Kulturmiljövård
Betänkande 1993/94:KrU25
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU25
Kulturmiljövård
Innehåll
1993/94 KrU25
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar kulturutskottet de förslag rörande arkeologiverksamhet och kulturmiljövård som regeringen lagt fram i budgetpropositionen.
Utskottet kan inte ansluta sig till den bedömning som på grundval av HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det gäller upphandling av arkeologiska uppdrag. Utskottet avstyrker ett av regeringen framlagt lagförslag om kostnadsansvaret vid nykonservering av arkeologiska fynd.
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om en betydande satsning på ROT-åtgärder. Satsningen innebär bl.a. att 195 miljoner kronor av innevarande budgetårs arbetsmarknadsmedel skall få användas för kulturmiljövård, inklusive vård av Riksantikvarieämbetets egna fastigheter. Därigenom har enligt utskottets uppfattning behovet av medelsförstärkning för nästa budgetår inom området minskat. Utskottet tillstyrker regeringens förslag då det gäller medelsanvisningen för Riksantikvarieämbetet (129 254 000 kronor) och avstyrker motionsyrkanden om höjning av anslaget. Likaledes tillstyrker utskottet regeringens förslag till beslutsram (72 600 000 kronor) och medelsanvisning under anslaget Kulturmiljövård (72 600 000 kronor) och avstyrker motionsförslag om höjning av beslutsramen. Slutligen tillstyrks regeringens förslag till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (1 000 kronor).
Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på 201 855 000 kronor för nästa budgetår.
Utskottet avstyrker förslag som avser ställningstagande från riksdagen om satsningar på ett museum i Gamla Uppsala och riktade insatser till andra projekt i landet. Vidare avstyrks motionsyrkanden som rör dels födelningen mellan staten och enskilda av kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar, dels överförande av fotorätt m.m. till museum vid sådana undersökningar.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Kulturmiljövård
dels föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
dels under punkt B 27 (s. 88--89) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 129 254 000 kr,
dels under punkt B 28 (s. 89--91) föreslagit riksdagen att
1. medge att ramen för beslut om bidrag till kulturmiljövård fastställs till 72 600 000 kr budgetåret 1994/95,
2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 72 600 000 kr,
dels under punkt B 29 (s. 91) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Lagförslaget har fogats som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1993/94:Kr203 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingar i samband med arkeologiska utgrävningar.
1993/94:Kr204 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfördelningen vid arkeologiska undersökningar.
1993/94:Kr250 av Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett museum i Gamla Uppsala.
1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre anslag för kulturmiljövård.
1993/94:Kr264 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar anslå 130 000 000 kr utöver de av regeringen föreslagna på anslaget B 28 Kulturmiljövård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel till byggnadsminnesvård på Gotland.
1993/94:Kr265 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget rörande anbudskonkurrens inför arkeologiska uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget att inkludera nykonserveringskostnaderna i de totala undersökningskostnaderna.
1993/94:Kr270 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till ett museum i Gamla Uppsala.
1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta nytt förslag om arkeologi och exploatering.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
47. att riksdagen beslutar att till B 27 Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisa 10 000 000 kr utöver regeringens förslag,
48. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 28 Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 ökas med 130 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:Kr308 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen för Kulturmiljövård, anslag B 28, anvisar 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen avslår den i budgetpropositionen föreslagna organiseringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten,
3. att riksdagen beslutar att fotomaterial, inkl. upphovsrätt till arkeologiskt fotomaterial förs över till det museum som tillförs fynden,
4. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit avsätta 10 miljoner kronor till B 27 Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95,
5. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit avsätta 190 miljoner kronor till B 28 Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95.
1993/94:Kr510 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Dalslands kanal förklaras som riksintresse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för upprustning av Dalslands kanal.
Utskottet
Utredningen arkeologi och exploatering
I propositionen tar regeringen ställning till de förslag som lämnats av Utredningen om huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet m.m., den s.k. HUR-utredningen, i betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering. En redogörelse för bakgrunden till och innehållet i betänkandet och en sammanfattning av remissinstansernas synpunkter lämnas i propositionen (s. 74--78). I denna finns också en mera utförlig sammanställning av remissyttrandena (bil. 12.2 s. 208--217).
Regeringen framhåller att HUR-utredningens förslag innebär en anpassning av arkeologisystemet till de organisations- och verksamhetsformer som präglar arbetet med att utveckla statsförvaltningen och den offentliga sektorn (bil. s. 78).
