Kulturmiljöfrågor
Betänkande 1995/96:KrU8
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU08
Kulturmiljöfrågor
Innehåll
1995/96 KrU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner om kulturmiljöfrågor som väckts under föregående riksmöte. Motionerna avser skydd för ortnamn, kulturminnesskydd för industriproduktion samt statligt stöd eller engagemang för restaurering av Vinäs slott i Kalmar län, för samverkansprojektet Innovatum i Trollhättan samt för firandet av Kalmarunionens 600-årsjubileum. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i de flesta fall med utförlig motivering. Två reservationer har fogats till betänkandet.
Motionerna
1994/95:Kr207 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge restaureringen av Vinäs slott, Kalmar län, hög prioritet.
1994/95:Kr214 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att kulturminnesmärka industrihistoriskt intressanta processer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bevara och utveckla porslinsmuseet i Gustavsberg.
1994/95:Kr222 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda vissa produktionslinjer inom industrin samt förutsättningen för turistnäringen att tillgodogöra sig de föreslagna åtgärderna.
1994/95:Kr273 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Innovatum i Trollhättan.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ortnamn.
1994/95:Kr282 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s, m, c, v, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt engagemang vid firandet av Kalmarunionens 600-årsjubileum.
Statligt stöd till kulturmiljövård
Betydande belopp har under senare år anvisats för kulturmiljövård under flera departements huvudtitlar. En utförlig redogörelse härför har lämnats bl.a. i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU3. Många viktiga insatser har kunnat komma till stånd tack vare de satsningar som gjorts vid ett flertal tillfällen under 1990-talet.
Industriminnesvård
Efter förslag av riksdagen vid riksmötet 1985/86 (bet. 1985/86:KrU8, rskr. 1985/86:47) tillsattes en utredning (U 1988:14) om förvaltning av vissa kulturmiljöer. Utredningen anförde i sitt betänkande (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljöer att en särskild utredning borde tillsättas på industriminnesvårdens område och att industrin själv borde stå för en betydande del av industriminnesvården. I budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 128-129) pekades industriminnesvården ut som ett av flera prioriterade områden inom kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) fick i juni 1993 regeringens uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen. Uppdraget skulle redovisas senast den 1 juli 1996. Hösten 1994 uttalade kulturutskottet (bet. 1994/95:KrU3 s. 12) att kulturmiljövården står inför mycket stora utmaningar när det gäller bevarandet av industriminnen, inte minst med tanke på att antalet objekt ökar i takt med att näringslivet omstruktureras. Utskottet ansåg att det var angeläget att en heltäckande bild av åtgärdsbehov, kostnader, finansiering m.m. skulle kunna presenteras för regeringen snarast möjligt. Utskottet förutsatte därför att arbetet med RAÄ:s Industriminnesprojekt skulle bedrivas med sikte på en slutredovisning tidigare än vad regeringen krävt. Om en sådan tidigareläggning inte kunde göras, borde RAÄ överväga att i stället göra en successiv avrapportering av uppdraget. Utskottet utgick från att RAÄ skulle ta hänsyn även till den del av industriminnesvården som berör arbetsliv, konsumtionsmönster, värderingar och livsformer under industrialismen samt levandegörande av industriminnen. RAÄ har nyligen avlämnat sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1997-1999. Till anslagsframställningen har RAÄ fogat ett förslag kallat Kulturoffensiv inför 2000-talet. Förslaget består av fem delar kallade profilprogram. Ett av dem benämns Vårt industrihistoriska arv. Genom detta profilprogram gör RAÄ en första avrapportering av uppdraget att ta fram ett handlingsprogram för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen. En slutlig programrapport kommer att avlämnas senast den 1 juli 1996. RAÄ föreslår i anslagsframställningen att 10 miljoner kronor skall anvisas per år under treårsperioden för kunskapsuppbyggnad, bevarandeinsatser och informationskampanj samt att 150 miljoner kronor per år skall anvisas av sysselsättningsmedel för byggnadsvårdsåtgärder inom industriminnesvården. I profilprogrammet anger RAÄ som sin vision att bevarandearbetet och effekterna av den föreslagna satsningen under treårsperioden skall
- främja medborgarförankringen och uppslutningen kring det industrihistoriska arvet, - driva en kampanj för utbildning och annan kunskapsförmedling om industriminnen, - skapa en modern kunskapsbas över industriminnen, historiskt, regionalt och branschvis, - ta fram ett långsiktigt hållbart program för dokumentation, vård och förvaltning av Sveriges 15 viktigaste industriminnen - de nationella monumenten, - medverka till att utveckla regionala och lokala industriminnesvårdsprogram, - belysa förvaltningsfrågan dvs. huvudmannaskap och kostnadsansvar för nedlagda industrianläggningar. Vad är rimliga åtaganden från stat, kommun, företag och andra intressenter om sådana anläggningar skall kunna leva vidare som industriminnen? - stärka och utveckla samverkan med Nordiska museet, Tekniska museet, Arbetets museum, Riksarkivet och Enheten för industriminnesforskning vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) för att samla och stärka resurserna för att bevara det industrihistoriska arvet.
