerna bör länsmuseerna undantas från det föreslagna systemet. Museerna har en mycket mångfacetterad verksamhet och hög andel fasta kostnader, varför systemet med riktade bidrag till viss verksamhet skulle kunna drabba museerna hårt. Även om ett museum skulle få del av de riktade bidragen skulle den verksamhet medlen kan användas till vara styrd av statliga bidragskriterier och på så sätt ta bort en väsentlig del av museernas hittillsvarande fria medel till utställningar och annat publikarbete. Till detta kommer att de regionala museerna är beroende av och samarbetar med många olika samarbetspartner i det omgivande samhället, vilket även detta minskar möjligheterna att arbeta enligt av staten uppställda krav på riktade insatser. I motion Kr240 (m) anförs att om det skall finnas riktade bidrag skall de lämnas utöver det nuvarande ordinarie anslaget. I motion Kr283 (c) anförs att de riktade bidragen bör fördelas av regionerna och inte av Kulturrådet i de län som kommer att ingå i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning (yrkande 10). Väsentliga delar av de föreslagna riktade bidragen bör enligt motion Kr12 (s) lämnas till Göteborgs och Malmös orkester-, teater- och musikteaterinstitutioner. Utskottet tillstyrker att det hittillsvarande grundbeloppssystemet för statligt bidrag till regionala institutioner fr.o.m. budgetåret 1997 ersätts av ett nytt schabloniserat bidragssystem av det slag som förordas i kulturpropositionen. Utskottet gör bedömningen att det föreslagna systemet, som inte har samma koppling till personalstorlek och lönekostnader som det nuvarande systemet, kan stimulera utveckling och förnyelse och ett intensifierat arbete inom kulturpolitiskt angelägna områden. Utskottet vill vidare understryka att - i enlighet med vad regeringen förordar - utgångspunkten bör vara att huvudmännens ekonomiska motprestationer ligger kvar på nuvarande nivå för att statligt bidrag av nuvarande omfattning skall erhållas. Utskottet tillstyrker att tydliga bidragsvillkor skall kunna ställas från statens sida på inriktningen av institutionernas verksamhet, t.ex. ökad turnéverksamhet, arbete för att nå nya publikgrupper, samarbete över konstområdesgränserna eller ökat samarbete mellan professionella och amatörer. Utskottet tillstyrker att riksdagen i det nya systemet - liksom i det gamla - beslutar om storleken av det regionala stödet inom varje bidragsområde, att regeringen beslutar om vilka institutioner som skall vara stödberättigade inom varje bidragsområde och att besluten om fördelningen av de nya stöd-enheterna fattas av Statens kulturråd, när det gäller museerna efter samråd med Riksantikvarieämbetet, respektive Filminstitutet. Utskottet tillstyrker - med avslag på motion Kr260 (m) yrkande 2 - att bidrag får ges till följande regionala kulturinstitutioner, nämligen teater-, dans- och musikinstitutioner, museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video. Frågan om inrättande av ett stöd till länskonstnärer behandlar utskottet i det föregående (avsnitt 3.6). Utskottet har inte något att erinra mot att länsmusikorganisationerna inordnas i systemet fr.o.m. budgetåret 1998. Utskottet utgår från att när regeringen i propositionstexten använder uttrycket regionala innebär detta inte någon ändring i förhållande till nuvarande bidragssystem, där bidrag lämnas till Sregionala och lokala institutioner. Regeringen bör således även i fortsättningen, när den förklarar en institution bidragsberättigad, kunna utse lämpliga institutioner oavsett om de har landsting, kommun eller annan som huvudman. Utskottet har i det föregående redovisat att Teaterutredningen, Museiutredningen och Kulturutredningen föreslagit någon form av rörliga bidrag för att ytterligare stimulera förnyelsearbetet och för att kunna inrikta arbetet inom regionala kulturinstitutioner mot angelägna områden. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett sådant inslag i det regionala stödsystemet kan bidra till ökad flexibilitet men att den rörliga delen inte får vara så hög att den försvårar institutionernas långsiktiga arbete. Utskottet bedömer att regeringens förslag om en rörlig del som ökar från 2 % av stödet år 1997, till 4 % år 1998 och 6 % år 1999 är rimligt. Utskottet tillstyrker att ett system med riktade bidrag skall tillämpas fr.o.m. år 1997 för de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och de regionala museer som omfattas av det nya bidragssystemet. Detta betyder att länsmusikorganisationerna, länsbiblioteken, de regionala resurscentrumen för film och video samt länskonstnärerna inte omfattas av detta system med riktade bidrag. Utskottet utgår från att verksamheten noga följs av Kulturrådet och att kommande uppföljning och utvärdering tydligt visar hur institutionernas verksamhet har påverkats - positivt eller, som motionärerna befarar, negativt - och om den riktade delen av bidraget bör justeras. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att den del av bidraget till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna resp. de regionala museerna som avsätts för riktade bidrag eterförs till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna respektive de regionala museerna. Det är således inte frågan om en besparing som förs bort från respektive område. Syftet med att införa riktade bidrag är att staten som bidragsgivare skall kunna främja utvecklingen av verksamhet inom vissa områden och stimulera förnyelse och experimenterande. Det är då rimligt att det också anges vilka områden och verksamheter som bör prioriteras utan att det för den skull får bli fråga om någon detaljstyrning eller byråkratisering. Utvärderingen av det nya systemet med riktade, tidsbegränsade bidrag bör göras i nära samverkan med berörda institutioner. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna Kr17 (fp) yrkande 3, Kr23 (c), Kr25 (s) yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1 godkänner regeringens förslag till reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr12 (s), då det i ett system med riktade, tidsbegränsade bidrag, som fördelas utifrån vissa kriterier, inte går att en gång för alla utpeka vissa institutioner som bidragsmottagare. Riksdagen behandlar i dagarna regeringens förslag om försöksverksamhet med regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands, Skåne och Jämtlands län (prop. 1996/97:36, yttr. 1996/97:KrU3y, bet. 1996/97:KU4). I de tre förstnämnda länen skall uppgiften att fördela statsbidrag för regional kulturverksamhet decentraliseras från Kulturrådet till regionala självstyrelseorgan från halvårsskiftet 1998. I Gotlands län skall motsvarande uppgifter decentraliseras till Gotlands kommun. Regeringen avser att i nära kontakt med de berörda länen göra en analys av hur de mål och riktlinjer som lagts fram i kulturpropositionen kan genomföras inom ramen för försöksverksamheten och vilka villkor som skall gälla vid fördelningen av de statliga bidragen till regionala kulturinstitutioner m.m. Regeringen avser att återkomma i nästa års budgetproposition med en redovisning av hur anslags- och ansvarsfrågorna bör lösas. Mot bakgrund av vad som redovisats anser utskottet att något sådant uttalande från riksdagens sida som begärs i motion Kr283 (c) inte är påkallat, varför motionens yrkande 10 avstyrks. Utskottet är starkt medvetet om att det inom kulturområdet finns många och angelägna behov av ökat statligt stöd. I den statsfinansiella situation som råder är det emellertid nödvändigt att vara återhållsam med ökade utgifter. Utskottet har inledningsvis lämnat en kort redovisning för den nya budgetprocess som tillämpas för första gången inför budgetåret 1997. Riksdagen fastställer ramar för de olika utgiftsområdena. Det ankommer därefter på varje fackutskott att inom fastställda ramar föreslå riksdagen hur medlen skall fördelas på anslag och att vid behov föreslå omprioritering av medel mellan olika ändamål. Inom kulturområdet har Operan och Dramatiska teatern undantagits från den allmänna besparing om 3 % som gäller allt som går under beteckningen statlig konsumtion. Bidraget till de regionala teaterinstitutionerna har inte minskats, men uppräkningen av bidraget i budgetpropositionen är - liksom för övriga statliga bidrag till icke-statlig verksamhet - relativt sett låg jämfört med t.ex. löne- och kostnadsutvecklingen på teaterområdet. Institutionsteatrarnas långsiktiga finansiering är inte enbart beroende av statens förmåga att öka sina bidrag. Teatrarnas kostnadsutveckling och deras behov av statligt stöd har behandlats av flera utredningar under senare tid. Utskottet anser att det mot den nu skisserade bakgrunden inte är nödvändigt med ytterligare en teaterutredning. Riksdagen får i det årliga budget- arbetet framöver väga teatrarnas behov av statligt stöd mot alla andra konstområdens behov av stöd inom ramen för de medel som finns tillgängliga respektive år. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr17 (fp) yrkandena 10 och 11. Diskussionen om fördelningen av det statliga stödet till storstadsområdena och till övriga delar av landet togs ånyo upp i samband med att Kulturutredningen lade fram sitt betänkande. I motion Kr283 (c) yrkande 3 uttalas att regeringen inte har lyckats nå målet att få en jämnare fördelning av kulturresurserna i landet. Regeringen bör därför göra en förnyad analys och återkomma till riksdagen med förslag om hur detta skall åstadkommas. Motionärerna framhåller särskilt att Stockholmsregionens kommuner och landsting bör svara för medfinansiering av kulturlivet i samma utsträckning som kommuner och landsting i landet i övrigt. Utskottet erinrar om att regeringen i kulturpropositionen föreslår en rad insatser för att förstärka kulturen i hela landet. De olika förslagen behandlas under skilda avsnitt i betänkandet. Utskottet begränsar sig här till att erinra om att sex nationella uppdrag inrättas vilka av regeringen avses fördelas till institutioner runt om i landet (se betänkandets avsnitt 2.6, 6.4, 6.7, 8.6, 9.6, 11.6 och 12.5.5), att verksamheten med länskonstnärer permanentas och byggs ut (avsnitt 3.6 och 16.2) och att ökat stöd beräknas för regional teater och dans (avsnitt 6.9 och 17.2). Frågan om kommunal medfinansiering av statliga institutioner har beträffande nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern tagits upp av regeringen i kulturpropositionen. Utskottet instämmer med vad som där anförts. Stockholms lägre kulturutgifter jämfört med andra storstadskommuner skall enligt utskottets uppfattning inte tas till intäkt för att staten skall vidta en sådan åtgärd som att minska det statliga stödet till landets gemensamma nationalscener och kräva att staden skall delfinansiera dem. För de båda nationalscenerna ställer riksdag och regering upp övergripande mål som har sin utgångspunkt i att scenerna skall vara hela nationens angelägenhet. Utskottet är således inte berett att föreslå en direkt kommunal medfinansiering av nationalscenerna. Däremot anser utskottet att det, mot bakgrund av vad som anförs i motion Kr283 (c), är motiverat med en skyndsam utredning som omfattar samtliga områden där staten ger stöd till kulturinstitutioner. Utskottet anser att regeringen genom denna utredning bör låta göra en översyn av frågan om i vad mån behovet av statligt stöd till en kommun eller ett landsting påverkas av omfattningen av det kulturutbud som nationalscener eller andra helstatligt finansierade institutioner erbjuder. Resultatet av en sådan översyn bör läggas till grund för statsmakternas ställningstagande till principerna för Kulturrådets fördelning av stödenheter. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Kr283 (c) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4.2 Fortsatt utveckling av mål- och resultatdialogen (prop. 3 avsnitt 18.2)
Regeringen anför i kulturpropositionen att mål- och resultatdialogen mellan regeringen och dess myndigheter och de statligt finansierade kulturverksamheterna bör utvecklas vidare. Krav på att kunna redovisa resultaten av den statligt finansierade verksamheten är lika för alla, myndigheter, stiftelser, bolag, föreningar m.fl. Oavsett verksamhetsform måste statsmakterna kunna se vad som uppnåtts genom de statliga insatserna. Utskottet understryker det som regeringen anför i fråga om att mål- och resultatstyrning inom kulturområdet inte handlar om att riksdag och regering skall styra innehållet i den konstnärliga utövningen. Det handlar i stället om att staten skall se till att statliga medel används för de ändamål och på det sätt som riksdag och regering angett t.ex. i mål för verksamheten. Utskottet vill samtidigt starkt betona att de mål som ställs upp på olika nivåer, av riksdag, regering, myndigheter m.fl., inte bör vara abstrakta och svåra att följa upp. När mål ställs upp bör man således tänka på att de skall vara möjliga att mäta i någon form. Om ett mål t.ex. formuleras på det sättet att något skall öka, måste det också uttryckas i förhållande till vad och hur snabbt. Det bör också vara möjligt att följa hela kedjan av mål- och prestationsmätning från verksamheten via verksledning och regering till riksdagen. Utskottet vill vidare nämna att utskottet i ett eget uppföljningsärende under våren 1996 bl.a. uttryckt följande syn på uppföljning och utvärdering. Sedan riksdagen anvisat medel för en verksamhet och därvid angett vissa principer för medelsanvändningen, i allmänhet av mera övergripande natur, är det regeringens uppgift att mera i detalj precisera vad som skall gälla för medelsanvändningen. Detta gör regeringen i regleringsbrev. Regeringens krav på redovisning av resultaten av statligt stödd verksamhet kommer till uttryck dels i generella föreskrifter, dels i regleringsbreven. Redovisning sker i första hand i årsredovisningar, som är det viktigaste kontinuerliga mätverktyg som statsmakterna har. De redovisningar av verksamheten som görs i anslagsframställningar minskar i betydelse. Det är av vikt att regeringens krav på innehållet i årsredovisningar av statligt stödd verksamhet är så utformade att redovisningarna klart och strukturerat visar inte endast lätt kvantifierbara uppgifter om verksamhetens omfattning och art utan även sådana kvalitativa uppgifter som ställer verksamhetsresultaten i relation till uppställda mål och villkor för statsbidragsgivningen. Det är således väsentligt att regeringen ställer krav på sådan information som gör det möjligt att - inför kommande budgetprövning i regering och riksdag - kunna diskutera hur prioriteringar mellan olika delar av verksamheten gjorts och hur de uppsatta målen och delmålen för verksamheten uppfyllts. Det skall t.ex. vara möjligt att med en sådan återredovisning som grund kunna diskutera hur en institution prioriterar mellan väsentliga kulturpolitiska aktiviteter och hur de av regeringen uppsatta målen och delmålen för dess verksamhet uppfylls. I regleringsbrev skall vidare kunna uppställas krav på en fördjupad redovisning som mera ingående belyser en särskild fråga. Det är således i första hand regeringens uppgift att svara för uppföljningen av en statligt stödd verksamhet. Regeringen skall kontrollera att de statliga anslagsmedlen använts på ett sätt som riksdag och regering beslutat om. Krav på strukturerad återredovisning underlättar bedömningar av måluppfyllelse och - vilket är viktigt - rimligheten i uppställda mål i relation till tillgängliga resurser. Myndigheters och institutioners möjligheter att få fortsatta och undantagsvis ökade statliga anslag kommer i framtiden att i hög grad bli beroende av att de kan visa hur de använt tidigare anvisade anslagsmedel.
4.3 Statens kulturråd (prop. 3 avsnitt 18.3)
Regeringen erinrar om att Kulturrådet har två huvuduppgifter, nämligen att handlägga ärenden om statliga bidrag och andra åtgärder som rör teater, dans, musik, bild- och formkonst, museer och utställningar, litteratur, folkbibliotek och kulturverksamhet inom bl.a. folkbildning och folkrörelser samt att följa utvecklingen inom kulturområdet i stort och ge regeringen underlag för den statliga kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av denna. Regeringen gör vissa preciseringar av Kulturrådets övergripande uppdrag och konstaterar att rådet inte har i uppdrag att utvärdera områden som rådet inte har ansvar för. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Kulturrådet tilldelas resurser för bl.a. utveckling av metoder för mål- och resultatstyrning inom kulturområdet. Regeringens förslag till övergripande mål och medelsberäkning för Kulturrådet samt ett motionsyrkande om minskat ansvarsområde och anslag för Kulturrådet behandlar utskottet i det följande (avsnitt 16.1).
5 Litteraturen och språket (prop. 3 avsnitt 7)
I propositionen anförs bl.a. att den svenska litteraturpolitiken sedan lång tid har byggt på att avgiftsfritt göra litteraturen tillgänglig för hela befolkningen via biblioteken och att ersätta författarna för detta via den s.k. biblioteksersättningen. Vidare konstateras bl.a. att utlåningen av böcker visade en vikande kurva under 1980-talet och att det i dag lånas ut 10 miljoner färre volymer än för tio år sedan, trots att antalet besökare på biblioteken ökat. Det senaste året har kurvan vänt och utlåningen ökar igen med några oroande undantag. Utlåningen av barnböcker har minskat kraftigt samtidigt som försäljningen av barnböcker minskade med en fjärdedel under perioden 1990-1994, en minskning som fortsätter.
Regeringen anför också att många kulturtidskrifter har ekonomiska problem och svårigheter att nå ut. Regeringen erinrar om de ekonomiska problemen för kommunerna och att biblioteken tvingats spara. Inköp av böcker och kulturtidskrifter har minskat, de avgiftsfria lånen har ifrågasatts och bibliotekens öppettider har minskat. Vidare framhålls att litteraturpolitiken under de gångna tjugo åren sannolikt har bidragit till att Sverige har en läsande befolkning men att varje generation måste vinnas för litteraturen. Slutligen erinras om att ett av de föreslagna övergripande kulturpolitiska målen syftar till att tillförsäkra barn och ungdomar rätten till språkliga och kulturella verktyg (se prop. 3 s. 28).
5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för litteratur och språk (prop. 3 avsnitt 7.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens insatser syfta till att - stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur, - öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet, - medverka till att barn och ungdom har tillgång till litteraturen, - på kulturens område stödja en informationsteknik i allmänhetens tjänst, - värna kulturtidskriften, - värna det svenska språket.
Regeringens synpunkter utvecklas närmare i propositionen. Bl.a. anför regeringen att biblioteksverksamheten är av central kulturpolitisk betydelse samt att samhällets ansvar för biblioteken måste tydliggöras. Biblioteksverksamheten bör därför - menar regeringen - lagregleras. Frågan om lagreglering tas upp i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 5.2). Vidare anför regeringen att den avser att tillsätta en utredning, där förhållandena på bokmarknaden skall kartläggas och de statliga insatserna prövas. Utredningen skall även belysa kulturtidskrifternas situation. I propositionen framhålls även att den tekniska utvecklingen har inneburit att de funktionshindrade på ett helt annat sätt än för tjugo år sedan har tillgång till litteratur. Som exempel nämns den produkt- och metodutveckling som görs vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur och som innebär att tillgången till litteratur förbättrats avsevärt och att nya läsare nås. Genom medieverksamheten vid Sveriges Dövas Riksförbund sker en programproduktion av bl.a. nyheter på teckenspråk. Slutligen redovisar regeringen sin avsikt att ge Svenska språknämnden i uppdrag att utarbeta förslag till ett handlingsprogram för att främja språket.
Regeringen har nu fastställt direktiv för den aviserade utredningen, som skall kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften (dir. 1996:85). En särskild utredare tillkallas i dagarna. I två motioner behandlas frågor rörande denna utredning om boken och kulturtidskriften. Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar till att konkurrensen mellan olika eterförsäljarkanaler skall ske på lika villkor samt att frågan om fasta bokpriser skall övervägas liksom frågor rörande bokmomsen (yrkande 19). Motionärerna bakom motion Kr17 (fp) anser att bokmomsen har en starkt negativ effekt på bokkonsumtionen och på möjligheterna att bedriva en kvalitativ bokhandel och föreslår att regeringen i stället skall låta utreda skattebelastningen på kultursektorn (yrkande 7). Enligt de angivna direktiven till utredningen om boken och kulturtidskriften skall utredaren identifiera och synliggöra vad som begränsar människors möjligheter att ta del av en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Det kan t.ex. handla om förlagsstrukturen, förlagens utgivning, distributionen, samarbetsformer och kedjebildningar i branschen, bokhandelns situation, andra försäljningskanaler, sortimentsbredd i handeln och försäljningspriset på kvalitetslitteratur. Utredaren skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på bokens och kulturtidskriftens område är och lämna förslag till statliga insatser. Utgångspunkten för utredarens ställningstagande skall vara den inriktning som anges i den här behandlade propositionen. Det handlar om att statens insatser skall stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur samt öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Vidare skall staten medverka till att barn och ungdom har tillgång till litteraturen och på kulturens område stödja en informationsteknik i allmänhetens tjänst. Kulturtidskrifterna och det svenska språket skall värnas. Utskottet anser att det är värdefullt att det görs en utredning av de frågor som anges i direktiven till utredningen om boken och kulturtidskriften. Det ingår inte i uppdraget för utredningen att pröva frågor om mervärdesskatt. Utskottet anser att sådana frågor måste bedömas med beaktande av statsfinansiella synpunkter av i första hand skatteutskottet, som har beredningsansvaret för bl.a. mervärdesskattelagstiftningen (se bl.a. bet. 1996/97:SkU6). I den mån förslaget i motion Kr17 (fp) gäller en utredning av skattebelastningen på författare och konstnärer erinrar utskottet om att regeringen nyligen utfärdat direktiv för en utredning rörande generellt stöd till konstnärliga och litterära egenföretagare (dir. 1996:80). Utredarens förslag skall grundas på en realistisk bild av konstnärernas och författarnas ekonomiska förhållanden. Bl.a. skall utredaren belysa hur dessa grupper påverkas av olika regelverk utanför kulturområdet, t.ex. när det gäller skatter och avgifter. Vad angår den i motion Kr4 (mp) aktualiserade frågan om fasta bokpriser vill utskottet - utöver vad som anförts ovan - hänvisa till att i utredningsdirektiven frågan tas upp om en kartläggning av det fria prissystemets effekter med hänsyn till de olika synsätt på dagens situation som finns hos exempelvis Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Frågor rörande kulturtidskrifter behandlas i två motioner. Statens kulturråd administrerar det statliga stödet till kulturtidskrifter. Enligt stödförordningen är stödets syfte att främja kulturellt värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter (SFS 1993:567). Produktionsstöd får lämnas som bidrag till produktionskostnaderna vid utgivning i Sverige av kulturtidskrifter och barntidskrifter på invandrarspråk, om ägaren av tidskriften har verksamhet i Sverige. Motionären bakom motion Kr216 (s) anser att invandrarnas egen utgivning av kulturtidskrifter skall stödjas (yrkande 2 delvis). I motion Kr263 (fp) anförs det att en del tidskrifter inte erhåller något tidskriftsstöd på grund av begränsad tillgång på medel och ibland på grund av svårigheten att hävda optimal oväld och rättvisa. I motionen krävs att stödet till kulturtidskrifter skall vara allsidigt i avsikt att främja och stimulera mångfald och kvalitet. Utskottet konstaterar att kravet i motion Kr 216 (s) är tillgodosett genom att en icke obetydlig andel av stödbeloppet anvisas för utgivning av tidskrifter på invandrarspråk. För budgetåret 1994/95 ansökte sammanlagt 27 invandrar- och minoritetstidskrifter om stöd. Av dem erhöll 16 tidskrifter stöd om sammanlagt drygt 500 000 kronor. Då det gäller yrkandet i motion Kr263 (fp) vill utskottet hänvisa till att Kulturrådets tillämpningsföreskrifter till stödförordningen anger att stödet syftar till en bred utgivning av kvalitativt högtstående tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Vidare skall stödet främja hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen (Kulturrådets författningssamling 1994:2). Det ankommer på Kulturrådet att göra avvägningar utifrån angivna stödkriterier och inom ramen för stödet. Självfallet är det alltid en grannlaga uppgift att fördela stöd på ett rättvist sätt. Kulturrådet har att i sin stödhantering iaktta allmänna förvaltningsrättsliga principer. Utskottet anser att vad motionären anfört inte ger anledning till något initiativ från riksdagens sida. Med hänvisning till anförda avstyrker utskottet motionerna Kr216 (s) yrkande 2 i denna del och Kr263 (fp).
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som alla syftar till att svenska språket skall främjas och värnas. I motion Kr260 (m) understryks bl.a. att skolans viktigaste uppgift är att eleverna skall tillägna sig en god språkbehandling. Det uppdrag som regeringen avser att ge Svenska språknämnden bör samordnas med lärarutbildning och läroplaner (yrkande 8). Förslaget i motion Kr252 (v) syftar till att Språknämnden i sitt handlingsprogram skall ge förslag till hur man skall kunna skydda de svenska bokstäverna ä och ö, bokstäver som de två motionärerna bakom motionen har i sina efternamn. Motionärerna bakom motion Kr4 (mp) framhåller vikten av att värna svenska språket och det gemensamma kulturarvet (yrkande 18). I motion Kr221 (s) föreslås att en parlamentarisk beredning skall ges i uppdrag att i nära samarbete med näringslivet, utbildningsanstalter, folkrörelser och medier utveckla metoder för att stärka svenska språket. Kulturutskottet har i olika sammanhang haft anledning att intressera sig för frågor om vård av svenska språket (se bl.a. bet. 1988/89:KrU4, 1989/90: KrU24 och 1993/94:KrU4). Under föregående riksmöte behandlade utskottet utförligt motionsyrkanden som syftade till att stärka svenska språket (bet. 1995/96:KrU7). I mycket stark sammanfattning kan utskottets synpunkter redovisas på följande sätt. Utskottet framhöll att det talade och skrivna språket är den främsta kulturbäraren och utgör en av de viktigaste förutsättningarna för människans kulturella identitet. Utskottet underströk betydelsen av att det svenska språket vårdas och att dess ställning stärks. Utskottet ansåg att det är språkvårdens uppgift att kunna ge besked om vad som kan anses vara gällande språknormer, att ge förslag till nya ord och uttryck som passar in i det svenska språksystemet och att minska de språkliga hindren mellan samhällsgrupper. Vidare konstaterade utskottet att det är språkvårdens uppgift att följa språkets utveckling och att språkvården i vårt allt mer internationaliserade svenska samhälle står inför stora utmaningar. I betänkandet framhölls att skolans roll i språkutvecklingen är central och att grundskolans viktigaste uppgift är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling samt att det övergripande syftet med undervisningen i svenska på gymnasienivå är att eleverna skall öka sin förmåga att tala, läsa och skriva svenska. Utskottet framhöll även att lärarutbildningen är betydelsefull när det gäller språkvård. Lärarhögskolorna beslutar emellertid själva hur utbildningen skall läggas upp. Kraven när det gäller språkvård varierar mellan lärarhögskolorna. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Då det gäller yrkandet i motion Kr252 (v) - att Språknämndens förslag till handlingsprogram skall ge förslag till hur bokstäverna ä och ö skall skyddas - erinrar utskottet om att en liknande fråga behandlades av utskottet redan under 1989/90 års riksmöte (bet. 1989/90:KrU24). Det då aktuella motionsförslaget hade ett bredare syfte än det nu aktuella. Förslaget syftade nämligen till att bevara inte bara bokstäverna ä och ö utan även bokstaven å. Utskottet, som ansåg att riksdagen inte borde ta något initiativ i frågan, hänvisade till ansvariga organ på området. Mot bakgrund av den syn på en god språkvård som utskottet gett uttryck åt i olika sammanhang anser utskottet att det uppdrag att utarbeta förslag till ett handlingsprogram för att främja språket som regeringen avser att ge till Språknämnden, är välkommet. Utskottet utgår från att uppdraget kommer att innefatta de frågor som aktualiserats genom motionerna om skolans och lärarutbildningens roll och om bevarande av bokstäverna å, ä och ö. Vidare utgår utskottet från att Språk- nämnden i sitt arbete kommer att hålla kontakt med andra språkvårdande organ, medier, representanter för skola och lärarutbildning m.fl. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon åtgärd av riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks.
5.2 Biblioteksverksamheten regleras i lag (prop. 3 avsnitt 7.2)
Regeringen anser att det är angeläget att vissa bärande principer inom biblioteksområdet lagfästs och föreslår därför att en bibliotekslag skall införas den 1 januari 1997. Lagen syftar främst till att garantera avgiftsfria boklån och ett väl fungerande nationellt nätverk som binder ihop de olika biblioteken. I lagen anges att varje kommun skall ha ett folkbibliotek. Likaså anges målen för biblioteksverksamheten. Regeringen understryker att det även i fortsättningen skall vara en kommunal angelägenhet att lägga fast omfattningen av folkbiblioteksverksamheten. Någon statlig detaljstyrning skall inte förekomma. Lagförslagets inledande paragraf stadgar att lagen skall innehålla bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet (1 §). Bestämmelsen avser således hela det offentliga biblioteksväsendet. I lagförslaget fastslås ansvarsfördelningen då det gäller biblioteksverksamhet mellan stat, landsting och kommuner (7 §). Vidare läggs regeln om den s.k. lånekedjan eller fjärrlånesystemet fast (10 §). I fyra motionsyrkanden föreslås att förslaget om att införa en bibliotekslag skall avslås. En bibliotekslag strider mot principen om den kommunala självstyrelsen, anser motionärerna bakom yrkande 6 i motion Kr207 (m) och yrkande 12 i motion Kr283 (c). Motionärerna befarar att en statligt reglerad miniminivå kan få effekten att kommunerna sänker ambitionsnivån till den miniminivå som lagstiftningen anger. Motionärerna bakom yrkande 6 i motion Kr17 (fp) och yrkande 4 i motion Kr13 (kd) erinrar om att författarna genom en bestämmelse i upphovsrättslagen har fått möjlighet att förhindra att deras böcker lånas ut mot avgift. I motion Kr13 (kd) anförs även att införandet av en lag innebär ett ingrepp i kommunernas beslutsrätt. Förslag om att införa en bibliotekslag har diskuterats i den biblioteks- och kulturpolitiska debatten under en lång följd av år. I riksdagen har frågan behandlats vid ett flertal tillfällen. Utskottet inskränker sig till att hänvisa till den offentliga utfrågning som utskottet anordnade i oktober 1992 med företrädare för olika bibliotekspolitiska organ, Kommun- och Landstingsförbunden, Statens kulturråd m.fl. Biblioteken utgör de mest spridda och därmed också de viktigaste lokala kulturinstitutionerna i landet. Bibliotekens betydelse för samhället, för yttrandefriheten och för demokratin är central. De kraftiga besparingar som drabbat bibliotekssystemen i många kommuner har lett till nedskärningar i medieinköp och öppethållandetider, nedläggningar av biblioteksfilialer och indragning av bokbussar. På några ställen har förslag väckts om att införa avgifter på boklån, vilket emellertid hittills inte förverkligats i någon kommun. Mot den redovisade bakgrunden finner utskottet att det är tillfredsställande att en lag nu föreslås som anger vissa grundläggande principer för det svenska offentliga bibliotekssystemet och som markerar betydelsen av den verksamhet som bedrivs inom biblioteksväsendet. Utskottet anser att det är särskilt angeläget att avgiftsfriheten för boklån nu lagfästs. Den ändring av upphovsrättslagen (1960:729) som gjordes för några år sedan och som åsyftas i motion Kr13 (kd) och Kr17 (fp) innebär att upphovsmännens samtycke krävs för att biblioteken skall få hyra ut böcker till allmänheten (2 kap. 19 §). Den åsyftade paragrafen har givetvis sitt värde, så länge som Sveriges Författarförbund och enskilda författare motsätter sig avgifter på bibliotekslånen. Någon garanti för avgiftsfrihet innebär den emellertid inte. Då det gäller den motionsvägen framförda åsikten att införandet av en lag på biblioteksområdet skulle innebära ett ingrepp i principen om den kommunala självstyrelsen finns skäl att understryka vad som sägs i propositionen, nämligen att det även i fortsättningen skall vara en kommunal angelägenhet att lägga fast omfattningen av folkbiblioteksverksamheten. Någon statlig detaljstyrning skall inte förekomma. I enlighet med det anförda anser utskottet att de fyra motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag bör avslås.
Utskottet tar härefter med utgångspunkt i regeringens förslag upp frågan om innehållet i en bibliotekslag. I motion Kr260 (m) föreslås att orden m.m. i lagförslagets 10 § skall utgå för att skapa större klarhet i lagtexten (yrkande 7). Angiven paragraf handlar om den s.k. lånekedjan eller fjärrlånesystemet. Genom lånekedjan länkas hela det offentliga biblioteksväsendet ihop, vilket gör det möjligt för en låntagare på ett folkbibliotek att få tillgång till en bok trots att den inte finns på det egna biblioteket. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr260 (m) och som innebär att formuleringen i den aktuella paragrafen i lagförslaget är oklar. Enligt utskottet bör orden m.m. utgå ur lagtexten och ett förtydligande göras så att det klart anges vilka bibliotek som avses. Utskottet föreslår därför en ändring av regeringens lagförslag så att paragrafen får följande lydelse.
Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
Som exempel på bibliotek som kommer att omfattas av lagen kan nämnas Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Statens musikbibliotek. Utskottet tillstyrker således motion Kr260 (m) yrkande 7. Den av regeringen föreslagna lagen innehåller i 7 § bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner. I paragrafen anges bl.a. att staten ansvarar för högskolebiblioteken. De privata högskolornas bibliotek omfattas inte av paragrafen, eftersom de inte tillhör det allmänna biblioteksväsendet. Utskottet återkommer i det följande till frågan huruvida även verksamheten vid de privata högskolornas bibliotek bör omfattas av lagen. Regeringens förslag är så formulerat att det i paragrafen slås fast att staten har ett ansvar även för biblioteken vid de högskolor för vilka landsting är huvudmän. Detta torde inte ha varit regeringens avsikt. Inte heller utskottet anser att staten skall ta på sig ett ansvar för dessa bibliotek. Paragrafen bör därför enligt utskottets mening få följande lydelse.
Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten.
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot regeringens lagförslag. Det anförda innebär att riksdagen - med ändring av 7 och 10 §§ - bör anta regeringens förslag till bibliotekslag.
Frågan om en komplettering av lagen har aktualiserats dels med anledning av att de privata högskolorna inte omfattas av förslaget, dels med anledning av ett motionsförslag. Med hänsyn till de privata högskolornas funktion - och till att de i allmänhet har bibliotek som inom sina specialområden är betydelsefulla - finns det skäl som talar för att verksamheten vid dessa bibliotek bör omfattas av lagen. Utskottet anser att det bör övervägas huruvida så bör vara fallet. Därvid bör framför allt göras en bedömning av frågan huruvida det skulle vara av värde att lagen omfattade dessa bibliotek av det skälet att de därigenom skulle bli förpliktigade att ingå i fjärrlånesystemet. Vidare bör bedömas om det är motiverat att låta vissa av högskolebiblioteken omfattas av lagen medan andra lämnas utanför. Utskottet vill tillägga följande. Inom kort kommer nya avtal att träffas mellan, å ena sidan, staten och, å andra sidan, vissa av de privata högskolorna om högskolornas verksamhet. Därvid kan bestämmelser om förpliktelse för högskolorna att ingå i fjärrlånekedjan komma att tas in i avtalen. Bedömningen av den av utskottet upptagna lagstiftningsfrågan kan komma att påverkas av avtalsinnehållet. Vad utskottet sålunda anfört om översyn av bibliotekslagen i vad avser högskolebiblioteken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Kr20 (v) föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om komplettering av bibliotekslagen så att kommuner och landsting åläggs att upprätta en plan för sin biblioteksverksamhet, som även skall avse skol- och sjukhusbiblioteken (yrkande 7). I planen skall framgå kommunernas mål beträffande personalens kompetens, bibliotekens öppethållandetider etc. Det är, som framhålls i propositionen (s. 49), naturligt att kommunerna med skäliga tidsmellanrum utvärderar folk- och skolbibliotekens verksamhet och därvid följer upp om målen för verksamheten uppnåtts. Det bör ankomma på kommunerna att själva bestämma i vilken form detta skall ske. Utskottet delar regeringens uppfattning att det skulle vara värdefullt om modellen för denna uppföljning och utvärdering tas fram i en dialog mellan staten och företrädare för kommunerna. Statens kulturråd synes i första hand böra komma i fråga som samtalspartner på den statliga sidan. Utskottet anser att det finns skäl som talar för att det i lagen skall finnas en bestämmelse som anger att huvudmännen skall göra upp planer för biblioteksverksamheten, i vilka redovisas olika kvalitetsbegrepp. Utskottet anser därför att regeringen ytterligare bör överväga denna fråga och - om regeringen kommer fram till att en lagreglering av frågan bör ske - förelägga riksdagen förslag till ändring av bibliotekslagen. Utskottet vill tillägga att regeringens överväganden bör ske med beaktande av principen om den kommunala självstyrelsen. En eventuell lagregel om huvudmännens planer bör således inte få en utformning som innebär en styrning av huvudmännens biblioteksverksamhet. Vad utskottet anfört om översyn av bibliotekslagen i vad avser upprättande av planer för biblioteksverksamheten bör riksdagen med anledning av motion Kr20 (v) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
5.3 Ny stödform för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek (prop. 3 avsnitt 7.3)
I kulturpropositionen föreslås att ett nytt statligt stöd införs fr.o.m. år 1997 för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Målgruppen skall vara barn och unga. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att 25 miljoner kronor anvisas för det nya stödet. Frågan om medelsanvisning prövas under anslaget C 2 Litteraturstöd (avsnitt 18.2).
Grunderna för stödet presenteras närmare i propositionen (s. 52-54). Bl.a. anförs att barn och ungdomar läser allt mindre, trots att utgivningen av barn- och ungdomsböcker är god. Som nämnts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande minskade både försäljningen och utlåningen av barn- och ungdomsböcker under perioden 1990-1994. Många barn och ungdomar har fått en försämrad tillgång till böcker. Regeringen anser att staten - i samband med att en bibliotekslag införs - bör göra särskilda insatser för att öka tillgången till litteratur vid folk- och skolbiblioteken och stimulera till läsaktiviteter i ökad utsträckning. Det nya statsbidraget som föreslås bli infört år 1997 skall enligt regeringen användas för inköp till folk- och skolbiblioteken av litteratur för barn och ungdomar. Även viss litteratur för vuxna kan få ingå, av det skälet att ungdomar också läser vuxenlitteratur. Kommunerna skall själva bestämma vilka titlar som skall köpas in.
Regeringens förslag behandlas i tre motionsyrkanden.
Motionärerna bakom motion Kr207 (m) anser att det varken är lämpligt eller önskvärt att staten genom bidragsgivning helt eller delvis tar över kommunernas ansvar och föreslår därför att regeringens förslag skall avslås av riksdagen (yrkande 7). Likaså avvisas förslaget i motion Kr260 (m) yrkande 9 delvis. Som angetts i det föregående finns det anledning att oroa sig över utvecklingen när det gäller barns och ungdomars läsning och tillgång till böcker. Enligt utskottets uppfattning är det därför angeläget att åtgärder snarast vidtas för att ge barn och ungdomar goda läsvanor. Införande av inköpsstöd är en sådan åtgärd. Utskottet ställer sig därför positivt till det nya stödet som kan komma att bidra till att den nedåtgående utvecklingen på detta område vänds. Utskottet vill understryka att staten genom detta stöd inte lyfter bort något ansvar från kommunerna. I stället bör det i stödvillkoren i enlighet med vad regeringen föreslagit ställas krav på kommunerna att de skall redovisa hur de avser att stimulera barns och ungdomars intresse för läsning. Vidare bör det - likaledes i enlighet med vad regeringen föreslår - krävas att kommunerna för att erhålla statsbidrag inte minskar sina egna bokanslag.
Vidare konstaterar utskottet att ett förslag i motion Kr13 (kd) tillgodoses genom regeringsförslaget, nämligen att bibliotek och skolor skall ha frihet att själva välja den litteratur de har behov av (yrkande 5).
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att ett särskilt stöd för inköp av litteratur skall inrättas och avstyrker motionerna Kr13 (kd) yrkande 5, Kr207 (m) yrkande 7 och Kr260 (m) yrkande 9 i motsvarande del.
5.4 Läsfrämjande verksamhet för barn och unga (prop. 3 avsnitt 7.4)
I kulturpropositionen redovisas att regeringen i budgetpropositionen för år 1997 föreslår att 5 miljoner kronor skall anvisas engångsvis för läsfrämjande verksamheter för barn och unga. Medlen skall kunna användas för särskilda insatser såsom läs- och skrivfrämjande kampanjer, litteraturläger etc. Folkbildningsförbund, föräldraföreningar, folkrörelser m.fl. skall kunna söka bidrag för aktiviteter vars mål är att förmedla litteraturen till barn och unga. Bedömningen att medel skall anvisas till läsfrämjande verksamhet bland barn och unga har inte mött någon erinran. Frågan om utformningen av insatserna och medelsanvisningen behandlas i detta betänkande under anslaget C 2 Litteraturstöd (avsnitt 18.2).
5.4.1 Frågor rörande litteraturstödet
Principer rörande det statliga litteraturstödet behandlas i två motioner. I motion Kr216 (s) krävs att invandrarnas egen utgivning av kvalitetslitteratur skall stödjas (yrkande 2 delvis). Syftet med det statliga litteraturstödet är att främja mångsidighet och kvalitet i bokutgivningen. Enligt stödförordningen (1993:449) kan litteraturstöd ges till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Av Kulturrådets årsredovisning framgår att drygt 2,1 miljoner kronor betalades ut för detta ändamål för budgetåret 1994/95. Utskottet konstaterar att motionsförslaget är tillgodosett. Utskottet anser därför att det inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr216 (s) yrkande 2 i denna del avstyrks således. Förslaget i motion Kr262 (v) syftar till att ett statligt stöd skall inrättas för översättning av olika religioners heliga skrifter. Utskottet erinrar om den möjlighet som finns för en bokutgivare att inom ramen för litteraturstödet erhålla stöd för översättning av såväl fack- som skönlitteratur. Vidare finns inom utgivningsstödet ett produktionsstöd, avsett för särskilt kostnadskrävande utgivning. Motionsförslaget är således redan tillgodosett och avstyrks därför. Frågor om stödvillkor och anslagsvillkor i övrigt behandlas under anslaget C 2 Litteraturstöd (avsnitt 18.2).
5.5 En bok för alla (prop. 3 avsnitt 7.5)
I kulturpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de ekonomiska förpliktelser för staten som följer av avtalet mellan staten och En bok för alla AB för perioden 1997-1999. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att 8,2 miljoner kronor skall anvisas för verksamheten med En bok för alla (se avsnitt 18.2). Motion Kr260 (m) syftar i här aktuell del till att statens förpliktelser skall inriktas enbart på litteratur för barn och ungdom. För år 1997 föreslås därför ett bidrag om endast 3,2 miljoner kronor (yrkande 9 delvis). Enligt utskottet har det stor betydelse att En bok för allas utgivning av kvalitetslitteratur till lågpris kan nå ut till skolor, arbetsplatser, läsecirklar, folk med låga inkomster m.fl. Titelbredden, den breda spridningen, böckernas kvalitet och låga pris samverkar till att utgivningen utgör ett viktigt led i statens stöd till läsfrämjande verksamhet. Utskottet, som i ett senare avsnitt i detta betänkande kommer att ta ställning till medelsanvisningen, anser inte att det finns något skäl att begränsa statens ekonomiska förpliktelser för En bok för alla AB. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionen i här aktuell del.
6 Teater (prop. 3 avsnitt 8)
6.1 Inledning
Regeringen konstaterar inledningsvis att statens bidrag till teater i dag uppgår till cirka en miljard kronor per år, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av den statliga kulturbudgeten. Antalet teatrar har i det närmaste femdubblats sedan 1974 års kulturpolitiska mål lades fast. Regionala teatrar finns i de flesta län. Sverige har en tätposition i världen när det gäller barn- och ungdomsteater, både till kvalitet och kvantitet. Regeringen redovisar att det totala antalet besök (sålda biljetter) per år har minskat för all teater inklusive den kommersiella teatern. Kulturutredningen ansåg dock i sin utvärdering (SOU 1995:85) att man delvis får en annan bild om man ser till antalet personer som besöker teatern. Den andel av befolkningen som besöker en teater under ett år har ökat. Det finns enligt utredningen anledning att tro att människor går mera sällan och på delvis andra slags föreställningar än tidigare. Regeringen framhåller att teatern i dag konkurrerar på en underhållningsmarknad som har växt lavinartat. Antalet människor som engagerar sig i amatörteaterverksamheten är fler i dag än för tjugo år sedan. Amatörteatern visar också en kontinuerligt ökande publik. Många professionella teatrar har också i ökad utsträckning vidgat sitt verksamhetsfält och arbetar aktivt tillsammans med amatörteatern. Sveriges Televisions dramasändningar har en avsevärt bredare publik än den som besöker teatrarna.
6.2 Inriktningen på de framtida insatserna för teater (prop. 3 avsnitt 8.1)
Regeringen anför att statens framtida insatser för teater bör syfta till att uppnå följande. - Efterfrågan på teater bör öka, - spridningen på teater bör öka och tillgängligheten förbättras, - teaterutbudet bör vara allsidigt och hålla hög kvalitet, - barn och ungdomar bör få tillgång till teater av hög kvalitet, - regional teater bör utvecklas, - nationalscenernas ställning i hela landet bör stärkas.
Regeringen utvecklar närmare sin syn på det som bör uppnås och anför bl.a. att det tydligt måste markeras att det är en uppgift för teaterinstitutionerna, inklusive nationalscenerna, att turnera. Det är också angeläget att teatrarna utvecklar samarbetsformer med resenäringen, med arbetsplatser, med folkbildningen, med skolor och andra som kan medverka till att människor i hela landet får ökade möjligheter att se teater. Staten skall medverka till att det finns förutsättningar för att teaterproduktionen sprids via radio och television. Statlig och annan offentlig finansiering skall bidra till att biljettpriserna hålls på en rimlig nivå. Även människor med låga inkomster skall ha råd att gå på teater. Statens insatser skall främja en förnyelse inom teatern genom att stödja utvecklingsarbete och experiment. Statistiken tyder på att den kvalitativa barnteatern är på stark nedgång. Skälen är ofta bristande ekonomiska resurser, men också brist på kunskap hos bl.a. många av de enskilda förskolor och skolor som numera själva skall ta ansvar för att barn och ungdom får ta del av teaterupplevelser i skolan. Positiva teaterupplevelser från skolan är viktiga. Det är en central uppgift för teaterinstitutionerna och för dem som arbetar inom teatern att förmedla teaterkonstens uttrycksmöjligheter till den unga generationen. Staten skall medverka till att stärka sådan barn- och ungdomsteater som har kvalitet.
6.3 Nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern (prop. 3 avsnitt 8.2)
Regeringen gör i kulturpropositionen bedömningen att uppdraget till nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern skall stå fast och föreslår i budgetpropositionen följande övergripande mål för Operan och Dramatiska teatern. De båda nationalscenerna bör vara de i Sverige ledande institutionerna inom sina konstområden, vara föredömen för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Inom ramen för sitt uppdrag bör nationalscenerna verka för att i ökad utsträckning bli tillgängliga för hela svenska folket. De mål som föreslås för nationalscenerna ansluter enligt vad regeringen anför i allt väsentligt till de mål som presenterades i 1993 års budgetproposition och som utskottet inte hade något att erinra mot (bet. 1992/93:KrU20). Regeringen anför i sammanhanget att det även på våra nationalscener skall synas att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Scenerna skall vara öppna för nya impulser och ta upp ämnen som är angelägna för många människor. I nationalscenernas uppdrag att vårda och främja det nationella kulturarvet ligger också att bevara och utveckla de hantverkstraditioner som ryms inom ramen för en nationalteater. I Dramatiska teaterns uppdrag skall ingå att vårda och främja det svenska språket. Enligt regeringen bör publikarbetet inriktas på såväl social som geografisk spridning. I sitt arbete med att bredda publiken och nå ut med nationalscenernas konst i hela landet behöver teatrarna arbeta med många olika metoder - samarbete med teaterföreningar, researrangörer, turistnäring, arbetsplatser, skolor, folkrörelser, folkbildning, regionala och lokala arrangörer och särskilt radion och televisionen. Det är en självklar uppgift för nationalscenerna att, i rimlig omfattning, genomföra turnéer och gästspel. Fler TV- och radiosändningar skapar också möjligheter för de boende utanför Stockholm att ta del av nationalscenernas uppsättningar. Antalet televisionsproduktioner - transmitteringar eller studioöverföringar - bör öka. Regeringen anser att Stockholms lägre kulturutgifter jämfört med andra storstadskommuners inte skall tas till intäkt för att staten skall vidta en sådan åtgärd som att minska det statliga stödet till landets gemensamma nationalscener och kräva att staden skall delfinansiera dem. För de båda nationalscenerna ställer riksdag och regering upp övergripande mål som har sin utgångspunkt i att scenerna skall vara hela nationens angelägenhet. Regeringen är därför inte beredd att, som Kulturutredningen föreslog, förorda en regional medfinansiering av de båda nationalscenerna. I motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i denna del och Kr206 (m) förordas vissa kompletteringar av målen för Operan och Dramaten i vad avser verksamhet för barn och ungdom samt televisering m.m. Utskottet har i princip inte något att invända mot de av regeringen förordade målen men tar i formellt hänseende ställning till målen och motionsförslagen om kompletteringar i budgetavsnittet av betänkandet (avsnitt 17.1).
6.4 Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (prop. 3 avsnitt 8.3)
Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater inrättas. Det finns ett betydande behov av kunskapsutveckling inom detta område, och det finns ett stort intresse för att förnya teaterns former med genreöverskridande verk, där man arbetar med allt från tal, dans och musik till multimedia. Med stöd i det nationella uppdraget skall den teater som får detta kunna svara för seminarier och utbildning och på olika sätt inspirera både andra teatrar och kulturansvariga i skolan och förskolan. Riksdagen föreslås godkänna det som regeringen förordar i frågan. Regeringen avser att för perioden 1997-1999 ge uppdraget till Backa teater i Göteborg. I tre motioner behandlas frågor som rör det föreslagna nationella uppdraget för barn- och ungdomsteater. Samtliga motionärer tillstyrker att ett sådant nationellt uppdrag inrättas. I motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande 10 anförs att det är viktigt med kontinuerligt forsknings- och utvecklingsarbete runt barn- och ungdomsteatern. I motionerna yrkas att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Enligt motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna del bör det nationella uppdraget för barn- och ungdomsteater preciseras i dialog mellan Kulturrådet och den institution som tilldelas uppdraget av regeringen. I vilka avseenden uppdraget bör preciseras anges inte. Utskottet erinrar om att regeringen i kulturpropositionen med oro redovisat att den kvalitativa barnteatern är på stark nedgång och att skälen till detta ofta är bristande ekonomiska resurser, men också brist på kunskap hos bl.a. många av de enskilda förskolor och skolor som numera själva skall ta ansvar för att barn och ungdom får ta del av teaterupplevelser i skolan. Det är enligt regeringens uppfattning en central uppgift för teaterinstitutionerna och för dem som arbetar inom teatern att förmedla teaterkonstens uttrycksmöjligheter till den unga generationen. Staten skall också medverka till att stärka sådan barn- och ungdomsteater som har kvalitet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är mycket värdefullt att ett nationellt uppdrag för utveckling av barn- och ungdomsteatern inrättas. Av propositionen framgår att den institution som tilldelas uppdraget förutsätts ordna seminarier och utbildning och på olika sätt inspirera både andra teatrar och kulturansvariga i skolan och förskolan. Forskning och utveckling som rör eller har samband med barn- och ungdomskultur, däribland barn- och ungdomsteater, finns inom universitets- och högskolesektorn vid olika institutioner. I detta sammanhang vill utskottet nämna att Högskolan i Växjö år 1995 tilldelades särskilda medel för att delta i ett projekt kring barn- och ungdomskultur bl.a. avseende teater och television och att regeringen i årets budgetproposition föreslår förstärkta medel för högskolans Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot barn- och ungdomskultur. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande om forsknings- och utvecklingsarbete runt barn- och ungdomsteatern, varför motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande 10 avstyrks. Utskottet avstyrker motion Kr20 (v) yrkande 9 i vad avser en preciserande dialog mellan Kulturrådet och den teaterinstitution som får det nationella uppdraget. Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner det som regeringen förordar i kulturpropositionen om tidsbegränsat nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater.
6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet
Riksdagen bör enligt motion Kr4 (mp) yrkande 24 besluta om ytterligare ett nationellt uppdrag inom teaterområdet, vilket inte bör vara tidsbegränsat utan permanent. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att detta uppdrag bör ges till de institutioner som samverkar inom Norrlands Musik- och Dansteater (NMD). I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del hemställs att NMD bör byggas upp som en nationalscen i norr med utgångspunkt i den planering som NMD gjort. Ett nationellt uppdrag inom området musikteater bör enligt motion Kr5 (s) inrättas. Regeringen bör lämna detta uppdrag till Malmö musikteater. Utskottet anser att det är värdefullt att ett system med tidsbegränsade nationella uppdrag inom olika områden nu kommer att införas (se även avsnitt 2.6). Utskottet har i det föregående tillstyrkt att ett sådant uppdrag inrättas inom teaterområdet med inriktning mot barn- och ungdomsteater. Utskottet anser att verksamheten med nationella uppdrag bör prövas under den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om ytterligare områden och flera uppdrag, övervägs. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.
6.6 Satsning på ungdomars eget skapande (prop. 3 avsnitt 8.4)
Regeringen redovisar i kulturpropositionen att Statens kulturråd disponerar 3 miljoner kronor under en treårsperiod för insatser som främjar ungdomars eget skapande och anför att denna verksamhet bör fortsätta. Medel för att främja ungdomars eget skapande kommer under år 1998 att finnas inom ramen för Kultur i hela landet-projektet under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete. Medelsanvisningen under detta anslag behandlar utskottet senare i detta betänkande (avsnitt 16.2). Vidare anger regeringen att den har för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 föreslå riksdagen att Kulturrådets medelsram för insatser som främjar ungdomars eget skapande skall ökas med 9,4 miljoner kronor.
6.7 Nationellt uppdrag inom området ungdomskultur (prop. 3 avsnitt 8.5)
Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas inom området ungdomskultur. På några håll i landet bedrivs kulturverksamhet - i form av kulturskolor eller liknande - där ungdomar får genomföra kulturprojekt efter egna idéer under professionell ledning. Där arbetar man med sång, musik, dans, talteater, bild, film och video, ibland renodlat men ofta i ovanliga kombinationer. Med ungdomarnas idérikedom som grund åstadkoms inte sällan produktioner av hög konstnärlig halt. Genom att var och en i en grupp får en uppgift under eget ansvar lockas det fram talanger som var dolda både för omgivningen och den unga människan själv. Samtidigt som ny spännande kultur skapas får ett antal ungdomar ett tidigare inte upplevt självförtroende. I uppdraget inom området ungdomskultur skall enligt regeringens förslag ingå att sprida kunskaper och erfarenheter och därigenom inspirera till att liknande verksamhet startar på andra håll. Detta kan ske t.ex. genom turnerande eller genom att institutioner tar emot studiebesök för längre eller kortare tid. Uppdraget skall även ge möjlighet att genomföra särskilda utvecklingsprojekt. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att 1 miljon kronor anvisas för uppdraget. Regeringen avser att för perioden 1997-1999 ge det nationella uppdraget inom ungdomskultur till Kulturskolan Rosteriet i Luleå. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området ungdomskultur.
6.8 Nationellt uppdrag inom området barnkultur
I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del föreslås att riksdagen skall besluta om inrättande av ytterligare ett nationellt uppdrag, nämligen inom området barnkultur. Enligt motionärernas mening skulle regeringen kunna lämna ett sådant uppdrag till Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Med utgångspunkt i detta centrum och de erfarenheter och den kompetens som finns där skulle ett nationellt kunskaps- och utvecklingscentrum för kreativ pedagogik kunna byggas upp. Utskottet har i det förgående (avsnitt 2.6 och 6.5) anfört att det är värdefullt att ett system med nationella uppdrag inom olika områden kommer att införas och att verksamheten bör prövas under den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om ytterligare områden och flera uppdrag, övervägs. Med denna motivering föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr259 yrkande 3 i denna del.
6.9 Regional teater (prop. 3 avsnitt 8.6)
De kulturpolitiska mål som regeringen föreslår motiverar enligt regeringens uppfattning en ökad satsning på regionala teaterinstitutioner. Ett huvudsyfte med statens insatser på teaterområdet skall vara att sprida teatern i landet och att nå nya grupper utanför storstäderna. Satsningen nästa budgetår skall främja spridningen av musikteatern och dansteatern utanför storstäderna. Av de reformmedel som frigörs i budgetpropositionen avsätts viss del för uppbyggnaden av Norrlands Musik- och Dansteater (NMD). NMD representerar ett nytänkande när det gäller samarbete mellan kulturinstitutioner. I det förslag till verksamhet som presenteras av interimsstyrelsen för NMD ingår Norrlandsoperan i Umeå, Norrdans i Härnösand, en planerad kyrkoopera i Piteå och en planerad barnopera i Östersund. Verksamheten vid institutionerna kommer att planeras och turnéläggas gemensamt. På sikt kommer hela Norrland att få tillgång till kvalificerad opera och dans till en kostnad som sannolikt blir lägre än om institutionerna administrerades separat. Även om NMD i första hand är ett regionalt åtagande bör staten enligt regeringens uppfattning medverka till att uppbyggnaden av NMD kan påbörjas år 1997. Under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete beräknas 2,7 miljoner kronor och under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner beräknas 6 miljoner kronor för ändamålet. Till anslagsfrågorna återkommer utskottet i det följande (avsnitten 16.2 och 17.2). Regeringen anför att publikarbetet inom teaterområdet hittills i första hand har riktats till de aktiva och välmotiverade grupperna. För att nå mindre teatervana människor behöver både teaterföreningar och teaterarbetare tänka i nya banor. Samarbetet mellan de fasta teatrarna och skådebanorna kan utvecklas, likaså samspelet mellan skådebanorna och Riksteaterns regionala och lokala föreningar. Grunden för ett ökat samarbete har nyligen lagts genom en överenskommelse mellan Riksskådebanan och Riksteatern. Teatrarna behöver också satsa mer på att inspirera och utbilda de lokala arrangörerna och ge dem ett vkat stöd i publikarbetet. Särskild omsorg bör läggas vid att vinna de unga, både genom samverkan med förskola och skola och genom att uppsöka ungdomar i den miljö de känner sig hemma i. Researrangemang som är inriktade på kulturaktiviteter är en resurs som bör kunna utvecklas ytterligare. Till frågan om statligt bidrag till arrangörer, teaterföreningar, Skådebanan m.m. återkommer utskottet i det följande (avsnitten 16.2, 17.1 och 17.3).
6.10 Svenska riksteatern (prop. 3 avsnitt 8.7)
Regeringen förordar i kulturpropositionen att statens uppdrag till Riksteatern skall stå fast. Enligt vad regeringen redovisar i kulturpropositionen pågår en förändring i fråga om Riksteaterns roll i länen. De lokala arrangörernas beställningar av teaterns föreställningar har minskat under senare år. Publiktillströmningen till Riksteaterns föreställningar varierar över åren. Den senaste säsongen har publiken ökat men i ett längre perspektiv har Riksteatern tappat publik. En förklaring kan vara att teaterföreningar och andra arrangörer har knappare resurser. Ett annat skäl kan vara att Riksteatern medvetet sökt sig till mindre orter och mindre föreställningslokaler. En del av förklaringen är också att den regionala teaterverksamheten successivt byggts ut. De förändrade förutsättningarna för Riksteatern motiverar, enligt regeringens uppfattning, en viss tyngdpunktsförskjutning i villkoren för statens stöd till teaterns verksamhet. Riksteatern bör i framtiden ytterligare utveckla och förstärka arrangörs- och publikorganisationen och öka samarbetet med andra producenter, t.ex. fria grupper och Operan och Dramatiska teatern. Regeringen betonar att Riksteatern redan delvis anpassat sig till de förändrade förutsättningarna. I takt med förändringarna i samhället har Riksteatern också startat nya specialinriktade verksamheter. Specialensemblerna Cullbergbaletten, Tyst teater och Unga Riksteatern samt verksamheten med finskspråkig teater och det mångkulturella projektet Shikasta uträttar ett värdefullt arbete. Dessa verksamheter har ett nationellt intresse. Det statliga bidrag som i dag lämnas till Riksteatern för verksamheten vid Södra Teatern avses överföras till ett Världskulturhus i Södra Teatern som en del av finansieringen av dess verksamhet. Utskottet återkommer i det följande (avsnitt 17.1) till regeringens förslag i budgetpropositionen om medelsberäkning för Riksteatern och mål för det statliga bidraget till teatern.
6.11 Fria teatergrupper (prop. 3 avsnitt 8.8)
De fria teatergrupperna spelar en viktig roll i det svenska teaterlivet. Många av dem turnerar över hela landet och medverkar till ett levande teaterutbud utanför regionhuvudorterna. De fria grupperna svarar för mer än hälften av det totala utbudet av den statligt stödda barn- och ungdomsteatern i landet. Under spelåret 1994/95 spelade 58 statsbidragsbeviljade fria teatergrupper för sammanlagt 629 000 besökare. De statliga teaterinsatserna bör syfta till ett brett och mångsidigt utbud av teater av hög kvalitet. En ökad satsning på fria grupper, som ger dem bättre möjligheter att turnera och marknadsföra sig, ser regeringen som en viktig del av insatserna på teaterområdet. För att möjliggöra en satsning på de fria teater- och dansgrupperna föreslår regeringen i budgetpropositionen en ökning under anslaget Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Anslagsfrågan behandlas senare i betänkandet (avsnitt 17.3).
6.12 Samisk teater (prop. 3 avsnitt 8.9)
Regeringen redovisar i kulturpropositionen att staten årligen anvisar ett samlat anslag för samisk kultur som disponeras av Sametinget. För innevarande år utgår ca 1,5 miljoner kronor från detta anslag till samisk teaterverksamhet. Regeringen redovisar vidare att beslut har fattats om att medel skall utbetalas via EU:s strukturfonder för uppbyggnad av samisk teater inom mål 6-området. Regeringen anser att etableringen av en fast samisk teaterinstitution är av stort intresse men är inte beredd att förorda en ökning av det statliga bidrag som redan ges via Sametinget till samisk teaterverksamhet. En förutsättning för ytterligare statligt engagemang är bl.a. att frågan om en regional eller lokal huvudman för den samiska teatern kan klargöras. Regeringen avser att ge Sametinget i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att etablera en fast samisk teaterinstitution. Frågan om en samisk teater tas upp i fyra motioner. Enligt motion Kr283 (c) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att uppdraget till Sametinget att undersöka förutsättningarna att etablera en fast samisk teaterinstitution bör slutföras redan till den 1 juni 1997 så att regeringen kan lägga fram förslag för riksdagen i september i 1997 års budgetproposition. Motionärerna redovisar också sin syn på hur en samisk teater skall kunna ingå i en större satsning på ett samiskt kulturcentrum för musik, konst, teater, konsthantverk, multimedia och internationellt kulturutbyte. Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 23 bör samhället bereda väg för alla samiska kulturyttringar. Detta gäller inte minst en fast samisk teaterinstitution. En samisk teater bör vara en rent statlig angelägenhet vilket i motionen uttrycks med orden få ett nationellt uppdrag . Motionärerna torde med detta uttryck dock inte mena att en samisk teater skall få ett sådant treårigt nationellt uppdrag som regeringen föreslår skall införas år 1997 inom skilda kulturområden. Möjligheterna att få EU- stöd till en samisk teater bör tas till vara. Motionärerna hemställer också om att stöd skall ges till samisk filmutveckling. En samisk teater kan enligt motion Kr10 (s) vara ett av medlen att uppnå internationaliseringsmålet inom kulturpolitiken, där det nordiska samarbetet skall prioriteras. En fast samisk teaterscen skulle kunna spela en viktig roll för att visa och föra vidare det samiska kulturarvet på Nordkalotten. Utifrån dessa utgångspunkter bör regeringen bistå Sametinget i arbetet med att undersöka förutsättningarna för att inrätta en fast samisk teaterinstitution. I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) hemställs att en samisk nationalteater skall lokaliseras till Tärnaby. Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen vid riksmötet 1976/77 behandlade frågor om en rad insatser för samerna (prop. 1976/77: 80, bet. KrU 1976/77:43, rskr. 1976/77:289). Riksdagen anslöt sig därvid till det som regeringen föreslagit beträffande stödet till samernas kultur. I propositionen anfördes att det är principiellt viktigt att samerna kan utnyttja de allmänna statsbidrag och stödformer som står till buds för allmänkulturell verksamhet. De statliga bidragen är i allmänhet utformade så att de inte blir styrande för verksamheten och kan enligt propositionen således utnyttjas helt i enlighet med samiska värderingar. Bevarandet och utvecklingen av den samiska kulturen måste självfallet ske på samernas egna villkor. Samtidigt ger målen för den statliga kulturpolitiken ett stöd för krav på integritet och utvecklingsmöjligheter även för den samiska kulturen. Det blir då närmast en fråga om att bevaka att de statliga reformerna på kulturområdet verkligen bidrar till att förbättra samernas kultursituation. Det bör enligt proposition 1976/77:80 ankomma på Statens kulturråd att vid fördelningen av medel som står till rådets disposition ta hänsyn till den samiska minoritetens behov. Även andra myndigheter, institutioner och organisationer, som fördelar det statliga kulturstödet, bör uppmärksamma de särskilda behov som följer av den samiska minoritetens utsatta ställning. Även med en sådan förstärkt bevakning av de samiska intressena som förespråkades i proposition 1976/77:80 finns det områden där de generella stödformerna av olika skäl inte kan utnyttjas av samerna. För att tillgodose sådana behov beslöt riksdagen att särskilda medel fortsättningsvis skulle anvisas under anslaget Bidrag till samisk kultur. Anslaget skulle fördelas efter prioriteringar som görs av samerna själva till sådana ändamål som inte kan få tillräckligt stöd på annat sätt. Det särskilda anslaget till samisk kultur, som från början disponerades av Samefonden, disponeras numera av Sametinget. Sedan ett antal år beräknas medel under detta anslag inte endast för kulturändamål utan även för sektorsforskning inom det samiska kulturområdet. I årets budgetproposition sammanförs många av anslagen inom kulturområdet till nya och färre, men mera omfattande, anslag. Det särskilda anslaget Bidrag till samisk kultur sammanförs med delar av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, m.m. samt anslaget Utveckling, internationellt samarbete m.m. till ett nytt ramanslag benämnt Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2). Detta anslag behandlar utskottet i en senare del av betänkandet (avsnitt 16.2). Utskottet anser att det är väsentligt att samerna genom regeringens aviserade uppdrag får tillfälle att lämna sin egen syn på frågan om samisk teater, innan riksdagen tar ställning till t.ex. frågan om i vilken form en sådan teater bör drivas, vilken inriktning den skall ha och vilken uppgift i det internationella kulturutbytet den eventuellt bör få. Viktigast i dagens läge är att lösa huvudmannaskapsfrågan och finna medfinansiering till en statlig satsning på samisk teater. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr283 (c) att det är angeläget att utredningsarbetet kan ske så snabbt som möjligt. Utskottet inser dock att det - om ett från samernas synpunkt gott slutresultat skall nås - inte går att forcera fram lösningar som kräver omfattande överläggningar med regionala och lokala intressenter. Riksdagen bör därför inte ställa upp något slutdatum för Sametingets utredningsuppdrag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr3 (m, s, c, fp, v), Kr4 (mp) yrkande 23, Kr10 (s) och Kr283 (c) yrkande 13.
