Krigsmaterielexporten år 2000
Betänkande 2000/01:UU14
Utrikesutskottets betänkande
2000/01:UU14
Krigsmaterielexporten år 2000
Innehåll
- Sammanfattning
- Följdmotioner
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
UU14
Redogörelse för ärendet
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Sammanfattning och bakgrund
Kontrollen av krigsmaterielexporten är grundad på nationellt fastställda regler även om inslaget av internationell dialog ökat under senare år, framför allt inom ramen för EU-samarbetet. Kontrollen av produkter med dubbla användningsområden bygger i första hand på internationellt samarbete inom ramen för särskilda överenskommelser där parterna åtar sig att i vissa situationer förhindra spridningen av de produkter som omfattas.
Den 28 september 2000 trädde en ny EG-förordning (nr 1334/2000) i kraft om upprättandet av en ny gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L 159, 30.6.2000). Den nya förordningen innebär att exportkontrollen inom EU på detta område ytterligare har harmoniserats och att utrymmet för och behovet av nationella särregleringar sålunda har minskat. Detta har föranlett en omfattande ändring av den svenska lagstrukturen och antagandet av en ny lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden samt tekniskt bistånd.
På krigsmaterielområdet präglas skeendet av den europeiska försvarsindustrins rationalisering. De senaste åren har en rad gränsöverskridande sammanslagningar och samarbeten ägt rum. Denna utveckling förväntas fortsätta.
Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet i ett flertal internationella forum för att främja en ansvarsfull exportpolitik, effektiva exportkontrollprocedurer och ökad öppenhet på området.
Den svenska krigsmaterielexporten år 2000
I skrivelsen konstateras att exporten av krigsmateriel från Sverige är begränsad. Enstaka försäljningar av större system orsakar därför kraftiga svängningar uppåt eller nedåt i den årliga statistiken som inte kan förknippas med någon långsiktig trend.
Värdet av den totala fakturerade försäljningen av krigsmateriel (inom och utom riket) under år 2000 uppgick till 11 107,8 miljoner kronor, motsvarande en minskning med ca 1 % jämfört med år 1999. Värdet av exportleveranserna av krigsmateriel under år 2000 var 4 371 miljoner kronor, en ökning med 19,6 % jämfört med föregående år räknat i löpande priser. Exporten svarade således för drygt 39 % av försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av krigsmateriel under året. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten har under år 2000 ökat från 0,52 % till 0,55 %.
Värdet av de utförseltillstånd som beviljats har under 2000 minskat med 35 % från föregående års 7 153 miljoner kronor till årets 4 640 miljoner kronor. Denna minskning har uteslutande skett avseende materiel som klassas som övrig krigsmateriel (ÖK). Jämfört med 1999 har utförseltillstånden i ÖK-kategorin under 2000 minskat med knappt 63 %. Beviljade utförseltillstånd avseende krigsmateriel för strid (KS) har i stället ökat med knappt 119 % från 1 082 miljoner kronor år 1999 till 2 369 miljoner kronor 2000.
Lagen om krigsmateriel
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel (ändrad senast i 2000:1248) och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel (ändrad senast i 2000:64). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förordningar.
Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare praxis. Jämfört med denna innehåller den emellertid en vidgning av krigsmaterielbegreppet samt förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för kontrollen över tillverkning och för utlandssamverkan avseende krigsmateriel. Numer omfattar kontrollen även gemensam utveckling och tillverkning av krigsmateriel.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel.
Riktlinjerna för krigsmaterielexport
Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen också ställt sig bakom (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1).
Riktlinjerna är vägledande för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.
Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan är erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav vid prövningen av ett enskilt ärende är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter skall beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej.
Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter skall alltid vägas in även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är: sanktion beslutad av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU-sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) inrättades den 1 februari 1996, med ansvar för den kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, med tillhörande förordningar. Inspektionen övertog därmed ansvaret för merparten av de ärenden som tidigare beslutades av regeringen efter beredning i Krigsmaterielinspektionen (KMI) och den enhet inom Utrikesdepartementet som svarade för strategisk exportkontroll. Sedermera har ISP även utsetts att vara nationell myndighet inom ramen för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC). ISP ansvarar således för tillstånds- och utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som produkter med både civil och militär användning (produkter med dubbla användningsområden eller dual use-produkter).
Exportkontrollrådet (EKR)
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med nämnden är påkallad. Det har emellertid bedömts önskvärt att ge även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt en bredare politisk förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av proposition 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet i samband med tillskapandet av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Samtidigt breddades dess sammansättning för att återspegla den bredare sammansättning som Utrikesnämnden i dag har. I Exportkontrollrådet är därför samtliga riksdagspartier representerade. Rådet har tio ledamöter. En aktuell lista på rådets ledamöter finns på ISP:s webbplats (www.isp.se ).
Informationsverksamhet avseende exportkontroll
Sverige verkar internationellt för en ökad öppenhet kring handeln med krigsmateriel. Även nationellt görs ansträngningar för att sprida kunskap inom detta område. Regeringens offentligt redovisade årliga skrivelse om den svenska exporten är ett led i regeringens ansträngningar för ökad öppenhet. Den årliga skrivelsen publiceras på svenska och engelska och finns tillgänglig på webbplatserna www.ud.se, www.lagrummet.gov.se, www.regeringen.se samt i Rixlex (www.riksdagen.se). För att främja informationstillgången på detta område internationellt har Sverige bidragit ekonomiskt till SIPRI:s internetdatabas (www.sipri.se) som innehåller information om nationella och internationella exportkontrollsystem samt viss statistik över innehav och export.
