Kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.
Betänkande 1993/94:JuU7
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU07
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.
Innehåll
1993/94 JuU7
Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet ett regeringsförslag om bl.a. nya definitioner av begreppen kroppsvisitation och kroppsbesiktning och nya regler angående restriktioner för häktade. Vidare behandlas två motioner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna.
Till ärendet har fogats tre reservationer.
Propositionen
I proposition 1993/94:24 har regeringen (Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,
3. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
4. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.,
5. lag om ändring i polislagen (1984:387),
6. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
7. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motioner
Motion väckt med anledning av propositionen
1993/94:Ju7 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytlig kroppsvisitation av kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa bestämmelser om åtgärder mot klotter i 19 § polislagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder som att ge kräkmedel till en misstänkt sväljare av narkotika och att "slanga" maginnehåll i syfte att beslagta nedsvald narkotika skall falla under benämningen kroppsbesiktning.
Motion väckt under den allmänna motionstiden år 1993
1992/93:Ju715 av Ines Uusmann och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska klotter och vandalisering av offentliga miljöer.
Utskottet
Inledning
Lagförslagen bygger på en inom Justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m. samt en rapport (Ds 1992:8) Häktades gemensamhet och kontakter med omvärlden. Promemorian och rapporten har remissbehandlats.
Bakgrund
Under senare år har det blivit allt vanligare att personer som är inblandade i illegal narkotikahantering döljer narkotikan inuti kroppen. Detta sker både för att smuggla narkotika mellan olika länder och för att föra in narkotika på fängelser och andra slutna institutioner. När det gäller större förpackningar narkotika döljs dessa i kroppen genom att placeras i ändtarmen eller vaginan, medan mindre förpackningar sväljs.
Inom olika myndigheter, t.ex. inom kriminalvården, polisen och tullen, bereder behandlingen av de s.k. sväljarna en hel del problem av såväl praktisk som rättslig natur. Bl.a. har Justitieombudsmannen i en framställning till regeringen pekat på problem inom kriminalvården när det gäller möjligheterna att kontrollera misstänkta s.k. sväljare.
De straffprocessuella tvångsmedel som främst kan bli aktuella i dessa sammanhang är kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Regler om dessa tvångsmedel finns dels i 28 kap. rättegångsbalken (RB), dels i ett stort antal andra lagar, t.ex. lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL), lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen), polislagen (1984:387) och lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. (behandlingslagen). Regleringen i dessa andra författningar kan ibland överensstämma med utformningen av reglerna i RB men är ibland annorlunda utformad. I sådana fall gäller ifrågavarande särbestämmelse framför RB:s generella reglering.
I 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) finns det grundläggande skyddet för medborgarna mot kroppsliga ingrepp från det allmännas sida. Detta grundlagsskydd bildar utgångspunkten för utformningen av bestämmelserna om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Begränsningar i grundlagsskyddet får endast ske genom lag.
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning får användas i brottsutredande syfte när det finns misstankar om brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 11 och 12 §§ RB). Dessa tvångsmedel kan också komma i fråga för andra än brottsutredande ändamål, t.ex. för att förhindra att vapen, narkotika eller annat tas in på slutna institutioner av olika slag. Regler härom finns t.ex. i kriminalvårdslagstiftningen.
I den praktiska tillämpningen är det normalt inte några större problem att fastställa när kroppsvisitation eller kroppsbesiktning kan komma till användning. Vad som däremot har ansetts oklart och därigenom berett vissa problem är vad som närmare avses med kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning samt hur respektive tvångsmedel får användas.
Det finns också vissa problem avseende regleringen i speciallagstiftningen. Bl.a. saknas i kriminalvårdslagstiftningen klara regler när det gäller förutsättningarna för att hålla en intagen avskild från andra när en kroppsbesiktning skall genomföras.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag, som innebär att reglerna om kroppsvisitation och kroppsbesiktning i rättegångsbalken får en ny utformning.
Det föreslås en ny definition av begreppet kroppsvisitation, som bl.a. innebär att inte bara ett genomsökande av någons kläder, utan också genomsökande av vissa medhavda föremål, ryms inom begreppet. Härvid föreslås en begränsning till väskor, paket och andra föremål. Alla sådana föremål som någon har med sig, vare sig de är öppna eller låsta, skall kunna genomsökas vid en kroppsvisitation. Kroppsvisitation som enbart innebär undersökning av föremål som en kvinna har med sig föreslås kunna utföras av män.