Kulturutredningen avgav i september 1995 sitt betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning. I betänkandet anförs att 1974 års kulturpolitik gav en ram för kulturarvsansvaret som knöts till kulturminnesvård, museer och arkiv, vilka sågs som skilda ansvarsområden, vart och ett en specifik del av kulturarvet (s. 296). I dag ser man samband och integration som angeläget. Kulturmiljö ses inte avgränsat som den byggda och odlade miljön. Den yttre miljön är sammanlänkad med traditioner och levnadsskick, med föremål och produktionsprocesser. Utredningen betonar att kulturmiljövården skall utgå från en helhetssyn på människan och hennes miljö och även omfatta vårt immateriella kulturarv (s. 308 och 321). Utredningen nämner det industriella arvet som ett exempel på att det behövs helhetssyn och samlat agerande. Remisstiden för yttrande över Kulturutredningens betänkande går ut den 16 februari 1996.
Industrihistoriskt forum bildades år 1992. Drygt tjugo institutioner, bransch- organisationer och intresseföreningar är medlemmar i Industrihistoriskt forum. I dess arbetsutskott ingår RAÄ, Nordiska museet, Tekniska museet, Riksarkivet och Arbetets museum. Industrihistoriskt forum är ett samarbetsorgan för dokumentation, bevarande och forskning rörande det industriella kulturarvet. Inom detta forum dras riktlinjerna upp för hur medlemmarna tillsammans skall kunna göra en aktiv och samlad satsning för att rädda det industriella arvet.
Skydd av ortnamn
Frågan om skydd av ortnamn har behandlats av riksdagen under en lång följd av år. I betänkandena 1992/93:KrU6 och 1993/94:KrU2 redovisades den tidigare riksdagsbehandlingen. Vidare lämnades en redogörelse för vilka som har ansvar för ortnamnen, bl.a. Lantmäteriverket och Ortnamnsrådet, RAÄ samt Språk- och folkminnesinstitutet. Hösten 1993 begärde riksdagen på kulturutskottets förslag att regeringen skulle överväga frågan om behovet och lämpligheten av en lagstiftning som har till syfte att skydda ortnamnen, i första hand införande av en hänsyns- bestämmelse i kulturminneslagen (mot. 1992/93:232 (c, fp), bet. 1993/94:KrU2, rskr. 1993/94:12). Hösten 1994 erinrade kulturutskottet i sitt betänkande 1994/95:KrU4 (s.10) om att Statens lantmäteriverk enligt sin instruktion (1988:1232) skall verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick. Vidare hade regeringen i proposition 1993/94:38 förutsatt att Posten efter bolagiseringen skulle utöva sitt inflytande på ortnamnsfrågorna på ett sätt som inte strider mot god ortnamnssed. Kulturutskottet förutsatte att båda dessa instanser och övriga instanser med ansvar för ortnamnsfrågor även framgent skulle arbeta på ett sådant sätt att det kulturarv som ortnamnen utgör skyddas och vårdas. Utskottet förutsatte också att de ortnamnsansvariga under den tid den av riksdagen år 1993 begärda utredningens arbete pågick skulle avstå från åtgärder som kan skada detta värdefulla kulturarv. En särskild utredningsman med uppdrag bl.a. att lämna förslag som tillgodoser behovet av skydd för ortnamn tillkallades sommaren 1994 (Ku 1994:09). Utredningen antog namnet Kulturarvsutredningen. Utredningens direktiv i vad gäller frågan om skyddet för ortnamn återgavs i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU4. Kulturarvsutredningens uppdrag omfattar en rad olika kulturminnesfrågor. De första frågor som togs upp till behandling rör skyddet av kulturegendomar och exportregler för kulturföremål. Resultaten redovisades nyligen i delbetänkandet (SOU 1995:128) Kulturegendomar och kulturföremål. Den del av utredningsuppdraget som rör skydd för ortnamn avsågs att tas upp i ett senare skede av utredningsarbetet. Redan i december 1994 uppmärksammades dock ortnamnsfrågorna i en skrivelse från utredaren till Posten AB. Utredaren erinrade om kulturutskottets uttalande om att utredningsarbetet inte borde föregripas. Han redovisade att Ortnamnsrådet vid