7 Dans (prop. 3 avsnitt 9)
7.1 Inledning
Regeringen uppskattar att statens stöd till dans uppgår till närmare 200 miljoner kronor. I dag finns sex fasta dansensembler som har någon form av institutionsanknytning, nämligen Operabaletten i Stockholm, balettensemblen vid Göteborgsoperan, Cullbergbaletten inom Riksteatern och Östgötabaletten samt danskompanierna Skånes Dansteater och Norrdans i Härnösand. Dessutom turnerar Riksteatern, förutom Cullbergbaletten, ett antal dansföreställningar varje år. Ett antal fria dansgrupper står för betydande bidrag till nyskapandet inom dansen. Dansens Hus i Stockholm och ett par mindre scener i Göteborg, Malmö och Stockholm ger kontinuerligt dansföreställningar av såväl svenska som utländska grupper. Statens insatser är en förutsättning för en betydande del av danskonsten i Sverige. Detta gäller särskilt de fria grupperna och de regionala institutionernas dansensembler. Dansens Hus har betytt mycket för danslivet. Som gästspelsscen har den skapat möjligheter för fria dansgrupper och regionala ensembler att spela inför en stor publik. Dansens Hus har också tagit emot många internationella gästspel av hög klass. Operan är den enda institution i Sverige som har kapacitet att sätta upp klassiska baletter i full skala. Utan statligt stöd skulle många av de klassiska baletterna försvinna ur repertoaren. Dansen är en konstform som fått en ny publik och nya utövare. Den har också fått nya former via ungdomsmusiken och den moderna ungdomskulturen i övrigt.
7.2 Inriktningen på de framtida insatserna för danskonsten (prop. 3 avsnitt 9.1)
Regeringen gör i kulturpropositionen bedömningen att statens insatser bör syfta till att
- ge danskonsten en regional förankring, - utveckla intresset för dansen som konstform, - stödja ett brett dansutbud av hög kvalitet samt främja dansens förnyelse och utveckling.
Med tanke bl.a. på de nya dansformernas betydelse för de unga generationerna är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att i den statliga kulturpolitiken markera dansen som en självständig konstform och göra dansen tillgänglig i hela landet. En av orsakerna till att den professionella dansen har en liten publik är att spelplatserna är få och koncentrerade till storstäderna. Dessutom är arrangörsledet på dansområdet svagt utvecklat i landet. Inriktningen på statens framtida insatser skall vara att tillvarata, utveckla och stödja den växtkraft som kännetecknar dansen i dag. Staten skall under de närmaste åren öka sitt stöd till dansområdet, framför allt gentemot regionerna. Den professionella dansutbildningen skall stärkas genom ökade resurser till Danshögskolan.
7.3 Dansen i regionerna (prop. 3 avsnitt 9.2)
I budgetpropositionen föreslår regeringen en förstärkning av stödet till regionala dansensembler med sammanlagt 7 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för kontinuerlig dansverksamhet i regionerna. Medlen anvisas dels under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner med 3 miljoner kronor för Östgötabaletten och 1,3 miljoner kronor för Skånes Dansteater, dels under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 2,7 miljoner kronor för Norrdans som ingår i Norrlands Musik- och Dansteater (NMD). Dansens Hus föreslås få ökat stöd med 250 000 kronor för att kunna ge regionala danskompanier fler speltillfällen. I motion Kr283 (c) konstateras att dansen som konstart befinner sig i ett expansivt skede och att intresset för att se dans på scen har ökat. Det är dock fortfarande få förunnat att se dansföreställningar utanför de stora städerna. Riksteaterns kunskaper och erfarenheter av turnerande och de omfattande kontakter med svenskt och internationellt dansliv som Dansens Hus har bör tas till vara för att åstadkomma ett nätverk för återkommande turnerande dansföreställningar. Därigenom kan flera människor utanför storstäderna få en möjlighet att upptäcka dansen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen (yrkande 14). Utskottet delar motionärernas syn på dansen som en viktig konstform som bör få ökade möjligheter att verka i hela landet. Utskottet kommer i det följande att behandla frågor om ökade satsningar på att utveckla och stödja dansen i regionerna. Regeringen har som redovisats föreslagit stöd till tre regionala dansensembler, ökat stöd till fria grupper och ökade medel till Dansens Hus. Riksteatern skall inom sitt uppdrag utveckla samarbetet med andra producenter. Detta bör kunna medföra att Riksteatern kommer att turnera ytterligare dansföreställningar i landet. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att den utveckling av danslivet som här kortfattat redovisats till betydande del bör kunna tillgodose de önskemål som motionärerna framfört. Något särskilt uttalande från riksdagen sida är därför inte påkallat. Motion Kr283 (c) yrkande 14 avstyrks. Anslagsfrågorna behandlar utskottet senare i detta betänkande (avsnitten 16.2 och 17.2). Utskottet behandlar en motion om professionella dansares dagliga träning under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete (avsnitt 16.2).
7.4 Fria dansgrupper (prop. 3 avsnitt 9.3)
Det fria danslivet står för en viktig del av den konstnärliga utvecklingen inom dansen. Där finns en möjlighet för både unga och mera etablerade dansare och koreografer till nytänkande. För att möjliggöra en satsning bl.a. på de fria dansgrupperna föreslår regeringen i budgetpropositionen för år 1997 att anslaget Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål skall ökas med 5 miljoner kronor. Anslagsfrågan behandlas senare i betänkandet (avsnitt 17.3).
8 Musik (prop. 3 avsnitt 10)
8.1 Inledning
Som utgångspunkt för sina ställningstaganden på musikens område redovisar regeringen bl.a. följande. Till följd av den tekniska utvecklingen och utvecklingen på massmedieområdet har tillgången till musik ökat påtagligt under de senaste tjugo åren. Det är dock fortfarande svårt att ta del av ett varierat utbud av direkt framförd musik om man inte bor i en större stad. Trots konkurrensen från andra fritidsaktiviteter har amatörmusicerandet i grupp fortfarande en i internationell jämförelse unik bredd. Att utveckla nya former av musik är en viktig del av dagens ungdomskultur. Det professionella musiklivet är numera väl förgrenat. Orkestrarna har dock i likhet med teatrarna fått känna av konkurrensen från medieutbudet genom vikande publiksiffror. Utvecklingen inom musiklivets kommersiella del präglas av en ökad mångfald i utbudet, samtidigt som genrer med smalt publikunderlag har fått allt hårdare villkor. Antalet frilansmusiker har vuxit starkt sedan 1970-talet. Fonogrammarknaden genomgick stora förändringar under 1970- och 1980-talen. Utgivningen domineras i dag av en handfull multinationella företag. Inom den statliga kulturbudgeten avsätts ca 435 miljoner kronor till musikändamål. Sedan mitten av 1970-talet har de statliga insatserna främst inriktats på att stödja uppbyggnaden av musiklivets regionala struktur. Staten har medverkat till att symfoni- och kammarorkestrar av hög professionell klass nu finns på många orter i landet. År 1988 bildades 20 länsmusikorganisationer med landstingen som huvudmän men med staten som huvudsaklig finansiär. Över hälften av de statliga musikanslagen går till länsmusiken.
8.2 Inriktningen på de framtida insatserna för musiken (prop. 3 avsnitt 10.1)
Regeringen anser att alla bör kunna få del av ett varierat musikutbud av hög kvalitet och möjligheter till eget musikutövande. För att uppnå detta bör statens insatser på musikområdet syfta till att
- ett vitalt lokalt musikliv utvecklas i hela landet, - regionala musikinstitutioner blir en resurs i det lokala musiklivet, - lokal arrangörsverksamhet stimuleras, - ökad samverkan kommer till stånd mellan musikinstitutioner och musiklivet i övrigt, - statsunderstödda musikinstitutioner håller en hög professionell nivå, - goda arbetsbetingelser skapas för professionella musiker, - mångfalden i musikutbudet vidmakthålls, - barns och ungdomars musikutövande och musikskapande stimuleras.
Staten bör i samverkan med huvudmännen för de 20 länsmusikinstitutionerna samt de professionella symfoni- och kammarorkestrarna verka för att vidga deras verksamhetsradie i det egna länet och finna nya samverkansformer över länsgränserna. Det är angeläget att även frilansmusiker och fria grupper ses som en resurs i den regionala musikplaneringen. Ett fungerande arrangörsled är en av förutsättningarna för ett mångsidigt musikutbud. Utanför de större städerna svarar främst kyrkan, studieförbunden och andra folkrörelseorganisationer för utbudet av musikprogram. Även om folkrörelsernas program är av stor betydelse för det lokala musiklivet är det för mångfalden viktigt att det på mindre orter finns även andra arrangörer som svarar för ett kvalitetsutbud, t.ex. jazzklubbar och kammarmusikföreningar. Insatserna för att stärka det lokala arrangörsledet bör öka. Särskilda insatser kan behövas för att sprida nyskapad musik inom s.k. smala genrer eller främja bruket av det musikaliska arvet i form av äldre svensk musik, folkmusik och musiktraditioner som förts hit från andra länder och kulturer. Musikinstitutionerna bör ta fasta på ungdomars spontana intresse för eget musikskapande men också stimulera till ännu större bredd och öppenhet för olika sorters musik.
8.3 Regional musikverksamhet (prop. 3 avsnitt 10.2)
En enhetligt utformad bidragsgivning till den regionala musikverksamheten bör enligt regeringens mening ingå i ett reformerat stödsystem för regionala kulturinstitutioner. Frågan om utformning av ett nytt stödsystem behandlar utskottet tidigare i detta betänkande (avsnitt 4.1). Staten gör en större regional insats på musikområdet än på något annat konstområde. En jämnare fördelning av de statliga insatserna bör åstadkommas, anser regeringen. Ett förstärkt stöd bör därför lämnas till sådana konstformer som har en svag eller ojämn geografisk spridning. Stödet till länsmusiken bör minskas med 60 miljoner kronor i två steg med 30 miljoner kronor år 1998 och med ytterligare 30 miljoner år 1999, vilket motsvarar knappt 25 % av statsbidraget till länsmusiken. Regeringen anser också att en viss omfördelning av stödet bör ske mellan landstingen. Överenskommelsen med Landstingsförbundet från år 1986 om länsmusiken medger en minskning av statsbidraget. Huvudmännen har rätt att anpassa verksamheten efter detta. Regeringen är medveten om att det minskade bidraget kan leda till att verksamhet dras ner. Regeringen kommer att överlägga med Landstingsförbundet om en ny stödform för länsmusiken. När dessa överläggningar avslutats kommer Statens kulturråd att få i uppdrag att överlägga med de enskilda landstingen i syfte att kartlägga verksamhetens omfattning och inriktning. Kulturrådet bör under arbetets gång samråda med bl.a. Landstingsförbundet. Kulturrådets kartläggning samt resultatet av regeringens överläggningar med Landstingsförbundet om länsmusikstödets utformning kommer att ligga till grund för regeringens förslag till riksdagen inför budgetåret 1998. Den aviserade minskningen av länsmusikbidraget tas upp i åtta motioner. I motionerna Kr4 (mp) yrkande 25 och Kr257 (mp) yrkandena 2 och 4, båda yrkandena i denna del, hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att den aviserade besparingen på länsmusikanslaget skall vara 5 miljoner kronor vart och ett av budgetåren 1998 och 1999, dvs. sammanlagt 10 miljoner kronor och inte sammanlagt 60 miljoner kronor som regeringen avser föreslå. Det är enligt motion A428 (kd) yrkande 10 fel att dra ned länsmusikanslaget. Ett rikt kulturliv bidrar till att göra orter och regioner attraktiva för både arbetskraft och företag. Det kan även bidra till ökade arbetstillfällen inom turistnäringen. Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 18 bör regeringen vid de kommande överläggningarna med Landstingsförbundet om det statliga bidraget till länsmusiken ha som utgångspunkt att större delen av bidraget inte bör bindas till fasta institutioner. Enligt motionerna Kr222 (s) och Kr227 (fp) bör särskild hänsyn tas till förhållandena i Värmland, där de sammantagna resurserna från länsmusik- anslaget och bidraget till den regionala musikteaterinstitutionen är av väsentlig betydelse för musikteaterns fortsatta existens. Samma förhållanden beträffande användningen av länsmusikanslaget och bidraget till den regionala kammarmusikorkestern i Örebro bör enligt motion Kr266 (s, m, c, fp, v, kd) leda till att Länsmusiken i Örebro undantas från besparingen. De särskilda förhållanden som råder för länsmusiken på Gotland bör enligt motion Kr11 (s) beaktas vid beredningen av frågan om det framtida bidraget till länsmusiken. Den av regeringen aviserade omfördelningen från länsmusikanslaget till dans- och musikteaterområdena kan sammantaget för Gotlands del snarare medföra negativa verkningar för kulturlivet än de av regeringen avsedda positiva effekterna. Utskottet vill inledningsvis påminna om att när riksdagen beslöt om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter och om överföring av regionmusikens och en del av Rikskonserters uppgifter till landstingen förutsattes det att den regionala musikplaneringen skulle utgå från musiklivets totala situation inom respektive region och därför ha betydligt vidare syften än att endast fortsätta regionmusikens och Rikskonserters verksamhet. Planeringen inom regionerna borde bl.a. klargöra situationen om behovet av insatser för frilansande musiker och för arrangörsverksamhet (prop. 1984/85:1, bet. 1984/85:KrU7, rskr. 1984/85:53). Det framhölls vid det följande riksmötet, när överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet godkändes, att reformen gav huvudmännen ett självständigt och sammanhållet ansvar för musiklivet inom sitt område och möjligheter till samverkan och utbyte på egna villkor (prop. 1985/86:185, bet. 1985/86:KrU22, rskr. 1985/86:330). Utskottet förutsätter att de skilda villkor och de olika modeller efter vilka det regionala musiklivet har organiserats kommer att ytterligare belysas i Kulturrådets kartläggning - utöver vad som redan gjorts i rådets utvärderingsrapport Musik för miljoner (1994:2) - så att regeringen i sitt beredningsarbete kan ta hänsyn t.ex. till hur de ursprungliga intentionerna med reformen fullföljts och hur de lokala och regionala förhållandena och behoven präglat den organisation som finns i dag i de olika regionerna. Utskottet utgår från att kartläggningen också påvisar hur vissa länsmusikorganisationers verksamhet påverkats av senare års minskade bidrag, då försvaret valt att tillgodose sina behov av musik på annat sätt än genom länsmusiken. För att kunna bedöma huruvida särskild hänsyn skall tas till sådana förhållanden som påtalas i motionerna behövs information även om övriga regioners förhållanden. Dessutom bör samspelet mellan länsmusiken och övriga statsunderstödda musikinstitutioner belysas. Riksdagen bör emellertid inte föregripa den kartläggning som Kulturrådet skall göra efter det att regeringen avslutat sina överläggningar med Landstingsförbundet. Utskottet anser vidare att riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om en framtida besparing. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr4 (mp) yrkande 25, Kr11 (s), Kr17 (fp) yrkande 18, Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257 (mp) yrkandena 2 och 4, båda yrkandena i denna del, Kr266 (s, m, c, fp, v, kd) och A428 (kd) yrkande 10.
8.4 Svenska rikskonserter (prop. 3 avsnitt 10.3)
Regeringens förslag om inriktning av Svenska rikskonserters verksamhet innebär i sammanfattning följande. Den roll Svenska rikskonserter tilldelades i samband med länsmusikreformen byggde på ett nära och omfattande samarbete med de 20 länsmusikorganisationerna. I dag har länsmusiken på de flesta håll hittat verksamhetsformer och en musikalisk inriktning som svarar mot regionens behov och särart. Svenska rikskonserters uppgift som samarbetspartner har inte varit problemfri. Rikskonserter har t.ex. haft svårt att tydliggöra sin samordnande och kompletterande roll. Dess utbud av musikproduktioner har på många håll i stället uppfattats som konkurrerande. Samarbetet har dock förbättrats under senare tid. Rikskonserter och länsmusiken måste enligt regeringens mening finna former för en systematisk samplanering av sin årsproduktion. Ett fortlöpande samråd mellan Rikskonserter och länsmusiken håller på att etableras, bl.a. inom ramen för en referensgrupp. Regeringen kommer att noga följa hur samarbetsformerna utvecklas och fortlöpande meddela Rikskonserter sin syn på detta. Rikskonserters uppgifter måste preciseras så att det framtida samarbetet med framför allt länsmusiken grundas på en tydlig ansvarsfördelning. Det ankommer på regeringen att i stadgar och verksamhetsmål noga markera att Rikskonserters roll är samordnande och kompletterande. Rikskonserter skall svara för produktioner som är angelägna och som inte naturligt kan anses falla inom länsmusikens uppdrag som regional musikproducent. Detta kan gälla orkesterturnéer som omfattar flera län, gästspel i utlandet, produktioner av experimentell karaktär och lansering av oetablerade musiker eller tonsättare. Det kan också gälla satsningar inom musikgenrer som av olika anledningar har svårt att beredas utrymme i länens musikplanering. Rikskonserter bör liksom hittills ge stöd och service till rikstäckande intresseorganisationer inom olika genrer och engagera sig i en samordnad marknadsföring av svenska musikfestivaler. Rikskonserter bör själv få bedöma i vilken mån insatser skall göras utifrån olika genrers behov. En viktig uppgift för Rikskonserter är dock att stödja tillkomsten av ny svensk musik genom kompositionsbeställningar, konsertproduktioner och informationsinsatser. I det sammanhanget kan det finnas anledning för Rikskonserter att göra särskilda insatser för kammarmusiken. Svenska rikskonserters fonogramutgivning på märket Caprice har fyllt en viktig funktion som komplement till annan fonogramutgivning främst vad gäller ny musik, jazz, folkmusik och musik för barn. Rikskonserters anslag till Caprice är på drygt 4 miljoner kronor. Statens kulturråds stöd till fonogramutgivning, för närvarande 7,5 miljoner kronor, ger möjlighet till fortsatt närvaro på marknaden för mindre, svenska fonogrambolag med konstnärligt värdefull produktion. Till utgivningsstödet är kopplat ett särskilt distributionsstöd, som huvudsakligen lämnas till distributionsföretaget Compact Distribution AB (CDA). Regeringen delar Kulturutredningens uppfattning om betydelsen av att ett större antal fonogramproducenter ges möjlighet att verka på marknaden. Detta skulle tala för att de statliga medel som ges till Rikskonserter för Ca- price borde fördelas på flera mottagare. Det är dock enligt regeringens mening inte realistiskt att räkna med att Caprice skulle kunna drivas vidare under väsentligt ändrade ekonomiska förutsättningar. Ett antal remissinstanser har dessutom framhållit att det för de små bolagen så viktiga distributionsbolaget CDA, där Caprice är en stor kund, skulle drabbas hårt om Caprice lades ner. Regeringen finner att Rikskonserter dven i fortsättningen bör förfoga över särskilda medel för fonogramverksamhet. Rikskonserter bör dock sträva efter att på ett ännu tydligare sätt än förut anpassa fonogramutgivningen till inriktningen på sin övriga verksamhet. När Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades blev dåvarande Stockholms blåsarmusik en enhet inom stiftelsen. Beslutet byggde bl.a. på förutsättningen att orkestern skulle utnyttjas av försvaret och för andra statsceremoniella behov samt att Försvarsmakten skulle ta del i verksamhetens finansiering. Vidare förutsattes att orkestern skulle utnyttjas för musiklivet i Stockholms län och att den även skulle turnera i hela landet med symfonisk blåsmusik. Försvarsmakten tillgodoser sitt behov av tjänstemusik på annat sätt fr.o.m budgetåret 1994/95. Behovet av musik i övriga statsceremoniella sammanhang är enligt regeringens bedömning alltför oregelbundet för att motivera en fast orkester enbart för detta ändamål. Orkestern har under senare år utvecklat en symfonisk repertoar under namnet Stockholms blåsarsymfoniker. Det allmänna musiklivets efterfrågan på symfonisk blåsmusik har visat sig begränsad, särskilt ute i landet där länens eget musikutbud numera är omfattande och varierat. Regeringen finner således inte några vägande skäl för att behålla en av staten helt finansierad civil blåsorkester. Regeringen föreslår att Rikskonserter befrias från uppdraget att svara för ceremoniell och civil blåsmusik genom en egen ensemble.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 1 i denna del bör det lokala ansvaret för musiken öka, varför Rikskonserters verksamhet bör minska ytterligare. Rikskonserters fonogramutgivning bör ske på samma villkor som gäller för övriga producenter. Specialutgivning av fonogram i anslutning till projekt bör ske efter upphandling. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är värdefullt att Rikskonserter och länsmusiken nu är i färd med att finna en väl fungerande ansvarsfördelning och att de ytterligare utvecklar sin samplanering. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det till Rikskonserters uppgifter även i fortsättningen bör höra att tillgodose behovet av sådana produktioner som vanligtvis inte faller inom länsmusikens ansvar. Utskottet har redan i tidigare sammanhang uttryckt sin syn på värdet av Rikskonserters stöd till organisationer m.fl. inom musiklivet, vars verksamhet har stort värde för musiklivet i hela landet. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförts i kulturpropositionen om Rikskonserters uppdrag att stödja olika genrer, ny musik, fonogramproduktion anpassad till den egna verksamhetens inriktning, m.m. Utskottet har inte något att erinra mot att Rikskonserter - på de grunder som anförs i kulturpropositionen - befrias från uppdraget att ansvara för ceremoniell och civil blåsmusik genom en egen ensemble. Utskottet noterar att regeringen därigenom också uppnår sitt syfte att minska Rikskonserters engagemang i sådan fast verksamhet som egna ensembler utgör. Utskottet vill emellertid i sammanhanget framhålla att det inte bör föreligga något absolut hinder för Rikskonserter att även fortsättningsvis stödja svensk musik genom att inom sin organisation ha sådan fast verksamhet. Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med avslag på motion Kr260 (m) yrkande 1 bör godkänna det som regeringen förordar i kulturpropositionen om inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet. I senare delar av betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till mål och medelsberäkning för Rikskonserter (avsnitt 17.1) och frågan om statligt stöd till blåsmusik inom stödet till det regionala musiklivet (avsnitt 17.2).
8.5 Ett förstärkt lokalt arrangörsled (prop. 3 avsnitt 10.4)
De arrangerande musikföreningarna spelar en viktig roll för att ett varierat musikutbud av god kvalitet skall kunna erbjudas på mindre orter. Det är främst tack vare dessa föreningar som musikens s.k. smala genrer kan göra sig gällande även där. I stället för att inrätta genreinriktade stödformer bör staten enligt regeringens uppfattning lägga ökad vikt vid insatser ägnade att förstärka musiklivets arrangörsled. Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionerna för år 1998 och år 1999 föreslå att ytterligare 4,8 miljoner kronor anvisas för vartdera budgetåret för ökat stöd till arrangerande musikföreningar och förstärkta insatser i övrigt för det fria musiklivet. Det nuvarande arrangörsstödet blir därmed nästan fördubblat. Vid bidragsfördelningen till musiklivets arrangörs- och intresseorganisationer har Kulturrådet särskild anledning att pröva behoven inom skilda genrer. Regeringen utgår från att den kommunala insatsen på dessa områden även i fortsättningen är omfattande. Enligt regeringens mening finns redan i dag goda möjligheter att med befintlig statlig bidragsgivning tillgodose olika genrers behov. Inom ramen för det samlade stödet till regional musikverksamhet bör t.ex. ett län eller flera län i samverkan kunna utveckla en genreprofil utifrån lokala musiktraditioner och andra särskilda förutsättningar. En viktig del av Rikskonserters uppdrag är att göra kompletterande insatser för genrer som inte ges tillräckligt utrymme inom länsmusikens utbud. Regeringen anser att det dessutom är en naturlig uppgift för Statens kulturråd att uppmärksamma skilda genrefrågor t.ex. beträffande jazzmusiken, kammarmusiken, folkmusiken och körlivet i samband med fördelningen av bidrag på musikområdet. Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas på musikområdet, som kan användas t.ex. för att utveckla en viss musikgenre (se följande avsnitt 8.6). I motion Kr260 (m) yrkande 6 hemställs att när bidrag utgår till regionala musikföreträdare bör det som bidragsvillkor uppställas att jazzmusiken och de nya yngre musikformerna får en chans att utvecklas efter sina meriter och på villkor som är likvärdiga med övrig musik. Dessa musikformer baseras på ett brett folkligt stöd och ett omfattande utövande. De överlever och utvecklas tack vare eldsjälar och frivilliga. Utskottet kan - i överensstämmelse med vad utskottet anfört tidigare (avsnitt 2.4) - instämma i vad som anförs i motionen om betydelsen av eldsjälars och frivilligas insatser för att det skall finnas ett levande, rikt och engagerande kulturliv i hela landet. Utskottet har i det föregående kort sammanfattat regeringens redovisning i kulturpropositionen av hur olika genrer, bl.a. jazzmusiken, kan stödjas av länsmusikorganisationerna, av Kulturrådet med hjälp av olika bidragsformer som rådet disponerar och av Rikskonserter. De regionala länsmusikorganisationernas planering och verksamhet skall utgå från musiklivets totala situation inom respektive region. Det betyder att de - utifrån behoven och förhållandena inom sina regioner - också har ansvar för t.ex. utvecklingen av jazzmusiken och de nya yngre musikformerna. Som framhålls i kulturpropositionen har kommunerna ett stort ansvar för det lokala musiklivet, vilket de också i stor utsträckning tar trots ett besvärligt ekonomiskt läge. Utskottet anser att motionens syften bör kunna tillgodoses inom ramen för de statliga insatser och det regionala och lokala ansvar som här berörts utan att riksdagen gör något särskilt uttalande om bidragsvillkoren för de statliga bidragen till regional musikverksamhet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr260 (m) yrkande 6.
8.6 Nationellt uppdrag inom området musik, m.m. (prop. 3 avsnitt 10.5)
Regeringen framhåller i kulturpropositionen att det såväl inom musikinstitutioner som inom det fria musiklivet på många håll i landet pågår en intressant och angelägen utvecklingsverksamhet. Mycket av det som pågår är av så stort kulturpolitiskt värde att erfarenheterna enligt regeringens mening bör få en bred spridning. Statens kulturråd har möjlighet att fånga upp och stödja angelägna initiativ. För att ge ytterligare stimulans till såväl konstnärligt utvecklingsarbete som kulturspridande verksamhet i olika former föreslår regeringen att ett tidsbegränsat uppdrag införs inom området musik. Regeringen betonar vikten av att i kulturlivet ta till vara och utveckla de möjligheter som det mångkulturella samhället erbjuder. Musiken har en särskild betydelse i mötet mellan olika kulturer. Regeringen avser att ge Stiftelsen Falun Folkmusik Festival ett nationellt uppdrag att utveckla sin verksamhet under perioden 1997-1999. Stiftelsen skall under denna tid särskilt inrikta sig på att sprida kunskap och erfarenheter till institutioner och organisationer med en bred förankring i samhället, t.ex. skolor, amatörorganisationer, länsmusikinstitutioner, studieförbund och invandrarorganisationer. Stiftelsen bör samverka med bl.a. Svenska rikskonserter. Utskottet tillstyrker det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området musik. Riksdagen bör enligt motionerna Kr2 (s) och Kr242 (fp) som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige och om vikten av stöd till ett sådant. Enligt motion Kr268 (c, fp) yrkande 1 bör ett sådant centrum inrättas i Norduppland. I motionerna redovisas planerna på inrättande av en stiftelse för ett folkmusikinstitut i Tobo i Uppland, där en särskild inriktning skall vara musik på nyckelharpa. I motionerna redovisas vilka intressenterna i ett sådant institut avses bli och vilken verksamhet som skall bedrivas vid institutet, såsom kurser, forskning, dokumentation, museiverksamhet, underhållning, konserter, folkdans, tillverkning av nyckelharpor och internationellt kulturutbyte. I motion Kr268 (c, fp) yrkas också att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av ett nationalinstrument (yrkande 2). Motionärerna anser att det finns goda skäl för att nyckelharpan skulle kunna vara Sveriges nationalinstrument. I motion Kr223 (s) framhålls att nyckelharpan är en del av vårt kulturella arv och att den bidrar till den identitet vi behöver ha i mötet med andra kulturer. Med tanke på att nyckelharpan med stor sannolikhet har spelats i Sverige i 600 år och att traditionen fortfarande lever bör nyckelharpan ges status som nationellt instrument. Kulturutskottet behandlade för två år sedan en motion om statligt stöd till ett folkmusikinstitut i Lövstabruk i Norduppland (bet. 1994/95:KrU4). Utskottet redovisade därvid att ett folkmusikprojekt i Lövstabruk erhållit ett tidsbegränsat statligt utvecklingsstöd från Kulturrådet. Utskottet framhöll att det i första hand ankommer på länsmusikstiftelsen och andra intressenter att pröva hur en fortsatt verksamhet inom detta folkmusikprojekt skulle kunna finansieras. Utskottet redovisade också att i den mån projektet skulle komma att ingå i en regional turistsatsning borde ett sådant ledas regionalt med engagemang från kommunala och regionala organ och andra intressenter. Utskottet har i det föregående i detta avsnitt redovisat att verksamhet inom olika genrer, t.ex. folkmusik, kan stödjas av länsmusikorganisationerna vars verksamhet skall utgå från musiklivets totala situation inom respektive region. Folkmusik kan också stödjas av Kulturrådet med hjälp av olika bidragsformer som rådet disponerar och av Rikskonserter. Med den inriktning regeringen avser ge det nyinrättade nationella uppdraget inom musikområdet kommer ett statligt stöd att ges till utvecklingsarbete m.m. inom folkmusiken. Utskottet har under flera avsnitt i detta betänkande understrukit betydelsen av eldsjälars och frivilligas insatser för kulturlivet i hela landet. Detta gäller givetvis bl.a. också musiklivet, t.ex. i arbetet med att bevara, utveckla och sprida den rika musiktraditionen i landet. Folkmusiken är en mycket betydelsefull och variationsrik del av musiklivet, som engagerar både amatörer och professionella, både unga och gamla. Den har också på senare år berikats med inslag från många kulturer från andra delar av världen genom de senaste decenniernas invandring till Sverige och genom det ökande kulturutbytet över gränserna. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ i frågan om inrättande av ett statligt stött folkmusikinstitut eller i frågan om ett nationalinstrument. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr2 (s), Kr223 (s), Kr242 (fp) och Kr268 (c, fp).
8.7 Ytterligare nationella uppdrag inom musikområdet
I motionerna Kr22 (s) yrkande 2 och Kr17 (fp) yrkande 13 yrkas att ytterligare nationella uppdrag skall inrättas inom musikområdet, nämligen för den symfoniska musiken avsett för Göteborgs symfoniorkester respektive blås-musiken avsett för Göteborgsmusiken. Utskottet har tidigare i betänkandet uttryckt att det är värdefullt att ett sy-stem med nationella uppdrag inom olika områden nu kommer att införas. Utskottet har i det föregående avsnittet tillstyrkt att ett sådant uppdrag inrättas inom musikområdet, där regeringen avser att ge uppdraget inriktning mot folkmusik m.m. Utskottet anser att verksamheten med nationella uppdrag bör prövas under den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om ytterligare områden och flera uppdrag, övervägs. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.
8.8 Förslag om nationalorkester
I fem motioner, nämligen Kr13 (kd) yrkande 8, Kr14 (s) yrkande 2, Kr204 (fp), Kr213 (m) och Kr258 (kd) yrkande 3, erinras om att Göteborgs Symfoniker håller en mycket hög kvalitet och att orkestern fått ett internationellt erkännande. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att orkestern skall erhålla beteckningen nationalorkester. En sådan beteckning skulle enligt motionerna få stor betydelse för orkestern i t.ex. internationella sammanhang och i förhållande till dem som stödjer den. Motionerna syftar inte till att beteckningen nationalorkester skall innebära att staten åtar sig några utvidgade ekonomiska förpliktelser för orkestern. Frågor om statligt stöd bör behandlas i sedvanlig ordning i andra sammanhang. Utskottet finner att goda skäl har framförts i motionerna för att Göteborgs Symfoniker skall ha rätt att använda beteckningen nationalorkester. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Göteborgs Symfoniker bör ha rätt att använda beteckningen nationalorkester.
9 Film (prop. 3 avsnitt 11)
I kulturpropositionen anförs bl.a. att 1974 års kulturpolitiska beslut i praktiken inte kom att omfatta filmen, vilket bidragit till en oklar hållning till filmen som konstform och till filmkulturen även i den regionala och lokala kulturpolitiken. Betydelsen av det regionala och lokala engagemanget har under senare år blivit alltmer uppenbar. Samhällets intresse av att upprätthålla och utveckla svensk filmkultur har gjort ökade statliga insatser nödvändiga. I framtiden bör - menar regeringen - stat, landsting och kommuner i ökad utsträckning samverka på filmområdet, liksom man gjort på övriga konstområden (prop. s. 92).
9.1 Inriktningen på de framtida insatserna för filmen (prop. 3 avsnitt 11.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens insatser syfta till att - upprätthålla och utveckla värdefull svensk filmproduktion i samverkan med berörda branscher, - säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet, - upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och medverka till att biopubliken långsiktigt ökar, - ge fler, främst barn och ungdomar, möjlighet till eget skapande med film och andra medier för rörliga bilder, - regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, särskilt med tanke på barn och ungdom, - bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för forskning och allmänhet, - upprätthålla och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på filmområdet.
Kulturutskottet anser att det är det glädjande att inriktningen på de framtida insatserna för filmen innebär att denna nu ses som en del av kulturpolitiken i övrigt. Det utgör ett klart erkännande av filmens ställning i kulturlivet. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Sverige med sin förhållandevis ringa folkmängd förmår bibehålla och hävda sin filmkulturella identitet genom en livaktig inhemsk filmproduktion. Det är självklart av lika stor betydelse att den inhemska produktionen får goda möjligheter att nå ut till publiken i hela landet. Utskottet välkomnar därför den filmpolitiska inriktning som anges i propositionen och som innebär en ökad strävan mot regionalisering så att tillgången till god svensk och utländsk film förbättras. Likaledes välkomnar utskottet den föreslagna satsningen på barns och ungdomars intresse för eget skapande med rörliga bilder.
I tre motioner framförs yrkanden som syftar till att bevara biografer i landet. De små landsbygds- och kvartersbiograferna har ett stort socialt, kulturellt och historiskt värde, anför motionärerna bakom motion Kr13 (kd). Det är - menar de - hög tid att stoppa den pågående utveckling som innebär att kulturhistoriskt värdefulla biografer vilka även är sociala och lokala mötesplatser håller på att försvinna (yrkande 9). Samma synpunkter framförs i yrkande 10 i motion Kr258 (kd). Angelägenheten av att upprätthålla och utveckla biografen som kulturell mötesplats understryks också i motion Kr283 (c) yrkande 19 i här aktuell del. Utskottet konstaterar att den fråga som motionärerna tar upp har beaktats av regeringen i bedömningen av vilka de framtida filmpolitiska insatserna bör vara. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att människor i hela landet skall få tillgång till filmutbudet. I detta ställningstagande ligger också en strävan att upprätthålla och utveckla biografen som kulturell mötesplats. Vidare erinrar utskottet om att Filminstitutet - i enlighet med bestämmelserna i 17 § filmavtalet - fördelar särskilda medel till upprustning av biografer på mindre och medelstora orter. Kostnaderna för upprustningen delas mellan Filminstitutet och den lokala intressenten. Utskottet vill i detta sammanhang peka på möjligheten för kulturhistoriskt intressanta biograflokaler att erhålla stöd för upprustning över kulturmiljövårdsanslaget samt att bidrag även kan anvisas av Boverket från stödet till icke-statliga kulturlokaler. Utskottet vill tillägga att det ligger i sakens natur att även andra insatser - statliga, regionala och lokala - krävs för att biograferna skall förbli de levande mötesplatser som de är avsedda att vara. Som exempel på sådana insatser kan nämnas stödet till parallelldistribution av kopior av aktuella filmer och stöd till andra aktiviteter för att sprida värdefull film för biografvisning. Givetvis krävs det också ett stort engagemang från kommunernas och de lokala biografägarnas sida för att den lokala biografen skall kunna bevaras och utvecklas som mötesplats. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de här aktuella motions- yrkandena får anses besvarade. Dessa avstyrks således.
Motion Kr283 (c) syftar även till att resurserna för distribution av filmer skall förstärkas genom nästa filmavtal, så att mindre orter och platser med endast en biografsalong skall prioriteras (yrkande 19 i här aktuell del). I propositionen anger regeringen att den avser att från Filminstitutet begära en redovisning av spridningen i landet av aktuell biograffilm och kvalitetsfilm för biografer och på video för att få en bild av hur de föreslagna kulturpolitiska målen uppfylls på detta område (prop. s. 96). Utskottet anser att resultatet av uppdraget bör ligga till grund för de ställningstaganden som från statens sida bör göras inför beredningen av ett nytt filmavtal. Utskottet erinrar om att stödet för spridning och visning av värdefull film enligt nu gällande filmavtal avser mindre och medelstora orter. Utskottet - som anser att resultatet av Filminstitutets uppdrag inte bör föregripas - utgår från att staten vid de förhandlingar som kommer att föregå kommande filmavtal beaktar de synpunkter som kommer fram i motionen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet. Av Filminstitutets filmpolitiska handlingsprogram Filmen i det framtida kulturlandskapet framgår att 16-mm- filmen håller på att ersättas av 35-mm- film i samband med att visningsorganisationerna och biograferna engagerat sig i skolbiovisningar. Även video har kommit att ersätta smalfilmen på en rad olika användningsområden. Videodistributionen har således blivit ett komplement till filmdistributionen, medan 16-mm-filmen minskar. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) vänder sig mot att Filminstitutet lagt fast att det är film på bio, dvs. 35-mm-film, som skall vara dominerande visningsform. Stöd bör även fortsättningsvis kunna utgå för visning av 16-mm-film (yrkande 20). Utskottet konstaterar att den pågående utvecklingen innebär att utbudet av liksom efterfrågan på 16-mm-film successivt minskar. Filminstitutet har bl.a. mot den bakgrunden valt att prioritera 35-mm-film för visning på biograf. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att visningsverksamheten i landet förändras i takt med att tekniken utvecklas. Filminstitutets ställningstagande i denna fråga synes således vara i takt med den tekniska utvecklingen. Utskottet har vid sina överväganden dock kommit fram till att filmkulturellt stöd till verksamhet med 16-mm-film skall utgå även i fortsättningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.
9.2 Stöd till svensk filmproduktion m.m. (prop. 3 avsnitt 11.2)
Enligt regeringens bedömning bör avtalsmodellen för finansiering av stödet till svensk filmproduktion bestå även efter det att nuvarande avtalsperiod löpt ut den 31 december 1998. Inför en ny avtalsperiod bör bl.a. de olika stödformerna utvärderas. Avtalsmodellen speglar bl.a. det ömsesidiga beroende som råder på filmområdet mellan staten och berörda branscher. Avtalet har - menar regeringen - på ett effektivt sätt skapat goda ekonomiska förutsättningar för svensk filmproduktion.
I två motioner behandlas utformningen av stödet till filmproduktion. För att kunna upprätthålla och utveckla svensk film bör - menar motionärerna bakom motion Kr13 (kd) - minst 50 % av produktionsstödet gå till produktion av barnfilm (yrkande 10). Samma yrkande framförs i motion Kr258 (kd) yrkande 11. Enligt det s.k. filmavtalet mellan staten och företrädare för film- och videobranscherna samt TV-företagen skall Filminstitutets styrelse ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till barn och ungdom (23 § i avtalet). Avtalet innehåller emellertid inte någon bestämmelse som anger hur stor andel av produktionsstödet som skall användas för barnfilm. Enligt utskottets uppfattning är det - som angetts i det föregående - angeläget att Sverige inom sitt begränsade språkområde kan upprätthålla en filmproduktion och att svenska filmer kan utgöra ett reellt alternativ till utländska filmer. Således delar utskottet motionärernas åsikt att det är angeläget att produktionen av svenska barnfilmer kan upprätthållas och utvecklas. Utskottet erinrar om att det ankommer på Filminstitutet att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika filmgenrer. Det är således inte en uppgift för riksdagen att ange en procentsiffra för hur stor andel av stödmedlen som bör gå till produktion av barnfilm. Utskottet utgår från att regeringen i god tid innan ett nytt filmavtal träffas kommer att pröva de olika stödformerna och stödvillkoren och föreslå de förändringar som kan behövas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
9.3 Film- och TV-fond
Frågan om inrättande av en film- och TV- fond tas upp i två motioner. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) anser att det är en nationell angelägenhet att produktionen av film och TV sprids över hela landet. För att öka mångfalden och möjligheten att söka produktionsstöd skulle - menar motionärerna - en film- och TV-fond kunna skapas där representanter för filmbranschen och televisionen samt filmskapare skulle ingå (yrkande 23). I motion Kr254 (mp) föreslås att frågan om en utvecklingsfond för svensk film- och TV-produktion skall utredas. Fondens syfte skulle vara att göra det möjligt för fler att växa i sitt kulturella skapande som oberoende filmare och för att göra det möjligt för svensk television att öka den svenska kvalitetsproduktionen. Bidrag skulle kunna utgå till novellfilm, dokumentärfilm, manus, barn- och ungdomsproduktion m.m. Vidare anförs att medel till fonden skulle kunna tas från TV 4:s koncessionsavgift till staten. Utskottet anser att det är av stor vikt att åtgärder vidtas för att stimulera fria och oberoende filmare att producera kvalitetsfilm i syfte att åstadkomma en bredd i produktionen. I samband med utskottets beredning våren 1996 av public service-verksamheten under perioden 1997-2001 underströk utskottet bl.a. vikten av att SVT och SR ökar antalet utläggningar liksom inköpen av färdiga program producerade av filmare och andra fria producenter i Sverige. Utskottet menade att programverksamheten härigenom torde vitaliseras samtidigt som en rad fria kulturarbetare får möjligheten att komma till tals och möta en stor publik. Utskottet tillade att regeringen avsåg att inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att lägga fram förslag om att förbättra möjligheterna för fria producenter och produktionsbolag att göra kvalitetsprogram (bet. 1995/96:KrU12 s. 17). Enligt vad utskottet nu har inhämtat kommer regeringen inom en snar framtid att tillsätta den utredning som nämns i det föregående. Utskottet utgår från att utredningen kommer att beakta de i motionerna framförda synpunkterna. Motionsyrkandena avstyrks.
9.4 Stöd till filmkulturell verksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt 11.3)
Enligt regeringens bedömning bör statens stöd till regional och lokal film- och videoverksamhet i huvudsak ges i form av ett särskilt bidrag. I övrigt bör stödet till filmkulturell verksamhet förbli oförändrat. Även Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm bör förbli oförändrat. Regeringen utvecklar sina synpunkter i propositionen. Bl.a. bedömer regeringen att statens stöd till filmkulturell verksamhet fyller en viktig funktion för filmkulturen i Sverige och för utbytet med omvärlden på det filmkulturella området. Ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video bör därför införas bl.a. i syfte att stärka den regionala strukturen. Utskottet delar regeringens bedömning.
9.5 Stöd till regionala resurscentrum för film och video (prop. 3 avsnitt 11.4)
I propositionen föreslås att ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video införs fr.o.m. år 1997. Stödet skall ingå i ett nytt förenklat bidragssystem för regionala kulturinstitutioner. Filminstitutet skall fördela stödet. Institutet skall kunna stödja såväl uppbyggande av ny verksamhet som utveckling av befintlig verksamhet. Målet på sikt bör - anser regeringen - vara att regionala resurscentrum skall etableras över hela landet. Tills vidare bör, beroende på den regionala utvecklingen, Filminstitutet inom ramen för stödet till filmkulturell verksamhet alltjämt kunna fördela stöd även direkt till lokala verksamheter. Regeringen beräknar i budgetpropositionen för år 1997 att totalt 4,5 miljoner kronor skall anvisas för det nya stödet. En del av beloppet utgörs av reformmedel. För en närmare redogörelse av skälen för regeringens förslag hänvisas till kulturpropositionen. Frågor om medelstilldelningen prövas i ett senare avsnitt i detta betänkande under anslaget I 1. Filmstöd (avsnitt 24.1).
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör principerna för stödet till regionala resurscentrum. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) ansluter sig till regeringens bedömning att Filminstitutet skall fortsätta att fördela stöd direkt till lokala verksamheter. Detta bör kunna ske under en övergångstid. I takt med att den regionala strukturen byggs upp bör resurserna för detta ändamål föras över till de regionala resurscentrumen (yrkande 21). Enligt vad som anförs i kulturpropositionen avser regeringen att i kommande budgetpropositioner föreslå en ökning av stödet till de regionala resurscentrumen för film och video. Målet på sikt är enligt regeringen att etablera resurscentrum över hela landet. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att redan nu uttala sig om i vilken mån ytterligare resurser bör beräknas för de lokala filmcentrumen. Vidare innebär regeringens förslag att det statliga stödet till resurscentrumen inte skall få användas för stöd till professionell långfilmsproduktion. Visst begränsat stöd bör kunna ges till produktion och distribution av kort- och dokumentärfilm. Stödet till regionala resurscentrum för film och video syftar - anför regeringen - till att främja ungas skapande med rörliga bilder och till att stärka den regionala strukturen och samordningen på filmområdet generellt. Dessa syften bör på sikt även främja den regionala spridningen av professionell filmproduktion. I ovan angivna motion, motion Kr283 (c), avvisar motionärerna begränsningen i regeringens förslag i fråga om användningen av medlen för produktion av långfilmer (yrkande 22). Utskottet vill peka på det förhållandet att kostnaderna för produktion av långfilm är avsevärt högre än kostnaderna för produktion av kort- och dokumentärfilm. Om resurscentrumen skulle använda statsbidraget för produktion av långfilm skulle bidraget till ett resurscentrum kunna förbrukas genom satsning på ett enskilt långfilmsprojekt. Detta skulle innebära att syftet med bidraget - nämligen bl.a. att stödja barns och ungas skapande med rörliga bilder - inte skulle uppnås. Det är därför motiverat att användningen av bidragsmedlen begränsas så som regeringen föreslagit. Utskottet vill tillägga att enligt utskottets bedömning bör de regionala resurscentrumen vara oförhindrade att medverka i långfilmsproduktion under förutsättning att finansiering sker på annat sätt än genom den här aktuella stödformen. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ett bidrag till regionala resurscentrum för film och video. Motion Kr283 (c) yrkandena 21 och 22 avstyrks.
9.6 Nationellt uppdrag till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom (prop. 3 avsnitt 11.5)
I kulturpropositionen föreslår regeringen att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom skall inrättas. Regeringen avser att för perioden 1997-1999 ge uppdraget till Film i Väst i Alingsås. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att 1 miljon kronor anvisas för ändamålet. De närmare skälen för förslaget utvecklas i propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av det angivna nationella uppdraget. Frågor om medelsanvisning inom filmområdet behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 24).
10 Arkitektur och formgivning (prop. 3 avsnitt 12)
10.1 Inledning
Riksdagen har tidigare inte tagit ställning till ett samlat kulturpolitiskt område som innehåller arkitektur och formgivning. Frågor som rör och påverkar arkitektur och formgivning, dvs. utformningen av människors byggda och formade miljö, har varit splittrade på många områden och behandlats i skilda sammanhang efter beredning av flera riksdagsutskott. Betydelsen för människors livskvalitet av den fysiska miljöns utformning - med tillvaratagande av kulturhistoriska värden - uppmärksammades när regeringen i december 1994 gav Kulturutredningen tilläggsdirektiv (dir. 1994:146). Kommittén fick i uppdrag att diskutera bl.a. hur man kan stimulera regionala och lokala ambitioner som kommer till uttryck i omsorgen om den byggda miljön. Kulturutredningen betonade i sitt betänkande (SOU 1995:84 s. 435-448) arkitekturens och samhällsplaneringens viktiga roll i människors vardag och lyfte fram behovet av kvalitet i form och gestaltning. Utredningen behandlade ett stort antal aspekter på arkitektur och formgivning och föreslog att regeringen skulle ta initiativ till att ett arkitekturpolitiskt handlingsprogram utarbetas. I kulturpropositionen avger regeringen för första gången en arkitekturpolitisk programförklaring. Regeringen redovisar att ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning i Sverige skall utarbetas och utvecklar sin syn på innehållet i ett sådant handlingsprogram. Regeringen redovisar vidare inriktningen på de framtida statliga insatserna för arkitektur och formgivning samt de åtgärder som staten vidtar inom dessa områden. Förslag lämnas också om Arkitekturmuseets och Röhsska museets roll och om resursförstärkningar för dessa museer under nästa budgetår. I tre motioner, Kr4 (mp) yrkande 29, Kr13 (kd) yrkande 11 och Bo534 (v) yrkandena 1 och 4, tas upp frågor som ansluter till kulturpropositionens avsnitt om arkitektur och formgivning. Motionärerna uttrycker sin tillfredsställelse med att arkitektur och formgivning nu ingår som en del i kulturpolitiken och ansluter sig i stort till regeringens bedömningar samt för fram förslag om vissa förtydliganden och kompletteringar av det som tagits upp i kulturpropositionen inom arkitektur- och formgivningsområdena. Utskottet delar regeringens och motionärernas bedömning av behovet av att ett samlat handlingsprogram för arkitektur och formgivning utarbetas. Utskottet redovisar och kommenterar i det följande det huvudsakliga innehållet i kulturpropositionens avsnitt om arkitektur och formgivning och tar ställning till motionärernas förslag. Regeringens förslag och bedömningar i kulturpropositionen i fråga om Arkitekturmuseet och Röhsska museet behandlar utskottet senare tillsammans med andra museifrågor (betänkandeavsnitten 12.5.3 och 12.5.4).
10.2 Bakgrund till ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning
Regeringen lämnar en utförlig beskrivning av bakgrunden till sitt ställningstagande att Sverige bör utarbeta ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning. Utskottet lämnar en sammanfattande redovisning av vad regeringen anfört om bakgrunden till det kommande arbetet med handlingsprogrammet. Utskottet gör därvid vissa kommentarer till redovisningen. Regeringen anför att utformningen av den byggda och formade miljön, dvs. hur städerna och landsbygden, byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar, påverkar våra liv. Arkitektur och formgivning är kulturyttringar som vi ständigt och oundvikligen kommer i kontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Det är, anför regeringen, en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet i den byggda och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av väl fungerande, konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar. Hög kvalitet i arkitektur och formgivning innefattar en väl sammanvägd helhet av funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och estetiska krav. Arkitektur och formgivning rör också medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi. I flera länder i vår närmaste omgivning, bl.a. Nederländerna, Danmark och Norge, har politiska handlingsprogram för arkitektur och formgivning arbetats fram. Den gemensamma bakgrunden till programmen är ett missnöje med det som åstadkommits i respektive land under senare år med hänsyn till estetik och kvalitet. Andra och tungt vägande skäl som legat till grund för planeringen och byggandet, såsom teknik, ekonomi och social omsorg, har alltför ensidigt fått påverka samhällsbygget. Kvaliteten har blivit ojämn, ibland bra, men lika ofta fattig och enformig. Utskottet vill till detta lägga att problemen inom de senare decenniernas omfattande byggande ofta har rört den yttre miljön med betoning av enskilda aspekter som funktionsuppdelning, storskalig produktion m.m. i stället för en helhetssyn. Den inre miljön kan sägas ha präglats av väl preciserade funktionskrav på god användbarhet, tillgänglighet m.m. men har ibland byggts med oprövade och dåliga material. De myndigheter som i samband med prövningen av byggfrågor skall företräda det gemensamma intresset av att en god miljö skapas och bevaras saknar i dag tillräckligt inflytande, och ibland också kompetens, för att påverka den arkitektoniska kvaliteten. Betoningen av tekniska och ekonomiska överväganden har enligt regeringens uppfattning bidragit till gestaltningsfrågans svaga ställning. Sakkunskapen, som skall biträda byggnadsnämnderna inom arkitekturområdet, har i många kommuner försvagats. Något stort nybyggnadsprogram för Sveriges del kan enligt vad regeringen anför inte förväntas inom överskådlig tid. Detta bör ge oss tid och goda möjligheter att föra in en ny humanistisk dimension i brukandet och utformningen av kulturlandskap, städer, byggnader och föremål, som kan genomsyra verksamheten även när nybyggandet åter ökar. Enligt utskottets mening bör ställningstaganden rörande nyskapandet vara en av grundvalarna för handlingsprogrammet, även om omfattningen av byggandet den närmaste tiden inte förväntas bli särskilt stor. Självfallet skall denna kultursyn även innefatta den stora uppgiften framöver att omgestalta och ta hand om den bebyggelsemiljö vi redan skapat. Inom detta område har insikt och kunskaper ökat under senare tid. Regeringen anför att det som byggts under de senaste femtio åren kommer att kräva särskilda insatser. Detta arbete måste bygga på både förnyelse och tradition. Ekologins, ekonomins och den sociala hänsynens krav, det kreativa samspelet med befintlig miljö och den goda arkitekturens och formgivningens krav kommer att vara utmaningar som ett handlingsprogram skall ha beredskap att möta. Det nyvaknade intresset för arkitektur och formgivning bör kunna leda till ett ökat aktivt engagemang i gestaltnings- och formfrågor. Samspelet i hela byggprocessen måste enligt regeringens bedömning fungera bättre. För att komma dit krävs ett målmedvetet arbete som delas av många aktörer inom den privata och den offentliga sektorn, av beställare, byggherrar och arkitekter och formgivare. Utan byggherrar med höga ambitioner är det svårt att skapa god arkitektur. Utan producenter och konsumenter med kunskap och intresse för produktens form och gestaltning kommer den bästa formgivare till korta. Det är byggherren respektive producenten som väljer arkitekt och landskapsarkitekt respektive formgivare och som bestämmer de ramar som de kan arbeta inom. Utskottet vill tillägga att utan en engagerad, kunnig och långsiktigt planerande byggnadsnämnd som ställer krav på byggherrar och arkitekter är det svårt att få en god bebyggelsemiljö. Av betydelse är också de signaler som ges vid överprövning av ärenden. Även här är kunskap och insikt om arkitekturfrågor viktig. Vad gäller formgivning har Sverige, till skillnad från t.ex. Finland och Danmark, länge avstått från medvetna och kraftfulla insatser på olika plan för att främja inhemsk formgivning. I dag kan vi se en positiv utveckling mot ett ökat intresse och internationella framgångar för svensk formgivning. Det yrkeskunnande och den talang som finns i Sverige kommer inte till fullgod användning. Tillverkningen inom många formgivningsberoende områden har i stället lämnat Sverige. Betydelsen av god formgivning av våra bruksföremål har underskattats, trots att en omsorgsfull formgivning är värdefull från såväl kommersiell som estetisk och ekologisk synpunkt. Staten har ett stor ansvar att stimulera en mer kvalitativt inriktad arkitektur och formgivning. Statens egna insatser där staten uppträder i rollen som byggare och förvaltare, som beställare, brukare, normgivare, utbildare, inspiratör och föregångare är viktiga för ett reformprogram. Staten subventionerar också en del byggande i icke-statlig regi. Även här bör kvaliteten på den gestaltade miljön kunna höjas. Det är mot bakgrund av vad som här kort refererats som regeringen anser att staten bör bedriva en integrerad kulturpolitik för arkitektur och formgivning.
10.3 Handlingsprogram
Regeringen anför att statens insatser inom områdena arkitektur och formgivning skall medverka till att - arkitektur och formgivning ges goda förutsättningar för sin utveckling, - kvalitet och skönhetsaspekter inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden, - intresset för hög kvalitet inom arkitektur och formgivning stärks och breddas, - offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling blir förebildligt i sina kvalitetskrav, - svensk arkitektur och formgivning utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.
Utskottet redovisar i det följande i sammanfattning hur regeringen utvecklar sin syn på handlingsprogrammet och statens insatser (prop. 3 s. 107-109). Utskottet gör även vissa kommentarer.
- Arkitektur och formgivning bör ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Lagstiftning och regelverk måste på ett tydligt sätt bidra till att utformningen, förvaltningen och skötseln av den byggda och formade miljön leder till resultat som är i hela samhällets långsiktiga intresse. Ekonomiska hänsyn får inte leda till att viktiga gemensamma kulturmiljövärden och estetiska kvaliteter förfuskas eller skingras eller att den ekologiska balansen skadas. Förvaltningsskedet för bebyggelsen är viktigt. När det gäller tillväxten och kvaliteten på formgivningsområdet är det viktigt att målmedvetet stimulera olika delar av samhället att i ökad utsträckning efterfråga god formgivning samt att därvid satsa på produktutveckling, information och marknadsföring såväl nationellt som internationellt.
- Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
Regeringen anför att när tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål av låg brukbarhet och med begränsad överlevnadsförmåga. God arkitektur och formgivning är en optimal kombination av kvalificerat arkitekt- eller formgivningsarbete och gediget och högkvalificerat utförande där arkitekters och formgivares, teknikers och hantverkares skicklighet och materialkännedom utnyttjas och får komma till sin rätt. Det behövs en större medvetenhet om att det är angeläget att förlänga livslängden på våra investeringar av både estetiska och ekologiska skäl. Ett bra sätt att göra detta är att ge produkterna en hög kvalitet - inte minst estetiskt. Utskottet vill i sammanhanget anföra att det kan behövas en diskussion om arkitekters och landskapsarkitekters ansvar och deltagande under större delar av byggprocessen, dvs. inte endast ansvar för förslag, planering och projektering, utan även under genomförandet så att goda intentioner beträffande kvalitet i utformning, detaljer, material m.m. inte förfuskas.
- Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer bör tas till vara och förstärkas.
Samspelet mellan det kulturhistoriska bevarandearbetet, naturmiljön och den nyskapande arkitekturen är av stor betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i. Ett sådant samspel kan enligt utskottets mening innebära inte endast anpassning utan även kontrast och dialog.
- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö bör stärkas och breddas.
Goda resultat förutsätter en bred medverkan från alla dem som deltar i skapandet av vår miljö och ett levande intresse hos en bred allmänhet. Stat, kommuner, landsting, utbildningsväsendet, folkbildningen, näringslivet, enskilda och institutioner med ansvar inom områdena bör stimulera till att frågorna debatteras offentligt och att intresset och kunskapen ökar.
- Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling bör bli förebildligt i sina kvalitetskrav.
Hur staten, landstingen och kommunerna och deras olika bolag bygger och förvaltar sina egna byggnader och miljöer liksom hur inredningar och bruksföremål väljs är speciellt betydelsefullt. Här framgår tydligt vilka prioriteringar som offentliga instanser gör samt deras inställning till kvalitetsfrågor. Det gäller inte bara utformningen och förvaltningen av offentliga byggnader av högt symbolvärde som riksdags- och regeringsbyggnader, kommunalhus, domstolsbyggnader, universitet, museer och liknande utan också de vardagliga arbetsmiljöerna, sjukhusen, trafikmiljöerna och inte minst skolorna. Att ställa krav på och stimulera till en höjning av kompetensen och kvalitetsmedvetandet hos de offentliga beställarna är en viktig fråga.
- Svensk arkitektur och formgivning bör utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.
Sveriges ökade internationella kontakter och förpliktelser gör det nödvändigt att delta i, påverka och inspireras av vad som händer utomlands också inom arkitektur- och formgivningsområdet. Att se den egna arkitekturen och formgivningen i ljuset av andra länders arbete ger ovärderliga insikter om självvalda begränsningar och icke anade möjligheter.
I motion Kr13 (kd) yrkande 11 hemställs att ledstjärnan i handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning bör vara medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi. När handlingsprogrammet utformas är det viktigt att hänsyn tas till människors behov. Estetiska och praktiska kvaliteter bör komplettera varandra i byggande och formgivning. Ett ekologiskt byggande ger en hälsosam miljö som håller länge. I motion Bo534 (v) yrkande 1 tillstyrks att ett arkitekturpolitiskt handlingsprogram utarbetas. Motionärerna betonar vikten av att arkitekturen sätts in i sitt samhälleliga sammanhang. Det krävs också en översyn av de finansiella aspekterna, framför allt för bostadsbyggandet. Handlingsprogrammet bör förankras i hembygdsförbund och stadsdelsföreningar. Vidare framhåller motionärerna möjligheten att inom den särskilda vuxenutbildningssatsning som startar den 1 juli 1997 vidareutbilda arbetslösa från byggbranschen, arkitekter, ingenjörer, hantverkare m.fl., i ny och nygammal teknik och i byggnadsrenovering med miljövänliga förtecken (yrkande 4). Utskottet anser att de önskemål som framförs i motion Kr13 (kd) om särskild hänsyn till faktorer som medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi i handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning bör bli tillgodosedda mot bakgrund av vad regeringen anfört i kulturpropositionen. Med utgångspunkt i de begrepp motionärerna anger, har regeringen framhållit att det är angeläget att säkerställa hög kvalitet i den byggda och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av väl fungerande, konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar. Vidare har regeringen understrukit att funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och estetiska krav skall tillgodoses. Utskottet anser att något särskilt uttalande av riksdagen inte är påkallat varför motionsyrkandet avstyrks. Utskottet anser mot bakgrund av vad som anförts i kulturpropositionen att det inte heller är påkallat med ett uttalande från riksdagen om att arkitekturen skall sättas in i sitt samhälleliga sammanhang då regeringen i sin programförklaring inför arbetet med handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning tagit upp ett stort antal, i detta betänkande återgivna, samhällsaspekter på nyskapandet, gestaltningen, formgivningen och bevarandet av den byggda och av människor formade miljön. Utskottet anser att den stora vuxenutbildningssatsningen, lika väl som annan utbildning på gymnasienivån och utbildning inom högskolan, bör kunna ge många arbetslösa tillfälle att både aktualisera sina gamla kunskaper inför ett återinträde på arbetsmarknaden och att skaffa sig nya kunskaper som blir till nytta i ett mera ekologiskt och hållbart byggande med hänsyn tagen till kulturarvet. Sådan verksamhet finns också inom arbetsmarknadsverksamheten, t.ex. i form av byggnadshyttor. Utskottet har i det föregående redovisat nya satsningar inom utbildningsområdet på arkitektur och design. Motionen är i dessa delar tillgodosedd. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo534 (v) yrkandena 1 och 4.
10.4 Åtgärder
Regeringen redovisar slutligen de åtgärder den kommer att vidta för sin del för att föra arbetet med den närmare utformningen av handlingsprogrammet vidare. En interdepartemental tjänstemannagrupp med uppgift att bevaka och initiera regeringskansliets frågor med anknytning till arkitektur och formgivning har inrättats. Därmed ges förutsättningar för att frågorna skall få en samlad och kraftfull behandling inom regeringskansliet. Behov av översyn av de lagar och förordningar som påverkar arkitekturområdet, t.ex. plan- och bygglagen och lagen om offentlig upphandling, särskilda uppdrag till olika myndigheter att redovisa hur de verkar eller avser verka för att främja kraven på en kvalitativt god och konstnärligt stimulerande miljö, konsekvensbedömningar av olika statliga bidrag och stimulansåtgärder liksom informationssatsningar av olika slag är exempel på frågor som bör behandlas. Internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan i första hand de nordiska länderna skall eftersträvas. Resultatet av arbetet kommer fortlöpande att rapporteras till riksdagen. Regeringen anser att det är viktigt att staten markerar formgivningsområdets betydelse för både kultur och näringsliv och stärker viljan att få till stånd långsiktiga satsningar. Frågan om behovet av ett statligt designråd samt dess relation till redan existerande intressenter på området kommer att behandlas i samband med regeringens vidare arbete med handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera vilken roll plan- och bygglagen (1987:10) har spelat avseende bristande arkitektonisk kvalitet i den byggda och anlagda miljön. Om Boverket finner att lagen eller dess tillämpning har påverkat kvaliteten i negativ riktning skall förslag lämnas till åtgärder som kan leda till att ökad hänsyn tas till arkitektonisk kvalitet. Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling har kritiserats, bl.a. av arkitekter och ingenjörer. Kritiken handlar främst om att EG:s tjänsteupphandlingsdirektiv på ett ofullständigt sätt införlivats i den svenska lagen. I jämförelse med EG- direktivet har i den svenska lagen bl.a. kvalitetsaspekter och estetiska kriterier för bedömning nedtonats. Många hävdar att detta leder till upphandlingar i vilka kriteriet lägsta pris överbetonats på bekostnad av överväganden om långsiktig kvalitet och ekonomi. Regeringen avser att noga följa frågorna och överväga behov av åtgärder. Utskottet välkomnar en diskussion av frågor som rör hänsynstagande till de estetiska och kvalitetsmässiga aspekterna vid upphandling inom arkitektur- och formområdena. Motsvarande frågor kan också vara aktuella inom andra delar av kulturområdet. Den interdepartementala arbetsgruppen Kultur i skolan som tillsattes 1995 har bl.a. till uppgift att arbeta med frågor som rör skolan som kulturmiljö. Hur landets skolbyggnader och skolgårdar är utformade påverkar barns och ungdomars livskvalitet, liksom deras inställning till betydelsen av en omsorgsfull utformning av den fysiska miljön. Goda exempel på skolor som satsat på utveckling av arbetsmiljön bör lyftas fram. Arkitektutbildningen är kortare (4,5 år) i Sverige än i övriga länder inom den Europeiska unionen, där utbildningens längd varierar mellan fem och sex år. Många hävdar att en förlängning av utbildningen skulle ge möjlighet till fördjupning i såväl gestaltningsfrågor som arkitektens roll i plan- och byggprocessen. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen ökade satsningar på design och arkitektur, såsom resurser för 50 nya helårsstudenter inom området design och en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för fem helårsstudenter för arkitekter, konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. För samarbetsprojekt inom designområdet mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet föreslås att 5 miljoner kronor per år anslås för de kommande tre budgetåren.
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 29 bör ett tillägg göras i plan- och bygglagen (1987:10) som innebär att kommunen kan stoppa byggandet av hus som inte är vackra nog. Motionärerna hänvisar till att den norska plan- och byggnadslagen innehåller en s.k. skönhetsparagraf. De anser att vad som sägs i kulturpropositionen om att kvalitets- och skönhetsaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden bör stärkas genom den föreslagna kompletteringen av plan- och bygglagen.
I XII kap. 74 § p. 2 plan- og bygningsloven (1985:77) stadgas följande.
Kommunen skal se til at ethvert arbeid som omfattes av lovens § 93, blir planlagt og utfört slik at der etter kommunens skjönn tilfredssteller rimelige skjönnhetshensyn både i seg selv og i forhold til omgivelsene. Skjemmende farger er ikke tillatt og kreves endret.
Utskottet hänvisar till det uppdrag som givits till Boverket att göra en översyn av den svenska plan- och bygglagens (1987:10) roll för den byggda och anlagda miljön och att komma med förslag till åtgärder som kan leda till att ökad hänsyn tas till arkitektonisk kvalitet. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion Kr8 (s) redovisas planer på att utvidga verksamhet bedriven vid Smålands Konstarkiv i Värnamo till ett centrum för konst och form benämnt Smålands Arena för Konst och Form i Norden. Verksamheten skall utvidgas till att omfatta både konst och industridesign. Konstnärer och formgivare skall där kunna mötas och få stimulans i sitt skapande. Tillsammans med internationella utställningar skall detta skapa en kreativ miljö som ger inte endast Småland utan en större region förutsättningar att ge sina medborgare ett rikt immateriellt och materiellt liv. Staten bör stödja verksamheten med medel under uppbyggnadsskedet och därefter till driften. Utskottet påminner om att kulturpropositionen innebär att särskilda medel tillskjuts för uppbyggnaden av en basutställning i Arkitekturmuseets nya byggnad i Stockholm (se avsnitt 12.5.3) och att särskilda medel tilldelas Röhsska museet i Göteborg samtidigt som detta museum får ett nätverksansvar för konsthantverk och formgivning (avsnitt 12.5.4). Statliga medel går också, via Kulturrådet, till föreningen Svensk form. Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen anser att det är viktigt att staten markerar formgivningsområdets betydelse för både kultur och näringsliv och stärker viljan att få till stånd långsiktiga satsningar. Regeringen kommer att behandla frågan om behovet av ett statligt designråd samt dess relation till redan existerande intressenter på området i samband med det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet. Utskottet anser att detta fortsatta arbete får visa i vad mån andra särskilda åtgärder för att stödja formgivningen i landet är påkallade. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr8 (s).