FN-registret och annan internationell rapportering om vapenöverföringar
Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som anmodar medlemsländerna att årligen till ett register över konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter.
I samråd med försvarets myndigheter och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN.
Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för större öppenhet om transfereringar av krigsmateriel. Dessa ansträngningar ingår som ett led i Sveriges strävan att öka den allmänna öppenheten på detta område för att därmed öka förtroendet länder emellan och förbättra informationsunderlaget för en ansvarsfull exportkontroll. Samråd om rapporteringen till FN- registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av EU.
Krigsmaterielområdet har identifierats som ett lämpligt område för samarbete inom ramen för EU:s andra pelare. I rådsarbetsgruppen COARM, Council Working Group on Conventional Arms Exports, diskuterar de femton medlemsstaterna regelbundet olika frågor med anknytning till handeln med krigsmateriel. Utöver denna arbetsgrupp finns även ad hoc-gruppen POL- ARM (ad hoc Working Party on a European Armaments Policy), som är inriktad på frågan om vilka behov av förändringar i nationella regelverk och EU-regler som omstruktureringen av europeisk försvarsindustri ger upphov till.
I juni 1998 antog EU:s ministerråd en gemensam uppförandekod för vapen- export. I koden anges ett antal kriterier som tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Dessa kriterier överensstämmer i allt väsentligt med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Varje medlemsstat upprättar också en rapport över sin export av krigsmateriel samt om tillämpning av koden för året som gått. Rapporterna sammanställs av ordförandeskapet och diskuteras vid ett årligt möte i COARM. I samband med mötet utvärderas uppförandekodens effekter och eventuella förbättringar av koden diskuteras. Därefter sammanställs en slutlig rapport som antas av ministerrådet. I linje med svenska målsättningar offentliggjordes årets, liksom föregående års rapport i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning).
EU:s medlemsstater iakttar fullt ut FN:s säkerhetsråds bindande beslut om vapenembargon. Säkerhetsrådets rekommendationer om restriktivitet har inte samma bindande karaktär och övervägs från fall till fall. Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU beslutas med enhällighet om vissa vapenembargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd föreskrivit genom beslut. Dessa får ses som ett utslag av medlemsstaternas vilja att reagera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågeställningar.
Sverige verkar inom EU och internationellt för att varje land skall bedriva en ansvarsfull exportpolitik på grundval av heltäckande lagar och regler, effektiva kontrollsystem och upprätthålla en väl fungerande administration som kontrollerar tillverkare, köpare och säljare, agenter och mellanhänder.
Det har sedan ett antal år stått klart för statsmakterna att svensk försvarsindustris framtida industriella förmåga och kapacitet till väsentlig del kommer att baseras på ömsesidiga industriella internationella beroenden och på det växande mellanstatliga samarbetet som är en följd av försvarsindustrins internationalisering. Denna avgör indirekt vilken industrikapacitet Sverige fortsättningsvis kommer att ha, vilket i sin tur påverkar materielförsörjningen av det svenska försvaret. En säker materielförsörjning är nödvändig för att upprätthålla trovärdigheten för försvarets förmåga att kunna anpassas. För ett militärt alliansfritt land som Sverige är det ett vitalt säkerhetspolitiskt intresse att omvärlden har tilltro till denna anpassningsförmåga. Regeringens bedömning är att Sverige, genom att fortsatt delta i det internationella samarbetet på försvarsmaterielområdet, säkrar Sveriges långsiktiga utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen.
För att svensk försvarsindustri skall kunna hävda sig i omstruktureringsprocessen och önskvärda samarbeten uppnås, fordras att företagen har kvalificerad teknisk kompetens som kan attrahera beställningar på materielområdet. I 1996 års försvarsbeslut konstaterades att krigsmaterielexporten var av fortsatt försvarspolitisk vikt och att det därför var önskvärt att regeringen och svenska myndigheter på ett mer aktivt och strukturerat sätt stöttade försvarsindustrins exportansträngningar i större materielprojekt, under förutsättning att exportansträngningarna stod i överensstämmelse med riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Enligt uppgifter från SIPRI fortsatte överföringarna av tyngre konventionella vapen att minska under år 2000. I fasta priser minskade överföringarna med 26,5 % år 2000 jämfört med föregående år. Enligt SIPRI ligger Sverige under perioden 1996-2000 på femtonde plats med 0,56 % av världens totala export av s.k. tyngre konventionella vapen. Under denna period uppgick den totala exporten i världen till 104 252 mrd dollar i 1990 års priser. Största exportland är USA som under samma tid svarade för ca 47 %, närmast följt av Ryssland (15 %), Frankrike (10 %), Storbritannien (7 %) och Tyskland (5 %).
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden
I syfte att underlätta det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett trettiotal länder slutit sig samman i ett antal multilaterala exportkontrollarrangemang: Zanggerkommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) samt Wassenaararrangemanget (WA). Syftet med arrangemangen är att mellan medlemmarna främja informationsutbyte angående spridningsrisker samt att identifiera varor och teknologier som kan användas för framställning av massförstörelsevapen och vars utförsel således bör kontrolleras på ett samordnat sätt. Rent allmänt kan sägas att en betydande del av arbetet inom dessa arrangemang syftar till att hålla produktlistorna aktuella i ljuset av den teknologiska utvecklingen. Exportkontrollarrangemangen skiljer sig dock från de ovannämnda konventionerna i det att de inte är baserade på några folkrättsligt bindande avtal. Grunden för samarbetet i de multilaterala arrangemangen står snarare att finna i nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll över de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska produkter. Ett deltagande i dessa exportkontrollarrangemang kan således ses som en åtgärd som underlättar uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna enligt ovan angivna konventioner om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat när det gäller anskaffning av massförstörelsevapen.