Statens lantmäteriverk i november 1994 antagit ett uttalande om att reformeringen av adresseringssystemet på landsbygden måste ske så att de värdefulla by- och gårdsnamnen hålls levande. Enligt Ortnamnsrådet borde den princip för adressering som bygger på användning av dessa namn i första hand användas. Han redovisade vidare att även RAÄ gjort ett uttalande i frågan. För egen del framhöll han att han ansåg frågan viktig för bevarandet av vårt kulturarv och värd stor uppmärksamhet. Han anförde att det är viktigt att utredningens resultat inte föregrips av förhastade förändringar av adresseringssystemet, som sedan blir svåra och dyra att rätta till. Enligt skrivelsen borde de regionala konferenser om adresseringssystemet som hölls av Kommunförbundet och Posten AB uppmanas att uppmärksamma denna fråga så att det adresseringssystem som väljs verkligen anpassas till de lokala förhållandena och att största hänsyn tas till de äldre namnen så att god ortnamnssed iakttas. Kulturarvsutredningen sände under våren 1995 ut en enkät till kommunerna för att få svar på frågor om kommunernas beslut i namnfrågor och deras anlitande av expertis, om adresseringssystem på landsbygden samt om kommunernas syn på en lagreglering av ortnamnsverksamheten. Det huvudsakliga arbetet med ortnamnsfrågorna påbörjades under senhösten 1995. Resultaten av utredningsarbetet skall enligt direktiven redovisas före den 1 juli 1996. Svenska kommunförbundet tog i mars 1995 upp ortnamnsfrågorna i ett cirkulär (1995:64) till kommunerna. I cirkuläret redovisas den diskussion som förts under senare år om adresseringssystemet på landsbygden, bl.a. om användningen av by- och gårdsnamn. Vidare erinras om att Kommunförbundet och Posten ingått ett s.k. normalavtal om åsättande av adresser (cirkulär 1994:153), där det slås fast att det ankommer på kommunerna att åsätta belägenhetsadresser även på landsbygden och att Posten i normalfallet skall använda dessa som utdelningsadresser. Kommunförbundet uppmärksammar kommunerna på vikten av att i verksamheten med ortnamn och adresser iaktta en god ortnamnssed. Kommunerna förutsätts vidare upprätthålla goda kontakter och samråda med expertis på området. Det finns enligt Kommunförbundet anledning att i kommunerna uppmärksamma de från olika håll framförda kraven på ortnamnsverksamheten och aktiviteter inom adressområdet. I ett senare cirkulär (1995:121) tog Kommunförbundet upp ett önskemål från Posten om påskyndande av avtalstecknandet mellan Posten och kommunerna i fråga om adressättning. Enligt Kommunförbundet är det angeläget både med hänsyn till Posten och övriga intressenter och användare av belägenhetsadresser att samarbetet mellan Posten och kommunerna påskyndas. Förbundet uppmärksammar åter kommunerna på betydelsen av att verksamheten med ortnamn och adresser bedrivs i samarbete med företrädare för kulturhistoriska intressen. Tidiga kontakter med sådana företrädare kan enligt förbundets mening medverka till en snabbare process mot ett för alla parter bra resultat. Posten AB uttalade - bl.a. i skrivelse den 25 april 1995 till Svenska kommunförbundet - att Posten sedan årsskiftet 1994/1995 inte tar några egna initiativ till att förändra landsbygdsadresser utan avvaktar att avtal träffas med resp. kommun. Ortnamnsrådet vid Lantmäteriverket har startat ett projekt benämnt Ortnamnslinjen. Projektet syftar till att lyfta fram ortnamnsfrågorna och höja kompetensen i kommunerna. I samarbete med Länsmuseet i Gävleborgs län genomförs en försöksverksamhet i Gävleborgs län, där länsmuseets roll som rådgivare till kommunerna i ortnamnsfrågor skall prövas. Som en upptakt till försöksverksamheten anordnades i december 1995 en utbildningsdag på Länsmuseet i Gävle med temat Ortnamn och namnvård. Inbjudan till utbildningsdagen gick ut till kommunala politiker och tjänstemän med ansvar för namngivning i länet samt till länets hembygdsföreningar.
