Krigsmaterielexporten
Betänkande 1997/98:UU3
Utrikesutskottets betänkande
1997/98:UU03
Krigsmaterielexport
Innehåll
1997/98 UU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1996, vilken föreslås bli lagd till handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner som har väckts med anledning av skrivelsen samt ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Motionerna rör huvudsakligen redovisningsfrågor, lagstiftningen rörande krigsmaterielexport, arbetet syftande till en europeisk uppförandekod för sådan export, följdleveransbegreppets tolkning, försvarsindustriellt samarbete samt svensk krigsmaterielexport till enskilda stater och områden. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogade 11 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Skrivelsen Regeringen yrkar i skrivelse 1996/97:138 att riksdagen tar del av Redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten år 1996.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1996/97:138 1996/97:U24 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige, i arbetet med att ?på längre sikt nå ökad samsyn? med andra EU-stater, skall driva en egen och oberoende vapenexportpolitik som inte tar intryck av vilka exporttillstånd som andra EU-stater beviljar utan helt utgår från de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommande skrivelser måste innehålla en redogörelse för antalet ärenden som överlämnats till regeringen, skälet till överlämnandet och det totala värdet av de ärenden som avgjorts av regeringen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör genomföras en extra granskning om huruvida ISP har levt upp till riksdagens beslut om att principiellt betydelsefulla ärenden skall överlämnas till regeringen för avgörande, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av krigsmaterielexporten, per land och underkategori, liksom i Norge, 5. att riksdagen begär att regeringen i skrivelse också redovisar summan av alla exporttillstånd, fördelade land för land, som har beviljats under året, 6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur Sverige ytterligare skall kunna utöka offentligheten kring den svenska krigsmaterielexporten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av krigsmateriel till länder som grovt kränkt de mänskliga rättigheterna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Bahrein, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Bangladesh, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Brasilien, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Indien, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Indonesien, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Republiken Korea, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Oman, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Pakistan, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Singapore, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Tunisien, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaterielexport till Venezuela, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande redovisning av tillverkningsrättsavtal och samarbetsavtal. 1996/97:U25 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kontinuerlig utvärdering av huruvida de länder till vilka krigsmaterielexport sker uppfyller kriterierna i riktlinjerna för denna export, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vapenexport till Indonesien, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva frågan om att begränsa vapenexporten till de stater som sänder fullständig information till det internationella registret, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn på krigsmaterielexport utifrån de svenska riktlinjerna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringens skrivelse också skall innehålla uppgifter om vilket huvudområde i krigsmaterielförteckningen exporten till olika länder avser. 1996/97:U26 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon åtskillnad i riktlinjer mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser inte görs, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU-sammanhang måste verka för en mer restriktiv hållning i frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samma riktlinjer skall gälla för Övrig krigsmateriel som för Krigsmateriel för strid, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska regler skall gälla vid samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder när det gäller export av krigsmateriel, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Indonesien, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Indien och Pakistan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp av krigsmaterielexporten till Brasilien, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Malaysia, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Thailand, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Venezuela, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Singapore, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Bahrein, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Sydkorea, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Bangladesh,
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997/87 1997/98:U303 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det disharmoniska förhållandet mellan svensk nedrustningspolitik och svensk vapenexportpolitik, 1997/98:U402 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige i EU driver på frågan om en uppförandekod för EU-ländernas vapenexport. 1997/98:U403 av Ola Karlsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av harmonisering av regelverk för vapenexport, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av försvarsindustriellt samarbete i Europa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en stark svensk försvarsindustri. 1997/98:U404 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagande av en uppförandekod inom EU för vapenexport som ett bidrag till strävandena att begränsa internationella vapenhandeln. 1997/98:U405 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvarsindustrins villkor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete på försvarsmaterielområdet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den försvarsindustriella betydelsen av en ökad internationell samverkan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av lagen om krigsmaterielexport, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuell översyn av lagen om krigsmaterielexport, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast organisation för exportstöd, 8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om försvarsindustrins förutsättningar och villkor i enlighet med vad som anförts i motionen, 1997/98:U406 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska försvarsindustrins betydelse, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tillnärmning på nordiskt plan av lagstiftning och praxis för krigsmaterielexport och om ett närmare samarbete inom området försvarsmateriel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet följdleverans och dess räckvidd behöver tydliggöras och att mänskliga rättigheter måste beaktas. 1997/98:U410 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en uppförandekod för europeisk krigsmaterielexport. 1997/98:U411 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktiv vapenexport, 1997/98:U415 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den internationella vapenhandeln, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv kapacitet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan materiel som de största exportföretagen själva anser vara ?försvarsmateriel? omfattas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmateriel- export, också vid export av komponenter, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall vara tillåtet med produktutveckling enbart för exportmarknaden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som ?följdleveranser?, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger fortsatt export om köparen kommer i krig, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indonesien, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indien och Pakistan, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Gulfstaterna i Mellanöstern, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter och reservdelar till smugglade krigsmaterielsystem. 1997/98:U620 av Eva Goës m.fl. (mp, c, fp, v, kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för all vapenexport och följdleveranser till Indonesien, 1997/98:U633 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, v, mp, kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen vapenexport, ej heller följdleveranser, till Indien och Pakistan skall tillåtas från svensk sida, 1997/98:U635 av Eva Zetterberg m.fl. (v, c, mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i samband med ställningstaganden rörande vapenexporten till Pakistan allvarligt beaktar de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter som begås i landet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i samband med vapenexporten till Pakistan särskilt skall ta hänsyn till den nya hårdare lagstiftning som vidgar möjligheterna till än mer omfattande brott mot mänskliga rättigheter i Pakistan, 1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör gå i täten för upprättandet av en uppförandekod för europeisk vapenexport,
Utskottet
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Ärendets beredning i utskottet Inför arbetet med detta betänkande har utskottet tagit del av en föredragning av statssekreteraren i Utrikesdepartementet Gunnar Lund, som tillsammans med medarbetare från departementet redogjort för innehållet i regeringens skrivelse och närliggande frågor.
Bakgrund och sammanfattning av skrivelsen Regeringen framhåller inledningsvis i skrivelsen att krigsmaterielexporten är nödvändig för att Sverige skall kunna fullfölja sin säkerhetspolitiska linje. En tredjedel av försvarsindustrins leveranser under perioden 1992-1996 utgjorde export. Krympande marknader, hårdare internationell konkurrens och en fragmenterad marknad i Europa, i kombination med stigande kostnader för produkt-utveckling, skapar ett behov av ett ökat försvarsindustriellt samarbete i Europa. Utförseln av krigsmateriel under år 1996 minskade med 6,8 % eller från 3 313 miljoner kronor år 1995 till 3 087 miljoner kronor år 1996. Räknat i fasta priser minskade exporten med 6,2 % år 1996 jämfört med år 1995. Den svenska utförseln av krigsmateriel motsvarade 0,54 % av den totala svenska varuexporten år 1996. ISP och regeringen har under år 1996 beviljat utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till ett värde av 2 859 miljoner kronor, varav 662 miljoner kronor avser krigsmateriel för strid och 2 197 miljoner kronor övrig krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 56,3 % år 1996 jämfört med år 1995.
Lagen om krigsmateriel Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. I proposition 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet skulle inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter eller varor med dubbla användningsområden, s.k. dual use-produkter. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den nya myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter (ISP), påbörjade sin verksamhet den 1 februari 1996. Tillverkning av krigsmateriel kräver ISP:s tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan är tillståndspliktig.
Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. För kategorin krigsmateriel för strid gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel, gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
Inspektionen för strategiska produkter Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas fr.o.m. den 1 februari 1996 av ISP. Myndigheten har dock skyldighet att lämna över ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt till regeringens prövning. ISP handlägger också frågor rörande anbudsförfaranden, utlandssamverkan och företagens rapporteringsskyldighet beträffande leveranser av krigsmateriel. Myndigheten är självfinansierad, via avgifter som tas ut av de tillverkande företagen beräknade på det fakturerade värdet överstigande 2,5 miljoner kronor per år. Antalet ärenden avseende utförsel uppgick under år 1996 till 1 923, varav 142 hade överförts från tidigare år, 549 avsåg varor med dubbla användningsområden, 131 kom från vapenhandlare och 49 var s.k. transiteringar.
Exportkontrollrådet Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av proposition 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten av ISP. I Exportkontrollrådet är samtliga riksdagspartier representerade. Exportkontrollrådet, som har tio ledamöter, sammanträder på kallelse av chefen för ISP, krigsmaterielinspektören. Rådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt viktiga ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna fullständig insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom att samtliga utförselbeslut för export fortlöpande redovisas.
Internationella frågor
FN-registret och internationell öppenhet om vapenöverföringar Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Registret omfattar sju vapenkategorier. Utrikesdepartementet sammanställer för Sveriges del dessa uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN. Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för större öppenhet om vapentransfereringar generellt. I Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 55 länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN- registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s generalsekreterare har EU uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna uppgifter även om innehav och egen produktion av den krigsmateriel som omfattas av registret i syfte att göra detta mera användbart. Sverige har för första gången lämnat denna typ av uppgifter till registret 1997. En översyn av registret sker under 1997.
Wassenaararrangemanget och andra exportkontrollarrangemang Vid ett möte i Wien i juli 1996 under ordförandeskap av den svenske krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman kunde 33 länder (huvudsakligen OECD- kretsen samt bl.a. Ryssland och andra länder i Central- och Östeuropa) komma överens om den text som ligger till grund för det nya exportkontrollsystemet Wassenaararrangemanget (WA). Detta är i princip öppet för alla länder och har till huvuduppgift att hindra spridning av både vapen och varor med dubbla användningsområden, som kan ha militärt destabiliserande verkan och hota internationell och regional fred och säkerhet. Arrangemanget utgör ett politiskt åtagande, där deltagande länder även fortsatt behåller inflytandet över exportkontrollen. Avsikten är att genom informationsutbyte och diskussion om känsliga regioner utveckla en samsyn i fråga om utvecklingstendenser och risker i handeln med dessa produkter. Fr.o.m. den 1 november 1996 är informationsutbytet obligatoriskt. Sverige deltar även i övriga existerande exportkontrollarrangemang, nämligen Nuclear Suppliers´ Group (NSG), den s.k. Australiengruppen (AG) och Missilteknologikontrollarrangemanget (MTCR). Syftet med dessa är att förhindra, eller åtminstone försvåra, spridning av massförstörelsevapen och dess bärare, dvs. kärnvapen (NSG), biologiska och kemiska vapen (AG) samt missiler (MTCR).
Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) sker ett informationsutbyte om exportkontrollfrågor. Detta sker regelbundet inom en rådsarbetsgrupp ansvarig för frågor rörande export av konventionella vapen (COARM). Inom COARM inriktades arbetet under 1996 på att söka konkretisera uttolkningen och tillämpningen av åtta gemensamt identifierade kriterier avseende krigsmaterielexport. Dessutom sker ett visst informationsutbyte avseende enskilda mottagarländer. Samarbetet inom EU baseras på att varje medlemsstat har sin egen nationella lagstiftning i fråga om krigsmaterielexport. Artikel 223 i EG-fördraget gör det möjligt för medlemsstaterna att undanta produktion och handel med krigsmateriel från EU:s gemensamma regler. Dessutom diskuteras möjligheterna att förenkla intern EU-handel med krigsmateriel. Detta sker inom en tillfälligt upprättad arbetsgrupp (POLARM).
Försvarsindustrin och internationellt samarbete på krigsmaterielområdet Sverige har ett väl utvecklat samarbete med USA och därmed betydande försvarsindustriella intressen att slå vakt om. Likaså finns en stor och växande potential i det europeiska samarbetet. Sveriges roll däri har fått ökad aktualitet genom den diskussion som förs inom EU-kretsen om ett utvidgat samarbete på försvarsmaterielområdet. Det är därför, framhålls det i skrivelsen, angeläget att skapa förbättrade möjligheter för svensk försvarsindustri att delta på likvärdiga villkor i denna europeiska omstrukturering. För att detta internationella samarbete skall komma till stånd krävs bl.a. att svensk industri och svenska myndigheter kan bidra med kvalificerade tekniska kunskaper. Av särskild betydelse är också att myndighetsstöd lämnas i sådan art och omfattning att samarbetet underlättas. Det kan vara fråga om beställarsamverkan, utbildningsstöd eller att en formell ram för samarbetet upprättas. Under 1996 inrättades en interdepartemental samrådsgrupp på statssekreterarnivå för att behandla övergripande försvarsindustrifrågor och exporten av försvarsmateriel.