11 Bild- och formkonst (prop. 3 avsnitt 13)
11.1 Inriktningen på de framtida insatserna för bild- och formkonsten
(prop. 3 avsnitt 13.1)
Regeringen anför inledningsvis att bildkonsten kanske är den mest nyskapande konstformen i dag. Bildspråket har dessutom fått en allt större betydelse som kommunikationsmedel. Bildkonsten har dock berörts minst av kulturlivets regionalisering. Få länsmuseer har axlat den förväntade rollen som regionala kulturinstitutioner för bildkonsten. De satsningar på detta som gjorts under 1990-talet har fått liten effekt. Det minskade byggandet har fått effekt på beställning av offentlig konst. Mot bakgrund av det växande intresset för bild- och formkonsten, inte minst i den unga generationen, är det enligt regeringens uppfattning av stor vikt att det skapas möjligheter för människor över hela landet att få möta samtidskonsten. Statens insatser inom området bild- och formkonst bör syfta till att - fler får ta del av bild- och formkonst av god kvalitet oavsett var de bor i landet, - fler, särskilt barn och ungdomar, får möjlighet till eget skapande, - verksamheter inom samtidskonsten utvecklas och stärks, - konstnärlig kvalitet, mångfald och utveckling främjas, - konstbildningens roll stärks, särskilt i regionerna, - bildkonsten intar en naturlig och framträdande plats i den gemensamma miljön.
Utbudet av kvalificerad bildkonst är koncentrerad till de tre storstadsområdena. Regeringen anför att Malmöregionen under senare tid intagit en särställning när det gäller den samtida och internationella konsten. Moderna museet, med sina konsthistoriskt sett betydande samlingar, flyttar in i en ny byggnad under Kulturåret 1998. Regeringen finner anledning att i detta sammanhang erinra om museets uppgifter inom samtidskonsten. Museet bör, vid sidan av sina museala uppgifter, återfinna sin tidigare roll som vägröjare, introduktör, debattforum och arena för den samtida konsten. Möjligheten att möta nya strömningar inom bildkonsten bör öka i hela landet. Länsmuseerna bör därvid spela en viktig roll.
11.2 Utställningsersättning (prop. 3 avsnitt 13.2)
Regeringen anför att många och bra tillfällen att ställa ut har stor betydelse för den nyskapande konsten. Det behövs utställningsarrangörer, även utanför storstäderna, som visar den nyskapande konsten utan att främst se till konstverkens kommersiella betydelse. Statens stöd till konstbildningsrörelsen har lett till ett breddat konstintresse och en kvalitetshöjning av lokala utställningar. Statens insatser bör inriktas på fortsatt kvalitetshöjning och på att utveckla former för att introducera konsten för nya grupper. I budgetpropositionen föreslår regeringen att stödet till det konstbildande arbete som bedrivs bl.a. inom Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konstfrämjande skall ökas med 4 miljoner kronor. Ökningen avser utställningsersättning till konstnärer inom bild- och formområdet. Denna fråga tar utskottet upp senare i betänkandet vid behandlingen av anslaget Bidrag till bild- och formområdet (avsnitt 19.5).
11.3 Statens konstråd (prop. 3 avsnitt 13.3)
Regeringen tar först upp frågan om konst i lokaler för statlig verksamhet. Regeringen anser att Statens konstråd bör bekosta fast konst endast om man kan räkna med att statlig verksamhet kommer att bedrivas i lokalerna under lång tid. Konstrådet skall kunna finansiera förvärv av fast konst som överlåts till bolag om lokalerna är avsedda för ett långsiktigt bruk av staten. Ansvaret för förvärv och utplacering av lös konst bör kvarstå hos Konstrådet. Konstrådet skall enligt regeringens uppfattning även kunna göra insatser i andra gemensamma miljöer än sådana som är avsedda för statlig verksamhet. Denna utvidgning av Konstrådets uppgifter behandlar utskottet i det följande (avsnitt 11.4).
11.4 En bredare insats för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (prop. 3 avsnitt 13.4)
I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att det bidrag som Boverket disponerar för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden skall upphöra och att Statens konstråd skall tillföras 15 miljoner kronor för medverkan vid konstnärlig gestaltning av olika slags samhällsmiljöer, t.ex. skolor, fritidslokaler, torg- och gaturum, lokala service- och affärscentrum, trafik- och industrimiljöer. Stor vikt bör även i fortsättningen läggas vid bostadsmiljöer, liksom vid miljöer där barn och ungdomar vistas. Regeringen föreslår i kulturpropositionen att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordar om en vidgad uppgift för Statens konstråd, nämligen att göra insatser även i andra gemensamma miljöer även sådana som är avsedda för statlig verksamhet. Enligt motion Kr260 (m) yrkande 10 i denna del bör statens uppgifter renodlas. Därför bör Konstrådets uppgifter inte utvidgas på föreslaget sätt. Utskottet har inte något att erinra mot att Konstrådet får den vidgade uppgift som föreslås i kulturpropositionen och föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr260 yrkande 10 i denna del godkänner regeringens förslag i denna fråga. Utskottet behandlar i det följande under anslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (avsnitt 19.2) frågan om överföring av medel från Boverket till Konstrådet. I motion Kr230 (m) hemställs om en decentralisering av Konstrådets konstinköp till lokala museer för att gynna mångfalden vid statens konstinköp. Utskottet vill erinra om att Konstrådets upphandling sköts av ett tiotal projektledare, som är regionalt fördelade över landet och har stor överblick över landets konstliv. Konstförvärven sker i nära samråd med lokalbrukarna. Utskottet avstyrker förslaget i motion Kr230 om överförande av inköpsuppdraget till lokala museer. I motion Kr4 (mp) yrkande 30 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 1 % av byggkostnaderna skall användas till estetisk utformning och konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter. Utskottet delar regeringens uppfattning, vilken uttrycks i kulturpropositionen, att de statliga konstinköpen snarare bör grundas på en kulturpolitisk bedömning än att kopplas till nivån på det statliga byggandet vid en given tidpunkt, särskilt om byggandet har liten omfattning. Dock bör 1 % av den totala byggkostnaden kunna vara ett rimligt riktmärke vid konstnärlig utsmyckning av enskilda byggobjekt. Vidare vill utskottet framhålla att det inte skulle vara en framkomlig väg att få en bättre estetisk utformning av ny- och ombyggnader genom att ange en exakt procent av byggkostnaderna att användas till den estetiska utformningen. Det får förutsättas att byggherrar och arkitekter strävar efter att låta byggprojekten i sin helhet genomsyras av omtanke om den estetiska utformningen, materialvalet, detaljernas utformning m.m. utan att det sätts upp mål för hur stor - eller liten - del av kostnaderna som skall avse arbetet med utformningen av byggobjektet. Utskottet avstyrker därmed motion Kr4 (mp) yrkande 30. Enligt motion Kr283 (c) yrkande 27 bör en procent av infrastruktursatsningarna gå till konstnärlig utsmyckning och utformning av de byggda miljöerna. Riksdagen bör göra ett principuttalande av denna innebörd som skall gälla alla offentliga investeringar inom kommunikationsområdet. Utskottet erinrar om att Konstrådet deltar i den konstnärliga utsmyckningen av byggnader i samband med infrastruktursatsningar, t.ex. av järnvägsstationer och statliga flygplatsbyggnader. Utskottet har i det föregående tillstyrkt att Konstrådet får ett vidare uppdrag och att Konstrådet skall kunna medverka vid konstnärlig gestaltning även av andra samhällsmiljöer än lokaler för statlig verksamhet, dock i första hand bostadsmiljöer och miljöer där barn och ungdomar vistas. Det torde vara svårt att vid utformningen av trafikmiljöer avgränsa särskilda medel avsedda för arbetet med utformningen. I stället bör alla som är inbegripna i arbetet med att utforma nya och gamla miljöer vid vägar, järnvägar m.m. ha en sådan insikt och kunskap att omsorgen om miljöernas utformning ingår som en naturlig del i planeringen, projekteringen och genomförandet. Utskottet erinrar om att regeringen i årets budgetproposition beräknar permanenta resurser under utgiftsområde 16 för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. Utskottet vill också nämna att de statliga trafikbolagen t.ex. genomför arkitekttävlingar inför stora byggen. Nyligen har en internationell tävling avgjorts om utformningen av Banverkets planerade järnvägsbro över Årstaviken i Stockholm. Utskottet kan inte tillstyrka att en sådan regel som föreslås i motionen skall införas för de statliga myndigheterna och bolagen på trafikområdet. Riksdagen bör avslå motion Kr283 (c) yrkande 27.
11.5 Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) (prop. 3 avsnitt 5)
Regeringen föreslår att Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) skall avvecklas och att nämndens uppgifter skall övertas av Moderna museet inom Statens konstmuseer. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om NUNSKU.
11.6 Nationellt uppdrag inom samtidskonsten (prop. 3 avsnitt 13.6)
Regeringen betonar vikten av att det lokala konstlivet i landet vitaliseras och får kontakt med nya strömningar inom samtidskonsten. I detta sammanhang har Moderna museet ett självklart nationellt utvecklingsansvar. Denna uppgift bör fullgöras i nära kontakt med institutioner och konstnärer i och utanför landet. Ett systematiskt samarbete bör etableras mellan Moderna museet och regionala institutioner med hög kompetens inom området samtidskonst. I syfte att utveckla ett sådant kvalificerat samarbete föreslår regeringen att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas inom området samtidskonst. Regeringen avser att ge Malmö konsthall det nationella tidsbegränsade uppdraget inom samtidskonsten. En huvuduppgift för Malmö konsthall bör vara att verka för att internationella konstutställningar av hög kvalitet förs till Sverige och visas på så många platser som möjligt i landet. Malmö konsthall skall fungera som samordnare i ett systematiskt samarbete mellan Moderna museet och Malmöområdets konstinstitutioner. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området samtidskonst.
11.7 Slöjd för barn och ungdomar (prop. 3 avsnitt 13.7)
Enligt regeringens bedömning har erfarenheterna av försöksverksamheten med rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom varit positiva. I propositionen anförs att satsningar på dessa grupper, utifrån deras olika behov, måste bedrivas målmedvetet och långsiktigt. För att arbetet skall kunna fortsätta föreslår därför regeringen att det statliga stödet till rikskonsulenten i hemslöjd för barn och ungdom på 500 000 kronor görs permanent. Frågor om medelsanvisning m.m. behandlar utskottet i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 19.4).
12 Kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14)
12.1 Inledning
Regeringen anför att de genomgripande förändringar som präglat samhället de senaste decennierna har föranlett staten att genomföra satsningar för att kulturarvet i större utsträckning skall kunna bevaras och förmedlas. Detta har bl.a. skett genom lagstiftning och nya medel till olika typer av verksamheter samt genom stöd till den professionalisering av sektorn som bl.a. det ökade samarbetet med andra delar av samhället krävt. Kulturarvets ställning i samhället har därför stärkts och medvetenheten om dess betydelse har ökat (prop. s. 126).
12.2 Inriktningen på de framtida insatserna för kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14.1)
Regeringens bedömning innebär att statens insatser bör syfta till att - jämna ut de skillnader som finns mellan olika grupper av människor när det gäller bevarandet av och tillgången till kulturarvet, - stärka intresset för kulturarvet och medvetenheten om dess betydelse för samhället.
Bl.a. anges att de centrala uppgifterna i arbetet med kulturarvet är att bevara och förmedla. Under de senaste decennierna har de professionellt verksamma inom sektorn blivit fler. Stöd i den allmänna opinionen och engagemang hos föreningar och enskilda kommer dock alltid att behövas, oavsett hur väl organiserad och rustad sektorn är. Samarbetet mellan sektorn och allmänheten måste därför ständigt vidgas. Kulturarvspolitiken skall ta ansvar både för kunskapen om och tolkningen av kulturarvet och härigenom medverka till ett ansvarsfullt användande. Staten har - anförs det - en formande roll för kulturarvet genom bl.a. den lagstiftning som finns för kulturmiljön och myndighetsarkiven och det insamlingsarbete som de statliga och statsfinansierade museerna utför. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
I detta sammanhang behandlar utskottet två motioner, nämligen motion Kr208 (s) och motion Kr264 (c), som båda syftar till att staten skall stödja inrättandet av en tjänst som länshembygdskonsulent i varje län. Utskottet vill inledningsvis erinra om den nära koppling som finns mellan hembygdsrörelsen och de regionala museerna, som ofta övertagit hembygdsrörelsens samlingar. I flertalet länsmuseer är hembygdsrörelsen representerad i styrelserna. I en del län ger länsmuseerna visst stöd till hembygdsföreningarnas arbete. I fem län finns särskilda tjänster som hembygdskonsulenter vid länsmuseerna. Konsulenterna står helt till hembygdsförbundets förfogande med administration, rådgivning, kursverksamhet etc. I några län bidrar landstingen med medel för konsulentverksamhet. I andra län erhåller hembygdsföreningarna endast ett sporadiskt offentligt stöd, t.ex. vid publicering av en bok om hembygden. I Skåne har en särskild modell valts, innebärande att Skånes Hembygdsförbund är huvudman för landsantikvarien i Malmöhus län. Landsantikvarietjänsten, som är helt fristående från museerna i länet, finansieras av Malmöhus läns landsting. Under landsantikvarien finns två halvtidstjänster som hembygdskonsulent, varav den ena är placerad i Malmöhus län och den andra i Kristianstads län. En annan modell har valts för Älvsborgs län, där en hembygdsgrupp finns inom länsmuseet. Gruppen består av ämnesspecialister inom den regionala museiverksamhetens samtliga verksamhetsområden för samverkan med länets hembygdsförbund och hembygdsföreningar. Hembygdsgruppens sammansättning är unik för landet och dess arbetsätt byggs för närvarande upp i nära samråd med hembygdsrörelsen. Någon entydig bild av hur stödet till hembygdsrörelsen och konsulentverksamheten är uppbyggt finns således inte. Sveriges Hembygdsförbunds riksorganisation omfattar 26 hembygdsförbund, till vilka ett stort antal lokala hembygdsföreningar är anslutna. Sveriges Hembygdsförbund vill medverka till att föra den svenska bygdetraditionen vidare och sprida kännedom om hembygdstanken både på landsbygden och i städerna. Verksamheten inom hembygdsrörelsen bedrivs till största delen ideellt och går ut på att främja hembygdens kultur och verka för vården av natur, landskap och miljö. I hembygdsrörelsens uppgifter ingår att t.ex. samla och förmedla kunskap om kulturarvet, påverka opinionen i bevarandefrågor, bevaka natur- och miljöfrågorna, verka för ökad kulturturism och ekoturism m.m. Enligt utskottets uppfattning är hembygdsrörelsens engagemang synnerligen betydelsefullt för uppgiften att bevara och hålla kulturarvet levande och att bygga upp en känsla för den lokala identiteten. Hembygdsrörelsen har också betydelse för kultur- och landsbygdsturismen och för den regionala utvecklingen. Rörelsen får sin särskilda styrka genom att den bärs upp av många eldsjälar. Då det gäller motionskraven på ett statligt stöd till verksamheten med länshembygdskonsulenter vill utskottet erinra om att det redan inom ramen för det nuvarande regionala museistödet är möjligt för länsmuseerna att stödja en sådan verksamhet. Så sker också - som visats - vid några regionala museer. Erfarenheterna från samarbetet är goda både från länsmuseerna och hembygdsrörelsen. Det ankommer på Kulturrådet att fastställa antalet stöd- enheter för de regionala museerna i enlighet med vissa angivna kriterier, som bl.a. avser kulturmiljöarbetet. Utskottet utgår från att det bör vara möjligt för de regionala museerna att - på det sätt som i dag sker i många län - även i fortsättningen, inom ramen för det reformerade stödet, bistå hembygdsrörelsen i dess strävan att administrera och samordna verksamheten regionalt. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att en särskild satsning nyligen gjorts på hembygdsrörelsen inom ramen för det s.k. SESAM-projektet, ett projekt som bl.a. syftar till att rädda museisamlingar. (SESAM-projektet redovisas även i följande avsnitt i detta betänkande.) Härigenom har länsmuseerna fått möjlighet att anställa minst en person under ca två år för att ta hand om hembygdsföreningarnas samlingar. Arbetet utförs av unga arbetslösa akademiker som utbildas särskilt för uppgiften. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de aktuella motionerna inte bör föranleda något initiativ från riksdagen. Motionerna avstyrks.
12.3 Handlingsprogram om kulturarv och främlingsfientlighet (prop. 3 avsnitt 14.2)
I kulturpropositionen informerar regeringen om att den i budgetpropositionen föreslår att 1 miljon kronor skall anvisas för bidrag till institutioner som vill arbeta aktivt med frågor som rör kulturarv och främlingsfientlighet (anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). Utskottet hänvisar till propositionen, där skälen för förslaget redovisas (s. 129-130). Utskottet vill understryka vikten av att institutionerna inom kulturarvssektorn medverkar i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Därvidlag bör handlingsprogrammet Kunskap som kraft, som utarbetats av Statens historiska museum, kunna vara till god hjälp.
12.4 SESAM - öppna museisamlingarna (prop. 3 avsnitt 14.3)
I propositionen lämnas en redovisning av SESAM-projektet, en satsning på sammanlagt 235 miljoner kronor för att bevara och öppna kulturskatterna i museer, arkiv etc. Samtliga projekt som tilldelats medel skall vara avslutade senast vid utgången av år 1998. SESAM torde då ha skapat sysselsättning åt cirka 400 unga, arbetslösa akademiker och hantverkare. I propositionen anges att SESAM- projektet aktualiserar inte bara frågor om samlingarnas fysiska status utan också om deras innehåll. Bl.a. anförs att det är väsentligt att fundera kring själva samlandet och dokumentationen. Vad är det för utgångspunkter som styrt och ännu styr detta arbete? Vilka gruppers kulturarv är det man valt att bevara i det förflutna och vilka gruppers kulturarv är det som lyfts fram i utställningar och annan programverksamhet i dag? Hur ser luckorna ut? Det är - menar regeringen - av stor vikt att arbetet med kulturarvet kopplas till en analys ur olika sociala perspektiv, t.ex. med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation, så att olika gruppers kulturarv dokumenteras, bevaras och förmedlas till allmänheten. Vidare är det nödvändigt att varje museum upprättar en tydlig insamlingsplan och att överenskommelser museer emellan kommer till stånd så att inte onödiga dubbleringar eller ödesdigra luckor i samlingarna uppstår. Inom Kulturdepartementet pågår ett arbete med att ta fram ett förslag som skall ge museerna möjlighet att också avföra föremål ur samlingarna. Utskottet har inte något att erinra mot de bedömningar som görs i propositionen.
Utskottet behandlar i detta sammanhang fyra motionsyrkanden som rör frågor om bildvård. Två motionsyrkanden syftar till att ett s.k. SESAM-projekt för foto och film skall påbörjas. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) anser att en kraftfull satsning bör göras för att bevara och tillgängliggöra den fotografiska bilden (yrkande 18). Liknande synpunkter framförs av motionären bakom motion Kr210 (s) som även framhåller att vårdbehoven är omfattande när det gäller foto och film. Nordiska museet är ansvarsmuseum för kulturhistoriskt fotografi. Fotorådet med representanter för museer, arkiv och bibliotek samt Fotosekretariatet vid Nordiska museet har nyligen upprättat en bevarandeplan och lägesrapport, benämnd Mot glömskans tyranni, i vilken ett konkret förslag presenteras till en nationell bevarandeplan för svenskt fotografi. Planen som under hösten 1996 är ute på remiss avser den historiskt viktiga stillbilden. I planen konstateras att det även finns ett stort behov av en bevarandeplan för film och video. Bl.a. föreslås att SESAM- satsningen, som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande, skall följas av ett s.k. FOTO-SESAM. FOTO-SESAM skulle innebära en omfattande satsning på att bevara, vårda och tillgängliggöra de fotografiska samlingarna i museer och arkiv. Bl.a. föreslås att ett vård- och konserveringsprojekt skall startas. Utskottet delar uppfattningen i bevarandeplanen att fotografier utgör en viktig del av vårt kulturarv som måste bevaras för framtiden. Fotografiet som informationsbärare och historiskt dokument är - som det sägs i planen - lika betydelsefullt som andra historiska dokument och föremål på museer, arkiv och bibliotek. Utskottet anser emellertid att vården av fotosamlingarna i första hand bör rymmas inom ramen för museernas, arkivens och bibliotekens ordinarie anslag. Utskottet är således inte berett att tillstyrka ett FOTO-SESAM i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Fotosekretariatet utarbetar riktlinjer för gallring, något som också föreslås i bevarandeplanen. Motionerna avstyrks.
I två motioner, nämligen motion Kr233 (s) och motion Kr273 (c), föreslås att skyndsamma åtgärder skall vidtas för att säkerställa den bildvårdande verksamheten i Ulriksfors. I båda motionerna föreslås att verksamheten i Ulriksfors i Jämtlands län skall permanentas och finansieras antingen genom att museerna tilldelas öronmärkta anslag för att köpa vårdtjänster eller genom att verksamheten får ett eget anslag. År 1991 startade ett utvecklingsprojekt för bildhantering och bildvård i Ulriksfors i Jämtland, lett av Nordiska museet i samarbete med Jämtlands läns museum. Syftet var att rationellt ordna, vårda, registrera och digitalisera fotografier. Möjligheter skulle härigenom skapas för landets museer att köpa olika bildvårdstjänster. Under år 1994 omvandlades Svensk Bildvård till en ekonomisk förening med länsmuseerna i Jämtland, Västernorrland och Dalarna som huvudmän. Svensk Bildvård utför olika bildvårdstjänster, såsom rengöring, omkuvertering, kopiering, registrering m.m. Genom särskilda regional- och arbetsmarknadspolitiska medel har verksamheten kunnat drivas. Utskottet anser att det är en värdefull verksamhet som bedrivs i Ulriksfors för att bevara kulturarvet. Det får i första hand ankomma på de tre huvudmännen att svara för finansieringen av verksamheten. Utskottet är positivt till att arbetsmarknadsmedel används för verksamheten. Genom att förena ambitionerna inom arbetsmarknadspolitiken med dem inom kulturpolitiken kan viktiga behov bättre tillgodoses. Utskottet är inte berett att på det sätt som motionärerna föreslår begränsa dispositionsrätten av de statliga medel som tilldelas museerna. Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen att anvisa ett särskilt anslag för verksamheten i Ulriksfors. Motionerna avstyrks.
12.5 Museer och utställningar (prop. 3 avsnitt 14.4)
En översiktlig redovisning av det svenska museiväsendets uppbyggnad lämnas i kulturpropositionen (s. 133-134).
12.5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.1)
Regeringen bedömer att statens framtida insatser bör syfta till att - stärka museernas förankring i samhällslivet, - inrikta museernas inre verksamhet mot förbättrad vård och registrering av föremålsbestånden, - inrikta museernas yttre verksamhet mot större spridning och delaktighet, - koncentrera redovisningen av verksamheten till kvalitet och omvärldseffekter.
Bl.a. konstaterar regeringen att det finns vissa eftersläpningar vad gäller registrering och vård av samlingarna. IT- utvecklingen skapar nya förutsättningar för överblick och möjliggör därmed en effektivare prioritering av insatserna. Regeringen hänvisar till Utredningen om en strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik (dir. 1995:129) som har till uppgift att bl.a. finna öppna tekniska system för systematisering och katalogisering av information på ett sätt som sätter användarvänligheten i centrum. Informationens geografiska placering blir genom tekniken mindre viktig för användarna (se även avsnitten 12.6.1 och 14.2 i detta betänkande). Regeringen redovisar också att de statliga museerna och länsmuseerna skall få tillgång till universitetens datanätsystem, SUNET, något som kommer att göra museernas information mer åtkomlig för många användare. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning rörande inriktningen på de framtida statliga insatserna på museiområdet och finner att de ligger väl i linje med de mål för kulturpolitiken som utskottet föreslår i avsnitt 2.3 i detta betänkande. Vad beträffar målet om bildningssträvanden vill utskottet i detta sammanhang erinra om att också den statliga Museiutredningen (SOU 1994:51) framhöll bildningen i den definition av ett museum som finns i utredningen:
Ett museum är en del av samhällets kollektiva minne. Museet samlar in, dokumenterar, bevarar och levandegör föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Det utvecklar och förmedlar kunskap och bjuder upplevelser för alla sinnen. Det är öppet för allmänheten och medverkar i samhällsutvecklingen. Museets syfte är bildning för medborgarna.
12.5.2 Strukturen på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.2)
Regeringen bedömer att strukturen på museiområdet bör utvecklas så att regeringen får bättre underlag för överblick och styrning. Regeringen anger vidare att den kommer att överväga frågan ytterligare i ett vidare sammanhang. Bl.a. anförs att det är angeläget att överväga Kulturrådets uppgifter nu och i ett längre perspektiv i förhållande till museiområdet mot bakgrund av de brister som kunnat konstateras. Inom rådet bör ökad vikt läggas på dessa frågor samt på samspelet med Riksantikvarieämbetet i avvaktan på att regeringen tar ställning till en mer långsiktig lösning som också måste beakta de uppgifter som ligger på ansvarsmuseer och olika samverkansorgan. Motionärerna bakom motion Kr17 (fp) anser att det redan nu finns tillräckligt med underlag för ett snabbt beslut i fråga om ledningsstrukturen på museiområdet (yrkande 20). Den nuvarande ledningsstrukturen på museiområdet har - som motionärerna konstaterar - diskuterats av såväl Museiutredningen som Kulturutredningen. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är nödvändigt att frågan snarast får en lösning. Med utgångspunkt i vad som anförs i propositionen utgår utskottet från att regeringen redan under nästa år återkommer till riksdagen med sina förslag beträffande ledningsstrukturen på området. Utskottet anser därför att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som således avstyrks.
12.5.3 Arkitekturmuseet (prop. 3 avsnitt 12.2)
Utskottet har i det föregående närmare redovisat regeringens planer på att utarbeta ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning (avsnitt 10.3). Staten har ett stort ansvar för att stimulera en mer kvalitativt inriktad arkitektur och formgivning. Staten är byggherre, normgivare, utbildare och bör också vara den som stimulerar utvecklingen. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö bör stärkas och breddas. Kunskapen om arkitekturområdet, däribland dess konstnärliga villkor, behöver breddas och fördjupas för att möjliggöra ett ökat deltagande i debatt och beslutsfattande om vår byggda miljö. Arkitekturmuseet bör spela en central roll i detta arbete. Museet kommer år 1998 att flytta in i nya lokaler med stora utställningsytor på Skeppsholmen i Stockholm. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Arkitekturmuseet i Stockholm engångsvis skall tillföras särskilda medel om två miljoner kronor för produktion av en basutställning som gör kunskapen om arkitekturens och byggandets historiska, konstnärliga och tekniska utveckling tillgänglig för en bred allmänhet. Anslaget för Arkitekturmuseum ökas dessutom med 1 325 000 kronor, en förstärkning som motiveras med att det är angeläget att museet får möjligheter att bedriva en verksamhet som svarar mot de nya lokalernas möjligheter och som kan bidra till att tillgodose behovet av ökad kunskapsspridning bland allmänheten inom arkitekturområdet. Utskottet behandlar frågan om medelstilldelning under avsnitt 23 i detta betänkande.
12.5.4 Röhsska museet (prop. 3 avsnitt 12.3)
I kulturpropositionen föreslås att Röhsska museet i Göteborg, landets enda specialmuseum för konsthantverk och formgivning, skall få ett nätverks- ansvar för nutida konsthantverk och formgivning. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen att museet skall tilldelas särskilda medel, nämligen 500 000 kronor, för att kunna fullgöra nätverksuppdraget. Möjligheterna att kontinuerligt visa det bästa av såväl inhemsk som utländsk formgivning och konsthantverk är angelägna för formgivningsområdets utveckling i landet, anför regeringen. Utskottet behandlar frågan om medelstilldelning i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23). I en motion, nämligen motion Kr253 (fp), föreslås att Röhsska museet skall bli ansvarsmuseum inom sitt område, konsthantverk och formgivning. Utskottet vill inledningsvis erinra om att begreppet ansvarsmuseum etablerades genom riksdagens beslut våren 1987 om de centrala museernas uppgifter och ansvar (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Bl.a. fastslogs att de centrala museerna borde överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Fem av de centrala museerna fick i uppgift att vara ansvarsmuseer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna Statens historiska museum, Nordiska museet och dåvarande Etnografiska museet (sedermera benämnt Folkens museum - etnografiska), inom området konst Statens konstmuseer och inom området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Dessa museers särskilda ansvar skulle avse ledning av erforderlig samordning inom resp. del av mu-seiväsendet. Dessutom skulle ansvarsmuseerna företräda sina områden gentemot andra samhällsområden. I kulturpropositionen anförs beträffande förslaget att Röhsska museet skall få ett nätverksansvar att ett nätverk för samverkan mellan befintliga institutioner, såväl museer som andra, bör byggas upp. Ökad samverkan kan enligt regeringen leda till gemensamma satsningar, samordning av utställningar, vandringsutställningar m.m., vilket bör kunna bidra till att stärka intresset för formgivning och konsthantverk hos en bredare allmänhet. Utskottet anser att det är viktigt att den resurs som Röhsska museet utgör på konsthantverks- och formgivningsområdet tas till vara nationellt. Det är därför glädjande att regeringen, på grundval av Kulturutredningens förslag, lägger fram förslag om att ge Röhsska museet ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning. Utskottet tillstyrker således förslaget. Samtidigt måste utskottet konstatera att det i propositionen inte har preciserats hur avgränsningen bör vara mellan den uppgift som åläggs Röhsska museet och den uppgift som Statens konstmuseer har i egenskap av ansvarsmuseum. Enligt utskottets mening måste i enlighet med det synsätt som präglar propositionen en huvuduppgift för Röhsska museet som nätverksmuseum bli att museet aktivt skall verka för att möjligheterna tas till vara att museer och andra forum som finns i landet kontinuerligt visar det bästa av såväl inhemsk som utländsk nutida formgivning och konsthantverk. I förhållande till andra museer måste uppdraget främst syfta till att samordning och samverkan skall komma till stånd. Det får ankomma på regeringen att närmare överväga hur avgränsningen mot ansvarsmuseiuppgiften skall komma till uttryck. Erfarenheterna under år 1997 från hur nätverksuppgiften fullföljs och av hur ansvarsmuseet, Statens konstmuseer, fullgör sina uppgifter på formgivnings- och konsthantverksområdet samt av hur det ömsesidiga samarbetet dem emellan fungerar får bli vägledande för hur den mera långsiktiga avgränsningen mellan uppgifterna - och därmed för nivån på de statliga anslagen - skall preciseras. Med hänsyn till den förestående prövningen av myndighetsstrukturen på museiområdet - då även ansvarsmuseirollen kommer att beröras - anser utskottet att riksdagen inte bör vidta någon åtgärd med anledning av motionen, som således avstyrks.
12.5.5 Nationellt uppdrag på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.3)
I propositionen föreslås att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag skall inrättas inom museiområdet. Regeringen anför att ett nationellt uppdrag bör läggas på museiområdet för att utveckla och förstärka museernas ansvar för arbetslivet och det industrihistoriska arvet. Det nationella uppdraget bör enligt regeringen inriktas på en förnyelse av museiverksamheten och på att nå sådana grupper i samhället som annars inte vanligtvis tar del av museernas arbete. Regeringen avser att för perioden 1997-1999 ge uppdraget till Stiftelsen Arbetets museum. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att 1 miljon kronor anvisas för ändamålet. Uppdraget till Arbetets museum bör bestå i att utveckla den nuvarande verksamheten inom museets område, nämligen arbete och arbetsliv, samt de former i vilka denna verksamhet bedrivs. Regeringen lägger särskild vikt vid museets dokumentation av industrisamhällets framväxt och vid att museet lyfter fram kvinnornas betydelse. Museet bör kunna utgöra en viktig resurs och inspiration i andra museers arbete med dessa frågor. Arbetets museum bör vidare - anför regeringen - inom sitt område aktivt verka för och utveckla redan befintligt samarbete med andra museer, folkbildningsorganisationer m.fl. (prop. s. 137-138). Frågan om medelstilldelning behandlas senare i detta betänkande (avsnitt 23). I motion Kr260 (m) stöds den i kulturpropositionen förordade principen om att nationella uppdrag skall kunna delas ut till den institution inom ett område som har bäst kompetens oavsett huvudman och geografiskt läge. Motionärerna föreslår dock att frågan om ett nationellt uppdrag inom museiområdet inte skall aktualiseras för närvarande (yrkande 3 delvis). Utskottet anser att ett nationellt uppdrag inom museiområdet bör inrättas i enlighet med vad som redovisats inledningsvis. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr260 yrkande 3 i denna del godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet.
12.5.6 Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.4)
I kulturpropositionen föreslår regeringen att Statens historiska museer skiljs från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och inrättas som en egen ny myndighet. Förändringen föreslås bli genomförd den 1 januari 1998. Regeringen anger bl.a. som skäl för sitt förslag att RAÄ:s uppgift som centralt verk med övergripande ansvar för tillsyn och utveckling av kulturmiljövården bör renodlas. RAÄ:s ansvar som centralt verk skall innefatta medverkan i beslutsprocessen rörande bidrag till länsmuseerna samt utvärdering av hur de utför sina lagreglerade uppgifter i kulturmiljöarbetet. För Historiska museet innebär förslaget inte någon egentlig verksamhetsförändring. Genom den fortsatta samlokaliseringen med RAÄ blir det möjligt att i praktiken samordna de båda myndigheternas gemensamma kompetens på arkeologiområdet. En samlad kulturarvspolitik underlättas - menar regeringen - av att RAÄ inte står i annat förhållande till Statens historiska museer än till övriga museer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågor som avser renodling av RAÄ:s myndighetsuppgifter samt uppdragsarkeologi behandlas i avsnitt 12.7.2.
12.5.7 Statens sjöhistoriska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.5)
Regeringen föreslår att Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer skall läggas samman med Statens sjöhistoriska museer som består av Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm. Förändringen föreslås genomföras den 1 juli 1997. Både Statens sjöhistoriska museer och Marinmuseum i Karlskrona har i uppdrag att belysa det svenska sjöförsvarets utveckling. Åtskilliga föremål i de båda museerna faller inom ramen för ett gemensamt ansvarsområde, konstaterar regeringen. En diskussion om överföringar och inriktning har förts sedan år 1992 utan att några positiva resultat har kunnat nås. Att undanröja organisatoriska hinder för tillfälliga eller permanenta överföringar av föremål, framtidsplanering m.m. bedömer regeringen som den mest konstruktiva och långsiktigt hållbara helhetslösningen. Marinmuseum bör därför läggas samman med Statens sjöhistoriska museer. Förutsättningarna för en rationell fördelning av samlingar, arbetsuppgifter och sakansvar förbättras avsevärt inom ramen för en mer samlad sjöhistorisk museiverksamhet. Särskild vikt bör därvid fästas vid vidareutvecklingen av Marinmuseum, som under våren 1997 tar nya lokaler i bruk. Marinmuseum bör inom myndigheten ges största möjliga ansvar för insatserna inom sitt område, anförs det. En organisationskommitté bör - i avvaktan på riksdagens beslut - förbereda sammanläggningen och lämna förslag till ekonomisk reglering mellan de berörda myndigheterna. Kommittén skall särskilt beakta synpunkter från Försvarsmakten. Motionsvägen har frågor tagits upp som gäller samgåendet mellan de båda museerna m.m. I två motioner nämligen motion Kr19 (s) och Kr283 (c) yrkande 39 föreslås att ledningsfunktionen för den nya museimyndigheten skall förläggas till Marinmuseum i Karlskrona. Utskottet anser att de skäl regeringen anfört för att lägga samman Marinmuseum i Karlskrona och Statens sjöhistoriska museer till en myndighet är övertygande. Utskottet tillstyrker således förslaget. Den nya myndigheten får ansvaret för de båda museernas föremålsbestånd, vilket torde underlätta samordnandet av de nuvarande verksamheterna, bl.a. då det gäller överföringar av föremål mellan museerna. Då det gäller myndighetens lokalisering konstaterar utskottet att det finns såväl kulturpolitiska som regionalpolitiska skäl som talar för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Organisationskommittén bör därför få ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera den nya myndigheten till Karlskrona. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr19 (s) och Kr283 (c) yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna. Motionären bakom motion Kr212 (m) anser att propositionsförslaget om sammanslagning av de två museerna undanröjer en del av de motsättningar som finns kring föremålsfördelning och ägande. Men - menar motionären - därmed löses inte kärnfrågan för de maritima museerna i Sverige, eftersom man inte löst frågan om uppgiftsfördelningen då det gäller dokumentation om varvsfrågor, den marinarkeologiska verksamheten, vrakdokumentation, handelssjöfart, högsjöfiske m.m. En överenskommelse mellan Sjöhistoriska museet i Stockholm och Sjöfartsmuseet i Göteborg från 1930- talet bör formaliseras och ges ett ekonomiskt innehåll. I samarbetet mellan de två museerna bör även andra museienheter ingå, t.ex. Tekniska museet i Malmö, länsmuseet i Kalmar och Göteborgs maritima centrum (yrkande 1). Vidare anser motionären att Nordiska museet saknar kompetens för sin uppgift som ansvarsmuseum inom det här aktuella området. En annan ansvarsfördelning och organisation av museiverksamheten inom detta område bör snarast komma till stånd (yrkande 2). Den genom motionen aktualiserade frågan om en uppdelning på insamlingsområden mellan de maritima museerna har vid flera tillfällen berörts i kulturutskottet i samband med motionsbehandling. I det läge som nu uppstår med en ny organisation för Sjöhistoriska museet och Marinmuseum är det önskvärt med en fortsatt diskussion av frågan. Regeringens översynsarbete rörande en ny myndighetsstruktur på museiområdet - som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande - kommer även att innefatta frågor som rör ansvarsmuseirollen. Det är naturligt att i det arbetet överväga frågan om var ansvaret för det maritima museiområdet skall ligga i framtiden. Utskottet anser att det kan vara lämpligt att den myndighet som får ett sådant övergripande ansvar får i uppdrag att lämna förslag till regeringen om uppgiftsfördelning mellan landets maritima museer. Motionsyrkandena bör - med hänvisning till det anförda - inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks i här aktuellt hänseende.
12.5.8 Statens försvarshistoriska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.6)
Den 1 juli 1996 fördes myndigheten Statens försvarshistoriska museer, som består av Armémuseum, Flygvapenmuseum, Marinmuseum och Försvarets traditionsnämnd, över från Försvarsdepartementets verksamhetsområde till Kulturdepartementets. Enligt regeringens bedömning bör Statens försvarshistoriska museer fortsatt ha ett huvudansvar för övergripande militära museifrågor. I mån av resurser skall myndigheten även i fortsättningen utföra tillsyn och rådgivning gentemot förbands- och vapenslagsmuseer samt specialsamlingar inom Försvarsmakten, vad gäller marinen dock i samråd med Statens sjöhistoriska museer. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg (prop. 3 avsnitt 14.4.7)
Regeringen föreslår i kulturpropositionen - att Etnografiska museet i Göteborg skall få statligt huvudmannaskap den 1 januari 1999, - att museet samtidigt sammanförs med dels Folkens museum - etnografiska, dels Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till ett samlat etnografiskt centralmuseum, - att den nya myndigheten skall förläggas till Göteborg.
I budgetpropositionen föreslås att Etnografiska museet i Göteborg skall anvisas ett bidrag på 3 750 000 kronor. Vidare beräknas för budgetåret 1999 en inte obetydlig uppräkning av anslaget H 1 Centrala museer: Myndigheter, avseende bl.a. ett samlat etnografiskt museum i Göteborg. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté som - i avvaktan på riksdagens beslut - skall förbereda förändringen och i övrigt lämna mer preciserade förslag till verkställighetsåtgärder. Bl.a. bör kommittén studera om det finns omständigheter förknippade med delar av samlingarna som kan påverka en förflyttning från Stockholm. Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen med närmare förslag rörande den nya myndigheten. Som skäl för regeringens förslag anförs bl.a. följande. Invandrarkulturerna har fått en allt större betydelse i dagens samhälle. Regeringen har givit Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet särskilda uppdrag i syfte att närmare knyta an till invandrargruppernas behov. Museer med helt eller delvis etnografisk inriktning bör - anser regeringen - ha en viktig uppgift i att främja kontakterna mellan svenska och andra kulturer. I propositionen anförs att samlingarna vid Folkens museum - etnografiska i Stockholm och Etnografiska museet i Göteborg kompletterar varandra. Enligt regeringens bedömning kan en slagkraftig helhet komma till stånd om staten övertar huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och lägger samman det med Folkens museum - etnografiska. Till en sådan förstärkt museimyndighet bör föras Medelhavsmuseet (som utgör en del av Statens historiska museer) och Östasiatiska museet (som utgör en del av Statens konstmuseer) samt eventuellt de östasiatiska samlingarna vid Röhsska museet i Göteborg. Den nya samlade museiorganisationen bör ingå i ett statligt ansvarsmuseum med centrum förlagt till Göteborg. Även i Göteborg föreligger den vetenskapliga miljön inom ämnesområdena socialantropologi, antikens kultur och samhällsliv och konstvetenskap. I Göteborg finns även ett betydande publikunderlag. En nyetablering i denna form möjliggör ytterligare samordningsvinster och breddning i kompetensen, anser regeringen. Dessutom kan den nya museiorganisationen i förening med en ny lokallösning skapa förutsättningar för oprövade former för exponering, publikkontakter och andra aktiviteter. Förslaget bör ses som en viktig del i regeringens satsning på kultur i hela landet. Ett stort antal motionsyrkanden behandlar frågan om ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg. Motionärerna bakom motion Kr13 (kd) yrkande 12 och Kr258 (kd) yrkande 8 och motion Kr283 (c) yrkande 36 anser i motsats till regeringen att endast de två etnografiska museerna skall sammanföras till en gemensam myndighet. I de båda förstnämnda motionerna yrkas också att de båda museerna skall bli kvar i Göteborg respektive Stockholm. Verksamheten vid de tre museerna i Stockholm, Folkens museum -etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet bör ej flyttas till Göteborg anser motionärerna bakom motionerna Kr4 (mp) yrkande 31, Kr17 (fp) yrkande 19, Kr20 (v) yrkande 12, Kr21 (m) yrkande 1, Kr207 (m) yrkande 11, Kr212 (m) yrkande 3, Kr243 (m), Kr257 (mp) yrkande 9, Kr278 (c), Kr283 (c) yrkande 35 och A429 (fp). Motionären bakom motion Kr217 (m) anser att riksdagen skall besluta att Östasiatiska museet inte skall flyttas från Stockholm. Synpunkter bl.a. på vikten av att förbättra samordningen mellan de båda etnografiska museerna framförs - dock utan att följas upp i något formellt yrkande - i en rad av de ovan angivna motionerna, nämligen i motion Kr4 (mp), Kr17 (fp), Kr20 (v), Kr21 (m) yrkande 1, Kr207 (m), Kr212 (m), Kr278 (c) och A429 (fp) yrkande 8. Utskottet behandlar i detta sammanhang också tre motionsyrkanden om alternativ medelsanvändning och två motionsyrkanden rörande kostnaderna för ett genomförande av regeringens förslag. Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar även till att de sammanlagda resurser som regeringen beräknat för att genomföra sitt förslag i stället skall användas för att öka utställningsbudgeten vid landets museer (yrkande 31). I motion Kr283 (c) föreslås att resurserna som regeringen beräknat för sitt förslag i stället skall användas för att stärka museernas möjligheter att - i hela landet - arbeta med skolverksamhet och vandringsutställningar samt att samarbeta med andra museer och kulturinstitutioner (yrkande 37). I ett motionsyrkande, nämligen yrkande 38 i den nämnda motionen Kr283 (c), föreslås ett utvidgat uppdrag för den organisationskommitté som skall lämna förslag rörande ett samlat etnografiskt museum i Göteborg. Kommittén bör - menar motionärerna - få i uppdrag att se över möjligheterna för Göteborgsoperan, Göteborgsmusiken och Göteborgssymfonikerna att få del av de medel som regeringen beräknat för genomförande av sitt förslag. I motion Kr21 (m) framhålls att höga samhällskostnader är förknippade med ett genomförande av regeringens förslag. Utskottet gör tolkningen att motionären motsätter sig flyttning av museiverksamheten (yrkande 2). Motionärerna bakom den ovan nämnda motionen Kr257 (mp) motsätter sig att statliga medel skall utgå för att flytta föremål från de tre museerna i Stockholm under perioden 1997-1999 (yrkande 9). Ett stort antal skrivelser har inkommit från universitet, högskolor, akademier, lärda sällskap, museer, organisationer och enskilda personer. Skrivelsernas syfte är genomgående att verksamheten vid de tre museerna i Stockholm skall bibehållas. Vidare har utskottet uppvaktats i ärendet av företrädare för museer, samarbetsorganisationer m.m. Slutligen har kulturministern och chefen för Statens fastighetsverk på utskottets begäran lämnat information i ärendet. Härigenom har beslutsunderlaget påtagligt breddats. Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till följande ställningstagande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten fr.o.m. den 1 januari 1999 skall överta huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg. Vidare tillstyrker utskottet att museet vid samma tidpunkt sammanförs med Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till ett samlat etnografiskt centralmuseum samt att den nya myndigheten får säte i Göteborg. Utskottet har blivit övertygat om värdet av att ett museum för världskultur inrättas i Göteborg. Inte minst med hänsyn till den genomgripande förändring mot ett mångkulturellt samhälle som för närvarande pågår i vårt land är det angeläget att en ny och aktiv knutpunkt kan skapas som kan bidra till kunskapen om hur olika folks kulturer uppkommit. Därigenom kan den kulturella mångfalden i Sverige värnas och främlingsfientlighet och segregation motverkas.
Regeringen avser - som nämnts i det föregående - att tillsätta en organisationskommitté för att förbereda sammanförandet av de fyra aktuella museerna och skapandet av det nya världskulturmuseet i Göteborg. Utskottet anser att kommittén bör ha parlamentariskt inslag. Den bör lämna förslag till hur samarbetet mellan de fyra enheterna inom den nya museimyndigheten skall kunna utformas, hur de skall kunna samordna sin verksamhet samt hur museilokalerna i Stockholm skall disponeras. Utskottet anser att betydande delar av den berörda museiverksamhet som i dag finns i Stockholm skall förbli där. Kommittén skall därför utgå från en bevarad publik verksamhet i Stockholm. Utskottet vill - mot bakgrund av vad som framkommit i ett stort antal motionsyrkanden - understryka att utredningsarbetet bör syfta till att de tre befintliga museienheterna inte skall flyttas från Stockholm till Göteborg. Då det gäller det nya museet i Göteborg bör organisationskommittén utgå från bl.a. följande. På museet bör - i enlighet med vad som anges i propositionen - nya former för exponering, publikkontakter och andra aktiviteter prövas. Museet bör lägga mycket stor vikt vid publikarbetet genom att samverka med skolan, universitetet, andra kulturinstitutioner, folkrörelser m.fl. Museet bör aktivt arbeta tvärvetenskapligt och gränsöverskridande. Vidare bör museet ligga i frontlinjen när det gäller användningen av ny teknik både i utställningsverksamheten och i annat arbete, t.ex. då det gäller föremålsregistrering. Museet skall på olika sätt, t.ex. genom informationsteknik och genom samarbete med andra museer, kulturinstitutioner, bibliotek, folkrörelser, skolan m.fl. sträva efter att dess verksamhet kommer hela landet till godo. De fyra museienheterna har i dag ett välutvecklat samarbete med olika vetenskapliga discipliner såsom etnografi, arkeologi, antropologi, konstvetenskap och religionshistoria. Det är angeläget att sådant samarbete kan upprätthållas även i fortsättningen. Samtidigt anser utskottet att det nya museet bör anlägga ett nytt perspektiv på sitt samarbete med forskningsvärlden och inrikta sig på ett tvärvetenskapligt arbetssätt i nära kontakt med alla de nämnda vetenskaperna. En viktig uppgift för organisationskommittén bör därför vara att kartlägga det nuvarande samarbetet mellan de fyra olika museerna och forskarvärlden samt att lämna förslag till hur samarbetet kan utvecklas i en framtid. Vid Göteborgs universitet finns flera institutioner som kan komma att ingå i den nya museienhetens intressesfär. T.ex. bör ett samarbete kunna etableras med företrädare för mångkulturell forskning och för forskning om flyktingproblem och tredje världen. Även ett stort antal andra samarbetsparter torde vara intressanta i sammanhanget, givetvis i lika hög grad utanför som inom landets gränser. En annan naturlig samarbetspart som kan nämnas i sammanhanget är Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Resultatet av organisationskommitténs arbete bör ligga till grund för de förslag som regeringen förelägger riksdagen i frågor som rör den nya myndighetens uppdrag, organisation, budget, lokaler m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordar. Detta innebär att motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8 i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande 36 avstyrks.
Beträffande organisationskommitténs uppdrag och därmed sammanhängande frågor innebär utskottets ställningstagande att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr17 (fp) yrkande 19, Kr20 (v) yrkande 12, Kr21 (m) yrkande 1, Kr207 (m) yrkande 11, Kr212 (m) yrkande 3, Kr217 (m), Kr243 (m), Kr258 (kd) yrkande 8 i motsvarande del, Kr278 (c), Kr283 (c) yrkande 35 och A429 (fp) yrkande 8. Motionerna Kr4 (mp) yrkande 31, Kr21 (m) yrkande 2, Kr257 (mp) yrkande 9 och Kr283 (c) yrkandena 37 och 38 bör avslås.
12.5.10 Satsning på samtidskonsten - Moderna museet, Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö (prop. 3 avsnitt 14.4.8)
Enligt regeringens bedömning behöver samtidskonsten och konstbildningen lyftas fram och få även uttalade regionala stödjepunkter. Särskilda satsningar bör därför fullföljas på det nya Moderna museet men också göras på Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att Statens konstmuseer skall få en förstärkning för Moderna museet med 11 545 000 kronor, att Bildmuseet skall anvisas 750 000 kronor och Rooseum 1 miljon kronor. Frågor om medelsanvisning till Rooseum och Bildmuseet behandlas i det följande under anslaget H 4 Bidrag till vissa museer (avsnitt 23.4). Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a. att Moderna museet även i fortsättningen skall ha till uppgift att introducera den nyskapande konsten för såväl en smal som bredare publik och vara det ledande museet i landet på detta område. Moderna museets konstsamling utgör en väsentlig plattform för denna verksamhet och måste - menar regeringen - fullödigt spegla samtida bild- och formkonst i dess egenskap av kulturarv. Den nya byggnad som museet skall ta i bruk under år 1998 kommer att skapa avsevärt förbättrade möjligheter för museet i dessa båda hänseenden. Museet bör också ta ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan med andra konstinstitutioner inom landet och driva på utvecklingen inom det regionala konstlivet. Både Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö är av stor regional betydelse för samtidskonsten och konstbildningen. Bildmuseet har sedan år 1993 ett samverkansavtal med Statens konstmuseer som syftar till att Bildmuseet skall utvecklas till ett regionalt konstcentrum och därmed aktivt främja övre Norrlands konstliv. Malmöregionen har på senare år utvecklat en allt starkare position vad gäller svensk och internationell samtidskonst. I denna miljö intar Rooseum en central plats, anför regeringen. Vidare konstaterar regeringen att ett regionalt ansvar för bild- och formkonsten ligger på länsmuseerna. I början av 1990-talet tillfördes länsmuseerna ett utökat antal grundbelopp, till vilka knöts önskemål från statens sida om en förstärkning av kompetens och aktivitet inom bl.a. bildkonst- och konstbildningsområdet. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning då det gäller satsningen på den samtida konsten. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en betydande insats för förståelsen av den samtida konsten även görs vid Skissernas museum i Lund. Museet, som är en avdelning inom Lunds universitet, visar genom sin svenska och internationella samling hur konstnärernas bilder och skulpturer växer fram, utvecklas och påverkas under arbetets gång. Medel till Skissernas museum anvisas under Utbildningsdepartementets utgiftsområde. I årets budgetproposition föreslås att museet skall erhålla 1,5 miljoner kronor för budgetåret 1997. För åren 1998 och 1999 aviseras ökningar av anslaget.
12.5.11 Riksutställningar (prop. 3 avsnitt 14.4.9)
Regeringen föreslår att en ny myndighet skall inrättas som tar över Stiftelsen Riksutställningars verksamhet. Förändringen föreslås bli genomförd den 1 januari 1998. Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a. att stiftelsens styrelse har föreslagit att stiftelsen skall omvandlas till myndighet. Regeringen anför att den avser att bifalla en framställning från Riksutställningar om permutation eftersom inte några egentliga skäl talar för stiftelseformen. Vidare anför regeringen att statlig verksamhet normalt bör bedrivas i myndighetsform. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny myndighet skall inrättas som tar över Stiftelsen Riksutställningar.
12.5.12 Statliga utställningsgarantier (prop. 3 avsnitt 14.4.10)
I propositionen föreslås att regeringens bemyndigande att lämna utställningsgarantier skall vidgas. Garantier skall även kunna omfatta föremål i svensk ägo och lämnas till andra icke-kommersiella utställare än statliga museer. Garantin skall som regel inte avse lån mellan statliga institutioner eller föremål som avses ingå i permanenta utställningar hos den mottagande institutionen. Garanti skall inte heller lämnas om föremålens värde är litet. För utställningsanordnaren skall gälla en självrisk. Omfattningen av garantin skall närmare anpassas till internationell praxis. Garantier bör också kunna lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands som skedde för utställningen Solen och Nordstjärnan som år 1994 visades i Grand Palais i Paris efter beslut av riksdagen (bet. 1991/92:KrU9, rskr. 86). Undantag från regeln att garanti i princip inte bör lämnas när statliga institutioner lånar föremål av varandra bör kunna göras för t.ex. vandringsutställningar. I sådana fall kan nämligen ingå föremål med olika ägare. Mottagare kan också vara av varierande slag. Beslut om garantier skall fattas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Verksamheten skall avgiftsfinansieras. Som skäl för sitt förslag anför regeringen - i stark sammanfattning - bl.a. följande. För statlig egendom och statlig verksamhet råder sedan länge försäkringsförbud. Regeringen har sedan länge bemyndigande att lämna garantier för lån av föremål i utländsk ägo. Garantin har endast avsett de statliga museerna. En förutsättning för museernas möjlighet att låna in föremål från utlandet har varit att staten lämnat en utställningsgaranti. Det faktum att det inte kan ställas garantier för föremål i svensk ägo har lett till att statliga museer i vissa fall i strid med gällande regler försäkrat föremål som de lånat in från icke-statliga ägare. Begränsningen av garantin till att endast gälla statliga museer har medfört betungande försäkringskostnader för mindre museer och länsmuseer. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) föreslår att relativt frikostiga kriterier skall kunna tillämpas när det gäller vilka utställningsarrangörer som skall få del av garantin. Det kan - menar motionärerna - inte vara ett helt avgörande krav att en verksamhet skall vara helt eller delvis finansierad med statliga medel för att den skall erhålla garanti (yrkande 14). Utskottet konstaterar att regeringens förslag i allt väsentligt bygger på förslagen i departementspromemorian (Ds 1995:79) Statliga utställningsgarantier. I nämnda promemoria föreslås bl.a. att den krets av utställningsarrangörer som kan erhålla statlig garanti skall vidgas så att statlig garanti i samband med inlån av föremål från utlandet skall kunna erhållas av samtliga icke kommersiella utställningsarrangörer, oavsett huvudmannskap, som bedriver stadigvarande utställningsverksamhet. För att en utställare skall erhålla garanti måste bl.a. krävas att utställaren kan uppfylla krav på säkerhet. Med begreppet icke- kommersiell bör enligt utredaren avses verksamhet som inte syftar till någon annan ekonomisk vinning än den som behövs för att driva utställningsverksamhet. Med stadigvarande utställningsverksamhet bör avses verksamhet vari ingår att anordna utställningar. Utredarens förslag innebär att även andra statliga institutioner än museer kommer att erhålla garantin, liksom akademier, regionala museer, andra icke-statliga specialmuseer, kommunala konsthallar m.fl. Huvudmannaskapet blir alltså inte längre vad som främst avgör om garanti skall utgå utan i stället den sökande institutionens verksamhet och standard i säkerhetshänseende. Vad gäller lån av svenskägda föremål för inom landet producerade utställningar föreslår utredaren i flertalet avseenden samma regler som för utländska utställningar och föremål. Det anförda visar enligt utskottets mening att syftet med motionsyrkandet blir tillgodosett vid ett bifall till regeringens förslag. Yrkandet erfordrar därför inte någon åtgärd av riksdagen. Det avstyrks. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medge regeringen ett vidgat bemyndigande att lämna utställningsgarantier.
12.5.13 Icke-statliga kulturlokaler (prop. 3 avsnitt 14.4.11)
Regeringen gör bedömningen att verksamheten med stöd till icke-statliga kulturlokaler ger ett gott resultat och bör bedrivas med nuvarande inriktning. I propositionen anförs att det är regeringens uppgift att närmare utforma villkoren för stöd till icke-statliga kulturlokaler. Enligt redovisningar av effekterna av stödet till icke-statliga kulturlokaler har den statliga insatsen på knappt 300 miljoner kronor sedan stödet inrättades vid halvårsskiftet 1990 medverkat till investeringar i olika slags kulturlokaler om sammanlagt drygt 1 300 miljoner kronor. För riksdagens kännedom nämner regeringen sin avsikt att ge ett uppdrag till Boverket att, i samverkan med Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet, närmare utreda de framtida behoven av statligt stöd till icke-statliga kulturlokaler och formerna för detta. Frågor om medelsanvisning m.m. behandlar utskottet i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23.5).
12.5.14 Regeringens övriga förslag på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.12)
I propositionen uttalas bl.a. att museernas verksamhet i huvudsak fungerar effektivt och ändamålsenligt. Staten bör därför även i fortsättningen driva centrala museer och i övrigt lämna stöd till musei- och utställningsverksamhet enligt nuvarande förutsättningar. Insatserna bör i huvudsak förbli oförändrade.
12.5.15 Kulturutredningens förslag om tidsbegränsade nationella uppdrag till museerna (prop. 3 avsnitt 14.4.13)
Regeringen redovisar Kulturutredningens förslag om två tidsbegränsade uppdrag till museerna, nämligen en särskild dokumentationsinsats i fråga om vår egen tid samt ett uppdrag att utveckla museet som läromedel. Regeringen delar utredningens uppfattning att dokumentationen av nutiden bör vara en prioriterad uppgift för museerna. Mot bakgrund av den stora satsningen på SESAM-projektet, som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande, anser regeringen att den föreslagna dokumentationsinsatsen inte har förutsättningar att kunna genomföras parallellt med SESAM-projektet. Utredningens andra förslag, nämligen att museet skall utvecklas som läromedel, har överlämnats till den interdepartementala arbetsgruppen Kultur i skolan.
12.5.16 Övriga museifrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt en rad motionsförslag om inrättande av nya museer, om satsning på ett polarcentrum i Gränna, om ett nationellt uppdrag till friluftsmuseerna och om de lokala museernas verksamhet.
I fyra motionsyrkanden, nämligen motion Kr4 (mp) yrkande 36, Kr20 (v) yrkande 11, Kr257 (mp) yrkande 7 och Kr277 (v, mp) föreslås att ett kvinnomuseum skall inrättas. Motionärerna bakom den sistnämnda motionen, motion Kr277 (v, mp), anser att det finns ett behov av ett museum som tar på sig uppgiften att insamla och systematiskt behandla och bearbeta föremål och information om kvinnors situation. Utrymmet på redan etablerade museer och den nuvarande museistrukturen gör det befogat att upprätta ett separat museum med nationellt ansvar för att gestalta kvinnors historia. Motionärerna bakom motion Kr20 (v) framför liknande tankar och föreslår att museet skall lokaliseras till Malmö-Lund-området (yrkande 11). Utskottet anser - liksom under föregående riksmöte då liknande motionsförslag behandlades - att det är av stor betydelse att även ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia speglas i våra museer (jfr bet. 1995/96:KrU1). Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen starkt understrukit behovet av att bl.a. ett könsperspektiv skall anläggas på kulturarvet. Utskottet delar regeringens uppfattning. Det är angeläget att museerna analyserar vilka utgångspunkter som styr samlandet och dokumentationen i arbetet med kulturarvet och att de i sin verksamhet därvid även tar hänsyn till ett genusper-spektiv. De centrala kulturarvsinstitutionerna kommer att få i uppdrag att utveckla strategier bl.a. på detta område. Vidare torde regeringens översynsarbete rörande myndighetsstrukturen m.m. på museiområdet innebära att regeringen även överväger vilket behov som kan finnas av att satsa resurser på nya ämnesområden och därmed på nya statliga åtaganden inom museiområdet. Det bör tilläggas att förslaget om ett reformerat statsbidrag till de regionala museerna innebär att en viss andel av stödet skall avsättas för riktade bidrag, nämligen 2 % för år 1997, 4 % för år 1998 och 6 % för år 1999. Det riktade stödet bör enligt regeringens förslag i första hand avses för granskningar av museernas samlingar med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation. Förslaget har redovisats närmare i ett tidigare avsnitt i detta betänkande, nämligen avsnittet 4.1. Med hänvisning till det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka förslaget i motionerna att inrätta ett kvinnomuseum. Motionsyrkandena avstyrks således. Utskottet erinrar om att utskottet i ett föregående avsnitt i detta betänkande behandlat ett motionsyrkande om att kvinnans historia och kulturella insatser måste synliggöras (avsnitt 2.7). Motionsförslag om medelstilldelning behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23).
Motionärerna bakom motion Kr4 (mp) föreslår att ett filmmuseum skall inrättas. Museet, som skall visa svensk filmkonst och svensk filmutveckling bör projekteras omedelbart (yrkande 37). Liknande förslag framställs i motion Kr257 (mp) yrkande 8. På initiativ av Svenska Filminstitutet bildades under hösten 1995 en nationalkommitté för ett svenskt filmmuseum. Kommittén leder det utrednings- och projektarbete som krävs innan formella beslut om ett framtida museum kan fattas. Vidare skall kommittén undersöka möjligheterna att genom stöd från branschen, enskilda företag och sponsorer samla in nödvändigt startkapital. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att museet självt skall bära sina kostnader. Filminstitutet anger i sitt filmpolitiska handlingsprogram Filmen i det framtida kulturlandskapet olika mål som man siktar på att nå fram till år 2000. Ett av de målen är att ett svenskt filmmuseum skall ha etablerats vid den tidpunkten. Utskottet välkomnar det initiativ som tagits av Filminstitutet i denna fråga. Utskottet anser att det inte är motiverat att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna, som således avstyrks. Det kan tilläggas att ett filmmuseum inrättades i början av 1970-talet som en särskild avdelning vid Länsmuseet i Kristianstad. I museet visas filmens historia fram till år 1925. Motionsförslag om medelstilldelning behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23.4).
I motion Kr7 (s) redovisas planer på att utveckla Andréemuseet i Gränna till ett polarcentrum. Enligt motionärerna finns goda förutsättningar härför. Bl.a. har Polarforskningssekretariatet vid Naturhistoriska riksmuseet uttalat intresse för en sådan utveckling och för ett samarbete med Andréemuseet. Det fortsatta planeringsarbetet bör - menar motionärerna - bygga på lokala intressen och ekonomiskt stöd från bl.a. kommunen. Också staten bör ta ett ökat ansvar mot bakgrund av att Andréesamlingarna kan betraktas som en nationell resurs och av att utvecklingen av museet till ett polarcentrum måste ses som ett riksintresse. I motionen föreslås att förutsättningarna för uppbyggnaden av ett polarcentrum i Gränna bör utredas (yrkande 1). Vidare föreslås att möjligheten bör övervägas att på sikt låta Andréemuseet få ett nationellt uppdrag för utveckling och förnyelse inom museiområdet (yrkande 2). Utskottet behandlade utförligt under föregående riksmöte en motion med likartat syfte som den nu aktuella (bet. 1995/96:KrU9). Motionen avstyrktes bl.a. med hänvisning till att frågor om den framtida museipolitiken skulle behandlas i den förestående propositionen om kulturpolitik. Utskottet vill i sammanhanget erinra om möjligheten för de regionala museerna att själva förmedla viss del av det regionala museistödet vidare till sådana museer i regionen som kompletterar det regionala museets verksamhet. Frågor om en eventuell satsning på nya ämnesområden och därmed på nya statliga åtaganden inom museiområdet bör - enligt utskottets uppfattning - ingå i regeringens översynsarbete rörande myndighetsstrukturen m.m. på museiområdet. Utskottet är - med hänvisning till det anförda - inte berett att förorda en utredning av det slag som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motion Kr7 (s). Härav följer att utskottet inte heller är berett att uttala sig för att ett framtida nationellt uppdrag skall ges åt Andréemuseet. Yrkande 2 i motionen avstyrks således också.
Frågor om de lokala museernas situation behandlas i två motioner. Motionärerna bakom motionerna Kr13 (kd) yrkande 13 och Kr258 (kd) yrkande 9 framhåller att de lokala museerna har en uppgift att bevara och förmedla det lokala kulturarvet. Dessa museer bör uppmuntras i sin verksamhet. Bl.a. bör de ha möjlighet att ta emot vandringsutställningar så att våra nationalklenoder kan nå ut till fler människor, anser motionärerna. Enligt utskottets uppfattning spelar de lokala museerna en viktig roll inom svenskt museiväsende. Det är därför angeläget att den resurs som de lokala museerna utgör tas till vara inom den regionala museipolitiken. De lokala museerna kan ha mycket skiftande inriktning. Vissa museer speglar ortens lokala historia mer allmänt. Andra koncentrerar sin verksamhet på en för orten dominerande hantverks- eller industrigren. Återigen andra speglar en betydelsefull konstnärsgärning. De lokala museerna utgör även ett värdefullt komplement till länsmuseerna, som kan förlita sig på att vissa insamlingsområden bevakas på det lokala planet. Som nämnts i det föregående har de regionala museerna möjlighet att överlämna delar av det regionala museistödet till ett lokalt museum, om det skulle vara kulturpolitiskt motiverat. Utskottet vill framhålla att det är angeläget att länsmuseerna - även i de fall då de inte anser sig ha möjlighet att vidareförmedla delar av statsbidraget - bistår de mindre museerna med rådgivning, utlåning av föremål, medverkan i utställnings- och programverksamhet m.m. Då det gäller motionärernas förslag om att de lokala museerna skall ha möjligheter att ta emot vandringsutställningar erinrar utskottet om att den utvidgade utställningsgarantin - som behandlats i ett föregående avsnitt i detta betänkande - torde komma att underlätta möjligheterna för de mindre museerna att ta emot utställningar som innehåller exklusiva föremål under förutsättning att nivån på museernas säkerhetsarrangemang är tillfredsställande. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör vidta någon åtgärd med anledning av motionerna. Dessa avstyrks.