I propositionen konstateras att de arkeologiska uppdragsundersökningarna bedrivs under villkor som förutsätter en fortlöpande anpassning till föränderliga förutsättningar. Den arkeologiska vetenskapen utvecklas både tekniskt, teoretiskt och metodiskt. Den fältarkeologiska vetenskapen tillförs nya moment. Ny teknik tas i anspråk som gör det möjligt att både rationalisera arbetet och öka mängden av uppgifter som registreras. Vidare konstateras att också undersökningarnas yttre villkor förändras. Växlingen mellan konjunkturer och markexploateringarnas inriktning ställer stora krav på flexibilitet och omställning.
Enligt regeringens bedömning förefaller en undersökningsverksamhet av den art HUR-utredningen velat främja kunna ha goda förutsättningar att klara av de krav på utveckling och anpassning som rimligen kan ställas på den framtida uppdragsarkeologin (bil. s. 79).
Systemet för målstyrning, resultatkontroll och utvärdering har enligt propositionen inte utvecklats tillräckligt inom uppdragsarkeologin. Därmed understryks behovet av att ansvarsrollerna preciseras. Det är enligt regeringen i första hand Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna som måste utveckla ansvaret för att undersökningarna uppfyller höga kvalitets- och resultatkrav.
Regeringen anser att det finns skäl att ta allvarligt på remissinstansernas kritik av HUR-utredningen. Arkeologiska undersökningar kan enligt regeringen självfallet aldrig jämföras med kommersiella entreprenadarbeten, utan måste kunna bedrivas utifrån sina egna förutsättningar. Förändringar av arkeologisystemet bör -- menar regeringen -- ske med eftertänksamhet och med möjligheter att kontinuerligt följa upp och värdera förloppet.
Enligt regeringen bör länsstyrelserna -- som har ansvaret för att fatta beslut om arkeologiska undersökningar enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) -- ha de resurser och den kompetens som behövs för att föra en dialog med de undersökande institutionerna om hur en undersökning skall utföras (bil. s. 80). Regeringen konstaterar att länsstyrelserna är underbemannade inom kulturmiljövården, vilket betyder att de i alltför hög grad varit hänvisade till att grunda sina beslut på de undersökande institutionernas bedömningar och kompetens. Länsstyrelserna bör ges bättre möjligheter att själva avgöra och styra hur en undersökning skall utföras. Regeringen föreslår därför att anslaget till länsstyrelserna under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet) skall höjas med 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan inrätta ytterligare en handläggartjänst inom kulturmiljöområdet. Därmed kan länsstyrelserna utveckla sitt arbete inom kulturmiljövården, inkl. arkeologifrågorna. Kulturutskottet vill här skjuta in att utskottet yttrat sig till bostadsutskottet över förslaget till ökade resurser för länsstyrelserna (yttr. 1993/94:KrU4y). Utskottet har i yttrandet förordat en resursökning om 4 miljoner kronor för att de mest arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en handläggare inom kulturmiljöområdet.
När det finns mer än en institution för arkeologiskt uppdrag behöver länsstyrelserna enligt propositionen ha en teknik för att välja den bäst lämpade (bil. s. 80). Hittills har valet mellan undersökningsinstitutioner undvikits genom att RAÄ:s undersökningsverksamhet (UV) och ett länsmuseum delat upp undersökningen sinsemellan. Det har också förekommit att markexploatören, i dessa sammanhang kallad företagaren, har fått utse den som skall göra undersökningen. Enligt propositionen svarar inget av förfarandena mot principen om konkurrens vid prissättning och kvalitetsval av varor och tjänster eller mot principen att länsstyrelsen skall styra och besluta om utformningen av de arkeologiska uppdragsundersökningarna.
Regeringen anser att länsstyrelserna bör använda sig av anbud och upphandling för att kunna välja mellan olika undersökningsalternativ. Enligt regeringens synsätt bör upphandlingen ses som instrument både för att skapa undersökningar av god kvalitet och för att undvika att de kostar mer än vad som är motiverat.
Regeringen delar HUR-utredningens bedömning att länsstyrelserna bör ombesörja upphandlingen (bil. s. 81). Reglerna i KML medger redan i dag att upphandling sker. Det behövs således -- enligt propositionen -- inte något ytterligare lagstöd för att detta skall ske i större omfattning.
I propositionen framhålls att länsstyrelsen -- om ett uppdrag skall lämnas till ett enskilt arkeologiföretag -- måste föreskriva som ett villkor för tillståndet att staten skall ha rätt och omedelbar tillgång till dokumentation som företaget upprättar vid undersökningen. All arkeologisk information från en undersökning som sker med stöd av KML måste garanteras såsom statens egendom. I enlighet med upphovsrättslig lagstiftning kan dock företaget ha rätt till ersättning om materialet -- t.ex. fotografier -- används i kommersiellt syfte.
