Kulturmiljövård
Betänkande 1992/93:KrU23
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU23
Kulturmiljövård
Innehåll
1992/93 KrU23
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag om kulturmiljövård som regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för Riksantikvarieämbetet (126452000 kr) och Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (1000 kr). Vidare konstaterar utskottet att det finns stora behov av ytterligare resurstillskott på kulturmiljövårdens område och att det svåra läget på arbetsmarknaden kräver att åtgärder vidtas för att stimulera sysselsättningen. Därför föreslår utskottet att anslaget Kulturmiljövård räknas upp med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag till sammanlagt 95213000 kr för nästa budgetår. Därutöver föreslår utskottet att 25 miljoner kronor skall anvisas redan för innevarande budgetår för särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Genom dessa förslag tillgodoses i viss utsträckning fyra motionsyrkanden med krav på ökningar av anslaget Kulturmiljövård.
Sammantaget innebär utskottets förslag att 221666000 kr anvisas för budgetåret 1993/94 och att 25 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
I betänkandet behandlas även några motionsyrkanden som bl.a. rör Riksantikvarieämbetets arbetsuppgifter. Samtliga yrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Kulturmiljövård
dels under punkt B 27 (s. 130) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 126452000 kr,
dels under punkt B 28 (s. 132--134) föreslagit riksdagen att till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 70213000 kr,
dels under punkt B 29 (s. 134) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr215 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den i samråd med Svenska kyrkan utreder hur en bättre ordning för samråd vid kyrkorestaureringar skall uppnås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssäkerheten om Riksantikvarieämbetet samtidigt agerar utförare och granskare av byggnadsprojekt.
1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen till sysselsättningsskapande investeringar inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar 300000000 kr enligt vad i motionen anförts.
Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet till kulturutskottet.
1992/93:Kr332 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett engångsbelopp för att säkra Visbyruinernas skick,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett årligt anslag för den kontinuerliga vården av Visby ringmur och medeltida packhus.
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr338 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av decentralisering av resurser för kulturvårdande verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en sammanhängande, trovärdig och begriplig policybildning för den kulturvårdande verksamheten.
Utskottet
De övergripande målen för kulturmiljövården är enligt propositionen alltjämt desamma som när de presenterades för riksdagen år 1988, nämligen att kulturmiljövården skall bevara och levandegöra kulturarvet, syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala kulturella identiteten, möta hoten mot kulturmiljön och bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och historiska sammanhang (prop. s. 121--122).
Inför den kommande treårsperioden pekar kulturministern ut följande tre prioriterade områden inom ramen för de nämnda målen.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) skall medverka till värnet av vårt kulturarv och till att landets kulturella identitet stärks.
RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i arbetet med att utveckla nya stabila och långsiktigt hållbara former för förvaltning av kulturmiljöer.
RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i planeringen för en god livsmiljö.
Vidare bör enligt kulturministern särskilda ansträngningar under planeringsperioden göras för att öka effektiviteten i den statliga kulturmiljövårdens sätt att arbeta.
Kulturministern konstaterar att RAÄ i allt väsentligt kunnat orientera sin verksamhet med utgångspunkt från de prioriteringar som statsmakterna gjort (prop. s. 124). I den kulturmiljövårdande verksamheten finns det emellertid en grundläggande svårighet som har att göra med områdets bredd och uppgifternas mångfald jämfört med en förhållandevis smal resursbas. Denna svårighet kan enligt kulturministern bara bemästras genom en effektiv roll- och ansvarsfördelning mellan kulturmiljövårdens olika parter.
För att effektivisera den statliga kulturmiljövården anser kulturministern att det är angeläget att RAÄ utvecklar sin ledning av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift är att tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver för ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ skall även förmedla statsmakternas intentioner om kulturmiljövård till de myndigheter, organisationer och enskilda som berörs.
Enligt kulturministerns mening behöver kulturmiljövården ha tillgång till ett betydligt bättre och mer systematiskt kunskapsunderlag om kulturmiljöns innehåll och förändring än vad som i dag finns att tillgå. Att leda arbetet med att bygga upp en sådan kunskap bör vara en huvuduppgift för RAÄ.