Europeiska unionens råd antog den 22 juni 2000 en ny rådsförordning, (EG) nr 1334/2000 om upprättandet av en ny gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L 159, 30.6.2000 s. 1) Den nya förordningen trädde i kraft den 28 september 2000. Förordningen är juridiskt bindande för Sverige. Den nya förordningen innebär att utrymmet för och behovet av nationell särreglering ytterligare minskar. Syftet har varit att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella sy- stemen för kontroll av export till tredje land stärks och harmoniseras.
Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de multilaterala exportkontrollarrangemangen med friast möjliga handel inom den inre marknaden. Utvecklingen inom arrangemangen (NSG, MTCR, AG och WA) beaktas genom kontinuerliga ändringar och uppdateringar av varulistorna till förordningen.
En annan nyhet i den nya förordningen är att det finns ett uttryckligt tillståndskrav för programvara och teknik som även gäller överföring på elektronisk väg via exempelvis persondator, telefax och telefon till destinationer utanför EG. Ytterligare ett resultat av arbetet med den nya förordningen är att även tekniskt bistånd bringats under kontroll. Med tekniskt bistånd avses allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.
Rådsförordningen kompletteras av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt av tillhörande förordning (2000:1217). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.
Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa tredje länder. Generella tillstånd lämnades emellertid på nationell nivå redan innan den nya EG-förordningens ikraftträdande. Gemenskapstillståndet får ses som ett viktigt led i strävan att ytterligare harmonisera den gemensamma exportkontrollen. Den nya tillståndstypen förenklar för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Det nya gemenskapstillståndet är samtidigt ett uttryck för den samstämmighet som råder mellan medlemsstaterna beträffande export till vissa tredje länder.
En annan förändring står att finna i grunden för tillståndsgivningen. Till skillnad från tidigare, då prövningen av tillståndsärenden utgick ifrån nationella kriterier, inkluderar den nya rådsförordningens artikel 8 gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Kriterierna avviker inte från dem som tidigare användes i Sverige, men liksom gemenskapstillståndet är en gemensam kriterieuppsättning ytterligare ett steg mot en mer harmoniserad politik på detta område och en stabilare exportkontroll i EU som helhet.
Det har varit en svensk ambition att de rutiner som tillämpas i exportkontrollen skall vara rationella och effektiva, för att förenkla för såväl exportkontrollerande myndigheter som för de exporterande företagen. Ett framgångsrikt arbete i detta avseende kan medföra att exportföretagen också erhåller en fördel i förhållande till konkurrenter från länder där proceduren tar längre tid. Initiativ som syftar till att uppfylla denna målsättning tas löpande av såväl regeringen som ISP.
Svensk krigsmaterielexport år 2000
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknadsföring och export av krigsmateriel från Sverige. De företag (jämte s.k. handladdare) som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 120, varav ca 40 är aktiva som exportörer - är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. I proposition 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 2000.
Beviljade utförseltillstånd
Från och med 1993 redovisas värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på de två underkategorierna krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den senare kategorin omfattar i huvudsak materiel som tidigare inte stod under kontroll alls. En konsekvens av denna breddning av krigs-materielbegreppet är att statistiken därefter omfattar även materiel som tidigare inte kontrollerades. I statistiken återfinns numer även viss utförsel för civil eller delvis civil användning, vilket inte var aktuellt med det tidigare krigsmaterielbegreppet. Det är värt att notera att det i skrivelsens bilaga 1 återfinns en precisering av vilka länder som beviljats tillstånd, antalet tillstånd, om det handlar om krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel samt vilka materielkategorier av KS och ÖK som det handlar om. I tidigare skrivelser har dessa detaljerade uppgifter inte redovisats.
I förhållande till år 1999, då värdet av beviljade utförseltillstånd för exportförsäljning var exceptionellt högt, minskade värdet år 2000 med ca 35,1%. Värdet för år 2000 (4,64 mdkr) ligger mycket nära genomsnittet för den redovisade tolvårsperioden. Samtidigt uppvisar årets siffror en förskjutning från övrig krigsmateriel (ÖK), som minskade med 63 %, till krigsmateriel för strid (KS), som ökade med 119 %. Eftersom 1999 karakteriserades av en kraftig övervikt för ÖK har förskjutningen lett till att de två kategorierna år 2000 hamnat i balans, värdemässigt.
Utförseltillstånden för exportförsäljning avser å ena sidan många små transaktioner gällande exempelvis reservdelar eller ammunition, och å andra sidan ett begränsat antal mycket omfattande transaktioner av stora system som levereras över flera år. Större affärer, som inte nödvändigtvis uppträder varje år, kan påverka ett enskilt års resultat påtagligt. Som framgår av tabell 1 nedan uppvisar statistiken över beviljade utförseltillstånd avsevärda skillnader från år till år. Dessa variationer har dock en begränsad inverkan på omfattningen av den faktiska exporten av svensk krigsmateriel, eftersom den utförsel som sammanhänger med ett stort utförseltillstånd normalt sprids ut över flera år. Det är inte möjligt att med någon precision förutsäga hur en ökning av utförseltillstånden kommer att återspeglas i den faktiska exporten efterföljande år, eftersom detta sammanhänger med tillverknings- och leveransplaner, som kan skilja sig åt betydligt inte bara mellan olika materielslag utan också variera från kontrakt till kontrakt.