Utvecklingen av internationell handel med krigsmateriel Ur global synvinkel har den svenska krigsmaterielexporten under senare år svarat för en andel mellan 0,5 och knappt 3,0 % av världshandeln beroende på vilken statistik som används. Enligt uppgifter från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) svarade Sverige för 1,19 % av världsexporten av s.k. tyngre konventionella vapen år 1996 jämfört med 0,75 % år 1995. För femårsperioden 1992-1996 uppgick motsvarande svenska andel till i genomsnitt 0,56 %, vilket motsvarade en 14:e plats bland världens vapenexportörer. Under samma period hade USA den största utförseln med en genomsnittlig andel på 51,72 % närmast följt av Ryssland med 12,97, Tyskland med 7,31, Storbritannien med 6,12, Frankrike med 5,42, Kina med 3,67 och Nederländerna med 1,84 %. Enligt SIPRI minskade världshandeln med dessa vapen med 0,9 % i fasta priser mellan år 1995 och år 1996.
Svensk krigsmaterielexport år 1996
Beviljade utförseltillstånd Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i utförselärenden i första hand av ISP, utom i de ärenden som bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, vilka skall överlämnas till regeringen för avgörande. Av tabell 1 nedan framgår det sammanlagda värdet av beviljade utförseltillstånd beräknat i löpande och fasta priser.
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd[1], [2] för försäljning under åren 1989-1996 i löpande priser och i 1990 års prisnivå[3] jämte den procentuella volymförändringen ----------------------------------------------------------------- |År |Värde i |Värde i |Ändring i fasta | | |löpande priser |fasta priser |priser i % | | |mkr |mkr |jämfört med | | | | |föregående år | -----------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------- |1989 |7 245 | | | | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |1990 |2 869 | | |2 869 | | | | | | -------------------------------------------------------------------- |1991 |2 487 | | |2 396 | | | - | | | | | | | | | | |16 | | | -------------------------------------------------------------------- |1992 |2 992 | | |2 877 | | | + 20 | | | -------------------------------------------------------------------- Summa KS[4] ÖK[5] Summa KS ÖK Summa KS ÖK -------------------------------------------------------------------- |1993 |6 106 |1 942 |4 164 |5 319 |1 692 |3 627 | - | - | -| -------------------------------------------------------------------- |1994 |4 268 |1 991 |2 277 |3 604 |1 682 |1 923 | - | - | -| | | | | | | | | 32 | 1 | 47| -------------------------------------------------------------------- |1995 |6 543 |2 011 |4 532 |5 399 |1 659 |3 739 | + 50 | - | + 94| | | | | | | | | | 1 | | -------------------------------------------------------------------- |1996 |2 859 | |2 197 |2 374 | |1 825 | - | - | -| | | | 662 | | | 550 | | 56 | 67 | 51| -------------------------------------------------------------------- | |(- |(- |(- | | | | | | | | |56,3 |67,1 |51,5 | | | | | | | | |%) |%) |%) | | | | | | | --------------------------------------------------------------------
Faktiska leveranser Tabell 2 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1990 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport. Under år 1996 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 136 miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 951 miljoner kronor, dvs. tillsammans 3 087 miljoner kronor. Jämfört med år 1995 minskade exporten av krigsmateriel under år 1996 med 6,8 %. Räknat i fasta priser minskade exporten av krigsmateriel med 6,2 %.
**FOOTNOTES**
[1]: Angivna värden för åren 1989-1995 har korrigerats med hänsyn till upptäckten att vissa utförseltillstånd dubbelregistrerats.
[2]: Inkluderar värdet av regeringsbeslut under januari 1996, innan den nya myndigheten upprättades, samt värdet av beslut som överlämnats till regeringen från ISP.
[3]: Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts.
[4]: KS=Krigsmateriel för strid.
[5]: ÖK=Övrig krigsmateriel. Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1987-1996 i löpande priser och 1990 års prisnivå [6], m.m.
------------------------------------------------------- |År |Sveriges|Krigsmaterielexport| | | | | |totala | | | | | ------------------------------------------------------- | |varuexport|löpande |andel |fasta |ändring| | |(löp.priser)|priser |av |priser |i | | |mkr |mkr |varuexp|mkr |fasta| | | | |%. | |priser| | | | | | |% | ------------------------------------------------------- |1987| | | | | | | |281 433 |4 427 |1,57 | - | - | ------------------------------------------------------- |1988| | | | | | | |304 782 |6 155 |2,02 | - | - | ------------------------------------------------------- |1989| | | | | | | |332 580 |6 005 |1,81 | - | - | ------------------------------------------------------- |1990| | | | | | | |339 850 |3 327 |0,98 |3 327 | - | ------------------------------------------------------- |1991| | | | | | | |332 779 |2 705 |0,81 |2 606 |-21,6| ------------------------------------------------------- |1992| | | | | | | |326 031 |2 753 |0,84 |2 647 |+ 1,6| ------------------------------------------------------- | | | | | | | | | | | |Summa|KS |ÖK | | | | ------------------------------------------------------- |1993| | | | | | | | | |388 290 |2 |1 |1 |0,74 |2 494 |- | | | |863 |216 |647 | | | | ------------------------------------------------------- |1994| | | | | | | | | |471 602 |3 |1 |1 |0,68 |2 687 |+ 7,7| | | |181 |347 |834 | | | | ------------------------------------------------------- |1995| | | | | | | | | |567 |3 |1 |2 |0,58 |2 733 |+ 1,7| | |836[7] |313 |148 |165 | | | | ------------------------------------------------------- |1996| | | | | | | | | |566 |3 |1 |1 |0,54 |2 564 |- | | |480[8] |087 |136 |951 | | |6,2 | ------------------------------------------------------- | | | | | | | | | | |(-6,8 |(- |(- | | | | | | |%) |1,0 |9,9 | | | | | | | |%) |%) | | | | | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- Det sammanlagda värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall inte utnyttjas helt.
**FOOTNOTES**
[6]: Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts.
[7]: Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1995 har i årets sammanställning korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1995/96:204 om krigsmaterielexporten år 1995. Korrigeringen innebär att krigsmaterielens andel av den totala varuexporten reducerats från 0,59 % till 0,58 %.
[8]: Preliminär uppgift för varuexporten år 1996.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1995-1996 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden
------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- Krigsmateriel för strid 1995 1996
KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0 KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 80 111 KS3 Ammunition 65 147 KS4 Robotar, raketer, torpeder, bomber172 501 KS5 Eldledningsutrustning 113 146 KS6 ABC-stridsmedel 0 1 KS7 Krut och sprängämnen 78 109 KS8 Krigsfartyg 580 28 KS9 Stridsflygplan 0 0 KS10 Stridsfordon 60 94 KS11 Riktade energivapen 0 0
----------------------------------------- | SUMMA KS| |1 148 1 136 | -----------------------------------------
Övrig krigsmateriel
ÖK21 Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m.2 1 ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar m.m.97 47 ÖK23 Övningsammunition m.m. 237 299 ÖK24 Övningsraketer, röjningsutrustning m.m.3095 ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m.658 311 ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 2 12 ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 0 0 ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 146 213 ÖK29 Flygplan utformade för militärt bruk m.m.133144 ÖK30 Fordon utformade för militärt bruk m.m.161218 ÖK31 Riktade energivapen 0 0 ÖK32 Fortifikationer 0 0 ÖK33 Elektronisk utrustning för militärt bruk146186 ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk utrustning00 ÖK35 Övningsmateriel 541 323 ÖK36 Tillverkningsutrustning 11 101 ÖK37 Programvara 2 1
------------------------------------------ | SUMMA ÖK| |2 165 1 951 | ------------------------------------------ Geografisk fördelning Sammanställningen i tabell 4 ger vid handen att Nordens och övriga Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en något ökande tendens under år 1996. Medan denna andel uppgick till 42 % år 1994, hade den gått ned till 36 % år 1995 men ökat till 44 % år 1996. Samtidigt hade Asiens andel minskat från 38 % år 1994 och 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Nordamerikas andel gick ned från 22 % år 1995 till 20 % år 1996. Regeringen framhåller i skrivelsen att några mera långtgående slutsatser om utvecklingstendenserna på området knappast kan dras av dessa förändringar.
Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1994-1996[9] ___________________________________________________ 1994 1995 1996 ___________________________________________________ ----------------------------------------------- | |Tot |KS |ÖK |Tot|KS |ÖK |Tot|KS |ÖK| ----------------------------------------------- |Norden |18 |10 |24 |15 |14 |15 |19 |21 |18| ----------------------------------------------- |Övriga | | | | | | | | | | ----------------------------------------------- |Västeuropa|24 |23 |25 |21 |16 |24 |25 |23 |25| ----------------------------------------------- |Central- | | | | | | | | | | |och | | | | | | | | | | ----------------------------------------------- |Östeuropa | 0 |0 |0 |0 |1 |1 |0 |1 |0| ----------------------------------------------- |Nordamerika|13 |13 |12 |22 |7 |30 |20 |11 |24| ----------------------------------------------- |Latinamerika|1 |1 |1 |1 |2 |0 |9 |15 |5| ----------------------------------------------- |Australien| | | | | | | | | | |och | | | | | | | | | | ----------------------------------------------- |Nya | 6 |2 |9 |4 |5 |4 |7 |4 |8| |Zeeland | | | | | | | | | | ----------------------------------------------- |Asien |38 |51 |28 |36 |55 |26 |20 |24 |18| ----------------------------------------------- |Afrika | 1 |1 |1 |0 |1 |0 |0 |0 |0| ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- |Antal |46 | | |45 | | |48 | | | |länder | | | | | | | | | | -----------------------------------------------
Under år 1996 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 48 länder jämte Förenta nationerna. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. I tabell 5 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1994-1996. Helt dominerande mottagare av svensk krigsmateriel är OECD-länderna i Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Under år 1996 svarade dessa för 71 % av utförseln mot 62 % år 1995. Asiens andel minskade under samma period från 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Jämfört med år 1993 har dock en kraftig förskjutning skett. Medan OECD-länderna då svarade för hela 84 % av exporten och Asien för enbart 14 %, skedde 1994 en förändring på så sätt att OECD-ländernas andel minskade till 61 %, samtidigt som Asiens andel ökade till 38 %. Denna utveckling bröts dock under år 1996. Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1996 USA med 562,3 miljoner kronor följt av Norge med 353,9 miljoner kronor, Tyskland med 338,8 miljoner kronor, Österrike med 235,8 miljoner kronor, Australien med 211,6 miljoner kronor, Pakistan med 189,7 miljoner kronor och Danmark med 186,3 miljoner kronor.
**FOOTNOTES**
[9]: Utförsel till Förenta nationerna är ej medtagen i redovisningen.