Koncentrationen på kulturmiljövårdens centrala myndighetsuppgifter och på arbetet med kunskapsuppbyggnad förutsätter att flera av de uppgifter av annan art som nu åvilar RAÄ förs över till andra. Enligt kulturministern kommer uppgiften att fatta beslut om enskilda kulturminnen och kulturmiljöer nu att koncentreras till länsstyrelserna, vilka därigenom kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat ansvar för myndighetsutövningen i fråga om kulturmiljövården i länen samtidigt som ansvarsområdet både vidgas och blir tydligare. Därmed bör enligt kulturministern kulturmiljövården vinna i effektivitet.
När det gäller länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården anför kulturministern att det finns anledning att se över och förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan länsmuseerna och länsstyrelserna så att samarbetet ger bästa möjliga utbyte. Enligt kulturministern kan det finnas skäl att överväga om staten kan precisera sina önskemål i fråga om länsmuseernas kulturmiljövård på ett tydligare sätt än vad som hittills varit fallet. Dessa frågor kommer att behandlas av en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av statens samlade engagemang i museiväsendet. En utredare har tillsatts i dagarna (dir. 1993:26).
Utskottet konstaterar att övervägandena i propositionen rörande riktlinjerna för kulturmiljövården utgör grund för budgetförslagen men underställs inte riksdagen för godkännande. Utskottet vill likväl framhålla att de redovisade övervägandena och riktlinjerna synes vara väl ägnade att åstadkomma en effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare i år i ett yttrande till bostadsutskottet över proposition 1992/93:100 bilaga 14 (Civildepartementet) om anslag till länsstyrelserna m.m. behandlat länsstyrelsernas ansvar för kulturmiljövård (yttr. 1992/93:KrU7y). I nämnda yttrande konstaterar utskottet bl.a. att den verksamhetsinriktning som civilministern föreslår att länsstyrelserna skall få på kulturmiljövårdens område står i överensstämmelse med de övergripande uppgifter som kulturministern anger i budgetpropositionen (bil. 12). Utskottet tillstyrker den föreslagna verksamhetsinriktningen. Därutöver anför utskottet följande.
En decentralisering av vissa av RAÄ:s uppgifter till andra myndigheter innebär enligt utskottets uppfattning bl.a. att länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat ansvar för kulturmiljövården i länen. Vidare får länsstyrelserna möjlighet att samordna kulturmiljövårdens ekonomiska stödformer med andra stödformer på regional nivå, t.ex. naturvård och turismfrämjande verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den planerade delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till RAÄ, bl.a. i syfte att RAÄ i egenskap av central myndighet inom området skall kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som görs regionalt. Utskottet anser att det är angeläget att understryka att ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna krävs för att den statliga kulturmiljövården skall fungera på bästa sätt.
Länsstyrelserna har successivt tillförts ökade resurser för kulturmiljövård. Detta har lett till att det på varje länsstyrelse finns en biträdande länsantikvarie. Likväl är -- som civilministern framhåller -- bemanningen inom kulturmiljövårdsområdet stram. Spridningen är emellertid stor mellan länsstyrelserna vad gäller antalet anställda. Arbetsuppgifter och behov av personal varierar mellan länen. Utskottet vill understryka att det är angeläget att länsstyrelserna beaktar vad civilministern anfört om möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till sakområdets fördel.
Utskottet vill vidare erinra om att utskottet tidigare i år -- likaledes i ett yttrande till bostadsutskottet -- om anslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. tillstyrkt grunderna för nämnda stöd, vilket bl.a. innebär att beslutanderätten när det gäller bidragsgivningen även på detta område skall delegeras till länsstyrelserna (yttr. 1992/93:KrU8y).