I motion Kr274 (m) föreslås att ett nationellt uppdrag skall inrättas för friluftsmuseerna. Skansen bör - anser motionärerna - få i uppdrag att samordna verksamheten vid friluftsmuseerna. Friluftsmuseerna bör - anförs det - bl.a. bygga upp genbanker, skapa egna demonstrationsanläggningar, levandegöra kulturmiljöerna på de egna museerna etc. Det nationella uppdraget skulle i en första etapp kunna byggas upp tillsammans med några större museer och med Skansen som samordnare. I ett sådant nätverk skulle t.ex. Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg kunna utvecklas till Sveriges trädgårdsmuseum med ansvar för landskapsbotanisk verksamhet och för landets hortokulturella historia. Friluftsmuseerna är ett viktigt inslag i svenskt museiväsende och har fått efterföljare i alla världsdelar. Enbart i Europa finns över 200 friluftsmuseer i minst 20 länder. Friluftsmuseerna förmedlar ett levande kulturarv genom de byggnader, husgeråd, maskiner m.m. som bevarats för eftervärlden. Friluftsmuseerna ägnar sig även åt att bevara gamla nyttoväxter, utrotninghotade husdjursraser och prydnadsväxter. Den pågående utvecklingen vid friluftsmuseerna, som bl.a. innebär en ökad kontakt med Lantbruksuniversitetet och den nordiska genbanken m.fl. institutioner är enligt utskottets uppfattning intressant och kan mycket väl tänkas leda fram till ett organiserat nätverkssamarbete. Utskottet utgår från att regeringen i sin översyn av myndighetsstrukturen på museiområdet och av ansvarsmuseirollen också behandlar sådana samverkansfrågor som tagits upp i den nu aktuella motionen. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker motionen.
12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt 14.5)
12.6.1 Inriktningen på de framtida insatserna för arkivområdet (prop. 3 avsnitt 14.5.1)
De övergripande målen för den statliga arkivverksamheten är att myndigheternas arkiv, vilka är en del av det nationella kulturarvet, skall hanteras så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Regeringen anser därmed att de övergripande målen bör ligga fast. Även den statliga arkivpolitiken bör ligga fast. Det finns anledning att göra en utvärdering och på nytt se över arkivväsendet först när arkivlagen (1990:782) och övrig arkivlagstiftning varit i kraft ytterligare en tid, anser regeringen.
I motion Kr20 (v) yrkande 13 begärs en utredning med uppdrag att se över hela arkivväsendet. Utredningen bör avse resursutnyttjande, lokalisering och möjligheter i en ny informationsteknisk tid och syfta till att göra det möjligt för nya grupper att utnyttja arkiven. Genom arkivlagen har ansvarsförhållandena mellan de arkivbildande myndigheterna blivit klarare samtidigt som informationens tillgänglighet har ökat. Som framhålls i propositionen är arkivens roll för regional sysselsättning välkänd och utnyttjad. Arkiven har också en viktig roll att spela för kulturturismen. I likhet med regeringen anser utskottet att det från kulturpolitisk synpunkt är särskilt angeläget att lokalisering och tillgänglighet i övrigt sker på sådant sätt att så många människor som möjligt kan ta del av kulturarvet. När det gäller den nya informationstekniken (IT) vill utskottet erinra om de mål för en nationell IT- strategi som riksdagen antog våren 1996 (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 282). Bland de mål som då antogs kan i detta sammanhang nämnas värnandet om allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa samt tillskapandet av en bred tillgång till information för ökad delaktighet och kunskapsutveckling. Utskottet vill även erinra om att regeringen hösten 1995 tillkallade en särskild utredare med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet (dir. 1995:129). Enligt direktiven bör användarvänligheten sättas i centrum. Utredaren har för en tid sedan lagt fram delbetänkandet (SOU 1996:110) Inför ett svenskt kulturnät - IT och framtiden inom kulturområdet. Uppdraget kommer att slutredovisas i början av år 1997 (se även avsnitten 12.5.1 och 14.2 i detta betänkande). I kulturpropositionen förklarar regeringen sin avsikt att noga följa frågorna. Flera av de frågor som tas upp i motion Kr20 (v) kommer således att få sin belysning i arbetet med den samlade strategin för användning av IT. I avvaktan på resultatet av detta arbete och då utskottet, i likhet med regeringen, anser att en utvärdering och en ny översyn av arkivväsendet bör anstå till dess arkivlagen och övrig arkivlagstiftning har varit i kraft ytterligare en tid avstyrks motion Kr20 (v) yrkande 13.
Motionären bakom motion Kr255 (fp) begär att lagen om pliktexemplar ändras så att lagen omfattar även IT-produkter. Vad göras skall är redan gjort. Redan förra hösten beslutade riksdagen på förslag av kulturutskottet (bet. 1995/96:KrU4, rskr. 60) att begära en förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen (1993:1392). I sitt betänkande framhöll utskottet att en allt större del av informationsflödet i framtiden inte kommer att omfattas av gällande regler om leveransplikt. För att i möjligaste mån förhindra att material undanhålls forskningen och att delar av kulturarvet går förlorade ansåg utskottet det motiverat att låta utreda huruvida sådan elektronisk information skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Med anledning härav har regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn i enlighet med riksdagens beslut (dir. 1996:92). Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1998. Utskottet beklagar att den av riksdagen begärda översynen inte påbörjas förrän omkring ett år efter riksdagens framställning om översyn. De frågor som tas upp i motionen är således föremål för översyn. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av utredningens förslag. Motionen påkallar inte någon åtgärd av riksdagen. Motionen avstyrks.
12.7 Kulturmiljö (prop. 3 avsnitt 14.6)
Vid utformandet av den statliga kulturpolitiken vid mitten av 1970-talet fick bevarandet av allas kulturarv en plats i den samlade välfärdspolitiken och betydelsen av kulturmiljöns sociala och praktiska dimensioner fick uppmärksamhet, anförs det i propositionen. Detta har följts upp i lagar och förordningar samt i resurstillskott. Bl.a. kan nämnas att länsstyrelsernas planeringsavdelningar år 1977 tillfördes kulturhistorisk expertis som på jämställd nivå med andra länsexperter skulle delta i länens fysiska planering. Därefter har antalet handläggare successivt ökat inom sektorn. Betydande belopp har även tillförts sektorn från flera huvudtitlar inom statsbudgeten.
12.7.1 Inriktningen på de framtida insatserna inom kulturmiljöområdet (prop. 3 avsnitt 14.6.1)
I propositionen uttalas att den statliga kulturmiljöpolitiken bör ligga fast. Bl.a. anför regeringen att en stark betoning legat på integreringen av kulturmiljön i samhällsplaneringen under de senaste tjugo åren. Trots att den allmänna medvetenheten om kulturmiljöns betydelse måste anses ha ökat kan det ändå konstateras att kulturvärdena i miljön inte sällan hanteras med ovarsamhet eller med okunskap. I den praktiska hanteringen av vår gemensamma miljö är det av särskild vikt att olika sektorer och synsätt kan förenas till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön. Med detta som utgångspunkt kommer regeringen att genomföra en särskild översyn av de nuvarande formerna för samverkan mellan kulturmiljö- och naturvårdssektorerna. En samlad bevarande- och hushållningsstrategi bör leda till kvalitativa förbättringar och effektiviseringsvinster rörande såväl planering och förvaltning som resursanvändning. Förslag till utveckling av detta område kommer att presenteras under år 1997. Vidare anför regeringen att den avser att använda begreppet kulturmiljö i stället för begreppet kulturmiljövård. Skälen härför utvecklas i propositionen.
12.7.2 Ansvarsfördelningen inom kulturmiljöarbetet (prop. 3 avsnitt 14.6.2)
Som bakgrund till den följande framställningen vill utskottet redovisa det huvudsakliga innehållet i en av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) på regeringens uppdrag utarbetad rapport (1995-04-19, 100-6082-1994), benämnd Riktlinjer för ansvarsuppdelningen inom kulturmiljövården. RAÄ föreslår att ansvarsfördelningen skall bygga på en indelning av kulturmiljövården och den kulturhistoriska museiverksamheten i fyra verksamhetsgrenar: myndighetsuppgifter, kunskapsuppbyggnad, vård och publikarbete. I korthet innebär ansvarsfördelningen att RAÄ på nationell nivå skall ha ansvar för kulturmiljövårdens s.k. centrala verksfunktioner och svara för en samlad ledning av kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Inom verksamhetsgrenarna vård och publikarbete skall RAÄ ansvara för de specialist- och stödfunktioner som lämpligen bör finnas på central nivå som en gemensam resurs för landets kulturmiljövård. På den regionala nivån skall länsstyrelsen ansvara för kulturmiljövårdens myndighetsuppgifter. Länsstyrelsen skall i tillämpliga fall efter samråd med kommuner och landsting ansvara för en beställarroll inom verksamhetsgrenarna vård och publikarbete. Länsmuseet skall utöva det regionala ansvaret för kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Det ansvarar för att ha kompetens och för att kunna utföra uppgifter som behövs inom verksamhetsgrenarna vård och publikarbete. RAÄ anser vidare att det finns behov av förändring av förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Bl.a. anför RAÄ att förordningen anger det regionala museets uppgift inom kulturminnesvården till att biträda RAÄ, länsstyrelsen och kommunerna. Museet tillerkänns därmed inte något eget självständigt ansvar för kulturmiljövården utan ges i stället en underordnad roll i förhållande till länsstyrelsen. Det ligger en inbyggd motsättning i tanken på att uppgiften att biträda den regionala samarbetspartnern skulle vara en kärnverksamhet för den egna organisationen. Länsmuseets roll i förhållande till kommunerna är dock av en annan art och innebär att museet täcker upp en kompetens som kommunen ofta saknar.
I propositionen uttalar regeringen att Statens kulturråd efter samråd med RAÄ bör precisera villkoren för statsbidrag till de regionala museerna i vad avser kulturmiljöarbetet. Dessa villkor bör grundas på den fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom en region som varje länsstyrelse och regionalt museum gemensamt kan enas om. Statsbidraget bör anpassas till i vilken utsträckning respektive regionalt museum är villigt att påta sig och utföra arbetsuppgifter. Ansvaret för uppföljning och utvärdering bör delas av Statens kulturråd och RAÄ. Vidare anges bl.a. att RAÄ i en rapport redovisat ett regeringsuppdrag om ansvarsfördelningen inom kulturmiljövården. Enligt propositionen överensstämmer rapporten i sina grunddrag med regeringens bedömning. (Se inledningen till detta avsnitt.) Som skäl för sin bedömning anger regeringen bl.a. att ett effektivare resursutnyttjande med krav på uppföljning och utvärdering kräver tydligare riktlinjer för kulturmiljöarbetet. Att flera offentliga aktörer ingår är - anförs det - en tillgång och inte en nackdel. En viktig förutsättning härvid är att det råder enighet om ansvars- och arbetsfördelningen mellan aktörerna och att de samarbetar för att de för sektorn gemensamma målen skall uppnås. Länsstyrelsen och det regionala museet skall sålunda samverka utifrån en grundläggande samsyn på kulturmiljöarbetets inriktning, behov och prioriteringar i regionen. I lagen (1989:950) om kulturminnen m.m. slås fast att det är en nationell angelägenhet att vårda och skydda kulturmiljön och att detta ansvar delas av alla. De offentliga aktörerna är på central nivå RAÄ, på regional nivå länsstyrelserna, länsmuseerna och landstingen samt på lokal nivå kommunerna och de kommunala museer som uppbär statsbidrag. Länsmuseerna är vid sidan av sin roll i det statligt reglerade kulturmiljöarbetet självständiga kulturinstitutioner med egna mål och prioriterade verksamheter. Regeringen anger att den avser att ge ett gemensamt uppdrag till RAÄ och Kulturrådet att ta fram ett faktaunderlag för utformande av riktlinjer om vad som kan anses vara uppgifter inom ramen för statsbidraget till de regionala museerna, respektive uppdrag som förutsätter särskild ersättning. Riktlinjerna skall ligga till grund för den fördelning av ansvar och arbetsuppgifter kring vilken enighet skall uppnås på regional nivå. Regeringen anför att några grundläggande förutsättningar för fördelning av ansvar och arbetsuppgifter kan utpekas. RAÄ skall självständigt följa kulturmiljöarbetet på den regionala och lokala nivån samt utvärdera detta och utveckla de olika stödfunktioner som kan behövas. Samordningen av de statliga kulturmiljöinsatserna skall på central nivå vila på RAÄ och på regional nivå på länsstyrelserna. Det faktiska arbetet med kunskapsbasen utförs i dag huvudsakligen av de regionala museerna och detta skall gälla även i framtiden. Kunskapsbasens innehåll och uppbyggnad skall dock vara en uppgift även för övriga offentliga aktörer. Forskningens och intresseorganisationernas åsikter och önskemål skall härvid beaktas. Vidare anför regeringen att länsstyrelsernas behov av biträde inför fattande av beslut och andra typer av ställningstaganden skall tillgodoses. Samtidigt förutsätter ett långsiktigt arbete för kulturmiljöns bästa förankring i den allmänna opinionen och engagemang hos enskilda och organisationer. Här - anför regeringen - har det regionala museet en särskilt viktig roll att fylla.
Fyra motionsyrkanden tar upp frågor som rör förhållandet mellan länsstyrelserna och länsmuseerna. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) understryker länsmuseernas oberoende och uttalar att de betraktar länsantikvarien och landsantikvarien som två självständiga parter i samverkan. Länsmuseernas biträdesuppgift bör tas bort (yrkande 15). Liknande tankar framförs i motion Kr240 (m). I motionen uttalas att kulturpropositionens formuleringar står i strid med RAÄ:s syn på länsmuseernas roll som fria kulturinstitutioner. Motionärerna anser att propositionstexten skärper länsmuseets roll som biträde till länsstyrelsen (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr283 (c) föreslår att riksdagen skall uttala att arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna och länsmuseerna skall vara den som föreslagits i RAÄ:s rapport (yrkande 33). Liknande förslag framförs i motion Kr25 (s) yrkande 2. Utskottet anser att RAÄ i den inledningsvis redovisade rapporten gjort en klar analys av hur myndigheten ser på ansvarsfördelningen inom det statliga kulurmiljöområdet. Länsmuseet skall - som angetts i det föregående - utöva det regionala ansvaret för kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Det har även ansvar för att ha kompetens och för att kunna utföra uppgifter som behövs inom verksamhetsgrenarna vård och publikarbete. Beskrivningen av länsmuseernas uppgift visar att dessa enligt RAÄ bör ha ett helt självständigt ansvar på de angivna områdena - och inte en biträdesroll - medan länsstyrelserna enligt förslaget inte har tilldelats någon uppgift då det gäller kunskapsuppbyggnaden men en beställarroll då det gäller vård- och publikarbete. Den lämnade redovisningen visar att RAÄ:s syn på relationerna mellan länsstyrelserna och länsmuseerna är en helt annan än den som kommer till uttryck i förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Utskottet utgår därför från att regeringen - då den framtida ansvarsfördelningen läggs fast och nya statsbidragsbestämmelser utfärdas - kommer att utforma bestämmelserna så att RAÄ:s synpunkter tillgodoses i detta hänseende. Motionsyrkandena får anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört. Yrkandena avstyrks.
I två motionsyrkanden behandlas frågor om renodling av RAÄ:s myndighetsansvar. I motion Kr17 (fp) föreslås att den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) vid RAÄ skall skiljas ut från myndigheten omgående (yrkande 21 delvis). Motionärerna bakom motion Kr207 (m) anser att RAÄ bör fungera som en ren sektorsmyndighet utan egna genomföranderesurser. RAÄ skulle - anför motionärerna - ha möjlighet att genom avtal med olika intressenter åstadkomma ett aktivt kulturmiljöarbete (yrkande 9). Frågan om RAÄ:s ansvarsområde har diskuterats under en lång tid. Förslaget att skilja RAÄ från UV och att ombilda UV till ett fristående statligt aktiebolag framfördes bl.a. av den s.k. HUR-utredningen i betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering. Samma principiella fråga, dvs. skiljande på tillsyns- och utförandeuppgifterna, gäller - som anförs i propositionen - även för avdelningen för konservering (RIK). I avvaktan på erfarenheterna av RAÄ:s nya organisation har regeringen sagt sig inte vara beredd att föreslå några ändringar när det gäller UV:s och RIK:s ställning (prop. s. 139). Utskottet är inte berett att föregripa regeringens kommande överväganden i frågan. Motionerna avstyrks i här aktuella delar.
Motionärerna bakom motion Kr17 (fp) föreslår även att RAÄ:s monopol på arkeologiska utgrävningar skall brytas så att konkurrens från andra aktörer kan möjliggöras (yrkande 21 delvis). I departementspromemorian (Ds 1996:48) Uppdragsarkeologi har frågor rörande behovet av en reglering av de kommersiella aspekterna på uppdragsarkeologi behandlats, liksom behovet av en reglering av förhållandet mellan lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) och lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) tagits upp. Enligt promemorian talar övervägande skäl för att LOU inte är tillämplig på uppdragsarkeologiska ärenden. Detta hindrar dock inte att beslut om vem som skall genomföra en utredning eller undersökning i vissa fall kan fattas på grundval av ett förfrågningsunderlag och att såväl offentliga som enskilda institutioner kan anförtros sådana uppdrag. Det väsentliga är - anförs det i promemorian - att undersökningarna genomförs på ett sakkunnigt sätt som tillgodoser kulturmiljövårdens krav samt att resultatet är av hög vetenskaplig kvalitet och görs tillgängligt för myndigheter, forskningen och allmänheten. Promemorian har remissbehandlats. Remisstiden löpte ut i början av november 1996. Enligt vad utskottet har inhämtat avser regeringen att förelägga riksdagen en proposition i ärendet under våren 1997. Utskottet är inte berett att föregripa regeringens fortsatta beredning av frågan. Motionyrkandet avstyrks.
I motionerna Kr13 (kd) yrkande 14 och Kr258 (kd) yrkande 7 framförs förslag om att den offentliga kulturmiljövården i högre grad skall utformas enligt subsidiaritetsprincipen. Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena framhålla att det på kulturmiljöområdet genomförts en långtgående regionalisering under 1990- talet. RAÄ har successivt avlastats ärendehandläggning - senast i fråga om kyrkliga kulturminnen - och kan härigenom i stället prioritera uppgifter som rör den centrala myndighetsfunktionen. Syftet med motionsyrkandena får enligt utskottets mening anses vara tillgodosett. Yrkandena avstyrks.
12.7.3 Byggnadshyttor, sysselsättning och utbildning (prop. 3 avsnitt 14.6.3)
I propositionen anför regeringen att det på flera orter finns fungerande organisationer som lyckats förena utbildning av arbetslösa med ny sysselsättning och vård inom kulturarvssektorn. Särskilt framgångsrika har satsningarna på byggnadshyttor varit, som t.ex. den på Mälsåker. På olika ställen i landet finns det en bas och en beredskap för att utveckla kunskapen om kulturarvet samtidigt som viktiga delar av den byggda miljöns kulturvärden kunnat räddas. Dessa regionala och lokala initiativ bör enligt regeringens mening kunna breddas och utvecklas vidare. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 att 2,5 miljoner kronor engångsvis skall anvisas RAÄ i syfte att fördela stöd för uppbyggandet, breddningen och vidareutvecklingen av de regionala och kommunala organisationer som inom kulturarvsområdet utgör en bas för arbetsmarknadsinsatser och utbildningar. Utskottet behandlar frågan om medelstilldelning i avsnittet 22.1. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens ställningstagande.
I detta sammanhang behandlar utskottet ett motionyrkande om behovet av att bevara unika byggnader och miljöer. Motionärerna bakom motion Bo534 (v) anser att traditionella metoder skall användas vid vård och upprustning av den äldre bebyggelsen. Vidare bör - anförs det - resultatet av det statliga stödet för bevarande följas upp (yrkande 5). Viktiga delar av vårt kulturarv har kunnat räddas till kommande generationer, till stor del tack vare de betydande resurser som staten satsat på senare tid av sysselsättningsskäl. Samtidigt har byggnadsarbetarnas kompetens kunnat höjas på grund av de utbildningsinsatser som gjorts på många håll i landet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att - så långt det är möjligt - använda traditionella byggnadsmetoder vid renoveringen av gammal bebyggelse. Sådan teknik lärs för närvarande ut på en rad platser i landet, bl.a. vid Mälsåkers slott i Södermanland. Byggnadsarbetare har i tre omgångar fått utbildning och arbete vid Mälsåker. Det har gällt byggnadssnickare, smeder, murare, stuckatörer och målare. Teoretiska och praktiska moment har varvats i utbildningen. De kunskaper byggnadsarbetarna har erhållit kan de därefter tillämpa på andra byggnadsprojekt. Då det gäller motionärernas krav på uppföljning av hur de statliga medlen använts på detta område vill utskottet erinra om att regeringen i sitt regleringsbrev till myndigheterna uppdragit åt RAÄ att redovisa hur sysselsättningsmedlen har fördelats, hur den fysiska miljön har bevarats, hur stor syssselsättningseffekten har varit samt i vilken mån äldre hantverkstekniker har använts inom byggandet (Statsliggaren 1995/96 XI/KU s. 46). Med hänvisning till det anförda får motionsyrkandet anses vara tillgodosett. Yrkandet avstyrks.
12.7.4 Industriminnen (prop. 3 avsnitt 14.6.4)
I propositionen anförs att RAÄ på regeringens uppdrag har tagit fram ett handlingsprogram för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen. Enligt RAÄ bör bevarandearbetet och effekterna av en satsning bl.a. främja medborgarförankringen och uppslutningen kring det industrihistoriska arvet, skapa en modern kunskapsbas över industriminnen, medverka till att regionala och lokala industriminnesvårdsprogram utarbetas samt stärka och utveckla samverkan med olika museer och institutioner för att samla och stärka resurserna för att bevara det industrihistoriska arvet. Regeringen anser att RAÄ nu bör intensifiera arbetet med landets industrihistoriska arv i första hand genom informations-, utvecklings- och samordningsinsatser enligt det programförslag som utarbetats. Det fortsatta arbetet förutsätter en nära samverkan med bl.a. Nordiska museet, Arbetets museum, Tekniska museet, Riksarkivet och Kungl. Tekniska högskolan. För detta ändamål föreslås i budgetpropositionen att RAÄ engångsvis skall anvisas 1,2 miljoner kronor för ovan angivna ändamål. Utskottet behandlar frågan om medelstilldelning i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 22.1).
12.7.5 Övriga kulturmiljöfrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsyrkanden rörande RAÄ:s fornminnesinventering samt ett yrkande om inrättande av ett särskilt stöd för vård av hembygdsgårdarnas kulturbyggnader.
Sedan år 1938 har RAÄ genomfört fornminnesinventeringar parallellt med Lantmäteriverkets utgivning av ekonomiska kartan. Syftet med fornminnes- inventeringen har varit - förutom att fornlämningarna skall markeras på kartan - att bygga upp ett fornminnesregister med data om fornlämningar och andra kulturlämningar. Fornminnnesregistret är främst ett stöd för handläggningen inom kulturmiljövården och samhällsplaneringen. I två motioner, Kr24 (s) och Kr279 (c), anförs det att RAÄ beslutat avbryta fornminnesinventeringen, något som svårt drabbar fjäll- och skogsområdena. Liknande synpunkter framförs i motion Kr283 (c). Motionärerna bakom den sistnämnda motionen anser också att det är en kulturell och regionalpolitisk rättvisefråga att hela landet blir färdiginventerat (yrkande 32). Utskottet har inhämtat att RAÄ inte avser att avbryta fornminnesinventeringen, innan den är fullföljd. Enligt gällande plan skall bl.a. de i två av motionerna åsyftade fjäll- och inlandsområdena i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län inventeras. Verksamheten kommer att decentraliseras, vilket innebär att inventeringen administreras regionalt och utförs via de regionala organisationerna, främst länsmuseerna. Kostnaderna kommer att betalas av RAÄ, som även ställer planeringsstöd och platsledarresurser till förfogande. Utskottet konstaterar - med hänvisning till det anförda - att motionsyrkandena är tillgodosedda. De avstyrks.
I motion Kr209 (s) anförs bl.a. att Sveriges hembygdsgårdar på ideell basis förvaltar ca 6 000 historiska byggnader. Behovet av underhåll är omfattande över hela landet. Enligt de riktlinjer som ligger till grund för fördelningen av byggnadsvårdsmedlen är en av förutsättningarna att byggnaderna skall ligga kvar på sin ursprungliga plats. Enligt stödförordningen är en annan förutsättning att bidragen skall bekosta en viss andel av de antikvariska överkostnaderna. När det gäller vård och underhåll av byggnaderna i en hembygdsgård är traditionella metoder det enda acceptabla. Alla kostnader blir därmed antikvariska överkostnader. Mot den angivna bakgrunden föreslår motionären att ett särskilt stöd skall inrättas för vård av hembygdsgårdarnas kulturbyggnader. Den insats som görs vid hembygdsgårdarna för att bevara kulturhistoriskt värdefulla hus är betydande. Bidrag för vård av sådana byggnader kan utgå i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Utskottet har inhämtat att bidrag utgått i ett antal fall. Möjligheterna att erhålla bidrag är givetvis i hög grad beroende av vilka resurser som staten ställer till förfogande. Utskottet är inte berett att införa en särskild stödform för det slags byggnader som motionären föreslagit. Motionen avstyrks därför.
13 Massmedier (prop. 3 avsnitt 15)
13.1 Allmänna synpunkter
I propositionen anför regeringen bl.a. att massmedierna har betydelse för kulturen i en rad olika avseenden. Det mest grundläggande är att den yttrandefrihet som är en förutsättning för ett fritt och levande kulturliv, liksom för vår politiska demokrati, bygger på att det finns fria och självständiga massmedier där debatter kan föras och åsikter brytas. Det är en angelägen uppgift att slå vakt om mångfalden på massmedieområdet och motverka likriktning och förytligande. Debatten om maktkoncentrationen inom medievärlden är viktig i detta sammanhang. Massmedierna bidrar i mycket hög grad till att utjämna skillnaderna mellan olika landsändar och befolkningsgrupper i fråga om tillgång till kulturupplevelser. I radion och televisionen förekommer musik, teater och angelägna debatter som kan höras och ses över hela landet. Det finns en risk - anser regeringen - för att massmedier som verkar på kommersiella villkor i så hög grad inriktar sig mot att tilltala en stor och allmän publik att mångfalden kommer bort och att innehållet blir förutsägbart och trivialt. Därför är det angeläget att det finns public service- företag inom radion och televisionen som utan att vara beroende av en kommersiell marknad kan svara för mångfald och kvalitet. Nya elektroniska medier kan också göra det lättare för enskilda och grupper med små resurser att nå ut till andra med debattinlägg och konstnärliga verk. Massmedierna har spelat en viktig roll för att närma olika landsändar och regioner till varandra. Radion anses t.ex. ha haft stor betydelse för utvecklandet av ett riksspråk, samtidigt som dessa medier också gör det möjligt att spegla det som händer i olika delar av landet. Den svenska mediemarknaden har under lång tid kännetecknats av stor stabilitet både när det gäller utbud och publikvanor. Det är först under de senaste tio åren som mönstren luckrats upp på radio- och TV-området. Sammantaget - anförs det - präglas hela massmedieområdet av en fortgående förändring bl.a. till följd av den nya digitala tekniken. Datorerna har ändrat produktionstekniken inom såväl dagspress och tidskrifter som radio och TV. Många tidningar och tidskrifter publiceras i dag inte bara i tryckt form utan även elektroniskt. Det finns också publikationer som enbart är tillgängliga i elektronisk form. Även för radio och TV håller digitala distributionsformer på att slå igenom. De avsnitt i propositionen som avser dagspress och taltidningar behandlas - som nämnts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande - av konstitutionsutskottet.
13.2 Radio och TV (prop. 3 avsnitt 15.2)
I propositionen anförs bl.a. att statens åtgärder inom radions och televisionens område har dels formen av lagstiftning, som är giltig för alla som sänder radio eller television, dels formen av särskilda villkor för vissa programföretag. Dessa åtgärder bidrar på olika sätt till att de kulturpolitiska målen uppfylls. I det nya medielandskapet får programbolagens sätt att utforma sin verksamhet och disponera sina resurser stor betydelse för kulturlivet. Genom sin ställning som uppdragsgivare har radio- och TV- företagen i allmänhetens tjänst en viktig roll för konstnärlig förnyelse och för att ge yrkesverksamma konstnärer uttrycksmöjligheter. Radion och televisionen utnyttjar stora mängder av upphovsrättsskyddade verk och utgör på så sätt en betydelsefull inkomstkälla för kompositörer och andra skapande konstnärer. Radio och TV i allmänhetens tjänst är - anförs det - en av våra viktigaste kulturbärare i ett alltmer internationaliserat kultur- och medieutbud. För många är radion och televisionen den enda kontakten med opera, teater, bildkonst eller konstmusik. De människor som tar del av kultur i radio och TV är mångdubbelt fler än de som besöker konserter eller teaterföreställningar. Radion och televisionen har också egna konstnärliga uttrycksformer. En operaföreställning kan ge många människor i hela landet en musikupplevelse som annars bara skulle vara tillgänglig för dem som ryms i konsertsalen. Radio och TV blir därigenom den största teatern, den största underhållaren, den inflytelserikaste nyhetsförmedlaren och en viktig kunskapsförmedlare. Radio och TV i allmänhetens tjänst har en särskild roll som bärare av den nationella kulturella identiteten och det nationella kulturarvet. Vidare redovisar regeringen några av de förslag som förelades riksdagen i propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 bl.a. i fråga om programföretagens kulturpolitiska ansvar (prop. 1995/96:161). Utskottet behandlade utförligt regeringens förslag i sitt betänkande 1995/96:KrU12. Regeringen anför att den under hösten 1996 avser att inleda överläggningar om fortsatt tillstånd för TV 4 att bedriva sändningar i marknätet. Sedan propositionen överlämnades till riksdagen har regeringen träffat avtal med TV 4 om ett sådant tillstånd. Frågan om programpolitisk mångfald vid fördelning av framtida koncessioner för ljudradiosändningar berörs i propositionen. Förslag härvidlag har presenterats av Lokal- och närradiokommittén i betänkandet (SOU 1996:176) Den lokala radion. Under våren 1996 behandlade kulturutskottet frågan hur programföretagen för radio och TV uppfyller sitt public service-uppdrag. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag att programföretagen årligen skall följa upp och rapportera hur uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporterna skall sedan ges in till Granskningsnämnden för radio och TV (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 297). Då det gäller svensk TV-produktion anför regeringen bl.a. att den förändrade strukturen inom TV-branschen och den nya tekniken sannolikt innebär att mer resurser kan avsättas till produktion i stället för som tidigare till dis-tribution. I en situation av ett utökat TV-utbud där andelen utländskt producerat material växer är en stark svensk TV-programindustri betydelsefull bl.a. för bevarande av språket och kulturen. En stark inhemsk TV-programindustri kan skapa sysselsättning och medverka till internationell spridning av svenska TV- program. Därför är det ur kulturell och mediepolitisk synvinkel samt för sysselsättningen viktigt att främja en nationell TV-produktion så att mångfalden inom TV-programindustrin stimuleras och tillväxten främjas på lång sikt. Som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande avser regeringen att inom en snar framtid tillsätta en utredning med uppdrag att analysera den inhemska produktionen av program för distribution i olika TV- kanaler samt lägga fram förslag i detta syfte (jfr avsnitt 9.3). I sammanhanget vill utskottet erinra om att Operan och Dramatiska teatern - enligt gällande bidragsvillkor - har i uppdrag att utnyttja radion och televisionen i så stor omfattning som möjligt i syfte att göra teatrarnas produktioner tillgängliga för hela landets befolkning. Utskottet avser att i ett senare avsnitt i detta betänkande beröra frågan om televisering (avsnitt 17.1). Regeringen anför i propositionen att det på lång sikt är viktigt att resurser avsätts även för utbildningsändamål för svensk TV-produktion i syfte att stärka den inhemska TV-programindustrin och ett svenskt TV-utbud. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, att en TV- producentutbildning skall inrättas. Eftersom Dramatiska institutet har förutsättningar som krävs vad gäller lärarkompetens, lokaler och utrustning bör Dramatiska institutet ha ansvaret för denna utbildning. I propositionen berörs digitalisering av radio- och TV-sändningar. Bl.a. redovisas ett förslag i betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia om att införa marksänd digital TV. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.
14 Vissa övergripande frågor (prop. 3 avsnitt 16)
14.1 Mångkultur och internationellt samarbete (prop. 3 avsnitt 16.1)
Regeringen anför i kulturpropositionen att konst och kultur, det seriösa samtalet och den öppna debatten är betydelsefulla redskap i strävan att undanröja fördomar och öka kunskapsutbytet. De internationella kontakterna bidrar till att främja förståelsen mellan människorna i Sverige och i andra länder, liksom mellan olika grupper inom vårt lands gränser. Regeringen redovisar att Unesco har fått ett erbjudande om att regeringen under Kulturåret 1998 skall stå värd för en internationell konferens som ett led i uppföljningen av rapporten Vår skapande mångfald avlämnad år 1995 av Unescos Världskommission för kultur och utveckling. Vidare redovisar regeringen det europeiska och nordiska samarbetet på kulturområdet. Det konstateras att kulturpolitiken i princip är varje medlemsstats suveräna angelägenhet inom Europeiska unionen. Enligt artikel 128 punkt 1 i Maastrichtfördraget skall gemenskapen bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för deras nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet. I punkt 5 i artikeln sägs det att rådet - för att bidra till att de mål som anges i artikeln skall uppnås - skall vidta stimulansåtgärder som dock inte får omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Kulturutskottet har i samband med behandlingen av frågan om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige som medlem i EU behåller rätten att föra en egen kulturpolitik (yttr. 1994/95:KrU3y). Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 4 skall riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att noggrant uppmärksamma att EU- harmonisering inom kulturområdet är utesluten. Utskottet konstaterar att innehållet i artikel 128 i Maastrichtfördraget är känt för regeringen. Det finns inte grund för antagande att regeringen inte skulle agera i enlighet med bestämmelserna i artikeln. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Regeringen redovisar i kulturpropositionen att formerna för inrättandet av ett Världskulturhus i Södra teaterns lokaler i Stockholm utreds. En förutsättning är att Världskulturhuset kan finansieras gemensamt av staten och Stockholms kommun m.fl. intressenter i Stockholmsregionen. Ett förslag i frågan avses lämnas till riksdagen under våren 1997. Regeringen anför att ett sådant Världskulturhus skall bidra till att vidga gränserna och erbjuda en kulturell arena för hela Sveriges befolkning oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt ge status åt alla de kulturer som inte har en plats i kulturlivet i dag. En sådan mötesplats över etniska gränser skall bidra till att öka förståelsen människor emellan och minska rädslan för det som uppfattas som främmande. Den viktigaste åtgärden för att öka förståelsen mellan folkgrupper, öka invandrarnas delaktighet och integration i samhället och motverka rasism och främlingsfientlighet är enligt motion Kr283 (c) att svenskar och invandrare möts på ett naturligt sätt. Kulturmöten och mångfald skapar ny styrka och nya möjligheter. Motionärerna anser att risken är stor för att ett särskilt Världskulturhus i Stockholm kan bli ett hus endast för invandrare och att svenskarna inte finner vägen dit. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att utredningen om Världskulturhuset skall arbeta förutsättningslöst för att finna bästa möjliga metod att skapa Världskulturhuset i hela Sverige (yrkande 7). I motion Kr20 (v) anförs att den syn som genomsyrar kulturpropositionen, nämligen att främlingsfientlighet och rasism måste motverkas, måste gälla samhällets alla delar och verksamhetsområden. Tendenser till att isolera invandrarkulturerna bör motverkas. I stället bör dessa kulturer tillåtas att befrukta den svenska kulturen och att även utvecklas själva i den nya miljön. Motionärerna anser att varken Kulturutredningen, regeringen i kulturpropositionen eller Invandrarpolitiska kommittén har belyst det mångkulturella samhället i hela dess vidd. Motionärerna anser att regeringen bör intensifiera arbetet på det mångkulturella området och låta utarbeta ett handlingsprogram (yrkande 5). Regeringen bör enligt motion Kr246 (v) utarbeta ett förslag till hur ett kurdiskt kulturcentrum skall kunna förverkligas. Ett sådant centrum skall medverka till att den kurdiska kulturen inte utplånas. I centrumet skall finnas arkiv-, forsknings-, biblioteks- och informationsverksamhet. Mångfalden i invandrarkulturerna skall enligt motion Kr216 (s) yrkande 1 bejakas och hinder för invandrare att utöva sin egen kultur motverkas. Kulturen är ett instrument för samhället att motverka polarisering. Invandrarna bör därför stödjas och uppmuntras till att själva inrätta institutioner för utbildning i och utveckling av sin musik och dans och andra kulturyttringar från olika delar av världen. I en invandrarpolitisk motion, Sf625 (kd), tas upp många aspekter på det finska språkets och den sverigefinska minoritetens ställning i Sverige. Motionärerna anför bl.a. att kulturpolitiken inte får leda till att den sverigefinska gruppen uppfattar sig som en beständig finsk invandrargrupp i stället för den svenska minoritet de faktiskt är. Det sverigefinska kulturlivet bör stimuleras för att stärka de sverigefinska barnens och ungdomarnas känsla av att höra till det svenska samhället (yrkande 12). Utskottet anser att de frågor som tas upp i motionerna är mycket betydelsefulla för samhällets fortsatta utveckling. Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna och propositionen om den stora betydelsen av att främja förståelse mellan människor i Sverige och mellan människor i Sverige och andra länder. Lika betydelsefullt är det att människor kan utgå från och utveckla sin egen kultur vid mötet med andra kulturer inom och utom landet. Som framhålls i kulturpropositionen kan kulturen bidra till att öka förståelsen mellan människor. Konst och kultur, det seriösa samtalet och den öppna debatten är betydelsefulla redskap i strävan att undanröja fördomar och öka kunskapsutbytet. Mötet mellan olika kulturer bidrar och inspirerar också till nyskapande och utveckling. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande tillstyrkt att målen för den nationella kulturpolitiken skall innefatta främjande av kulturell mångfald, internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet (avsnitt 2). Utskottet påminner om att Invandrarpolitiska kommittén har avgivit sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU1996:55). Kommittén och reservanter inom kommittén har behandlat frågan om vad som menas med mångkultur och hur begreppet används inom forskningen, i den allmänna debatten, av offentliga organ m.m. Kommittén har valt att använda begreppet mångkultur som ett beskrivande begrepp, vilket enligt kommittén har den fördelen att det kan användas av hela samhället inte bara de delar av befolkningen som samlas under begreppet invandrare. Mångkultur görs därmed till en samhällsfråga och inte till en invandrarfråga. Kommittén anser att den etniska, språkliga och kulturella mångfald som finns i befolkningen och den spridning av personer med utländsk bakgrund som finns i landet är tillräckliga kriterier för att beskriva Sverige som mångkulturellt. Begreppet innehåller därmed mer än en etnisk dimension. Kommittén konstaterar därefter att av en sådan beskrivning av Sverige följer inte självklart hur staten och samhället skall förhålla sig till mångfalden eller vad som skall göras - bara att ett förhållningssätt behövs och att mångfald måste få betydelse för politiken och åtgärderna i samhället. Hur detta skall ske är en fråga som alltid - med utgångspunkt i ett samhälles grundläggande värden och historia - måste vara föremål för kontinuerliga diskussioner och ställningstaganden i den demokratiska processen. Särskilt viktigt i detta sammanhang är enligt kommitténs uppfattning att det demokratiska systemet förmår återspegla samhällets mångfald. Invandrarpolitiska kommittén anser att det är angeläget att inte bara ge utrymme för och erkänna olika kulturer och livsstilar, utan att också främja gemensamma mötesplatser och intressegemenskaper över etniska, kulturella och sociala tillhörigheter, så att ett ömsesidigt utbyte av värderingar, kunskaper och erfarenheter kan ske. När synsätt och erfarenheter får brytas mot varandra frigörs det mångkulturella samhällets resurser. Kommittén anför att kulturlivet skall vara öppet för nya impulser och spegla den förändrade sammansättningen av befolkningen. Statsbidrag till kulturella aktiviteter skall lämnas även till aktiviteter på andra språk än svenska och inom olika etniska grupper under förutsättning att de generella bidragsreglerna uppfylls. Dessutom bör särskilt stöd lämnas till kulturell verksamhet inom språkliga eller etniska grupper. Det är enligt kommitténs mening naturligt om kulturellt och socialt liv inom olika etniska grupper i huvudsak organiseras på initiativ av dem själva. Det statliga stödet till detta kulturella och sociala liv föreslås delas upp och ges dels till organisationerna, dels direkt till kulturella och sociala projekt inom grupperna. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en proposition på grundval av Invandrarpolitiska kommitténs förslag skall föreläggas riksdagen under våren 1997. Som Invandrarpolitiska kommittén påpekar måste det föras en kontinuerlig diskussion om hur det faktum att Sverige är en mångkulturell nation bör påverka samhället i alla dess delar. Denna diskussion får föras inom alla samhällsområden och åtgärder vidtas steg för steg. Utskottet anser att regeringens planer på inrättande av ett Världskulturhus i Södra teatern i Stockholm kan bli ett värdefullt sådant steg. Utskottet vill särskilt stryka under vikten av att detta Världskulturhus verkligen blir en angelägenhet och arena för landets hela befolkning, dvs. för alla människor i landet oavsett kulturell och etnisk tillhörighet och inte enbart för människor som bor i Stockholmsområdet utan för människor i hela landet. I propositionen exemplifieras de många olika slag av aktörer som skall kunna använda Världskulturhuset som arena och mötesplats. Det är viktigt att aktörerna representerar hela landet och att verksamheten även får betydelse för andra delar av landet än Stockholmsregionen. Det faktum att ett världskulturhus etableras får enligt utskottets mening inte medföra att andra kulturinstitutioner minskar sina strävanden att spegla landets mångfasetterade kultur och ta ansvar för att deras egen verksamhet verkligen vänder sig till alla befolkningsgrupper i landet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr283 (c) yrkande 7. Frågor som rör utformningen av de statliga insatserna för invandrarnas egna kulturella aktiviteter och deras egna organisationer behandlas som utskottet redovisat i det föregående i Invandrarpolitiska kommitténs betänkande. Utskottet anser att regeringens aviserade proposition våren 1997 bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till sådana frågor, som har anknytning till kommittébetänkandet och som tagits upp i motionerna, nämligen Kr20 (v) yrkande 5 om ett handlingsprogram för mångkultur, Kr216 (v) yrkande 1 om utveckling av invandrarnas kulturyttringar, Kr246 (s) om ett kurdiskt kulturcentrum och Sf625 (kd) yrkande 12 om stimulans av det sverigefinska kulturlivet. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i övrigt anfört under detta avsnitt i betänkandet avstyrker utskottet sålunda de nämnda motionsyrkandena. (Se även avsnitt 14.3 beträffande motion Kr216 (s) yrkande 3 om kultur i vården.)
14.2 Informationssamhället och utredningen Kulturnät Sverige (prop. 3 avsnitt 16.2)
Som utskottet tidigare redovisat (avsnitten 12.5.1 och 12.6.1) har regeringen tillkallat en särskild utredare som skall utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet (dir. 1995:129). Utredaren skall lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Uppdraget skall slutredovisas i början av år 1997. En av utgångspunkterna för utredningen skall vara att varje kulturinstitution bör använda sig av informationsteknik för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. Syftet bör enligt direktiven vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna. I ett delbetänkande (SOU 1996:110) har utredaren redovisat en kartläggning av kulturinstitutionernas nuvarande IT- användning och planerade IT-projekt.
14.3 Funktionshindrades kulturella möjligheter (prop. 3 avsnitt 16.3)
Enligt regeringen bör ett handlingsprogram utarbetas för ökat deltagande i kulturlivet för funktionshindrade. I propositionen konstateras att viktiga delar av vårt kulturliv bedrivs i institutionella former som personer med funktionshinder av olika skäl har svårt att ta del av. Ansvaret för att anpassning sker och att resurser avsätts för ändamålet ligger till stor del hos den enskilda institutionen. För de institutioner som är statliga eller får statsbidrag gäller att de skall verka enligt de kulturpolitiska målen. Förutsättningarna för att göra lokaler och utbud tillgängliga är emellertid mycket olika. Många av institutionerna inryms i gamla kulturbyggnader där en anpassning kan vara svår och kostnadskrävande, och tillgänglighetskrav och kulturmiljökrav kan stå i direkt motsatsförhållande till varandra. Regeringen anser att kulturinstitutionerna i högre grad bör arbeta för att funktionshindrade personer skall kunna få tillgång till ett ökat kulturutbud. Ett utökat samarbete bör kunna ske med handikapporganisationer och myndigheter. Enligt regeringens bedömning är en översyn på området nödvändig. Statens kulturråd bör därför få i uppdrag att göra en noggrann kartläggning samt utarbeta ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Möjligheterna för funktionshindrade personer att delta i kulturlivet är inte enbart beroende av vad som görs inom kulturområdet. Ett handlingsprogram bör därför enligt regeringen innehålla förslag om ansvarsfördelning på olika områden och nivåer. Vidare skall handlingsprogrammet innehålla mål på både kortare och längre sikt. Statens kulturråd skall därefter lämna förslag om åtgärder. Kulturrådets arbete bör ske i nära samarbete med handikapporganisationer, studieförbund, folkhögskolor, folkrörelser och myndigheter. Som anförs i propositionen har inom ramen för 1994 års handikappreform flera viktiga förbättringar genomförts på kultur- och medieområdet. Genom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall t.ex. kommunerna verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för svårt funktionshindrade personer. Även staten har förstärkt sina insatser framför allt när det gäller produktionen av videogram på teckenspråk (Dövas TV). Frågor om radio- och TV-program för funktionshindrade har vid flera tillfällen behandlats av utskottet. Våren 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92: KrU28, rskr. 329) konstaterade utskottet att programföretagen under föregående och innevarande avtalsperiod gjort stora insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Utskottet fann det angeläget att den positiva utveckling som hade ägt rum på detta område kunde fortsätta även under avtalsperioden 1993-1996 och ansåg att programföretagen även under denna avtalsperiod skulle åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för funktionshindrade. Riksdagens beslut innebar bl.a. att programföretagen skulle utarbeta en rullande plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. I samband med riksdagens ställningstagande våren 1996 till riktlinjerna för programverksamheten under avtalsperioden 1997-2001 fastslogs programföretagens skyldighet att även i fortsättningen göra de ordinarie programmen tillgängliga för funktionshindrade (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 297). Tillgängligheten skall ökas successivt genom att företagen utnyttjar befintlig och ny teknik. Som anförs i propositionen är det en kulturpolitisk ambition att kulturen skall kunna erbjudas alla och att människor med funktionsnedsättning bereds möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. I likhet med regeringen anser utskottet att kulturinstitutionerna har ett särskilt ansvar att söka nya vägar att nå fram till alla de grupper som i dag inte är delaktiga i landets kulturutbud medan staten bör ta ansvar för att främja tillgängligheten till kulturinstitutionernas lokaler och utbud. Institutionernas insatser för funktionshindrade varierar emellertid. Som regeringen konstaterar har biblioteken kommit längst, särskilt när det gäller synskadade. Flera museer arbetar med att göra sina samlingar tillgängliga. Fortfarande är dock verksamheten vid många kulturinstitutioner inte tillgänglig för funktionshindrade och det gäller såväl anpassningen av själva verksamheten som det faktiska tillträdet till lokalerna. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att som angetts i det föregående det skall utarbetas en handlingsplan med förslag till åtgärder. Motionärerna bakom motion Kr283 (c) finner det anmärkningsvärt att frågor om effekterna från kulturell synpunkt av ädelreformen inte berörs i propositionen. Regeringen bör därför ge Statens kulturråd i uppdrag att i samarbete med berörda parter snarast göra en utvärdering med här angiven inriktning (yrkande 29). Utskottet har inhämtat att Svenska kommunförbundet ser sina insatser för kultur i vården som ett led i arbetet med att fullfölja lagstiftningens intentioner om allas möjligheter att delta i samhällsgemenskapen och leva som andra. Härvid får ålder, funktionshinder och behov av samhällets insatser inte utgöra ett hinder. Till de fundamentala mänskliga behoven räknas även de kulturella behoven. Kulturella insatser blir därmed en naturlig del i vård- och omsorgsarbetet och det framhålls som en mänsklig rättighet att individens sinnliga behov ges samma dignitet som de fysiologiska behoven. I planeringsförutsättningarna för år 1997 framhåller Kommunförbundet samarbetet mellan kommunernas sektioner för kultur/fritid och sektionerna för vård och omsorg som nödvändigt. Det är främst personalens kompetensutveckling som enligt förbundet utgör förutsättningen för kommunernas möjligheter att leva upp till lagstiftningens intentioner. Utveckling av den enskildes behov av vård och service förutsätter samverkan på kommunal nivå mellan främst kulturförvaltning, socialförvaltning (eller motsvarande organ) och ansvariga politiska nämnder. Genom olika fortbildningsinsatser eftersträvar Kommunförbundet att socialförvaltningarna eller motsvarande organ skall ha huvudansvaret för att den enskildes behov av upplevelser och livskvalitet tillfredsställs medan kulturförvaltningarna får rollen som konsulter och inspiratörer. Som en mycket viktig grupp i detta sammanhang framhåller Kommunförbundet biståndsbedömarna. Redan vid det första mötet med den hjälpsökande bör behovet av kulturell stimulans uppmärksammas för att sedan ingå i bedömningsunderlaget. Kommunförbundet anser att insatserna främst bör riktas mot de regionala kommunförbunden, och förbundet kommer att under det närmaste verksamhetsåret ge kommunerna service i form av intressebevakning, erfarenhetsförmedling och fortbildning. Som en konsekvens härav avvecklar Landstingsförbundet sitt engagemang i Kultur i vården (Arts in Hospital), UNESCO:s samarbetsprojekt inom ramen för FN:s kulturårtionde som pågår t.o.m. år 1997. Enligt vad utskottet erfarit kommer Kulturrådet att under år 1997 överta huvudansvaret för projektet genom att bl.a. bestrida vissa kostnader samt avveckla och slutrapportera projektet inom ramen för övrig rapportering angående Kulturårtiondet. Med ädelreformen överfördes huvudmannaskapet för äldrevården från landstingen till kommunerna. Av ovanstående redogörelse framgår att Kommunförbundet i viss mån har övertagit den samordnande funktion för bl.a. kultur i vården som tidigare ankom på landstingen, vilket också innebär att arbetsformerna delvis har förändrats. Som anförs i motion Kr283 (c) måste en nationell kulturpolitik omfatta alla medborgare. Utskottet delar också motionärernas syn på den stora betydelse kulturella aktiviteter kan ha för rehabilitering och behandling av olika sjukdomstillstånd liksom den viktiga roll studieförbundens verksamhet har för äldre, sjuka och funktionshindrade. Utskottet gör bedömningen att Kulturrådets rapport om Kulturårtiondet bör avvaktas innan ställning tas till frågan huruvida det bör göras en särskild utvärdering av effekterna av ädel-reformen från kulturell synpunkt. Motionsförslaget bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkande 29 avstyrks således. Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Kr216 (s) yrkande 3. Motionärerna anför att kulturens helande kraft bör göra det självklart att stödja invandrarnas egna insatser inom vård och psykiatri, speciellt när det gäller vården i livets slutskede. Motionärerna vill att en utredning skall tillsättas för att utreda kulturens roll vid sjukvård, rehabilitering och vård i livets slutskede. I enlighet med de synpunkter som redovisats i det föregående anser utskottet att kulturella insatser kan ha stor betydelse för bl.a. de grupper som motionärerna åsyftar. Det har också framhållits att en nationell kulturpolitik måste omfatta alla medborgare. Detta kan innebära att särskilda resurser behöver avsättas för sådana grupper av medborgare som behöver ett särskilt stöd på kulturområdet. Utskottet är inte nu berett att ta initiativ till en sådan utredning som motionärerna föreslår. Vid denna bedömning beaktar utskottet att frågor av det slag som motionärerna tar upp kan förväntas bli belysta under remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av Invandrarpolitiska kommittens slutbetänkande (1996:55) Sverige, framtiden och månfalden. Motionsyrkandet avstyrks således.
15 Kulturåret 1998 (prop. 3 avsnitt 17)
Regeringen beräknar att sammanlagt 150 miljoner kronor skall stå till Kulturhuvudstadsårets förfogande fördelat med 75 miljoner kronor för år 1997 och lika mycket under år 1998. Insatserna finansieras dels med medel från anslaget A 3 Kulturåret, dels med medel från programmet för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96: FiU15, rskr. 1995/96:307). Regeringen beräknar vidare att projektet Kultur i hela landet kan disponera 50 miljoner kronor under år 1997 och 55 miljoner kronor under år 1998, dvs. sammanlagt 105 miljoner kronor. Dessa insatser finansieras med a) medel från anslaget A 3 Kulturåret, b) medel som regeringen disponerar för projektet Kultur i skolan under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete samt c) medel från Stiftelsen Framtidens kultur - enligt vad regeringen har erfarit bedömer stiftelsen att minst 30 miljoner kronor per år kommer att fördelas åren 1997 och 1998 - och d) medel från vissa fonder. Utöver nu nämnda sammanlagt 255 miljoner kronor beräknar regeringen att ytterligare medel kommer att finnas tillgängliga för Kulturåret. I budgetpropositionen för år 1997 föreslår regeringen under Utgiftsområde 16 att medel skall anvisas till de konstnärliga högskolorna för projekt i samband med Kulturåret samt att Riksantikvarieämbetet och statliga museer skall få disponera särskilda medel under Utgiftsområde 17 för att aktivt kunna delta i Kulturåret. Sammantaget beräknar regeringen att omkring 30 miljoner kronor kommer att disponeras för dessa projekt under Kulturåret. Många av projekten kommer enligt regeringens bedömning att ha bäring på Kultur i hela landet. Sammanlagt skall således 285 miljoner kronor stå till förfogande under åren 1997 och 1998 för Kulturåret 1998. Regeringen betonar särskilt att kulturen under Kulturåret 1998 skall manifesteras både i Europas kulturhuvudstad Stockholm och i hela landet. Varje region, kommun och litet samhälle bör, anför regeringen, samla sina resurser för att bidra till att göra Kulturåret till en nationell begivenhet med genomslag och effekter inte bara på kulturens område utan även inom miljö-, turist- och sysselsättningsområdena. Regeringen understryker också att ungdomen är en prioriterad målgrupp när det gäller kultursatsningar och framhåller att det mångkulturella mötet är en viktig del i kulturpolitiken. Synpunkter på inriktningen av verksamheten under Kulturåret 1998 lämnas i fyra motioner. I motion Kr207 (m) yrkande 2 sägs att alla möjligheter bör tas till vara att i anslutning till kulturhuvudstadsåret redovisa det som är specifikt svenskt även från andra delar av landet än Stockholm. De offentliga anslagen till projekten måste utformas så att de blir till gagn för en samverkan mellan huvudstaden och resten av landet även efter kulturhuvudstadsåret. Kulturhuvudstadsåret bör bli ytterligare en väg att bygga broar mellan kulturutövare och publik i hela Sverige. Uppmärksamheten kring kulturhuvudstadsåret bör också användas till att i vidaste mening presentera och marknadsföra svenskt kunnande och svenska produkter i ett utvecklat samarbete med näringslivet. Motionärerna anför att det också är väsentligt att tillämpningen av skattereglerna för kultursponsring underlättar sådant arbete. I motion Kr219 (c) anförs att det är viktigt för både gamla och nya svenskar att ha kunskap om sina rötter och sin historia, sina traditioner och seder och bruk. Kulturen bygger till stor del på traditioner och kulturarv. Det mesta som skildras inom historien och kulturen, när det gäller kulturarvet, är männens historia. Denna brist bör rättas till. En betydande del av de medel som används under kulturhuvudstadsåret bör användas till projekt, utställningar och aktiviteter som belyser kvinnors del i det gemensamma kulturarvet (yrkande 2). I motion Kr224 (fp) hemställs att föreningen Svenska Musikfestivaler och föreningens medlemmar skall erhålla sammanlagt 10 miljoner kronor från medel anvisade till kulturhuvudstadsåret och till projektet Kultur i hela landet. Under kulturhuvudstadsåret bör enligt motion Kr4 (mp) samtliga berörda nationella institutioner bistå såväl Stockholm som resten av landet med stöd och hjälp (yrkande 5). Utskottet har med stort intresse kontinuerligt tagit del av förberedelsearbetet inför kulturhuvudstadsåret 1998. De övergripande målen för kulturhuvudstadsåret i Stockholm är att långsiktigt förbättra kulturens ställning och tillgänglighet i Stockholm och Sverige samt att stimulera de kulturella kontakterna med Europa. En kulturhuvudstads uppdrag är att för den europeiska publiken visa upp speciella aspekter av stadens, regionens och landets kultur. Kulturhuvudstadsåret ger ett enastående tillfälle till en kraftsamling kring kulturen i hela landet. Utskottet finner det därför särskilt viktigt att den satsning som görs från statens sida på kulturhuvudstadsåret också motsvaras av en statlig satsning av ungefär samma storlek på verksamhet under Kulturåret 1998 i övriga landet. Kulturåret 1998 bör genomföras på ett sådant sätt att det samarbete mellan Stockholm och landets regioner som nu byggs upp också lever kvar och utvecklas efter 1998. Detta gäller självfallet inte enbart samarbetet mellan Stockholm och övriga landet utan, minst lika viktigt, också samarbetet mellan olika regioner utanför Stockholm. I en resursknapp tid kan ökad samverkan över landstings- och kommungränserna stimulera till nyskapande och förbättra tillgängligheten till kulturen i alla dess former. Det är också angeläget att näringslivet deltar i Kulturåret 1998. Då det gäller frågan om reglerna för företags avdragsrätt vid s.k. kultursponsring vill utskottet hänvisa till den interpellationsdebatt som nyligen hölls i riksdagen (prot. 1996/97:26). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr207 (m) yrkande 2. Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen i årets budgetproposition beräknar medel för t.ex. konsthögskolornas, Riksantikvarieämbetet och de statliga museernas medverkan under Kulturåret 1998 och att regeringen bedömer att medlen skall komma hela landet till godo. Utskottet erinrar också om att nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern och de elva statliga centralmuseerna har ett nationellt ansvar. Något särskilt uttalande från riksdagen i fråga om dessa statliga institutioners aktiviteter under Kulturåret 1998 torde inte vara nödvändigt. Motion Kr4 (mp) yrkande 5 avstyrks. Utskottet utgår från att alla inom kulturen verksamma är medvetna om och arbetar utifrån den utgångspunkten att kvinnors och mäns liv och historia bör återspeglas på ett jämbördigt sätt i all kulturell verksamhet. Utskottet uttryckte t.ex. vid föregående riksmöte den åsikten att det är av stor betydelse att även ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia bör speglas av våra museer. Utskottet är dock inte berett att inför Kulturåret 1998 göra ett uttalande som innebär att större delen av medlen skulle avsättas för att spegla kvinnornas del av historia och tradition. Det bör ankomma på de institutioner, organisationer, myndigheter m.fl. som arbetar med verksamheten inför kulturhuvudstadsåret och projektet Kultur i hela landet att ansvara för att både kvinnor och män speglas och deltar i kulturårets aktiviteter. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr219 (c) yrkande 2. Utskottet anser att riksdagen inte bör utpeka något särskilt projekt som mottagare av medel anvisade till Kulturåret 1998. Riksdagen bör avslå motion Kr224 (fp).
C Budgetfrågor (prop. 1 utgiftsområde 17)
16 Allmän kulturverksamhet (A)
16.1 Statens kulturråd (A 1)
Regeringen föreslår att målen för Statens kulturråd skall vara att - genom bidragsgivning, information, samverkan och andra åtgärder främja konstnärlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet och bruket av det inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och stimulera eget skapande, - bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala insatserna i syfte att slå vakt om en nationell kulturpolitik, främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet, - verka för att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra samhällsområden, - främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt förbättra metoderna för uppföljning och utvärdering av kulturpolitiken i syfte att öka och sprida den samlade kunskapen inom kulturområdet. Målen innebär inte någon förändring av den nuvarande verksamhetsinriktningen (se även avsnitt 4.3). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 27 883 000 kronor varav 500 000 kronor är en resursförstärkning för arbetet med metodutveckling bl.a. för mål och resultatstyrning inom kulturområdet. I motion Kr260 (m) anförs att Kulturrådets mångåriga och dominerande roll vid bedömning av kulturverksamheter, tilldelning av statliga medel till olika områden och uppföljning av de områden där staten genom medelstilldelning har ett avgörande inflytande bör brytas. Denna dominans medför risker för att en nödvändig förnyelse av kulturen förhindras. Motionärerna hemställer att Kulturrådets ansvarsområde begränsas och att anslaget minskas med 15 000 000 kronor till 12 883 000 kronor nästa budgetår (yrkande 1). Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste tjugo åren haft att ta ställning till frågan om Kulturrådets existens och ansvarsområde. Utskottet anser i dag, liksom vid tidigare tillfällen, att det behövs en central myndighet på kulturområdet likaväl som på andra områden. Riksdagen godkände för tio år sedan att de dåvarande nämnderna under Kulturrådet, tillsatta av regeringen för utredningar och för fördelning av medel inom olika konstområden, ersattes av referens- och arbetsgrupper. Kulturrådet avgör vilka grupper som skall finnas och tillsätter dem. Utskottet förutsätter att Kulturrådet tillgodoser behovet av förnyelse över åren både vad gäller gruppernas arbetsområden och deras sammansättning. Utskottet vill också understryka att mångfalden och förnyelsen inom kulturområdet främjas av det faktum att statligt stöd fördelas av ett antal från varandra fristående instanser, såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden och inom den Bildkonstnärsfonden och olika arbetsgrupper, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Svenska institutet och Svenska Filminstitutet. Utskottet har i det föregående betonat vikten av att det utformas tydliga mål för kulturområdet som gör det möjligt att mäta och bedöma måluppfyllelse och att utvärdera effekterna av den statliga kulturpolitiken (avsnitt 4.2). Utskottet ser det därför som mycket betydelsefullt att Kulturrådet intensifierar arbetet med utveckling av metoder inom mål- och resultatstyrning. I motion Kr20 (v) yrkande 16 hemställs i enlighet med Kulturutredningens förslag att Kulturrådets utvärderingsansvar skall omfatta även medieverksamhet. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i kulturpropositionen att Kulturrådet inte skall ha uppdraget att utvärdera verksamhet som rådet inte har ansvar för. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet. Utskottet vill i sammanhanget nämna att public service- företagen har i uppdrag att följa upp sin verksamhet och att Granskningsnämnden för radio och TV skall granska deras uppföljningsrapporter (se även avsnitt 13.2 i det föregående). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna Kr20 (v) yrkande 16 och Kr260 (m) yrkande 1 godkänner de av regeringen föreslagna övergripande målen för Kulturrådet och anvisar det begärda anslaget om 27 883 000 kronor.