Tabell 5. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1994-1996 fördelad på länder ---------------------------------------------------------------------- | |1994 | | |1995 | | |1996 | | | ---------------------------------------------------------------------- | | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa| ---------------------------------------------------------------------- |Amerikas |94,5 |134,1|228,6 |56,2 |461,9 |518,1 |108,1 |454,1|562,3| |förenta | | | | | | | | | | |stater | | | | | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Australien|23,0 |165,8|188,8 |58,8 |80,6 |139,4 |47,6 |164,1|211,6| ---------------------------------------------------------------------- |Bahrain |- |3,0 | 3,0 |- |- |- |- |2,1 | 2,1| ---------------------------------------------------------------------- |Bangladesh|- |0,3 | 0,3 |- | 1,7 | 1,7 | 3,5 |0,0 | 3,5| ---------------------------------------------------------------------- |Belgien |38,6 |4,3 |42,9 | 0,0 | 5,8 | 5,8 | 0,7 |12,4 |13,1| ---------------------------------------------------------------------- |Brasilien| 6,8 |4,8 |11,6 |21,9 | 8,8 |30,6 |81,7 |101,8|183,5| ---------------------------------------------------------------------- |Canada |87,6 |77,2 |164,8 |22,0 |189,9 |211,9 |18,9 |21,3 |40,3| ---------------------------------------------------------------------- |Danmark |11,5 |45,7 |57,2 |54,9 |51,8 |106,7 |100,8 |85,5 |186,3| ---------------------------------------------------------------------- |Finland | 2,8 |58,3 |61,1 | 1,8 |120,1 |122,0 | 1,3 |54,7 |56,0| ---------------------------------------------------------------------- |Frankrike| 0,6 |42,6 |43,2 | 0,3 |21,3 |21,6 | 0,6 |12,3 |12,9| ---------------------------------------------------------------------- |Förenade |- |15,5 |15,5 |- | 0,1 | 0,1 |- |1,1 | 1,1| |Arabemiraten| | | | | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Förenta |- |0,7 | 0,7 |- | 5,2 | 5,2 |- |7,6 | 7,6| |nationerna| | | | | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Indien |- |158,4|158,4 |- |117,3 |117,3 |- |147,7|147,7| ---------------------------------------------------------------------- |Indonesien|11,7 |0,8 |12,5 |- |- |- |59,9 |4,6 |64,5| ---------------------------------------------------------------------- |Irland |- |0,5 | 0,5 | 2,5 | 0,1 | 2,6 | 0,3 |2,5 | 2,8| ---------------------------------------------------------------------- |Italien | 1,6 |2,6 | 4,2 | 0,8 | 2,5 | 3,3 | 0,9 |7,5 | 8,4| ---------------------------------------------------------------------- |Japan |- |18,7 |18,7 |- |27,8 |27,8 | 0,2 |14,0 |14,2| ---------------------------------------------------------------------- |Kina |- |- |- |- | 2,4 | 2,4 |- |- |- | ---------------------------------------------------------------------- |Republiken|- |5,4 | 5,4 |- | 7,9 | 7,9 |- |12,9 |12,9| |Korea | | | | | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Kuwait |- |8,0 | 8,0 |- |- |- |- |- |- | ---------------------------------------------------------------------- |Litauen |- |- |- |- |- |- | 5,8 |0,8 | 6,6| ---------------------------------------------------------------------- |Malaysia |33,3 |90,5 |123,8 |16,4 |70,2 |86,6 |29,7 |31,2 |60,9| ---------------------------------------------------------------------- |Mexico |- |2,0 | 2,0 |- |- |- |- |- |- | ---------------------------------------------------------------------- |Nederländerna|1,3|12,0|13,3 |28,4 | 8,6 |37,0 |24,5 |7,6 |32,1| ---------------------------------------------------------------------- |Norge |113,5 |349,0|462,5 |98,4 |157,2 |255,6 |134,9 |219,0|353,9| ---------------------------------------------------------------------- |Nya | 0,0 |6,7 | 6,7 | 0,3 | 1,7 | 2,0 | 2,8 |1,1 | 3,9| |Zeeland | | | | | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Oman |- |2,2 | 2,2 |- |- |- |- |0,3 | 0,3| ----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------- | | | | | | | | | | | | |1994 | | |1995 | | |1996 | | | | | | | | | | | | | | | | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa| | | | | | | | | | | | ----------------------------------------------------------------------- | | | | | | | | | | | |Pakistan |57,1 |0,9 |58,0 |35,9 | - |35,9 |177,0 |12,8 |189,7| ----------------------------------------------------------------------- |Polen | - |0,0 | 0,0 | 7,0 | 1,2 | 8,1 | 1,9 | - | 1,9| ----------------------------------------------------------------------- |Portugal | - | - | - | - | 0,1 | 0,1 | 1,2 | 0,1 | 1,3| ----------------------------------------------------------------------- |Schweiz |40,0 |15,0 |55,1 | 4,1 |14,9 |19,0 | 4,9 |29,9 |34,8| ----------------------------------------------------------------------- |Singapore|580,6 |155,2|735,8 |582,0 |92,7 |674,8 | 2,8 |85,5 |88,3| ----------------------------------------------------------------------- |Spanien | 0,0 |2,5 | 2,5 | 0,4 | 2,5 | 2,9 | 1,7 | 6,8 | 8,5| ----------------------------------------------------------------------- |Storbritannien|2,1|226,1|228,2|0,7 |291,4 |292,1 | 2,9 |65,6 |68,5| ----------------------------------------------------------------------- |Thailand | - |53,8 |53,8 | 1,9 |238,0 |239,9 | 2,4 |34,7 |37,0| ----------------------------------------------------------------------- |Tunisien | 8,9 |11,0 |19,9 | 9,3 | 4,4 |13,7 |- | 2,5 | 2,5| ----------------------------------------------------------------------- |Tyskland | 4,5 |72,2 |76,7 |59,6 |124,4 |184,0 |46,8 |292,0 |338,8| ----------------------------------------------------------------------- |Uruguay | - |2,0 | 2,0 | - | - | - | - | - | -| ----------------------------------------------------------------------- |Venezuela| - | - | - | - | 0,0 | 0,0 |89,4 | - |89,4| ----------------------------------------------------------------------- |Österrike|226,9 |84,7 |311,6 |85,0 |49,9 |134,8 |182,1 |53,8 |235,8| ----------------------------------------------------------------------- |Övriga | - |1,3[10]|1,3 | - |2,7[11]|2,7 |0,8[12]|1,3[13]|2,1| |länder | | | | | | | | | | ----------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------- |SUMMA |1 347 | 1 |3 181 |1 148 |2 165 |3 313 |1 136 |1 951 |3 087| | | |834 | | | | | | | | ----------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------- Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. Under år 1996 har två tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. Dessa har avsett Australien och Brasilien. Under året har vidare två tillstånd lämnats avseende förlängning av tidigare upplåtelser av tillverkningsrätt. Dessa tillstånd har avsett Pakistan och Spanien. Åtta samarbetsavtal har granskats och godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion. För år 1996 har 13 företag redovisat sammanlagt 161 gällande licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.
Sammanfattning av motionerna Miljöpartiet framhåller i motion 1996/97:U24 (mp) att det är bra att Sverige försöker påverka andra EU-stater att inta en mer restriktiv hållning till vapen-exporten. Partiet understryker dock att arbetet för en ökad samsyn i dessa frågor inte får leda till att den - restriktiva - svenska politiken urholkas, yrkande 1. I samma motions yrkande 2 efterlyses en redovisning av de antal export- ärenden som av Inspektionen för strategiska produkter överlämnats till regeringens avgörande. Endast med en sådan redogörelse kan man bedöma huruvida krigsmaterielinspektören agerat i enlighet med gällande lagstiftning. I motionens yrkande 3 vill motionärerna att en parlamentarisk kommission tillsätts, för att granska hur ISP har tillämpat regeln att principiellt värdefulla ärenden skall överlämnas till regeringen för avgörande. Miljöpartiet anser det positivt att regeringen överväger att, som fallet är i Norge, redovisa också vilken typ av krigsmateriel som sålts till respektive mottagarland. I yrkande 4 vill man att riksdagen ställer sig bakom ett krav på en sådan redovisning. Man vill också att statistiken över beviljade exporttillstånd redovisas per mottagarland, yrkande 5. Över huvud taget bör regeringen i än högre grad verka för en ökad öppenhet rörande den svenska krigsmaterielexporten, heter det vidare i motionen. Miljöpartiet vill i yrkande 6 att en utredning tillsätts, med uppdrag att föreslå hur detta bäst skall ske. Motionärerna hävdar vidare att 25,4 % av den svenska krigsmaterielexporten under 1996 gick till länder där det enligt den svenska sektionen av Amnesty International förekommer omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Ett sådant förhållande menar motionärerna är oacceptabelt (yrkande 7 samt yrkandena 8-18) och vill att all svensk krigsmaterielexport till dessa länder avbryts. I motionens yrkande 19 vill Miljöpartiet att regeringen i kommande års redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten ger en fullständig redovisning av alla gällande avtal om tillverkningsrätt, liksom samarbetsavtal rörande gemensam utveckling eller produktion av krigsmateriel. En sådan redovisning, heter det, skulle vara värdefull för debatten kring dessa frågor. Kristdemokraterna uppehåller sig i motion 1996/97:U25 (kd) inledningsvis vid tolkningen av de riktlinjer som är styrande för svensk vapenexport. I yrkande 1 förespråkar man att löpande utvärderingar av krigsmaterielexporten görs, för att utröna om kriterierna i riktlinjerna är uppfyllda. Vid sådana uppföljningar bör tonvikten läggas vid innebörden av begreppet ?omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna?. I yrkande 2 förespråkas ett stopp för all export av krigsmateriel till Indonesien, med hänvisning till den bristande respekt för mänskliga rättigheter som regimen i landet uppvisar. FN:s register för handel med konventionella vapen bildar enligt motionärerna en viktig utgångspunkt för öppenhet och insyn i den internationella handeln med krigsmateriel. Kristdemokraterna vill i yrkande 3 att regeringen överväger att uteslutande exportera till sådana länder som lämnar fullständig information till detta register. För att undvika att från västvärlden exporterade vapen medverkar till att konflikter bryter ut eller förvärras, bör Sverige söka påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn på krigsmaterielexport, utifrån det svenska regelverket, heter det i motionens yrkande 4. Även Kristdemokraterna välkomnar att regeringen nu överväger möjligheten att lämna en mer detaljerad redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten, på ett sätt liknande vad som gäller i Norge. Partiet förespråkar i yrkande 5 en redovisning av vilken typ av materiel som exporterats till respektive land. Vänsterpartiet motsätter sig i motion 1996/97:U26 (v) all svensk krigsmaterielexport, och vill att denna på sikt avvecklas. I det nu gällande regelverket är man särskilt missnöjd med det sätt på vilket följdleveransbegreppet har uttolkats i praxis. Motionärerna menar att svensk utrikespolitik genom exporten av krigsmateriel fått en av sina fulaste skamfläckar. Detta bottnar, menar man, i den tänjbara tolkningen av begreppet följdleveranser. Det bör vara samma bestämmelser för följdleveranser som för andra leveranser av krigsmateriel (yrkande 1). Det finns ett tydligt samband, menar Vänsterpartiet, mellan krigsmaterielförsäljning, krig och flyktingströmmar. Svensk krigsmaterielexport är en del av en ond cirkel. Regeringen måste i EU-sammanhang verka för en mer restriktiv hållning i frågor om krigsmaterielexport från EU-området (yrkande 2). Enligt nu gällande riktlinjer bör utförsel av Övrig krigsmateriel beviljas, om mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat; mottagarlandet inte har inre väpnade oroligheter; det inte i mottagarlandet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet vill att dessa föreskrifter skärps, så att även Övrig krigsmateriel omfattas av de regler som gäller för Krigsmateriel för strid (yrkande 3). Båda dessa kategorier av materiel kan orsaka mänskligt lidande, varför samma regler bör gälla generellt. Vänsterpartiet berör också det framväxande svenska samarbetet med andra EU- länder vad gäller utveckling och produktion av krigsmateriel. I dessa sammanhang måste svenska regler för krigsmaterielexport gälla (yrkande 4). Vänsterpartiet anför ett antal länder till vilka man menar att all svensk export av krigsmateriel bör vara utesluten, på grund av mottagarlandets bristande respekt för mänskliga rättigheter. I yrkandena 5-14 vill partiet att all export till Indonesien, Indien, Pakistan, Brasilien, Malaysia, Thailand, Venezuela, Singapore, Bahrain, Sydkorea, Venezuela och Bangladesh stoppas. I motion U303 (v) yrkande 5 påpekar Vänsterpartiet förekomsten av vad man kallar ett disharmoniskt förhållande mellan svensk nedrustnings- och vapen- exportpolitik. Enligt Vänsterpartiet är det inte rimligt att med Sveriges restriktiva riktlinjer för vapenexport samtidigt främja försäljningen av stridsflygplanet JAS genom särskilda satsningar vid de svenska utlandsmyndigheterna. Kristdemokraterna efterlyser i motion U402 (kd) yrkande 3 en uppförandekod för EU-ländernas krigsmaterielexport. Med en ökad konkurrens på den internationella marknaden, och med ett ökat internationellt samarbete, finns det enligt Kristdemokraterna en risk att enskilda EU-länders exportregler urvattnas och anpassas till det minst restriktiva regelverket inom unionen. De nationella reglerna behöver därför kompletteras med regler gemensamma för hela EU. Motionärerna vill att den svenska regeringen med kraft driver denna fråga inom EU. Kristdemokraterna framför önskemål av samma innebörd i partimotionen K715 (kd) yrkande 13. Även Moderaterna uppehåller sig vid förutsättningarna för en harmonisering av regelverken för krigsmaterielexporten. I motion U403 (m) yrkande 1 understryker motionärerna att den svenska försvarsindustrins framtid i stor utsträckning är beroende av samverkan med amerikansk och europeisk industri. Detta innebär i förlängningen att regelverken för denna verksamhet, och för export av krigsmateriel, måste ses över, i syfte att underlätta ett