Riksantikvarieämbetet (B 27)
Enligt propositionen bör ett ramanslag anvisas för RAÄ. Anslaget bör i princip omfatta de medel som svarar mot de verksamheter som myndigheten själv bedriver. Därför föreslås att medel för vissa ändamål överförs till förevarande anslag från anslaget Kulturmiljövård. Det gäller dels de medel som beräknats för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fastighetsförvaltning m.m., dels de medel för tjänster som RAÄ tillhandahåller åt den regionala kulturmiljövården och åt kommunerna för att projektera vård av fornlämningar m.m. Vidare anförs att de medel som under anslaget Kulturmiljövård beräknats för information och utveckling bör upptas under RAÄ:s ramanslag, liksom RAÄ:s medel för insatser mot luftföroreningarnas skadeverkningar. Anslaget föreslås bli förstärkt med 700000 kr för RAÄ:s arbete med kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Sammanlagt föreslås anslaget uppgå till 126452000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande anslag. I ett kommande avsnitt i detta betänkande behandlar utskottet mot bakgrund av läget på arbetsmarknaden frågan om ett särskilt stöd för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
I några motionsyrkanden behandlas frågor som bl.a. rör RAÄ:s arbetsuppgifter.
I en motion, nämligen motion Kr338 (kds, m, fp, c), behandlas frågan om decentralisering av resurser för kulturvårdande verksamhet (yrkande 1).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande redovisat att en decentraliseringsprocess skall påbörjas redan nästa budgetår på kulturmiljövårdens område. Länsstyrelserna kommer således redan fr.o.m. budgetåret 1993/94 att fördela bidrag till byggnadsvård m.m. Sådana beslut fattas i dag i huvudsak av RAÄ. Utskottet erinrar även om att länsmuseerna spelar en viktig roll inom den decentraliserade kulturmiljövården. Enligt direktiven till den tidigare i detta betänkande nämnda utredningen om museiväsendet skall utredaren värdera hur kulturmiljövårdens regionala organisation fungerar bl.a. med tanke på om roll- och ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och länsmuseet behöver förtydligas (dir. 1993:26).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet är tillgodosett och inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
I samma motion, motion Kr338 (kds, m, fp, c), framförs krav på en sammanhängande, trovärdig och begriplig policybildning för den kulturvårdande verksamheten i syfte att nå ut till medborgarna (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis understryka att det är angeläget att olika slag av upplysningsverksamhet bedrivs för att väcka medborgarnas intresse för kulturarvets betydelse och därmed också för kulturmiljövården. Detta ligger i linje med kulturministerns uttalanden i budgetpropositionen (s. 126--127). Utskottet konstaterar att en av de prioriterade uppgifterna som enligt propositionen skall åligga RAÄ under den kommande treårsperioden är att vidta åtgärder för att värna om kulturarvet och utveckla den kulturella identiteten. Föredraganden anför bl.a. följande.
Ytterst är det endast genom förankringen hos de enskilda medborgarna som kulturmiljövården långsiktigt kan vinna framgång. Det är genom kunniga och engagerade ägargrupper och medborgaropinioner som kulturmiljön ges sitt starkaste skydd.
Det bör därför vara ett fortsatt prioriterat område inom kulturmiljövården att verka för spridning av kunskaper om kulturmiljöns innehåll och värden och att verka för en förstärkt medvetenhet om kulturarvets betydelse för tillvaratagandet av en god livsmiljö.