16.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2)
Regeringen föreslår att anslaget Utveckling, internationellt samarbete m.m., anslaget Bidrag till samisk kultur (vilket avser samisk kultur och sektorsforskning, se även avsnitt 6.12) samt delar av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. skall föras samman under ett nytt ramanslag benämnt Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete. De delar av det hittillsvarande anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. som tas med under det nya ramanslaget avser följande ändamål. Medel beräknas till Kulturrådets disposition för tillfälliga insatser av utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vidare beräknas medel till centrala amatörorganisationer, centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet och mångkulturella organisationer för arkiv, dokumentation och forskning. Medel beräknas för de nuvarande anslagsposterna till bidrag till internationellt kulturutbyte som disponeras av Statens kulturråd och Svenska institutet samt bidrag till Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare, Svenska föreningen Norden, Svenskhemmet Voksenåsen i Norge, Svensk-norska samarbetsfonden för stipendier för vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen, Hanaholmens kulturcentrum i Finland, Vstersjöns författar- och översättarcentrum i Visby och Nämnden för svensk-grekiskt kultursamarbete. Inom anslaget beräknas också medel för bidrag för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet samt bidrag för vissa gemensamma ändamål för folkbiblioteken. Slutligen tas under anslaget upp vissa medel till regeringens disposition. Dessa avser kostnader dels för utvecklingsprojektet Kultur i Skolan, som bedrivs av en särskild arbetsgrupp inom Kulturdepartementet, dels för internationellt samarbete samt utvecklingsarbete och andra särskilda insatser inom kulturområdet. Regeringen redovisar inte någon fördelning av det nya ramanslaget på anslagsposter. Utskottet avser att noga följa upp fördelningen av medlen under anslaget. Regeringen beräknar medel för Norrdans som ingår i Norrlands Musik och Dansteater om 2,7 miljoner kronor. Vidare föreslås Kulturrådet få en ökning med 0,5 miljoner kronor till internationellt kulturutbyte. Medlen för verksamheten med länskonstnärer som permanentas föreslås ökas med 5 miljoner kronor. För insatser på museiområdet för att motverka främlingsfientlighet beräknas 1 miljon kronor. Bidraget till Hanaholmens kulturcentrum föreslås ökas med 0,2 miljoner kronor. Regeringen föreslår att totalt 131 288 000 kronor skall anvisas under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling och internationellt kulturutbyte och samarbete. Enligt motion Kr260 (m) yrkande 2 bör anslaget minskas med 50 miljoner kronor, bl.a. bör bidrag till länskonstnärer om sammanlagt 6,7 miljoner kronor inte utbetalas. I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del föreslås en ökad medelsanvisning om 34 750 000 kronor att fördelas med - 1 miljon kronor till kultur i arbetslivet - 2,5 miljoner kronor till Folkrörelsernas konstfrämjande (denna del av motionen behandlar utskottet under avsnitt 19.5 avseende anslaget Bidrag till bild- och formområdet, D 5) - 0,25 miljoner kronor till Folkrörelsearkiven finansierad genom en motsvarande minskning av bidraget till Riksarkivet (anslaget Riksarkivet och landsarkiven, F 1 behandlas under avsnitt 21.1, se även anslaget Riksantikvarieämbetet under avsnitt 22.1) - 3 miljoner kronor till multimedieverkstäder - 10 miljoner kronor till kulturskolor - 2,5 miljoner kronor till internationellt kulturutbyte - 15 miljoner kronor till integration av kultur i barnomsorgens och skolans ordinarie verksamhet. I motion Kr20 (v) anförs att besparingarna i kommunerna har lett till att många arbetsplatsbibliotek lagts ned. I motionen föreslås därför att ett stöd skall inrättas härför (yrkande 8). I motion Kr259 (v) yrkande 3 föreslås att 1,5 miljoner kronor skall anvisas för ett sådant stöd. Redan nu finns möjlighet att erhålla statligt stöd för att inrätta arbetsplatsbibliotek från de medel som beräknats för Kulturrådets disposition för utvecklingsverksamhet. Vidare har fackföreningarna möjlighet att erhålla visst bidrag från de särskilda medel som är avsedda för Kultur i arbetslivet. Syftet med de båda motionsyrkandena är således redan tillgodosett varför de avstyrks i aktuella delar. I motion Kr20 (v) yrkande 4 anförs att den i motion Kr259 (v) föreslagna satsningen på multimedieverkstäder är angelägen, bl.a. från jämställdhetssynpunkt. Synpunkter på det i motion Kr 259 (v) föreslagna ökade stödet till kulturskolor och till kultur i barnomsorgen och skolan lämnas i motionerna Kr20 (v) yrkandena 2 och 3 och Kr272 (v). Det för barnens utveckling mycket viktiga arbete som kommunerna påbörjat och planerat inom dessa områden hotas av kommunernas trängda ekonomiska läge. Det är en rättvise- och jämlikhetsfråga att alla barn får möjligheter att delta i kulturlivet. Musik- och kulturskolornas ställning i kommunerna bör enligt motion Kr4 (mp) värnas och lyftas fram (yrkande 27). Varje barn bör ha rätt till en grundutbildning på ett instrument inom kultur- eller musikskola oavsett var i Sverige de bor (yrkande 28). Utvecklingen med nedläggning av musik- och kulturskolor i flera kommuner är oroande. Även i motionerna Kr13 (kd) yrkande 7 och Kr258 (kd) yrkande 2 framhålls att kommunerna bör prioritera fortsatt satsning på musikskoleverksamheten. Motionärerna betonar den betydelse musikskolorna har haft för ett ökat musikintresse hos många människor. Utskottet kan inte nog understryka den stora betydelse musik- och kulturskolorna har och har haft för musiklivet i hela landet. Musik- och kulturskolorna har haft en avsevärd del i utvecklingen av musiken i Sverige bl.a. som start för alla de människor som deltar i ett amatörmusikliv av stor bredd och omfattning och för många av våra professionella musiker och sångare. Musik- och kulturskolorna har också stor betydelse för att väcka barnens intresse för musik i alla dess former och utveckla dem till att bli en kunnig och intresserad publik. Utskottet delar motionärernas oro för att kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra ett avbrott i utvecklingen av musik- och kulturskolorna. Ansvaret för musik- och kulturskolorna måste dock förbli kommunernas. Staten kan lämna bidrag till stimulans och utveckling men inte till den reguljära driften. Utan anvisande av icke obetydliga statliga medel till musik- och kulturskolorna torde ett uttalande av riksdagen till regeringen om dessa skolors fortlevnad ha ringa inverkan på kommunernas egna prioriteringar. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Kr4 (mp) yrkandena 27 och 28, Kr13 (kd) yrkande 7, Kr20 (v) yrkandena 2 och 3, Kr258 (kd) yrkande 2 och Kr272 (v). Under förevarande anslag beräknar regeringen medel för utvecklingsprojektet Kultur i skolan vilket kommer att kopplas samman med projektet Kulturåret 1998 i vad avser kultursatsningar utanför kulturhuvudstaden Stockholm (för vilken särskilda medel anvisas). Utskottet kan - inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17 - inte tillstyrka en omföring av medel för att kunna öka bidragen till kulturverksamhet i skolan och till verksamhet för barn och ungdom med de belopp som föreslås i motion Kr259 (v) yrkande 3. Utskottet avstyrker motionen - liksom motion Kr20 (v) yrkande 4 - även i fråga om medel till multimedieverkstäder. Med hänvisning bl.a. till att riksdagen nyligen fastställt ram för utgiftsområde 17, varför några anslagsökningar utöver ramen inte är möjliga, avstyrker utskottet motion Kr259 (v) yrkande 3 i övriga delar med undantag av den del som avser 2,5 miljoner kronor till Folkrörelsernas konstfrämjande. Denna senare fråga tar utskottet upp under anslaget Bidrag till bild- och formområdet (avsnitt 19.5). I vad gäller frågan om omföring av medel till förevarande anslag för Folkrörelsearkiven från Riksarkivet avstyrker utskottet i en annan del av betänkandet den i motionen föreslagna minskningen av anslaget Riksarkivet och landsarkiven (avsnitt 21.1). Motionen avstyrks även i nu aktuell del. I anslutning till frågan om kultur i skolan tar utskottet upp två motioner, nämligen Kr18 (s) och Kr275 (c), vari yrkas att friluftsmuseet Jamtli i Östersund, som utgör en del av länsmuseet, skall få ett statligt uppdrag att utveckla nya former av ungdomsverksamhet inom kulturområdet med den verksamhet som grund som redan finns och utvecklas av museet i samarbete med barnomsorg, skola, lärarutbildning och föreningsliv. Motionärerna anser att ett sådant uppdrag skulle kunna infogas i projekten Kultur i skolan och Kultur i hela landet. Utskottet erinrar om att en särskild arbetsgrupp tillsatts inom Kulturdepartementet för att leda verksamheten inom projektet Kultur i hela landet och att projektet Kultur i skolan ingår i denna verksamhet. Utskottet anser att det bör stå arbetsgruppen fritt att bedöma de ansökningar om medel som kommer in från hela landet och att riksdagen inte bör utpeka en särskild verksamhet för bidrag. Med det anförda avstyrks motionerna. Utskottet avstyrker förslaget i motion Kr260 (m) yrkande 2 om en minskning av anslaget med 50 miljoner kronor, dvs. med närmare 40 %. Utskottet anser att en sådan avsevärd minskning av medlen skulle drabba den samiska kulturen, verksamheten, utvecklingsarbetet och experimenten inom organisationer och institutioner, enskilda konstnärer, fria grupper, tidskrifts- och bokutgivning, det internationella kulturutbytet, kultur i skolan m.m. mycket kännbart. Utskottet har i en annan del av betänkandet med anledning av motion Kr251 (s) föreslagit att anslaget Bidrag till vissa museer skall ökas med 500 000 kronor (avsnitt 23.4). Ökningen avser bidraget till Millesgården. Utskottet föreslår att ökningen finansieras genom en motsvarande minskning av förevarande anslag avseende de medel som står till Kulturrådets disposition för utvecklingsverksamhet. Utskottet har i en annan del av betänkandet med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande 26, Kr17 (fp) yrkande 15, Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i denna del och yrkande 2 och Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4, båda i denna del, föreslagit att anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner skall ökas med 4 miljoner kronor (avsnitt 17.2). Ökningen avser statligt bidrag till blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken. Utskottet föreslår att ökningen finansieras genom en motsvarande minskning av förevarande anslag med 2 miljoner kronor avseende de medel som står till Kulturrådets disposition för utvecklingsverksamhet och med 2 miljoner kronor avseende de medel som står till regeringens disposition under anslaget. Utskottet föreslår således att riksdagen under anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete skall anvisa ett belopp som är 4,5 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit, dvs. 126 788 000 kronor. I motion Kr270 (v, s, c, fp) redovisas situationen i Göteborg för de frilansande professionella dansarna när det gäller tillgången på offentligt stödd daglig träning. Motionärerna hävdar att det är en stor obalans mellan Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. I Göteborg finns inte längre träning stödd med arbetsmarknadsmedel. Det stöd som lämnas av Kulturrådet räcker inte till att täcka behovet. Dansarna behöver den dagliga träningen för att kunna söka arbete och för att kunna arbeta, men många har inte råd att betala träning som inte har offentliga bidrag. Motionärerna anser att en permanent lösning måste åstadkommas på frågan om träning för de professionella frilansdansarna i Västsverige. Utskottet förutsätter att Kulturrådet, som fördelar statligt bidrag från kulturbudgeten till frilansande professionella dansares träning, gör en kontinuerlig uppföljning av detta bidrags användning och effekter. Kulturrådet får därvid bedöma om fördelningen i landet av tillgängliga medel till träning står i proportion till behoven och till omfattningen av den professionella dansen på respektive ort. Dansen i regionerna hör till de frågor som särskilt uppmärksammas i kulturpropositionen. De nya medel som kunnat frigöras för satsningar på dansen avser både uppbyggnad av fasta ensembler och ökat stöd till fria grupper (avsnitten 6.9, 6.11, 17.2 och 17.3). Utskottet vill i fråga om tillgången på arbetsmarknadsmedel inom kultursektorn påminna om att en översyn skall göras av relationen mellan kulturpolitiken och arbetsmarknadspolitiken (prop. 3 s. 23-24 och 32-34). Utredningen skall studera hur det arbetsmarknadspolitiska stöd- och bidragssystemet påverkar kulturområdet i dag och lämna förslag till hur systemet kan effektiviseras och bättre anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för konstnärernas arbetsmarknad och till de kulturpolitiska målen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen Kr270 (v, s, c, fp) om ett särskilt uttalande från riksdagen om behovet av statligt stöd till dansares träning i Göteborg.
16.3 Kulturåret 1998 (A 3)
Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 15) behandlat frågor som rör inriktningen av de statliga insatserna för Kulturåret 1998. Utskottet har där bl.a. redovisat att regeringen beräknar att insatserna under åren 1997 och 1998 för Kulturåret 1998, dvs. både för kulturhuvudstadsåret i Stockholm och för projektet Kultur i hela landet, kommer att uppgå till sammanlagt 285 miljoner kronor från olika anslag på statsbudgeten, Stiftelsen Framtidens kultur och vissa fonder. Under anslaget Kulturåret 1998 beräknar regeringen 65 miljoner kronor för budgetåret 1997. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
16.4 Nationella uppdrag (A 4)
Utskottet har i det föregående i betänkandet (avsnitten 2.6, 6.4, 8.6, 9.6, 11.6 och 12.5.5) föreslagit riksdagen att godkänna regeringens förslag i kulturpropositionen om inrättande av nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst och museer. Utskottet har därvid avstyrkt dels ett motionsyrkande om avslag på regeringens förslag i fråga om nationellt uppdrag inom området museer, dels ett antal motionsyrkanden om inrättande av ytterligare nationella uppdrag. Det av utskottet tillstyrkta förslaget i kulturpropositionen innebär således att medel bör beräknas för sex nationella uppdrag. I budgetpropositionen beräknar regeringen 6 miljoner kronor under anslaget Nationella uppdrag för budgetåret 1997, dvs. 1 miljon kronor för vart och ett av de sex uppdragen. I motion Kr17 (fp) yrkande 14 hemställs att riksdagen skall beräkna 2 miljoner kronor per år för de institutioner som får ett nationellt uppdrag. I motionen hemställs också att antalet uppdrag skall utökas till sju så att regeringen skall kunna lämna ett uppdrag inom musiken till Göteborgsmusiken. Sammanlagt föreslås en medelsanvisning på 14 miljoner kronor. I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del hemställs att antalet nationella uppdrag skall vara sju, dvs. att det skall inrättas ytterligare ett uppdrag, nämligen inom området barnkultur, vilket skulle kunna lämnas till Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Dessutom anser motionärerna att sammanlagt 10 miljoner kronor skall anvisas för fördelning mellan de sammanlagt sju nationella uppdrag som enligt motionen bör inrättas. Motionens yrkande om 15 miljoner kronor under detta anslag för Norrlands Musik och Dansteater behandlas i det följande (avsnitt 17.2). Förslaget att inrätta ett nationellt uppdrag inom museiområdet bör enligt motion Kr260 (m) avslås av riksdagen, varför anslaget bör föras upp med 5 miljoner kronor (yrkande 3) i denna del. Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående i detta betänkande avseende hur många och inom vilka områden nationella uppdrag skall inrättas, föreslår att riksdagen med avslag på motionerna Kr17 (fp) yrkande 14, Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och Kr260 (m) yrkande 3 i denna del anvisar 6 miljoner kronor under anslaget Nationella uppdrag för de nationella uppdrag som förordas i kulturpropositionen.
16.5 Kulturfond
Med hänvisning till att utskottet tidigare i betänkandet (avsnitt 2.5) avstyrkt ett krav på att riksdagen skall ta initiativ till att inrätta en s.k. dubbleringsfond på kulturområdet avstyrker utskottet yrkande 27 i motion Kr260 (m), vari föreslås att riksdagen skall anvisa 100 miljoner kronor till en sådan fond.
17 Teater, dans och musik (B)
17.1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter (B 1)
Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern, anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter samt anslagsposten Dansens Hus under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. skall redovisas under ett gemensamt ramanslag för budgetåret 1997 benämnt Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna övergripande mål för bidraget till Riksteatern samt övergripande mål för övriga institutioner som erhåller bidrag under anslaget. Regeringen föreslår att målen för statens stöd skall vara att Svenska riksteatern skall - bedriva teater- och dansfrämjande verksamhet, - berika teater- och dansverksamheten i hela landet med egen produktion och samarbeten med andra producenter, - presentera ett allsidigt utbud som håller hög kvalitet och är en förebild för övriga regionala och lokala teatrar, - internationellt värna om och främja svenska språket och svensk teater.
De föreslagna målen skall inte innebära någon förändring av statens uppdrag till Riksteatern. Som utskottet redovisat tidigare i betänkandet (avsnitt 6.10) anför regeringen i kulturpropositionen att Riksteatern inom detta uppdrag ytterligare bör utveckla och förstärka sin arrangörs- och publikorganisation samt ge större utrymme för samarbete med andra producenter. Enligt motion Kr260 (m) yrkande 4 i denna del är det inte rimligt att behålla verksamheten vid Riksteatern på oförändrad nivå med tanke på att det nu finns ett regionalt teaterutbud. Vuxenteatern inom Riksteatern bör därför upphöra. Riksteatern bör bl.a. genom sina specialensembler erbjuda teaterarrangörerna det som de regionala teatrarna inte har kapacitet att producera. Motionärerna föreslår vidare att bidraget till teaterföreningarna bör ökas med 4,3 miljoner kronor inom ett kraftigt minskat anslag. En av Riksteaterns främsta uppgifter bör enligt motion Kr17 (fp) yrkande 8 vara att utöka samarbetet med Sveriges Television och Sveriges Radio, liksom samarbetet med institutionsteatrarna och de regionala teatrarna då det gäller turnéverksamhet. I samband med frågan om Riksteaterns uppdrag bör riksdagen enligt motion Kr250 (s) framhålla Riksteaterns ansvar för den sverigefinska teaterverksamheten i form av specialensemblen Finska riks. Utskottet finner - liksom regeringen - att det grundläggande uppdraget för Riksteatern bör stå kvar. Det är betydelsefullt för mångfalden i teaterutbudet och möjligheterna att nå så många som möjligt i landet med teater att Riksteatern även fortsättningsvis kan erbjuda vuxenteater, särskilt på mindre orter och långt från större städer. Någon sådan genomgripande förändring av Riksteaterns uppdrag som föreslås i motion Kr260 (m) yrkande 4 i denna del bör inte göras. Riksdagen bör avslå motionen i denna del. Utskottet anser också att det är mycket betydelsefullt att Riksteaterns specialinriktade verksamhet med ensemblerna Cullbergbaletten, Unga Riksteatern och Tyst teater samt verksamheten med finskspråkig teater och det mångkulturella projektet Shikasta fortsätter. Dessa verksamheter är både riktade mot vissa speciella publikgrupper och mycket viktiga inslag i det totala teater- och dansutbudet i landet. De är - som regeringen anför i kulturpropositionen - av nationellt intresse. De ger också ett betydande bidrag till utvecklingen och förnyelsen av teater och dans. Som utskottet redovisat anser regeringen att Riksteatern bör ge större utrymme för samarbete med andra producenter. Som anförs i kulturpropositionen bör Riksteaterns effektiva turnéorganisation och kontaktnät ute i landet vara en tillgång för bl.a. fria grupper och nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern. Utskottet erinrar om att regeringen i kulturpropositionen anför att staten skall medverka till att det finns förutsättningar för att teaterproduktionen i landet sprids via radio och television. När det gäller frågan om Riksteaterns samarbete med televison och radio anser utskottet att det bör ankomma på Riksteatern och medieföretagen att inom sina budgetramar och sina uppdrag finna och utveckla de samarbetsformer som de finner bäst. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att några sådana uttalanden om Riksteaterns uppdrag som begärs i motionerna Kr17 (fp) yrkande 8 och Kr250 (s) inte behöver göras. Motionsyrkandena avstyrks. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör godkänna de övergripande mål för statens bidrag till Svenska riksteatern som regeringen förordar i budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att målen för Operan skall vara att institutionen skall - vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet, - vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens områden, - stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa och framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer, - ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk, - nå en så bred och stor publik som möjligt, - genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.
Regeringen föreslår att målen för Dramatiska teatern skall vara att institutionen skall - vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet, - vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område, - stödja nyskapande svensk teaterkonst genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik, - ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk, - nå en så bred och stor publik som möjligt, - genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.
I motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna del hemställs att Operan och Dramatiska teatern även skall få preciserade uppdrag när det gäller uppsättningar för barn och ungdom. Motionärerna har uppmärksammat att en motsvarighet till det bidragsvillkor som i dag finns för nationalscenerna att särskilt uppmärksamma den unga publiken saknas i de föreslagna målen för dessa institutioner. Enligt motion Kr206 (m) bör Operan och Dramatiska teatern få i uppdrag att göra inspelningar så att när en föreställning inte längre spelas på scen, den kan sändas i TV för att göra det möjligt för hela landets befolkning att få se nationalscenernas uppsättningar. Vidare bör nationalscenerna redan under den tid när en föreställning spelas på scen tillhandahålla inspelning av föreställningen på video för försäljning. Utskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 6.2 och 6.3) redovisat regeringens syn på inriktningen av statens framtida insatser för teater och på de i budgetpropositionen föreslagna målen för nationalscenerna. Regeringen har därvid bl.a. anfört att spridningen av teater bör öka och tillgängligheten förbättras. Barn och ungdomar bör få tillgång till teater av hög kvalitet. Avsikten är också att nationalscenernas ställning skall stärkas i hela landet. Inom ramen för sitt uppdrag bör nationalscenerna verka för att i ökad utsträckning bli tillgängliga för hela svenska folket. Staten skall medverka till att det finns förutsättningar för att teaterproduktionen sprids via radio och TV. Fler TV- och radiosändningar skapar möjligheter för de boende utanför Stockholm att ta del av nationalscenernas uppsättningar. Antalet televisionsproduktioner - transmitteringar eller studioöverföringar - bör öka. Utskottet erinrar om att det i de statsbidragsvillkor som gäller för Operan i dag sägs att Operan skall utnyttja radio, television, grammofon- och bandinspelningar i så stor omfattning som möjligt för att göra teaterns produktioner tillgängliga för hela landets befolkning. De statsbidragsvillkor som i dag gäller för Dramatiska teatern inleds med att teatern skall driva scenisk konst på scener i Stockholm, vid gästspel i Sverige och utlandet samt i radio och television. I statsbidragsvillkoren för båda nationalscenerna ingår att de särskilt skall uppmärksamma den unga publiken. Utskottet förutsätter - mot bakgrund av de uttalanden som regeringen gör i kulturpropositionen om inriktningen på de statliga insatserna för teater och det sätt på vilket regeringen där utvecklar sin syn på de föreslagna målen för nationalscenerna - att det i kommande regleringsbrev tydligt uttrycks att nationalscenerna även i fortsättningen har ett uppdrag att uppmärksamma den unga publiken. Utskottet utgår också från att målet för nationalscenerna att nå en så bred och stor publik som möjligt utvecklas i regleringsbrev beträffande bl.a. utnyttjandet av radio och television för att nå ut i hela landet. Det är att märka att ansvaret för att nå ut med nationalscenernas och även andra teatrars föreställningar via radio och television inte enbart vilar på nationalscenerna utan i lika hög grad vilar på medieföretagen. Våren 1996 behandlade utskottet frågan om nya avtal för Sveriges Television och Sveriges Radio (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Utskottet instämde i det som regeringen anfört om att programföretagen bör samverka med kulturinstitutioner i alla de situationer där detta är möjligt och meningsfullt. Samarbetet bör vara frivilligt och finansieras inom programföretagens ordinarie medelstilldelning. Utskottet har i det föregående (avsnitt 6.3) i samband med redovisning av de av regeringen föreslagna målen för nationalscenerna inte haft något att erinra mot vad regeringen förordat. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda under detta tidigare avsnitt och till vad som här anförts att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Operan och Dramatiska teatern skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i budgetpropositionen samt avslår motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i denna del och Kr206 (m). Dansens Hus har till uppgift utveckla dansen i Sverige genom att fungera som gästspelsscen åt svenska och internationella dansensembler. Av verksamhetens offentliga bidrag kommer tre fjärdedelar från staten och en fjärdedel från Stockholms stad. Regeringen föreslår att målen för Dansens Hus skall vara att institutionen skall - tillförsäkra danskonsten plats och angelägenhet i samhället genom att presentera främst samtida svensk och internationell danskonst av högsta kvalitet, - i övriga arrangemang som exempelvis film, föreläsningar, seminarier m.m. verka för danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald gentemot publik och massmedier.
Utskottet instämmer i det som regeringen anfört i kulturpropositionen om betydelsen av verksamheten vid Dansens Hus och tillstyrker förslaget till mål för institutionen. Svenska rikskonserter har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivets organisationer m.fl. och lansering av svensk musik i utlandet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att målen för Svenska rikskonserter skall vara att institutionen skall - bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela landet genom att komplettera regional och lokal musikproduktion och i samarbete med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja musikfestivaler och andra större musikevenemang, - främja utvecklingen av olika musikgenrer genom stöd och service till musiklivets intresseorganisationer, - verka för att svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med andra länder.
Tidigare i detta betänkande (avsnitt 8.4) har utskottet redogjort för och tillstyrkt det som regeringen förordat i kulturpropositionen om inriktningen på Rikskonserters verksamhet. I sammanfattning innebär beslutet att Rikskonserters produktionsverksamhet inte skall minska och att Rikskonserter skall planera sin produktion i samråd med länsmusiken. Vidare skall Rikskonserter inte ha någon egen ensemble för blåsmusik, medan Rikskonserters fonogramverksamhet skall fortsätta i oförändrad omfattning. Utskottet har även avstyrkt motion Kr260 (m) yrkande 1 i fråga om en begränsning av Rikskonserters uppdrag. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr260 (m) yrkande 1 även i denna del godkänner att de övergripande målen för Rikskonserter skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att det nya ramanslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Rikskonserter skall föras upp med sammanlagt 712 254 000 kronor. Anslaget fördelas på anslagsposter enligt följande. 1. Bidrag till Svenska riksteatern 214 532 000 kronor, 2. Bidrag till Operan 269 202 000 kronor, 3. Bidrag till Dramatiska teatern 159 017 000 kronor, 4. Bidrag till Dansens Hus 14 546 000 kronor och 5. Bidrag till Svenska rikskonserter 54 957 000 kronor.
Vid medelsberäkningen har regeringen undantagit Operan och Dramatiska teatern från den generella besparing som för budgetåret 1997 skall gälla för all verksamhet som betecknas som statlig konsumtion. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att bidragsnivån ändå torde komma att kräva rationaliseringar och omstruktureringar i teatrarnas verksamhet. Regeringen uttalar att den följer utvecklingen och är beredd att under de kommande åren diskutera olika lösningar för att underlätta en sådan omstrukturering. Regeringen har redan i november, mindre än två månader efter det att budgetpropositionen lagts fram, beslutat att av medel som regeringen disponerar tilldela nationalscenerna 5 miljoner kronor vardera för att bl.a. finansiera lönekostnader under uppsägningstid för personal. Syftet med åtgärden är att underlätta de nödvändiga omstruktureringarna samt att kunna genomföra förändringar på ett så skonsamt sätt som möjligt för personalen. Regeringen har i samband med beslutet angett att möjligheten för Operan och Dramatiska teatern att återbetala medlen kommer att prövas under den fortsatta beredningen. Dramatiska teaterns behov av rörelsekapital och kapital för investeringar har delvis finansierats genom banklån. Regeringen föreslår att Dramatiska teatern under en begränsad tid får möjlighet att lägga över sina banklån på Riksgäldskontoret. Regeringen noterar att Dramatiska teatern har vidtagit och vidtar en rad åtgärder för att minska lånebehovet och att teatern avser att gradvis bygga upp en egen reserv. I motion Kr17 (fp) yrkande 9 hemställs att bidragen till Operan och Dramatiska teatern skall öka med sammanlagt 28 miljoner kronor nästa budgetår, varav 15 miljoner för Operan och 13 miljoner kronor för Dramatiska teatern. Motionärerna finner det oroande att de båda nationalscenerna lever i en betydande osäkerhet om sin framtida finansiering och nu tvingas att säga upp personal och dra ned på verksamheten. Med hänvisning till den stora skillnaden mellan bidraget till den statliga Operan i Stockholm och det statliga driftbidraget till de regionala teaterinstitutionerna i Göteborg föreslås i motion Kr271 (fp, m, c, v, kd) yrkande 1 i denna del att bidraget till Operan och Dramatiska teatern skall minskas med 15 miljoner kronor till förmån för en ökning av bidraget till Göteborgsoperan med samma belopp. Utskottet har förståelse för att även de institutioner och verksamheter som i budgetpropositionen undantas från kravet på besparingar hyser stor oro för hur de inom ramen för anvisade medel skall kunna genomföra sin verksamhet och sina åtaganden i enlighet med uppställda mål och utifrån sina egna, högst motiverade, och mycket högt ställda ambitioner. Kostnadsutvecklingen, särskilt inom sådana personalintensiva områden som teatern, kan i det rådande statsfinansiella läget inte följas av motsvarande uppräkningar av de statliga bidragen. Omprioriteringar och rationaliseringar blir då nödvändiga. Det bör i sammanhanget erinras om att många områden blir föremål för omfattande besparingar utöver den generella besparingen på statlig konsumtion om 3 % och att dessa områden utsätts för ännu större krav på förändrad verksamhet. Utskottet är övertygat om att ledningen för kulturinstitutionerna förmår att genomföra de svåra omställningar som nu förestår utan att verksamhetens kvalitet skadas även om de ekonomiska förutsättningarna har blivit kärva och verksamhetens omfattning behöver minskas. Med det nya budgetsystemet kommer en betydelsefull del av riksdagens arbete att utgöras av uppföljning och utvärdering i olika former av hur riksdagens beslut om medelsanvisning och mål för statsbidragsstödd verksamhet förs vidare av regeringen i förordningar och regleringsbrev och att på olika sätt informera sig om hur intentionerna med riksdagsbesluten genomförs och hur resultaten blir. Det är i första hand regeringens uppgift att svara för en mera detaljerad uppföljning av statligt stödd verksamhet och att återrapportera resultaten till riksdagen. Riksdagen behöver resultaten av uppföljningarna och utvärderingarna för att kunna se om verksamheten blivit den avsedda, om regeringen verkställt riksdagens beslut på ett sådant sätt att riksdagens intentioner kan genomföras och - inte minst viktigt - om riksdagen behöver ompröva sina tidigare beslut om det t.ex. skulle visa sig att det som riksdagen önskat uppnå kräver andra förutsättningar än vad som givits. Kulturutskottet avser att under en mandatperiod på olika sätt följa upp i vart fall de flesta av de större institutionerna inom sitt område. Sådan uppföljning kan ha formen av studiebesök och utfrågningar. Den kan också göras i form av analys av årsredovisningar, inhämtande av yttranden och information från berörda institutioner, m.m. Under åren 1995 och 1996 har utskottet på detta sätt informerat sig om Dramatiska teaterns situation i vad gäller bl.a. frågan om aktiekapitalets storlek, behoven av lån och svårigheterna att bygga upp egna reserver samt verksamhetens omfattning i och utanför Stockholm. Uppföljningen avslutades den 5 juni 1996 (kulturutskottets protokoll 1995/96:27). Utskottet förutsätter att regeringen i sitt kommande uppföljningsarbete beträffande Dramatiska teatern belyser rimligheten i de mål som ställs upp för teatern i relation till tillgängliga resurser. Utskottet förutsätter därvid att regeringen ställer sådana krav på Dramatiska teaterns återredovisning till regeringen att det blir möjligt att kunna diskutera hur prioriteringar mellan olika delar av verksamheten gjorts och hur uppsatta mål och delmål för verksamheten uppfyllts. Utskottet har - på grundval bl.a. av erfarenheterna från uppföljningen av Dramatiska teatern - berört några principiella aspekter på uppföljning och utvärdering av statligt stödd verksamhet även i ett tidigare avsnitt i betänkandet rörande mål- och resultatdialogen (avsnitt 4.2). Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens förslag till medelsberäkning för budgetåret 1997 för Operan och Dramatiska teatern och avslå motion Kr17 (fp) yrkande 9 om en ökning av bidragen till de båda institutionerna och motion Kr271 (fp, m, c, v, kd) yrkande 1 i denna del om en minskning av bidragen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Dramatiska teatern får möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsberäkning för Dansens Hus. I enlighet med sina förslag om en begränsad verksamhet inom Svenska riksteatern och Svenska rikskonserter föreslår motionärerna bakom motion Kr260 (m) yrkande 4 i denna del att bidragen till dessa institutioner skall minskas med 110 700 000 kronor respektive 20 000 000 kronor. I motion Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i denna del yrkas att bidraget till Rikskonserter skall minskas med 7 miljoner kronor till förmån för ett nytt statligt bidrag på samma belopp under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner avsett för blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken. Minskningen av bidraget till Rikskonserter torde avses rymmas inom den större minskning av bidraget till Rikskonserter som yrkas i motion Kr260 (m). Även i motion Kr283 (c) yrkande 17 yrkas på en minskning av bidraget till Rikskonserter med syfte att omfördela medlen till anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och därmed öka utrymmet för bidrag till regional verksamhet. I denna motion yrkas på en minskning med 3 miljoner kronor. Utskottet har i det föregående avstyrkt motion Kr260 (m) yrkande 4 i vad avser en väsentlig begränsning av Riksteaterns och Rikskonserters verksamhetsområden. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionsyrkandet även i fråga om en sammanlagd minskning av bidraget till de båda institutionerna om 130 700 000 kronor. Utskottet anser inte heller att anslaget till Rikskonserter bör minskas med de belopp som föreslås i motionerna Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i denna del och Kr283 (c) yrkande 17. Utskottet föreslår i enlighet med det anförda att riksdagen med avslag på motionsyrkandena beräknar de belopp för bidragen till Riksteatern och Rikskonserter som regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
17.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (B 2)
Regeringen föreslår att de hittillsvarande anslagen Bidrag till regional musikverksamhet (dvs. till länsmusikorganisationerna) och Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner skall föras samman under ett nytt ramanslag benämnt Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Utskottet har i det föregående behandlat de frågor som regeringen tagit upp i kulturpropositionen beträffande regional teater (avsnitt 6.1), dansen i regionerna (avsnitt 7.3) och regional musikverksamhet (avsnitt 8.3). Vidare har utskottet i det föregående (avsnitt 4.1) tillstyrkt regeringens förslag om ett reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet. Det nya systemet skall fr.o.m. budgetåret 1997 bl.a. omfatta regionala teater-, dans- och musikinstitutioner. När det gäller det statliga bidraget till länsmusiken kommer regeringen att överlägga med Landstingsförbundet om att införliva även detta bidrag i systemet fr.o.m. budgetåret 1998. I det nya systemet utgår bidrag i form av stödenheter. Regeringen avser att besluta att en stödenhet fr.o.m. den 1 januari 1997 skall vara 100 000 kr. Riksdagen beslutar om det totala anslagsbeloppet för varje område, exempelvis det totala beloppet för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Regeringen beslutar om vilka institutioner som skall vara bidragsberättigade. Kulturrådet fördelar stödenheterna mellan de bidragsberättigade institutionerna. Regeringen räknar i budgetpropositionen om det hittillsvarande stödet till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner till 3 155 stödenheter om vardera 100 000 kronor. Därav avses Kulturrådet lämna 20 stödenheter till Norrlands Musik och Dansteater (NMD). Till de 3 155 omräknade stödenheterna kommer enligt regeringens förslag 83 nya stödenheter genom att reformmedel tillförs anslaget. Av dessa 83 nya stödenheter är 40 avsedda för NMD, 30 för Östgötabaletten och 13 för Skånes dansteater. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att totalt 659 843 000 kronor skall anvisas under anslaget. I motionerna Kr4 (mp) yrkande 26, Kr17 (fp) yrkande 15, Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i denna del och Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4, båda i denna del, tas upp frågan om statligt stöd till civil blåsmusik nästa budgetår när Stockholms blåsarsymfoniker under Rikskonserter lagts ned. Motionärerna anser att blåsmusiken är en viktig del av kulturarvet som måste föras vidare på en hög professionell nivå även utanför det militära området. Det behövs också en blåsorkester av hög kvalitet som kan vara förebild och inspiratör för landets omfattande blåsmusik på amatörnivå. Motionärerna redovisar att blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken är en etablerad kulturinstitution av hög kvalitet. De framhåller att orkestern har stor betydelse för kulturlivet i Västsverige och att den är intresserad av att ha hela landet som verksamhetsfält, men att den inte har de ekonomiska resurserna för detta. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att Göteborgsmusiken skall inlemmas i den grupp av regionala orkestrar som är berättigade till statligt stöd under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. I motionerna hemställs att riksdagen under anslaget skall anvisa 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag avsedda för stöd till Göteborgsmusiken. Enligt motion Kr225 (m, c, fp, v, kd) bör förhandlingar tas upp med Göteborgsmusiken för att finna en långsiktig lösning på frågan om blåsmusikens ställning i Sverige och på frågan huruvida ansvaret för den civila blåsmusiken skall kunna läggas på Göteborgsmusiken (yrkande 2). I motion Kr225 (m, c, fp, v, kd) föreslås att anslagsökningen skall finansieras genom en motsvarande minskning av det statliga bidraget till Rikskonserter. Frågan om en minskning av bidraget till Rikskonserter har utskottet behandlat i det föregående i samband med anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Rikskonserter (avsnitt 17.1). Utskottet anser i likhet med motionärerna att staten bör ge ett särskilt - om än begränsat - stöd till den civila, professionella blåsmusiken även sedan Stockholms blåsarsymfoniker har lagts ned. Blåsmusiken är en viktig del av kulturarvet även på det civila området. Utskottet föreslår att förevarande anslag ökas med 4 miljoner kronor för ändamålet. I likhet med motionärerna anser utskottet att detta bidrag bör tilldelas Göteborgsmusiken under förutsättning att stöd även lämnas lokalt och regionalt. Bidraget bör utgå i form av stödenheter. Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande 26, Kr 17 (fp) yrkande 15, Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i denna del och yrkande 2 och Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4, båda i denna del, dels vid medelsanvisningen beräknar 4 miljoner kronor mer under förevarande anslag än vad regeringen gjort, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statligt stöd till blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken. Finansieringen av denna ökning av förevarande anslag tar utskottet upp under avsnitt 16.2 i betänkandet. I motion Kr269 (s) hemställs att ansvaret för den civila blåsmusikens utveckling m.m. skall läggas på ett blåsmusikcentrum i Nynäshamn, dock under förutsättning att de medel som frigjorts sedan Stockholms blåsarsymfoniker lagts ned kan användas för ändamålet. Utskottet påminner om att bidraget till Rikskonserter har räknats ned med 16 miljoner kronor för nästa budgetår som en följd av nedläggningen av Stockholms blåsarsymfoniker. I budgetpropositionen har de medel som frigjorts genom olika besparingar använts till nya satsningar, bl.a. på dansen. Utskottet avstyrker förslaget i motion Kr269 (s) om en satsning på ett blås-musikcentrum i Nynäshamn, vilken torde kräva en omfördelning av ca 16 miljoner kronor inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17. Utskottet har tidigare i betänkandet (avsnitt 17.1) avstyrkt motion Kr271 (fp, m, c, v, kd) yrkande 1 i vad avser en minskning av bidragen till Operan och Dramatiska teatern till förmån för ökat bidrag till Göteborgsoperan. Utskottet avstyrker i enlighet därmed motionsyrkandet i vad avser en höjning av förevarande anslag med 15 miljoner kronor till Göteborgsoperan. Med hänvisning till att stödenheterna till de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna i princip skall fördelas av Statens kulturråd avstyrker utskottet motionens förslag att 5 miljoner kronor inom förevarande anslag skall omfördelas från andra, i motionen icke angivna, institutioner till Göteborgs symfoniker (yrkande 2). Med samma motivering avstyrker utskottet också motion Kr14 (s) yrkande 1 om omfördelning av medel inom anslaget från icke angivna institutioner till Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker med syfte att bibehålla deras statsbidrag på nuvarande nivå. Likaså avstyrker utskottet motionens yrkande 3 om ett uttalande om Göteborgsoperans behov av höjd anslagsnivå. Ett uttalande från riksdagen om en höjning av anslagsnivån för Malmö symfoniorkester begärs i motion Kr226 (s). Motionen avstyrks av utskottet. I motion Kr283 (c) yrkas att 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas för att öka utrymmet för stöd till regional teater-, dans- och musikverksamhet (yrkande 16). Utskottet har i det föregående (avsnitt 17.1) avstyrkt motionen i vad avser en minskning av bidraget till Rikskonserter med 3 miljoner kronor till förmån för en ökning av förevarande anslag. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionens yrkande 16. Enligt motionen bör vidare 3 miljoner kronor frigöras inom anslaget genom att Östgötabaletten inte tilldelas något statligt bidrag eftersom något regionalt eller lokalt stöd enligt motionärernas mening inte torde komma att utgå till baletten (yrkande 15). Utskottet anser att regeringens förslag om en särskild satsning på den regionala dansen bör genomföras. Utskottet förutsätter att de regionala och lokala intressenterna bidrar med medel i enlighet med de statsbidragsregler som kommer att gälla. Motion Kr283 (c) yrkande 15 avstyrks därmed. Enligt motion Kr245 (v) är regeringens förslag till satsning på Norrlands Musik och Dansteater (NMD) inte tillräcklig för att projektet skall kunna utvecklas till den nationalscenssatsning som motionärerna anser att projektet skall syfta till. Motionärerna anför bl.a. att Härnösands kommun knappast kommer att delta i projektet varför statens insats bör vara större. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att NMD skall tilldelas 15 miljoner kronor för nästa budgetår under förutsättning att - som planerat - fyra teatrar kommer att delta. I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del hemställs att riksdagen skall anvisa 15 miljoner kronor. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om ökade medel under anslaget till regional musik- och dansteater och även förutsatt att regionala och lokala intressenter bidrar med medel i enlighet med de statsbidragsregler som kommer att gälla. Utskottet kan inte förorda en sådan omfördelning av medel under anslaget till förmån för NMD som förslagen i motionerna Kr245 (v) och Kr259 (v) skulle kräva, varför motionsyrkandena avstyrks. Utskottet avstyrker slutligen motionerna Kr228 (s) och Kr267 (c, m, v), i vilka yrkas att Norrbottens kammarorkester skall bli berättigad till statligt stöd under förevarande anslag och motion Kr229 (s) i vilken yrkas att Nya Skånska teatern skall bli bidragsberättigad. Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner anvisar 663 843 000 kronor.
17.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (B 3)
I budgetpropositionen förslås att de hittillsvarande anslagen Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, Bidrag till Musikaliska akademien och Stöd till fonogram och musikalier samt de under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. uppförda anslagsposterna Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern och vid Ulriksdals slottsteater, Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten, Marionetteatern och Skådebaneverksamhet samlas under ett gemensamt ramanslag, benämnt Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Under det nya ramanslaget beräknas sammanlagt 93 094 000 kronor för budgetåret 1997. Någon uppdelning av medlen på anslagsposter redovisas inte för riksdagen. Regeringen redovisar dock att stödet till fria teater- och dansgrupper beräknas öka med 5 miljoner kronor och att bidragen till Drottningsholmsteatern, Ulriksdals slottsteater, Vadstena-akademien och Marionetteatern kommer att beräknas som ett samlat belopp vilket Kulturrådet skall fördela mellan de fyra institutionerna. Motionärerna bakom motion Kr260 (m), som tagit intryck av en enig Teaterutredning, föreslår att förevarande anslag minskas med 4,3 miljoner kronor avseende bidrag till Skådebanan (yrkande 5). I stället bör bidraget till Svenska riksteatern ökas med motsvarande belopp för att förstärka teaterföreningarnas publikarbete. I motion Kr15 (s) hemställs om en översyn av bidraget till Skådebanorna med syfte att på sikt öka bidragen till kulturbildande verksamhet och till åtgärder för att nå nya grupper. I motion Kr17 (fp) hemställs om en ökning med 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag av bidraget till arrangerande musikföreningar avsedd för föreningar inom Svenska Jazzriksförbundet (yrkande 16). Vidare föreslås i motionen att bidragen till Drottningholmsteatern och Ulriksdals slottsteater sammanlagt skall ökas med 2 miljoner kronor, bidraget till Vadstena- akademien med 1 miljon kronor och bidraget till Marionetteatern likaledes med 1 miljon kronor (yrkande 17). Enligt motionerna Kr20 (v) yrkande 10 och Kr259 (v) yrkande 3 bör bidraget till fria teater- och dansgrupper ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit. Vidare bör stödet till arrangerande musikföreningar ökas med 2 miljoner kronor. I motion Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4, båda i denna del, hemställs att bidraget till lokalt arrangörsstöd skall ökas med 4 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att uppräkningen görs under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Utskottet erinrar om att vikten av ett förbättrat publikarbete och åtgärder för att nå nya grupper och en bredare kulturpublik i hela landet är ett genomgående tema i kulturpropositionen. Utskottet anser att både Skådebanan och teaterföreningarna behövs i detta arbete. Det är också viktigt att - som framhålls i kulturpropositionen - teater- , dans- och musikinstitutionerna själva intensifierar sitt publikarbete på olika sätt. Utskottet har i det föregående i betänkandet (avsnitt 8.5) t.ex. redovisat att regeringen avser att nära nog fördubbla stödet till arrangerande musikföreningar under åren 1998 och 1999. Utskottet är inte berett att inom den av riksdagen nyligen fastställda ramen för Utgiftsområde 17 omföra medel till förmån för en ökning av bidragen utöver regeringens förslag till de institutioner och verksamheter som ingår i förevarande anslag. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med avslag på motionerna Kr15 (s), Kr17 (fp) yrkandena 16 och 17, Kr20 (v) yrkande 10, Kr 257 (mp) yrkandena 1 och 4, båda i denna del, Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och Kr260 (m) yrkande 5 beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
18 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C)
18.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (C 1)
Från anslaget utgår statsbidrag till tre allmänna lånecentraler, en invandrarcentral och ett depåbibliotek. Under anslaget föreslår regeringen att 37 482 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997. I motion Kr261 (kd) föreslås att medel skall anvisas för arbetet med att återanskaffa litteratur till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping, som nyligen ödelades vid en brand. Kulturrådet har i en skrivelse till Linköpings kommun pekat på möjligheten för biblioteket att vid återuppbyggnaden av bokbeståndet utnyttja depåbibliotekets i Umeå tjänster. Vid depåbiblioteket, som kontinuerligt mottar bokleveranser från folkbiblioteken i landet, finns rutiner och beredskap att organisera insamling av stora bokmängder. F.n. har depåbiblioteket överexemplar som inte kommer att införlivas i samlingarna. Kulturrådet är berett att medverka vid finansieringen av de transport- eller övriga omkostnader som kan uppstå. Arbetet med att rekonstruera ett stort bokbestånd torde sträcka sig över många år. Depåbiblioteket torde då kunna bli en långsiktig samarbetspartner. Utskottet vill understryka att det ankommer på Linköpings kommun att avgöra hur uppbyggnadsarbetet av bibliotekets bokbestånd skall utformas och med vilka institutioner man vill samarbeta. Utskottet är - med hänvisning till det anförda - inte berett att tillstyrka motionen. Den avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
18.2 Litteraturstöd (C 2)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 5) tillstyrkt att riksdagen skall godkänna dels de ekonomiska förpliktelser för staten som följer av avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999, dels grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken. Vidare har utskottet redovisat att regeringen under förevarande anslag engångsvis beräknar medel för läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdomar. Regeringen föreslår att medlen skall användas för särskilda insatser såsom läs- och skrivkampanjer, litteraturläger etc. Folkbildningsförbund, föräldraföreningar, folkrörelser m.fl. skall kunna söka bidrag för sådana aktiviteter. Regeringen föreslår att 71 253 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Av nämnda belopp beräknas 8,2 miljoner kronor för En bok för alla, 25 miljoner kronor för inköpsstödet till folk- och skolbibliotek och 5 miljoner kronor för läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdomar. I motion Kr260 (m) föreslås en anslagsnivå som är 35 miljoner lägre än den regeringen föreslår. Motionsförslaget innebär således att anslaget för år 1997 skall uppgå till 36 253 000 kronor. Motionärerna avvisar förslaget att anvisa 25 miljoner kronor till ett nytt inköpsstöd för folk- och skolbibliotek samt förslaget att 5 miljoner kronor skall anvisas för läsfrämjande verksamhet. Vidare anser motionärerna att anslaget till En bok för alla bör vara 5 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit (yrkande 9 delvis). Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående (avsnitt 5) tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motion Kr260 yrkande 9 i denna del. I tre motioner behandlas frågor som rör medelsanvändningen under anslaget. I motion Kr13 (kd) yrkande 3 och Kr258 (kd) yrkande 5 krävs en annan medelsanvändning än den regeringen föreslagit för de medel som regeringen beräknat för läsfrämjande verksamhet. Motionärerna föreslår att medlen skall gå till bibliotekens läsfrämjande verksamhet, t.ex. vid hembesök, besök på daghem, skolor, sjukhus m.m. Utskottet, som inte finner det motiverat att ändra den av regeringen föreslagna medelsanvändningen, avstyrker motionsyrkandena. Motion Kr220 (c) syftar till en omfördelning av utgivningsstödet under förevarande anslag så att utgivningsstöd kan utgå till lokal och regional bokutgivning. Motionsförslaget innebär att en regional fond skall bildas i varje län. Fonden bör t.ex. kunna förvaltas av en fristående organisation som länens hushållningssällskap. Bestämmelserna i förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd anger att stödet skall främja mångsidighet och kvalitet i bokutgivningen. Statligt litteraturstöd avser stöd till utgivning av enskilda titlar och kan bl.a. utgå för ny svensk skönlitteratur, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur. Enligt stödförordningen finns inte något hinder för att stöd - om kvalitetskrav och andra förutsättningar är uppfyllda - utgår till den typ av litteratur som åsyftas i motionen. Utskottet anser inte att det är motiverat att ändra bestämmelserna i förordningen. Motionen avstyrks.
18.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 19 500 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag.
18.4 Stöd till bokhandel (C 4)
Regeringen föreslår att 7 301 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
18.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 5)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för Talboks- och punktskriftsbiblioteket skall vara att biblioteket i samverkan med andra bibliotek skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 miljoner kronor för år 1998. Utskottet tillstyrker - med en mindre formell jämkning - förslaget om beställningsbemyndigande. Vidare föreslår regeringen att 56 482 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
18.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (C 6)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för statens bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) skall vara att begåvningshandikappade och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Vidare föreslår regeringen att 12 970 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
18.7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (C 7)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för statens bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) skall vara att tillgodose döva med nyheter, information och kultur på teckenspråk. Barn och ungdomar skall särskilt prioriteras. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Vidare föreslår regeringen att 17 471 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
18.8 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (C 8)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för statens bidrag till Svenska språknämnden skall vara att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att främja gott språkbruk. Ett kompletterande mål skall vara att stärka den nordiska språkgemenskapen. Vidare föreslår regeringen att det övergripande målet för statens bidrag till Sverigefinska språknämnden skall vara att nämnden skall utveckla finska språket i Sverige. Utskottet tillstyrker de föreslagna övergripande målen. Regeringen föreslår att 3 409 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
19 Bild och form samt konsthantverk (D)
19.1 Statens konstråd (D 1)
Regeringen föreslår övergripande mål för Statens konstråd. Förslaget innebär en utvidgning av rådets uppgifter i enlighet med vad som föreslagits i kulturpropositionen om inriktningen av dess verksamhet. Utvidgningen innebär att Konstrådet skall medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Målet för Statens konstråd skall enligt budgetpropositionen vara att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. Konstrådet skall verka för detta genom att - förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, - när det bedöms som kulturpolitiskt angeläget medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten, - sprida kunskaper om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
Ramanslaget Statens konstråd föreslås föras upp med 4 655 000 kronor. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) anser att staten inte bör utvidga sin verksamhet beträffande konstnärlig utsmyckning. Det utvidgade målet för Konstrådet avstyrks således (yrkande 10). Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr260 yrkande 10 i denna del godkänner att de övergripande målen för Statens konstråd skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i budgetpropositionen. Frågor som hänger samman med Konstrådets vidgade uppgift behandlas i andra avsnitt av betänkandet (avsnitten 11.4 och 19.2). Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
19.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2)
Anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. föreslås i fortsättningen benämnas Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. I kulturpropositionen har regeringen föreslagit att Statens konstråd skall kunna medverka vid konstnärlig gestaltning och utsmyckning av även andra gemensamma miljöer än de statliga, t.ex. bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Denna fråga har utskottet behandlat i det föregående (avsnitt 11.4). Det särskilda anslaget Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden bör enligt regeringens förslag i budgetpropositionen upphöra och medlen föras över till förevarande anslag. Regeringen beräknar i enlighet härmed en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor. För att under år 1997 kunna göra utbetalningar på grund av tidigare beslut föreslås att Boverket får disponera högst 8 miljoner kronor av anslaget för bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön anvisar 42 938 000 kronor. Enligt motionerna Kr231 (s) och Kr259 (v) yrkande 1 bör riksdagen avslå regeringens förslag att överflytta medel från anslaget Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden till anslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Motionärerna anser att medlen även i fortsättningen bör disponeras av Boverket och användas uteslutande för utsmyckning i bostadsområden. I motion Kr259 (v) anförs att resultaten av Bostadspolitiska kommitténs arbete bör avvaktas innan några ändringar görs. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) anser att staten endast bör bidra till konstnärlig utsmyckning av lokaler som utnyttjas för statlig verksamhet. Mot denna bakgrund förelås att förevarande anslag skall minskas med 10 miljoner kronor (yrkande 10 i denna del). Utskottet vill framhålla att det i kulturpropositionen sägs att stor vikt bör läggas vid utsmyckning av bostadsmiljöer även i fortsättningen, liksom vid utsmyckning av miljöer där barn och ungdomar vistas. Utskottet har i det föregående tillstyrkt Konstrådets vidgade uppgifter (avsnitt 11.4) och mål för Konstrådet (avsnitt 19.1). Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna Kr231 (s), Kr259 (v) yrkande 1 och Kr260 (m) yrkande 10 i denna del anvisar 42 938 000 kronor under anslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön i enlighet med regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna Statens konstråd ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för beställning av konst som föranleder utgifter efter år 1997. Detta innebär en formell ändring av regeringens förslag.
19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3)
Nämnden för hemslöjdsfrågor har till uppgift att ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjden i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står som samordnare av hemslöjdskonsulentverksamheten och har bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration. Under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor anvisas 1 350 000 kronor för bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet. Regeringen föreslår att dessa medel i stället anvisas som en särskild anslagspost under anslaget Främjande av hemslöjden. Under anslaget anvisas också 500 000 kronor för en rikskonsulent för barn och ungdom. Regeringen föreslår att dessa medel i stället anvisas under anslagsposten för konsulentverksamhet under anslaget Främjande av hemslöjden. Nämndens anslag minskas sålunda med 1 850 000 kronor och består härefter endast av nämndens förvaltningskostnader. Mot bakgrund av det ovan angivna anser regeringen att det övergripande målet för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall vara att bidra till att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet. Omformuleringen av det övergripande målet innebär enligt regeringen ingen förändring av verksamhetsinriktningen. Utskottet tillstyrker de föreslagna övergripande målen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall anvisa sammanlagt 1 126 000 kronor under ramanslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor.
19.4 Främjande av hemslöjden (D 4)
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, projekt samt till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Sedan år 1992 har försöksverksamhet med en projektanställd rikskonsulent för barn och ungdom bedrivits. Eftersom erfarenheterna av verksamheten varit positiva föreslår regeringen att anslaget till rikskonsulenten permanentas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Enligt riksdagens beslut år 1981 om riktlinjerna för det statliga stödet till hemslöjdsverksamheten (prop. 1980/81:87, bet. 1980/81:NU42, rskr. 1980/81:276) skulle statsbidraget till länshemslöjdskonsulenterna utformas som ett schablonbidrag beräknat i förhållande till den genomsnittliga årslönen för konsulenterna. Bidraget skulle betalas ut under förutsättning att berört landsting givit minst lika stort bidrag. Denna grund för utbetalning har enligt regeringen inneburit dels viss osäkerhet när det gäller att fastställa anslagets storlek i regeringens budgetförslag, dels risk för överskridande av anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget fr.o.m. år 1997 i stället skall anvisas med ett fastställt belopp. Det bör enligt regeringen ankomma på Nämnden för hemslöjdsfrågor att inom förevarande ramanslag besluta om hur medlen till länshemslöjdskonsulenterna skall fördelas och att tillsammans med länen fastställa omfattningen av länshemslöjdskonsulentverksamheten. Regeringen vill dock understryka att verksamhetens omfattning inte bör minska i förhållande till i dag samt att bidragen från berörd landstingskommun eller primärkommun även i fortsättningen bör vara lika stora som statens. Utskottet tillstyrker att villkoren för bidraget till verksamheten med länshemslöjdskonsulenter skall vara i enlighet med regeringens förslag. I enlighet med vad som anförts ovan (avsnitt 19.3) tillstyrker utskottet att 1 850 000 kronor, som tidigare anvisats under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3), anvisas under förevarande anslag (D 4), dvs. 1 350 000 kronor för bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet och, under anslagsposten för konsulentverksamhet, 500 000 kronor för en rikskonsulent för barn och ungdom. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att riksdagen skall anvisa ett belopp om sammanlagt 16 464 000 kronor under ramanslaget Främjande av hemslöjden.
19.5 Bidrag till bild- och formområdet (D 5)
Under ett nytt ramanslag benämnt Bidrag till bild- och formområdet beräknas medel till Statens kulturråds disposition för bidrag till organisationer m.m. på bild- och formkonstområdet. Hittills har medel för dem beräknats under anslagsposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet inom anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Statens kulturråd har innevarande budgetår lämnat bidrag från denna anslagspost till Sveriges konstföreningars riksförbund, Folkrörelsernas konstfrämjande, Föreningen Svensk form, Föreningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällskapet, Svenskt barnbildarkiv, Nutida svenskt silver och Stiftelsen Gerlesborgsskolan. Vidare har stöd lämnats till 15 konsthantverkskooperativ. Under det nya ramanslaget beräknas bidrag till Akademien för de fria konsterna, vilken tidigare fått bidrag under ett särskilt anslag. Som utskottet redovisat tidigare i betänkandet (avsnitt 11.2) anser regeringen det motiverat med ett stärkt stöd till bl.a. Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konstfrämjande för att öka deras möjligheter att betala utställningsersättning. I budgetpropositionen beräknar regeringen 4 miljoner kronor för ökat stöd till utställningsersättning. Totalt föreslås riksdagen anvisa 14 741 000 kronor under anslaget. I motion Kr17 (fp) yrkande 5 hemställs att riksdagen skall anvisa 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till utställningsersättning till konstnärer. Detta belopp bör användas till ersättning för utställningar med andra arrangörer än de i budgetpropositionen nämnda t.ex. gallerier. Utskottet kan inte tillstyrka den i motionen föreslagna ökningen av anslaget med drygt 60 %, varför riksdagen bör avslå motion Kr17 (fp) yrkande 5. I motionerna Kr232 (s) och Kr283 (c) yrkande 28 tas upp frågan om användningen av den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbund, Folkrörelsernas konstfrämjande m.m. Motionärerna anser att det är mycket befogat med de ökade medel till utställningsersättning som regeringen föreslår. De anser dock att Folkrörelsernas konstfrämjande, som nyligen startat sin verksamhet och ännu är under uppbyggnad, bör få använda en del av de ökade medlen även till organisationens ordinarie verksamhet för att kunna klara uppgifterna att nå nya grupper och ordna flera utställningar. Enligt motionerna Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och Kr265 (v) bör riksdagen anvisa ytterligare 2,5 miljoner kronor till den ordinarie verksamheten inom Folkrörelsernas konstfrämjande. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Folkrörelsernas konstfrämjande - utöver ökat bidrag till utställningsersättning - även bör få ökat stöd till sin ordinarie verksamhet. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna Kr232 (s) och Kr283 (c) yrkande 28 beräknar ett verksamhetsbidrag för Folkrörelsernas konstfrämjande om sammanlagt 1,5 miljoner kronor och beslutar att ökningen av verksamhetsbidraget får tas från den i budgetpropositionen föreslagna ökningen om 4 miljoner kronor till utställningsersättning. Den i motionerna Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och Kr265 (v) föreslagna ytterligare ökningen av bidraget med 2,5 miljoner kronor avstyrker utskottet. Utskottet föreslår i enlighet med det anförda att riksdagen - med anledning av regeringens förslag och motionerna Kr232 (s) och Kr283 (c) yrkande 28 samt med avslag på motionerna Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och Kr265 (v) - anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget. I sammanhanget finner utskottet skäl att erinra om vad som nyligen anförts av konstitutionsutskottet om riksdagens möjlighet att besluta om villkor för medelsanvisningen ( bet. 1996/97:KU3 s. 17-18, se även yttr. 1995/96:KrU5y, där kulturutskottet tidigare utvecklat sina synpunkter i frågan). I motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och 15 samt Kr218 (mp) yrkandena 1 och 3 hemställs om en inventering av kollektivverkstädernas verksamhet och om att de skall erhålla bidrag från Kulturrådet på samma sätt som t.ex. konsthantverkskooperativen. Kollektivverkstädernas verksamhet, som dr av stor betydelse för konstnärerna, har hittills endast erhållit statligt stöd för investeringar och inköp men inte till driften. Enligt motion Kr257 (mp) yrkande 2 i denna del och yrkande 5 bör kollektivverkstäderna få ett bidrag om 5 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1998 och 1999, finansierat genom en motsvarande minskning av ett bidrag till vissa fackliga och andra organisationer under anslaget Bidrag till folkbildningen. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om vilka bild- och formkonstorganisationer som skall erhålla statligt bidrag under åren 1998 och 1999. Riksdagen får i samband med budgetbehandlingen inför dessa år och inom då tillgängliga ekonomiska ramar tillfälle att väga de olika behov av ökade bidrag som finns mot varandra. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och 15, Kr218 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Kr257 (mp) yrkande 2 i denna del och yrkande 5.
20 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E)
20.1 Konstnärsnämnden (E 1)
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna följande övergripande mål för Konstnärsnämnden. Målet för Konstnärsnämnden skall vara att främja bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärers möjligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt att främja internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda gästateljéer. Nämnden skall också bidra till ökade kunskaper om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Utskottet tillstyrker de föreslagna övergripande målen. Under avsnitt 4 i detta betänkande har utskottet tillstyrkt regeringens förslag i kulturpropositionen att Konstnärsnämnden skall få ett utökat uppdrag när det gäller det internationella konstnärsutbytet. I budgetpropositionen beräknar regeringen 3 miljoner kronor för ett internationellt ateljécentrum, International Artists´ Studio Program in Stockholm (IASPIS). Regeringen föreslår att riksdagen för ändamålet skall anvisa sammanlagt 9 173 000 kronor under ramanslaget Konstnärsnämnden. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
20.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E 2)
Regeringen föreslår att anslagen Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, Bidrag till konstnärer m.m., Inkomstgarantier för konstnärer, Långtidsstipendier, Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. samt Ersättning till rättighetsinnehavare på musikområdet redovisas under ett gemensamt ramanslag benämnt Ersättningar och bidrag till konstnärer. För den del av anslaget som avser de hittillsvarande anslagen Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer och Bidrag till konstnärer m.m. beräknar regeringen en sammanlagd förstärkning om 11 miljoner kronor. Vidare beräknas 7 miljoner kronor för en ökning av antalet långtidsstipendier med 57 till totalt 102. Totalt föreslås anslaget föras upp med 235 051 000 kronor. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
21 Arkiv (F)
21.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I de statliga arkivmyndigheternas uppgift ingår bl.a. att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor. Regeringen föreslår att de övergripande målen för den statliga arkivverksamheten skall vara att myndigheternas arkiv, vilka är en del av det nationella kulturarvet, skall hanteras så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Regeringen anser därmed att de övergripande målen bör ligga fast. Utskottet tillstyrker de föreslagna målen. Med hänvisning till regeringens förslag till besparingar på statlig konsumtion på myndigheternas och institutionernas förvaltningskostnader inom Kulturdepartementets förvaltningsområde föreslås att besparingen under förevarande anslag tas ut med 2 miljoner kronor år 1997. För år 1998 beräknas besparingen till 500 000 kronor. De beräknade avgiftsinkomsterna för Riksarkivet och landsarkiven är 20,4 miljoner kronor, varav ca hälften belöper på Svensk arkivinformation. För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av folkbokföringsmaterial anser regeringen att anslaget bör öka med 2 113 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 223 973 000 kronor under ramanslaget Riksarkivet och landsarkiven. I flera motioner tas frågan upp om stöd till Folkrörelsernas Arkivförbund. Motionärerna bakom motion Kr259 (v) anser att förevarande anslag bör minskas med 250 000 kronor (yrkande 3 delvis). Dessa medel bör tillföras ett särskilt anslag för teknisk uppdatering under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Medlen bör anvisas Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet med att göra arkivbestånden kända och tillgängliga. I motionerna Kr1 (s) och Kr248 (fp) framhålls folkrörelsearkivens stora betydelse. En koncentration av insatserna på hittills mindre uppmärksammade befolkningsgrupper och områden kräver satsningar på bl.a. ny teknik, utbildning, rådgivning och information. Enligt motionärerna bakom motion Kr1 (s) kan även ett mindre statligt bidrag få stor kulturpolitisk betydelse. För att Folkrörelsernas Arkivförbund skall kunna genomföra sina planer på modernisering och kompetenshöjning bör verksamheten enligt motion Kr248 (fp) erhålla direkt statsbidrag (yrkande 1). Folkrörelsearkiven bör även få möjlighet att kostnadsfritt utnyttja de statliga arkivens kunskap och - i viss mån - utrustning (yrkande 2). En motion med samma syfte - motion Kr234 (c) - behandlas senare i detta betänkande (avsnitt 22.1) Som anförs i motionerna arbetar folkrörelsearkiven på uppdrag av ett mycket brett föreningsliv och förmedlar kunskap såväl till enskilda som till den offentliga och den privata sektorn. Arkiven utgör en värdefull resurs för vetenskaplig forskning, för släkt- och hembygdforskning och för skola och kulturliv. Folkrörelsearkiven spelar därmed en viktig roll för utforskandet av vårt kulturarv. Det ankommer på Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv, som fördelar statliga bidrag till enskilda arkiv, att vid sin medelsfördelning beakta de behov som påtalas i motionerna. När det gäller de statliga arkivens tillmötesgående med kunskap och utrustning är det en uppgift för Riksarkivet och landsarkiven att bedöma såväl behovet av stödinsatser som de kostnadsersättningar som kan bli aktuella. Utskottet förutsätter mot bakgrund av det ovan anförda att dessa arkiv intar en generös attityd vid prövning av folkrörelserarkivens servicebehov. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna Kr1 (s) och Kr248 (fp) inte påkallar någon riksdagens åtgärd. De avstyrks. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och avstyrker därmed motion Kr259 (v) yrkande 3 i aktuell del. Tidigare i detta betänkande har utskottet behandlat frågor om medelstilldelning under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (avsnitt 16.2).
21.2 Arkivet för ljud och bild (F 2)
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna följande övergripande mål för Arkivet för ljud och bild. Myndigheten skall möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Utskottet tillstyrker de föreslagna övergripande målen. För att Arkivet för ljud och bild skall kunna möta de krav som dagens mediesituation ställer i enlighet med pliktexemplarslagens föreskrifter föreslår regeringen en anslagsförstärkning med 2,2 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall anvisa sammanlagt 25 213 000 kronor under ramanslaget Arkivet för ljud och bild.
21.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F 3)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för Språk- och folkminnes- institutet skall vara att bevara vårt kulturarv genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Omformuleringen av det övergripande målet innebär inte någon större förändring av verksamhetsinriktningen. Utskottet tillstyrker det föreslagna målet. Med hänvisning till regeringens förslag till besparingar på statlig konsumtion på myndigheternas och institutionernas förvaltningskostnader inom Kulturdepartementets förvaltningsområde föreslås att besparingen under förevarande anslag tas ut med 867 000 kronor år 1997. För år 1998 beräknas besparingen till samma belopp. Utskottet tillstyrker förslaget att riksdagen skall anvisa 28 021 000 kronor under ramanslaget Språk- och folkminnesinstitutet.
21.4 Svenskt biografiskt lexikon (F 4)
Regeringen föreslår att det övergripande målet för Svenskt biografiskt lexikon skall vara att ge ut publikationen Svenskt biografiskt lexikon och därigenom sprida kunskap om svensk personhistoria. Omformuleringen av det övergripande målet innebär inte någon förändring av verksamhetsinriktningen. Utskottet tillstyrker det föreslagna målet. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 3 413 000 kronor under ram anslaget Svenskt biografiskt lexikon. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
22 Kulturmiljö (G)
22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)
Regeringen anger att det övergripande målet för den statliga kulturmiljöorganisationen är att bevara och förmedla kulturarvet, stärka den lokala kulturella identiteten, syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, möta hoten mot kulturmiljön samt bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och historiska sammanhang. Regeringen föreslår att det övergripande målet för RAÄ skall vara att som central myndighet arbeta för att den statliga kulturmiljöorganisationens mål uppnås. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet för RAÄ. Vidare föreslår regeringen att 147 586 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. I beloppet ingår en engångsanvisning om 1,2 miljoner kronor för RAÄ:s arbete med ett handlingsprogram för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen. Vidare ingår i beloppet en engångsanvisning om 2,5 miljoner kronor för att stödja uppbyggande, breddning och vidareutveckling av de regionala och kommunala organisationer som på flera håll utgör en bas för arbetsmarknadsinsatser och utbildningar. Medlen bör fördelas av RAÄ. För att utveckla och fördjupa kunskapsunderlaget avseende bebyggelse samt landskapets kulturvärden inom ramen för projekten bebyggelseinventeringen och landskapsinventeringen föreslås att 10 miljoner kronor förs över för år 1997 från anslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad till förevarande anslag. Slutligen föreslås att ytterligare 600 000 kronor skall överföras från nämnda anslag till förevarande anslag för år 1997. Medlen är avsedda för uppbyggnad och utveckling av ett digitalt uppföljningssystem för beslut om bidrag ur sakanslaget. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) motsätter sig förslaget att överföra 10 miljoner kronor för utveckling av kunskapsunderlaget från anslaget G 2 till förevarande myndighetsanslag (yrkande 12 delvis). Antikvarisk verksamhet utgår till stor del från inventering av olika slag. RAÄ:s landskaps- och bebyggelseprojekt syftar till en grundläggande registeruppbyggnad av det agrara kulturlandskapets historiska innehåll respektive en grundläggande kunskap om kulturvärdena i landets bebyggelsemassa. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att RAÄ kan utveckla kulturmiljövårdens kunskapsunderlag och förnya inventeringsarbetet. Utskottet avstyrker motion Kr260 (m) yrkande 12 i motsvarande del. I motion Kr234 (c) anförs att folkrörelsearkiven förvaltar betydande arkivbestånd och samlingar från föreningar och folkrörelser, kommuner och lokala företag. Under de senaste åren har flera arkiv dokumenterat arbetets och de lokala företagens villkor under olika tidsepoker. I motionen föreslås att Folkrörelsernas Arkivförbund skall få del av de medel som RAÄ tilldelats för sitt industriminnesprojekt. Riksarkivets Enskilda nämnd fördelar bidrag till enskilda arkiv och till Folkrörelsernas Arkivförbund, som för innevarande budgetår (18 månader) erhållit 221 000 kronor. Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande redovisat motions- yrkanden om stöd m.m. till Folkrörelsernas Arkivförbund (avsnitt 21.1). Enligt utskottets uppfattning bör det belopp som regeringen föreslår skall anvisas för RAÄ:s industriminnesprojekt, 1,2 miljoner kronor, gå oavkortat till RAÄ. Utskottet utgår från att de projektansvariga i sitt arbete har kontakt även med företrädare för arkivvärlden, däribland Folkrörelsernas Arkivförbund. Utskottet avstyrker motionen. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med avslag på motion Kr234 (c) beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
22.2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad (G 2)
Regeringen föreslår att anslaget Kulturmiljövård och anslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. skall föras samman under ett nytt anslag, benämnt Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad. Vidare föreslår regeringen att 224 337 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Som redovisats under föregående anslag föreslås att sammanlagt 10,6 miljoner kronor skall överföras för budgetåret 1997 från förevarande anslag till RAÄ:s myndighetsanslag (G 1). Slutligen föreslår regeringen att det inom ramen för anslaget skall få beslutas om bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, dock längst t.o.m. år 1999. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) anser att möjligheterna till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad skall förbättras och föreslår därför en anslagsnivå som är 26 miljoner kronor högre än den regeringen föreslagit (yrkande 12 delvis). Finansieringen bör delvis ske genom att regeringens förslag om överföring av 10 miljoner kronor från anslaget G 2 till anslaget G 1 avslås (yrkande 13). Utskottet erinrar om att betydande summor anvisats under senare år för kulturmiljövård under flera departements huvudtitlar. Många viktiga insatser har kunnat komma till stånd tack vare de satsningar som gjorts. Utskottet anser - som framgår av avsnitt 22.1 - att den överföring av medel till anslaget G 1 som regeringen föreslår är väl motiverad. Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning under detta anslag som överstiger den av regeringen föreslagna. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr260 (m) yrkande 12 i denna del och yrkande 13 beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget G 2 besluta om bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, dock längst t.o.m. år 1999.