Kroppsbesiktning föreslås också få en ny definition. Denna innebär att det inom begreppet kommer att rymmas inte bara undersökningar av kroppens yttre och inre, utan även av människokroppens produkter som har åtkommits vid provtagning. Förslaget innebär i den delen att begreppet "annan undersökning" mönstras ut ur rättegångsbalken. I princip skall alla typer av undersökningar och provtagningar falla under begreppet kroppsbesiktning. Förslaget innehåller också en regel om att den som skall genomgå en kroppsbesiktning skall kunna hållas kvar en kortare tid, högst tolv timmar, för att kroppsbesiktningen skall kunna genomföras.
Det föreslås att reglerna i KvaL och i behandlingslagen förtydligas så att det klart skall framgå att det vid genomförandet av en kroppsbesiktning finns möjlighet att hålla den undersökte avskild från andra.
Några ändringar föreslås inte beträffande förutsättningarna för att kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning skall få användas. Inte heller föreslås några ändringar vad gäller beslutsordningen.
I propositionen föreslås vidare att tullen skall få möjlighet att under vissa förutsättningar ta urinprov för att kontrollera om vederbörande har svalt narkotika och på så sätt försöker smuggla in den i landet.
I propositionen behandlas också vissa frågor som gäller restriktioner för häktade. Det föreslås en uttrycklig regel om att åklagarens möjligheter att besluta om inskränkningar i den häktades kontakter med omvärlden som huvudregel skall vara beroende av att rätten har givit tillstånd till det.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.
Överväganden
Smugglingen av narkotika mellan olika länder har under senare år alltmer kommit att ske genom s.k. intracorporala transporter, dvs. genom att narkotika förvaras och transporteras i kroppen. Detsamma gäller narkotikainförseln till anstalter och andra slutna institutioner. Denna form av narkotikasmuggling är av naturliga skäl mycket svår att upptäcka. I kampen mot narkotikabrottsligheten är det därför viktigt att de regler som står till buds är så lätthanterliga och effektiva som möjligt och att det inte råder någon tveksamhet kring vilka åtgärder den straffprocessuella regleringen medger. Samtidigt är det av största vikt att reglerna är utformade på ett sådant sätt att de uppfyller kraven på rättssäkerhet.
Begreppen kroppsvisitation och kroppsbesiktning förekommer i ett flertal författningar. Begreppen har givits skiftande innebörd i skilda lagstiftningsärenden. Förslagen i propositionen syftar till att klara ut begreppsanvändningen så att de oklarheter som för närvarande råder i görligaste mån försvinner.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om vikten av att begreppen kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning ges en enhetlig och konsekvent samt, så långt som möjligt, klar och tydlig avgränsning. Detta är angeläget såväl av principiella skäl, eftersom det rör sig om inskränkningar i grundlagsskyddet, som av praktiska skäl, eftersom tvångsmedlen används inom olika verksamhetsområden och tillämpas av många olika befattningshavare på skilda nivåer. Utskottet ställer sig också bakom tanken att det i RB skall finnas en enda definition av respektive begrepp och att regleringen i RB skall fungera som bas för regleringen i andra lagar. Utskottet tillstyrker i princip propositionens förslag i denna del.
Till enskildheter i lagförslagen återkommer utskottet i det följande.
Ytlig kroppsvisitation av kvinnor
I viss speciallagstiftning -- däremot inte i RB -- förekommer begreppet ytlig kroppsvisitation. Härmed avses en summarisk undersökning av någons kläder, bestående i att kontrollanten känner utanpå kläderna.
Enligt propositionen är huvudtanken i förslaget att det i RB skall finnas en enda definition av begreppet kroppsvisitation. Därför föreslås inte någon särskild definition i RB av begreppet ytlig kroppsvisitation.
I motion Ju7 (nyd) föreslås att det enligt RB skall vara tillåtet för en manlig polis att företa en ytlig kroppsvisitation av en kvinna.
Enligt gällande ordning i RB (28 kap. 13 § tredje stycket) får kroppsvisitation av kvinnor inte verkställas eller bevittnas av annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska. I denna del föreslås ingen ändring i propositionen. I vissa lagar, t.ex. i KvaL, finns härutöver regler som tillåter att män undersöker kvinnors väskor och liknande. Enligt propositionen finns ett fortsatt behov av sådana undantagsregler.