Enligt regeringens bedömning bör uppdragsverksamheten vid RAÄ (UV) bibehållas inom myndigheten i avvaktan på Museiutredningens (Ku 1993:05) förslag om myndighetens framtida organisation. I avvaktan härpå föreslår regeringen inte heller några formella ändringar i förhållandet mellan länsstyrelserna och länsmuseerna (bil. s. 82).
Enligt 2 kap. 14 § KML skall den som utför ett arbetsföretag som berör fast fornlämning svara för kostnaderna för särskild undersökning för att dokumentera en fornlämning eller särskild åtgärd för att bevara den. Den praxis som utvecklats innebär -- anförs det i propositionen -- att företagarens kostnadsansvar kommit att omfatta fältarbeten och rapportskrivning, medan kostnaden för föremålens konservering och vidare vård ansetts åvila det museum vars samlingar föremålen tillförs (bil. s. 84). I takt med att undersökningarna ökat i omfattning har inte museernas anslag räckt till för att bekosta den nödvändiga konserveringen. Regeringen föreslår en ändring av 2 kap. 14 § KML så att det klart framgår att företagaren skall svara för konserveringskostnaden.
Enligt propositionen bör konserveringskostnaderna täckas genom omfördelningar eller rationaliseringar inom undersökningskostnaderna i övrigt. Det understryks i propositionen att det är av stor vikt att det förhållandet att -- vid bifall till regeringens förslag -- konserveringskostnaderna i framtiden skall bäras av företagaren inte medför en kostnadsökning för denne. Regeringen avser att uppdra åt RAÄ att utveckla kostnadsuppföljningen av arkeologiverksamheten i landet på ett sådant sätt att det kan säkerställas att så inte sker.
Med anledning av de resonemang som förs i propositionen och det framlagda lagförslaget har ett antal motionsyrkanden väckts.
I motion Kr289 (v) begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett omarbetat förslag i fråga om arkeologi och exploatering (yrkande 13). Motionärerna bakom motion Kr307 (s) anför -- dock utan att något särskilt yrkande framställs -- att riksdagen bör avvakta den pågående Museiutredningens förslag vad gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu ta ställning i frågan. I motion Kr265 (s) yrkas att förslagen rörande anbudskonkurrens skall avvisas (yrkande 1). Motionärerna bakom motion Kr309 (nyd) anser att propositionens resonemang grundar sig på felsynen att arkeologisk verksamhet i första hand är grävning och därför lämpar sig för anbudsgivning. Motionärerna yrkar att den i propositionen presenterade förändringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten inte skall komma till stånd (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion Kr265 (s) anser att regeringens förslag till lagändring i fråga om företagarens kostnadsansvar för nykonservering innebär ett hot mot de fornlämningar som innehåller stora fyndmängder, vilka kräver komplicerade och dyra konserveringsinsatser (yrkande 2). Regeringens förslag innebär enligt motionärerna att ju fler och rikare fynd som finns i en fornlämning, desto lägre kommer ambitionsnivån att bli på undersökningen.
Utskottet konstaterar att regeringen i stort sett följt de förslag som fördes fram av HUR-utredningen trots den starka kritik som utredningen väckt hos remissorganen. Bland remissinstanserna har t.ex. de kulturmiljövårdande myndigheterna motsatt sig att anbud och upphandling tillämpas då de anses strida mot KML:s bevarandefilosofi (bil. s. 211). En utbredd uppfattning bland remissinstanserna är att anbudskonkurrensen slår sönder det samarbete och informationsutbyte som finns i dag mellan samtliga aktörer. Enligt utskottets mening finns det starka skäl för den kritik som framförts. Utskottet kan inte ansluta sig till den bedömning som på grundval av HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det gäller upphandling av arkeologiska uppdrag. I konsekvens härmed har utskottet i yttrande till bostadsutskottet om länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård motsatt sig en resursförstärkning av den omfattning som föreslås i propositionen, dvs. 7 miljoner kronor (yttr. 1993/94:KrU4y). Den förstärkning om 4 miljoner kronor som utskottet uttalat sig för behövs med hänsyn bl.a. till den pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ till länsstyrelserna.
De skäl som anförts i motion Kr265 för ett avslag på regeringens lagförslag om kostnadsansvaret vid nykonservering är enligt utskottets uppfattning värda att beakta (yrkande 2). De kulturmiljövårdande remissinstanserna har i sina yttranden över HUR-utredningens förslag i denna fråga uttryckt tveksamhet till förslaget. Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka lagförslaget. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att det lagförslag som regeringen lagt fram bör avslås av riksdagen.