utökat internationellt samarbete. I motionens yrkande 2 utvecklar Moderaterna sin syn på vikten av ett samarbete. Dagens vapensystem blir alltmer komplicerade, samtidigt som kostnaderna för systemen stiger. Det kommer framgent inte att vara möjligt att för enbart det svenska försvarets behov av små serier slå ut utvecklingskostnaderna och nå rimliga priser. Dessa faktorer ökar behovet av ett internationellt samarbete. En väsentlig del i den nuvarande försvarspolitiken är möjlighet till återtagning av förband och materiel, heter det i yrkande 3. Det svenska försvaret skall alltså ges god tid att återta god stridsduglighet och att komplettera med materiel innan krisen kommer. För att denna målsättning skall bli trovärdig, fordras att det finns en inhemsk försvarsindustri med möjlighet att med relativt kort varsel leverera viktiga produkter. Det är i detta sammanhang också viktigt att svenska företag framgångsrikt kan konkurrera på exportmarknaden. I den enskilda motionen U404 (s) efterlyses en gemensam uppförandekod rörande europeisk krigsmaterielexport. Sverige bör medverka till att EU:s medlemsländer samfällt antar en uppförandekod som ett bidrag till ansträngningarna att internationellt kontrollera och begränsa vapenhandeln, heter det i motionen. Även i Moderaternas kommittémotion U405 (m) står försvarsindustrins villkor i fokus. I motionens yrkande 1 konstateras att åtskilliga försvarsföretag kommer att stå utan konkreta utvecklingsprojekt när 1992 års beslutade modernisering av det svenska försvaret väl är genomförd. En naturlig slutsats av de stora förändringar som skett under de senaste åren vore att regeringen tillsatte en parlamentarisk utredning, för en genomgripande översyn av förutsättningarna för den svenska försvarsindustrin och dess betydelse, särskilt i anpassningsperspektivet, yrkande 8. En sådan utredning bör bl.a. utreda förutsättningarna för internationellt samarbete med andra länders försvarsindustrier, överväga förbättrade exportmöjligheter och analysera möjligheterna att skapa gemensamma exportregler för samtliga EU-medlemmar. I yrkandena 2 och 4 berörs förutsättningarna för det internationella samarbetet närmare. Enligt Moderaterna krävs det ett starkare ledarskap från regeringen i syfte att underlätta för industrin att engagera sig i gemensamt ägda företag och fördjupat samarbete. På en vikande marknad med lägre volymer och en kommersiellt osäker framtid ökar betydelsen av internationellt samarbete. Det svenska regelverket för krigsmaterielexporten behandlas i motionens yrkanden 5 och 6. Där anförs att Sverige även fortsättningsvis skall föra en restriktiv politik, med samma principiella avvägningar som hittills. Till de förändringar som kan komma att aktualiseras hör frågan om industrins rätt att producera enbart för export. På längre sikt kan hela lagen behöva omarbetas, om gemensamma europeiska handelsregler för krigsmateriel förhandlas fram. I yrkande 7 framförs önskemål om en fast organisation för exportstöd. Regeringen bör, heter det, inrätta en organisation för exportstöd där både ?personal på fältet? och ansvariga i Sverige ingår. Den övergripande uppgiften bör vara att samordna exportansträngningarna, inklusive det referensstöd som Försvarsmakten och andra myndigheter ger. Centerpartiet framhåller inledningsvis i motion U406 (c) yrkande 1 den svenska försvarsindustrins betydelse. En inhemsk försvarsindustri är nödvändig för trovärdigheten för vår förmåga att bedriva en militärt alliansfri politik byggd på ett eget försvar. Exportframgångar är en nödvändighet för ett fullföljande av den säkerhetspolitiska linje Sverige valt. Centerpartiet finner det angeläget att förstärka det nordiska försvarsmaterielsamarbetet. Partiet vill i yrkande 2 att regeringen initierar en översyn av krigsmateriellagstiftningen och tillämpningen av densamma i de nordiska länderna. Regeringen bör också uppmuntra till ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter på ett nordiskt plan. Centerpartiet konstaterar vidare i yrkande 3 att tillämpningen av riktlinjerna för följdleveranser har varit föremål för omfattande debatt. Partiet anser att begreppet följdleveranser och dess räckvidd behöver tydliggöras, och att respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet därvid beaktas. I den enskilda motionen U410 (s) förespråkas skapandet av en europeisk uppförandekod för europeisk krigsmaterielexport. Den brittiska regeringen har aviserat en delvis ändrad inställning i denna fråga, och inför Storbritanniens ordförandeskap i EU 1998 borde det finnas bättre förutsättningar att nå samsyn kring en krigsmaterielexportpolitik utifrån den restriktiva svenska linjen. Vänsterpartiets kommittémotion U411 (v) uppehåller sig huvudsakligen vid förutsättningarna för ett närmare nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete. I yrkande 2 anförs att en samordnad restriktiv krigsmaterielexport skulle vara en snabb och effektiv åtgärd i fredsbefrämjande syfte, med verkningar även utanför Norden. Miljöpartiet motsätter sig på principiella grunder all krigsmaterielexport. I kommittémotionen U415 (mp) yrkande 1 vill partiet att en avvecklingsplan upprättas för den svenska exporten av sådan materiel. I avvaktan på en sådan bör exporten till länder som enligt Amnesty grovt och systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna avbrytas. Den internationella vapenhandeln har minskat under den senaste tioårsperioden, främst beroende på den nedrustning som följde efter Berlinmurens fall. Sverige bör, heter det i yrkande 2, verka för att få till stånd ytterligare begränsningar i den internationella handeln med krigsmateriel. Sverige borde vidare, menar motionärerna i yrkande 3, unilateralt avbryta all utveckling av offensiva vapensystem. Ett sådant beslut skulle innebära att Sverige gick i spetsen för det internationella nedrustningsarbetet. För att tvinga fram en större restriktivitet beträffande den svenska krigsmaterielexporten, behövs det en skärpning av riktlinjerna för denna (yrkande 4). Vidare menar Miljöpartiet att det skulle bli svårare för regeringen att godkänna export av krigsmateriel till diktaturer och oroshärdar om riktlinjerna lagfästes. Yrkande 5 innefattar krav med denna innebörd. 1993 vidgades krigsmaterielbegreppet, så att fler produkter kom att klassas som krigsmateriel. Miljöpartiet vill i yrkande 6 att även sådan materiel som i dag anses vara ?försvarsmateriel?, dvs. kamouflageutrustning och annan kringutrustning, täcks in av begreppet ?krigsmateriel?. Samtillverkning med utländska samarbetspartners kan innebära att svenska komponenter säljs vidare till sådana stater som annars inte skall komma i fråga som mottagare av svensk krigsmateriel. Det borde enligt Miljöpartiet vara en självklarhet att alla länder som deltar i ett samarbetsprojekt har vetorätt över eventuell export. Miljöpartiet förespråkar i yrkande 7 att slutanvändarintyg skall krävas för all export av svensk krigsmateriel, även beträffande komponenter. I motionens yrkande 8 framhåller motionärerna som viktigt att dagens regler rörande produktutveckling för exportmarknaden inte ändras på ett sådant sätt att svenska krigsmaterieltillverkare kan agera uteslutande med avseende på den utländska marknaden. Miljöpartiet motsätter sig i yrkande 9 en sådan tolkning av gällande riktlinjer som innebär att även hela krigsmaterielsystem kan exporteras under de förutsättningar som gäller för s.k. följdleveranser. Hela krigsmaterielsystem får aldrig betraktas och exporteras som följdleveranser, heter det i motionen. Vad gäller stater som kommer i krig, vill Miljöpartiet att all export skall vara utesluten, också vad gäller följdleveranser (yrkande 10). Det förekommer att en säljare med s.k. leveransgarantier förbinder sig att fortsätta med följdleveranser och underhåll även för det fall att mottagarlandet råkar i krig. Miljöpartiet konstaterar att det sannolikt är omöjligt att få kontrakt på större vapensystem utan försäkringar av detta slag, men motsätter sig alla sådana avtal (yrkande 11). Miljöpartiet vill i motionens yrkanden 12, 13 och 14 att all svensk export av krigsmateriel avbryts beträffande ett antal stater som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Med detta argument vill man stoppa exporten till Indonesien, Indien, Pakistan och Gulfstaterna. Motionärerna åberopar i yrkande 15 vad det för krigsmaterielfrågorna ansvariga statsrådet uttalat om att smugglad svensk krigsmateriel bör ha en kort livslängd. Miljöpartiet välkomnar regeringens ambitioner att agera i denna riktning och understryker vikten av att man lyckas förhindra export av komponenter och reservdelar till smugglade vapen. I flerpartimotionen U620 (c, fp, v, mp, kd) behandlas förhållandena i Östtimor. I motionens yrkande 8 krävs ett stopp för all svensk export av krigsmateriel till Indonesien, med hänvisning till den bristande respekt för mänskliga rättigheter som uppvisas av regering och myndigheter i landet. Den svenska regeringen bör införa ett omedelbart embargo mot Indonesien beträffande alla former av vapenexport. Flerpartimotionen U633 (c, v, mp, kd) behandlar utvecklingen i Kashmir. Kashmirfrågan har varit låst i närmare femtio år, heter det i motionen. Samtal mellan Indien och Pakistan har förts från och till, men någon lösning på konflikten kan inte skönjas. Då skottlossning äger rum så gott som dagligen, bör ingen svensk krigsmaterielexport, ej heller vad gäller följdleveranser, ske till parterna i konflikten, Indien och Pakistan (yrkande 5). Också i flerpartimotionen U635 (c, v, mp) uppehåller sig motionärerna vid frågan om krigsmaterielexport till Pakistan. Motionärerna behandlar främst mohajernas situation, en etnisk minoritet i landet. I motionens yrkande 1 vill man att Sverige i samband med ställningstaganden rörande krigsmaterielexport till Pakistan beaktar de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna som begås i landet. I yrkande 2 preciseras förutsättningarna för denna bedömning, och motionärerna framhåller att den pakistanska regimen genom nya undantagslagar i än högre grad har visat bristande respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Utskottets överväganden
Redovisningsfrågor Ett flertal motionsyrkanden behandlar formerna för, och omfattningen av, regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. I motion U24 (mp) yrkande 2 efterlyses en redogörelse för det antal ärenden som av ISP överlämnats till regeringens avgörande, och motionärerna vill i yrkande 3 att en utredning tillsätts för att granska hur reglerna om överlämnande har tillämpats. I samma motion, yrkande 4, vill motionärerna att regeringen utvidgar redovisningen till att ange också vilken typ av materiel som sålts till respektive mottagarland. Även exporttillstånden bör redovisas ländervis (yrkande 5). Miljöpartiet vill också att kommande redogörelser skall ge en fullständig bild av avtal om tillverkningsrätt, liksom internationella samarbetsavtal (yrkande 19). Även Kristdemokraterna efterlyser i motion U25 (kd) yrkande 5 en mer detaljerad redovisning, uppdelad på materielslag och mottagarland. Utskottet har i tidigare betänkanden haft tillfälle att ta ställning till yrkanden rörande en utvidgad redovisningsskyldighet, senast i betänkande 1996/97:UU6. Vid det tillfället konstaterade utskottet att regeringens årliga redogörelse uppfyller rimliga krav på konkretion, och ger en god samlad bild av den svenska krigsmaterielexporten. Utskottet uttryckte då som sin uppfattning att regeringen bör efterkomma önskemål om att ta med alla uppgifter som det inte finns skäl att hemlighålla. Sekretess för affärshemligheter, liksom utrikessekretessen, framhölls av utskottet som begränsande faktorer i detta sammanhang. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens uttryckliga ambition att utvidga redovisningen till en ländervis uppdelning med utgångspunkt i olika typer av materiel. Denna ambition är vällovlig, och torde om den förverkligas bidra till en tydligare och mera välinformerad debatt kring dessa svåra frågor. Med detta sagt, måste utskottet dock konstatera att både praktiska och rättsliga problem kan vara förenade med en ökad öppenhet. Utskottet har förstått att publicering av data uppdelat per mottagarland kräver utökat datorstöd vid ISP, och att sekretessbestämmelserna måste belysas ytterligare. Sekretessfrågorna är avgörande även vad gäller en utökad redovisning av beviljade utförseltillstånd, tillverkningsrätts- och samarbetsavtal. Utskottet utgår från att regeringen vid bedömningen av dessa frågor agerar för att åstadkomma största möjliga öppenhet inom ramen för de rättsliga möjligheter som sekretesslagstiftningen ger. Utskottet avstyrker därmed motionerna U24 (mp) yrkandena 4, 5 och 19 samt U25 (kd) yrkande 5. Vad gäller ISP:s skyldighet att till regeringen överlämna ärenden av principiell betydelse, vill utskottet framhålla följande. I gällande lagstiftning, lagen (1992:1300) om krigsmateriel respektive lagen (1991:341) om strategiska produkter, finns en explicit skyldighet för ISP att överlämna ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Vid behandlingen av regeringens förslag rörande inrättande av Inspektionen för strategiska produkter (bet. 1995/96:UU3) skärpte utskottet förslaget till lagstiftning genom att förorda att ärenden av principiell vikt eller som annars är av särskild vikt skall överlämnas till regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av krigsmaterielfrågorna åvilar regeringen. Här bör noteras att gällande lagstiftning ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att utnyttja denna möjlighet om det är nödvändigt för att styra utvecklingen av praxis. Utskottet finner det inte påkallat att tillsätta en utredning till belysande av denna fråga. Utskottet ser heller inte anledning att förespråka att antalet överlämnade ärenden explicit anges i regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten. Utskottet avstyrker med det anförda motion U24 (mp) yrkandena 2 och 3.