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1991-1999 i löpande priser
-------------------------------------------------------------- År Värde i löpande priser, Förändring i % mkr -------------------------------------------------------------- Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK -------------------------------------------------------------- 1989 7 245 - - +13,2 - - -------------------------------------------------------------- 1990 2 869 - - -60,4 - - -------------------------------------------------------------- 1991 2 487 - - -13,3 - - -------------------------------------------------------------- 1992 2 992 - - +20,3 - - -------------------------------------------------------------- 1993 6 106 1 942 4 164 +104,1 - - -------------------------------------------------------------- 1994 4 268 1 991 2 277 -30,1 +2,5 -45,3 -------------------------------------------------------------- 1995 6 543 2 011 4 532 +53,3 +1,0 +99,0 -------------------------------------------------------------- 1996 2 859 662 2 197 -56,3 -67,1 -51,5 -------------------------------------------------------------- 1997 5 061 2 481 2 580 +77,0 +274,8 +17,4 -------------------------------------------------------------- 1998 3 273 1 449 1 824 -35,3 -41,6 -29,3 -------------------------------------------------------------- 1999 7 153 1 082 6 071 +118,5 -25,3 +232,8 -------------------------------------------------------------- 2000 4 640 2 369 2 271 -35,1 +118,9 -62,6 -------------------------------------------------------------- Faktiska leveranser
Inspektionen för strategiska produkters utförselstatistik grundar sig på exportföretagens lagstadgade redovisning av det fakturerade värdet av levererad materiel. Som framgår av tabell 2 nedan ökade den svenska exporten av krigsmateriel år 2000 med 19,6 % i förhållande till 1999 räknat i löpande priser. Ökningen i utförseln av övrig krigsmateriel (ÖK) var påtagligt större än ökningen vad gäller krigsmateriel för strid (KS): 28,4 %, jämfört med 12,0 %. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten ökade också, från 0,52 % till 0,55 %.
Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som redovisas ovan ger i sig inte underlag för en mer långsiktig bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år kan medföra kraftiga utslag i statistiken. Utvecklingen på exportmarknaderna har under den senaste tioårsperioden präglats av det kalla krigets slut, vilket medfört att många försvarsmakter skurit ned sina försvarsmaterielanslag. Den effekt som exportmarknadernas tillbakagång har haft på svensk krigsmaterielexport har delvis maskerats genom den breddning av krigsmaterielbegreppet som ägde rum år 1993, och som innebar att många nya materielslag för första gången medtogs i utförsel- statistiken.
Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1989-1999 i löpande priser
---------------------------------------------------------------- År Sveriges Krigsmaterielexport totala varuexport (löpande priser) mnkr --------------------------------------------------------------- Andel av varuexp.Löpande priser mkr Förändring i % % --------------------------------------------------------------- Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK --------------------------------------------------------------- 1989 332 580 1,81 6 005 - - -2,4 - - --------------------------------------------------------------- 1990 339 850 0,98 3 327 - - -44,6 - - --------------------------------------------------------------- 1991 332 779 0,81 2 705 - - -18,7 - - --------------------------------------------------------------- 1992 326 031 0,84 2 753 - - +1,8 - - --------------------------------------------------------------- 1993 388 290 0,74 2 863 1 216 1 647 +4,0 - - --------------------------------------------------------------- 1994 471 602 0,68 3 181 1 347 1 834 +11,1 +10,8 +11,4 --------------------------------------------------------------- 1995 567 836 0,58 3 313 1 148 2 165 +4,1 -14,8 +18,0 --------------------------------------------------------------- 1996 569 167 0,54 3 087 1 136 1 951 -6,8 -1,0 -9,9 --------------------------------------------------------------- 1997 632 709 0,49 3 101 939 2 162 +0,5 -17,3 +10,8 --------------------------------------------------------------- 1998 673 091 0,52 3 514 1 662 1 852 +13,3 +77,0 -14,3 --------------------------------------------------------------- 1999 700 945 0,52 3 654 1 954 1 700 +4,0 +17,6 -8,2 --------------------------------------------------------------- 2000 796 673 0,55 4 371 2 189 2 182 +19,6 +12,0 +28,4 --------------------------------------------------------------- Fördelning av exporten på materielslag
Tabell 3 visar en uppdelning av krigsmaterielexporten på huvudområden i krigsmaterielförteckningen. Denna indelning ger en viss uppfattning om krigsmaterielexportens struktur, vad avser materielkategorier. Liksom för övriga typer av exportstatistik avråds från alltför långtgående slutsatser vad beträffar trender i exporten, eftersom den totalt sett är så pass liten att den inte rymmer ett jämt flöde av materiel i alla kategorier som produceras i Sverige utan snarare uppvisar en slumpmässig tyngdpunkt som förskjuts över tiden beroende på vilka exportkontrakt som industrin kunnat erhålla.