22.3 Utställningsgarantier och inköp av kulturföremål (G 3)
Regeringen föreslår att 80 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet, som i ett tidigare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 12.5.12) tillstyrkt förslaget att vidga regeringens bemyndigande att lämna utställningsgarantier, tillstyrker den förslagna medelsanvisningen.
22.4 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar (G 4)
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
23 Museer och utställningar (H)
23.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande redovisat att Statens försvarshistoriska museum förts över från Försvarsdepartementets till Kulturdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 12.5.8). Regeringen har under förevarande anslag fört upp två nya anslagsposter, nämligen anslagsposten Statens försvarshistoriska museum och anslagsposten Etnografiska museet i Göteborg. Regeringen föreslår att det övergripande målet för museerna skall vara att bevara vårt kulturarv. Museerna skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen föreslår att riksdagen för ändamålet skall anvisa ett ramanslag om 506 477 000 kronor. I beloppet ingår bl.a. viss anslagsförstärkning till Moderna museet och Arkitekturmuseum som år 1997 skall påbörja inflyttningen i nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet vill tillägga att medel för Naturhistoriska riksmuseet anvisas under detta anslag. Utskottet har erfarit att regeringen för budgetåret 1997 inte har beräknat någon kompensation för att täcka de hyreskostnader som museet har för de underjordiska lokaler som hyser museets spritlagda samlingar. Utskottet utgår från att regeringen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 beräknar medel för dndamålet.
23.2 Centrala museer: Stiftelser (H 2)
Medel för Stiftelsen Skansen har tidigare redovisats under anslaget Bidrag till vissa museer. Anslagsposten redovisas i årets budgetproposition under förevarande anslag. Regeringen föreslår att det övergripande målet för stiftelsemuseerna skall vara att bevara vårt kulturarv. Museerna skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen föreslår att riksdagen för ändamålet skall anvisa sammanlagt 168 525 000 miljoner kronor. Motionärerna bakom motion Kr238 (kd, s, c, fp) gör jämförelser mellan Kolmårdens djurpark och Skansen (yrkande 1). Djuren är - anser motionärerna - den stora attraktionen på Skansen. Motionärerna frågar sig varför statsbidrag utgår till Skansens djurpark och inte till Kolmårdens djurpark. Kolmårdens djurpark bör tillföras 5 miljoner kronor av de medel som anvisas till centrala museer. Utskottet uppfattar att motionärerna avser att en ny anslagspost bör föras upp under förevarande anslag för ändamålet. Utskottet avstyrkte våren 1995 ett motionsyrkande med liknande syfte som det nu aktuella (bet. 1994/95:KrU18). Utskottet redovisade utförligt bakgrunden till att Skansen erhåller statsbidrag. Bl.a. anförde utskottet att Skansen, som grundades år 1891, har omkring 150 kulturhistoriska byggnader från olika delar av Sverige, representerande skilda tidsepoker och sociala villkor. Skansen utgjorde en del av Stiftelsen Nordiska museet fram till år 1963, då en särskild stiftelse bildades, Stiftelsen Skansen. Under några decennier erhöll Skansen bidrag från staten, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Den 1 januari 1993 övertog staten hela det ekonomiska ansvaret för Skansen. Skansen skall enligt sina stadgar bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Skansen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med Nordiska museet. Utskottet konstaterade att det statliga stödet till Skansen främst motiveras av museets roll som förmedlare av svensk folkkultur och folktradition. Utskottet som alltjämt intar samma ståndpunkt i frågan vill tillägga att det i första hand ankommer på huvudmännen för Kolmårdens djurpark att ta ansvar för verksamheten. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr238 (kd, s, c, fp) yrkande 1 beslutar anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
23.3 Bidrag till regionala museer (H 3)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande beslutat tillstyrka regeringens förslag att införa ett nytt bidragssystem för regionala kulturinstitutioner (avsnitt 4.1). Regeringen föreslår att 105 680 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
23.4 Bidrag till vissa museer (H 4)
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att det övergripande målet för statens bidrag till de museer och institutioner som ryms under förevarande anslag skall vara att museerna skall bevara vårt kulturarv. Museerna och institutionerna skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen föreslår att 37 951 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Under anslaget föreslås två nya anslagsposter. Den ena nya anslagsposten avser Röhsska museet i Göteborg. Regeringen föreslår att 500 000 kronor skall anvisas för det nätverksansvar som museet föreslås få i kulturpropositionen för nutida konsthantverk och formgivning. I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har utskottet tillstyrkt regeringens förslag då det gäller det ansvar som museet tilldelas (avsnitt 12.5.4). Vidare föreslås en ny anslagspost avseende Bildmuseet i Umeå som i likhet med Rooseum i Malmö skall utgöra en stödjepunkt för samtidskonsten och konstbildningen. För Bildmuseet har regeringen beräknat 750 000 kronor. För Rooseum föreslås att anslaget skall ökas med 1 miljon kronor till 2 miljoner kronor. Under anslaget har regeringen beräknat 11 076 000 kronor för Arbetets museum. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande tillstyrkt att ett nationellt uppdrag skall inrättas på museiområdet. Medel härför beräknas under anslaget A 4 Nationella uppdrag. Regeringen har anmält sin avsikt att ge uppdraget till Arbetets museum och att tilldela museet 1 miljon kronor härför. (Se avsnitt 2.6, 12.5.5 och 16.4.) Motionsvägen har framförts yrkanden om höjning av eller omfördelning inom anslaget för att tillföra vissa av museerna högre bidrag eller för att inrätta nya museer. Utskottet återkommer till dessa förslag. Vidare föreslås i motion Kr260 (m) en minskning av anslagsnivån med 11 076 000 kronor, eftersom motionärerna anser att bidrag inte skall utgå till Arbetets museum i Norrköping (yrkande 16). Enligt motionärerna finns verksamhet liknande den som bedrivs vid museet hos bl.a. ett stort antal kulturhistoriska museer. Museet har skapats på initiativ av olika intressegrupper, utan att de sett till att verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Det ekonomiska ansvaret för Arbetets museum har sedan av politiska skäl övertagits av staten, menar motionärerna, som av principiella skäl vänder sig häremot. Utskottet har vid upprepade tillfällen uttalat att verksamheten vid Arbetets museum i Norrköping är av stort intresse inte bara nationellt utan även internationellt (senast i bet. 1994/95:KrU18). Utskottet vidhåller den ståndpunkten. Utskottet har noterat att Arbetets museum har som bildningsmål att vetenskapligt minnas samtida arbetsliv och att konstnärligt gestalta kvinnors och mäns arbetsvillkor. Vidare strävar museet efter att utvecklas till en nationell experimentscen för den moderna museologin, något som utskottet finner vara synnerligen intressant. Den förnyelse av museiverksamheten som museet bidrar med utgör ett spännande inslag i den svenska museivärlden. Sammantaget finner utskottet att regeringens förslag till medelsberäkning för Arbetets museum är väl motiverat. Motion Kr260 (m) avstyrks således i här aktuell del. I två motionsyrkanden föreslås att särskilda medel skall anvisas för inrättande av ett kvinnomuseum. I motion Kr259 (v) föreslås att 5 miljoner kronor skall anvisas för ändamålet (yrkande 3 i motsvarande del). Motionärerna bakom motion Kr257 (mp) föreslår att 4 miljoner kronor skall anvisas för samma ändamål (yrkande 1 i motsvarande del). Vidare föreslås i sistnämnda motion, Kr257 (mp), att 4 miljoner kronor skall anvisas för ett filmmuseum (yrkande 1 i motsvarande del). Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande avstyrkt förslag om att inrätta såväl ett kvinnomuseum som ett filmmuseum (avsnitt 12.5.16). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även förslagen om medelsanvisning för nämnda ändamål. Motionären bakom motion Kr241 (fp) anser att det statliga bidraget till Judiska museet skall ligga på samma nivå som Stockholms kommuns bidrag till museet. Därför föreslås en anslagsnivå till Judiska museet som är 300 000 kronor högre än den regeringen föreslagit. Finansieringen av förslaget bör ske genom en omfördelning inom förevarande anslag, anser motionären. Judiska museet invigdes år 1987. Den verksamhet som bedrivs vid Judiska museet har stor betydelse för kunskapen om judarnas historia i Sverige, den judiska integrationen i det svenska samhället och för kampen mot främlingsfientlighet och rasism. På utskottets initiativ tillfördes museet ett årligt statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1994/95 (bet. 1993/94:KrU26, rskr. 1993/94:196). Utskottet är inte berett att för budgetåret 1997 förorda att museet tillförs ytterligare medel. Motionen avstyrks. I motion Kr251 (s) framhålls att Millesgården, som årligen har ett mycket stort antal besökare från Sverige och utlandet, årligen producerar 10-12 utställningar samt arrangerar en rad olika kulturaktiviteter. Enligt motionären är det förenat med stora bekymmer att hålla Millesgårdens verksamhet på en hög kvalitativ och kvantitativ standard då man har ekonomiska problem och liten personal. Anslaget till Millesgården bör därför räknas upp genom en omfördelning av medel från anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete till förevarande anslag. Millesgårdens huvuduppgift är att för framtiden bevara Carl och Olga Milles Lidingöhem med de samlingar som finns där samt att hålla hemmet och samlingarna tillgängliga för allmänheten. Millesgården har - liksom Skansen och Vasamuseet - utvecklats till en av de främsta turistattraktionerna i Stockholmsområdet, inte minst för besökare från utlandet. En anledning till att museet attraherar såväl ny som gammal publik är att det visat en förmåga till spännande och många gånger utmanande utställningar av omvittnat hög kvalitet, vilka på ett fruktbart sätt kontrasterat mot museets uppgift att ta till vara arvet efter Carl och Olga Milles. Utskottet anser att det är motiverat att statsbidraget till Millesgården räknas upp med 500 000 kronor. För att finansiera den föreslagna resursförstärkningen bör - i enlighet med vad som anförts under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete - en överföring göras från det anslaget till förevarande anslag. Således bör bidraget till Millesgården för budgetåret 1997 beräknas till 1 711 000 kronor. Utskottet vill tillägga följande. Det är beklagligt att Lidingö kommun för närvarande inte anser sig kunna lämna bidrag till Millesgårdens verksamhet. Utskottet utgår från att även kommunen ger bidrag till verksamheten. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr251 (s), med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna Kr241 (fp), Kr 257 (mp) yrkande 1, Kr259 (v) yrkande 3 i motsvarande del och Kr260 yrkande 16 beslutar att medelsanvisningen under förevarande anslag skall uppgå till 38 451 000 kronor för budgetåret 1997. I en motion, Kr257 (mp), föreslås för vart och ett av åren 1998 och 1999 dels att 5 miljoner kronor skall anvisas för ett kvinnomuseum, dels att 5 miljoner kronor skall anvisas för ett filmmuseum (yrkande 2). Riksdagen har godkänt regeringens förslag om preliminär fördelning på utgiftsområden av utgifterna på statsbudgeten för budgetåret 1998 och 1999 (prop. 1996/97:1, yttr. 1996/97:KrU1y, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). Denna preliminära fördelning skall utgöra en riktlinje för regeringens bud-getarbete. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu besluta om bidragsändamålen i kommande budgetförslag. Motionen avstyrks i här aktuell del.
23.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (H 5)
Stödet anvisas enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke- statliga kulturlokaler. Enligt bestämmelserna kan stöd ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad av musei- , teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också ges till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokaldelegation efter samråd med Statens kulturråd inom av riksdagen beslutade ramar innan aktuella byggen påbörjas. Bidragen utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning varierar storleken på utbetalningarna år från år beroende på beslut som ligger flera år bakåt i tiden. Bidraget har tidigare redovisats under ett förslagsanslag med möjligheter att inom en bestämd beslutanderam besluta om bidrag för utbetalning under kommande år. Detta innebär enligt regeringen en viss osäkerhet när det gäller att fastställa anslagsbeloppet och därför en risk för överskridande av ett års anslag. Införandet av ett utgiftsanslag innebär att möjligheterna till överskridande minskar. Regeringen föreslår därför att Boverket bemyndigas att inom anslagets ram besluta om bidrag för utbetalning under senare budgetår och att anslaget anvisas under ett ramanslag. Motionärerna i motion Kr260 (m) yrkande 17 anser att regeringens förslag om bidrag till icke-statliga kulturlokaler skall avslås eftersom det enligt motionärerna inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt anslag för ändamålet. Kostnader för handikappanpassning bör bestridas från anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. För att mildra konsekvenserna av den föreslagna nedskärningen av anslaget begärs i motion Kr280 (v) att medel för icke-statliga kulturlokaler motsvarande bidragsnivån för år 1996, dvs. 17 466 000 kronor, ställs till förfogande under anslaget N 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler eller ur anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 13. Enligt motion Kr281 (s, fp, v) bör Kulturprojektet Röda Sten i Göteborg erhålla ekonomiskt stöd genom Boverket, Riksantikvarieämbetet, arbetsmarknadsmyndigheter eller andra statliga myndigheter. Inför beredningen av förevarande anslag har utskottet inhämtat information från Boverket om den beräknade belastningen på anslaget under innevarande budgetår och under de kommande två budgetåren. Anslaget är för budgetåret 1995/96 betecknat som förslagsanslag och uppfört med 27 500 000 kronor. Därav var 15 019 000 kronor förbrukade den 1 november 1996, varför 12 481 000 kronor återstår på anslaget. Boverket har under de senaste budgetåren - helt i enlighet med och inom ramen för riksdagens bemyndiganden - fattat beslut om bidrag till byggande av ett antal icke-statliga lokaler, vilka ännu inte är slutförda och slutbesiktigade. Bidragen till dessa byggen är således ännu inte utbetalade. Boverket beräknade den 1 november 1996 att fem av dessa byggen eller byggetapper skulle hinna slutföras och slutbesiktigas före den 1 januari 1997. Bidragen härtill uppgår till sammanlagt 27 600 000 kronor. Eftersom 12 481 000 kronor återstår på anslaget måste anslaget för budgetåret 1995/96 få överskridas med 15 119 000 kronor. I budgetpropositionen (Finansplanen, avsnitt 4.1.3 Uppföljning av budgetåret 1995/96) har regeringen uppmärksammat frågan om tidsförskjutningen av utbetalningen av bidragen och behovet av överskridande av beviljat anslag. Regeringen gör dessutom den bedömningen att krav på finansiering av överskridandet inte bör ställas. Utskottet har vidare inhämtat att Boverket beräknar att åtta byggen eller byggetapper kan beräknas bli slutförda under budgetåret 1997. De tidigare - i enlighet med riksdagens bemyndiganden - beslutade bidragen till dessa uppgår till sammanlagt 16 900 000 kronor. Slutligen beräknas ett bygge - för vilket Boverket har beslutat om bidrag i enlighet med riksdagens tidigare givna bemyndiganden - bli slutfört under budgetåret 1998. Bidraget till detta uppgår till 5 miljoner kronor. Som en följd av det anförda kan utskottet redan nu slå fast att det i budgetpropositionen föreslagna beloppet om 10 miljoner kronor under det nya ramanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler, vilket inte får överskridas, inte kommer att räcka till de bidrag som redan är beslutade och som kommer att behöva betalas ut under budgetåret 1997. Det belopp om 16 900 000 kronor som Boverket beräknar kommer att behöva betalas ut under år 1997 kan till och med bli högre i det fall något eller några av de byggen som beräknas bli klara under budgetåret 1995/96 skulle bli försenade. Utskottet kan också konstatera att med ett sammanlagt medelsbehov om minst 21 900 000 kronor under budgetåren 1997 och 1998 kommer det inte att under dessa år finnas något utrymme för beslut om nya bidrag, eftersom regeringen i budgetpropositionen beräknar anslaget till 10 miljoner kronor för vart och ett av dessa år, dvs. sammanlagt 20 miljoner kronor. Mot bakgrund av vad som här redovisats och av vad regeringen anför i budgetpropositionen om överskridande av vissa anslag under budgetåret 1995/96 förutsätter utskottet att Boverket får regeringens medgivande att överskrida förslagsanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler för att kunna betala ut redan beslutade bidrag till byggen och byggetapper som slutförs före den 1 januari 1997. Som redovisas ovan sker således den 1 januari 1997 en övergång från ett system - där riksdagen ger bemyndiganden att besluta om bidrag inom angivna ramar och anvisar medel under förslagsanslag som kan överskridas - till ett nytt system, där medel anvisas under ramanslag som inte får överskridas. Under sådana förhållanden måste det enligt utskottets mening övergångsvis finnas tillräckliga medel för att betala ut de bidrag som beslutats under det tidigare systemet och inom de av riksdagen fastställda ramarna. Dessa utbetalningar för färdigställda byggen bör inte skjutas fram till ett följande budgetår på grund av medelsbrist det år byggena färdigställs. Staten bör fullfölja sina åtaganden gentemot dem som fått beslut om bidrag inom det hittillsvarande systemet, dvs. utbetalning bör ske i anslutning till att ett bygge är slutfört. Ett annat skäl till att utbetalningarna inte bör skjutas fram till ett påföljande budgetår är att det enligt utskottets uppfattning i vart fall från och med budgetåret 1998 bör finnas visst utrymme inom anslaget för nya beslut om bidrag till icke-statliga kulturlokaler. När regeringen under budgetåret 1997 kan överblicka hur många byggen som beräknas bli klara detta år och hur mycket större än anslaget medelsbehovet beräknas bli, bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1997. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet har även informerat sig om omfattningen av de bidragsansökningar som lämnats in till Boverket både i vad avser stöd till icke-statliga kulturlokaler och bidrag till allmänna samlingslokaler. Utskottet kan konstatera att dessa ansökningar avser ett mycket stort antal byggobjekt som - om de genomfördes - skulle generera sysselsättning av betydande omfattning och även få betydelse för utvecklingen och sysselsättningen inom kulturområdet i hela landet. I och med bidragsansökan har huvudmännen visat en beredskap att satsa egna medel och att starta byggandet av lokalerna. Beslut om bidrag fattas av Boverket inom av riksdagen beslutade ramar. Utskottet tar inte ställning till om dessa byggen bör få statligt bidrag och inte heller till om eller när de skulle kunna påbörjas. Utskottet vill dock i sammanhanget uppmärksamma att denna beredskap att starta byggen finns hos huvudmännen och framhålla att i den mån arbetsmarknadsmyndigheterna bedömer att arbetsmarknadsinsatser behövs i olika delar av landet finns här en rad potentiella sysselsättningsmöjligheter. Utskottet föreslår, med hänvisning till det anförda, att riksdagen med avslag på motionerna Kr260 (m) yrkande 17 och Kr280 (v) under anslaget Stöd till icke- statliga kulturlokaler anvisar 10 miljoner kronor i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker - med en formell jämkning - att riksdagen lämnar det av regeringen föreslagna bemyndigandet att inom ramen för anslaget H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999. Med anledning av motion Kr281 (s, fp, v) om bidrag till ett visst byggobjekt (Kulturprojektet Röda Sten) erinrar utskottet om att beslut i fråga om bidrag till icke-statliga kulturlokaler fattas av Boverket och föreslår att riksdagen avslår motionen.
23.6 Stiftelsen Riksutställningar (H 6)
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att det övergripande målet för Riksutställningar skall vara att bevara vårt kulturarv. Riksutställningar skall tillsammans med bl.a. museer utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen föreslår att 33 849 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under förevarande anslag. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) föreslår en minskning av anslagsnivån med 10 miljoner kronor (yrkande 18). Utskottet godtar regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
24 Film och medier (I)
24.1 Filmstöd (I 1)
I budgetpropositionen har anslaget Stöd till svensk filmproduktion och anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet förts samman under ett nytt anslag, benämnt Filmstöd. Regeringen föreslår att 125 338 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under ramanslaget Filmstöd. Av beloppet föreslås 4,5 miljoner kronor anvisas för stöd till regionala resurscentrum för film och video. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande tillstyrkt regeringens förslag att inrätta ett sådant bidrag (avsnitt 9.5). Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
24.2 Statens biografbyrå (I 2)
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att det övergripande målet för Statens biografbyrå skall vara att förhindra förekomsten av filmer som innehåller framställningar som kan verka skadliga. Utskottet tillstyrker det föreslagna övergripande målet. Regeringen anför att Biografbyråns granskningsverksamhet bekostas med avgifter som redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Budgetåret 1994/95 var intäkterna 9 756 000 kronor. Granskningsavgifterna skall motsvara kostnaderna för Biografbyråns granskningsverksamhet. Trots att granskningsavgifterna sänktes från den 1 juli 1994 visar Biografbyråns ekonomiska redovisning att intäkterna vida vverstigit kostnaderna under de fyra senaste budgetåren. Regeringen föreslår sänkningar av de olika avgifterna inom byråns verksamhet motsvarande totalt 20 % av Biografbyråns intäkter. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Regeringen föreslår att 7 591 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under ramanslaget Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
24.3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (I 3)
Regeringen föreslår att 30 744 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under anslaget Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
24.4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (I 4)
Regeringen föreslår att 1 510 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1997 under ramanslaget Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
25 Radio och TV
Regeringens förslag rörande bl.a. ändrad medelstilldelning till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB har behandlats av utskottet i bet. 1996/97:KrU3. Riksdagen kommer i dagarna att besluta i ärendet.
26 Forskning (J)
26.1 Inledning
Regeringen har i proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslagit övergripande mål för forskningen (s. 34-45). Forskningen skall enligt dessa mål bidra med nya väsentliga fakta om bl.a. kulturen. Forskningen skall också bidra till att bevara och utveckla kultur för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för kommande generationer. Den skall också främja och stärka demokratin, bidra till en hög allmän utbildningsnivå samt främja den kulturella utvecklingen. I propositionen behandlas frågor om förbättrad forskningsinformation. Vidare tas under särskilda avsnitt rörande Kulturdepartementets och Inrikesdepartementets verksamhetsområden upp frågor om kulturområdets och medieområdets forskning (s. 246-256), om ungdomsforskning och forskning om folkrörelser (s. 295-297). Forskningspropositionen har beretts av utbildningsutskottet, socialutskottet och jordbruksutskottet. I forskningspropositionen och i budgetpropositionen (utgiftsområde 17) understryker regeringen vikten av att långsiktigt utveckla forskningsinformationen i det svenska samhället och efterlyser en aktivare samverkan mellan kulturinstitutioner, folkbildning, organisationer och universitet och högskolor.
26.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (J 1)
Från anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen utnyttjas för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvars- områden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Myndigheter som disponerar medel för forsknings- och utvecklingsarbete inom kulturområdet skall enligt budgetpropositionen - stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sitt ansvarsområde. Forskning som myndigheterna stöder eller själva bedriver skall hålla hög kvalitet och vara relevant för myndigheternas ansvarsområde, - beakta behovet av att forskningsresultat av betydelse för myndighetens ansvarsområde återförs till verksamheten, - verka till förmån för ökad rörlighet av forskare mellan forsknings- och utbildningsväsendet och samhället i övrigt, - vidga det internationella samarbetet, - utveckla sektorsforskningen inom kulturområdet.
Anslaget föreslås föras upp med 37 131 000 kronor, varav 2 500 000 kronor skall disponeras av Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för att i samverkan med berörda myndigheter och institutioner utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom kulturområdet. HSFR skall enligt vad som anförs i frågan i forskningspropositionen bl.a. göra en kartläggning innefattande kulturarvet och kulturvårdsinriktad forskning samt gränsöverskridande ansatser mellan konst och vetenskap och andra kulturområden. HSFR bör utifrån denna översikt bygga upp och stödja forskning inom ett sammanhållet program för forskning om vårt kulturarv och om olika kulturområden. Genom HSFR:s stöd till sådan och annan forskning som har nära anknytning till sektorsforskningen inom kulturområdet bör sektorsforskningen kunna förstärkas genom synergieffekter. I två motioner, Kr260 (m) yrkande 19 och Ub411 (m) yrkande 39, hemställs att av de medel som anvisas under anslaget bör 25 miljoner kronor fördelas av HSFR och inte av sektorsmyndigheterna. Syftet med förslaget är att sektorsforskningen skall prövas vetenskapligt på samma villkor som övrig forskning för att uppnå så hög kvalitet i forsknings- och utvecklingsarbetet som möjligt. Utskottet anser att det är viktigt att de kulturmyndigheter som hittills disponerat medel för sektorsforskning även fortsättningsvis kan besluta om inom vilka områden detta forsknings- och utvecklingsarbete skall bedrivas. Myndigheterna vet vilka behov av kunskapsuppbyggnad och utveckling som behöver tillgodoses inom sina verksamhetsområden. Sektorsforskningsmyndigheterna bör självfallet i eget intresse sträva efter en så hög vetenskaplig kvalitet i denna forskning och utveckling som möjligt, eftersom det i första hand är de som skall tillgodogöra sig resultaten. Regeringen har i budgetpropositionen och i forskningspropositionen tagit upp vissa problem med gränsdragning mellan vad som är insamlings-, dokumentations-, utrednings- och publiceringsverksamhet och vad som i strikt mening kan beskrivas som forskning. Regeringen anser att denna gränsdragning bör förtydligas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår de båda aktuella motionsyrkandena om att HSFR skall fördela en stor del av kultursektorns forskningsanslag. I två motioner, Kr257 (mp) yrkande 1 och Kr259 (v) yrkande 3, hemställs att riksdagen skall anvisa ytterligare 1 miljon kronor under förevarande anslag och att dessa medel skall tillföras nätverket för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, benämnt MIMER. I motion Kr257 (mp) anförs att forskning om folkbildning är en förutsättning för att folkbildningen skall kunna bedrivas på bästa sätt och förnyas. Utskottet vill för sin del instämma i vad motionärerna anför om betydelsen av att det finns forskning inom universiteten och högskolorna om folkbildning. Forskningsnätverket MIMER med bas vid universitetet i Linköping är som nämns i motionerna inriktat på folkbildningforskning. År 1990 fick universitetet inom sitt ordinarie forskningsanslag 1 miljon kronor särskilt avsatta för detta nätverk. Utskottet anser att om en motsvarande specialdestinerad medelsanvisning skulle göras till MIMER borde även detta ske inom Utgiftsområde 16 under universitetets forskningsanslag. Utskottet vill peka på universitetets möjlighet att inom sitt forskningsanslag tilldela forskningsnätverket MIMER ökade medel. Utskottet ser ingen möjlighet att inom den fastställda ramen för kulturbudgeten omfördela medel till förmån för ökad forskning om folkbildning. Utskottet avstyrker med det anförda motionsförslagen och föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
26.3 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (J 2)
Regeringen föreslår att medel skall anvisas under anslaget, 820 000 kronor, för att möjliggöra fortsatt genomförande av arbetet med den årliga räckviddsundersökningen av de svenska medievanorna och en fortsatt utgivning av rapporten Mediebarometern. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
27 Trossamfund (K)
27.1 Stöd till trossamfund (K 1)
Enligt förordningen (1987:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet (verksam- hetsbidrag), lokaler till religiös verksamhet (lokalbidrag) och teologiska se-minarier m.m. (utbildningsbidrag). Ur anslaget betalas även efter beslut av regeringen statsbidrag till de danska, norska och isländska församlingarna i Sverige samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m. Ett principbeslut har fattats om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Med anledning härav ses bl.a. stödet till trossamfunden över av utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd (C 1995:14, dir. 1995:162). Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har redovisat hur bidragen till trossamfunden har fördelats. Regeringen gör bedömningen att den nuvarande ordningen för fördelning av bidragen skall vara oförändrad i avvaktan på den ovan nämnda utredningen. Utöver bidrag från anslaget har av arbetsmarknadspolitiska skäl för budgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 anvisats sammanlagt 80 miljoner kronor till lokaler åt trossamfund. En stor del av samfundens byggprojekt har kunnat tidigareläggas genom de extra anslagen som enligt regeringen fått en mycket god sysselsättningseffekt. Med hänsyn till regeringens program för sanering av de statliga finanserna anser regeringen att det är rimligt att under budgetåret 1997 en besparing görs beträffande detta anslag med 3 miljoner kronor utöver en tidigare aviserad besparing på 0,5 miljoner kronor. Regeringen anser att även denna besparing huvudsakligen bör avse lokalbidragen med tanke på de satsningar som av arbetsmarknadspolitiska skäl tidigare gjorts på trossamfundens lokaler. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa sammanlagt 57 300 000 kronor under ramanslaget Stöd till trossamfund. I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil. 14) gjorde regeringen bedömningen att tidigareläggandet av projekt under de ovan angivna budgetåren medfört att medelsbehovet för lokalbidrag skulle komma att minska under de närmaste åren. Motionärerna bakom motionerna Kr258 (kd) yrkande 12 och yrkande 16 i denna del samt Kr604 (kd) yrkande 5 framhåller den stimulans för frigörande av trossamfundens resurser för byggverksamhet som lokalbidraget utgör och bidragets positiva inverkan på byggsektorn. Som angelägna områden för satsningar nämns i motionerna fortsatt handikappanpassning av trossamfundens samlingslokaler och bättre förutsättningar för de trossamfund som betjänar invandrare. Motionärerna motsätter sig därför den av regeringen föreslagna besparingen på sammanlagt 3,5 miljoner kronor. I motion Kr503 (s) betonas vikten av att stödet till trossamfunden bevaras på oförändrad nivå i avvaktan på resultatet av utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd. Även i denna motion framhålls behovet av stöd till de invandrarrelaterade trossamfunden. Utskottet delar motionärernas uppfattning om bidragens stora betydelse för de fria samfunden och om lokalbidragets betydelse för investeringar med mycket god sysselsättningseffekt. Som framgår av propositionen och som redovisats i det föregående har emellertid - utöver bidrag från anslaget - av arbetsmarknadspolitiska skäl anvisats betydande belopp och en stor del av samfundens byggprojekt har kunnat tidigareläggas genom de extra anslagen. Enligt vad utskottet inhämtat är det fråga om 270 olika projekt som anvisats till lokalbidrag av arbetsmarknadspolitiska skäl. Bidragen har kunnat fördelas till fler typer av projekt än vad som är möjligt med det ordinarie lokalbidraget. Bl.a. har bidrag utgått till församlingarnas och samfundens gårdar och till sådan upprustning av lokaler som normalt inte berättigar till bidrag. Mot bakgrund av det ovan anförda delar utskottet regeringens uppfattning att medelsbehovet för lokalbidrag härigenom kan komma att minskas under de närmaste åren. Med hänsyn härtill och till det statsfinansiella läget anser utskottet i likhet med regeringen det rimligt att ytterligare besparingar bör göras under detta anslag. Då det gäller medelsanvisningen är utskottet således inte berett att frångå regeringens förslag. Utskottet avstyrker på den grunden motionerna Kr258 (kd) yrkande 12 och yrkande 16 i aktuell del samt Kr604 (kd) yrkande 5. På samma grund avstyrks även motion Kr503 (s). Enligt motion Kr512 (fp) bör bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl ingå i prövningen av ansökningar om lokalbidrag. Med ett av sysselsättningsskäl förstärkt anslag skulle de fria trossamfunden kunna ges möjlighet att - trots det begränsade stödet - satsa på önskvärda och behövliga lokalbyggnationer. Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalbidragen kan generera investeringar som ger god sysselsättningseffekt. Behovet av lokalbidrag är också stort. Utskottet är emellertid inte berett att tillmötesgå motionärernas krav på ytterligare medel för ändamålet på tilläggsbudget, vilket synes vara syftet med motionen. Motion Kr512 (fp) avstyrks således.
28 Folkbildning (L)
28.1 Bidrag till folkbildningen (L 1)
Regeringen anför i kulturpropositionen (s. 21) att folkbildningen och särskilt studieförbunden med sin breda verksamhet behöver spela en än mer aktiv och förnyande roll i kulturpolitiken. Folkbildningen bidrar till att det finns ett utbud av kulturaktiviteter och möjligheter för människor till eget skapande i hela landet. Regeringen meddelar i budgetpropositionen sin avsikt att senare återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av sin syn på folkbildningen och statens ansvar för utvecklingen. I detta sammanhang skall även folkbildningens kulturverksamhet och dess roll i ett större kultursammanhang behandlas. En omfattande utvärdering av folkbildningen pågår både inom folkbildningens organisationer och genom kommittéer tillsatta av regeringen. Utredningen (U 1994:03) för statlig utvärdering av folkbildningen (SUFO 96) har tidigare avgivit ett antal delbetänkanden. I november 1996 avlämnade utredningen sitt slutbetänkande. År 1995 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté (U 1995:09), Kunskapslyftskommittén, för att arbeta med frågor om ett nationellt kunskapslyft för vuxna (Dir. 1995:67). Kommittén skall arbeta fram till år 2000. Under den tid som gått sedan det nya folkbildningsanslaget infördes budgetåret 1991/92 har besparingar på anslaget gjorts med 100 miljoner kronor budgetåret 1991/92, 300 miljoner kronor budgetåret 1992/93 och ytterligare 100 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Samtidigt har anslaget tillförts särskilda medel av varierande storlek för att göra det möjligt att anordna utbildning med syfte att förbättra situationen på arbetsmarknaden för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa. Budgetåret 1992/93 tillfördes anslaget 206 miljoner kronor, budgetåret 1993/94 ca 539 miljoner kronor, budgetåret 1994/95 ca 509 miljoner kronor och det förlängda budgetåret 1995/96 739 miljoner kronor. Under riksmötet 1995/96 beslutade riksdagen att en särskild statlig vuxenutbildningssatsning skall göras under fem år för att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för den grupp vuxna som har störst behov av utbildning och som hittills har fått minst av samhällets utbildningsinsatser (prop. 1995/96: 222, yttr. 1995/96:KrU12y, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). De hittillsvarande tillfälliga, arbetsmarknadsmotiverade satsningarna på utbildning inom folkbildningen och den kommunala vuxenutbildningen ersätts med permanenta medel inom denna femåriga utbildningssatsning. Medel beräknas i budgetpropositionen för totalt 100 000 platser inom vuxenutbildningen från och med den 1 juli 1997. Inom ramen för denna satsning avser 10 000 platser folkhögskolan med start redan den 1 januari 1997. Medlen för dessa 10 000 platser skall fördelas av Folkbildningsrådet. Kommunerna har ansvaret för utbildningssatsningen i övrigt och förutsätts utnyttja flera olika utbildningsanordnare, bl.a. folkhögskolorna - utöver de 10 000 platser som direkt avsätts för folkhögskolorna och till vilka medel fördelas av Folkbildningsrådet - och studieförbunden. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Folkbildningsrådet under det första halvåret 1997, fram till dess att kommunernas utbildningssatsning startar den 1 juli 1997, skall få använda medel under det ordinarie anslaget för studieförbundens särskilda kurser för arbetslösa. Regeringen har i september i år i tilläggsdirektiv (dir. 1996:71) givit Kunskapslyftskommittén i uppdrag att - som en grund för sina slutsatser och förslag om framtida vuxenutbildning - följa den femåriga vuxenutbildningssatsningen. Kommittén har fått ett samordningsansvar för utvärdering av satsningen. Den skall göra avrapporteringar åren 1998 och 1999 och slutföra sitt uppdrag senast den 1 mars år 2000. Vid beräkningen av bidraget till folkbildningen budgetåret 1997 har regeringen fört bort de arbetsmarknadspolitiskt motiverade medel som beräknats för innevarande förlängda budgetår (739 miljoner kronor) och de medel som beräknats för försöksverksamhet med distansutbildning vid folkhögskola eller studieförbund (30 miljoner kronor). Vidare har regeringen föreslagit en besparing på anslaget om 100 miljoner kronor. För fortsatt utvecklingsarbete med distansutbildning beräknas 10 miljoner kronor och för de 10 000 folkhögskoleplatser som ingår i vuxenutbildningssatsningen beräknas 370,8 miljoner kronor. För stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor inom de fackliga organisationerna LO, TCO och SACO samt Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas Riksorganisation beräknas 40 miljoner kronor. Medlen skall fördelas bl.a. med utgångspunkt i dessa organisationers medlemsantal, utbildningsnivån bland medlemmarna samt med beaktande av syftet med den särskilda vuxenutbildningssatsning som startar under år 1997. Regeringen avser att senare ta ställning till vem som skall handha fördelningen av dessa medel. Sammanlagt föreslår regeringen en medelsanvisning under anslaget Bidrag till folkbildningen om 2 357 533 000 kronor. En minskning av bidraget till folkbildningen med 200 miljoner kronor utöver regeringens besparingsförslag yrkas i motion Kr260 (m). Minskningen skall dels avse det föreslagna bidraget om sammanlagt 40 miljoner kronor till vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor, dels i övrigt i första hand tas från den del av folkbildningsanslaget som går till studieförbunden (yrkandena 20 och 22). Motionärerna föreslår vidare att folkbildningsanslaget fortsättningsvis bör kunna användas även till sådan verksamhet som i dag får stöd från anslaget N 2 Stöd till demokratiutveckling. Som en följd härav föreslås det senare anslaget upphöra. Denna fråga behandlar utskottet i det följande under avsnitt 32.2 i betänkandet. Avslag på förslaget att anvisa 40 miljoner kronor till vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor yrkas även i motionerna Kr17 (fp) yrkande 24 och Kr601 (m). Folkbildningen bör enligt motion Kr259 (v) tillföras 120 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkandena 2 och 3). Motionärerna anser att förslaget om ett bidrag på 40 miljoner kronor till vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor bör avslås. Dessa medel bör i stället tillföras den ordinarie folkbildningen. Anslaget bör vidare ökas med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att uppnå den i motionen förordade sammanlagda ökningen av bidraget till folkbildningen om 120 miljoner kronor. I motion Kr257 (mp) hemställs att bidraget till vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor skall minskas med 20 miljoner kronor (yrkande 1). Motionärerna har uppenbarligen avsett att yrka avslag på hela bidraget om 40 miljoner kronor, men fått uppfattningen att regeringens förslag endast skulle avse tiden den 1 juli 1997 till årets slut, dvs. 20 miljoner kronor för ett halvårs verksamhet. I motionen yrkas nämligen att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att medel, dvs. 40 miljoner kronor, inte bör beräknas för ändamålet åren 1998 och 1999 (yrkande 2). I motionen hemställs vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en jämnare fördelning mellan folkbildningen och den kommunala vuxenutbildningen av medlen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen och att denna fördelning bättre bör anpassas till den faktiska efterfrågan på utbildningen (yrkande 12). Det har enligt motionären visat sig att efterfrågan på sådan utbildning inom kommunal vuxenutbildning under innevarande budgetår understigit den förväntade. Regeringens besparingsförslag om 100 miljoner kronor avvisas i motionerna Kr258 (kd) yrkandena 13 och 16 och Kr604 (kd) yrkandena 1 och 2. I båda motionerna föreslås att de 40 miljoner som i budgetpropositionen beräknas för vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor i stället skall användas för ordinarie folkbildning och att anslaget dessutom skall ökas med 60 miljoner kronor. Folkbildningens stora betydelse för de studieovana, däribland många invandrare, gör det enligt motion Kr603 (s) särskilt angeläget att folkbildningen tilldelas tillräckliga resurser. Folkbildningen är en viktig del i utbildningssatsningen för dem som har kort utbildning och i arbetet med att integrera invandrarna. Det i budgetpropositionen föreslagna bidraget till vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor bör enligt motion Kr605 (s) utgå även till de konsumentkooperativa organisationer som har individuella medlemmar. Motionärerna anser att dessa organisationer har förbisetts i propositionen. Riksdagen bör enligt motion Ub478 (fp) yrkande 4 uttala att Folkbildningsrådet bör differentiera bidragen till folkhögskolorna beroende på de olika utbildningarnas karaktär. Slutligen begärs i motion A432 (c) yrkande 23 att riksdagen skall göra ett uttalande om en bättre samordning i fråga om lokaler och infrastruktur mellan folkbildningen och skola, bibliotek och allmänna samlingslokaler för att öka tillgängligheten till folkbildningen och effektivisera och förbättra resursutnyttjandet. Kulturutskottet har i slutet av riksmötet 1995/96 för sin del i yttrande till finansutskottet tillstyrkt att en femårig utbildningssatsning görs inom vuxenutbildningen och att satsningen varaktigt skall ersätta de hittillsvarande arbetsmarknadspolitiskt motiverade tillfälliga insatserna inom folkbildningen (yttr. 1995/96:KrU9y). I enlighet härmed tillstyrker utskottet nu regeringens förslag till medelsberäkning under folkbildningsanslaget för 10 000 platser inom folkhögskolan och att dessa medel skall fördelas av Folkbildningsrådet. Kommunerna får ett stort ansvar för genomförandet av övriga delar av denna utbildningssatsning. Detta kommer att kräva ett utvecklat samarbete mellan individen, arbetsförmedlingen och olika lokala aktörer. Det är då av vikt att folkbildningens speciella förutsättningar, erfarenheter och kompetens, dvs. både hos studieförbunden och folkhögskolan, tas i anspråk för att åstadkomma en så god utbildningssituation som möjligt för den enskilde. Det kommer att ankomma på Kunskapslyftskommittén att vid sin utvärdering av utbildningssatsningen och vid sin etappvisa rapportering bedöma bl.a. huruvida folkbildningen fått möjlighet att göra de insatser den har goda förutsättningar att bidra med. Om det efter en tid skulle visa sig att folkbildningen inte anlitas på förväntat sätt, förutsätter utskottet att kommittén analyserar situationen och kommer med de förslag till ändringar, t.ex. beträffande medelsfördelningen mellan folkbildningen och kommunerna, som analysen kan leda fram till. Något riksdagens uttalande i frågan, innan den stora vuxenutbildningssatsningen ens har börjat, anser utskottet inte vara påkallat varför motion Kr257 (mp) yrkande 12 avstyrks. Utskottet anser att om den stora särskilda vuxenutbildningssatsningen - inriktad i första hand på arbetslösa som saknar treårig gymnasieutbildning - snabbt skall få genomslag i den avsedda målgruppen är det nödvändigt att kommunerna etablerar ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Kommunerna bör tillsammans med dem utveckla nya former för uppsökande verksamhet och studie- och yrkesvägledning med syfte att kartlägga individernas utbildningsbehov och önskemål. Vidare bör den lokala arbetsmarknadens utbildnings- och kompetensbehov inventeras. I detta arbete kan organisationerna göra en viktig insats. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet den föreslagna medelsberäkningen under anslaget, 40 miljoner kronor, för utbildningsinsatser inom LO, TCO, SACO, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation för att stimulera och utveckla former för uppsökande verksamhet. Utskottet föreslår i enlighet härmed att riksdagen avslår motionerna Kr17 (fp) yrkande 24, Kr257 (mp) yrkande 1, Kr258 (kd) yrkande 16 i denna del, Kr259 (v) yrkande 3 i denna del, Kr260 (m) yrkande 20 i denna del och Kr601 (m) och Kr604 (kd) yrkande 2. Utskottet anser att det i dagens läge inte är påkallat att utvidga kretsen av organisationer som skall erhålla bidrag för utveckling av uppsökande verksamhet m.m. Kunskapslyftskommitténs utvärdering av den särskilda vuxenutbildningssatsningen får visa om ytterligare utvecklingsarbete kan komma att bli nödvändigt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr605 (s). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en besparing om 100 miljoner kronor skall göras under folkbildningsanslaget. Utskottet anser dock att den ytterligare besparing som föreslås i motion Kr260 (m) skulle få ytterligare negativ inverkan på verksamheten, varför yrkande 22 i motionen avstyrks. Utskottet avstyrker de förslag om en uppräkning av anslaget som yrkas i motionerna Kr258 (kd) yrkandena 13 och 16, Kr259 (v) yrkandena 2 och 3 samt Kr604 (kd) yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel under anslaget Bidrag till folkbildningen i enlighet med regeringens förslag. Som utskottet redovisat inledningsvis skall den stora vuxenutbildningssatsningen som kommunerna har ansvar för starta den 1 juli 1997. Kommunerna förutsätts utnyttja flera olika utbildningsanordnare, bl.a. studieförbunden. Regeringen har föreslagit att Folkbildningsrådet under det första halvåret 1997, fram till dess att kommunernas utbildningssatsning startar, skall få använda medel under det ordinarie folkbildningsanslaget för studieförbundens särskilda kurser för arbetslösa. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att medel under folkbildningsanslaget får användas för detta ändamål. Utskottet förutsätter emellertid att det inte skall bli nödvändigt att - annat än undantagsvis - utnyttja denna möjlighet till finansiering av studieförbundens särskilda kurser. Utbildningsutskottet har nämligen beslutat tillstyrka en motion (A280) (v) om att 45 miljoner kronor av de medel som beräknas för kommunernas del av vuxenutbildningssatsningen skall få användas för studieförbundens särskilda kurser för arbetslösa under våren 1997 (bet. 1996/97:UbU1). Riksdagen beslutar i frågan den 11 december. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr603 (s), när det gäller folkbildningens stora betydelse för dem som behöver komplettera och bygga på sin utbildning, däribland invandrare. Utskottet vill påminna om att i de av riksdagen antagna målen för statsbidrag till folkbildningen sägs att personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas . De som är studieovana och behöver komplettera sin utbildning - både bland invandrare och övriga invånare i landet - hör till målgrupperna för den kommande femåriga vuxenutbildningssatsningen. Folkbildningens arbetsformer och tillgänglighet i hela landet ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av utbildning. Även folkbildningens insatser inom kulturområdet har stor betydelse för invandrarnas möjligheter till integrering. Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt uttalande från riksdagen i frågan inte är nödvändigt, varför motion Kr603 (s) avstyrks. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra några uttalanden om detaljer i hur Folkbildningsrådet skall fördela medlen till studieförbund och folkhögskolor. Principerna för användningen av statsbidraget lades fast vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91UbU18, rskr. 1990/91:358). Riksdagen bör avslå motion Ub478 (fp) yrkande 4 om ett uttalande om differentierade bidrag till folkhögskolor. Utskottet anser att de frågor som tas upp i motion A432 (c) yrkande 23 är viktiga. Det är av stor betydelse både för folkbildningens tillgänglighet och för effektiviteten och ekonomin i utbildningsväsendet i stort att kommuner, huvudmän för allmänna samlingslokaler och folkbildningsorganisationer samordnar utnyttjandet av lokaler, utrustning m.m. Riksdagen bör dock inte göra något uttalande som styr kommunernas handlande i dessa frågor, varför motionsyrkandet avstyrks. Riksdagen har godkänt regeringens förslag om preliminär fördelning på utgiftsområden av utgifterna på statsbudgeten för budgetåren 1998 och 1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). Denna preliminära fördelning skall utgöra riktlinje för regeringens budgetarbete inför dessa två budgetår. Någon ytterligare fördelning på anslag inom varje utgiftsområde har inte gjorts i detta sammanhang. Däremot lämnar regeringen i budgetpropositionen - utan att förelägga riksdagen något förslag - under varje anslag uppgift om sin beräkning av storleken på respektive anslag för budgetåren 1998 och 1999. Riksdagen får tillfälle att ta ställning till regeringens kommande förslag om anslagsbelopp i samband med behandlingen av budgetpropositionerna för dessa år. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att redan nu besluta om storleken på folkbildningsanslaget för budgetåren 1998 och 1999, varför motion Kr257 (mp) yrkande 2 avstyrks.
28.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (L 2)
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Statsbidraget till Nämnden för vårdartjänst för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen beräknas i budgetpropositionen till 36 345 000 kronor. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning, tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarutbildning beräknas till 31 586 000 kronor. Då tillgången på teckenspråkstolkar inte motsvarar behovet föreslår regeringen att högst 600 000 kronor av anslaget skall få användas till att ge verksamma teckenspråkslärare kompletterande utbildning vid Stockholms universitet. Regeringen avser att noga följa frågan och eventuellt ta initiativ till ytterligare åtgärder. Utskottet tillstyrker att sammanlagt 68 416 000 kronor anvisas till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen och att 600 000 kronor får användas till kompletterande utbildning av teckenspråkslärare.
28.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (L 3)
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studieförbund och folkhögskolor efter särskilt beslut av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakt- tolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning. I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1993/94 har TÖI och Statens invandrarverk kartlagt och analyserat frågor om kontakttolkutbildningen och behovet av kontakttolkar (bet. 1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177). I sin rapport föreslår myndigheterna att nuvarande finansieringsform av kontakttolkutbildningen bör bibehållas. Då behovet av kontakttolkar är svårt att förutse behövs en flexibel utbildningsform. Folkbildningen, som har lång tradition och kompetens på området, bedöms ha bäst beredskap att snabbt tillgodose nya behov av tolkutbildning över hela landet samt anpassa utbildningen efter deltagarnas skilda förutsättningar. Regeringen delar myndigheternas uppfattning. Regeringen anser att TÖI bör få besluta inom vilka huvudområden kontakttolkutbildning skall anordnas. Utskottet tillstyrker den föreslagna anslagsanvisningen om 8 608 000 kronor.
29 Ungdomsfrågor (M)
29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1)
I maj 1994 godkände riksdagen ett antal riktlinjer för ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354), som skall ge vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar. Förändringarna av målen innebar bl.a. att Ungdomsstyrelsens sektorsövergripande arbete och uppföljningsansvar för statliga och kommunala insatser för ungdomar lyfts fram. Regeringen anser att de övergripande mål som gäller för perioden 1994/95-97 bör ligga fast. Enligt regeringen är emellertid dessa riktlinjer alltför vaga och bör därför ersättas av mer konkreta mål för ungdomspolitiken. Regeringen har tillsatt en kommitté (C 1995:10) som bl.a. skall föreslå mål för ungdomspolitiken samt metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Kommitténs arbete skall vara avslutat i början av våren 1997. Riksdagens beslut våren 1996 att fr.o.m. den 1 juli 1996 överföra ansvaret för vissa internationella ungdomsfrågor till Ungdomsstyrelsen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) medför enligt regeringen behov av nya medel. Med anledning av detta föreslår regeringen att 3,3 miljoner kronor omfördelas från anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. till anslaget Ungdomsstyrelsen. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa sammanlagt 11 819 000 kronor under ramanslaget Ungdomsstyrelsen. Enligt motionärerna bakom motion Kr260 (m) bör anslaget minskas med 5 miljoner kronor (yrkande 23). Eftersom medlemsantalet i de flesta ungdomsorganisationerna minskar samtidigt som ungdomsaktiviteter utan bidrag drar till sig nya grupper får Ungdomsstyrelsen mindre anslag att administrera och därmed lägre kostnader för sin verksamhet. Yrkandet bör ses mot bakgrund av den minskning av anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. som motionärerna föreslår i följande avsnitt i detta betänkande (avsnitt 29.2). Utskottet avstyrker i nämnda avsnitt den av motionärerna föreslagna nedskärningen av nämnda bidrag. Som en följd därav avstyrker utskottet även yrkande 23 i motionen. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning.
29.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (M 2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd till viss annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Statsbidragen består av grundbidrag och särskilt bidrag. Grundbidraget fördelas till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer utifrån antalet aktiviteter, medlemmar och lokalavdelningar. Det särskilda bidraget skall främst användas för att stödja förnyelse och utveckling inom föreningslivet av såväl ungdomars riksorganisationer som lokala ungdomsföreningar. I enlighet med tidigare prioriteringar i den ekonomiska vårpropositionen 1996 (1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) föreslår regeringen att anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Besparingen bör främst avse grundbidraget bl.a. till följd av minskningen av antalet ungdomsmedlemmar i de ungdomsorganisationer som erhållit grundbidrag. Anslaget föreslås minskas med sammanlagt 8,3 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor avser EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 97 989 000 kronor under ramanslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. För budgetåret 1997 har regeringen beräknat särskilda medel för utmärkelser inom ungdomsområdet och för satsningar för att uppmuntra flickor, särskilt invandrarflickor, att engagera sig i föreningslivet. För budgetåret bör LSU:s internationella verksamhet lämnas på oförändrad nivå. Vidare anser regeringen att det särskilda bidraget, som fördelas av Ungdomsstyrelsen, fortsättningsvis också bör kunna ges till projekt med internationell anknytning, bl.a. inom ramen för EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Härutöver beräknas 1 100 000 kronor för aktiviteter inom ungdomsområdet. Dessa medel bör disponeras av regeringen. Motionärerna bakom motion Kr260 (m) anser att anslaget bör minska med 49 100 000 kronor utöver regeringens förslag (yrkande 24). Bakgrunden till yrkandet är den minskning av antalet medlemmar som de flesta ungdomsorganisationer fått kännas vid. Samtidigt finns enligt motionärerna klara tecken på att undomsaktiviteter som inte uppbär bidrag attraherar nya grupper ungdomar. Motionärerna anser därför en omprövning av medelsbehovet nödvändig. Anslagsminskningen bör främst avse den internationella verksamheten, men även grundbidragen till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör sänkas. Som anförs i motion Kr260 (m) har de flesta ungdomsorganisationerna fått kännas vid en minskning av medlemsantalet. Vid sin bedömning av hur besparingen på 5 miljoner kronor skall tas ut har regeringen beaktat detta förhållande. Utskottet finner regeringens medelsberäkning väl avvägd och är inte berett att tillmötesgå den drastiska nedskärning av anslaget som förordas i motionen. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motionens yrkande 24. Enligt motion Kr515 (kd) bör de medel - 1 100 000 kronor - som i propositionen beräknas stå till regeringens disposition för aktiviteter inom ungdomsområdet i stället användas som förstärkning av bidraget till nationell ungdomsverksamhet och disponeras av Ungdomsstyrelsen (yrkande 2). I avvaktan på de förslag om ungdomspolitiken m.m. som kan förväntas av den av regeringen tillsatta kommittén (se avsnitt 29.1) är utskottet inte berett att förorda någon annan disposition av anslaget än vad regeringen har föreslagit. Motion Kr515 (kd) yrkande 2 avstyrks således.
30 Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
30.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler (N 1)
Det övergripande ändamålet för bidraget är att skapa förutsättningar för medborgarna att få tillgång till bra och ändamålsenliga samlingslokaler så att de kan utöva sitt samhällsengagemang och delta i det offentliga livet inom orten. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att hela anslaget för allmänna samlingslokaler har tagits i anspråk. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att hela anslaget är intecknat av utbetalningsbehov för redan beviljade bidrag. Inga nya beslut kan därför fattas. Stödets inriktning bör enligt regeringen vara oförändrat men anpassas till den nya budgetordningen vilket kräver en starkare koppling mellan beslut och faktisk utgift. Detta innebär bl.a. att det tidigare kösystemet för stöd till allmänna samlingslokaler upphör att gälla. I stället skall alla ansökningar som vid en given tidpunkt kommit in till Boverket behandlas vid ett och samma tillfälle. Samlingslokaldelegationen, vars sammansättning regeringen kommer att ändra så att opartiskhet inte kan ifrågasättas vid myndighetsutövningen, får till uppgift att prioritera mellan olika ansökningar. Den förändrade beslutsordningen medför även att Boverkets beslut inte kommer att kunna överklagas. Regeringen föreslår att den tidigare anslagsstrukturen med dels en ram för Boverkets beslut, dels ett förslagsanslag som belastas i efterhand ändras till ett ramanslag. Anslagets mål och inriktning bör i övrigt vara oförändrade. Som en följd av den föreslagna förändringen av anslaget kan situationen komma att ändras för de projekt som efter dispens givits möjlighet att påbörja byggnadsarbeten utan att därför vara diskvalificerade för att komma i fråga för ett eventuellt framtida stöd. Regeringen avser därför att ge Boverket i uppdrag att närmare analysera situationen för dessa dispensprojekt. Utskottet förutsätter att regeringen och Boverket tar hänsyn till att ändringen av bidragssystemet inte var känd när dispenser gavs och att det i övergångsskedet mellan de två bidragssystemen inom ramen för anslaget görs en generös bedömning. Utskottet har under anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler (avsnitt 23.5) konstaterat att bidragsansökningarna under detta anslag och under anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler avser ett mycket stort antal byggobjekt som - om de genomfördes - skulle generera sysselsättning av betydande omfattning. Huvudmännen har visat en beredskap att satsa egna medel och att starta byggandet av lokalerna. Om arbetsmarknadsmyndigheterna bedömer att arbetsmarknadsinsatser behövs i olika delar av landet finns här en rad potentiella sysselsättningsmöjligheter. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa ett belopp om 40 000 000 kronor under ramanslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar Boverket att inom ramen för anslaget besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999. Enligt motionärerna bakom motion Kr260 (m) bör anslaget avskaffas (yrkande 25). Motionärerna anser det vara en primärkommunal uppgift att tillgodose behovet av samlingslokaler. Bidrag till handikappanpassning av lokalerna bör rymmas inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg där anslag för övriga insatser på handikappområdet återfinns. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. Utskottet tillstyrker även - med en formell jämkning - att riksdagen lämnar det av regeringen föreslagna bemyndigandet. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Kr260 (m) yrkande 25 om avskaffande av anslaget. De allmänna samlingslokalernas betydelse för landsbygdens utveckling betonas i motionerna Kr283 (c) yrkande 30 och A432 (c) yrkande 41. Statligt stöd till allmänna samlingslokaler/mötesplatser är enligt motionärerna en förutsättning för tidsenliga samlingslokaler i hela landet. Som anförs i motionerna är de allmänna samlingslokalerna ofta en förutsättning för att de kulturpolitiska målen om allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande skall kunna uppfyllas. Lokalerna har en viktig social funktion. De är också betydelsefulla för folkbildning och en decentraliserad utbildning. Om samlingslokalerna skall kunna fungera som avsett bör de vara handikappanpassade och utrustade med ny teknik. Utskottet vill framhålla den betydelse som upprustning och standardhöjning av de allmänna samlingslokalerna har för tillskapande av arbetstillfällen i olika delar av landet. Utskottet instämmer således i allt väsentligt i vad som anförs i motionerna men anser något uttalande med anledning av motionerna Kr283 (c) yrkande 30 och A432 (c) yrkande 41 inte är nödvändigt, då redan tillskapandet av bidraget till allmänna samlingslokaler är ett uttryck för den betydelse statsmakterna tillmäter dem.
30.2 Stöd till demokratiutveckling (N 2)
Det övergripande målet för stödet till demokratiutveckling är att via folkrörelser och föreningar stimulera en utveckling av nya former och strukturer för medborgarnas engagemang i samhällsutvecklingen i syfte att fördjupa den demokratiska processen. De utgifter som belastar anslaget är bidrag till utvecklingskostnader för att projekt skall kunna bedrivas. Från anslaget Utveckling av ideell verksamhet har bidrag beviljats till ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete. I huvudsak har stödet använts för att fullfölja tidigare beslutade satsningar på två- och treårsprojekt. Stödet har utvärderats och i utvärderingen framhålls bl.a. behovet av mer sammanhållna och resultatinriktade projektsatsningar. Regeringen anser att det behövs ett mer riktat stöd för föreningslivets utveckling så att också nya former av lokala medborgaraktiviteter stimuleras i syfte att stärka den demokratiska processen. Erfarenheterna från det hittillsvarande stödet för utveckling av ideell verksamhet visar att regeringen bör ha en mer aktiv roll när det gäller att initiera vissa projekt. Stödet bör därför enligt regeringen ges till projekt som bedöms som strategiskt intressanta för en demokratisk utveckling. Erfarenheterna från projekten skall dokumenteras och utvärderas så att ny kunskap om demokratiutveckling kan vinnas. Regeringen är särskilt intresserad av att få till stånd ett sådant utvecklingsarbete i storstädernas förortsområden. Med hänsyn till det ovan anförda anser regeringen att anslaget Utveckling av ideell verksamhet bör få en förändrad inriktning och benämnas Stöd till demokratiutveckling. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa sammanlagt 8 133 000 kronor under ramanslaget Stöd till demokratiutveckling. I motion Kr 260 (m) anförs att anslaget bör avvecklas eftersom ändamålet med anslaget enligt motionärerna väl synes rymmas inom folkbildningsbegreppet (yrkande 21). Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ett mer riktat stöd för föreningslivets utveckling. Stödet bör utformas på sätt som beskrivs i propositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på motions- yrkandet beräknar medel för anslaget Stöd till demokratiutveckling i enlighet med regeringens förslag.
30.3 Stöd till idrotten (N 3)
I enlighet med riksdagens beslut våren 1995 om vissa besparingar i verksamheten under anslaget minskas anslaget med 11 miljoner kronor (prop. 1994/95:100 bil. 14, bet. 1994/95:KrU12, rskr. 1994/95:206). Härutöver föreslår regeringen en minskning om 44 miljoner kronor. Detta förslag om en ytterligare minskning av anslaget grundar sig på riksdagens beslut under våren i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen (prop. 1995/96:150, yttr. 1995/96:KrU9y, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Den huvudsakliga besparingen bör enligt regeringen göras på bidraget till idrottens gemensamma verksamhet, i första hand från bidraget till idrottsrörelsens egna organisationer: Riksidrottsförbundet (RF), specialidrottsförbunden, distriktsidrottsförbunden, idrottsrörelsens studieförbund (SISU) och de utanför RF stående förbunden. I detta sammanhang bör dock enligt regeringen noteras värdet av att också de små specialidrottsförbunden ges möjlighet att delta i den internationella idrottsverksamheten. Bidraget till lokal ungdomsverksamhet bör enligt regeringen värnas från större besparingar. För ändamålet har regeringen beräknat ett bidrag om minst 185 miljoner kronor. För innevarande budgetår är motsvarande belopp - beräknat på en tolvmånadersperiod - 200 miljoner kronor. Idrottens forskning och utveckling m.m. utgör enligt regeringen en viktig del av anslaget Stöd till idrotten. Regeringen har här beräknat ett oförändrat stöd till verksamheten inom Centrum för idrottsforskning om 5 miljoner kronor. Bidraget för den av riksdagen nyligen beslutade reformen med riksrekryterande idrottsgymnasier beräknas av regeringen till 37 miljoner kronor för det kommande budgetåret. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa sammanlagt 480 240 000 kronor under ramanslaget Stöd till idrotten. Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhetsarbete framhålls i propositionen som mycket viktigt, och regeringen förklarar sig för sin del angelägen att statens stöd till idrotten används för att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet. Enligt regeringen bör idrottsrörelsen framgent särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid användandet av det statliga stödet till idrotten. Fritidsutredningen (C 1995:06) har haft i uppdrag att utreda fördelningen av offentliga resurser till fritidsverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredningen avlämnade sitt betänkande (SOU 1996:3) Fritid i förändring i början av år 1996. I september 1996 utfärdade regeringen direktiv för en parlamentarisk kommitté som skall utvärdera det statliga stödet till idrotten (dir. 1996:84). De överväganden och förslag rörande idrottsstödet som lagts fram av Fritidsutredningen kommer enligt direktiven att ingå i kommitténs arbete. Med hänvisning härtill avstår regeringen från att nu föreslå ytterligare åtgärder. Våren 1996 beslutade riksdagen (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) att ett vinstdelningssystem införs vad gäller överskottet från det statliga spelbolaget. Detta överskott skall komma det lokala för-eningslivets barn- och ungdomsverksamhet till del. I avvaktan på att det nya vinstdelningssystemet tas i bruk bör, i enlighet med vad riksdagen vid flera tidigare tillfällen godkänt (prop. 1991/92:100 bil. 8, bet. 1991/92:KrU15, rskr. 1991/92:150), AB Tipstjänsts bolagsstämma år 1997 ges möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat bidrag om 55 miljoner kronor till RF. Kulturutskottet föreslår att riksdagen godkänner att AB Tipstjänst får överföra 55 miljoner kronor till RF i samband med 1997 års bolagsstämma. I flera motioner föreslås höjning av anslaget. Motionärerna bakom motion Kr513 (fp) yrkande 4 anser att anslaget bör höjas med 30 miljoner kronor. Stödet till ungdomsverksamhet bör enligt motionärerna bibehållas på minst nuvarande nivå, och villkoren för kvinnlig idrott bör förbättras. Även i motionerna Kr258 (kd) yrkande 16 (delvis) och Kr510 (kd) yrkande 19 begärs en höjning av anslaget med 30 miljoner kronor. Motionärerna motsätter sig att en neddragning av stödet drabbar de små idrottsförbunden och det statliga aktivitetsstödet på ett oacceptabelt sätt. I motion Kr510 (kd) yrkande 17 framhålls att samhällets stöd till idrotten bör inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag till ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Det lokala aktivitetsstödet bör bibehållas på nuvarande nivå. En höjning av anslaget med 42 miljoner kronor begärs i motion Kr259 (v) yrkande 3 (delvis). Höjningen bör komma utsatta grupper, särskilt kvinnor/flickor och invandrare, till del. Enligt motion Kr260 (m) yrkande 26 bör av det föreslagna anslaget lägst 200 miljoner kronor anvisas för den lokala ungdomsverksamheten. Reglerna för det lokala aktivitetsbidraget bör - utan att Fritidsutredningens förslag föregrips - utformas så att flickors idrottsutövande medvetet gynnas. Då kulturutskottet tidigare i höst yttrade sig till finansutskottet över regeringens förslag till ram för det utgiftsområde till vilket idrottsanslaget hör, och som behandlas i detta betänkande, skedde detta med utgångspunkt i bl.a. de av riksdagen tidigare godtagna och inledningsvis redovisade besparingarna för budgetåret 1997 (yttr. 1996/97:KrU1y). Riksdagen har som inledningsvis angetts nyligen beslutat om en ram för utgiftsområdet som överensstämmer med regeringens förslag, vilket tillstyrkts av kulturutskottet i det åsyftade yttrandet samt av finansutskottet (bet. 1996/97:FiU1). Mot den redovisade bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsberäkning under förevarande anslag för nästa budgetår. När det gäller idrottsstödets allmänna inriktning ansluter sig utskottet till regeringens uppfattning att den huvudsakliga besparingen bör göras på bidraget till idrottens gemensamma verksamhet. I likhet med regeringen vill dock utskottet framhålla värdet av att också de små specialidrottsförbunden ges möjlighet att delta i den internationella idrottsverksamheten. Bidraget till lokal ungdomsverksamhet bör däremot undantas från större besparingar. Utskottet godtar därför den relativt begränsade nedskärning om 15 miljoner kronor som föreslås när det gäller bidraget till den lokala ungdomsverksamheten. Enligt idrottsrörelsens idéprogram Idrott till 2-tusen är det självklart att alla invandrare skall ha samma möjlighet att delta i idrott som svenskar. Vidare skall möjligheterna för invandrare att använda idrotten som en väg in i det svenska samhället tas till vara. Forskning om bl.a. invandrares situation skall prioriteras. Utskottet har således anledning att förutsätta att integrationsperspektivet uppmärksammas såväl centralt som lokalt i den idrottsliga verksamheten. Våren 1996 behandlade utskottet frågor om jämställd idrott (bet. 1995/96:KrU11). I betänkandet upprepade utskottet ett uttalande från våren 1994 av innehåll att utskottet förutsatte att regeringen vid kommande överväganden om bl.a. anslagsfrågor som rör idrottsrörelsen beaktar resultatet av insatserna på jämställdhetsområdet. Utskottet redogjorde också utförligt för det jämställdhetsarbete som sedan Riksidrottsmötet (RIM) år 1977 pågår inom idrottsrörelsen. Vid RIM i november 1995 presenterades en utvärdering av den jämställdhetsplan som antogs av RF år 1989. I utvärderingen konstaterade Riksidrottsstyrelsen (RS) att - trots omfattande och i vissa avseenden framgångsrika insatser för att stärka och utveckla jämställdhetsarbetet - delmålen inte hade uppnåtts. I enlighet med överväganden i planen fattade RIM beslut om stadgeändringar som en väg att påskynda jämställdhetsarbetet, vilka bl.a. innebär obligatorisk representation från bägge könen i styrelserna för RF och distriktsidrottsförbunden och vissa andra stadgereglerade organ. Vid nästa RIM (i framtiden kallad RF-stämman) skall RS lägga fram en rapport om utvärdering av delmålen i idrottens jämställdhetsplan. I den nu aktuella propositionen anför regeringen att det är angeläget att statens stöd till idrotten används för att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet. Utskottet, som står fast vid sina tidigare uttalanden, delar givetvis denna uppfattning och anser, i likhet med regeringen, att idrottsrörelsen i framtiden särskilt bör uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid användandet av stödet. Mot ovan angiven bakgrund och då utskottet även i övrigt delar regeringens syn på stödets inriktning avstyrker utskottet motionerna Kr258 (kd) yrkande 16 i aktuell del, Kr259 (v) yrkande 3 i aktuell del, Kr510 (kd) yrkandena 17 och 19 och Kr513 (fp) yrkande 4. Med anledning av kravet i motion Kr260 (m) på ändring av reglerna för det lokala aktivitetsstödet så att flickors idrottsutövande skall gynnas vill utskottet inledningsvis anföra att stödet till lokal ungdomsverksamhet på riksdagens uppdrag fr.o.m. den 1 juli 1991 fördelas av idrottsrörelsen enligt av regeringen fastställda regler (prop. 1989/90:100 bil. 13, bet. 1989/90: KrU15, rskr. 1989/90:161). Som framgår av redogörelsen ovan har regeringen nyligen beslutat tillsätta en kommitté med uppdrag att utvärdera det statliga stödet till idrotten. Utgångspunkten för utvärderingen skall vara de av staten uppställda målen för bidraget samt de samhällsförändringar som skett sedan målen fastställdes. Med utvärderingen som grund skall kommittén föreslå nya, tydligare mål för statens stöd till idrotten. Förslagen skall utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott såväl vad gäller bredd- och motionsidrott som prestationsinriktad idrott. Kommittén skall även utgå från idrottens betydelse för unga människor. Förslaget skall också omfatta en modell för uppföljning och utvärdering av verksamheten i relation till målen. Kommittén skall vidare analysera om det krävs nya rutiner för att säkerställa insyn i och kontroll av bidragsfördelningen till idrotten. Möjligheterna och lämpligheten för riksdag och regering att närmare styra anslagets inriktning skall prövas. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast i december 1997. Flera av de frågor som motionärerna tar upp är således föremål för en grundlig översyn. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av kommitténs arbete. I avvaktan härpå och med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anför ovan avstyrker utskottet motion Kr260 (m) yrkande 26.