Lagstiftningsfrågor och regelverk I ett motionsyrkande vill motionärerna att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna att ytterligare öka öppenheten rörande krigsmaterielfrågorna (motion U24 (mp) yrkande 6). En annan motion, U25 (kd) yrkande 1, vill se återkommande utvärderingar av exporten för att tillse att denna står i överensstämmelse med gällande riktlinjer. I samma motions yrkande 3 hävdas att svensk export endast bör komma i fråga till länder som lämnar rapporter till FN:s vapenregister. Vänsterpartiet vill i motion U26 (v) yrkande 1 att samma regler skall gälla för följdleveranser som för annan materiel, och att kategorin Övrig krigsmateriel i föreskrifterna likställs med Krigsmateriel för strid (yrkande 3 i samma motion). I Moderaternas kommittémotion U405 (m) yrkande 5 understryks att den svenska inställningen även framgent skall vara restriktiv, men att industrins behov av internationellt samarbete kan föranleda vissa förändringar (yrkande 6). Centerpartiet vill i motion U406 (c) yrkande 2 att en översyn av lagstiftningen görs med beaktande av förhållandena i övriga nordiska länder. I motionens yrkande 3 vill partiet att begreppet ?följdleveranser? tydliggörs. Miljöpartiet framför i motion U415 (mp) ett flertal yrkanden med bäring på det gällande regelverket. I yrkande 1 vill man se att en avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten. I yrkande 3 förespråkar man ett stopp för all utveckling av offensiva vapensystem. Motionens yrkanden 4 och 5 innefattar krav på en allmän skärpning av riktlinjerna och ett lagfästande av desamma. Även s.k. försvarsmateriel bör enligt Miljöpartiet anses vara ?krigsmateriel? i riktlinjernas mening (yrkande 6). Slutanvändarintyg bör krävas för all svensk export, även avseende komponenter, heter det i yrkande 7. Det är viktigt, framhålls det i yrkande 8, att svensk vapenutveckling och försäljning endast för export inte tillåts. I yrkande 9 framförs synpunkter på definitionen av begreppet ?följdleveranser? och i yrkande 10 krävs att även sådana skall vara uteslutna beträffande länder som råkar i väpnad konflikt. I yrkande 11 motsätter sig Miljöpartiet alla typer av leveransgarantier för dessa fall. I motionens yrkande 15 understryks vikten av åtgärder mot smuggling av krigsmateriel. Utskottet gör i dessa frågor följande bedömning. Miljöpartiet vill att en avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten och att all utveckling av offensiva vapensystem avbryts. Utskottet har i tidigare betänkanden uppehållit sig vid orsakerna till och nödvändigheten av en svensk krigsmaterielexport. Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft anledning att ta ställning till yrkanden av innebörd att den svenska krigsmaterielexporten skall avvecklas och har konsekvent avstyrkt dessa. Senast skedde detta i betänkande 1996/97:UU6. Dessa utskottets tidigare ställningstaganden äger fortfarande giltighet. Utskottet avstyrker därmed motion U415 (mp) yrkande 1. I detta sammanhang bör understrykas att riktlinjerna för krigsmaterielexport gäller också beträffande materiel av offensiv typ. Det finns alltså enligt utskottets mening inte sakliga skäl att påkalla åtgärder syftande till ett stopp för utvecklingen av sådana system. Utskottet avstyrker motion U415 (mp) yrkande 3. Vad gäller en översyn av de regler som styr svensk krigsmaterielexport delar utskottet motionärernas synpunkter i så måtto att erfarenheter av tillämpningen fortlöpande bör tas till vara och bli styrande för den framtida hanteringen av dessa frågor. Utskottet förutsätter att ISP och regeringen i det praktiska arbetet tar till vara de erfarenheter man vinner genom att tillämpa det gällande regelverket. Utskottet vill framhålla att de gällande reglerna fortfarande är tämligen nya, även om de i stor utsträckning bygger på tidigare praxis. Vid den nya krigsmateriellagens ikraftträdande (1993) breddades krigsmaterielbegreppet till att omfatta nya materielkategorier. Den nya kontrollmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, bildades så sent som 1996. Utskottet har i tidigare betänkanden understrukit att en utvärdering och översyn av såväl lagstiftningen och riktlinjernas tillämpning bör göras vid lämpligt tillfälle. Konstitutionsutskottet har vid sin granskning av följdleveransbegreppet (bet. 1996/97:KU25) funnit att det i vissa hänseenden funnits en oklarhet om riktlinjernas innebörd i dessa fall. Konstitutionsutskottet menade därför att regeringen hade anledning att överväga och precisera det avsnitt i riktlinjerna som behandlar följdleveranser. Granskningen föranledde i övrigt inget uttalande från konstitutionsutskottet. Utskottet avstyrker motion U25 (kd) yrkande 1. Utskottet har förstått att regeringen för närvarande arbetar med en genomgång av den s.k. krigsmateriellistan dels till följd av den tekniska utvecklingen, dels som ett led i en anpassning föranledd av Sveriges deltagande i det s.k. Wassenaar-arrangemanget. Därutöver förbereder regeringen utredningsdirektiv avseende en översyn av vissa aspekter av regelverket, huvudsakligen föranledda av konstitutionsutskottets ställningstaganden rörande följdleveransbegreppet. Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till det samarbete som bedrivs inom Norden. Två gånger per år utbyts information och erfarenheter både beträffande krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Ändringar i respektive lands regelsystem diskuteras vid dessa möten. Utskottet förutsätter att även övriga nordiska länders regler rörande följdleveranser på detta sätt kommer Sverige till godo. Utskottet ser positivt på regeringens ambitioner, som torde vara uttryck för de principiella överväganden som anförts ovan. Utskottet finner inte anledning att därutöver påkalla förändringar av de gällande riktlinjerna för krigsmaterielexporten. Även frågan om generella åtgärder syftande till en ökad öppenhet rörande krigsmaterielexporten bör enligt utskottets mening behandlas i samband med en allmän översyn av lagstiftning och riktlinjer. Med det anförda anser utskottet motionerna U405 (m) yrkande 5 och U406 (c) yrkandena 2 och 3 besvarade. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna U24 (mp) yrkande 6, U26 (v) yrkande 1 och U415 (mp) yrkandena 4 och 9. Beträffande förändringar av krigsmaterielens indelning i olika kategorier, och en breddning av krigsmaterielbegreppet vill utskottet kort erinra om vad utskottet anförde i betänkande 1996/97:UU6:
Uppdelningen i två huvudkategorier av krigsmateriel är sakligt grundad och tar nödvändig hänsyn till de faktiska skillnaderna mellan olika typer av materiel utifrån dennas militära effekt. En bedömning av materielens verkningssätt måste rimligen få återverkningar vid behandlingen av frågan om svensk export av materielen i fråga. Sålunda bedöms export av kategorin Övrig krigsmateriel kunna ske på delvis andra villkor än vad som gäller för Krigsmateriel för strid. Att förändra denna ordning är inte påkallat, inte heller att ytterligare bredda krigsmaterielbegreppet. Denna utskottets bedömning kvarstår. Därmed avstyrker utskottet motionerna U26 (v) yrkande 3 och U415 (mp) yrkande 6. Vad gäller leveransgarantier för det fall mottagarlandet råkar i krig, vill utskottet hänvisa till vad som anförts i ett tidigare betänkande, 1996/97:UU6. Utskottet konstaterade där att det i vissa fall skulle kunna innebära orimliga konsekvenser för mottagande stater, och för svenskt utrikespolitiskt agerande, att generellt utesluta leveranser av krigsmateriel till stater som råkar i väpnad konflikt. Utskottet avstyrker därmed motion U415 (mp) yrkandena 10 och 11. All tillståndspliktig utlandssamverkan, även beträffande export av komponenter, skall ske med iakttagande av de generella riktlinjerna. Detta innebär att även sådan utförsel skall vara säkerhetspolitiskt önskvärd och stå i överensstämmelse med Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid tillståndsgivning rörande komponenter krävs regelmässigt ett intyg där köparen av komponenterna garanterar att de svenska komponenterna kommer att integreras i en färdig produkt och att produktens identitet inte påverkas genom detta. Utskottet finner det inte påkallat att förespråka en ändring av den nu gällande ordningen beträffande komponentleveranser. Med det anförda avstyrker utskottet motion U415 (mp) yrkande 7. En översyn av FN:s vapenregister avslutades i augusti i år och en rapport har nyligen lämnats till FN:s generalsekreterare. Utskottet noterar att regeringen aktivt verkar för en ökad rapportering till vapenregistret. Att endast medge export av svensk krigsmateriel till stater som lämnar fullständig rapportering till FN:s vapenregister skulle i praktiken innebära ett nytt leveransvillkor och en ändring av nuvarande regelverk. Enligt de uppgifter utskottet har till sitt förfogande skulle en sådan ändring medföra att ett flertal länder uteslöts som mottagare av svensk materiel. En sådan inskränkning förefaller inte sakligt motiverad. Avgörande bör vara hur presumtiva mottagarländer uppfyller riktlinjernas materiella regler, inte huruvida de iakttar en rapporteringsskyldighet av detta slag. Utskottet vill inte utesluta att rapporteringen till FN-registret vägs in vid en samlad bedömning, men kan inte se att den bör ges status av ett avgörande kriterium för tillåtligheten av svensk export generellt. Utskottet avstyrker motion U25 (kd) yrkande 3. Utskottet har tidigare behandlat frågan om ett lagfästande av riktlinjerna för krigsmaterielexporten. Utskottet har då konsekvent framhållit att krigsmaterielärenden är förvaltningsärenden som det ankommer på regeringen att avgöra. Övervägandena i samband med dessa ärenden omfattar löpande bedömningar som berör utrikes- och försvarspolitiken i en omvärld som ständigt är stadd i förändring. Utskottet har sett det som en fördel att regeringens politiska ansvar för besluten i detta sammanhang tydliggörs. Utskottets bedömning kvarstår oförändrad. De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen som i dessa sammanhang skall tas till vara är mångskiftande. Möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt författningsreglera de olika situationer som kan aktualiseras i tillämpningen är också begränsade. Därmed avstyrks motion U415 (mp) yrkande 5. Två motionsyrkanden uppehåller sig vid försvarsindustrins agerande visavi exportmarknaden. Utskottet konstaterar att alla avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel alltid skall äga rum i enlighet med den lagstiftning och de riktlinjer som styr den svenska krigsmaterielexporten. De grundläggande säkerhets- och försvarspolitiska målsättningarna utgör en viktig grund för bedömningen av tillåtligheten av utlandssamverkan. De gällande riktlinjerna innehåller två undantag från det generella förbudet mot export av svensk krigsmateriel: dels att utlandssamverkan är erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna eller målen för Sveriges utrikespolitik. Det gällande regelverket är enligt utskottets uppfattning ägnat att tillgodose såväl utrikespolitiska som försvarspolitiska mål inom ramen för en säkerhetspolitisk helhetssyn. Den svenska försvarsindustrin har sålunda att agera på ett sätt som står i överensstämmelse med dessa övergripande mål. Den svenska tillståndsgivningen, förutan vilken all utlandssamverkan är förbjuden, sätter alltså en praktisk och politisk gräns för de svenska företagens samverkan med utlandet. Samtliga företagens exportansträngningar måste stå i överensstämmelse med riktlinjerna för krigsmaterielexport. Sammanfattningsvis innebär de gällande riktlinjerna, enligt utskottets uppfattning, att svenska företag inte kan utveckla eller tillverka materiel med sikte på en utländsk marknad, om en sådan utveckling eller tillverkning står i konflikt med Sveriges försvars-, utrikes- eller säkerhetspolitiska intressen. Utskottet finner denna ordning lämplig. Med det anförda anser utskottet motionerna U405 (m) yrkande 6 och U415 (mp) yrkande 8 besvarade. Ett motionsyrkande betonar vikten av åtgärder mot smuggling av krigsmateriel. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen inlett ett arbete syftande till att införa tillståndsplikt även för civila produkter som har ett direkt samband med illegalt utförd krigsmateriel. (All militär reservdelsexport är tillståndspliktig.) En sådan skärpning skulle i väsentlig mån förbättra kontrollen av denna typ av affärer och minska incitamentet att köpa krigsmateriel på illegal väg. Regeringen förbereder enligt vad utskottet inhämtat lagstiftning med denna innebörd. Utskottet välkomnar regeringens ambitioner och vill i sammanhanget peka på att EU i juni 1997 antog ett program för att förebygga och bekämpa olaglig handel med konventionella vapen. Med det anförda anser utskottet motion U415 (mp) yrkande 15 besvarad.