För att uppnå en enhetlig begreppsbildning föreslås i propositionen en generell reglering i RB av undersökning av medhavda föremål, t.ex. väskor. Innebörden av detta förslag är att alla föremål som någon har med sig skall få undersökas av såväl kvinnor som män. Däremot skall, enligt förslaget, allt som den undersökte bär på sig fortfarande omfattas av huvudregeln.
Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget i denna del.
Vad härefter gäller yrkandet i motion Ju7 konstaterar utskottet först att begreppet ytlig kroppsvisitation inte förekommer i RB. Någon särskild reglering av mäns rätt att genomföra ytlig kroppvisitation av kvinnor erfordras alltså inte. Utskottet vill tillägga att också en ytlig kroppsvisitation kan upplevas som mycket integritetskränkande. Det finns således flera skäl att ta avstånd från den i motion Ju7 föreslagna ordningen, och utskottet avstyrker bifall till den.
Klotter
För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter och liknande skadegörelse föreslog regeringen i proposition 1987/88:143 om ändring i brottsbalken m.m. en bestämmelse om förverkande av föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en regel om kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken polisen under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte skulle ges rätt att söka efter sådana föremål.
Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel men avstyrkte förslaget om kroppsvisitation under hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten (1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde utskottet dock att arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att söka efter sprayburkar, borde fortsätta.
I den nu aktuella propositionen anförs att det inte är realistiskt eller ändamålsenligt med en särlösning om kroppsvisitation för just klotterutrustning och liknande. Något förslag beträffande detta läggs således inte fram.
I motion Ju7 föreslås att riksdagen åter prövar frågan om att i polislagen införa en bestämmelse om kroppsvisitation för att förhindra skadegörelse i form av t.ex. klotter.
Utskottet har, beträffande den föreslagna ordningen i polislagen, i dag ingen annan uppfattning än den som redovisades i det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13). Med hänsyn härtill och till vad som anförs i den nu aktuella propositionen avseende klotterutrustning avstyrker utskottet bifall till motion Ju7 i den delen.
I motion Ju715 (s) anförs att det bör vara möjligt att beslagta sprayburkar om misstanke finns att de skall användas för klotter på offentliga platser. I motionen anförs vidare att det bör undersökas om handeln kan gå över till att sälja färgsprayburkar över disk.
Förverkande av färgburkar, sprayflaskor eller andra föremål som har använts vid skadegörelse kan ske med stöd av 36 kap. 2 § brottsbalken. I det nämnda lagstiftningsärendet infördes även en möjlighet att förverka föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. Förutsättningen för förverkande enligt detta lagrum är att föremålen har påträffats under omständigheter som ger uppenbar anledning att befara att de skall komma till användning vid sådana brott (36 kap. 3 § p 3).
I nyssnämnda lagstiftningsärende (prop. 1987/88:143, JuU13, rskr. 145) förordade utskottet även olika åtgärder utanför lagstiftningens område som skulle kunna vidtas för att stävja den vandalisering som klottret utgör. Bl.a. pekade utskottet på att en mycket stor andel av den färg som används vid klotter åtkommits genom tillgrepp i butiker. Detta visade, enligt utskottet, på behovet av fortsatta åtgärder från handelns sida i fråga om hantering och saluhållande av sprayburkar, färgpennor och liknande för att förebygga sådana tillgrepp. Enligt utskottet skulle det ankomma på regeringen att ta lämpliga initiativ för att effektivt förverkliga utskottets olika förslag, t.ex. anordnande av överläggningar med handelns organisationer.
Under hösten 1991 arrangerade Justitiedepartementet en särskild hearing angående utveckling av åtgärder för att förebygga klotter. Vid hearingen deltog företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Från många håll redovisades olika ambitiösa förebyggande åtgärder som vidtagits av såväl myndigheter som företag och andra som varit särskilt utsatta för klotter. Allmänt sett föreföll problemen ha minskat något, även om vissa deltagare ansåg att det fanns tecken på att problemen kunde öka (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 38).
Utskottet konstaterar att den möjlighet till förverkande som efterlyses i motion Ju715 finns. I den delen är motionen således tillgodosedd. Inte heller i övrigt finns anledning till något uttalande från riksdagens sida. Motion Ju715 avstyrks.
Tvångsmedicinering
Enligt propositionsförslaget skall med kroppsbesiktning avses undersökning av kroppens yttre och inre samt tagande av prov från kroppen och undersökning av sådana prov.