Det är inte bara när det gäller beviljade utförseltillstånd som detaljeringsgraden i redovisningen har öka t. Även när det gäller den faktiska exporten av krigsmateriel kan en ökad detaljeringsgrad av de presenterade uppg ifterna noteras. I skrivelsens bilaga 1 återfinns en tabell där det framgår vilka enskilda mottagarländer som er hållit leveranser av krigsmateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori som exporterats till re spektive land.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1999-2000 fördelat på krigsmaterielfört eckningens huvudområden
--------------------------------------------------------------- Krigsmateriel för strid (KS) 1999 2000 -------------------------------------------------------------- KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0 -------------------------------------------------------------- KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 405 67 -------------------------------------------------------------- KS3 Ammunition 426 143 -------------------------------------------------------------- KS4 Robotar, raketer, torpeder, 186 144 bomber -------------------------------------------------------------- KS5 Eldledningsutrustning 257 522 -------------------------------------------------------------- KS6 ABC-stridsmedel 1* 0,8* -------------------------------------------------------------- KS7 Krut och sprängämnen 89 115 -------------------------------------------------------------- KS8 Krigsfartyg 144 535 -------------------------------------------------------------- KS9 Stridsflygplan 0 0 -------------------------------------------------------------- KS10 Stridsfordon 444 663 -------------------------------------------------------------- KS11 Riktade energivapen 0 0 -------------------------------------------------------------- SUMMA KS 1 952 2 190 -------------------------------------------------------------- * Exporten av KS6 avser komponenter till tårgasprodukter till länder i Västeuropa.
--------------------------------------------------------------- Övrig krigsmateriel (ÖK) 1999 2000 -------------------------------------------------------------- ÖK21 Finkalibriga eldrörsvapen, delar 6 6 m.m -------------------------------------------------------------- ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar 112 153 m.m. -------------------------------------------------------------- ÖK23 Övningsammunition m.m. 316 316 -------------------------------------------------------------- ÖK24 Övningsraketer, 34 36 röjningsutrustning m.m. -------------------------------------------------------------- ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m 384 798 -------------------------------------------------------------- ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 30 21 -------------------------------------------------------------- ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 5 0,0008 -------------------------------------------------------------- ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 1 81 -------------------------------------------------------------- ÖK29 Flygplan utformade för militärt 75 50 bruk m.m. -------------------------------------------------------------- ÖK30 Fordon utformade för militärt 275 231 bruk m.m. -------------------------------------------------------------- ÖK31 Riktade energivapen 0 0 -------------------------------------------------------------- ÖK32 Fortifikationer 0 0 -------------------------------------------------------------- ÖK33 Elektronisk utrustning för 40 59 militärt bruk -------------------------------------------------------------- ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk 3 0,5 utrustning -------------------------------------------------------------- ÖK35 Övningsmateriel 397 407 -------------------------------------------------------------- ÖK36 Tillverkningsutrustning 14 23 -------------------------------------------------------------- ÖK37 Programvara 9 1 -------------------------------------------------------------- SUMMA ÖK 1 701 2 182 -------------------------------------------------------------- Exportens geografiska fördelning
Totalt mottog 52 länder leveranser av svensk krigsmateriel under år 2000, jämfört med 49 år 1999 och 51 år 1998. Den regionala fördelningen av exporten, som framgår av tabell 4, uppvisar det normala mönstret som är att den största delen av svensk krigsmateriele xport går till Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika samt Australien och Nya Zeeland. Under år 1998 gick ca 65 % av den totala utförseln till dessa destinationer. År 1999 var motsvarande andel 76 % och år 2000 v ar andelen 64 %. Utanför denna krets kan särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång, medan Asien minskat i relativ be tydelse.
Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1998-2000
----------------------------------------------------- 1998 1999 2000 ------------------------------------------------------------------- KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot ------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------- Norden 11 44 27 39 26 33 42 17 30 ------------------------------------------------------------------- Övriga 22 21 21 27 37 32 11 32 21
Västeuropa ------------------------------------------------------------------- Central- och 1 2 1 0 2 1 2 0 1 Östeuropa ------------------------------------------------------------------- Nordamerika 17 10 14 7 13 10 5 17 11 ------------------------------------------------------------------- Latinamerika 8 16 12 23 12 18 16 21 19 ------------------------------------------------------------------- Australien & 3 3 3 1 2 1 4 1 2 Nya Zeeland ------------------------------------------------------------------- Asien 38 4 22 3 7 5 20 12 16 ------------------------------------------------------------------- Afrika 0 0 0 0 0 0 1 0 0 ------------------------------------------------------------------- TOTALT 100 100 100 100 100 100 100 100 100 -------------------------------------------------------------------
Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel år 2000 var Norge (1 152 mnkr), följt av Singapore (455 mnkr) och USA (398 mnkr), samt därefter Venezuela (329 mnkr) och Tyskland (280 mnkr). Dessa fem destinationer svarar för sammanlagt ca 60 % av den totala svenska krigsmaterielexpor ten.
Under år 2000 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. Tillstånden har avsett Malaysia, Schweiz, Sydafrika och USA (två tillstånd).
Tolv samarbetsavtal har under år 2000 granskats och godkänts avseende gemensam utveckling eller prod uktion med industrier i följande länder: Chile, Finland, Holland, Malaysia (två tillstånd), Schweiz, Storbrit annien (två tillstånd), Sydafrika, Tyskland och USA.
För år 2000 gäller att 10 företag redovisat sammanlagt 159 gällande licens- och samarbetsavtal i 26 l änder. Av dessa hade 10 företag 82 licensavtal i 21 länder och 6 företag 77 samarbetsavtal i 20 länder.
Sammanfattning av motionerna
Motioner med anledning av skrivelse 2000/01:114
I kommittémotionerna 2000/01:U15 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen skall initiera en pro cess som syftar till att gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas fram. För övervakningen av reglerna bör en gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av krigsmateriel och strategi ska produkter.
I partimotion 2000/01:U16 (v) krävs att den nuvarande lagstiftningen när det
gäller krigsmaterielexpo
rt bör tolkas
mer restriktivt och att samma riktlinjer bör gälla för Övrig krigsmateriel
som för Krigsmateriel
för strid
(yrkandena 1 och 3). Vänsterpartiet föreslår också att en mer restriktiv
lagstiftning än den nuvara
nde införs.