Internationellt samarbete Miljöpartiet framhåller i motion U24 (mp) yrkande 1 att arbetet för en europeisk samsyn i krigsmaterielfrågorna inte får leda till att den restriktiva svenska politiken urholkas. Kristdemokraterna vill också (motion U25 (kd) yrkande 4) att Sverige skall försöka påverka EU i restriktiv riktning. Ett snarlikt yrkande framställs av Vänsterpartiet (motion U26 (v) yrkande 2). Vänsterpartiet betonar i motion U411 (v) yrkande 2 vikten av ett samordnat nordiskt agerande i frågor rörande krigsmaterielexport. Miljöpartiet framhåller i motion U415 (mp) yrkande 2 att Sverige bör agera till förmån för en minskad internationell handel med krigsmateriel. Vänsterpartiet vill också att svenska regler skall gälla vid allt samarbete som rör utveckling och export (motion U26 yrkande 4). Vidare anser Vänsterpartiet, motion U303 (v) yrkande 5, att det råder en disharmoni mellan svensk nedrustnings- och krigsmaterielpolitik. I motion U402 (kd) yrkande 3 efterlyses en uppförandekod för EU-ländernas krigsmaterielexport. Ett liknande yrkande framförs i motion K715 (kd) yrkande 13. Även Socialdemokraterna vill se en sådan uppförandekod (motionerna U404 och U410). Moderaterna behandlar vikten av ett internationellt samarbete i motion U403 (m) yrkandena 1-3. Liknande yrkanden, med en önskan bl.a. om en utredning av förutsättningarna för ett försvarsindustriellt samarbete, framställer Moderaterna i motion U405 (m) yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8. Även Centerpartiet betonar i motion U406 yrkande 1 vikten av en inhemsk försvarsindustri. Utskottet vill vid bedömningen av dessa frågor inledningsvis framhålla att en militärt alliansfri stat, som tryggar sitt oberoende med hjälp av ett starkt försvar, måste ha en försvarsindustri som ger detta försvar ett mått av oberoende vad gäller utländsk materiel. Sverige är för litet för att en sådan industri skall kunna överleva bara på det svenska försvarets beställningar. I konsekvens därmed är export av krigsmateriel nödvändig, till fullföljande av Sveriges säkerhetspolitiska linje. Försvarsindustrin står i dag inför stora utmaningar. Bl.a. beror detta på krympande marknader och hårdnande konkurrens. Dessa faktorer, tillsammans med stigande utvecklingskostnader, skapar ett ökat behov av försvarsindustriellt samarbete. Försvarsindustrins villkor måste, enligt utskottets mening, ses i ljuset av de snabba förändringarna i Sveriges omvärld. Frågan om industrins omvärldsberoende har behandlats i flera sammanhang, senast i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 1996/97:UFöU1. Det sammansatta utskottet framhöll i det sammanhanget följande:
Sveriges intresse för ett närmare försvarsindustriellt samarbete är funktionellt och utgår från det svenska försvarets intresse av effektiv och konkurrenskraftig materielanskaffning och stöd från svensk försvarsindustri. Med hänvisning till den begränsade inhemska marknaden, de ökade svårigheterna att upprätthålla nödvändig bredd inom den egna försvarsindustrin samt med hänsyn till strävan att bibehålla en hög teknisk nivå inom kritiska områden och en fortsatt kostnadseffektiv materielförsörjning, framstår ett väsentligt utökat internationellt samarbete som en förutsättning för den svenska försvarsindustrins överlevnad. Utskottet delar denna bedömning. Utifrån allmänna säkerhetspolitiska överväganden har Sverige ett påtagligt och reellt intresse av en konkurrenskraftig svensk industri. Av detta följer att statsmakterna efter förmåga, i enlighet med gällande riktlinjer för krigsmaterielexport, bör sträva efter att stödja industrins konkurrensförmåga. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen har inrättat en statssekreterargrupp för försvarsindustrifrågor, under ledning av statssekreteraren för handelsfrågor i Närings- och handelsdepartementet. Enligt vad utskottet erfarit diskuteras i denna grupp bl.a. vilka större exportprojekt som bör bli föremål för särskild uppmärksamhet från regeringens sida samt vilka åtgärder som bör vidtas för att understödja de svenska företagens marknadsföring. Vidare har en särskild tjänst inrättats i Närings- och handelsdepartementet som samordnare och kontaktman på detta område. Enligt utskottets uppfattning står detta stöd till försvarsindustrin på intet sätt i något motsatsförhållande vare sig till den restriktiva exportpolitiken eller till Sveriges nedrustningssträvanden. Stödåtgärder kommer endast i fråga beträffande projekt där utförsel kan bli aktuell till länder som på förhand granskats av Exportkontrollrådet och Inspektionen för strategiska produkter. Utskottet förutsätter att regeringen även framgent ägnar frågan om svenskt exportstöd erforderlig uppmärksamhet, men ser i dag inte anledning att förespråka ytterligare åtgärder på detta område. Med det anförda anser utskottet motionerna U303 (v) yrkande 5, U403 (m) yrkandena 1-3, U405 (m) yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8 samt U406 (c) yrkande 1 besvarade. Artikel 223 i Romfördraget möjliggör för EU:s medlemsländer att undanta tillverkning och handel med krigsmateriel från unionens regelverk för att skydda egna väsentliga säkerhetsintressen. Detta innebär att det på detta område inte finns någon gemenskapskompetens. Reglerna rörande krigsmaterielexport varierar sålunda från land till land, både till form och innehåll. Inom EU diskuteras krigsmaterielfrågorna i flera sammanhang. Utskottet har noterat regeringens ambition att genom intensifierade diskussioner i olika forum försöka främja en ökad samsyn i exportkontrollfrågor inom Europa med utgångspunkt från det restriktiva synsätt som ligger till grund för de svenska regler som styr hanteringen av krigsmaterielfrågorna. Sverige är representerat inom olika arbetsgrupper, bl.a. inom rådsarbetsgrupperna COARM och POLARM. Inom den förra har arbetet inriktats på att konkretisera uttolkningen och tillämpningen av åtta gemensamt identifierade kriterier avseende krigsmaterielexport. Där sker också ett visst informationsutbyte rörande enskilda mottagarländer. Utskottet har förstått att regeringen i detta sammanhang verkar för en större öppenhet, framför allt vad gäller informationsutbytet med de andra EU-medlemmarna. Inom den tillfälligt upprättade arbetsgruppen POLARM diskuteras möjligheterna att förenkla intern EU-handel med krigsmateriel. I det sammanhanget diskuteras industri-, export- och upphandlingspolitik. Utskottet har i tidigare betänkanden välkomnat regeringens redovisade ambition att aktivt verka för en mer restriktiv syn inom EU på krigsmateriel- exporten. Vad gäller en eventuell harmonisering av exportreglerna har utskottet i betänkande 1996/97:UU6 slagit fast att för Sveriges vidkommande vår restriktiva exportpolitik måste tas som utgångspunkt för en sådan. Detta utskottets ställningstagande äger fortfarande giltighet. Sverige arbetar sedan lång tid internationellt för en ökad restriktivitet och för en större öppenhet vad gäller dessa frågor. Utskottet delar regeringens principiella synsätt, som detta kommer till uttryck i skrivelsen, och förutsätter att dessa överväganden ligger till grund också för alla kontakter med de nordiska länderna rörande dessa frågeställningar. Med det anförda anser utskottet motionerna U24 (mp) yrkande 1, U25 (kd) yrkande 4, U26 (v) yrkande 2, U411 (v) yrkande 2 samt U415 (mp) yrkande 2 besvarade. Frågan om en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexporten skall, enligt utskottets uppfattning, ses som uttryck för en gemensam europeisk strävan att nå samsyn kring övergripande etiska normer för denna verksamhet. Detta är att skilja från en harmonisering av regelverket, vilket berörts ovan. Vad gäller arbetet som syftar till en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexport konstaterar utskottet att Sverige ställt sig positivt till att verka för en sådan överenskommelse. Denna diskussion har förts inom ramen för arbetet i rådsarbetsgruppen COARM. En tanke har varit att söka åstadkomma ett utökat samarbete mellan EU- ländernas tull- och polismyndigheter och på sikt att hjälpa länderna i tredje världen att bygga upp sin kompetens på detta område. Storbritannien har inför sitt ordförandeskap i EU aviserat avsikten att under sin ordförandeperiod fortsatt driva frågan om ett skärpt regelverk för krigsmaterielexport inom EU. Sverige stöder de brittiska ansträngningarna. I sammanhanget kan nämnas att regeringen aktivt har stött ett seminarium avsett att äga rum i riksdagen i november detta år, arrangerat av den kristna fredsrörelsen. En fråga som avses diskuteras vid detta tillfälle är just arbetet som syftar till en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexport. Enligt utskottets uppfattning innebär Sveriges aktiva agerande på detta område att motionärernas önskemål i allt väsentligt är uppfyllda. Med det anförda anser utskottet motionerna U402 (kd) yrkande 3, K715 (kd) yrkande 13, U404 (s) samt U410 (s) besvarade. Vänsterpartiet vill i motion U26 (v) yrkande 4 att svenska regler skall vara tillämpliga vid allt samarbete som rör utveckling och export. Av vad utskottet ovan anfört framgår att EU:s medlemmar i enlighet med artikel 223 i Romfördraget fortsatt äger besluta om det materiella innehållet i alla regler rörande krigsmaterielexport. Någon gemenskapskompetens finns inte på detta område. För Sveriges del gäller att all utlandssamverkan på krigsmaterielområdet skall stå i överensstämmelse med de generella riktlinjerna för krigsmaterielexport. Då ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör enligt gällande riktlinjer fråga om sådan export bedömas enligt svenska regler, i fall då den slutliga produkten kan sägas ha övervägande svensk identitet. Utskottet finner den gällande ordningen ändamålsenlig och ser inte skäl att förespråka en ändring av gällande regler. Som ovan anförts finner utskottet att regeringen i kontakter med andra stater på ett tillfredsställande sätt ger uttryck för svenska synpunkter utifrån den restriktivitet som präglar Sveriges politik rörande krigsmateriel. Med det anförda anser utskottet motion U26 yrkande 4 besvarad.