30.4 Lotteriinspektionen (N 4)
Det övergripande målet för Lotteriinspektionen som ansvarig förvaltnings-myndighet för verksamhetsområdet skall vara att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen verka för en sund lotteri- och spelverksamhet i Sverige. Den snabba tekniska utvecklingen på spel- och lotterimarknaden har enligt regeringen medfört behov av ändring i lotterilagen (1994:1000). På förslag av regeringen har riksdagen nyligen beslutat om vissa ändringar i lotterilagen (prop. 1996/97:7, bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41). Regeringen kommer också att ta initiativ till en vidare översyn av lotterilagen. För år 1997 beräknas avgiftsinkomsterna till 500 000 kronor. Regeringen anser att Lotteriinspektionen skall bedriva sin verksamhet på oförändrad anslagsnivå och föreslår att riksdagen skall anvisa 17 935 000 kronor under ramanslaget Lotteriinspektionen. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Mål för en nationell kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3)
1. beträffande kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 1, 1996/97: Kr207 yrkande 1, 1996/97: Kr219 yrkande 1 och 1996/97:Kr283 yrkande 11, res. 1 (m) 2. beträffande frågan om avslag på av regeringen föreslagna nationella kulturpolitiska mål, m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 3, res. 2 (m) 3. beträffande nationella kulturpolitiska mål att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 1 och 1996/97:Kr283 yrkande 2 samt med avslag på motion 1996/97:Kr4 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 3 (mp) 4. beträffande det nordiska samarbetet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 3, 5. beträffande ett nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000- talet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 1, res. 4 (c) 6. beträffande regionala utvecklingsplaner att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 9, 7. beträffande statens ansvar för kulturpolitiken att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 10, res. 5 (m) 8. beträffande kulturpolitiska tendenser att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr20 yrkande 1, res. 6 (v) 9. beträffande det ekonomiska stödet till kulturen att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 9, res. 7 (mp) 10. beträffande kulturens finansiering att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 12, 11. beträffande en s.k. dubbleringsfond på kulturområdet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 13, res. 8 (m) 12. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkande 2, res. 9 (m, fp) 13. beträffande kultursponsring att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 11, res. 10 (mp) 14. beträffande biljettpriserna att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 21, res. 11 (mp) 15. beträffande ungdomsrabatter att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 5, 16. beträffande längden på de nationella uppdragen att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkande 12, 17. beträffande utvärdering av de nationella uppdragen att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 8, 18. beträffande nationellt uppdrag inom kulturturism att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr16, 19. beträffande skolans kulturansvar att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 5, 20. beträffande redovisning av institutionernas insatser för barn och ungdom att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 6, 21. beträffande kvinnornas historia och kulturella insatser att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 4, 22. beträffande statligt stöd till vissa verksamheter i Västsverige att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr22 yrkande 1, 23. beträffande mångfald och decentraliserad kultur i Västsverige att riksdagen avslår motion 1996/97:T224 yrkande 8,
Konstnärernas villkor (prop. 1996/97:3)
24. beträffande kulturskaparnas arbetsförhållanden att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr207 yrkande 8, 25. beträffande generellt konstnärstillägg att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 13 och 1996/97:Kr257 yrkande 6, res. 12 (mp) 26. beträffande konstnärsstöd i form av projekt och uppdrag att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 1 och 1996/97:Kr258 yrkande 6, res. 13 (kd) 27. beträffande ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde, res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis 28. beträffande individuell visningsersättning att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del godkänner det som regeringen förordat om individuell visningsersättning, res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis 29. beträffande förslagsrätt till styrelser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 4 samt 1996/97:Kr283 yrkandena 25 och 26, res. 15 (m, c, fp, mp, kd) 30. beträffande utökat uppdrag för Konstnärsnämnden att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om utökat uppdrag för Konstnärsnämnden vad gäller det internationella konstnärsutbytet, 31. beträffande länskonstnärer att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr20 yrkande 6 och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del godkänner det som regeringen förordar om inrättandet av ett statligt stöd för verksamhet med länskonstnärer, res. 16 (m)
Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet m.m. (prop. 1996/97:3)
32. beträffande reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr12, 1996/97:Kr17 yrkande 3, 1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25 yrkande 1, 1996/97:Kr240 yrkande 1 och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del godkänner det som regeringen förordar om riktlinjerna för ett enhetligt utformat bidragssystem för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video, res. 17 (c) res. 18 (mp) 33. beträffande fördelningen av regionala kulturbidrag inom försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 10, 34. beträffande teaterutredning m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11, res. 19 (fp, mp) 35. beträffande fördelningen i landet av de statliga kulturbidragen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr283 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Litteraturen och språket (prop. 1996/97:3)
36. beträffande utredningen om boken och kulturtidskriften att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 19 och 1996/97:Kr17 yrkande 7, res. 20 (mp) 37. beträffande frågor rörande kulturtidskrifter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr216 yrkande 2 i denna del och 1996/97:Kr263, 38. beträffande frågor om svenska språket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 18, 1996/97: Kr221, 1996/97:Kr252 och 1996/97:Kr260 yrkande 8, res. 21 (m) 39. beträffande frågan om avslag på förslaget att införa en bibliotekslag att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 4, 1996/97: Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207 yrkande 6 och 1996/97:Kr283 yrkande 12, res. 22 (m, c, fp, kd) 40. beträffande förslaget till bibliotekslag att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 7 antar regeringens förslag till bibliotekslag med den ändringen att 7 och 10 §§ erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelse, 41. beträffande översyn av bibliotekslagen i vad avser högskolebiblioteken att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 42. beträffande översyn av bibliotekslagen i vad avser upprättande av planer för biblioteksverksamhet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr20 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 43. beträffande grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 5, 1996/97:Kr207 yrkande 7 och 1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del godkänner vad regeringen förordat, res. 23 (m) 44. beträffande stöd till utgivning av invandrarlitteratur att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr216 yrkande 2 i denna del, 45. beträffande stöd för översättning av olika religioners heliga skrifter att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr262, 46. beträffande En Bok För Alla AB att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del godkänner regeringens förslag till ekonomiska förpliktelser för staten som följer av avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB för perioden 1997-1999, res. 24 (m)
Teater (prop. 1996/97:3)
47. beträffande nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22, 1996/97:Kr20 yrkande 9 i denna del och 1996/97:Kr257 yrkande 10 godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater, res. 25 (v) res. 26 (mp) 48. beträffande ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 24, 1996/97:Kr5 och 1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del, res. 27 (mp) 49. beträffande nationellt uppdrag inom området ungdomskultur att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området ungdomskultur, 50. beträffande nationellt uppdrag inom området barnkultur att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del, 51. beträffande samisk teater att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr3, 1996/97:Kr4 yrkande 23, 1996/97:Kr10 och 1996/97:Kr283 yrkande 13, res. 28 (c) res. 29 (mp)
Dans (prop. 1996/97:3)
52. beträffande turnerande dansföreställningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 14,
Musik (prop. 1996/97:3)
53. beträffande regional musikverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 25, 1996/97: Kr11, 1996/97:Kr17 yrkande 18, 1996/97:Kr222, 1996/97:Kr227, 1996/97:Kr257 yrkandena 2 och 4, båda i denna del, 1996/97:Kr266 och 1996/97:A428 yrkande 10, res. 30 (mp) 54. beträffande inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 1 i denna del godkänner det som regeringen förordar om inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet, res. 31 (m) 55. beträffande jazzmusik och nya yngre musikformer att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr260 yrkande 6, res. 32 (m) 56. beträffande nationellt uppdrag inom området musik att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat uppdrag inom området musik, 57. beträffande folkmusikinstitut och nationalinstrument att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr2, 1996/97:Kr223, 1996/97: Kr242 och 1996/97:Kr268, res. 33 (c) 58. beträffande nationellt uppdrag inom området symfonisk musik att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr22 yrkande 2, 59. beträffande nationellt uppdrag inom området blåsmusik att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkande 13, 60. beträffande nationalorkester att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 8, 1996/97:Kr14 yrkande 2, 1996/97:Kr204, 1996/97:Kr213 och 1996/97:Kr258 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Film (prop. 1996/97:3)
61. beträffande bevarande av biografer att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr13 yrkande 9, 1996/97:Kr258 yrkande 10 och 1996/97:Kr283 yrkande 19 i denna del, 62. beträffande resurserna för distribution av filmer att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 19 i denna del, 63. beträffande stöd för visning av 16 mm-film att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr283 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 64. beträffande utformningen av stödet till filmproduktion att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 10 och 1996/97:Kr258 yrkande 11, 65. beträffande inrättande av en film- och TV-fond att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr254 och 1996/97:Kr283 yrkande 23, 66. beträffande inrättande av ett bidrag till regionala resurscentrum för film och video att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr283 yrkandena 21 och 22 godkänner vad regeringen förordat, 67. beträffande tidsbegränsat nationellt uppdrag till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
Arkitektur och formgivning (prop. 1996/97:3)
68. beträffande uttalande om handlingsprogram för arkitektur och formgivning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 11 och 1996/97:Bo534 yrkandena 1 och 4, 69. beträffande plan- och bygglagen (1987:10) att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 29, res. 34 (mp) 70. beträffande Smålands arena för konst och form i Norden att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr8,
Bild- och formkonst (prop. 1996/97:3)
71. beträffande vidgad uppgift för Statens konstråd att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna del godkänner det som regeringen förordar om en vidgad uppgift för Statens konstråd, res. 35 (m) 72. beträffande decentralisering av Statens konstråds inköp att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr230, 73. beträffande enprocentsmål för utsmyckning av statligt byggande att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 30, res. 36 (v, mp) 74. beträffande enprocentsmål för utsmyckning vid statliga infrastruktursatsningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 27, res. 37 (c, v, mp) 75. beträffande Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet att riksdagen godkänner det som regeringen anfört om att Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet skall upphöra och att uppgifterna skall övertas av Statens konstmuseer, Moderna museet, 76. beträffande nationellt uppdrag inom området samtidskonst att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området samtidskonst,
Kulturarvet (prop. 1996/97:3)
77. beträffande stöd till länshembygdskonsulter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr208 och 1996/97:Kr264, 78. beträffande SESAM-projekt för foto och film att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr210 och 1996/97:Kr283 yrkande 18, 79. beträffande den bildvårdande verksamheten i Ulriksfors att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr233 och 1996/97:Kr273, 80. beträffande strukturen på museiområdet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkande 20, 81. beträffande frågan om Röhsska museet skall få ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning, m.m. att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr253 godkänner vad regeringen förordat, 82. beträffande ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 3 i denna del godkänner vad regeringen förordat, res. 38 (m) 83. beträffande skiljande av Statens historiska museer från Riksantikvarieämbetet och inrättande som en egen ny myndighet att riksdagen godkänner vad regeringen förordat, 84. beträffande sammanläggning av Marinmuseum i Karlskrona med Statens sjöhistoriska museer att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motionerna 1996/97:Kr19 och 1996/97:Kr283 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 85. beträffande ansvarsfördelning m.m. inom det maritima museiområdet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr212 yrkandena 1 och 2, 86. beträffande statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del och 1996/97:Kr283 yrkande 36 godkänner vad regeringen förordat, res. 39 (m, c, fp) res. 40 (mp) res. 41 (kd) 87. beträffande uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20 yrkande 12, 1996/97:Kr21 yrkande 1, 1996/97:Kr207 yrkande 11, 1996/97:Kr212 yrkande 3, 1996/97:Kr217, 1996/97:Kr243, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del, 1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283 yrkande 35, 1996/97: A429 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 31, 1996/97:Kr21 yrkande 2, 1996/97:Kr257 yrkande 9 och 1996/97: Kr283 yrkandena 37 och 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 42 (m, c, fp, kd) res. 43 (mp) 88. beträffande inrättande av en ny myndighet som tar över Stiftelsen Riksutställningars verksamhet att riksdagen godkänner vad regeringen förordat, 89. beträffande utvidgning av regeringens allmänna bemyndigande att lämna utställningsgarantier att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr260 yrkande 14 medger att det allmänna bemyndigande att lämna utställningsgarantier som riksdagen tidigare har meddelat regeringen utvidgas i enlighet med regeringens förslag, 90. beträffande inrättande av ett kvinnomuseum att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 36, 1996/97: Kr20 yrkande 11, 1996/97:Kr257 yrkande 7 och 1996/97:Kr277, res. 44 (v, mp) 91. beträffande inrättande av ett filmmuseum att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 37 och 1996/97:Kr257 yrkande 8, res. 45 (mp) 92. beträffande ett polarcentrum i Gränna att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr7, 93. beträffande de lokala museernas situation att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 13 och 1996/97:Kr258 yrkande 9, 94. beträffande friluftsmuseernas nationella uppdrag att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr274, 95. beträffande översyn av arkivväsendet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr20 yrkande 13, res. 46 (v) 96. beträffande översyn av pliktexemplarslagen (1993:1392) att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr255, 97. beträffande förhållandet mellan länsmuseer och länsstyrelser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr25 yrkande 2, 1996/97: Kr240 yrkande 2, 1996/97:Kr260 yrkande 15 och 1996/97:Kr283 yrkande 33, 98. beträffande renodling av Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 21 i denna del och 1996/97:Kr207 yrkande 9, res. 47 (m, fp) 99. beträffande arkeologiska utgrävningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr17 yrkande 21 i denna del, 100. beträffande utformning av kulturmiljövården enligt subsidiaritetsprincipen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 14 och 1996/97:Kr258 yrkande 7, 101. beträffande bevarandet av unika byggnader och miljöer att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo534 yrkande 5, 102. beträffande Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr24, 1996/97:Kr279 och 1996/97:Kr283 yrkande 32, 103. beträffande stöd för vård av hembygdsgårdarnas kulturbyggnader att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr209,
Vissa övergripande frågor (prop. 1996/97:3)
104. beträffande kulturpolitiken inom Europeiska unionen att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr4 yrkande 4, res. 48 (mp) 105. beträffande ett världskulturhus i Stockholm att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr283 yrkande 7, 106. beträffande åtgärder för att främja mångkultur m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr20 yrkande 5, 1996/97:Kr216 yrkande 1, 1996/97:Kr246 och 1996/97:Sf625 yrkande 12, res. 49 (v) 107. beträffande utvärdering från kulturell synpunkt av ädelreformen, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr216 yrkande 3 och 1996/97:Kr283 yrkande 29,
Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)
108. beträffande inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 5, 1996/97: Kr207 yrkande 2 och 1996/97:Kr219 yrkande 2, res. 50 (m) res. 51 (c) 109. beträffande Svenska musikfestivaler att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr224,
Medelsanvisning för 1997 (prop. 1996/97:1)
110. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1997 hörande frågor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr251 och med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 26, 1996/97:Kr17 yrkande 15, 1996/97:Kr225, 1996/97:Kr232, 1996/97: Kr257 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Kr283 yrkande 28
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,
dels för budgetåret 1997 anvisar medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med utskottets förslag i bilaga 5,
dels beslutar i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 6,
dels avslår i bilaga 7 upptagna motionsyrkanden. res. 52 (mp)
Stockholm den 3 december 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor (mom.1)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor som börjar med Utskottet kan och slutar med kulturpolitiken ytterligare bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående framhållit att kulturen har ett egenvärde. Utskottet vill i enlighet med vad som anförs i motion Kr207 (m) understryka att det är fråga om ett värde i relation till enskilda mottagare som kommer till uttryck genom den enskildes val av aktivitet. Att med skattemedel söka styra medborgarnas val mot olika former av kulturverksamhet är att underskatta den enskilda människans förmåga till val liksom hennes värderingar. Det är i stället kulturutbudets innehåll och kvalitet som bör få vara utslagsgivande för den enskildes val av kulturaktiviteter. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr207 (m) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets överväganden i det föregående tillgodoser i viss utsträckning motion Kr4 (mp) yrkande 1. Det finns inte anledning för riksdagen att - utöver vad som anförts i det föregående - göra något uttalande med anledning av de övriga här aktuella motionsyrkandena, nämligen motionerna Kr219 (c) yrkande 1 och Kr283 (c) yrkande 11. Yrkandena avstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:Kr4 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:Kr219 yrkande 1 och 1996/97:Kr283 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Frågan om avslag på av regeringen föreslagna nationella kulturpolitiska mål, m.m. (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.3 Kulturpolitiska mål som börjar med Utskottet vill och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse: Förslaget att det liksom hittills i ett kulturpolitiskt mål skall anges att kommersialismens negativa verkningar skall bekämpas har som utgångspunkt att kulturen ses som ett redskap för att nå andra mål. Mot bakgrund bl.a. av den syn på kulturens egenvärde som utskottet har och som redovisats i det föregående kan utskottet inte godta ett kulturpolitiskt mål som bygger på detta synsätt. Utskottet vill vidare framhålla att det kan få långtgående konsekvenser att i yttrandefrihetsmålet utlova att kulturpolitiken skall ge alla reella möjligheter att använda yttrandefriheten. Även i övrigt ansluter sig utskottet till de skäl för motionsyrkandet som redovisas i motionen. Med hänvisning till det anförda och till vad som i övrigt anförts i motion Kr207 (m) yrkande 3 anser utskottet att riksdagen med bifall till detta yrkande och med avslag på regeringens förslag till nationella kulturpolitiska mål begär att regeringen lägger fram ett nytt förslag till sådana mål.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande frågan om avslag på av regeringen föreslagna nationella kulturpolitiska mål, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Nationella kulturpolitiska mål (mom. 3)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.3. Kulturpolitiska mål som börjar med Utskottet ansluter och slutar med negativa verkningar bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig härtill och även i övrigt till vad som anförs om ett tredje kulturpolitiskt mål, dock med den utvidgning och den modifikation som framgår av utskottets formulering av målet. I fråga om den av utskottet förordade utvidgningen vill utskottet framhålla följande. Utskottet anser att kulturkreatörer spelar en avgörande roll i samhällsbyggandet. I utskottets visionära samhällsbild främjar kulturpolitiken även ett personligt ansvarstagande för naturens helhet så att ett ekologiskt medvetande kan uppnås. Utskottet anser därför att det tredje kulturpolitiska målet bör utvidgas till att omfatta en långsiktigt hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande. Det tredje kulturpolitiska målet bör ha följande lydelse: att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att visa på en långsiktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande.
dels att den del av utskottets yttrande under samma rubrik som börjar med Som en och slutar med inom landet bort ha följande lydelse: Som en följd av det anförda föreslår utskottet - med bifall till motion Kr4 (mp) yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna Kr17 (fp) yrkande 1 och Kr283 (c) yrkande 2 - följande kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara: 1. att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, 2. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, 3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att visa på en långsiktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande, 4. att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, 5. att bevara och bruka kulturarvet, 6. att främja bildningssträvanden, 7. att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande nationella kulturpolitiska mål att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 1 och 1996/97:Kr283 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ett nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet (mom. 5)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.4 Vissa övergripande frågor som börjar med Utskottet är och slutar med 1 avstyrks bort ha följande lydelse: Genom 1974 års kulturpolitiska beslut blev det statliga stödet ett aktivt och offensivt stöd för utbyggnaden av regionala kulturinstitutioner och resulterade i en kraftfull decentralisering av kulturinstitutioner i hela landet. Det finns i dag behov av en nationell kulturpolitik med ett tydligt uppdrag att sprida ansvaret för kulturen över hela landet. Med den brist på analys i dessa avseenden som präglar regeringens förslag anser utskottet att det finns risk för att de nationella målen för kulturpolitiken inskränks till att bli mål för den statliga kulturverksamheten. Utskottet anser att regeringen på ett mer genomgripande sätt än vad som skett i propositionen bör formulera mål och metoder för ett offensivt nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet. Ett sådant program bör enligt utskottets mening bygga på samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Uppdraget bör på ett tydligt sätt ge stöd för den fria konstnärliga utövningen och aktivt utveckla formerna för att ge människor i hela landet möjlighet att ta del av kulturverksamheten. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande ett nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000- talet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr283 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Statens ansvar för kulturpolitiken (mom. 7)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.4 Vissa övergripande frågor som börjar med Utskottet anser att och slutar med motions-yrkandet avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr207 (m) om statens ansvar för kulturpolitiken. Som framhålls i motionen har staten ett särskilt ansvar för det nationella kulturarvet, något som innebär att staten har ansvaret för en rad institutioner, nationalscener, arkiv och vissa museer. Ansvaret för övriga teatrar bör helt ligga på regional nivå. Som framgår av andra yrkanden från Moderata samlingspartiet, vilka behandlas i ett senare avsnitt i betänkandet, finns det skäl att klara ut ansvarsfrågor på museiområdet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr207 (m) yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande statens ansvar för kulturpolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Kulturpolitiska tendenser (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.4 Vissa övergripande frågor som börjar med Utskottet anser och slutar med avstyrks motionsyrkandet bort ha följande lydelse: Som utförligt redovisas i motion Kr20 (v) finns det en rad brister i propositionen. Det finns bl.a. kulturområden och grupper vars situation är ofullständigt belysta eller som har försummats. Det finns en tendens i propositionen att återgå till att se kulturpolitiken mer som en distributionsfråga än som en fråga om att skapa aktiviteter. Kulturens plats i skolan berörs nästan inte alls. Insatser för att invandrarkulturen skall kunna integreras i och befrukta den svenska kulturen är för få. Frågan om kulturens murar mot korttidsutbildade och låginkomstgrupperna och deras barn är dåligt utvecklad i propositionen. Brister finns då det gäller förslag om kultur i arbetslivet. Med hänsyn till de tunga besparingskrav som finns inom kommunsektorn riskerar de kulturpolitiska målen att haverera på vardagsplanet. Samtidigt innehåller propositionen förslag som vi ser positivt på. Regeringen tar ett starkare grepp för att se till att de mål följs som ställs upp för de bidragsfinansierade institutionerna och verksamheterna. Utskottet har inte några principiella invändningar mot att anslag omfördelas om uppställda mål inte uppfylls. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr20 (v) yrkande 1. Riksdagen bör således med bifall till motionen i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande kulturpolitiska tendenser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr20 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Det ekonomiska stödet till kulturen (mom. 9)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som börjar med Utskottet vill och slutar med utskottet motionsyrkandet bort ha följande lydelse: Med anledning av motion Kr4 (mp) vill utskottet erinra om kulturens avgörande betydelse för mänsklig tillväxt, kulturen som vår inre odling. Sedda i förhållande till den totala nationella budgeten är kostnaderna för kulturen ringa. I kulturpropositionen utgår regeringen emellertid från ett s.k. nollsummespel, vilket enligt utskottets mening inte är acceptabelt. Som anförs i motionens yrkande 9 bör stödet till kulturen i stället ökas successivt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande det ekonomiska stödet till kulturen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. En s.k. dubbleringsfond på kulturområdet (mom. 11)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som börjar med Utskottet anser och slutar med motion Kr207) bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av en s.k. dubbleringsfond. En utförlig redovisning har lämnats i det föregående för motionsförslaget. Utskottet anser således att riksdagen skall besluta att en dubbleringsfond skall inrättas på kulturområdet. Således tillstyrker utskottet yrkande 13 i motion Kr207 (m).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande en s.k. dubbleringsfond på kulturområdet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Stiftelsen Framtidens kultur (mom. 12)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som börjar med Kulturutskottet vill och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person. Den har att i enlighet med sitt syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda orter. Stiftelsen redovisar i sin första årsberättelse, för tiden den 1 augusti 1994-den 31 december 1995, bl.a. att en väsentlig del av Stiftelsens arbete inriktas på kvalitetssäkring och att de flesta bidragsansökningar sakkunnigprövas av minst två instanser. Vid denna prövning medverkar sektorsmyndigheterna på kulturområdet, Statens kulturråd, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet. Det är självfallet värdefullt att Stiftelsen noggrant bereder sina ärenden och därvid utnyttjar den sakkunskap som finns bl.a. på myndighetsområdet. Utskottet anser samtidigt att det finns en risk för att det standardmässiga förfarande som nu tillämpas vid ärendeberedningen på längre sikt kan vara ägnat att reellt - om än icke formellt - begränsa Stiftelsens självständighet. Det kan nämligen bli en press på Stiftelsen att tillgodose sådana bidragsbehov som de nämnda myndigheterna inte kan leva upp till inom ramen för egna resurser. Om så blir fallet, tillgodoses inte det syfte som låg bakom tillkomsten av Stiftelsen Framtidens kultur. Intresset av att det finns många organ som självständigt fördelar medel på kulturområdet måste understrykas. De nämnda myndigheterna måste därför uppmärksammas på de av utskottet redovisade synpunkterna. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr17 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr17 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Kultursponsring (mom. 13)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som börjar med Sponsring är och slutar med SMotionsyrkandet avstyrks bort ha följande lydelse: Eftersom en stor del av svenskt kulturliv numera får förlita sig på sponsring ställer sig utskottet positivt till att det införs moraliska, etiska och estetiska generella regler för kultursponsring. Dagens sponsorsregler är anpassade till de förhållanden som råder vid idrottssponsring. Enligt vad utskottet erfarit väljer dock alltfler företag kulturen som reklammarknad, och kulturlivet är i stort behov av dessa intäkter. Som anförs i motion Kr4 (mp) måste reglerna för exponering förtydligas; en teaterscen kan inte likställas med en hockeyrink. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande kultursponsring att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr4 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Biljettpriserna (mom. 14)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som börjar med Med hänsyn och slutar med Yrkandet avstyrks bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Kr4 (mp) är höjda biljettpriser inte något tillfredsställande sätt att lösa kulturinstitutionernas ekonomiskt svåra situation. Enligt utskottets mening skall den kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd också erbjuda sin publik biljetter till rimliga och låga priser. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av yrkande 21 i motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande biljettpriserna att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Generellt konstnärstillägg (mom. 25)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3.1 Inriktningen på de framtida insatserna för konstnärerna som börjar med Utskottet påminner och slutar med 6 avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motionerna Kr4 (mp) yrkande 13 och Kr257 (mp) yrkande 6 - att kulturutövare inom film, musik samt scen- och bildkonst bör få en bättre ekonomisk grundtrygghet. Den kommande utredningen om förhållandet mellan kultur- och arbetsmarknadspolitiken bör få i uppdrag att utforma ett generellt konstnärstillägg på grundval av den modell som studerades av Kulturutredningen. Stödet bör finansieras genom att medel överförs till kulturområdet från anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (utgiftsområde 14). Förslaget bör på detta sätt inte medföra några större merkostnader. Utskottet anser att det bör vara bättre att stärka flera konstnärers förutsättningar genom ett konstnärstillägg än att sysselsätta ett fåtal i åtgärdsprogram inom arbetsmarknadsområdet. Riksdagen bör med bifall till de båda aktuella motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande generellt konstnärstillägg att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 13 och 1996/97:Kr257 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Konstnärsstöd i form av projekt och uppdrag (mom. 26)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3.1 Inriktningen på de framtida insatserna för konstnärerna som börjar med Utskottet har och slutar med yrkande 6 bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motionerna Kr13 (kd) yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6 att konstnärernas kunnande bör tas i anspråk i hela samhället. En väg bör vara att i större utsträckning ersätta nuvarande inkomststöd med utsmyckningsuppdrag och projekt i daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. Regeringen bör utforma ett sådant system och förelägga riksdagen förslag om en ändring av det nuvarande stödsystemet i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till de båda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande konstnärsstöd i form av projekt och uppdrag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 1 och 1996/97:Kr258 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde samt Individuell visningsersättning (mom. 27 och 28)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3.2 Visningsersättning som börjar med Utskottet finner och slutar med Kulturdepartementets verksamhetsområde bort ha följande lydelse: Utskottet anser i enlighet med vad som anförs i motion Kr260 (m) yrkande 11 att riksdagen bör avslå förslaget att BUS skall fördela individuell visningsersättning. Medlen skall enligt utskottets uppfattning förvaltas och fördelas av en neutral instans, nämligen Konstnärsnämnden, och inte av en intresseorganisation. Fördelningen skall ske på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall komma i fråga. Regeringens lagförslag bör således avslås. Eftersom Konstnärsnämnden är en myndighet krävs det inte någon lagändring för att genomföra förslaget. Riksdagen bör vidare med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om individuell visningsersättning.
dels att utskottets hemställan under 27 och 28 bort ha följande lydelse: 27. beträffande ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde, 28. beträffande individuell visningsersättning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Förslagsrätt till styrelser (mom. 29)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3.5.1 Förslagsrätt till styrelser som börjar med Utskottet delar och slutar med aktuella motions- yrkandena bort ha följande lydelse: Utskottet anser att vissa organisationers förslagsrätt till Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens styrelser inte bör återinföras. Regeringen bör vara helt obunden när den tillsätter dessa styrelser och kunna hämta styrelseledamöter både bland dem som är organiserade och dem som valt att stå utanför olika organisationer. Det bör inte få finnas minsta tvivel om att styrelserna är helt obundna av olika intresseorganisationer i sin verksamhet och att deras ledamöter är tillsatta endast utifrån sin kunskap och kompetens. Detta bör inte hindra att regeringen rådgör med och inhämtar synpunkter från KLYS och de enskilda organisationer som företräder olika konstnärskategorier eller att Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens styrelser har överläggningar med organisationer som företräder konstnärer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr17 (fp) yrkande 4 och Kr283 (c) yrkandena 25 och 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse: 29. beträffande förslagsrätt till styrelser att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 4 samt 1996/97:Kr283 yrkandena 25 och 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Länskonstnärer (mom. 31)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3.6 Länskonstnärer som börjar med Utskottet anser och slutar med med länskonstnärer bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr260 (m) om att statens ansvarsområde måste definieras och avgränsas. Vissa uppgifter bör inte åvila staten. Bland de uppgifter som bör ligga inom det lokala eller regionala ansvarsområdet bör vara att avgöra om det skall finnas en med allmänna medel stödd verksamhet med länskonstnärer. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del avslår regeringens förslag om inrättande av ett statligt stöd för verksamhet med länskonstnärer.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande länskonstnärer att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion 1996/97:Kr20 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett statligt stöd för verksamhet med länskonstnärer,
17. Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (mom. 32)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 4.1 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet som börjar med Utskottet har i och slutar med regional kulturverksamhet bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna Kr23 (c) och Kr25 (s) yrkande 1 att länsmuseerna bör undantas från det föreslagna systemet med riktade bidrag. De regionala museerna har en mycket mångfacetterad verksamhet och hög andel fasta kostnader, varför systemet med riktade bidrag skulle drabba museerna hårt. De skulle bli hårt styrda av de statliga bidragskriterierna. På så sätt skulle en väsentlig del av museernas hittillsvarande fria medel till utställningar och annat publikarbete tas bort. De regionala museerna samarbetar med och är beroende av många olika samarbetspartner i det omgivande samhället, vilket minskar möjligheterna att arbeta enligt av staten uppställda krav på riktade insatser. Utskottet tillstyrker att ett sy-stem med riktade bidrag i enlighet med regeringens förslag skall tillämpas fr.o.m. år 1997 för de regionala och lokala teater-, musik- och dansinstitutioner som omfattas av det nya bidragssystemet. Detta innebär att de regionala museerna, länsmusikinstitutionerna (åren 1998-1999), länsbiblioteken, de regionala resurscentrumen för film och video samt länskonstnärerna inte omfattas av systemet med riktade bidrag.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr23 och 1996/97:Kr25 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Kr12, 1996/97:Kr17 yrkande 3, 1996/97:Kr240 yrkande 1 och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjerna för ett enhetligt utformat bidragssystem för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video,
18. Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (mom. 32)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 4.1 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet som börjar med Utskottet har i och slutar med regional kulturverksamhet bort ha följande lydelse: Utskottet har tagit intryck av de synpunkter på förslaget om tidsbegränsade, riktade bidrag som förts fram vid uppvaktningar i utskottet av representanter för länsteatrar, länsmuseer och länsmusik samt deras huvudmän. Den ekonomiskt mycket svåra situationen för landets kulturinstitutioner och därmed även för landets kulturarbetare medför att den föreslagna förändringen med viss del av statsbidraget avsatt till riktade bidrag kan riskera att slå sönder den utveckling, de förändringar och det samarbete som nu pågår. Utskottet anser därför att ändringar i bidragsstrukturen bör göras först när det finns ett ekonomiskt reformutrymme att använda för riktade bidrag i stället för som nu föreslås genom ett sparbeting på det totala statsbidraget till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala museer. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag om förändring i grundbidragssystemet i vad avser införande av tidsbegränsade, riktade bidrag inom ramen för tillgängliga medel. Utskottet bör med anledning av motionerna Kr23 (c), Kr25 (s) yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1, vilka rör länsmuseerna, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om att tidsbegränsade riktade bidrag inte bör införas.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25 yrkande 1 och 1996/97:Kr240 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:Kr12, 1996/97:Kr17 yrkande 3 och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjerna för ett enhetligt utformat bidragssystem för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek, länskonstnärer samt regionala resurscentrum för film och video,
19. Teaterutredning m.m. (mom. 34)
Carl-Johan Wilson (fp) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 4.1 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet som börjar med Utskottet är och slutar med och 11 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det finns starka skäl för att låta utreda principerna för den långsiktiga finansieringen av institutionsteatrarna, vari innefattas nationalscenerna Operan och Dramaten samt de regionala och lokala teatrar som får statligt stöd. Det fordras ofta flera års förberedelser för att sätta upp en opera eller en större pjäs. En konstnärlig linje måste kunna fullföljas under flera år för att ge full utdelning. Kostnadsutvecklingen för teatrarna har varit snabbare än för andra kulturinstitutioner. Teatrarna måste få komma bort från osäkerheten om de ekonomiska villkoren. Utskottet anser att en konsekvensanalys behöver göras för att följa upp de senaste årens ekonomiska utveckling för teatrarna. Utskottet befarar att om inte de nationella och regionala institutionerna får kompensation för löne- och kostnadsökningarna hotar en omfattande arbetslöshet för landets teaterskådespelare, sångare, musiker och dansare. Det är nödvändigt att komma fram till ett tillfredsställande system för den långsiktiga finansieringen av verksamheten. I avvaktan på resultaten från en utredning om teatrarnas situation och ekonomi bör det nya stödsystemet inte få fullt genomslag under följande budgetår. Riksdagen bör med bifall till motion Kr17 (fp) yrkandena 10 och 11 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse: 34. beträffande teaterutredning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Utredningen om boken och kulturtidskriften (mom. 36)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för litteratur och språk som börjar med Utskottet anser att det och slutar med utskottet motionsyrkandena bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är värdefullt att en utredning om litteraturens och kulturtidskriftens situation nu kommer till stånd. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det svenska språkområdet är litet och att språket ständigt måste stärkas och underhållas. Utskottet har därför med stor oro konstaterat att bokförsäljningen sjunkit och att bibliotekens bokanslag under 1990-talet minskat, ofta drastiskt. En satsning på ordet och biblioteken är därför i dag ofrånkomlig. Utskottet anser att konkurrensen mellan olika återförsäljarkanaler måste ske på lika villkor och att förlagens diskriminering av bokhandeln skall upphöra. Utredningen bör därför överväga om fasta bokpriser skall återinföras. Vidare vill utskottet erinra om att Sverige har den högsta bokmomsen av samtliga länder inom EU. Enligt utskottets uppfattning bör även frågan om bokmoms prövas av utredningen. I den mån - - - (= utskottet 7 rader) - - - och avgifter. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen - med bifall till motion Kr4 (mp) i motsvarande del och med anledning av motion Kr17 (fp) i motsvarande del - som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse: 36. beträffande utredningen om boken och kulturtidskriften att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 19 och med anledning av motion 1996/97:Kr17 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Frågor om svenska språket (mom. 38)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för litteratur och språk som börjar med Utskottet utgår och slutar med Motionsyrkandena avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet utgår från att uppdraget kommer att innefatta den fråga som aktualiserats motionsvägen om bevarande av å, ä och ö. Vidare utgår utskottet från att Språknämnden i sitt arbete kommer att hålla kontakt med andra språkvårdande organ, medier m.fl. Enligt utskottets uppfattning är det - som framhålls i motion Kr260 (m) - angeläget att eleverna i grund- och gymnasieskolan får ett väl slipat redskap för livet, nämligen en god språkbehandling. Endast den elev som behärskar det egna språket, svenskan, kan på ett godtagbart sätt tillägna sig andra språk. Svenska språknämndens uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram i syfte att främja svenska språket bör därför samordnas med lärarutbildning och läroplaner för att uppnå bästa resultat. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr260 (m) i här aktuell del och med avslag på motionerna Kr4 (mp) yrkande 18, Kr221 (s) och Kr252 (v) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande frågor om svenska språket att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 18, 1996/97:Kr221 och 1996/97: Kr252 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Frågan om avslag på förslaget att införa en bibliotekslag (mom. 39)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.2 Biblioteksverksamheten regleras i lag som börjar med Biblioteken utgör och slutar med bör avslås bort ha följande lydelse: Då det gäller regeringens förslag att införa en bibliotekslag vill utskottet anföra följande. Biblioteken utgör de mest spridda och därmed också de viktigaste lokala kulturinstitutionerna i landet. Bibliotekens betydelse för samhället, för yttrandefriheten och för demokratin är central. Utskottet konstaterar att kommunerna har visat att de kan driva bibliotek utan någon central lagstiftning. En lag skulle på ett onödigt sätt strida mot principen om kommunal självstyrelse. Regeringens lagförslag anger endast en miniminivå för biblioteksverksamheten. Det finns därför en risk för att en lag skulle kunna få till följd att kommunerna inskränker sina satsningar på biblioteksverksamhet till den miniminivå som lagen anger. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att den ändring av lagen (1960:729) om upphovsrätt som gjordes av riksdagen för några år sedan innebär att upphovsmännens samtycke krävs för att biblioteken skall få hyra ut böcker till allmänheten (2 kap. 19 §). Risken för avgiftsbeläggning av boklån är därmed försumbar. Utskottet föreslår mot den angivna bakgrunden att riksdagen med bifall till motionerna Kr13 (kd) yrkande 4, Kr17 (fp) yrkande 6, Kr207 (m) yrkande 6 och Kr283 (c) yrkande 12 avslår regeringens förslag till bibliotekslag.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande frågan om avslag på förslaget att införa en bibliotekslag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 4, 1996/97:Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207 yrkande 6 och 1996/97: Kr283 yrkande 12 avslår regeringens förslag,
23. Grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken (mom. 43)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.3 Ny stödform för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek som börjar med Som angetts och slutar med motsvarande del bort ha följande lydelse: Staten bör inte ta över kommunernas ansvar helt eller delvis genom bidragsgivning. Regeringens förslag att inrätta en stödordning för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek skulle innebära att staten ådrog sig ett sådant ansvar. Förslaget bör därför avslås av riksdagen. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Kr207 (m) yrkande 7 och Kr260 (m) yrkande 9 i motsvarande del, medan motion Kr13 yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse: 43. beträffande grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 7 och 1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del avslår regeringens förslag och motion 1996/97:Kr13 yrkande 5,
24. En Bok För Alla AB (mom. 46)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.5 En bok för alla som börjar med Enligt utskottet och slutar med aktuell del bort ha följande lydelse: Utskottet har inte kunnat finna att regeringens påstående att En bok för alla når ut till nya läsargrupper har verifierats. Det torde i hög grad vara välutbildade människor med ekonomiskt sinnelag som främst utnyttjar den subventionerade utgivningen. Utskottet anser därför att En bok för allas utgivning av vuxenlitteratur skall upphöra. En bok för allas utgivning av barnböcker bör däremot fortsätta, främst med tanke på det höga kostnadsläget i Sverige som drabbar även böcker för barn. Regeringen bör därför träffa ett nytt avtal med En Bok För Alla AB, som innebär att de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig blir betydligt mindre än vad regeringen föreslagit. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse: 46. beträffande En Bok För Alla AB att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 9 i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (mom. 47)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.4 Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater som börjar med Utskottet avstyrker och slutar med och ungdomsteater bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det nationella uppdraget för barn- och ungdomsteater bör utformas i en dialog mellan Kulturrådet och den institution som regeringen tilldelar uppdraget. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse: 47. beträffande nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr20 yrkande 9 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22 och 1996/97:Kr257 yrkande 10 godkänner det som utskottet förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater,
26. Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (mom. 47)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.4 Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater som börjar med Utskottet anser och slutar med och ungdomsteater bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är angeläget att det finns ett kontinuerligt forsknings- och utvecklingsarbete runt barn- och ungdomsteatern och att utvecklingen av den verksamhet som finns stöds. Det är därför nödvändigt att regeringen låter göra en kartläggning av den verksamhet som finns inom området. Mot bakgrund av vad kartläggningen utvisar och av uppläggningen av den verksamhet som startar den 1 januari 1997 vid den institution som får det nationella uppdraget för barn- och ungdomsteater bör regeringen analysera i vad mån befintlig verksamhet behöver kompletteras. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag till en plan för hur forskning och utveckling inom barn- och ungdomsteater kan stimuleras. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse: 47. beträffande nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22 och 1996/97:Kr257 yrkande 10, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:Kr20 yrkande 9 i denna del godkänner det som utskottet förordar om tidsbegränsat nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater,
27. Ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet (mom. 48)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet som börjar med Utskottet anser och slutar med motionsyrkandena avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motion Kr4 (mp) yrkande 24 och besluta att inrätta ett permanent, nationellt uppdrag inom teaterområdet avsett för NMD. Utskottet anser det värdefullt med ett nationellt uppdrag för NMD och att detta blir permanent så att verksamheten kan utvecklas i förvissningen om en ekonomisk stabilitet. Ett tidsbegränsat uppdrag riskera att resultera i ett splittrat projekt utan långsiktiga effekter och resultat.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse: 48. beträffande ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet att riksdagen med bifall till 1996/97:Kr4 yrkande 24 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr5 och 1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett permanent, nationellt uppdrag avsett för Norrlands Musik och Dansteater,
28. Samisk teater (mom. 51)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.12 Samisk teater som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 13 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att frågan om en samisk teater nu har utretts och övervägt under så lång tid att det är angeläget att den snarast får en lösning. Enligt utskottets mening bör riksdagen i enlighet med vad som anförs i motion Kr283 (c) föreläggas ett förslag i nästa ers budgetproposition. Regeringen bör därför ge Sametinget i uppdrag att redovisa resultaten av sitt utredningsuppdrag senast den 1 juni 1997.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse: 51. beträffande samisk teater att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr283 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr3, 1996/97:Kr4 yrkande 23, 1996/97:Kr10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Samisk teater (mom. 51)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.12 Samisk teater som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 13 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är viktigt att en statligt bekostad samisk teater äntligen kommer till stånd. Frågan har stötts och blötts pinsamt länge. Riksdagen bör därför fatta ett principbeslut om att en fast samisk teaterinstitution skall inrättas. Efter att ha inhämtat Sametingets synpunkter bör regeringen tillsätta en organisationskommitté med uppdrag att komma med förslag i sådan tid att regeringen kan förelägga riksdagen förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1998. Utskottet anser att samhället bör bereda väg för alla samiska kulturyttringar. Den samiska filmen bör t.ex. få direkt "öronmärkta" pengar ur befintligt filmanslag. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag i nästa budgetproposition. Vad utskottet här anfört om samisk teater och film bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (mp) yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse: 51. beträffande samisk teater att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 23 och med anledning av motionerna 1996/97:Kr3, 1996/97:Kr10 och 1996/97: Kr283 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 8.3 Regional musikverksamhet som börjar med Utskottet förutsätter och slutar med yrkande 10 bort ha följande lydelse: Utskottet förutsätter - - - (= utskottet 12 rader) - - - övriga regioners förhållanden. Utskottet vill erinra om att när ansvaret för länsmusiken för sju år sedan fördes över till landstingen utformades det nya avtalet så att staten inte ensam skulle kunna övervältra det ekonomiska ansvaret för länsmusiken på landstingen. Landstingen har enligt avtalet rätt att minska sitt bidrag och staten gör detsamma. Avtalet går att säga upp men inte att bryta genom att förutsätta att landstingen, om staten minskar sitt bidrag till länsmusiken, skulle stå kvar vid dagens bidragsnivå eller till och med öka sina bidrag. Dagens mycket svåra ekonomiska situation för landets landsting, där sjukvården i vissa fall inte kan klaras på ett tillfredsställande sätt, medför att regeringens planer på ett minskat statligt bidrag till länsmusiken bör anstå. Riksdagen bör med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande 25, Kr11 (s), Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257 (mp) yrkande 4 i denna del, Kr266 (s, m, c, fp, v, kd) och A428 (kd) yrkande 10 samt med avslag på motion Kr17 (fp) yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse: 53. beträffande regional musikverksamhet att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 25, 1996/97:Kr11, 1996/97:Kr222, 1996/97:Kr227, 1996/97:Kr257 yrkande 2 och yrkande 4 i denna del, 1996/97:Kr266 och 1996/97:A428 yrkande 10 samt med avslag på motion 1996/97:Kr17 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet (mom. 54)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 8.4 Svenska rikskonserter som börjar med Utskottet anser sammanfattningsvis och slutar med avsnitt 17.2) bort ha följande lydelse: Utskottet anser att Rikskonserters produktion bör minskas och att fonogramutgivningen bör ske på samma villkor som gäller för övriga skivproducenter. Riksdagen bör med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse: 54. beträffande inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 1 i denna del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Jazzmusik och nya yngre musikformer (mom. 55)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 8.5 Ett förstärkt lokalt arrangörsled som börjar med Utskottet kan och slutar med yrkande 6 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att jazzmusiken och nya yngre musikformer bör få en chans att utvecklas efter sina meriter och på samma villkor som övriga musikformer genom att överenskommelser görs mellan anslagsgivare och de regionala musikföreträdarna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse: 55. beträffande jazzmusik och nya yngre musikformer att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Folkmusikinstitut och nationalinstrument (mom. 57)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 8.6 Nationellt uppdrag inom området musik, m.m. som börjar med Mot bakgrund och slutar med och Kr268 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ett folkmusikinstitut bör inrättas i Norduppland i enlighet med de planer som redovisas i motion Kr268 (c, fp) yrkande 1. Regeringen bör låta utreda förutsättningarna för hur finansieringen av ett sådant institut kan delas mellan staten och lokala och regionala intressenter och därefter återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse: 57. beträffande folkmusikinstitut och nationalinstrument att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr268 yrkande 1, med anledning av motionerna 1996/97:Kr2 och 1996/97:Kr242 samt med avslag på motionerna 1996/97:Kr223 och 1996/97:Kr268 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Plan- och bygglagen (1987:10) (mom. 69)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 10.4 Åtgärder som börjar med Utskottet hänvisar och slutar med avstyrks därmed bort ha följande lydelse: Utskottet vill, i enlighet med vad motionärerna anför, påtala att lagstiftning kan bli nödvändig för att uppnå önskade mål om hänsynstagande till kvalitets- och skönhetsaspekter vid allt byggande. Därför bör riksdagen med bifall till motion Kr4 yrkande 29 som sin mening ge regeringen till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett tillägg i plan- och bygglagen (1987:10) som innebär att kommunen kan stoppa hus som inte är vackra nog.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse: 69. beträffande plan- och bygglagen (1987:10) att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Vidgad uppgift för Statens konstråd (mom. 71)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 11.4 En bredare insats för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som börjar med Utskottet har och slutar med till Konstrådet bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr260 (m) om att statens uppgifter bör renodlas. Utskottet anser i enlighet härmed att Konstrådets uppgifter inte bör omfatta utsmyckning av andra miljöer än rent statliga sådana. Riksdagen bör med bifall till motionens yrkande 10 avslå regeringens förslag beträffande en utvidgad uppgift för Konstrådet.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse: 71. beträffande vidgad uppgift för Statens konstråd att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna del avslår regeringens förslag,
36. Enprocentsmål för utsmyckning av statligt byggande (mom. 73)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 11.4 En bredare insats för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 30 bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är extra viktigt med ett bestämt riktmärke för storleken på satsningarna på konstnärlig utsmyckning vid byggande under ekonomiskt kärva tider. Därför bör ett riktmärke om en procent införas, vilket även Bostadspolitiska utredningen nyligen föreslagit. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr4 (mp) yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse: 73. beträffande enprocentsmål för utsmyckning av statligt byggande att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Enprocentsmål för utsmyckning vid statliga infrastruktursatsningar (mom. 74)
Marianne Andersson (c), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 11.4 En bredare insats för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som börjar med Utskottet erinrar och slutar med yrkande 27 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att riksdagen bör fatta ett principbeslut om att en procent av de statliga infrastruktursatsningarna bör avsättas för kulturellt skapande i samband med investeringar i byggande av vägar, järnvägar m.m. Principuttalandet bör kunna verka stimulerande för svensk arkitektur och ge arbete till många konstnärer. Riksdagen bör med bifall till motion Kr283 (c) yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse: 74. beträffande enprocentsmål för utsmyckning vid statliga infrastruktursatsningar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr283 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet (mom. 82)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.5 Nationellt uppdrag på museiområdet som börjar med Utskottet anser och slutar med inom museiområdet bort ha följande lydelse: Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande tillstyrkt principen att dela ut nationella uppdrag (avsnitt 2.6). Utskottet anser emellertid att frågan om ett nationellt uppdrag på museiområdet inte bör aktualiseras för närvarande. Riksdagen bör således med bifall till motion Kr260 (m) yrkande 3 i motsvarande del avslå regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse: 82. beträffande ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr260 yrkande 3 i denna del avslår regeringens förslag,
39. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom. 86)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg som börjar med Utskottet tillstyrker och slutar med segregation motverkas bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är angeläget att förbättra samordningen mellan de båda etnografiska museerna, Folkens museum - etnografiska, som är beläget i Stockholm, och Etnografiska museet i Göteborg. Utskottet har därför vid sina överväganden - i enlighet med vad som anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8 i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande 36 - kommit fram till att de båda museerna bör sammanföras till en gemensam myndighet. Det anförda innebär att Etnografiska museet i Göteborg efter förhandlingar kan få statligt huvudmannaskap från den 1 januari 1999. Den nya myndigheten för de två museerna bör ha sitt säte i Göteborg. Regeringens förslag att samtidigt föra samman Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet med de två etnografiska museerna måste avvisas av riksdagen. Enligt utskottet skulle ett genomförande av förslaget innebära bl.a. att två väl fungerande museiorganisationer, nämligen Statens historiska museer respektive Statens konstmuseer, slås sönder, vilket skulle innebära ett stort slöseri både när det gäller ekonomiska resurser och kompetens. Likaså skulle den upparbetade samverkan med närbelägna universitetsinstitutioner inom berörda ämnesområden omintetgöras.
dels att den del av utskottets yttrande som i samma avsnitt börjar med Utskottet föreslår och slutar med yrkande 36 avstyrks bort ha följande lydelse: Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i här aktuell del, Kr258 (kd) yrkande 8 i här aktuell del och Kr283 (c) yrkande 36 samt med anledning av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse: 86. beträffande statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr:258 yrkande 8 i denna del och 1996/97:Kr283 yrkande 36 samt med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom. 86)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg som börjar med Utskottet tillstyrker och slutar med segregation motverkas bort ha följande lydelse: Regeringens förslag att föra samman tre museer i Stockholm, nämligen Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet samt ett museum i Göteborg, nämligen Etnografiska museet, till ett samlat etnografiskt centralmuseum med museimyndigheten förlagd till Göteborg har enligt utskottets uppfattning inte förberetts tillräckligt. Utskottet avstyrker därför förslaget. Utskottet kan inte heller tillstyrka förslag som framförts motionsvägen att de två etnografiska museerna skall sammanföras till en gemensam myndighet och att en sådan myndighet skall ha sitt säte i Göteborg.
dels att den del av utskottets yttrande som i samma avsnitt börjar med Utskottet föreslår och slutar med yrkande 36 avstyrks bort ha följande lydelse: Det sagda innebär att regeringens förslag avstyrks i sin helhet liksom motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8 i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande 36.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse: 86. beträffande statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet att riksdagen avslår regeringens förslag och motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del och 1996/97:Kr283 yrkande 36, 41. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom. 86)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg som börjar med Utskottet tillstyrker och slutar med segregation motverkas bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är angeläget att förbättra samordningen mellan de båda etnografiska museerna, Folkens museum - etnografiska, som är beläget i Stockholm, och Etnografiska museet i Göteborg. Utskottet har därför vid sina överväganden - i enlighet med vad som anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8 i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande 36 - kommit fram till att de båda museerna bör sammanföras till en gemensam myndighet. Det anförda innebär att Etnografiska museet i Göteborg efter förhandlingar kan få statligt huvudmannaskap från den 1 januari 1999. Beslutet om var myndigheten för de två museerna skall ha sitt säte bör fattas sedan en organisationskommitté redovisat sitt uppdrag. Regeringens förslag att samtidigt föra samman Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet med de två etnografiska museerna måste avvisas av riksdagen. Enligt utskottet skulle ett genomförande av förslaget innebära bl.a. att väl fungerande museiorganisationer, nämligen Statens historiska museer respektive Statens konstmuseer, slås sönder, vilket skulle innebära ett stort slöseri både när det gäller ekonomiska resurser och kompetens. Likaså skulle den upparbetade samverkan med närbelägna universitetsinstitutioner inom berörda ämnesområden omintetgöras.
dels att den del av utskottets yttrande som i samma avsnitt börjar med Utskottet föreslår och slutar med yrkande 36 avstyrks bort ha följande lydelse: Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i här aktuell del och Kr258 (kd) yrkande 8 i här aktuell del samt med anledning av regeringens förslag och motion Kr283 (c) yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse: 86. beträffande statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del och 1996/97:Kr:258 yrkande 8 i denna del samt med anledning av regeringens förslag och motion 1996/97:Kr283 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor (mom. 87)
Under förutsättning av bifall till reservation 39 eller reservation 41
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg börjar med Regeringen avser och slutar med lokaler m.m. bort ha följande lydelse: En organisationskommitté bör förbereda sammanförandet av de två etnografiska museerna till en myndighet. En förutsättning för kommitténs arbete skall vara att verksamheten vid Folkens museum - etnografiska även i fortsättningen skall vara kvar i Stockholm. Härför talar bl.a. ekonomiska skäl och inte minst samarbetet med forskarvärlden. Regeringen har inte presenterat förslag för riksdagen om flyttning av verksamheten vid de tre Stockholmsmuseerna, Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Det finns därför inte någon anledning för utskottet att ha några synpunkter på innehållet i de motionsyrkanden som avser användning av medel som kan ha beräknats för en sådan flyttning. Utskottet vill i sammanhanget understryka betydelsen av att insatser görs vid våra museer för att främja förståelsen för andra kulturer. Samtliga statliga och statligt stödda museer bör därför i sitt publikarbete verka för kulturell mångfald och mot främlingsfientlighet och rasism.
dels att den del av utskottets yttrande som i samma avsnitt börjar med Beträffande organisationskommitténs och slutar med bör avslås bort utgå.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse: 87. beträffande uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 31, 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20 yrkande 12, 1996/97:Kr21 yrkande 1, 1996/97:Kr207 yrkande 11, 1996/97:Kr212 yrkande 3, 1996/97:Kr217, 1996/97: Kr243, 1996/97:Kr257 yrkande 9, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del, 1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283 yrkandena 35 och 37 och 1996/97:A429 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1996/97: Kr21 yrkande 2 och 1996/97:Kr283 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor (mom. 87)
Under förutsättning av bifall till reservation 40
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg börjar med Regeringen avser och slutar med lokaler m.m. bort ha följande lydelse: Som en konsekvens av utskottets ställningstagande i det föregående (res. 40) anser utskottet att det inte finns behov av en sådan organisationskommitté som angivits i kulturpropositionen, nämligen en kommitté med uppgift att föra samman de fyra museerna i en myndighet med säte i Göteborg. Däremot bör regeringen låta utreda frågan om inrättande av ett världskulturmuseum i Göteborg. Utredningsarbetet bör vara förutsättningslöst. Utskottet anser att idén om ett världskulturmuseum i Göteborg är spännande och kan främja både förnyelse och utveckling. Utskottet vänder sig dock starkt mot hanteringen av denna idé. Ärendet har inte varit föremål för remissbehandling, vilket utskottet tolkar som en allvarlig brist på respekt för det demokratiska systemet. En förutsättningslös utredning får visa hur samarbete och utveckling kan ske mellan olika museer så att ett världskulturmuseum kan byggas upp. Enligt budgetpropositionen finns det, efter budgetåret 1997, ett reformutrymme för museisatsningar i Göteborg. I den mån detta utrymme inte behöver tas i anspråk för ett världskulturmuseum bör medlen användas för att ekonomiskt stödja landets museer så att de får bättre förutsättningar att producera utställningar. I ett senare avsnitt i detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag att redan för budgetåret 1997 anvisa ett bidrag om 3 750 000 kronor till Etnografiska museet i Göteborg. Museets samlingar är unika och av nationellt intresse. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som i samma avsnitt börjar med Beträffande organisationskommitténs och slutar med bör avslås bort utgå.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse: 87. beträffande uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 31, 1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20 yrkande 12, 1996/97:Kr21 yrkande 1, 1996/97: Kr207 yrkande 11, 1996/97:Kr212 yrkande 3, 1996/97:Kr217, 1996/97: Kr243, 1996/97:Kr257 yrkande 9, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del, 1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283 yrkandena 35 och 37 och 1996/97:A429 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1996/97:Kr21 yrkande 2 och 1996/97:Kr283 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. Inrättande av ett kvinnomuseum (mom. 90)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.16 Övriga museifrågor som börjar med Vidare torde och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Inom den historiska forskningen har kvinnornas historia kallats den glömda eller den osynliga historien. Denna historia håller nu på att få tydligare konturer. Forskningen kring könsrelationer och kvinnors liv i historien och nutiden är ett växande forskningsfält. Detta bör självklart speglas i museernas verksamhet. Museerna har således ett ansvar för att anlägga ett kvinnoperspektiv i utställningsverksamheten. Detta får inte hindra staten från att ta ansvar för att ett särskilt museum inrättas med nationellt ansvar för att gestalta kvinnors historia. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lokalisering av kvinnomuseet. Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (mp) yrkande 36, Kr257 (mp) yrkande 7 och Kr277 (v, mp) samt med anledning av motion Kr20 (v) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om medelstilldelning till museerna behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande lydelse: 90. beträffande inrättande av ett kvinnomuseum att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 36, 1996/97:Kr257 yrkande 7 och 1996/97:Kr277 samt med anledning av 1996/97:Kr20 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Inrättande av ett filmmuseum (mom. 91)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.5.16 Övriga museifrågor som börjar med Utskottet välkomnar och slutar med således avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet välkomnar det initiativ som tagits av Svenska Filminstitutet när det gäller inrättandet av ett svenskt filmmuseum. Enligt utskottets mening bör emellertid staten nu påta sig ett ansvar för att ett sådant museum omedelbart projekteras. Syftet med museet bör bl.a. vara att belysa svensk filmkonst och svensk filmutveckling, att lyfta fram de insatser som gjorts av en rad av internationellt kända filmpersonligheter som utgått från Sverige samt att belysa den snabba utveckling som pågår inom multimediaindustrin. Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr4 (mp) yrkande 37 och Kr257 (mp) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om medelstilldelning till museerna behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse: 91. beträffande inrättande av ett filmmuseum att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 37 och 1996/97:Kr257 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. Översyn av arkivväsendet (mom. 95)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.6 Arkiv som börjar med Genom arkivlagen och slutar med yrkande 13 bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Kr20 (v) har informationsteknikens utveckling skapat en helt ny situation och nya möjligheter för arkiven. Detta borde på sikt innebära nya arbetssätt, bättre samordning och tillvaratagande av personalresurserna samt högre grad av effektivitet. Härför krävs investeringar i utbildning av personal, teknisk utrustning, resurser för överföring av arkivmaterial till datoriserade system och register samt samordning i enhetliga söksystem av arkiven med museernas samlingar och bibliotekens bestånd. Med den nya tekniken kan arkiven och deras verksamhet med fördel utlokaliseras och bli tillgängliga oberoende av var i landet människor bor. Även funktionshindrades möjligheter att utnyttja arkiven måste förbättras. Mot denna bakgrund bör en utredning tillsättas med uppgift att se över hela arkivväsendet, dess lokalisering och möjligheter i en ny informationsteknisk tid. Målet för översynen bör vara att arkiven skall göras tillgängliga för nya grupper. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr20 (v) yrkande 13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse: 95. beträffande översyn av arkivväsendet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr20 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. Renodling av Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar (mom. 98)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 12.7.2 Ansvarsfördelningen inom kulturmiljöarbetet som börjar med I avvaktan och slutar med aktuella delar bort ha följande lydelse: I enlighet med vad som anförs i motion Kr207 (m) bör Riksantikvarieämbetet fungera som en renodlad sektorsmyndighet utan egna genomföranderesurser (yrkande 9). Således bör undersökningsverksamheten, UV, som föreslås i motion Kr17 (fp) i här aktuell del, avskiljas från myndigheten. Likaså bör avdelningen för konservering, RIK, avskiljas från myndigheten. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr17 (fp) yrkande 21 i motsvarande del och Kr207 (m) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 98 bort ha följande lydelse: 98. beträffande renodling av Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Kr17 yrkande 21 i denna del och 1996/97:Kr207 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. Kulturpolitiken inom Europeiska unionen (mom. 104)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 14.1 Mångkultur och internationellt samarbete som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med avslår motionsyrkandet bort ha följande lydelse: Riksdagen bör i enlighet med vad som yrkas i motion Kr4 (mp) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna att regeringen noggrant bör uppmärksamma att EU-harmonisering inom kulturområdet är utesluten. Detta synsätt bör således även prägla regeringens handläggning av frågor som har med moms inom kulturområdet att göra. Regeringen bör värna om det svenska kulturarvet och dess mångfald.
dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande lydelse: 104. beträffande kulturpolitiken inom Europeiska unionen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr4 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
49. Åtgärder för att främja mångkultur m.m. (mom. 106)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 14.1 Mångkultur och internationellt samarbete som börjar med Frågor som och slutar med nämnda motionsyrkandena bort ha följande lydelse: Utskottet anser att främlingsfientlighet och rasism måste motverkas genom åtgärder inom kulturområdet. Som framhålls i motion Kr20 (v) måste denna syn finnas i samhällets alla delar och verksamhetsområden. Tendenser att isolera invandrarkulturerna bör motverkas. I stället bör dessa kulturer tillåtas att befrukta de svenska kulturerna och att även utvecklas i en ny miljö. Varken Kulturutredningen, regeringen i kulturpropositionen eller Invandrarpolitiska kommittén har belyst det mångkulturella samhället i hela dess vidd. Utskottet anser att regeringen mot denna bakgrund bör intensifiera arbetet på det mångkulturella området och låta utarbeta ett handlingsprogram i enlighet med vad som yrkas i motion Kr20 (v) yrkande 5. Utskottet anser vidare att utredningen om ett världskulturhus i Stockholm även bör innefatta den i motion Kr20 diskuterade frågan om möjligheten att förlägga sådan verksamhet till Kulturhuset i Stockholm i stället för till Södra teatern.
dels att utskottets hemställan under 106 bort ha följande lydelse: 106. beträffande åtgärder för att främja mångkultur m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr20 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr216 yrkande 1, 1996/97:Kr246 och 1996/97:Sf625 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 15 Kulturåret 1998 som börjar med Utskottet har med och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att alla möjligheter bör tas till vara att i anslutning till kulturhuvudstadsåret redovisa det som är specifikt svenskt även från andra delar av landet än Stockholm. De offentliga anslagen till projekten måste utformas så att de blir till gagn för en samverkan mellan huvudstaden och resten av landet även efter kulturhuvudstadsåret. Uppmärksamheten kring kulturhuvudstadsåret bör också användas till att presentera och marknadsföra svenskt kunnande och svenska produkter i ett utvecklat samarbete med näringslivet. Utskottet vill tillägga att utskottet förutsätter att tillämpningen av skattereglerna för s.k. kultursponsring underlättar sådant arbete. Vad utskottet anfört om inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 bör riksdagen med bifall till motion Kr207 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse: 108. beträffande inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr207 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 5 och 1996/97:Kr219 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under avsnitt 15 Kulturåret 1998 som börjar med Utskottet utgår och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är viktigt för både gamla och nya svenskar att ha kunskap om sina rötter och sin historia, sina traditioner och seder och bruk. Det mesta som skildras inom historien och kulturen, när det gäller kulturarvet, är dock männens historia. Som anförs i motion Kr219 (c) yrkande 2 bör denna brist rättas till. En betydande del av de medel som används under kulturhuvudstadsåret bör därför användas till projekt, utställningar och aktiviteter som belyser kvinnors del i det gemensamma kulturarvet. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse: 108. beträffande inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr219 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 5 och 1996/97:Kr207 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
52. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1997 hörande frågor (mom. 110)
Ewa Larsson (mp) anser
dels följande:
Kulturen är vår inre odling. Kulturen är människors sätt att bekräfta sin identitet och självrespekt, att utveckla sin fantasi och innovativa förmåga. Genom kulturen skapas tillhörighet med hembygd, nation, mänsklighet och natur. Kulturen hjälper oss bearbeta konflikter, inre som yttre, att reflektera och att ta språnget ut i det okända. Inom litteratur, teater, film och bildkonst har formats och formas morgondagens tankar. Här gestaltas också den mänskliga gemenskapens grunder och demokratins livsideal. Kulturens betydelse ökar i en tid av stora förändringar. Det må gälla förändringar som uppstår i samband med det traditionella industrisamhällets upplösning, med ändrade sociala villkor eller som en följd av globala förskjutningar. Kulturen är vår vägvisare och problemlösare. Kulturlivets fria obändiga flöde får inte hämmas av konservatism, stagnation eller institutionernas kvävande tyngd. Genom sin fria karaktär verkar kulturen för såväl förändringar som att det förflutna kan bearbetas. I reservation 7 har jag tagit upp frågan om successiv ökning av kulturbudgeten. Jag har också i andra reservationer behandlat frågor som avser kultur och ekonomi. Miljöpartiet de grönas budgetförslag på kulturområdet framgår av motion Kr257 (mp). I motionen har vi omfördelat medel mellan vissa anslag inom den totala ram för utgiftsområde 17 som regeringen föreslagit och som riksdagen antagit den 22 november. Våra omfördelningar utgår från ett avslag på regeringens förslag att under folkbildningsanslaget anvisa medel till vissa organisationers uppsökande verksamhet m.m. Vi har i motionen antagit att detta bidrag gällde ett halvår och således ett belopp om 20 miljoner kronor. Eftersom vi nu vet att bidraget avser ett helt år betyder det att jag kan föreslå omfördelning av det dubbla beloppet, 40 miljoner kronor. Hur jag vill att dessa medel skall användas framgår av bilaga 5 till betänkandet där regeringens, utskottets och mitt förslag till kulturbudget redovisas. Mitt budgetalternativ innebär att ytterligare 5 miljoner kronor skall anvisas till Dramatiska teatern för att kompensera löneutvecklingen så att inte människor som arbetar på teatern skall bli arbetslösa på grund av teaterns ekonomiskt svåra situation. I motionen har jag föreslagit att 4 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit skall anvisas till lokalt arrangerande föreningar och att 7 miljoner kronor skall anvisas till Göteborgsmusiken. Nu har en kompromiss gjorts i utskottet, där alla ställer sig bakom ett bidrag till Göteborgsmusiken på 4 miljoner kronor, finansierade genom en minskning av medel som står till regeringens och Kulturrådets disposition. Jag föreslår att medlen till arrangerande musikföreningar ökas med 5 miljoner kronor och att medlen anvisas under anslaget Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Det finns ett tjugotal större kollektivverkstäder i Sverige. Ungefär 3 000 konstnärer och konsthantverkare är medlemmar. En del verkstäder får tillräckligt stöd av sina kommuner och/eller landsting, medan andra knappast får något stöd alls. För att utjämna de regionala differenserna borde staten, via Statens kulturråd, kunna ge stöd. Kollektivverkstäderna representerar en stor kulturell resurs, och en mängd konstnärliga inriktningar söker sin livsnäring där. I mitt budgetalternativ avsätts 4 miljoner kronor för deras verksamhet under anslaget Bidrag till bild- och formorådet. I reservationerna 44 och 45 till detta betänkande har framhållits angelägenheten av att ett kvinnomuseum och ett filmmuseum inrättas. Här kan tilläggas följande. I Sverige har det länge talats om att vi behöver ett eget nationellt kvinnomuseum som belyser kvinnors historia, betydelse och nutida position. Sverige, som alltid bemödat sig om att sträva efter jämställdhet, borde vara det första land som tar initiativ till ett sådant museum. Ett kvinnomuseum skulle med säkerhet få internationell uppmärksamhet. Det är också viktigt att ett nationellt filmmuseum nu kommer till stånd. Museet bör bl.a. belysa filmens historia, svensk filmkonst och filmutveckling. Museet bör, i enlighet med den snabba expansionen inom multimediaindustrin, även spegla den kommande utvecklingen, där filmkonsten består men mediets tekniska förutsättningar förändras. Projektering av de båda museerna bör påbörjas snarast. Därför bör 5 miljoner kronor anvisas för vardera ändamålet, dvs. sammanlagt 10 miljoner kronor. Det statliga bidraget till investeringar i icke-statliga kulturlokaler har betytt mycket för utvecklingen och sysselsättningen inom kulturområdet i hela landet. Det är helt orimligt att Boverket inte skall kunna besluta om medel till några nya projekt under kommande budgetår. De budgeterade 10 miljonerna för budgetåret 1997 räcker i värsta fall inte ens till att betala redan beviljade bidrag. Den pinsamma situationen bör räddas genom att ytterligare 15 miljoner kronor anvisas för detta ändamål. Folkbildning och forskning om folkbildning är uppsplittrade på två utskott i dag. Det fantastiskt fina som forskningsnätverket Mimer tillfört folkbildningsarbetet skall naturligtvis kunna utvecklas. Därför bör 1 miljon kronor anvisas för detta under kulturbudgetens sektorsforskningsanslag. Som jag nämnt tidigare bör de av mig föreslagna speciella satsningarna inom kulturområdet finansieras genom att de 40 miljoner kronor som finns under folkbildningsanslaget för de stora fackföreningarnas, Lantbrukarnas riksförbunds och vissa andra organisationers uppsökande verksamhet bland arbetslösa inte tas i anspråk för detta ändamål. Vill fackföreningsrörelsen bedriva uppsökande verksamhet bör de samarbeta med AMS och inte belasta kulturbudgetens ytterst blygsamma andel av statsbudgeten! I övrigt ansluter jag mig till utskottets förslag till kulturbudget.
dels att utskottets hemställan under 110 bort ha följande lydelse:
110. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1997 hörande frågor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr251 och med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1996/97:Kr4 yrkandena 4, 14, 15 och 26, 1996/97:Kr17 yrkandena 9, 15 och 24, 1996/97:Kr20 yrkande 10, 1996/97:Kr218 yrkandena 1 och 3, 1996/97:Kr225, 1996/97:Kr232, 1996/97:Kr257 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1996/97:Kr258 yrkande 16, 1996/97:Kr259 yrkande 3, 1996/97:Kr260 yrkande 20, 1996/97:Kr280, 1996/97:Kr283 yrkande 28, 1996/97:Kr601 och 1996/97:Kr604 yrkande 2,
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram,
dels för budgetåret 1997 anvisar medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med förslaget i reservation 52 i uppställning i bilaga 5,
dels beslutar i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 6,
dels avslår övriga i bilaga 7 upptagna motionsyrkanden.