Syftet med den nya lagstiftningen är att den svenska krigsmaterielexporten på
sikt skall upphöra h
elt (yrkande
2).Vidare framhålls att ett omställningsprogram för industrin
skall utformas för a
tt ersätta
krigsmaterielproduktionen med annan produktion (yrkande 6). Vänsterpartiet
vill också att Sverige
, i likhet med
Nederländerna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som
avslagits (yrkande
4) och att ett
demokratikriterium införs vad gäller restriktioner för den svenska
krigsmaterielexporten (yrkande 5). 4
) och att ett0r è pÏøÿ
@derna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som
avslagi
ts (yrkande 4) och att ettt è @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svenska krigsma
terielexporten (yrkande 5)..4) och att ettt è ÿÿÿpÎøÿ @derna och
Storbritannien, offentligt skall redovisa v
ilka licenser som avslagits (yrkande 4) och att ettdrna è øÍøÿ @s
geografiska fördelnings geografiska
fördelning--------------------------------nder i Västeuropa.kningenssektive
è pÍøÿxÿÿÿ @ leveranser av krig
smateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori som exporterats
till respektive è ðÌøÿðÌøÿ´ @
särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång,
medan Asien minskat i
relativ betydelse.na kr è HÌøÿð z @ noteras att Latinamerika under senare år
uppvisat en uppgång, medan Asie
n minskat i relativ betydelse.9øè ¸ùÿÿÐËøÿz @arbetsavtal har under år 2000
granskats och godkänts avseende
gemensam utveckling eller produktion medøè ÿÿÿ¸ùÿÿz @ Tabell 4.
Krigsmaterielexportens fördelning på regione
r i procent av värdet under åren 1998-2000else.eøè h ÐÊøÿj @de 10 företag 82
licensavtal i 21 länder och 6
företag 77 samarbetsavtal i 20 länder.000èè hÊøÿ ÿÿÿj @de 10 företag 82
licensavtal i 21 länder och 6 företag 7
7 samarbetsavtal i 20 länder..00èè r @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svenska k
rigsmaterielexporten (yrkande 5).. @ðè r @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svensk
a krigsmaterielexporten (yrkande 5).%. ðè c °è °è ets kanmC K
°è r
till Norden, övriga Västeuropa,, övrig»
°
Vidare krävs att regeringen i EU-sammanhang måste verka för att den uppförandekod som antagits av EU-länd erna blir restriktiv och bindande. Motionärerna anser vidare att svenska regler bör gälla vid samarbete mellan sv enska företag och företag i andra EU-länder när det gäller export av krigsmateriel (yrkandena 7 och 8).
Motionärerna kräver i yrkande 9 att Sverige i det europeiska samarbetet när det gäller krigsmateriel produktion verkar för en övergång till civil produktion. Dessutom anser motionärerna att samma bestämmelser bör gälla för följdleveranser som för andra leveranser av krigsmateriel (yrkande 10) och att det i riktlinjern a för svensk krigsmaterielexport skall införas en särskild formulering som anger att det inte finns någon given rät t för köpare av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser (yrkande 11). Om föregående yrkande avslås vill Väns terpartiet att Sverige återgår till den ursprungliga definitionen av begreppet följdleveranser, vilken inte med ger så vida tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen av begreppet (yrkande 12).
Slutligen föreslås ett stopp för krigsmaterielexport till länder i Mellanöstern (yrkande 13). Exportstop pet skall även gälla följande länder: Brasilien, Indien, Malaysia, Mexiko, Nepal, Pakistan, Saudiarabien, Tunis ien, Turkiet och Venezuela (yrkande 14).
Motioner från allmänna motionstiden 2000/01
I motion 2000/01:U401 (v) kräver motionärerna att Sverige i FN skall driva frågan om att klusterbomber bör förbjudas i enlighet med Ottawakonventionens regler (yrkande 1) och att Sverige i FN även skall driva frågan om att ett förbud mot utarmat uran i ammunition införs (yrkande 2).
Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 att en parlamentariskt sammansatt utredning tillsätts med uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG påverkar efterlevnaden av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport.
I motion 2000/01:U408 (mp) föreslås att Sverige inte skall tillåta export av krigsmateriel till diktatu rer.
I motion 20001/01:U411 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen skall initiera en process som syftar till att gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas fram. För övervakningen av regl erna bör en gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av krigsmateriel och strategiska produkter.
Ett stopp för svensk krigsmaterielexport till Pakistan och andra grannländer som är inblandade i Afghanistankonflikten föreslås i motion 2000/01:U616 (v) (yrkande 1). Motionärerna vill också att Sve rige inom EU skall verka för att andra EU-länder upphör med sin krigsmaterielexport till de grannländer som är in blandade i Afghanistankonflikten (yrkande 2).
I motion 2000/01:U633 (fp) (yrkande 2) kräver motionärerna att Sverige skall verka för ett upprätthållan de av EU- beslutet som innebär ett förbud mot att exportera krigsmateriel till Indonesien.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2000/01:114 Redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmateriel år 2000, vilken föreslås bli lagd till handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt ett antal andra motioner från den allmänna motionstiden 2000/01. Motionerna rör främst förslag på hur krigsmaterielexporten i olika avseenden skulle kunna begränsas, men förslag finns också om att Sverige skall arbeta för gemensamma bindande EU-regler på området.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och tre särskilda yttranden.
Följdmotioner
2000/01:U15 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gemensamma exp ortregler för krigsmaterielexport i EU.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam EU-m yndighet för kontroll och insyn av export av krigsmateriel och strategiska produkter.