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden Flera motioner innefattar yrkanden av innebörd att all svensk krigsmateriel- export, i förekommande fall även avseende följdleveranser, skall avbrytas med hänvisning till den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Utskottet gör med anledning av dessa motionsyrkanden följande bedömning. Det gällande regelsystemet avseende utlandssamverkan på krigsmaterielområdet syftar till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd i dessa, många gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs Exportkontrollrådet och kan också bli föremål för diskussion i Utrikesnämnden. Enligt gällande lag och riktlinjer är det i sista hand regeringen som har att ta ställning till frågor rörande tillstånd för export av krigsmateriel. Regeringen har också det politiska ansvaret för tillämpningen av riktlinjerna. Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett viktigt rekvisit vid bedömningen av tillåtligheten av svensk krigsmaterielexport. Utförseltillstånd för nya leveranser av krigsmateriel bör enligt riktlinjerna inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Utskottet har tidigare uttalat, senast i betänkande 1996/97:UU6, att regeringen vid en utvärdering och översyn av krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna samt tillämpningen av desamma bör fästa särskilt stor vikt vid MR-frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Konstitutionsutskottet anmodade i sitt granskningsbetänkande 1996/97: KU25 regeringen att överväga och precisera de avsnitt i riktlinjerna för krigsmaterielexport som behandlar följdleveranser. Enligt konstitutionsutskottets uppfattning är riktlinjernas innebörd oklar bl.a. vad gäller hänsynen till mänskliga rättigheter i samband med följdleveranser. Regeringen har nu, som ovan nämnts, inlett ett arbete som syftar till en utredning av dessa frågeställningar. Utskottet välkomnar detta. Beträffande den principiella frågan om riksdagens behandling av ärenden som enligt författning ankommer på regeringen, domstolar eller andra myndigheter, har utskottet i tidigare betänkanden ansett att riksdagen inte bör besluta i sådana förvaltningsangelägenheter. Detta ligger i linje med de slutsatser som drogs av den av talmanskonferensen 1990 tillsatta Riksdagsutredningen. Utredningen fann i sitt första delbetänkande, juni 1993, att riksdagen inte har formell behörighet att ?överpröva? beslut som fattas av lägre instans. Enligt utredningens mening bör utskottsberedningen av motioner som rör myndighetsuppgifter i första hand ta sikte på en mer övergripande bedömning: dels huruvida verksamheten på regerings- eller myndighetsnivå har utformats i enlighet med riksdagens intentioner i själva delegationsbeslutet, dels om utvecklingen blivit sådan att det är motiverat att ompröva delegationsbeslutet och återföra normgivningen till riksdagen Med anledning av Riksdagsutredningens rekommendationer har utskottet i tidigare betänkanden, senast i betänkande 1996/97:UU6, kommit till slutsatsen att riksdagen inte bör göra något särskilt tillkännagivande beträffande ett vapenembargo gentemot enskilda länder. Denna utskottets bedömning kvarstår. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av utskottets årligen återkommande betänkanden med landspecifika bedömningar rörande respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet utgår från att regeringen vid sina ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig utlandssamverkan noga beaktar vad utskottet därvid anför. Utskottet avstyrker därmed motionerna U24 (mp) yrkande 12, U25 (kd) yrkande 2, U26 (v) yrkande 5, U415 (mp) yrkande 12 samt U620 (c, fp, v, mp, kd) yrkande 8. Med det anförda anser utskottet motionerna U24 (mp) yrkandena 7-11 och 13-18, U26 (v) yrkandena 6-14, U415 (mp) yrkandena 13 och 14, U633 (c, v, mp, kd) yrkande 5 samt U635 (c, v, mp) yrkandena 1 och 2 besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande regeringens skrivelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1996 till handlingarna, 2. beträffande redovisningsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U24 yrkandena 4, 5 och 19 samt 1997/98: U25 yrkande 5, res. 1 (fp, v, mp, kd) 3. beträffande överlämnande av ärenden till regeringen att riksdagen avslår motion 1997/98:U24 yrkandena 2 och 3, res. 2 (v, mp) 4. beträffande en avveckling av all svensk krigsmaterielexport att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 1, res. 3 (v, mp) 5. beträffande utveckling av offensiva vapensystem att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 3, res. 4 (v, mp) 6. beträffande en kontinuerlig utvärdering av mottagarländer att riksdagen avslår motion 1997/98:U25 yrkande 1, res. 5 (kd) 7. beträffande en översyn av lagstiftning och riktlinjer att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:U24 yrkande 6, 1997/98:U26 yrkande 1 och 1997/98:U415 yrkandena 4 och 9 förklarar motionerna 1997/98:U405 yrkande 5 och 1997/98:U406 yrkandena 2 och 3 besvarade med vad utskottet anfört, res. 6 (v, mp) 8. beträffande en breddning av krigsmaterielbegreppet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U26 yrkande 3 och 1997/98: U415 yrkande 6, res. 7 (v, mp) 9. beträffande leveransgarantier att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkandena 10 och 11, res. 8 (v, mp) 10. beträffande komponentleveranser att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 7, res. 9 (mp) 11. beträffande rapportering till FN:s vapenregister att riksdagen avslår motion 1997/98:U25 yrkande 3, 12. beträffande lagfästande av riktlinjerna att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 5, res. 10 (fp, v, mp) 13. beträffande försvarsindustrins agerande gentemot exportmarknaden att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U405 yrkande 6 och 1997/98:U415 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört, 14. beträffande åtgärder mot smuggling av krigsmateriel att riksdagen förklarar motion 1997/98:U415 yrkande 15 besvarad med vad utskottet anfört, 15. beträffande exportstöd m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U303 yrkande 5, 1997/98:U403 yrkandena 1-3, 1997/98:U405 yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8 samt 1997/98:U406 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört, 16. beträffande harmonisering av exportregler m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkande 1, 1997/98:U25 yrkande 4, 1997/98:U26 yrkande 2, 1997/98:U411 yrkande 2 samt 1997/98:U415 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört, 17. beträffande en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexport att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U402 yrkande 3, 1997/98:K715 yrkande 13, 1997/98:U404 samt 1997/98:U410 besvarade med vad utskottet anfört, 18. beträffande tillämpligheten av svenska regler vid utlandssamverkan att riksdagen förklarar motion 1997/98:U26 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört, 19. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:U24 yrkande 12, 1997/98:U25 yrkande 2, 1997/98:U26 yrkande 5, 1997/98:U415 yrkande 12 samt 1997/98:U620 yrkande 8 förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkandena 7-11 och 13-18, 1997/98:U26 yrkandena 6-14, 1997/98:U415 yrkandena 13 och 14, 1997/98:U633 yrkande 5 samt 1997/98:U635 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört. res.11 (c, fp, v, mp, kd)
Stockholm den 6 november 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Inger Lundberg (s), Håkan Juholt (s) och Lennart Rohdin (fp).
Reservationer
1. Redovisningsfrågor (mom. 2) Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Olsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet har? och på s. 23 slutar med ? samt U25 (kd) yrkande 5? bort ha följande lydelse: Regeringens skrivelse med en redogörelse för krigsmaterielexporten under 1996 redovisar en ambition att något utvidga redovisningen jämfört med tidigare. Skrivelsen för exporten under 1996 är dock fortfarande förhållandevis knapphändig. Enligt utskottets mening bör regeringens redovisning av svensk krigsmaterielexport framgent innefatta en redogörelse för vilken typ av materiel som sålts till vilka länder och vilka företag som tillverkat den. Vidare bör besked lämnas om vilka tillstånd till utlandssamverkan som lämnats svenska företag. Detta bör med anledning av motionerna U24 (mp) yrkandena 4, 5 och 19 och U25 (kd) yrkande 5 ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande redovisningsfrågor att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkandena 4, 5 och 19 samt 1997/98:U25 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
**FOOTNOTES**
[10]: Andorra, Argentina,Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Saudiarabien och Ungern.
[11]: Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Tjeckien, Ungern och Zimbabwe.
[12]: Andorra, Botswana, Island och Tjeckien.