Utskottet
Fråga om stöd till Vinäs slott
Motionärerna bakom motion Kr207 (m) framhåller att Vinäs i Kalmar län - med anor från medeltiden - intar en central ställning bland många gamla herrgårdar. Vinäs riskerar nu enligt motionärerna att totalt förfalla. Motionsförslaget syftar till att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Länsstyrelsen i Kalmar län vid bidragsgivningen skall prioritera Vinäs slott. Utskottet har inhämtat att Länsstyrelsen i Kalmar län på senare tid vid två tillfällen har beviljat bidrag för restaureringen av Vinäs slott, nämligen i december 1994 med högst 1,9 miljoner kronor av ordinarie kulturmiljövårdsmedel och i mars 1995 med 600 000 kronor av s.k. sysselsättningsmedel. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionens syfte har tillgodosetts. Yrkandet i motionen avstyrks.
Kulturminnesskydd för industriproduktion eller produktions- linje i drift m.m.
I motionerna Kr214 (s) yrkande 1 och Kr222 (m) begärs utredning av möjligheterna att genom bestämmelser i kulturminneslagen (1988:950) skydda industrihistoriskt intressanta processer. I motionerna exemplifieras detta behov med att porslinstillverkningen vid Gustavsbergs fabriker sålts av KF till Hackman- koncernen och numera flyttats till Finland. Till denna porslins- tillverkning hör produktionen av servisen Blå blom, som producerats i Gustavsberg sedan år 1825. Motionärerna redovisar att porslinstillverkning - av både gamla och nyframtagna produkter - fortfarande finns i Gustavsberg, numera i regi av ett företag ägt av Värmdö kommun och drivet av tidigare personal vid Gustavsbergs fabriker. Motionärerna anser att det kulturminnesskydd som finns för byggnader, fast inredning, yttre miljö m.m. bör kom- pletteras så att även utrustning, produktion samt kunskap om äldre teknik, design och produktionsförhållanden kan skyddas och bibehållas. I motion Kr222 anförs också att förutsättningarna för turistindustrin att tillgodogöra sig en kulturminnesskyddad industriproduktion bör uppmärksammas. I motion Kr214 yrkande 2 tas också upp frågan om möjligheten att bevara porslinsmuseet i Gustavsberg, som numera ägs av KF Fastigheter. Kulturutskottet behandlade vid föregående riksmöte en motsvarande motion i betänkande 1994/95:KrU4. Utskottet konstaterade att ett lagreglerat skydd för industriproduktion skulle kräva lagstiftning på flera rättsområden. Ett lagreglerat skydd torde förutsätta att staten skapar ekonomiska resurser för fortsatt produktion och medföra ersättning för eventuella inskränkningar i ägande- och nyttjanderätt. Detta skulle kunna få betydande konsekvenser för användningen av statsbidragen till kulturmiljövården. I ett föregående avsnitt i detta betänkande har kulturutskottet redovisat att RAÄ i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1997-1999 gjort en första avrapportering av ett uppdrag från regeringen att utarbeta ett handlingsprogram för vården av det industrihistoriska arvet. En slutrapport skall avlämnas senast den 1 juli 1996. Programmet innehåller bl.a. planer på att skapa en modern kunskapsbas över industriminnen historiskt, regionalt och branschvis. Vidare skall ett program för dokumentation, vård och förvaltning av Sveriges 15 viktigaste industriminnen, betecknade de nationella monumenten, tas fram. RAÄ skall också medverka till att utveckla regionala och lokala industriminnesvårdsprogram. RAÄ erinrar också om att det finns ett centralt organ för diskussion och samordning av industriminnesfrågor, nämligen Industrihistoriskt forum, där museer, institutioner, branschorganisationer och intresseföreningar är medlemmar. Utskottet har inhämtat att en diskussion pågår inom Industrihistoriskt forum beträffande skydd av industriproduktion. Den har ännu inte resulterat i några förslag till lösningar. RAÄ:s handlingsprogram för industriminnesvården kommer att utgöra underlag för arbetet med den budgetproposition som läggs fram hösten 1996. Kulturutredningen betonar i betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning att kulturmiljövården skall utgå från en helhetssyn på människan och hennes miljö och även omfatta vårt immateriella kulturarv (s. 308-309 och 321). Utredningen nämner det industriella arvet som ett exempel på att det behövs helhetssyn och samlat agerande. I sammanhanget vill utskottet nämna att Kulturutredningen i nämnda betänkande också tar upp frågor om främjande av formgivning och industridesign (s. 427-428). Utredningen föreslår att ett designråd skall inrättas. Detta bör stödja verkstäder för utveckling av olika materialområden. Bland flera exempel från olika industriområden nämns möjligheten att stödja ett keramiskt utvecklingscentrum i Gustavsberg. Utskottet vill också erinra om att Kulturutredningen behandlar frågor om regional museiverksamhet och anför att landsting och kommuner gemensamt bör formulera en regional museipolitik i sina respektive län i samverkan med bl.a. länsstyrelsen, länsmuseet, utbildningsväsendet, hembygdsrörelsen och folkbildningen (s. 502-503). Den möjlighet som redan finns för länsmuseerna att fördela vidare av sitt statsbidrag till lokala museer, som bedöms kunna svara för ett visst ämnesområde i regionen, bör enligt utredningen tas till vara i större utsträckning. En proposition grundad på förslag från Kulturutredningen avses föreläggas riksdagen under år 1996. Med hänvisning dels till vad kulturutskottet anförde i sitt betänkande 1994/95:KrU3 beträffande kulturminnesskydd av industriproduktion, dels till att beredningen inom regeringskansliet av RAÄ:s anslagsframställning och av Kulturutredningens förslag inte bör föregripas, anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av förslagen i motionerna Kr214 och Kr222. Motionerna avstyrks således.