I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr265 yrkande 2 och med anledning av motionerna Kr265 yrkande 1, Kr289 yrkande 13 och Kr309 yrkande 2 bör avslå lagförslaget.
Enligt motion Kr309 (nyd) bör -- om ett privat företag utför en arkeologisk undersökning -- hela dokumentationsmaterialet inklusive fotorätt överföras till det museum som tar hand om fynden (yrkande 3). Förslaget synes innebära att länsstyrelse skall få besluta att arkeologisk undersökning får utföras av ett privat företag endast under förutsättning att avtal träffas om att ett sådant överförande skall ske. Yrkandet syftar således inte till ändring i lagen om fotografisk bild eller upphovsrättslagen utan till en författningsreglering inom kulturmiljöområdet.
Utskottet utgår från att den fråga som motionärerna aktualiserar -- och som närmare behandlats av HUR-utredningen (se betänkandet s. 151 f.) -- uppmärksammas av RAÄ som har ett ansvar för den allmänna utvecklingen inom kulturmiljövårdsområdet. Med det anförda avstyrks motion Kr309 yrkande 3.
I två motioner behandlas frågor om kostnaderna för enskilda personer och företag vid arkeologiska utgrävningar. Dessa frågor skiljer sig så till vida från de i det föregående behandlade frågorna att de i första hand avser den övergripande frågan om och i vad mån staten skall svara för undersökningskostnaderna.
I motion Kr203 (m) påtalas bl.a. att det finns en risk för stora merkostnader vid exploateringar där fornfynd påträffas på byggplatsen, vilket innebär en stor belastning för orter med en medeltida stadskärna. Det är i sista hand hyresgästerna som får betala kostnaderna, medan resultatet av de arkeologiska undersökningarna har riksintresse. Enligt motionären bör det fortsatta arbetet med att lösa medeltidsstädernas problem ha som målsättning att precisera vad som är av riksintresse. Staten bör i dessa fall svara för kostnaderna. Med hänsyn till den samhällsekonomiska situationen kan det enligt motionären finnas skäl att överlåta åt kommande generationer, när samhällsekonomin påtagligt har förbättrats, att göra arkeologiska utgrävningar då fornfynd påträffas. Därför bör källarlös bebyggelse kunna tillåtas.
Motionärerna bakom motion Kr204 (m) tar upp frågan om kostnadsfördelningen vid arkeologiska undersökningar. Motionärerna framhåller att kostnaderna för arkeologiska undersökningar för enskilda och företag kan bli betydande. Enligt motionärerna bör undersökningarna i huvudsak bekostas av staten, som bör svara för 90 % av kostnaderna, medan den enskilde står för 10 %.
Frågan om kostnadsansvaret för arkeologiska utgrävningar har behandlats vid ett flertal tillfällen i utskottet senast hösten 1993. Utskottet uttalade då bl.a. följande (bet. 1992/93:KrU1, s. 7).
Då det gäller principfrågan om kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar -- såväl sådana som är av riksintresse som andra -- vill utskottet anföra följande. Frågan om kostnadsansvaret -- särskilt vid undersökningar i de medeltida stadskärnorna -- övervägdes ingående av Arkeologiutredningen, som redovisade sina överväganden i betänkandet (SOU 1985:13) Fornlämningar och exploatering. Utskottet har vid flera tillfällen och senast förra året enhälligt ställt sig bakom de slutsatser utredningen kom fram till, nämligen att den huvudprincip som hitintills gällt för kostnadsansvaret skall gälla även i fortsättningen (bet. 1990/91:KrU11). Denna princip innebär att den för vars skull en fornlämning måste avlägsnas bör bekosta den arkeologiska undersökningen. Utskottet anser att det inte framkommit någon omständighet som ger anledning till att principen skall frångås. Som Arkeologiutredningen anfört är det ett nationellt intresse att bevara fornlämningarna, medan det allmänt sett inte är något nationellt intresse att låta ta bort dem. Det förtjänar också påpekas att -- som framhölls i budgetpropositionen 1987 -- ett väsentligt utökat kostnadsansvar för staten också skulle resultera i en ökad statlig planering och styrning av den arkeologiska undersökningsverksamheten och därmed påverka kommunernas och exploatörernas planering.