Vidare har utskottet inhämtat att RAÄ enligt ämbetets egna Riktlinjer för verksamhetsplaneringen 1993/94 skall utveckla informationsinsatserna med prioritering av massmediakontakter, i första hand fackpress. Ett större samlat informationsprojekt skall drivas årligen. Exempelvis skall det europeiska bronsåldersprojektet, odlingslandskapets kulturvärden och förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet uppmärksammas. RAÄ skall fullfölja projektet Kulturmiljövården i skolan i samarbete med Historiska museet och Nordiska museet. Studier av hur undervisningsmaterial och lärarutbildning kan utformas för att passa in i läroplansstrukturen skall påbörjas. I riktlinjerna framhålls även att samarbetet med andra sektorsmyndigheter skall utvecklas liksom samverkan med de ideella organisationerna Sveriges hembygdsförbund och Svenska föreningen för byggnadsvård. I RAÄ:s anslagsframställning framhålls att de två sistnämnda organisationerna under de senaste åren successivt skjutit fram sina positioner som opinionsbildande organisationer inom kulturmiljövårdens område (s. 195). Av speciellt intresse är dels hembygdsförbundets initiativ att möta och engagera invandrarna som individer och i grupp, dels båda organisationernas satsning på att utveckla en verksamhet som kan intressera ungdom. RAÄ konstaterar att samarbetet mellan de ideella organisationerna och samhällets kulturmiljövård har utvecklats positivt och konkretiserats i flera genomförda projekt. Detsamma gäller samarbetet med Svenska Turistföreningen framför allt när det gäller kulturturism.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förslaget i motionsyrkandet är väl tillgodosett och att det därför inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
I motion Kr215 (fp) föreslås en utredning om bättre ordning för samråd vid kyrkorestaureringar så att ett modernt gudstjänstliv inte försvåras i onödan (yrkande 1). Utredningen bör göras i samråd med Svenska kyrkan anser motionären.
Regler om kyrkliga kulturminnen finns i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (4 kap.). Av bestämmelserna framgår att kyrkobyggnader som är uppförda före utgången av år 1939 inte på något väsentligt sätt får ändras utan tillstånd av RAÄ. Tillstånd krävs således alltid för bl.a. ombyggnad liksom för ingrepp i eller ändring av byggnadens exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för ändring av färgsättning. RAÄ får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen (4 kap. 3 §).
Från RAÄ har utskottet inhämtat att ämbetet i sin handläggning tillämpar ett långtgående samrådsförfarande, som oftast inleds med förberedande diskussioner på platsen med kyrkoråd eller byggnadskommitté. I regel leder samrådet fram till lösningar som kan accepteras av båda parter. Avslag är sällsynta och förekommer enligt RAÄ endast då åtgärden skulle skada kulturhistoriska värden och då man samrådsvägen inte kunnat finna en lösning.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte något behov av att ändra grunderna för RAÄ:s prövning. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
I samma motion, motion Kr215 (fp), anförs att RAÄ avser att utveckla en egen projektbyrå för restaureringsprojekt av större volym. Enligt motionären innebär det ett hot mot rättssäkerheten om RAÄ agerar både som utförare och granskare av byggnadsprojekt samtidigt (yrkande 2).
Den projekteringsverksamhet som RAÄ bedriver avser vård och underhåll av främst de fastigheter som RAÄ förvaltar och kyrkor på Gotland. Projektering av om- och tillbyggnader ingår däremot inte i verksamheten. Projekteringsverksamheten har -- enligt vad utskottet har inhämtat -- begränsad omfattning och har minskats under de två senaste åren. RAÄ:s projekteringsarbete är integrerat med utrednings- och utvecklingsarbete kring äldre material och metodfrågor inom den tekniska byggnadsvården, ett arbete vars resultat kan avläsas i diverse publikationer om tegel, fönster, kalktillverkning m.m.
Enligt utskottets uppfattning är den projekteringsverksamhet som enheten för byggnadsvård inom RAÄ ägnar sig åt en förutsättning för att RAÄ skall kunna ägna sig åt utvecklings- och utredningsverksamhet, som ingår som en väsentlig del i RAÄ:s kunskapsuppbyggnad och informationsverksamhet. Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande hör de båda sistnämnda uppgifterna till de arbetsområden som prioriterats i budgetpropositionen.
Inom enheten för byggnadsvård framställs publikationer ofta i form av råd och anvisningar för vård och underhåll. Skrifter har exempelvis givits ut om tegeltak, om renovering av fönster, om trä som byggnadsmaterial etc. Utskottet har inhämtat att det för närvarande pågår projekt om olika typer av tak och takmaterial, kalk och fogning m.m. Flera av de pågående projekten kommer också att resultera i särskilda publikationer.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i här aktuell del (yrkande 2).
Kulturmiljövård (B 28), m.m.