Fråga om stöd till Innovatum i Trollhättan
I motion Kr273 (s) föreslås att staten skall stödja byggandet och skapandet av Innovatum i Trollhättan. Detta är ett samverkansprojekt mellan samhälle och näringsliv som bl.a. syftar till att ge kunskaper om teknikens förändringar och betydelse i samhället och bevara den industriella kulturmiljön i Trollhättan, som är unik för Sverige. Enligt motionärerna är Innovatum av nationellt intresse och svarar mot behovet att dokumentera industrisamhället som är under snabb förändring. Trollhättans kommunstyrelse beslutade år 1993 att förutsättningarna för att skapa ett industrimuseum i Trollhättan skulle undersökas. En förstudie som presenterades under våren 1994 visade att det fanns ett stort intresse för ett museum. En särskild projektstyrelse med representanter för bl.a. näringslivet, de regionala myndigheterna och kommunen tillsattes år 1994 för att bedriva ett programarbete, som finansierades av Trollhättans kommun, Älvsborgs läns landsting och Länsstyrelsen i Älvsborgs län. I maj 1995 överlämnade projektstyrelsen rapporten Innovatum med förslag till projektets genomförande. Förslagen i rapporten innebär bl.a. följande. Innovatum i Trollhättan föreslås bli en kulturell mötesplats mellan näringslivsutveckling och kulturhistoria, där människa och teknik, teori och praktik, historia och framtid skall mötas. Projektet Innovatum, som består av flera delar, har sin utgångspunkt i kulturmiljön inom fall- och slussområdet i Trollhättan. Avsikten är att den teknikhistoriska resurs som området utgör skall användas för att öka teknikintresset, ge skolan nya pedagogiska möjligheter och öka turismen. Två nya institutioner skall skapas på Nohabs industriområde, dels ett museum med inriktning på industrisamhällets historia, dels ett forum för framtidsfrågor, benämnt Futurum. Till detta kommer Innovatums s.k. satelliter, som utgörs av de befintliga anläggningarna Saabs bilmuseum, Sjöfartsverkets kanalmuseum, Vattenfalls experimentutställning och Nohab-smedjan. Dessa satelliter skall drivas vidare av sina nuvarande huvudmän men marknadsföras inom ramen för Innovatum. Innovatum syftar bl.a. till att öka teknikförståelsen och ge insikt i teknikhistoria genom upplevelser och experiment, att skapa ett museum som arbetar otraditionellt, att göra historien levande i kulturmiljön (fall- och slussområdet) och att lyfta fram sägner och myter kring älven. Ett av målen för Innovatum är att vara ett nationellt forum för utbyte mellan forskarsamhället och ungdomar, inom de områden där Innovatum verkar. Ett annat mål är att trollhättebornas kulturella identitet skall stärkas och industrisamhällets historia dokumenteras. Trollhättans kommun har fattat ett principbeslut om att medverka i en första etapp av projektet, innebärande bl.a. att Industrisamhällets museum och Futurum skall byggas på Nohabs fabriksområde. Kommunens bidrag kommer enligt beslutet att uppgå till högst 27 miljoner kronor för investeringar exkl. fastighetsförvärvet och till högst 6,5 miljoner kronor för tillkommande driftkostnader. Vidare har Älvsborgs läns landsting i sitt beslut om 1996 års budget förklarat sig villigt att stödja Innovatum i uppbyggnadsskedet. Därutöver kan nämnas att Trollhättans kommun under hösten 1995 har ansökt om bidrag hos Boverket för ombyggnad av vissa byggnader på Nohabs industriområde för museibyggnaden. Kommunen, landstinget och länsstyrelsen avser att gemensamt söka bidrag hos Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Likaledes avser man att ansöka om bidrag ur EU:s strukturfondsprogram för målområde 2, vars syfte är att främja regioner som drabbats av industriell tillbakagång och stor arbetslöshet. Enligt utskottets uppfattning kan ett fullföljande av det initiativ som tagits i Trollhättan bli av värde för såväl kommunen som regionen. Projektet har som visats i det föregående bl.a. naturvetenskapliga, tekniska, kulturhistoriska och pedagogiska dimensioner. Anläggningen kommer således att spegla inte endast ett tidigare industrisamhälle. Det kommer även att vara framtidsinriktat och stimulera till delaktighet i samhällsutvecklingen, bl.a. genom att skapa förståelse för förändringar i teknik och samhälle. När det gäller eventuell statlig medverkan i Innovatum vill utskottet erinra om det regeringsuppdrag som RAÄ har fått att ta fram ett handlingsprogram för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. I programmet uttalas att mängden av nedlagda fabriksmiljöer och industrianläggningar är omfattande. Prioriteringar kommer därför att bli nödvändiga, eftersom samhällets resurser för bevarande av det industriella arvet sannolikt aldrig kan förväntas