Utskottet var inte berett att förorda en ändring av den princip på vilken lagstiftningen vilar. Utskottet tillade att utskottet år 1987 anslutit sig till uttalanden i budgetpropositionen av innehåll att det är angeläget att begränsa undersökningskostnaderna för arbetsföretagen utan att staten drabbas av motsvarande kostnadsökning. Vidare uttalade utskottet att det är viktigt att strävan att begränsa arkeologikostnaderna inte försämrar förutsättningarna för en omsorgsfull rapportering, dokumentation och hantering av fynd från undersökningarna.
Utskottet framhöll att möjligheterna att bevara kulturlager för framtiden genom källarlös bebyggelse tas till vara redan i dag. Bl.a. anförde utskottet följande (bet. 1992/93:KrU1, s. 8).
Det kan finnas utrymme för att genom ett fortsatt utvecklande av metoderna för förundersökning och grundläggning som är skonsam för kulturlagren underlätta byggande i de gamla stadskärnorna. Åtgärder för att kunna bevara kulturlager har förordats inte endast för att det skall finnas vetenskapligt referensmaterial för den framtida arkeologin. Denna kan förväntas utnyttja förbättrade undersökningsmetoder, samtidigt som de vetenskapliga kriterierna kan ha ändrats. Beträffande de åsyftade metoderna hänvisar utskottet till Arkeologiutredningens betänkande (bil. 2 i SOU 1985:13).
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten i här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Kr203 och Kr204.
Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa
Utskottet erinrar om att viktiga insatser har kunnat göras på kulturmiljövårdsområdet tack vare de satsningar som gjorts av sysselsättningsskäl vid olika tillfällen, bl.a. våren 1993. Då tillstyrkte utskottet förslag om uppräkning av anslaget B 28. Kulturmiljövård, som innebar dels en ökning med 25 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93, dels en ökning med 25 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 1992/93:KrU23, rskr. 1992/93:253). Som framhålls i RAÄ:s förenklade anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har de satsningar som gjorts på kvalificerade bevarandeprojekt såsom rena restaureringsarbeten och ruinvård varit utomordentligt lönsamma räknat på den direkta sysselsättningseffekten (anslagsframställningen, s. 38).
Mot bakgrund av den stora arbetslöshet som för närvarande råder i landet har arbetsmarknadsutskottet beslutat föreslå att 1,5 miljarder kronor av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln skall få användas till ROT-satsningar för bl.a. skolor, samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa kulturbyggnader och kulturmiljövård (bet. 1993/94:AU21). Arbetsmarknadsutskottet utgår från att sådan verksamhet som här angetts kan påbörjas snarast efter ett riksdagsbeslut. Riksdagen har den 2 mars 1994 beslutat i enlighet med arbetsmarknadsutskottets förslag (rskr. 1993/94:148).
Regeringen har därefter, den 3 mars 1994, beslutat att av de medel som ställts till förfogande skall 195 miljoner kronor avse kulturmiljövård och kulturbyggnader, inklusive RAÄ:s egna fastigheter.
Kulturutskottet anser att det är glädjande att en så betydande satsning nu kan göras på kulturmiljövårdens område. RAÄ har på utskottets begäran lämnat uppgifter på de projekt i landet som kan komma i fråga för restaurering och nyinvestering. Som utskottet i det följande närmare kommer att beröra innebär RAÄ:s uppgifter att en rad från kulturmiljövårdssynpunkt angelägna projekt kan påbörjas inom det närmaste halvåret, för åtskilliga gäller att de kan påbörjas inom en månad efter beslut. De satsningar som sålunda kan komma till stånd ger en mycket god sysselsättningseffekt.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att de aktuella projekten innefattar en mängd arbetsuppgifter som har sidoeffekter som innebär att gamla hantverkstekniker -- även utanför vad som traditionellt inbegrips i byggbranschen -- kan bevaras.
Riksantikvarieämbetet (B 27)
I propositionen föreslås att RAÄ:s ramanslag sammanlagt skall uppgå till 129 254 000 kronor. I beloppet ingår en engångsanvisning om 850 000 kronor, vilken skall göra det möjligt för RAÄ att lämna ett särskilt stöd till det arbete som länsmuseerna gemensamt driver för att utveckla museernas insatser för att levandegöra kulturmiljöer.
I två motionsyrkanden framförs krav på en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. I motion Kr307 (s) framhålls att satsningar inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt motiverade. Samtidigt pekar motionärerna på ytterligare ett skäl för en sådan satsning, nämligen krisen inom byggarbetsmarknaden (yrkande 47). Samma resonemang ligger bakom yrkande 4 i motion Kr309 (nyd).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på förslag av regeringen fr.o.m. innevarande budgetår anvisar ett ramanslag till RAÄ. Ramanslaget inrymmer bl.a. medel för vård och underhåll av det nittiotal fastigheter som står under RAÄ:s förvaltning.