2000/01:U16 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nuvarande lagst iftningen när det gäller den svenska krigsmaterielexporten tolkas korrekt och därmed restriktivt.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svensk krigsmat eriel på kort sikt skall underkastas en mer restriktiv lagstiftning syftande till att på längre sikt medföra d en svenska krigsmaterielexportens upphörande.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de riktlinjer s om gäller för krigsmateriel för strid (KS) också skall tillämpas för övrig krigsmateriel (ÖK).
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i likhet med Nederländerna och Storbritannien - i enlighet med EU:s uppförandekod - offentligt bör redo visa vilka krigsmateriellicenser som avslagits.
5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett demokratikri terium införs när det gäller restriktionerna för den svenska krigsmaterielexporten.
6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett omställning sprogram för industrin utformas med syfte att ersätta krigsmaterielindustrin med annan produktion.
7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i s itt fortsatta arbete med EU:s uppförandekod för krigsmaterielexporten verkar för att denna blir mer restriktiv och bi ndande.
8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ver kar för att svenska regler skall gälla vid samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder när d et gäller export av krigsmateriel.
9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i de t europeiska samarbetet när det gäller krigsmaterielproduktion verkar för en övergång från produktion av krigsmater iel till civil produktion.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att någon åtskillnad i riktlinjer mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser inte görs, utan att samma regler som gäl ler för nya leveranser även skall gälla för följdleveranser.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i riktlinjern a för svensk krigsmaterielexport skall införas en särskild paragraf eller formulering som anger att det inte finns någon given rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige - ifa ll föregående yrkande avslås av riksdagen - återgår till den ursprungliga definitionen av begreppet följdleveranser, v ilken inte medger så vida tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att krigsmateriel exporten till Mellanöstern åter skall upphöra.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för krigsmate rielexporten till de länder som i motionen anges under avsnittet Krigsmaterielexport till länder som kränker mänskliga rättigheter.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:U401 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN skall driva frågan om att klusterbomber förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN skall driva frågan om förbud mot depleted uranium i ammunition.
2000/01:U402 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentariskt sammansatt utredning med uppdrag at t genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG påverkar efterlevnaden av de svenska rikt linjerna för krigsmaterielexport.
2000/01:U408 av Lars Ångström m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inte sk all tillåta export av krigsmateriel från Sverige till diktaturer.
2000/01:U411 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam EU-myndighe t.
2000/01:U616 av Murad Artin m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige omedelbart avbryter sin krigsmaterielexport till Pakistan och andra grannländer inblandade i Afghanistankonflikten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU sk all verka för att all krigsmaterielexport till Afghanistans grannländer som är inblandade i Afghanistankonflikten av bryts.
2000/01:U633 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU bör upprätth ålla sitt förbud från september 1999 mot vapenexport till Indonesien.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Ut avstyrker motioner om bl.a. ändringar av regelverket för krigsmaterielexporte uppförandekod, EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport, offentlig redov exportförbud till vissa länder, användningen av utarmat uran samt o försvarsindustrin.
Aktuella initiativ för att begränsa vapenhandeln
I Wien har förhandlingar i FN:s regi om illegal handel och tillverkning av h resulterat i ett protokoll som FN:s generalförsamling skall ta ställning till i juridiskt bindande protokoll mot illegal tillverkning av och handel med han supplement till FN-konventionen mot trans-nationellt organiserad brottslighet.
En FN-konferens om vapenkontroll äger rum den 9-20 juli 2001 i New York. Konf Conference on the Illicit Trade in Small Arms and Light Weapons in All its As stärka gemensamma åtgärder för att förhindra och bekämpa illegal handel med lät
Under de senaste åren har EU utarbetat ett antal instrument för att hantera pro återfinns EU:s program för att bekämpa och förhindra illegal handel med konven EU:s uppförandekod gällande export av konventionella vapen samt EU:s gemensamm i synnerhet med stöd i den sistnämnda som EU formulerat sina positioner inför F
Den 30 november-1 december 2000 genomfördes OAU:s ministerkonferens om lät mötet var att enas om en gemensam afrikansk position inför FN-konferensen i Ne Bamakodeklarationen som innehåller ett antal överenskomna åtgärder kring hur de skall bekämpas. Det handlar exempelvis om informationsutbyte, insamlings lagstiftning, förebyggande åtgärder m.m.
Den 23-27 april 2001 ägde en konferens om lätta vapen rum i Nicaraguas huvuds parlamentariker och militärer från de mellanamerikanska länderna, och s parlamentariker som i sina respektive hemländer skall verka för att lagar in vapen. Avsikten är att dessa lagar skall bli gemensamma för samtliga länder i konkreta insatser i regionen och utvecklandet av regionala initiativ. Mötet en ståndpunkter inför den stora FN-konferensen i New York.
Regelverket och dess tillämpning
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1 kräver Vänsterpartiet att den nuvarand restriktivt. Utskottet konstaterar att bedömningsgrunderna för exportbesl förankrade riktlinjerna för krigsmaterielexport. Tillämpningen av dessa ri riksdagspartierna insyn och ett centralt inflytande genom deras representan Exportkontrollrådet. Utskottet anser att denna modell är lämplig för att uppnå på exportkontrollområdet och fäster stor vikt vid att denna arbetsform bibehå finns anledning att ha synpunkter på tillämpningen av regelverket.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2 föreslår Vänsterpartiet att den svenska skall ändras och göras mer restriktiv i syfte att exporten på lång sikt skall u
Utskottet konstaterar att det finns en bred politisk enighet om att Sverige krigsmateriel och att en viss export behövs av svenska säkerhets- och förs rådande ståndpunkt har sin grund i Sveriges behov som militärt alliansfritt la kompetens på området och att säkerställa en betryggande materielförsörjnin återtagande. Utskottet anser att den inriktning som kommer till uttryck i ri relevant och bör bibehållas.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3 menar motionärerna att samma riktlinjer bör Krigsmateriel för strid.