svara mot ett faktiskt behov. Kulturmiljövården står därför, anförs det, inför en av sina hittills största utmaningar. RAÄ föreslår att ett långsiktigt hållbart program för dokumentation, vård och förvaltning av Sveriges 15 viktigaste industriminnen skall tas fram. Vidare bör ett urval av andra viktiga industriminnen, som representerar industrihistoriens tidsskikt, branschuppbyggnad och regionala särdrag pekas ut. Som exempel på områden med transportmedels- och tung processindustri nämns bl.a. Trollhättan. Vidare vill utskottet - då det gäller stöd till inrättandet av Industrisamhällets museum - framhålla att Älvsborgs länsmuseum som saknar särskild länsmuseibyggnad arbetar mer decentraliserat än de flesta övriga regionala museer. Arbetet bygger i hög grad på samverkan med olika intressenter som lokala museer och kommuner, organisationer och föreningar. Länsmuseet har aktivt deltagit i projekteringsarbetet för Innovatum. Därutöver kan nämnas att Kulturutredningen bl.a. har föreslagit att ett nytt statligt grundbidragssy- stem skall införas, vilket innebär att ett större antal rörliga grundbidrag skapas. Som utskottet anförde i sitt betänkande 1995/96:KrU1 kan - om förslaget genomförs - stöd lämnas till bl.a. genreprofilering och samarbete över institutionsgränser, geografiska gränser och med parter i omvärlden. Systemet skulle medföra en större flexibilitet i bidragstilldelningen till de regionala museerna med större möjlighet än i dag till omprövning. Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att Kulturutredningen betonat att industrisamhällets omvandling ställer ökade krav på kulturmiljövården (s. 321) och att teknikens ställning i museiväsendet och utvecklingen av teknik- och vetenskapscentra bör stödjas (s. 509). Utan att föregripa resultatet av det pågående beredningsarbetet på kulturpolitikens område vill utskottet understryka betydelsen av att regionala och lokala insatser görs på industrimiljöområdet. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsförslaget. Motionen avstyrks således.
Skydd av ortnamn
I motion Kr279 (c) tas upp frågan om skydd för ortnamn (yrkande 5). Motionärerna erinrar om att en utredning, i enlighet med riksdagens begäran, har till uppdrag att överväga frågan om lagstiftning till skydd för ortnamn. Motionärerna uttrycker stark oro för att den adressändringsverksamhet som Posten AB och Svenska kommunförbundet bedriver skall föregripa resultaten av utredningsarbetet. De anser att detta inte bör få ske. Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande redovisat att den av riksdagen begärda utredningen, Kulturarvsutredningen (Ku 1994:09), nu påbörjat arbetet med ortnamnsfrågorna. Redan i slutet av år 1994 uppmärksammade utredaren Posten AB på att det är viktigt att utredningens resultat inte föregrips av förhastade förändringar av adresseringssystemet, som sedan blir svåra och dyra att rätta till. Enligt utredningsmannen borde de regionala konferenser som hölls av Kommunförbundet och Posten AB om adresse-ringssystemet uppmanas att uppmärksamma denna fråga så att det adresseringssystem som väljs verkligen anpassas till de lokala förhållandena och att största hänsyn tas till de äldre namnen så att god ortnamnssed iakttas. Posten har därefter uttalat att den sedan årsskiftet 1994/1995 inte tar några egna initiativ till att förändra landsbygdsadresser utan avvaktar att avtal träffas med resp. kommun. Utskottet har också redovisat att Svenska kommunförbundet i cirkulär till kommunerna om adresseringsfrågor uppmärksammar kommunerna på vikten av att de i verksamheten med ortnamn och adresser iakttar en god ortnamnssed. Kommunförbundet förutsätter att kommunerna upprätthåller goda kontakter och samråder med expertis på området. Slutligen har utskottet redovisat ett av Ortnamnsrådet startat projekt, Ortnamnslinjen , som bl.a. har till syfte att pröva länsmuseernas roll som rådgivare till kommunerna i ortnamnsfrågor. Utskottet förutsatte redan år 1994 att Statens lantmäteriverk, Posten AB och övriga ortnamnsansvariga instanser framgent skulle arbeta på ett sådant sätt att det kulturarv som ortnamnen utgör skyddas och vårdas (bet. 1994/95:KrU4). Utskottet förutsatte också att de ortnamnsansvariga under den tid som Kulturarvsutredningen arbetade skulle avstå från åtgärder som skulle kunna skada detta värdefulla kulturarv. Mot bakgrund av dessa uttalanden och av vad som ovan redovisats om verksamheten på ortnamns- och adresseringsområdet under tiden sedan Kulturarvsutredningen tillkallades anser utskottet att något ytterligare uttalande i ortnamnsfrågan från riksdagen för närvarande inte är påkallat, varför motionsyrkandet avstyrks.