Enligt vad utskottet inhämtat från RAÄ finns det ett stort behov av resursförstärkning för upprustning av RAÄ:s eget fastighetsbestånd. Från ämbetets sida har man pekat på kulturminnen, där restaureringsarbeten redan påbörjats, såsom Mälsåker i Södermanland, Visby kyrkoruiner och ringmur och Glimmingehus. Vidare framhåller man de behov som gäller nyinvesteringsprojekt, såsom museer i Gamla Uppsala och på Björkö. Till detta kommer underhållsbehov av ett flertal ruiner och kyrkor, såsom Alvastra klosterruin, Kronobergs och Visingsborgs slottsruiner och Källa gamla kyrka.
Kulturutskottet gör bedömningen att resultatet av den stora satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT), som riksdagen i dagarna beslutat om, blir att en betydande del av de projekt som RAÄ redovisat kan påbörjas redan under våren. Genom denna satsning har -- enligt utskottets uppfattning -- behovet av att förstärka förevarande anslag för nästa budgetår minskat väsentligt.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr307 yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet (anslaget B 27) för nästa budgetår.
I två motioner, nämligen motion Kr250 (fp) och Kr270 (s), framhålls betydelsen av statlig medverkan vid tillkomsten av ett museum i Gamla Uppsala.
Utskottet behandlade motioner med liknande innehåll förra våren. Utskottet konstaterade då att landets kanske förnämsta fornminnesområde med bl.a. de tre kungshögarna och den s.k. Tingshögen finns i Gamla Uppsala samt att området till största delen ägs av staten och förvaltas av RAÄ.
För närvarande pågår ett programarbete inom RAÄ, vilket innebär att RAÄ under den innevarande treårsperioden, dvs. budgetåren 1993/94--1995/96, avser att fullfölja satsningen på några stora besöksmål, däribland Gamla Uppsala. De planer som finns omfattar en nybyggnad av musei- och mottagningslokaler med tillhörande servicefunktioner.
Den arbetsgrupp som arbetar med projektet och som består av representanter från RAÄ, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala universitet, Upplandsmuseet och Uppsala kommun fick i början av februari i år i uppdrag att verka för tillkomsten av ett museum lokaliserat till södra delen av Matsgårdens tomt.
Som framgår av det föregående ingår projektet bland de objekt som RAÄ pekat ut som möjliga och angelägna att påbörja om särskilda medel på grund av sysselsättningsläget inom byggbranschen skulle anvisas. Gamla Uppsala är redan nu ett attraktivt turistmål och tillkomsten av ett museum av det slag som planeras skulle enligt utskottets mening vara ägnat att förbättra möjligheterna att levandegöra vårt kulturarv. Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen för anvisade medel göra prioriteringar mellan olika angelägna objekt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr250 och Kr270.
Kulturmiljövård (B 28)
I propositionen anförs att beslut om bidrag till byggnadsvård och till vård av kulturlandskap och fornlämningar fr.o.m. innevarande budgetår fattas av länsstyrelserna efter bemyndigande av RAÄ. Länsstyrelserna fattar också beslut om medel till kulturstöd vid ombyggnad. Det är enligt propositionen lämpligt att medlen under bägge anslagen anvisas under likartade former. Därför föreslås en omläggning av anslagskonstruktionen. Medlen till kulturmiljövård bör i fortsättningen anvisas under ett förslagsanslag. Omfattningen av de bidrag som lämnas bör därvid styras av en beslutsram som riksdagen årligen fastställer. Regeringen föreslår att ramen för nästa budgetår fastställs till 72 600 000 kronor. Vidare föreslår regeringen att anslag Kulturmiljövård skall uppgå till 72 600 000 kronor.
Regeringen föreslår under anslaget Kulturstöd vid ombyggnad (B 30) att det under nästa budgetår skall finnas möjligheter att utnyttja de resurser som anvisas under B 30-anslaget för ändamål som avses under förevarande anslag.
I fem motioner framförs krav som får anses innebära yrkanden om att beslutsramen skall ökas, i fyra av dem med betydande belopp. I samtliga nu aktuella motioner framhålls att en medelsökning är motiverad av såväl kulturpolitiska som arbetsmarknadspolitiska skäl. I motion Kr309 föreslås en resursförstärkning utöver regeringens förslag med 190 miljoner kronor (yrkande 5). I motionerna Kr264 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 48 föreslås en höjning av ramen med 130 miljoner kronor. Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår en ökning med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 1). Slutligen föreslås en ökning -- dock utan angivande av belopp -- i motion Kr257 (s) yrkande 4 i nu aktuell del.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om anslagskonstruktionen för förevarande anslag. När det gäller motionskraven på en utökad beslutsram vill utskottet anföra följande.