I propositionen föreslås -- som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande -- vissa omfördelningar mellan anslagen B 27. Riksantikvarieämbetet och B 28. Kulturmiljövård. Omfördelningarna innebär att anslaget Kulturmiljövård renodlas till att omfatta de anslagsmedel för bidrag till olika kulturmiljöändamål som disponeras av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) men där myndigheten ges bemyndigande att delegera beslutsrätten till länsstyrelserna. Medlen bör fördelas mellan länen på grundval av statistik och länsstyrelsernas underlag. RAÄ och länsstyrelserna bör dessutom enligt föredraganden ges ett bemyndigande att överföra upp till 10 % av medlen mellan anslagets två anslagsposter, anslagsposten 1. Byggnadsvård och anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård.
Tills vidare bör enligt föredraganden medel undantas från delegeringen som används för bidrag till vård och underhåll av kyrkor, kyrkliga inventarier, liksom vård av kyrkor m.m. på Gotland. Delegering bör inte heller ske avseende runvård, inlösen av fornfynd eller ersättningar till ägare vid byggnadsminnesförklaringar enligt 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Förslaget i propositionen innebär att anslagsposten 1. Byggnadsvård beräknas till 44684000 kr och anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård till 25529000 kr. Sammanlagt föreslås anslaget för nästa budgetår uppgå till 70213000 kr.
Utskottet ansluter sig till kulturministerns uppfattning att den omorganisation av kulturmiljövården som presenterats och som sålunda innebär en förändring av arbetsfördelningen mellan RAÄ och länsstyrelserna är ägnad att effektivisera kulturmiljövården. Som en följd därav är -- enligt utskottets uppfattning -- den föreslagna omfördelningen mellan de aktuella anslagen motiverad. Utskottet återkommer i det följande till frågan om storleken på medelsanvisningen.
I tre motioner framförs krav som innebär en ökning av förevarande anslag, i två av motionerna med betydande belopp.
Motionärerna bakom motion Kr335 (s) föreslår mot bakgrund av läget på arbetsmarknaden att anslaget skall räknas upp med 100 miljoner kronor, så att RAÄ kan påbörja upprustningen av värdefulla kulturhistoriska miljöer, som dels är av riksintresse, dels har stor betydelse för kulturturismen. Enligt motionärerna är förslaget kulturpolitiskt viktigt samtidigt som det har effekter på sysselsättningen (yrkande 1). I motion Kr313 (v) föreslås att 300 miljoner kronor skall anvisas för upprustning av kulturminnen och kulturmiljöer i sysselsättningsskapande syfte (yrkande 6).
I motion Kr 332 (c) framhålls att Visby intar en särställning bland landets minnesmärken. Motionären föreslår att ett årligt anslag bör avsättas för den kontinuerliga vården av Visby ringmur och medeltida packhus (yrkande 2). Vidare bör ett engångsbelopp anvisas för att säkra kyrkoruinernas skick i Visby (yrkande 1).
Då det gäller Visby ringmur erinrar utskottet om att frågan om murens vård och det restaureringsprogram som för närvarande pågår utförligt behandlades av utskottet hösten 1992 (bet. 1992/93:KrU4 s.8--9, 14--15). Utskottet har inhämtat att även viss upprustning av kyrkoruinerna pågår för närvarande, nämligen när det gäller S:ta Karins kyrkoruin.
Utskottet gör följande bedömning med anledning av motionsyrkandena. Utskottet konstaterar att det finns ett stort behov av resursförstärkning för upprustning av värdefulla kulturhistoriska miljöer. Från RAÄ har utskottet inhämtat att det finns ett antal objekt, där förutsättningarna är sådana att byggnadsarbete kan påbörjas omgående eller inom kort. Det finns olika typer av upprustningsprojekt, spridda över hela landet. Bland de exempel som nämnts finns industriminnen såsom hyttor och gruvor, brunnsanläggningar, herrgårdar m.m. Även när det gäller RAÄ:s eget fastighetsbestånd finns goda förutsättningar för en snabb byggstart för vissa objekt som exempelvis Mälsåkers slott, Glimmingehus och vissa kyrkoruiner i Visby som S:t Lars och Helge And. När det gäller Visby ringmur kan den pågående upprustningen påskyndas med hjälp av ökade resurser.