Fråga om stöd till Kalmarunionens 600- årsjubileum
Motionärerna bakom motion Kr282 (s, m, c, v, kds) framhåller att Kalmar- unionen kommit att framstå som en symbol för önskan om ett nära samarbete mellan de nordiska länderna. När staden Kalmar år 1997 firar 600-årsminnet av unionen är - framhålls det i motionen - jubileet intressant inte bara från historisk synpunkt. Det ger också ett tillfälle att göra jubileumsåret till en satsning för hela Norden. Motionärerna anser att aktiviteterna har stor regionalpolitisk och nationell betydelse och föreslår att någon form av nationell medverkan skall diskuteras. Kalmarunionen är namnet på den union som ingicks i Kalmar mellan Sverige, Norge och Danmark år 1397 i samband med att drottning Margaretas släkting, den 15-årige Erik av Pommern, kröntes till kung över de tre länderna. Unionen upphörde genom att Gustav Vasa valdes till riksföreståndare i Sverige år 1521 och blev Sveriges kung år 1523. Kommunfullmäktige i Kalmar beslutade år 1989 att 600-årsminnet av Kalmarunionen skulle firas år 1997. De övergripande målen för jubileet är dels att det skall bidra till regionens utveckling under nästa årtusende, dels att Kalmar skall etableras som en nordisk arena och länk mellan Norden och övriga Östersjöländer. De fem nordiska ländernas statsöverhuvuden har samtyckt till att bli jubileets officiella beskyddare. Kalmar kommun, som har beslutat anslå sammanlagt nära 13 miljoner kronor under åren 1995-1998 för unionsjubileet, svarar för samordning och marknadsföring av alla evenemang och projekt. Vidare har kommunen avsatt ca 5 miljoner kronor för en kulturutvecklingsfond för de s.k. unionsprojekten. Ett regionalt stöd från Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns landsting, Högskolan i Kalmar, Kalmar läns museum och Kalmar läns kommunförbund beräknas motsvara ca 7 miljoner kronor. Unionsjubileet stöds även på nordisk nivå. Nordiska rådet beslutade år 1991 att i enlighet med ett medlemsförslag rekommendera Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna för stöd till och aktiv medverkan i unionsjubileet och ett Nordens år i Kalmar. Nordiska rådet planerar bl.a. att förlägga presidie- och utskottsmöten till Kalmar i september 1997. Ministerrådet har beslutat att uppmärksamma jubileet bl.a. genom att i möjligaste mån förlägga seminarier, konferenser och ministermöten till Kalmar under jubileumsåret. Vidare har ministerrådet beslutat att under åren 1994-1996 avsätta 4,5 miljoner danska kronor av s.k. nysatsningsmedel för ett stort nordiskt utställningsprojekt om drottning Margareta och hennes tid som skall ambulera mellan Danmark, Sverige, Finland och Norge. Utställningen skall invigas i Köpenhamn i december 1996, varefter den kommer att visas i Kalmar från början av maj till slutet av juli 1997, i Tavastehus från mitten av augusti till början av november och i Oslo från början av december 1997 till slutet av mars 1998. Huvudansvaret för utställningen åvilar Danmarks Nationalmuseum. För Sveriges del är det Statens historiska museum som ansvarar för projektet. Museet har för avsikt att ansöka hos regeringen om garanti för de inlånade utländska föremålen. Det s.k. Unionskansliet i Kalmar arbetar med sex huvudteman inför jubileet, nämligen nordisk telekommunikation, miljö och resurshushållning, nordisk design, kulturturism runt Östersjön, nordisk historia för barn och ungdom samt kvinnligt ledarskap. Därutöver pågår ett samarbete med näringslivet samt med kultur- och idrottsområdena. Inom de sammanlagt nio områdena planeras åtskilliga projekt tillsammans med olika samarbetspartner. Som exempel kan nämnas att en ideell förening, Kvinnor i Norden, avser att uppmärksamma jubileet från ett kvinnligt och nordiskt perspektiv. Föreningen står bakom en temavecka, också den benämnd Kvinnor i Norden. Föreningens arrangemang äger rum i maj 1997, då Kalmar skall vara en plats för möten mellan kvinnor från hela Norden med seminarier, föreläsningar, en idé- och handelsmässa m.m. Ett annat exempel är Föreningarna Nordens förbund vars