Som framhållits i ett föregående avsnitt har betydande resursförstärkningar tillförts kulturmiljövården bl.a. med anledning av sysselsättningsläget inom byggbranschen. Riksdagen har -- som nämnts -- i dagarna beslutat att 1,5 miljarder kronor får användas under innevarande budgetår för sysselsättningsskapande åtgärder inom ROT-området. Regeringens beslut om fördelningen av medlen innebär att 195 miljoner kronor får användas för ändamål som avses under detta anslag samt för RAÄ:s fastigheter.
På begäran av utskottet har RAÄ redovisat en sammanställning över kulturmiljöer som är i behov av ROT-insatser. Samtliga län finns representerade i sammanställningen. De projekt som nämns är bl.a. industriminnen, bruksanläggningar, ruiner, agrar bebyggelse och kanaler. Som tidigare angetts kan enligt RAÄ för de flesta av de aktuella kulturmiljöerna arbetsinsatser påbörjas inom det närmaste halvåret, för åtskilliga inom en månad efter beslut.
Med tanke på den stora ROT-satsning som nyligen gjorts bör en rad angelägna projekt i landet kunna påbörjas redan under våren. Ytterligare insatser kan därefter påbörjas med hjälp av medel som anvisas för nästa budgetår under förevarande anslag.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna Kr257 yrkande 4 i denna del, Kr264 yrkande 1, Kr307 yrkande 48, Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 till väsentlig del är tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed och regeringens förslag till medelsram tillstyrks. Likaledes tillstyrks regeringens förslag till medelstilldelning.
I tre motioner framförs krav på riktade insatser för kulturmiljöer i olika delar av Sverige.
I motion Kr257 (s) anförs att det i samtliga län i Västsverige finns åtskilliga projekt som är så förberedda att kulturmiljövårdande insatser kan påbörjas med mycket kort varsel (yrkande 4 i denna del). I motion Kr510 (s) påtalas behovet av ökade insatser för upprustning av Dalslands kanal (yrkande 2). I motion Kr264 (s) framhålls behovet av medel till byggnadsminnesvård på Gotland (yrkande 2).
Som framgår av det föregående finns upprustningsbehov av kulturmiljöer över hela landet. Det gäller även de i motionerna aktualiserade områdena. Enligt vad utskottet inhämtat finns i de nämnda områdena ett antal projekt där upprustningen kan påbörjas omgående eller med kort varsel. Bland de projekt som RAÄ angett finns en rad kulturmiljöer i de västsvenska länen, däribland sådana som omnämns i motionerna, t.ex. Tylöns fyrplats i Hallands län och Rydals industri och Dalslands kanal i Älvsborgs län. RAÄ har även angett några objekt på Gotland, bland dem Visby innerstad.
Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen för anvisade medel besluta om medelsfördelningen till länsstyrelserna i de olika länen, som därefter har att fatta beslut i det enskilda fallet. Utskottet avstyrker motion Kr257 yrkande 4 i denna del samt motionerna Kr264 yrkande 2 och Kr510 yrkande 2.
Motionärerna bakom motion Kr510 (s) föreslår att Dalslands kanal med sin genuina prägel skall förklaras som ett riksintresse både från turistsynpunkt och från kulturhistorisk synpunkt (yrkande 1).
Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., den s.k. naturresurslagen, skall områden som är av riksintresse för kulturminnesvården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. I november 1987 beslutade RAÄ förklara ett antal kulturmiljöer som riksintressanta, däribland Dalslands kanal. Kanalen är en stor turistattraktion i Älvsborgs län. Förslaget i motionsyrkandet får anses vara tillgodosett med det anförda. Utskottet avstyrker yrkandet.
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arkeologifrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr265 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1993/94:Kr265 yrkande 1, 1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
res. 1 (m, fp, c, kds)
2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr309 yrkande 3,
res. 2 (nyd)
3. beträffande kostnaderna för enskilda personer och företag vid arkeologiska utgrävningar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr203 och 1993/94:Kr204,
4. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 47 och 1993/94:Kr309 yrkande 4 till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 129 254 000 kr,
res. 3 (s)
5. beträffande ett museum i Gamla Uppsala
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr250 och 1993/94:Kr270,
6. beträffande ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264 yrkande 1, 1993/94:Kr307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del, medger en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på 72 600 000 kr för budgetåret 1994/95,
res. 4 (s) - delvis
7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264 yrkande 1, 1993/94:307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del, till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 72 600 000 kr,
res. 4 (s) - delvis
8. beträffande riktade insatser för kulturmiljöer i olika delar av Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4 i denna del, 1993/94:Kr264 yrkande 2 och 1993/94:Kr510 yrkande 2,
9. beträffande frågan om Dalslands kanal skall förklaras som riksintresse
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr510 yrkande 1,
10. beträffande Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 4 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Alwa Wennerlund (kds), Elisabeth Persson (v) och Lena Klevenås (s).