[13]: Andorra, Argentina, Chile, Filippinerna, Island, Luxemburg, Mauritius, Namibia, Sydafrika, Tjeckien, Ungern och Zimbabwe. 2. Överlämnande av ärenden till regeringen (mom. 3) Eva Zetterberg (v) Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Det övergripande? och på s. 23 slutar med ?U24 (mp) yrkandena 2 och 3? bort ha följande lydelse: Det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av krigsmaterielfrågorna åvilar regeringen, som i sin tur är ansvarig inför riksdagen. I enlighet med detta bör regeringen i kommande skrivelser om krigsmaterielexporten redogöra för antalet ärenden av principiell betydelse som överlämnats till regeringen, skälet till överlämnandet och det totala värdet av de ärenden som avgjorts av regeringen. Vidare bör en extra granskning genomföras om huruvida ISP har levt upp till riksdagens beslut om att principiella ärenden skall överlämnas till regeringens avgörande. Därmed tillstyrker utskottet motion U24 yrkandena 2 och 3. dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande överlämnande av ärenden till regeringen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:U24 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. En avveckling av all svensk krigsmaterielexport (mom. 4) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Miljöpartiet vill? och på s. 24 slutar med ?U415 (mp) yrkande 1? bort ha följande lydelse: Miljöpartiet har liksom tidigare Vänsterpartiet föreslagit att en avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten. Dessa tidigare yrkanden har genomgående avstyrkts av utskottet med utgångspunkt i att det finns behov av svensk krigsmaterielexport för att man skall kunna finansiera och utveckla det svenska försvaret. Det säkerhetspolitiska läget har under senare år genomgått en genomgripande förändring så till vida att Sveriges säkerhetspolitiska läge avsevärt förbättrats, samtidigt som de stora hoten mot Sveriges och andra länders säkerhet inte är av militär utan av annan natur. De försvars- och säkerhetspolitiska motiven för svensk vapenexport har därmed till stor del bortfallit, varför utskottet nu ställer sig bakom kravet på en avvecklingsplan för den svenska vapenexporten. Därmed tillstyrker utskottet motion U415 (mp) yrkande 1. dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande en avveckling av all svensk krigsmaterielexport att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Utveckling av offensiva vapensystem (mom. 5) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?I detta sammanhang? och som på s. 24 slutar med ?avstyrker motion U415 (mp) yrkande 3? bort ha följande lydelse: Det är ett ett viktigt led i det internationella nedrustningsarbetet att Sverige såsom den amerikanska forskaren Randall Forsberg föreslagit avbryter all utveckling av nya större vapensystem med offensiv kapacitet. Sverige kan därvid fungera som ett efterföljansvärt exempel på samma sätt som Sverige och några andra länder gjort i samband med genomförandet av en internationell konvention mot personella minor. Därmed tillstyrker utskottet motion U415 yrkande 3. dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande utveckling av offensiva vapensystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. En kontinuerlig utvärdering av mottagarländer (mom. 6) Ingrid Näslund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Granskningen föranledde? och på s. 25 slutar med ?U25 (kd) yrkande 1? bort ha följande lydelse: Granskningen föranledde i övrigt inget uttalande från konstitutionsutskottet. Utskottet välkomnar den översyn av praxis, när det gäller tolkningen av begreppet följdleverans, som på riksdagens beställning skall ske. Konstitutionsutskottet fann vid sin granskning av följdleveransbegreppet i vissa hänseenden en oklarhet om riktlinjernas innebörd men påpekade samtidigt att reglerna i vissa fall skulle ha kunnat tolkas annorlunda än vad som skett. Enligt utskottets mening är det angeläget att kontinuerliga utvärderingar sker för att utröna om de olika kriterierna är uppfyllda med avseende på samtliga de länder till vilka export sker. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt risken för en glidande tolkning av begreppet ?omfattande och grova kränkningar? av de mänskliga rättigheterna. Reglerna har varit i kraft sedan 1993. Utskottet anser att det nu är dags att skaffa en sammanhållen bild av hur kriterierna tolkas och hur praxis ser ut, inte bara när det gäller följdleveranser. Utskottet tillstyrker motion U25 (kd) yrkande 1. dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande en kontinuerlig utvärdering av mottagarländer att riksdagen med anledning av motion 1997/98:U25 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. En översyn av lagstiftning och riktlinjer (mom. 7) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet har förstått? och på s. 25 slutar med ?och U415 (mp) yrkandena 4 och 9? bort ha följande lydelse: Svensk utrikespolitik har genom sin långvariga export av krigsmateriel till Indonesien fått en av sina fulaste skamfläckar. Att den uppstått beror på den suddiga och tänjbara tolkningen av begreppet följdleveranser. Begreppet har ingen fast konsistens utan växlar med den politiska konjunkturen. Det bör vara samma bestämmelser för följdleveranser som för andra leveranser av krigsmateriel. Det är det enda rimliga sättet att komma bort från de möjligheter till godtycklig elasticitet i tillämpning som begreppet följdleveranser inrymmer. Det är vidare rimligt att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas som följdleveranser. Det är viktigt med större öppenhet och offentlighet när det gäller den svenska krigsmaterielexporten. Det är således logiskt att en utredning med direktiv att skärpa riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport tillsätts. Därmed tillstyrker utskottet motionerna U24 (mp) yrkande 6, U26 (v) yrkande 1 och U415 (mp) yrkandena 4 och 9. Motionerna U405 (m) yrkande 5 och U406 (c) yrkandena 2 och 3 anser utskottet med det anförda besvarade. dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande en översyn av lagstiftning och riktlinjer att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkande 6, 1997/98:U26 yrkande 1 och 1997/98:U415 yrkandena 4 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och förklarar motionerna 1997/98:U405 yrkande 5 samt 1997/98:U406 yrkandena 2 och 3 besvarade med vad utskottet anfört.
7. En breddning av krigsmaterielbegreppet (mom. 8) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke-Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Beträffande förändringar? och på s. 26 slutar med ?U415 (mp) yrkande 6? bort ha följande lydelse: Den uppdelning som görs i regelverket mellan Krigsmateriel för strid och Övrig krigsmateriel är enligt utskottets uppfattning både olämplig och vilseledande. Den är vilseledande så till vida att den ger intryck av att Övrig krigsmateriel inte är farlig eller hotfull. Därigenom skapar den felaktiga föreställningar om den svenska krigsmaterielexporten. Eftersom denna uppdelning inte har något att göra med de effekter materielen har när det gäller att åstadkomma mänskligt lidande skall inte skilda regler gälla för de olika materielkategorierna. De regler som gäller för Krigsmateriel för strid skall även tillämpas för Övrig krigsmateriel. Som krigsmateriel i regelverkets mening bör också anses all materiel som i dag av exportföretagen benämns ?försvarsmateriel?. Därmed tillstyrker utskottet motionerna U26 (v) yrkande 3 och U415 (mp) yrkande 6. dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande en breddning av krigsmaterielbegreppet att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:U26 yrkande 3 och 1997/98:U415 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Leveransgarantier (mom. 9) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Vad gäller? och på s. 26 slutar med ?415 (mp) yrkandena 10 och 11? bort ha följande lydelse: Ett vapenexportavtal sträcker sig över flera år, eftersom följdleveranser också ingår, och kan pågå länge efter avtalets ingående. Under den tiden kan samhällssituationen i ett land förändras drastiskt och bli sådan att landet i fråga inte uppfyller de krav som från svenskt håll finns för att vapenexport skall vara tillåten. Utrikesutskottet anser att när nya omständigheter föreligger, som t.ex. att ett land har råkat i väpnad konflikt eller inte längre respekterar de mänskliga rättigheterna, måste all krigsmaterielexport dit avbrytas. Utskottet tillstyrker motion U415 (mp) yrkandena 10 och 11. dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande leveransgarantier att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Komponentleveranser (mom. 10) Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?All tillståndspliktig? och på s. 26 slutar med ?U415 yrkande 7? bort ha följande lydelse: I samarbetsavtalen mellan Sverige och utländska köpare förekommer ett slags obligatoriska avtal, EUC (End User Certificate - slutanvändarintyg) och ODP (Own Production Declaration). Det sistnämnda används vid komponentleveranser. Det betyder att köparen inte får sälja produkten vidare i obearbetat skick. Men om den svenska komponenten används i ett vapen som inte har svensk identitet, kan det säljas vidare till stater, som enligt de svenska vapenexportreglerna är undantagna för svensk export. Utskottet anser att eftersom svensk krigsmateriel på detta sätt kan hamna i ?förbjudna stater?, bör i fortsättningen slutanvändarintyg användas för all svensk export av vapen, inklusive komponenter. Utskottet tillstyrker med det anförda motion U415 (mp) yrkande 7. dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande komponentleveranser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Lagfästande av riktlinjerna (mom. 12) Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Olsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Utskottet har tidigare? och på s. 27 slutar med ?U415 (mp) yrkande 5? bort ha följande lydelse: Export av vapen utan tillstånd är i lag förbjuden. En rad rådgivande riktlinjer finns i dag för reglerande av svensk vapenexport. I lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter villkoras tillstånden. Bestämmelserna är i dag restriktiva, men tillämpningen kan trots detta vara liberal. När nu dessa ärenden överförts från regeringen till en myndighet, bör riktlinjerna lagfästas, så att inga tvivel uppstår om hur reglerna skall tillämpas. Regeringen har tidigare avvisat krav på lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport. Sedan dispensgivningen från 1996 överförts från regeringen till en självständig myndighet har frågan kommit i ett nytt läge. En myndighet bör styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexporten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion U415 (mp) yrkande 5. dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande lagfästande av riktlinjerna att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (mom. 19) Helena Nilsson (c), Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Olsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Utskottet avstyrker därmed? och på s. 32 slutar med ?U635 (c, v, mp) yrkandena 1 och 2 besvarade? bort ha följande lydelse: Vad gäller Indonesien har utskottet dock under en lång följd av år behandlat den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i landet, i synnerhet vad avser Östra Timor och dess rätt till självbestämmande (senast i betänkandena 1993/94:UU3, 1993/94:UU26, 1994/95:UU24 och 1996/97: UU12). Utskottet har därvid tagit del av upprepade rapporter från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, från FN:s särskilde rapportör, från Human Rights Watch/Asia och State Departments årsbok för 1996. Utskottet tvingas konstatera att förhållandena i Indonesien och på Östra Timor inte i något avseende förbättrats under de senaste åren. Tvärtom innebar regimens aktioner mot oppositionen sommaren 1996 liksom det ökade trycket på Östra Timor efter det att Nobels fredspris förlänades företrädare för den östtimoranska frihetskampen att utvecklingen snarare försämrades. Av regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten för 1996 framgår att en betydande förnyad export av krigsmateriel till Indonesien ägt rum under året. Utskottet finner mot bakgrund av sina tidigare konstateranden rörande utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Indonesien och i synnerhet vad avser Östra Timor och dess rätt till självbestämmande att all form av svensk krigsmaterielexport till Indonesien, inbegripet följdleveranser, står i strid med de riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som riksdagen ställt sig bakom. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna U24 (mp) yrkande 12, U25 (kd) yrkande 2, U26 (v) yrkande 5, U415 (mp) yrkande 12 och U620 (mp) yrkande 8. Utskottet anser motionerna U24 (mp) yrkandena 7-11 och 13-18, U26 (v) yrkandena 6-14, U415 yrkandena 13 och 14, U633 (c, v, mp, kd) yrkande 5 samt U635 (c, v, mp) yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört. dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkande 12, 1997/98:U25 yrkande 2, 1997/98:U26 yrkande 5, 1997/98:U415 yrkande 12 och 1997/98:U620 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkandena 7-11 och 13-18, 1997/98:U26 yrkandena 6-14, 1997/98:U415 yrkandena 13 och 14, 1997/98:U633 yrkande 5 samt 1997/98:U635 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Myndighetsstrukturen Göran Lennmarker, Inger Koch och Bertil Persson (alla m) anför: Regeringen föreslog i proposition 1995/96:31 inrättandet av en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter, vilket också blev riksdagens beslut. Moderata samlingspartiet motsatte sig beslutet, då vi inte ansåg att samma myndighet skulle pröva tillståndsgivning enligt de skilda lagar som gäller för krigsmateriel och strategiska eller s.k. dual use-produkter. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden, medan däremot dual use- produkter i princip omfattas av frihandel och av EU:s fria rörlighet för varor. Vi stödde oss på det förslag som framlagts i betänkandet Kontroll över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) som innebar att tillståndsprövningen för dual use-produkter borde delegeras från regeringen till Kommerskollegium. Flertalet remissinstanser delade denna uppfattning.
2. Redovisningsfrågor (mom. 2) Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anför: Regeringen nämner att Norge i sin rapport 1996 redovisade vilket materielslag exporten till olika länder avser och att regeringen överväger att göra en liknande redovisning. Vi välkomnar en ökad öppenhet och menar att praktiska problem inte bör få hindra en sådan utveckling. Om Norge kunnat lösa sekretessfrågorna och övriga rättsliga problem torde det även vara möjligt för den svenska regeringen.
3. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (mom. 19) Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anför: I sju motioner, varav tre ?tvärpolitiska?, tar motionärerna upp enskilda länder som inte uppfyller de krav som gäller för svensk vapenexport. De nämnda staterna befinner sig i väpnad konflikt, eller är invecklade i en internationell konflikt som kan leda till en väpnad konflikt, eller har inre väpnade oroligheter. Utmärkande för staterna är också bristen på respekt för mänskliga rättigheter, som kan ta sig uttryck i omfattande och grova kränkningar av dessa rättigheter. Motionerna besvaras med att utskottet i tidigare betänkanden kommit till slutsatsen att riksdagen inte bör göra något särskilt tillkännagivande beträffande ett vapenembargo gentemot enskilda länder. Utskottet hänvisar till de årligen återkommande betänkandena med landspecifika bedömningar för de mänskliga rättigheterna. Vi delar inte utskottets bedömning. Motionärerna framhåller inte bara de mänskliga rättigheterna utan fokuserar också på kärnfrågorna inom svensk vapenexport. Vi vill också se hur reglerna för de uppställda kraven efterlevs och hur den säkerhetspolitiska situationen är i det aktuella landet just vid tillfället när tillstånd för vapenexport beviljas eller avslås. Därför hävdar vi att riksdagen också bör yttra sig om lämpligheten av export till vissa länder.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................6 Skrivelsens huvudsakliga innehåll...................6 Lagen om krigsmateriel............................7 Svensk krigsmaterielexport år 1996.................10 Beviljade utförseltillstånd......................10 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m...16 Sammanfattning av motionerna.......................17 Utskottets överväganden............................22 Redovisningsfrågor...............................22 Lagstiftningsfrågor och regelverk................23 Internationellt samarbete........................28 Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden31 Hemställan.........................................32 Reservationer........................................34 Särskilda yttranden..................................40