projekt, benämnt Nordliv, är en bred satsning med utställningen På spår efter det nordiska, författarturnéer m.m. Vidare bör nämnas att samtliga jubileumsprojekt inom de nio områdena skall vara finansierade genom bidrag från offentliga institutioner, sponsorer etc. Ett exempel härpå är Margareta- utställningen som finansieras på nordisk, svensk och kommunal nivå. Ett annat exempel är det nordiska operasamarbete som kulturförvaltningen i Kalmar kommun tillsammans med Vadstenaakademien avser att genomföra. Ett led i finansieringsarbetet härför är det beslut som Stiftelsen Framtidens kultur nyligen tog och som innebär att 275 000 kronor beviljats i planeringsbidrag för projektet. Unionskansliet, som samordnar jubileumsfestligheterna, är för närvarande i färd med att söka nordiska, nationella och lokala sponsorer samt temasponsorer för jubileet. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att Sverige tar till vara de möjligheter till internationellt kulturellt samarbete som kan finnas. Det är därför glädjande att unionsjubileet synes erhålla ett mycket brett stöd från olika organisationer på nordisk nivå liksom på nationell, regional och lokal nivå. Detta stöd tillsammans med stödet från näringslivet, det lokala föreningslivet m.m. visar att unionsjubileet har en mycket bred förankring. Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att det nordiska samarbetet genom jubileumsevenemangen ställs i fokus. Jubileet kan med sin historiska utgångspunkt få positiva följder för det framtida nordiska samarbetet, liksom det förhoppningsvis kommer att främja Kalmarregionens utveckling. Frågan om ytterligare stöd till unionsjubileet från ministerrådet och stöd från Nordisk kulturfond får prövas i sedvanlig ordning. Detsamma gäller frågan om särskilt svenskt statligt engagemang - i ekonomisk eller annan form. I sammanhanget vill utskottet erinra om att värdet av en eventuell statlig svensk garanti för inlånade föremål till Margareta-utställningen torde komma att bli betydande. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionsförslaget är besvarat. Motionen avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande stöd till Vinäs slott att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr207, 2. beträffande kulturminnesskydd för industriproduktion eller produktionslinje i drift m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr214 och 1994/95:Kr222, res.1 (mp) - motiv 3. beträffande fråga om stöd till Innovatum i Trollhättan att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr273, res.2 (mp) - motiv 4. beträffande skydd av ortnamn att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr279 yrkande 5, 5. beträffande stöd till Kalmarunionens 600-årsjubileum att riksdagen avslår motion1994/95:Kr282. Stockholm den 30 januari 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl- Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Kulturminnesskydd för industriproduktion eller produktionslinje i drift (mom. 2 motiveringen)
Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Med hänvisning och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Med hänvisning (= utskottet sex rader) och Kr222. Därmed får motionerna anses besvarade.
2. Fråga om stöd till Innovatum i Trollhättan (mom. 3 motiveringen)
Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utan att och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Utan att (= utskottet fyra rader) av motionsförslaget. Därmed får motionen anses besvarad.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Statligt stöd till kulturmiljövård 2 Industriminnesvård 2 Skydd av ortnamn 4 Utskottet 6 Fråga om stöd till Vinäs slott 6 Kulturminnesskydd för industriproduktion eller produktions- linje i drift m.m. 6 Fråga om stöd till Innovatum i Trollhättan 8 Skydd av ortnamn 10 Fråga om stöd till Kalmarunionens 600-årsjubileum 10 Hemställan 12 Reservationer 13 1. Kulturminnesskydd för industriproduktion eller produktionslinje i drift (mp) 13 2. Fråga om stöd till Innovatum i Trollhättan (mp) 13 Gotab, Stockholm 1996