Den höjning av anslagsnivån som riksdagen beslutade om våren 1989 (bet. 1988/89:KrU19) liksom resurser som riksdagen av sysselsättningsskäl anvisat för de senaste budgetåren har lett till att väsentliga insatser på kulturmiljövårdsområdet har kunnat göras trots det bortfall av resurser från arbetsmarknadssektorn som ägde rum på 1980-talet. Utskottet konstaterar att det likväl finns stora behov av ytterligare resurstillskott på kulturmiljövårdens område. Det svåra läget på arbetsmarknaden kräver också att åtgärder vidtas för att stimulera sysselsättningen. Utskottet anser därför att det är motiverat att särskilda medel, 25 miljoner kronor, anvisas redan för innevarande budgetår under ett särskilt anslag, benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Därutöver bör förevarande anslag, Kulturmiljövård, för nästa budgetår räknas upp med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt utskottets mening bör det sistnämnda beloppet anvisas under en särskild anslagspost benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det bör ankomma på RAÄ att besluta om fördelningen av de föreslagna resursförstärkningarna. Medlen bör få användas främst för sådan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som avses under anslagsposten Byggnadsvård under anslaget B 28. Kulturmiljövård och för fastigheter som RAÄ förvaltar. Medlen bör även få användas för byggnadsarbeten som avser fornlämningar (del av anslagsposten 2 under anslaget B 28). En förutsättning för att bidrag skall lämnas i det enskilda fallet skall vara att den aktuella insatsen snabbt kan påbörjas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för anslagsposten 1. Byggnadsvård och anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård, båda anslagsposterna under anslaget B 28. Kulturmiljövård. Vidare föreslår utskottet med anledning av motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i motsvarande del, att 25 miljoner kronor beräknas under en ny anslagspost benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Utskottet föreslår i enlighet med det anförda att medelsanvisningen till Kulturmiljövård (anslaget B 28) för nästa budgetår sammanlagt skall uppgå till 95213000 kr.
Vidare föreslår utskottet -- likaledes med anledning av motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i motsvarande del -- att 25 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under ett nytt anslag benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 126452000 kr, 2. beträffande decentralisering av resurser för kulturvårdande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 1,
3. beträffande policybildning för den kulturvårdande verksamheten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 2,
4. beträffande en utredning om bättre ordning för samrådet vid kyrkorestaureringar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 1,
5. beträffande hot mot rättssäkerheten om RAÄ agerar både som utförare och granskare av byggnadsprojekt
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 2,
6. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 25000000 kr,
7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i denna del, till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95213000 kr,
8. beträffande särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i denna del, till ett nytt reservationsanslag benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar 25000000 kr,
9. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Stockholm den 18 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anför:
I motion Kr335 från Socialdemokraterna föreslås bl.a. med hänvisning till det allvarliga läget på arbetsmarknaden att anslaget Kulturmiljövård skall räknas upp med 100 miljoner kronor för nästa budgetår (yrkande 1). Finansutskottet har därefter enats om att en rad åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med sysselsättningsläget. Bl.a. uttalar finansutskottet att resurserna för kulturmiljövård bör räknas upp tillfälligt med 50 miljoner kronor. Vi anser att vårt förslag hade fått bättre effekt på sysselsättningen men ser oss nu nödsakade att avstå från att yrka bifall till vårt motionsyrkande, eftersom det är angeläget att hela sysselsättningsprogrammet kan komma till stånd.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr313 att anslaget Kulturmiljövård skall räknas upp med 300 miljoner kronor för nästa budgetår (yrkande 6). Jag beklagar att kulturutskottet inte har tillstyrkt vårt förslag, eftersom de av oss förordade insatserna skulle haft stor betydelse för sysselsättningen inom denna sektor.