I motion Ju7 föreslås att begreppet kroppsbesiktning skall omfatta även åtgärder i form av medicinering med kräkmedel samt magpumpning.
I den promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning m.m. som ligger till grund för propositionsförslagen föreslås att den misstänkte mot sin vilja skall kunna medicineras om detta påtagligt skulle underlätta möjligheterna att utföra en kroppsbesiktning.
Under remissbehandlingen påtalades från flera håll att tvångsmedicinering går utöver vad som kan anses vara tillåtet med hänsyn till det kroppsliga integritetsskyddet i RF.
I propositionen (s. 48) anförs bl.a. att det är ett mycket allvarligt ingrepp i den kroppsliga integriteten att utsätta någon för tvångsmedicinering och att mycket starka skäl krävs för att i RB införa en sådan möjlighet. Enligt departementschefen måste vid en sådan bedömning brottsbekämpande effektivitetshänsyn träda tillbaka. Något förslag om tvångsmässig medicinering läggs därför inte fram i propositionen.
Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju7 i denna del.
Det kan tilläggas att frågor om samtycke i samband med tvångsmedelsanvändning för närvarande utreds av Polisrättsutredningen (tilläggsdir. 1993:33).
Övrigt
Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på ett behov av korrigering i 19 § varusmugglingslagen. Ändringen bör göras på det sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen och motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 1, res. 1 (nyd)
2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 2, res. 2 (nyd)
3. beträffande övriga åtgärder mot klotter att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju715,
4. beträffande tvångsmedicinering att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 3, res. 3 (nyd)
5. beträffande varusmugglingslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling med den ändringen att i 19 § första stycket, tredje meningen, orden "tull- eller gränsbevakning" byts ut mot "tulldistrikt" och ordet "bevakningschefens" byts ut mot "myndighetschefens",
6. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i rättegångsbalken, b) lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, c) lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl., d) lag om ändring i polislagen (1984:387), e) lag om ändring i tullagen (1987:1065), f) lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
Stockholm den 18 november 1993
På justitieutskottets vägnar
Lars-Erik Lövdén
I beslutet har deltagit: Lars-Erik Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Nils Nordh (s), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Christel Anderberg (m), Alf Eriksson (s), Sven-Olof Petersson (c) och Tomas Högström (m).
Reservationer
1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "till den" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget såvitt det avser den föreslagna regleringen beträffande undersökning av medhavda föremål. Däremot anser utskottet det befogat att, när det gäller föremål som den undersökte bär på sig, tillåta en manlig polis att genomföra en ytlig kroppsvisitation av en kvinna i likhet med vad som gäller enligt polislagen. För detta talar såväl praktiska som kostnads- och effektivitetsskäl. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag i denna del. Vad utskottet nu i anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "den delen" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att det i propositionen inte läggs fram något förslag om reglering i RB angående kroppsvisitation för klotterutrustning och liknande kan det nu, enligt utskottets mening, finnas skäl att åter överväga frågan om att i stället införa en sådan möjlighet i polislagen. En sådan reglering skulle lämpligen kunna utformas så att den korresponderar med bestämmelsen i 36 kap. 3 § punkt 3 BrB. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med ett sådant förslag. Vad utskottet nu i anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Tvångsmedicinering (mom. 4)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "1933:33)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i och för sig uppfattningen i propositionen att mycket starka skäl krävs för att införa en möjlighet till tvångsmedicinering. Medicinering är dock i vissa fall en nödvändighet för att genomföra ett beslut om kroppsbesiktning, och i dag förekommer också att medicinering sker i dessa fall. Därför är det, enligt utskottets mening, rimligt att en sådan åtgärd regleras i RB, inte minst med hänsyn till den enskilde individen. Frågan bör utredas med sikte på ett snabbt förslag. Detta bör kunna ske inom ramen för Polisrättsutredningens arbete. Regeringen bör utfärda tilläggsdirektiv härom. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tvångsmedicinering att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 2 Utskottet 2 Inledning 2 Bakgrund 2 Propositionens huvudsakliga innehåll 3 Överväganden 4 Ytlig kroppsvisitation av kvinnor 5 Klotter 5 Tvångsmedicinering 7 Övrigt 7 Hemställan 7 Reservationer 8 1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1) 8 2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2) 9 3. Tvångsmedicinering (mom. 4) 9 Bilaga Lagförslagen 11 Rättelse av lagtext; 27 kap. 4 § andra och tredje styckena. Föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §. Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.