Särskilda yttranden
1. Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor (mom. 1)
Marianne Andersson (c) anför:
Mot bakgrund av insikten om kulturens roll som drivkraft för regional utveckling och sysselsättning utgår jag från att framtida sysselsättningsåtgärder kommer att innefatta satsningar på kulturverksamhet.
2. Nationella kulturpolitiska mål (mom. 3)
Charlotta Bjälkebring (v) anför:
Jag anser att det är angeläget med en långtgående politisk enighet om innehållet i de nationella kulturpolitiska målen. Därför har jag ställt mig bakom utskottets förslag. Jag vill - såvitt avitt avser mål 7, internationaliseringsmålet - understryka vad som i propositionen anförs om att det skall vara en kulturpolitisk uppgift att bidra till möten mellan människor med olika etnisk och kulturell bakgrund och om att integration skall stimuleras, främlingsfientlighet och rasism bekämpas.
3. Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (mom. 32)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiet vill påtala den neddragning av verksamheten som det nya systemet med tidsbegränsade, riktade bidrag kan komma att innebära för många institutioner. Det statliga stödet är i dag ofta låst i fasta kostnader och institutionerna har inte fått kompensation för ökade lönekostnader. När en del av det statliga bidraget nu skall avsättas för tidsbegränsade, riktade bidrag kan effekten för de enskilda institutionerna således bli en reell minskning av det statliga bidraget och därmed av verksamheten i de fall institutionerna inte tilldelas några riktade bidrag. Jag har ändå valt att stödja förslaget om ett nytt statsbidragssystem, inklusive tidsbegränsade, riktade bidrag, eftersom det är lovvärt att införa en flexibel del i bidragssystemet. Det hade dock varit önskvärt att systemet hade införts när det varit möjligt att göra det med reformmedel i stället för inom nuvarande ram.
4. Fördelningen av regionala kulturbidrag inom försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning (mom. 33)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag förutsätter att de riktade bidragen kommer att fördelas regionalt i de län som omfattas av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning och inte av Kulturrådet. Jag avstår från att reservera mig till förmån för motion Kr283 (c) yrkande 10 i denna fråga och avvaktar regeringens kommande förslag om hur anslags- och ansvarsfrågorna inom kulturområdet skall lösas inom försöksverksamheten.
5. Samisk teater (mom. 51)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) utvecklas många och goda skäl för att en samisk teater bör inrättas och lokaliseras till Tärnaby. Jag avstår dock från att reservera mig till förmån för motionen och avvaktar resultatet av regeringens uppdrag till Sametinget att undersöka förutsättningarna för att etablera en fast samisk teaterinstitution.
6. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Fanny Rizell (kd) anför:
Som anförs i motion A428 (kd) är det fel att dra ned det statliga bidraget till länsmusiken på det sätt som regeringen uttalat sin avsikt att göra. Ett rikt kulturliv gör orter och regioner attraktiva för företag och betyder mycket för turistnäringen. Jag har inte reserverat mig till förmån för motionsyrkandet utan avvaktar regeringens kommande förslag i frågan.
7. Utformningen av stödet till filmproduktion (mom. 64)
Fanny Rizell (kd) anför:
Det avtal som träffats mellan staten och filmbranschen om stöd till svensk filmproduktion gäller fram till och med den 31 december 1998. Jag har därför valt att inte reservera mig då det gäller frågan om hur stor andel av tillgängliga produktionsmedel som skall användas för produktion av svensk barnfilm.
8. Inrättande av ett bidrag till regionala resurscentrum för film och video (mom. 66)
Marianne Andersson (c) anför:
I motion Kr283 (c) föreslås att det nya bidraget till regionala resurscentrum även skall få användas för produktion av långfilmer (yrkande 22). Eftersom jag anser att det är rimligt att avvakta erfarenheterna av bidragsgivningen, har jag avstått från att reservera mig till förmån för motionsyrkandet.
9. SESAM-projekt för foto och film (mom. 78)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag har ställt mig bakom utskottets beslut då det gäller behovet av ett FOTO- SESAM, innebärande att vården av fotosamlingarna i första hand bör rymmas inom ramen för museernas, arkivens och bibliotekens ordinarie anslag. Behovet av insatser för att rädda den fotografiska bilden är mycket stort. Jag utgår från att dessa behov kommer att beaktas om det skulle bli aktuellt att anvisa särskilda medel för sysselsättning på kulturarvsområdet.
10. Inrättande av ett kvinnomuseum (mom. 90)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag utgår från att regeringen vid inrättandet av ett kvinnomuseum beaktar de synpunkter som framförts i motion Kr20 (v) i här aktuell del om att museet bör lokaliseras till Malmö-Lund-området.
11. Ett världskulturhus i Stockholm (mom. 105)
Marianne Andersson (c) anför:
Den viktigaste åtgärden för att öka förståelsen mellan folkgrupper, öka invandrarnas delaktighet och integration i samhället och motverka rasism och främlingsfientlighet är som understryks i motion Kr283 (c) att svenskar och invandrare möts på ett naturligt sätt. Kulturmöten och mångfald skapar ny styrka och nya möjligheter. Ett världskulturhus får inte bli en mötesplats enbart för olika invandrargrupper. Som det sägs i motionen är det viktigt att det blir en mötesplats även för invandrare och svenskar. Jag förutsätter att utredningen om Världskulturhuset kommer att arbeta förutsättningslöst för att finna bästa möjliga metod till att skapa Världskulturhuset i hela Sverige.
12. Ett världskulturhus i Stockholm (mom. 105)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag ansluter mig till regeringens bedömning av värdet att inrätta ett världskulturhus i Södra teatern i Stockholm. Jag vill i sammanhanget påminna om att Operan har utarbetat planer för att öppna en andra scen på Södra teatern, bl.a. för att kunna utnyttja sina resurser bättre genom att spela opera och balett samtidigt på den stora scenen och på en mindre andra scen. Operan har också framfört att en mindre andra scen skulle kunna användas för uppsättningar som är bättre ägnade att sända på turné än de stora uppsättningarna på Operascenen. Jag utgår från att inrättandet av ett världskulturhus i Södra teatern inte leder till att Operans planer på en mindre, andra scen måste läggas åt sidan.
13. Åtgärder för att främja mångkultur m.m. (mom. 106)
Fanny Rizell (kd) anför:
Enligt motion Sf625 (kd) är det viktigt för de sverigefinska barnen och ungdomarna att känna att deras finskspråkiga kultur är en del av det svenska samhället där de lever. Jag utgår från att denna syn på den sverigefinska minoritetens kultur kommer till uttryck i regeringens kommande förslag om invandrar- och minoritetspolitiken.
14. Inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Jag förutsätter att det sker en samordning mellan Kulturhuvudstadsprojektet och Kulturdepartementets projekt Kultur i hela landet vid bedömningen av ansökningar om medel för verksamhet under Kulturåret 1998.
15. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (mom. 110)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende budgetåret 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken redovisar vi här vissa sammanfattande synpunkter på kulturpolitiken som utgjort utgångspunkten för vårt förslag rörande utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För fullständighetens skull redovisar vi även innehållet i vissa motionsförslag från Moderata samlingspartiet som rör de mediefrågor som tillhör kulturutskottets beredningsområde. Moderata samlingspartiet har i partimotion Kr207 (m) och kommittémotion Kr260 (m) lagt fram partiets förslag till kulturpolitik och kulturbudget. Moderata samlingspartiet vill föra en kulturpolitik som leder till kulturell mångfald och rika möjligheter att välja i ett kulturutbud av hög kvalitet. Kulturpolitikens uppgift är att främja en sådan utveckling, inte att styra människornas val. Kultur ger glädje, samhörighet och identitet. Kulturens former är mångfasetterade och låter sig ej fångas i en enkel beskrivning. Kulturupplevelserna medverkar till att vi bildar oss olika uppfattningar och bidrar till viktiga delar av vår identitet. Enskilda människor, grupper och nationer binds samman i kulturella likheter. Samtidigt framträder olikheter som bör förstås och respekteras. Kultur har ett värde i sig. Det är fel att med skattemedel försöka styra människornas deltagande i kulturlivet. Kulturutbudets innehåll och den enskildes val bör vara utslagsgivande. Moderata samlingspartiet förordar en kulturpolitik som möjliggör ett rikt kulturutbud med hög kvalitet. Med ökade internationella kontakter får den svenska kulturen och det svenska kulturarvet en särskild betydelse som grund för vår identitet. Men kulturen är inte statisk; nya impulser tillförs och invanda mönster omprövas. Alla skall kunna utöva sin kultur så länge den inte står i strid med grundläggande värderingar i vårt samhälle. Fria media är en förutsättning i ett modernt demokratiskt samhälle. Public service-verksamheten har betydande förutsättningar att vara en ledande institution inom det svenska kulturlivet. Sveriges Radio och Sveriges Television förfogar över resurser som är större än statens anslag till kulturinstitutionerna. I moderata motioner framförs att Sveriges Radios och Sveriges Televisions dominans på alla programområden måste brytas. De licensfinansierade radio- och TV- kanalernas antal och utbud måste förändras och public service-uppdraget ges en ny innebörd. Den licensfinansierade verksamheten bör koncentreras till en TV-kanal och två radiokanaler vilka bör få en central roll i det svenska kulturlivet. Public service bör vara ett kvalitetsalternativ som genom djup och bredd svarar för ett varierat kulturutbud, en seriös nyhetsförmedling och en saklig debatt. En sådan, med offentliga medel finansierad verksamhet, leder också till att utrymme skapas för utvecklingen av de fristående radio- och TV-kanalerna. Vi återkommer i dessa frågor när riksdagen våren 1997 behandlar medelstilldelningen till public service- företagen. Kulturstödets inriktning och omfattning måste kunna diskuteras utan att detta ses som kulturfientligt. Statens insatser på kulturområdet bör styras mot verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till stånd utan det statliga stödet. Kulturpolitiken står inför ett strategiskt vägval som gäller inriktning och långsiktig ansvarsfördelning. Det statliga ansvaret bör avgränsas och tydliggöras. Huvuddelen av kulturutgifterna - ca 75 % - betalas i dag av de enskilda människorna. Detta faktum kontrasterar starkt mot den bild som ofta förs fram om kulturverksamhetens förutsättningar. Här förs diskussionen som om ingen kultur kunde existera utan offentliga bidrag. Högt skatteuttag leder inom kulturområdet - liksom inom andra områden - till att det allmänna genom bidragsgivning får kompensera för det höga kostnadsläget. Väsentliga delar av kulturen blir därmed beroende av ett mecenatskap som bygger på politiska beslut, vilket skapar beroende och osäkerhet. Detta fenomen drabbar i praktiken all kulturverksamhet. Få aktiviteter kan av egen kraft fungera på den marknad som efterfrågan skapar när en så stor del av köpkraften dragits in skattevägen. För att få stadga inom kultursektorn med avseende på uppföljningen gentemot kulturpolitiska mål på olika nivåer och därmed följande bättre ekonomisk ordning bör alla anslag i framtiden bygga på klara avtal mellan anslagsbeviljande instans och utförande institution. Således bör relationen mellan staten och en regional huvudman eller institution grundas på ett avtal som utgår från de av riksdagen fastlagda kulturpolitiska målen. Likaså bör ett kommunalt kulturprogram kunna ligga till grund för ett avtal mellan ägaren (kommunen) och t.ex. den kommunala teatern. Kulturen borde vila på flera finansieringsvägar. I första hand måste de enskildas avgifter utgöra ett viktigt bidrag till verksamheten. Enskilda kan också bidra i form av medlemskap i kulturföreningar etc. Andra bidrag kan komma från företag och institutioner, antingen som direkta bidrag till viss verksamhet eller som bidrag till fondavsättningar. Slutligen måste en del av kulturverksamheten finansieras genom offentliga bidrag. Kulturen skall kunna vara en fri och obunden kraft. Många kulturyttringar är viktiga - och annorlunda - former att utöva yttrandefriheten. Det kan ge perspektiv och väcka debatt. Kulturstödet bör därför kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den pluralism som bör vara en utvecklad nations kännemärke. Det måste slås fast att all kultur inte kan uppbära stöd. Moderata samlingspartiet har i motion Kr260 (m) föreslagit en lägre ram för utgiftsområde 17 än den ram som riksdagen nu har fastställt. Ramen understiger den fastställda ramen med 463 309 000 kronor och omfattar sammanlagt 6 698 281 000 kronor. Besparingsförslagen i motionen och förslagen om ökade medel till kulturmiljövården och om särskilda medel till en kulturfond framgår av bilaga 4 till detta betänkande. Motiveringarna för de moderata budgetförslagen på kulturområdet framgår av motion Kr260 (m).
16. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (mom. 110)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet anser att en långsiktig kulturpolitik måste ge förutsättningar för kulturell förnyelse och mångfald. Samhället skall inte styra kulturutbudet utan endast skapa förutsättningar. Statens roll inom bl.a. kulturområdet kommer att bli en annan, när vissa beslutsfunktioner decentraliseras till en förändrad regional samhällsorganisation. Regeringens förslag till kulturbudget nästa år tillgodoser i många delar kraven på ett förbättrat stöd till kulturlivet i hela landet och ökade möjligheter för alla att delta. Dessutom har utskottet begärt en utredning om det statliga stödets fördelning i landet. I några avseenden skulle det enligt min mening vara motiverat med en omprioritering av medel inom den ram som riksdagen fastställt för utgiftsområde 17. I den nya budgetprocessen, där riksdagen tar ett enda beslut om hela budgeten för ett utgiftsområde, är det emellertid inte möjligt för en konstellation av partier att - som förr - åstadkomma förändringar beträffande enskilda anslag. Jag avger därför inte någon budgetreservation utan lämnar mina synpunkter på budgeten i detta särskilda yttrande.
Teater, dans och musik
Enligt motion Kr283 (c) bör anslaget till till Rikskonserter minskas med 3 miljoner kronor för att frigöra medel för angelägna satsningar inom andra områden. Motionärerna är positivt inställda till regeringens förslag att öka medlen till regional dans- och musikteater men understryker att sådana satsningar måste motsvaras av minst lika stora satsningar från lokalt och regionalt håll. Motionärerna, som hänvisar till svårigheterna att få ett lokalt och regionalt stöd till Östgötabaletten, föreslår att riksdagen skall omfördela de 3 miljoner som regeringen avsatt för Östgötabaletten till andra ändamål. Motionsförslagen innebär att 6 miljoner kronor skulle kunna användas för andra ändamål. Jag anser att - om utskottet hade tillstyrkt motionsförslagen - medlen borde ha använts till ett extra bidrag om 1 miljon kronor till Norrbottens kammarorkester, 1 miljon kronor till ett folkmusikinstitut i Norduppland, 1 miljon kronor till bidrag till jazzen och 3 miljoner kronor till ungdomsmusik och fria grupper inom teater, dans och musik.
Arkiv
Som utskottet anför utgör folkrörelsearkiven en värdefull resurs för vetenskaplig forskning, för släkt- och hembygdsforskning och för skola och kulturliv och spelar därmed en viktig roll för utforskandet av vårt kulturarv. Jag instämmer också i utskottets ställningstagande att det ankommer på Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv att vid sin medelsfördelning beakta behovet av statsbidrag till folkrörelsernas arkiv. När det gäller bevarandet av våra industriminnen hade det enligt min mening emellertid varit värdefullt om utskottet hade betonat vikten av samarbetet mellan Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Folkrörelsernas Arkivförbund.
17. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (mom. 110)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
De bärande idéerna för en liberal kulturpolitik är tron på individen och hennes förmåga att utvecklas, skapa och växa. En liberal kultur och bildningssyn hämtar inspiration i öppenhet, nyfikenhet, kunskap och kritiskt tänkande. Kulturen kan i stort sett fungera på marknadens villkor, men kulturen får då färre alternativ och uttrycksformer. Nyskapande är inte alltid kommersiellt gångbart. Den statliga kulturpolitiken skall syfta till att stödja mångfald och utveckling utan att ge pekpinnar. Mot denna bakgrund har ökade statliga satsningar föreslagits i den folkpartistiska motionen Kr17 (fp). Vidare har företrädare för Folkpartiet i motion Kr513 föreslagit ett ökat stöd till idrotten. Sedan riksdagen beslutat om storleken på ramen för Utgiftsområde 17 kan jag inte längre yrka bifall till dessa förslag. Jag vill därför endast påminna om att det i motionen finns ett generösare alternativ till den kulturbudget som riksdagen kommer att fastställa i december.
Allmän kulturverksamhet
Folkpartiet anser att om de institutioner som tilldelas nationella uppdrag skall kunna leva upp till de förväntningar som ställs på dem måste de få ökade resurser i förhållande till vad regeringen föreslagit. I motion Kr17 (fp) yrkande 14 har vi därför föreslagit att bidraget skall ökas från 1 till 2 miljoner kronor per år och institution. Vi har också föreslagit att ett särskilt nationellt uppdrag skall inrättas för den civila blåsmusiken avsett för Göteborgsmusiken.
Teater, dans och musik
I enlighet med motion Kr17 (fp) har jag i reservation 19 föreslagit att en teaterutredning skall tillsättas för att lägga fram förslag om principer för den långsiktiga finansieringen av institutionsteatrarna. För att inte äventyra nationalscenernas verksamhet under utredningstiden förslogs i motionen att Operan och Dramatiska teatern skulle få 15 respektive 13 miljoner kronors anslagsförstärkning per år under utredningstiden (yrkande 9). För övriga institutionsteatrar föreslogs i motionen att det nya stödsystemet för regionala institutioner skulle införas med viss fördröjning. Folkpartiet har också föreslagit att sammanlagt fyra miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas till Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater, Vadstena-akademien och Marionetteatern (yrkande 17). Jag beklagar att det inte är möjligt att tillgodose dessa angelägna medelsbehov inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17. Socialdemokraterna i kulturutskottet har tagit sådant intryck av alla motioner som förslagit någon form av stöd till den framstående blåsorkestern Göteborgsmusiken att den föreslås bli berättigad till statligt stöd med fyra miljoner kronor under anslaget B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner från och med budgetåret 1997. Detta är glädjande även om jag hade önskat att jag fått tillfälle att yrka på 7 miljoner kronor i enlighet med motion Kr17 (fp) yrkande 15. Jag vill också påminna om att Folkpartiet i motion Kr17 (fp) yrkande 16 föreslagit ett bidrag på 3 miljoner kronor för att stödjan jazzen som seriös konstform och som en del av landets kulturarv.
Bild och form samt konsthantverk
Det av utskottet tillstyrkta förstärkta stödet till utställningsersättning vid utställningar i vissa organisationers regi bör enligt motion Kr17 (fp) yrkande 5 kompletteras med statsbidrag till utställningsersättning till konstnärer som ställer ut hos andra arrangörer, t.ex. gallerier. Det hade betytt mycket för konstnärernas möjligheter att få visa resultatet av sitt arbete och att få inkomster av försäljning, om utskottet hade valt att stödja Folkpartiets förslag i denna fråga.
Folkbildning
Jag anser att det inte hör hemma i folkbildningssammanhang att lämna statligt stöd till fackföreningsrörelsen m.fl. organisationer för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. De 40 miljoner kronor som regeringen beräknat för ändamålet och som tillstyrks i utskottsbetänkandet hade kommit till bättre användning om de hade fördelats till angelägna ändamål inom kulturområdet, t.ex. i enlighet med förslagen i motion Kr17, eller om de hade fått användas till faktiska folkbildningsändamål.
Idrott
Enligt motion Kr513 (fp), som inledningsvis nämnts, bör anslaget Stöd till idrotten höjas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 4). Ett bifall till detta förslag hade medfört att stödet till idrottsverksamhet kunnat bibehållas på minst nuvarande nivå och villkoren för kvinnlig idrott hade kunnat förbättras.
18. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (mom. 110)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiets kultursyn utvecklas i motion Kr20 (v), i mina reservationer och i mina övriga särskilda yttranden som fogats till detta betänkande. I motionen konstaterar Vänsterpartiet att staten har gjort en rad strategiska satsningar på olika kulturområden under senare år. Ändå finns det fortfarande stora behov av medel på eftersatta områden som måste tillgodoses om målen för kulturpolitiken skall kunna uppnås. Vänsterpartiet har lagt fram sina förslag till sådana satsningar i motion Kr259 (v). De ryms tyvärr inte inom den ram som riksdagen har fastställt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Jag önskar att kulturutskottet, finansutskottet och riksdagen hade delat mina och Vänsterpartiets åsikter om behovet av att prioritera kulturområdet högre. Jag vill i det följande erinra om de angelägna budgetförslag som förts fram i motion Kr259 (v). Jag erinrar även om ett förslag som framställts i motion Kr281 (s, fp, v).
Allmän kulturverksamhet
I motion Kr20 (v) har föreslagits att Kulturrådets uppdrag skall utvidgas till att avse uppföljning och utvärdering inte endast inom kulturområdet utan även inom medieområdet. En sådan utvidgning av Kulturrådets uppdrag föreslogs av Kulturutredningen men har inte tagits upp av regeringen. Med tanke på mediernas stora betydelse inom kulturområdet förutsätter jag att Kulturrådet ändå ägnar stort intresse åt mediefrågorna, när rådet i enlighet med kulturpropositionen följer utvecklingen inom hela kulturområdet.
Under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete har Vänsterpartiet i motion Kr259 (v) fört fram en rad förslag om förstärkningar. De avser följande ändamål:
· 1 miljon kronor till kultur i arbetslivet · 2,5 miljoner kronor till Folkrörelsernas konstfrämjande · 0,25 miljoner kronor till Folkrörelsearkiven finansierade genom en motsvarande minskning av bidraget till Riksarkivet · 3 miljoner kronor till multimedieverkstäder · 10 miljoner kronor till kulturskolor · 2,5 miljoner kronor till internationellt kulturutbyte · 15 miljoner kronor till integration av kultur i barnomsorgens och skolans ordinarie verksamhet.
Dessutom har föreslagits att 1,5 miljoner kronor skall anvisas till arbetsplatsbibliotek. I motion Kr259 (v) föreslås att ett nationellt uppdrag skall inrättas inom området barnkultur. Jag tycker att utvecklingen av barnkulturen är lika viktig som utvecklingen av ungdomskulturen, där det skall inrättas ett nationellt uppdrag. I motionen har medel beräknats för ett nationellt uppdrag inom barnkulturen. Där har också föreslagits att extra medel skall ställas till Kulturrådets förfogande att fördela mellan de institutioner som får de nationella uppdragen. Motionärerna föreslår att sammanlagt 10 miljoner kronor skall anvisas under anslaget.
Teater, dans och musik
Regeringens förslag om bidrag till uppbyggnaden av Norrlands Musik och Dansteater (NMD) är klart otillräckligt.Vänsterpartiet har en mera realistisk syn på hur kostnadskrävande det är att bygga upp en ny, omfattande institution om den skall få den verksamhet och den betydelse för kulturen i Norrland som alla förväntar sig och hoppas på. I motion Kr259 (v) har vi föreslagit att ytterligare 15 miljoner kronor skall anvisas. De fria grupperna har en mycket stor betydelse för spridningen av teater av hög kvalitet till barn och ungdomar och till alla delar av landet. De är också mycket betydelsefulla för utvecklingen och förnyelsen inom sina områden. I motion Kr259 (v) föreslås att bidraget till dem skall höjas med 5 miljoner kronor. Jag anser att det är kulturpolitiskt viktigt att flytta över tyngdpunkten inom musiklivet från producenterna till arrangörer och konsumenter. Först då får människor större inflytande över vad som skall erbjudas dem. I motion Kr259 (v) har av detta skäl föreslagits att det statliga bidraget till arrangörerna skall ökas med 2 miljoner kronor nästa år. Vänsterpartiet hoppades att Stockholms läns landsting skulle vara villigt att ta över ansvaret för Blåsarsymfonikerna, när den fortsatta finansieringen av denna statliga orkester diskuterades för något år sedan. Så blev det inte. Landstinget prioriterade således inte Blåsarsymfonikernas fortsatta verksamhet särskilt högt. Sedan försvaret för några år sedan avsagt sig det ekonomiska delansvaret för Blåsarsymfonikerna och staten inte längre anser sig behöva en helt civil blåsorkester läggs Blåsarsymfonikerna ned vid nyår. Det hade varit önskvärt att orkestern kunnat fortsätta sin verksamhet med en ny huvudman, t.ex. Nynäshamns kommun, men detta hade krävt omfördelning av ca 16 miljoner kronor inom den statliga kulturbudgeten. Vänsterpartiet har inte kunnat ställa sig bakom en så stor omfördelning. Den skulle ha fått avsevärd påverkan på annan kulturverksamhet. Mot den bakgrunden accepterar Vänsterpartiet att Rikskonserters uppdrag att hålla en statlig blåsorkester upphör.
Bild och form samt konsthantverk
Jag tycker att det är tveksamt att flytta över ansvaret och medlen för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden från Boverket till Konstrådet i en situation där förslag grundade på Bostadspolitiska kommitténs betänkande inte hunnit läggas fram för riksdagen. I motion Kr259 (v) avstyrks regeringens förslag om en sådan överflyttning.
Arkiv
Enligt motion Kr259 (v) bör anslaget minskas med 250 000 kronor. Dessa medel bör tillföras ett särskilt anslag för teknisk uppdatering under anslaget A 2 Bidrag till kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Medlen bör disponeras av Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet med att göra arkivbestånden kända och tillgängliga. Som utskottet anför utgör folkrörelsearkiven en värdefull resurs för vetenskaplig forskning, för släkt- och hembygdsforskning och för skola och kulturliv och spelar därmed en viktig roll för utforskandet av vårt kulturarv. När det gäller bevarandet av våra industriminnen hade det enligt min mening emellertid varit värdefullt om utskottet hade betonat vikten av samarbetet mellan Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Folkrörelsernas Arkivförbund.
Museer och utställningar
I reservation 44 förordar jag att det skall inrättas ett kvinnomuseum. Enligt motion Kr257 (v) bör 5 miljoner kronor anvisas för ändamålet för nästa budgetår. Då det gäller anslaget Stöd till icke- statliga kulturlokaler vill jag påminna om att det i motion Kr281 (s, fp, v) förordats att Kulturprojektet Röda Sten i Göteborg skall erhålla ekonomiskt stöd genom Boverket, Riksantikvarieämbetet eller andra statliga myndigheter (jfr bet. 1995/96:Kr1).
Forskning
Jag tycker att det är viktigt med en omfattande forskning om folkbildningen. I motion Kr259 (v) har föreslagits att en miljon kronor skall anvisas som en förstärkning till nätverket för folkbildningsforskning, MIMER, i Linköping.
Folkbildning
Folkbildningsanslaget har redan minskats med 500 miljoner kronor under de senaste fem åren. Kan det då vara rimligt att minska det med ytterligare 100 miljoner kronor samtidigt som både regering och riksdag uttalar sig om de goda insatser som folkbildningen gör och om hur mycket den betyder för dem som inte är studievana eller saknar tillräcklig utbildning för att kunna hävda sig i arbetslivet? Regeringen framhåller mycket riktigt också den stora betydelse folkbildningen har för kulturlivet i hela landet och anser att denna roll skall utvecklas ytterligare. I motion Kr259 (v) förs fram ett högst välmotiverat förslag att både öka folkbildningsanslaget med 80 miljoner kronor och att använda de 40 miljoner kronor, som regeringen avsätter för vissa organisationers uppsökande verksamhet och utbildning, till ordinarie folkbildning.
Idrott
Vid ett bifall till förslag i motion Kr259 (v) om ökat stöd till idrotten med 42 miljoner kronor hade det blivit möjligt att ge ett ökat stöd till utsatta grupper, särskilt kvinnor/flickor och invandrare.
19. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (mom. 110)
Fanny Rizell (kd) anför:
Kristdemokraternas syn på kulturpolitiken har utvecklats i motion Kr258 (kd) och i reservationer och andra särskilda yttranden till detta betänkande. I det nu aktuella särskilda yttrandet tar jag upp de förslag i motionerna Kr258 (kd), Kr510 (kd), Kr515 (kd) och Kr604 (kd) som Kristdemokraterna har lagt fram om satsningar på sådan verksamhet som engagerar och stimulerar människor inom deras egna organisationer, nämligen inom trossamfunden, folkbildningen, ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen.
Trossamfunden
Enligt de kristdemokratiska motionerna Kr258 (kd) och Kr604 (kd) bör den stimulans för frigörande av trossamfundens resurser för byggnadsverksamhet som lokalbidraget utgör och bidragets positiva inverkan på byggsektorn framhållas. Som angelägna områden för satsningar nämns i motionerna fortsatt handikappanpassning av trossamfundens samlingslokaler och bättre förutsättningar för de trossamfund som betjänar invandrare. Mot den bakgrunden motsätter sig Kristdemokraterna den av regeringen föreslagna besparingen under anslaget Stöd till trossamfund på sammanlagt 3,5 miljoner kronor.
Folkbildning
Som anförs i de kristdemokratiska motionerna står regeringens förslag om en besparing på folkbildningen om 100 miljoner kronor i strid med den särskilda vuxenutbildningssatsningen som startar nästa år. Att under sådana förhållande dessutom föreslå ett bidrag om 40 miljoner kronor till vissa fackliga och andra intresseorganisationer är stötande ur flera synvinklar. Om utskottet följt Kristdemokraternas förslag att dels avvisa det fackliga stödet och i stället låta medlen gå till den ordinarie folkbildningen, dels öka folkbildningsbidraget med 60 miljoner kronor skulle besparingen på folkbildningsanslaget inte behöva genomföras.
Ungdomsfrågor
Jag vill erinra om att enligt motion Kr515 (kd) bör de medel, 1 100 000 kronor, som under anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. beräknas stå till regeringens disposition för aktiviteter inom ungdomsområdet i stället användas som förstärkning av bidraget till nationell ungdomsverksamhet och disponeras av Ungdomsstyrelsen.
Idrott
Motionärerna bakom Kristdemokraternas motioner Kr258 (kd) och Kr510 (kd) motsätter sig att en neddragning av stödet till idrotten drabbar de små idrottsförbunden och det statliga aktivitetsstödet på ett oacceptabelt sätt. Samhällets stöd till idrotten bör enligt motionärerna inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag till ungdomverksamhet och ledarutbildning. Det lokala aktivitetsstödet bör bibehållas på nuvarande nivå. Anslaget Stöd till idrotten bör bestämmas till ett belopp som är 30 miljoner kronor högre än regeringens förslag.
I proposition 1996/97:3 framlagda lagförslag
I proposition 1996/97:1 framlagt lagförslag Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens förslag till bibliotekslag
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen Landstingen ansvarar för ansvarar för länsbiblioteken. länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med Staten ansvarar landstingskommunalt för huvudmannaskap. högskolebiblioteken Staten ansvarar och lånecentralerna för övriga samt för sådan högskolebibliotek biblioteksverksamhe och för t som enligt lånecentralerna särskilda samt för sådan bestämmelser biblioteksverksamhe ankommer på staten. t som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten.
10 § Länsbibliotek, Länsbibliotek, lånecentraler, lånecentraler, högskolebibliotek högskolebibliotek, och andra statliga forskningsbibliotek forskningsbibliotek och andra av staten m.m. skall finansierade avgiftsfritt ställa bibliotek skall litteratur ur de avgiftsfritt ställa egna samlingarna litteratur ur de till egna samlingarna folkbibliotekens till förfogande samt i folkbibliotekens övrigt samverka med förfogande samt i folk- och övrigt samverka med skolbiblioteken och folk- och bistå dem i deras skolbiblioteken och strävan att erbjuda bistå dem i deras låntagarna en god strävan att erbjuda biblioteksservice. låntagarna en god biblioteksservice.
Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 1997 utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Anslag Regerin m c fp v mp kd gens Kr260Kr2 Kr17 Kr259Kr25 Kr25 förslag 83 , 7 8, Kr51 Kr51 3 0, Kr60 4
A 1 Statens kulturråd 27 883 -15 000 A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, 131 288 -50 000 +34 750 utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete A 3 Kulturåret 1998 65 000 A 4 Nationella uppdrag 6 000 -1 +8 +19 000 000 000 (A 5) Fond för förnyelse av kulturverksamheten +100 000 B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, 712 254 -130 -3 +28 Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus 700 000 000 och Svenska rikskonserter B 2 Bidrag till regional musikverksamhet 659 843 +3 +7 000 +11 samt regionala och lokala teater-, dans- 000 000 och musikinstitutioner B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och 93 094 -4 +7 musikändamål 300 000 +7 000 C 1 Bidrag till regional 37 482 biblioteksverksamhet C 2 Litteraturstöd 71 253 -35 000 C 3 Stöd till kulturtidskrifter 19 500 C 4 Stöd till bokhandel 7 301 C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 56 482 C 6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst 12 970 nyhetsinformation och litteratur C 7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund 17 471 för produktion av videogram på teckenspråk C 8 Bidrag till Svenska språknämnden och 3 409 Sverigefinska språknämnden C 9 Arbetsplatsbibliotek +1 500 D 1 Statens konstråd 4 655 D 2 Konstnärlig gestaltning av den 42 938 -10 gemensamma miljön 000 D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 126 D 4 Främjande av hemslöjden 16 464 D 5 Bidrag till bild- och formområdet 14 741 +10 000 E 1 Konstnärsnämnden 9 173 E 2 Ersättningar och bidrag till 235 051 konstnärer F 1 Riksarkivet och landsarkiven 223 973 -250 F 2 Arkivet för ljud och bild 25 213 F 3 Språk- och folkminnesinstitutet 28 021 F 4 Svenskt biografiskt lexikon 3 413 G 1 Riksantikvarieämbetet 147 586 -10 000 G 2 Bidrag till kulturmiljövård och 224 337 +26 kulturstöd vid ombyggnad 000 G 3 Utställningsgarantier och inköp av 80 vissa kulturföremål G 4 Restaureringsarbeten vid de kungliga 50 000 slotten och rikets fästningar H 1 Centrala museer: Myndigheter 506 477 H 2 Centrala museer: Stiftelser 168 525 H 3 Bidrag till regionala museer 105 680 H 4 Bidrag till vissa museer 37 951 -11 +5 +8 076 000 000 H 5 Stöd till icke-statliga 10 000 -10 kulturlokaler 000 H 6 Stiftelsen Riksutställningar 33 849 -10 000 I 1 Filmstöd 125 338 I 2 Statens biografbyrå 7 591 I 3 Utbyte av TV-sändningar mellan 30 744 Sverige och Finland I 4 Bidrag till dokumentation om den 1 510 mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete J 1 Forsknings- och utvecklingsinsatser 37 131 +1 +1 inom kulturområdet 000 000 J 2 Forskning och dokumentation om 820 medieutvecklingen K 1 Stöd till trossamfund 57 300 +3 500 L 1 Bidrag till folkbildningen 2 357 -200 -40 +80 -20 +60 533 000 000 000 000 000 L 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder 68 416 inom folkbildningen L 3 Bidrag till kontakttolkutbildning 8 608 M 1 Ungdomsstyrelsen 11 819 -5 000 M 2 Bidrag till nationell och 97 989 -49 internationell ungdomsverksamhet m.m. 100 N 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 -40 000 N 2 Stöd till demokratiutveckling 8 133 -8 133 N 3 Stöd till idrotten 480 240 +30 +42 +30 000 000 000 N 4 Lotteriinspektionen 17 935 TOTAL 7 161 -463 +50 +190 +93 590 309 000 000 500 Förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till fördelning av medel på anslag utom såvitt avser anslagen A 2, B 2 och H 4.
Regeri Utsko Reserv ngens ttets ation försla försl 52 g ag (mp) Avvike lse från utskot tets försla g
A Allmän kulturverksamhet
1 Statens kulturråd 27 883 27 (ram) 883 2 Bidrag till allmän 131 126 kulturverksamhet, 288 788 utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (ram) 3 Kulturåret 1998 65 000 65 (res) 000 4 Nationella uppdrag 6 000 6 000 (ram)
B Teater, dans och musik
1 Bidrag till Svenska 712 712 +5 000 riksteatern, 254 254 Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus och Svenska rikskonserter (obet) 2 Bidrag till 659 663 regional 843 843 musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (obet) 3 Bidrag till vissa 93 094 93 +5 000 teater-, dans- och 094 musikändamål (ram)
C Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 1 Bidrag till 37 482 37 regional 482 biblioteksverksamhe t (obet) 2 Litteraturstöd 71 253 71 (ram) 253 3 Stöd till 19 500 19 kulturtidskrifter 500 (ram) 4 Stöd till bokhandel 7 301 7 301 (ram) 5 Talboks- och 56 482 56 punktskriftsbibliot 482 eket (ram) 6 Bidrag till 12 970 12 Stiftelsen för 970 lättläst nyhetsinformation och litteratur (obet) 7 Bidrag till 17 471 17 Sveriges Dövas 471 Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (obet) 8 Bidrag till Svenska 3 409 3 409 språknämnden och Sverigefinska språknämnden (obet)
D Bild och form samt konsthantverk
1 Statens konstråd 4 655 4 655 (ram) 2 Konstnärlig 42 938 42 gestaltning av den 938 gemensamma miljön (ram) 3 Nämnden för 1 126 1 126 hemslöjdsfrågor (ram) 4 Främjande av 16 464 16 hemslöjden (ram) 464 5 Bidrag till bild- 14 741 14 +4 000 och formområdet 741 (ram)
E Ersättningar och bidrag till konstnärer
1 Konstnärsnämnden 9 173 9 173 (ram) 2 Ersättningar och 235 235 bidrag till 051 051 konstnärer (ram)
F Arkiv
1 Riksarkivet och 223 223 landsarkiven (ram) 973 973 2 Arkivet för ljud 25 213 25 och bild (ram) 213 3 Språk- och 28 021 28 folkminnesinstitute 021 t (ram) 4 Svenskt biografiskt 3 413 3 413 lexikon (ram)
G Kulturmiljö
1 Riksantikvarieämbet 147 147 et (ram) 586 586 2 Bidrag till 224 224 kulturmiljövård och 337 337 kulturstöd vid ombyggnad (ram) 3 Utställningsgaranti 80 80 er och inköp av vissa kulturföremål (ram) 4 Restaureringsarbete 50 000 50 n vid de kungliga 000 slotten och rikets fästningar (obet)
H Museer och utställningar
1 Centrala museer: 506 506 Myndigheter (ram) 477 477 2 Centrala museer: 168 168 Stiftelser (obet) 525 525 3 Bidrag till 105 105 regionala museer 680 680 (obet) 4 Bidrag till vissa 37 951 38 +10 museer (obet) 451 000 5 Stöd till icke- 10 000 10 +15 statliga 000 000 kulturlokaler (ram) 6 Stiftelsen 33 849 33 Riksutställningar 849 (obet)
I Film och medier
1 Filmstöd (ram) 125 125 338 338 2 Statens biografbyrå 7 591 7 591 (ram) 3 Utbyte av TV- 30 744 30 sändningar mellan 744 Sverige och Finland (obet) 4 Bidrag till 1 510 1 510 dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (ram)
J Forskning
1 Forsknings- och 37 131 37 +1 000 utvecklingsinsatser 131 inom kulturområdet (ram) 2 Forskning och 820 820 dokumentation om medieutvecklingen (obet)
K Trossamfund
1 Stöd till 57 300 57 trossamfund (ram) 300
L Folkbildning
1 Bidrag till 2 357 2 357 -40 folkbildningen 533 533 000 (obet) 2 Bidrag till vissa 68 416 68 handikappåtgärder 416 inom folkbildningen (obet) 3 Bidrag till 8 608 8 608 kontakttolkutbildni ng (obet)
M Ungdomsfrågor
1 Ungdomsstyrelsen 11 819 11 (ram) 819 2 Bidrag till 97 989 97 nationell och 989 internationell ungdomsverksamhet m.m. (ram)
N Folkrörelse- och idrottsfrågor
1 Bidrag till 40 000 40 allmänna 000 samlingslokaler (ram) 2 Stöd till 8 133 8 133 demokratiutveckling (ram) 3 Stöd till idrotten 480 480 (ram) 240 240 4 Lotteriinspektionen 17 935 17 (ram) 935
SUMMA 7 161 7 161 0 590 590
Utskottets förslag med anledning av regeringens förslag till övergripande mål för vissa myndigheter, m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
I vad avser punkterna 1-35 överensstämmer numreringen i denna bilaga med numreringen i betänkandets recit. Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag utom under punkterna 24, 25, 29, 30 och 34, där formella ändringar föreslås. Punkterna 36-38 motsvaras inte av yrkanden i propositionen.
Utskottet föreslår (1. Ej i denna bilaga) (2. Ej i detta betänkande) 3. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens kulturråd skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet A 1 Statens kulturråd, 4. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Svenska riksteatern skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, 5. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, 6. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Talboks- och punktskriftsbiblioteket skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 7. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till LL-stiftelsen skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, 8. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, 9. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 8 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, 10. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens konstråd skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 1 Statens konstråd, 11. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 12. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Konstnärs-nämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet E 1 Konstnärsnämnden, 13. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Riksarkivet och landsarkiven skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 1 Riksarkivet och landsarkiven, 14. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Arkivet för ljud och bild skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 2 Arkivet för ljud och bild, 15. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Språk- och folkminnesinstitutet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 3 Språk- och folkminnesinstitutet, 16. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Svenskt biografiskt lexikon skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet F 4 Svenskt biografiskt lexikon, 17. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet G 1 Riksantikvarieämbetet, 18. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Centrala museer: Myndigheter skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 1 Centrala museer: Myndigheter, 19. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Centrala museer: Stiftelser skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 2 Centrala museer: Stiftelser, 20. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för statens bidrag till under anslaget H 4 inrymda museer och övriga institutioner skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 4 Bidrag till vissa museer, 21. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Stiftelsen Riksutställningar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet H 6 Stiftelsen Riksutställningar, 22. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Statens biografbyrå skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet I 2 Statens biografbyrå, 23. att riksdagen godkänner att Dramatiska teatern får möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret, 24. att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr som föranleder utgifter år 1998, 25. att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna Statens konstråd ett beställningsbemyndigande på 10 000 000 kr för beställning av konst som föranleder utgifter efter år 1997, 26. att riksdagen medger att Boverket disponerar medel under anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för utbetalning av bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, 27. att riksdagen godkänner villkoren för bidraget till verksamheten med länshemslöjdskonsulenter, 28. att riksdagen godkänner att verksamheten med en rikskonsulent för barn och ungdom permanentas, 29. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad besluta om bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, dock längst t.o.m. år 1999, 30. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999, 32. att riksdagen godkänner att de resurser som behövs för studieförbundens särskilda kurser för arbetslösa under första halvåret 1997 skall fördelas från anslaget Bidrag till folkbildningen, 33. att riksdagen godkänner att högst 600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen får användas till att ge verksamma teckenspråkslärare kompletterande utbildning vid Stockholms universitet, 34. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget N 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag för utbetalning under senare år än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999, (35. Ej i denna bilaga) 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidrag till Göteborgsmusiken i form av stödenheter under anslaget Bidrag för regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (avsnitt 17.2), 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare medel för stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1997 (avsnitt 23.5), 38. att riksdagen godkänner att AB Tipstjänst får överföra 55 000 000 kr till Riksidrottsförbundet i samband med 1997 års bolagsstämma (avsnitt 30.3).
Förteckning över i utskottets hemställan moment 110 avstyrkta motionsyrkanden
Motion Parti Yrkande
________________________________________ _______
1996/97:
Kr1 s
Kr4 mp 14, 15, 27, 28
Kr13 kd 3, 7
Kr14 s 1, 3
Kr15 s
Kr17 fp 5, 8, 9, 14, 16, 17, 24
Kr18 s
Kr20 v 2, 3, 4, 8, 9 delvis, 10, 16
Kr206 m
Kr218 mp 1, 3
Kr220 c
Kr226 s
Kr228 s
Kr229 s
Kr231 s
Kr234 c
Kr238 kd,s,c,fp1
Kr241 fp Kr245 v
Kr248 fp
Kr250 s
Kr257 mp 2 delvis, 5, 12
Kr258 kd 2, 5, 12, 13, 16
Kr259 v 1, 2, 3 delvis
Kr260 m 1 delvis, 2 delvis, 3 delvis, 4, 5, 9 delvis, 10 delvis,
12, 13, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27 Kr261 kd
Kr265 v
Kr267 c,m,v
Kr269 s
Kr270 v,s,c,fp
Kr271 fp,m,c,v,kd
Kr272 v
Kr275 c
Kr280 v
Kr281 s,fp,v
Kr283 c 15, 16, 17, 30,
Kr503 s
Kr510 kd 17, 19
Kr512 fp
Kr513 fp 4
Kr515 kd 2
Kr601 m
Kr603 s
Kr604 kd 1, 2, 5
Kr605 s
Ub411 m 39
Ub478 fp 4
A432 c 23, 41
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Inledning 6 Propositionerna 7 Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 7 Budgetpropositionen för år 1997 8 Motionerna 13 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 13 Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1996 19 Förteckning över bilagor 34 Ärendets beredning 34 Utskottet 35 A. Inledning 35 B. Kulturpolitik (prop. 3) 36 1 Vissa bakgrundsuppgifter 36 1.1 Kulturutredningen och vissa andra utredningar 36 1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll 37 2 Mål för en nationell kulturpolitik (prop. 3 avsnitt 5). Vissa övergripande frågor, m.m. 38 2.1 Allmänt 38 2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor 38 2.3 Kulturpolitiska mål 39 2.4 Vissa övergripande frågor 42 2.5 Kultur och ekonomi 44 2.6 Nationella uppdrag 49 2.7 Övriga frågor 50 3 Konstnärernas villkor (prop. 3 avsnitt 6) 53 3.1 Inriktningen på de framtida insatserna för konstnärerna (prop. 3 avsnitt 6.1) 53 3.2 Visningsersättning (prop. 3 avsnitt 6.2) 55 3.3 Bidrag till konstnärer (prop. 3 avsnitt 6.3) 57 3.4 Inkomstgarantier och långtidsstipendier (prop. 3 avsnitt 6.4) 57 3.5 Konstnärsnämndens organisation (prop. 3 avsnitt 6.5) 57 3.5.1 Förslagsrätt till styrelser (prop. 3 avsnitt 6.5.1) 57 3.5.2 Inrättande av ett internationellt ateljécentrum (prop. 3 avsnitt 6.5.2) 58 3.6 Länskonstnärer (prop. 3 avsnitt 6.6) 58 4 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt 18) 59 4.1 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (prop. 3 avsnitt 18) 59 4.2 Fortsatt utveckling av mål- och resultatdialogen (prop. 3 avsnitt 18.2) 65 4.3 Statens kulturråd (prop. 3 avsnitt 18.3) 66 5 Litteraturen och språket (prop. 3 avsnitt 7) 67 5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för litteratur och språk (prop. 3 avsnitt 7.1) 67 5.2 Biblioteksverksamheten regleras i lag (prop. 3 avsnitt 7.2) 71 5.3 Ny stödform för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek (prop. 3 avsnitt 7.3) 74 5.4 Läsfrämjande verksamhet för barn och unga (prop. 3 avsnitt 7.4) 75 5.4.1 Frågor rörande litteraturstödet 75 5.5 En bok för alla (prop. 3 avsnitt 7.5) 76 6 Teater (prop. 3 avsnitt 8) 76 6.1 Inledning 76 6.2 Inriktningen på de framtida insatserna för teater (prop. 3 avsnitt 8.1) 77 6.3 Nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern (prop. 3 avsnitt 8.2) 77 6.4 Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (prop. 3 avsnitt 8.3) 78 6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet 79 6.6 Satsning på ungdomars eget skapande (prop. 3 avsnitt 8.4) 80 6.7 Nationellt uppdrag inom området ungdomskultur (prop. 3 avsnitt 8.5) 80 6.8 Nationellt uppdrag inom området barnkultur 81 6.9 Regional teater (prop. 3 avsnitt 8.6) 81 6.10 Svenska riksteatern (prop. 3 avsnitt 8.7) 82 6.11 Fria teatergrupper (prop. 3 avsnitt 8.8) 83 6.12 Samisk teater (prop. 3 avsnitt 8.9) 83 7 Dans (prop. 3 avsnitt 9) 85 7.1 Inledning 85 7.2 Inriktningen på de framtida insatserna för danskonsten (prop. 3 avsnitt 9.1) 86 7.3 Dansen i regionerna (prop. 3 avsnitt 9.2) 86 7.4 Fria dansgrupper (prop. 3 avsnitt 9.3) 87 8 Musik (prop. 3 avsnitt 10) 87 8.1 Inledning 87 8.2 Inriktningen på de framtida insatserna för musiken (prop. 3 avsnitt 10.1) 88 8.3 Regional musikverksamhet (prop. 3 avsnitt 10.2) 88 8.4 Svenska rikskonserter (prop. 3 avsnitt 10.3) 90 8.5 Ett förstärkt lokalt arrangörsled (prop. 3 avsnitt 10.4) 93 8.6 Nationellt uppdrag inom området musik, m.m. (prop. 3 avsnitt 10.5) 94 8.7 Ytterligare nationella uppdrag inom musikområdet 95 8.8 Förslag om nationalorkester 96 9 Film (prop. 3 avsnitt 11) 96 9.1 Inriktningen på de framtida insatserna för filmen (prop. 3 avsnitt 11.1) 96 9.2 Stöd till svensk filmproduktion m.m. (prop. 3 avsnitt 11.2) 98 9.3 Film- och TV-fond 99 9.4 Stöd till filmkulturell verksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt 11.3) 100 9.5 Stöd till regionala resurscentrum för film och video (prop. 3 avsnitt 11.4) 100 9.6 Nationellt uppdrag till regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom (prop. 3 avsnitt 11.5) 101 10 Arkitektur och formgivning (prop. 3 avsnitt 12) 102 10.1 Inledning 102 10.2 Bakgrund till ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning 102 10.3 Handlingsprogram 104 10.4 Åtgärder 107 11 Bild- och formkonst (prop. 3 avsnitt 13) 109 11.1 Inriktningen på de framtida insatserna för bild- och formkonsten (prop. 3 avsnitt 13.1) 109 11.2 Utställningsersättning (prop. 3 avsnitt 13.2) 110 11.3 Statens konstråd (prop. 3 avsnitt 13.3) 110 11.4 En bredare insats för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (prop. 3 avsnitt 13.4) 111 11.5 Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) (prop. 3 avsnitt 5) 112 11.6 Nationellt uppdrag inom samtidskonsten (prop. 3 avsnitt 13.6) 112 11.7 Slöjd för barn och ungdomar (prop. 3 avsnitt 13.7) 113 12 Kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14) 113 12.2 Inriktningen på de framtida insatserna för kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14.1) 113 12.3 Handlingsprogram om kulturarv och främlingsfientlighet (prop. 3 avsnitt 14.2) 115 12.4 SESAM öppna museisamlingarna (prop. 3 avsnitt 14.3) 115 12.5 Museer och utställningar (prop. 3 avsnitt 14.4) 117 12.5.1 Inriktningen på de framtida insatserna för museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.1) 117 12.5.2 Strukturen på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.2) 118 12.5.3 Arkitekturmuseet (prop. 3 avsnitt 12.2) 118 12.5.4 Röhsska museet (prop. 3 avsnitt 12.3) 119 12.5.5 Nationellt uppdrag på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.3) 120 12.5.6 Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.4) 121 12.5.7 Statens sjöhistoriska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.5) 121 12.5.8 Statens försvarshistoriska museer (prop. 3 avsnitt 14.4.6) 123 12.5.9 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg (prop. 3 avsnitt 14.4.7) 123 12.5.10 Satsning på samtidskonsten Moderna museet, Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö (prop. 3 avsnitt 14.4.8) 127 12.5.11 Riksutställningar (prop. 3 avsnitt 14.4.9) 128 12.5.12 Statliga utställningsgarantier (prop. 3 avsnitt 14.4.10) 128 12.5.13 Icke-statliga kulturlokaler (prop. 3 avsnitt 14.4.11) 129 12.5.14 Regeringens övriga förslag på museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.12) 130 12.5.15 Kulturutredningens förslag om tidsbegränsade nationella uppdrag till museerna (prop. 3 avsnitt 14.4.13) 130 12.5.16 Övriga museifrågor 130 12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt 14.5) 133 12.6.1 Inriktningen på de framtida insatserna för arkivområdet (prop. 3 avsnitt 14.5.1) 133 12.7 Kulturmiljö (prop. 3 avsnitt 14.6) 135 12.7.1 Inriktningen på de framtida insatserna inom kulturmiljöområdet (prop. 3 avsnitt 14.6.1) 135 12.7.2 Ansvarsfördelningen inom kulturmiljöarbetet (prop. 3 avsnitt 14.6.2) 135 12.7.3 Byggnadshyttor, sysselsättning och utbildning (prop. 3 avsnitt 14.6.3) 139 12.7.4 Industriminnen (prop. 3 avsnitt 14.6.4) 140 12.7.5 Övriga kulturmiljöfrågor 140 13 Massmedier (prop. 3 avsnitt 15) 141 13.1 Allmänna synpunkter 141 13.2 Radio och TV (prop. 3 avsnitt 15.2) 142 14 Vissa övergripande frågor (prop. 3 avsnitt 16) 144 14.1 Mångkultur och internationellt samarbete (prop. 3 avsnitt 16.1) 144 14.2 Informationssamhället och utredningen Kulturnät Sverige (prop. 3 avsnitt 16.2) 147 14.3 Funktionshindrades kulturella möjligheter (prop. 3 avsnitt 16.3) 148 15 Kulturåret 1998 (prop. 3 avsnitt 17) 150 C Budgetfrågor (prop. 1 utgiftsområde 17) 153 16 Allmän kulturverksamhet (A) 153 16.1 Statens kulturråd (A 1) 153 16.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2)154 16.3 Kulturåret 1998 (A 3) 158 16.4 Nationella uppdrag (A 4) 159 16.5 Kulturfond 159 17 Teater, dans och musik (B) 160 17.1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter (B 1) 160 17.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (B 2) 166 17.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (B 3) 169 18 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C) 171 18.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (C 1) 171 18.2 Litteraturstöd (C 2) 171 18.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3) 172 18.4 Stöd till bokhandel (C 4) 172 18.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 5) 173 18.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (C 6) 173 18.7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (C 7) 173 18.8 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (C 8) 173 19 Bild och form samt konsthantverk (D) 174 19.1 Statens konstråd (D 1) 174 19.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2) 174 19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3) 175 19.4 Främjande av hemslöjden (D 4) 176 19.5 Bidrag till bild- och formområdet (D 5) 177 20 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E) 178 20.1 Konstnärsnämnden (E 1) 178 20.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E 2) 179 21 Arkiv (F) 179 21.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1) 179 21.2 Arkivet för ljud och bild (F 2) 180 21.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F 3) 181 21.4 Svenskt biografiskt lexikon (F 4) 181 22 Kulturmiljö (G) 181 22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)181 22.2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad (G 2) 182 22.3 Utställningsgarantier och inköp av kulturföremål (G 3) 183 22.4 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar (G 4) 183 23 Museer och utställningar (H) 184 23.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1) 184 23.2 Centrala museer: Stiftelser (H 2) 184 23.3 Bidrag till regionala museer (H 3) 185 23.4 Bidrag till vissa museer (H 4) 185 23.5 Bidrag till icke-statliga kulturlokaler (H 5) 188 23.6 Stiftelsen Riksutställningar (H 6) 190 24 Film och medier (I) 191 24.1 Filmstöd (I 1) 191 24.2 Statens biografbyrå (I 2) 191 24.3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (I 3)191 24.4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (I 4) 192 25 Radio och TV 192 26 Forskning (J) 192 26.1 Inledning 192 26.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (J 1) 192 26.3 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (J 2) 194 27 Trossamfund (K) 194 27.1 Stöd till trossamfund (K 1)194 28 Folkbildning (L) 196 28.1 Bidrag till folkbildningen (L 1) 196 28.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (L 2) 201 28.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (L 3) 202 29 Ungdomsfrågor (M) 202 29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1) 202 29.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (M 2) 203 30 Folkrörelse- och idrottsfrågor (N) 204 30.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler (N 1) 204 30.2 Stöd till demokratiutveckling (N 2) 206 30.3 Stöd till idrotten (N 3) 206 30.4 Lotteriinspektionen (N 4) 209 Hemställan 210 Mål för en nationell kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3) 210 Konstnärernas villkor (prop. 1996/97:3) 211 Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet m.m. (prop. 1996/97:3) 212 Litteraturen och språket (prop. 1996/97:3) 213 Teater (prop. 1996/97:3) 214 Dans (prop. 1996/97:3) 214 Musik (prop. 1996/97:3) 214 Film (prop. 1996/97:3) 215 Arkitektur och formgivning (prop. 1996/97.3) 215 Bild- och formkonst (prop. 1996/97:3) 216 Kulturarvet (prop. 1996/97:3) 216 Vissa övergripande frågor (prop. 1996/97:3) 218 Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)219 Medelsanvisningen för 1997 (prop. 1996/97:1) 219 Reservationer 220 1. Kulturens egenvärde och kulturen som lokaliseringsfaktor (m) 220 2. Frågan om avslag på av regeringen föreslagna nationella kulturpolitiska mål, m.m. (m 221 3. Nationella kulturpolitiska mål (mp) 221 4. Ett nationellt kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet (c) 222 5. Statens ansvar för kulturpolitiken (m) 223 6. Kulturpolitiska tendenser (v) 223 7. Det ekonomiska stödet till kulturen (mp) 224 8. En s.k. dubbleringsfond på kulturområdet (m) 224 9. Stiftelsen Framtidens kultur (m, fp) 225 10. Kultursponsring (mp) 225 11. Biljettpriserna (mp) 226 12. Generellt konstnärstillägg (mp)226 13. Konstnärsstöd i form av projekt och uppdrag (kd) 227 14. Ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde samt individuell visningsersättning (m, c, fp, kd) 227 15. Förslagsrätt till styrelser (m, c, fp, kd) 228 16. Länskonstnärer (m) 229 17. Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (c) 229 18. Reformerat system för stöd till regional kulturverksamhet (mp) 230 19. Teaterutredning m.m. (fp, mp) 231 20. Utredningen om boken och kulturtidskriften (mp) 231 21. Frågor om svenska språket (m) 232 22. Frågan om avslag på förslaget att införa en bibliotekslag (m, c, fp, kd) 233 23. Grunderna för ett nytt statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken (m) 233 24. En Bok För Alla AB (m) 234 25. Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (v) 234 26. Nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater (mp) 235 27. Ytterligare nationella uppdrag m.m. inom teaterområdet (mp) 235 28. Samisk teater (c) 236 29. Samisk teater (mp) 236 30. Regional musikverksamhet (mp) 237 31. Inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet (m) 237 32. Jazzmusik och nya yngre musikformer (m) 238 33. Folkmusikinstitut och nationalinstrument (c) 238 34. Plan- och bygglagen (1987:10) (mp) 239 35. Vidgad uppgift för Statens konstråd (m) 239 36. Enprocentsmål för utsmyckning av statligt byggande (v, mp) 239 37. Enprocentsmål för utsmyckning vid statliga infrastruktursatsningar (c, v, mp) 240 38. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet (m) 240 39. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (m, c, fp) 241 40. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mp) 242 41. Statligt övertagande av huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och inrättande av en samlad etnografisk museimyndighet förlagd till Göteborg innefattande även Folkens museum etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (kd) 243 42. Uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor (m, c, fp, kd) 244 43. Uppdrag för en organisationskommitté och därmed sammanhängande frågor (mp) 244 44. Inrättande av ett kvinnomuseum (v, mp) 245 45. Inrättande av ett filmmuseum (mp) 246 46. Översyn av arkivväsendet (v) 247 47. Renodling av Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar (m, fp) 247 48. Kulturpolitiken inom Europeiska unionen (mp) 248 49. Åtgärder för att främja mångkultur m.m. (v) 248 50. Inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 (m) 249 51. Inriktningen av verksamheten m.m. under Kulturåret 1998 (c) 249 52. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1997 hörande frågor (mp) 250 Särskilda yttranden 252 Bilagor 1. I proposition 1996/97:3 framlagda lagförslag 266 2. I proposition 1996/97:1 framlagt lagförslag 269 3. Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens förslag till bibliotekslag 270 4. Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 1997 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 271 5. Förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 1997 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 275 6. Utskottets förslag med anledning av regeringens förslag till övergripande mål för vissa myndigheter, m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 278 7. Förteckning över i moment 110 avstyrkta motionsyrkanden 281