Reservationer
1. Arkeologifrågor (mom. 1)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 7 slutar med "avslå lagförslaget" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den arkeologiska verksamheten kan bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Det är därför naturligt att länsstyrelserna i större utsträckning än för närvarande utnyttjar möjligheten att upphandla arkeologiska uppdrag. Som uttryckts i den avvikande meningen i yttrande till bostadsutskottet bör 7 miljoner kronor anvisas till länsstyrelserna för kulturmiljöarbetet (yttr. 1993/94:KrU4y). Utrymme skapas härigenom för att länsstyrelserna i större utsträckning skall ha personella resurser att handlägga upphandlingsärenden. Därvid bör länsstyrelserna beakta frågan om sådana undersökande institutioner som har mindre utvecklad undersökningsverksamhet slås ut i konkurrensen om uppdragen. Detta gäller särskilt länsmuseerna.
Det lagförslag som framläggs i propositionen innebär att företagaren i fortsättningen skall få kostnadsansvar vid nykonservering av fynd. Eftersom avsikten är att åtgärder skall vidtas för en mer rationell hantering i fråga om bl.a. dokumentation och registrering bör den enskilde -- vid ett genomförande av lagändringen -- inte behöva drabbas av högre kostnader än vad som gäller med nuvarande praxis. Mot denna bakgrund anser sig utskottet böra tillstyrka det framlagda lagförslaget.
I enlighet med det anförda avstyrks motionerna Kr265, Kr289 yrkande 13 och Kr309 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arkeologifrågor
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Kr265, 1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (mom. 2)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Kr309 yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning skall hela dokumentationsmaterialet inklusive fotorätt överlämnas till det museum som tar hand om fynden. En sådan generell regel bör i enlighet med vad som anförs i motion Kr309 införas (yrkande 3). Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (mom. 4)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Kulturutskottet gör" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion Kr307 är satsningar inom kulturmiljövården kulturpolitiskt motiverade samtidigt som effekten på sysselsättningen är mycket god (yrkande 47). Kulturutskottet gör den bedömningen att resultatet av den stora satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT) som riksdagen i dagarna beslutat om blir att en del av de projekt som RAÄ redovisat kan påbörjas redan under våren. Som framgår av den information som utskottet fått från RAÄ är dock resursbehovet så stort när det gäller de fastigheter som RAÄ förvaltar att det är motiverat att -- i enlighet med förslagen i motionerna Kr307 yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 -- förstärka förevarande anslag med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 47 och 1993/94:Kr309 yrkande 4 samt med anledning av regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 139 254 000 kr,
4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med tanke" och slutar med "till medelstilldelning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr307 -- att insatser inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt motiverade (yrkande 48). Ytterligare ett skäl för sådana insatser är krisen inom byggarbetsmarknaden och att anslag till kulturmiljövård ger mycket goda effekter på sysselsättningen. Den stora ROT-satsning som nyligen gjorts innebär att en rad angelägna projekt kan påbörjas redan under våren. Den information som utskottet fått från RAÄ visar att resursbehovet är mycket stort. Utskottet anser därför att det är motiverat att medelsramen för nästa budgetår -- i enlighet med förslaget i motionerna Kr264 yrkande 1 och Kr307 yrkande 48 -- skall utökas med 130 miljoner kronor utöver regeringens förslag till sammanlagt 202 600 000 kronor. Därigenom blir även kraven i motionerna Kr257 yrkande 4 i motsvarande del, Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 helt eller delvis tillgodosedda. Likaledes bör medelstilldelningen under förevarande anslag uppgå till 202 600 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande 1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, medger en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på 202 600 000 kr,
7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande 1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 202 600 000 kr,
I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt lagförslag
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 4 Utredningen arkeologi och exploatering 4 Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa 9 Riksantikvarieämbetet (B 27) 10 Kulturmiljövård (B 28) 11 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29) 13 Hemställan 13 Reservationer 15 1. Arkeologifrågor (m, fp, c, kds) 15 2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (nyd) 15 3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (s) 16 4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (s) 16 Bilaga I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt lagförslag 18