Utskottet konstaterar att en stor del av den materiel som i dag klassas so betraktades som krigsmateriel i Sverige innan den nuvarande lagen om omfattades således tidigare inte av exportkontroll. Begreppet övrig kri minröjningsutrustning, radar, spaningsutrustning, skyddsmateriel, bärgningsfo krigsmateriel för strid (KS) faller vapen med förstörelsebringande verkan, haubitsar och granatkastare, missiler, stridsfordon m.m.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet var så omfattande att exporten i värdete en alltför kraftig påverkan på tidigare civil handel omfattas ÖK-kategorin, som av något mindre restriktiva regler jämfört med "traditionell" krigsmateriel. Br handel stoppades i inte oväsentlig omfattning, t.ex. till länder som inte uppfy
Kontrollen över exporten av krigsmateriel från Sverige omfattar ett myc sinsemellan vitt skilda egenskaper. Utskottet anser att det är relevant att i kunna göra skilda bedömningar beroende på vilka egenskaper materielen har. R synsätt genom att uppställa delvis skilda kriterier för export av KS respektive
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3.
Vänsterpartiet kräver i motion 2000:01:U16 (v) yrkande 5 att ett demokratikri införs och Miljöpartiet kräver i motion 2000/01:U408 att Sverige inte skall diktaturer.
Utskottet konstaterar att huvudregeln vad gäller riktlinjerna för svens helhetsbedömning skall göras som omfattar alla relevanta faktorer. I underlag alltid en redovisning av den politiska situationen i mottagarlandet, bl.a. styr gäller pressfrihet, yttrandefrihet, den politiska oppositionens ställning faktorer vägs in i den totala bedömningen är sannolikheten liten att tillstånd diktaturer beviljas.
Utskottet anser att frågan om huruvida ett demokratikriterium bör inf krigsmaterielexport bör behandlas vid en framtida utvärdering av regelv Regeringen har aviserat att den kommer att ta initiativ till en sådan översyn.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 5. Motion 2000/01:U40 anfört.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10 kräver motionärerna att samma exportregler för nya leveranser.
Beslut om utförseltillstånd fattas alltid i enlighet med en strikt tillämpni krigsmaterielexport. Enligt dessa riktlinjer bör dock tillstånd ges till utf tidigare exportaffärer, s.k. följdleveranser. Reglerna om följdleveranser ha export över huvud taget skall vara möjlig, måste värna om sin trovärdighet som
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 menar Vänsterpartiet att det bör införas en inte finns någon given rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla f
Utskottet menar att det är av stor vikt att den politik som bedrivs avsee långsiktighet. Reglerna om följdleveranser är en naturlig del i denna politik. prövning sker av export till länder dit export av svensk krigsmateriel tidig som har köpt ett större system av en svensk leverantör måste kunna lita på framtiden erhålla erforderliga följdleveranser. Detta krav ställer även den sve utländsk krigsmateriel. Det framgår dock klart av riktlinjerna att ing följdleveranser, då ett s.k. ovillkorligt hinder har inträtt. Ett sådant hi vapenembargo. Det finns således ingen given rätt för en köpare av svensk krigs Utskottet anser därför att den föreslagna särskilda paragrafen knappast huvudinriktning.
Endast materiel som har samband med tidigare leveranser faller under de sär Detta samband prövas omsorgsfullt från fall till fall. Hela system kan betrak visas att särskilda omständigheter föreligger som medför att kraven på långsikt Bedömningen görs dock i en restriktiv anda.
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 kan besvaras med vad utskottet anfört.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kräver motionärerna en återgång till den u följdleveranser.
Utskottet konstaterar att det varken i dag eller tidigare ges någon defini riktlinjerna. Det är genom den fortlöpande bedömningen av enskilda exportäre Grundläggande är i samtliga fall dock leveransens organiska samband med tidigar
I det betänkande om följdleveranser som avgavs av Utredningen om följdlever 1999:38) konstateras att begreppet inte täcker en tydligt avgränsad kategori är av följdleveransbegreppet inte var möjlig till följd av den mångfald situati med syftet med följdleveransbegreppet.
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kan besvaras med vad utskottet anfört.
EU:s uppförandekod och internationellt samarbete
Utskottet har noterat att Sverige anordnat ett seminarium med ett tjugotal delt inom den internationella handeln med krigsmateriel. Korruptionen är ett problem utskottet välkomnar att Sverige tagit ett initiativ på detta område.
Moderata samlingspartiet menar i motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och 1 och 2 att det bör införas EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport och inom EU för kontroll och tillsyn av export av krigsmateriel och strategiska pro
Utskottet fäster största vikt vid att kunna vidmakthålla en restriktiv nation angeläget att den nationella beslutanderätten på detta område består. I sama den dialog som uppstår till följd av försvarsindustrins europeiska omstruktur svensk sida är av vikt att verka för att en hög nivå av restriktivitet tillämpa
En ökad transparens mellan EU:s medlemsstater inom ramen för samarbete säkerhetspolitiken är synnerligen viktig. Detta syftar till att öka insynen i dag gäller. En gemensam EU-myndighet torde bli aktuell först om och när gemens möjlighet.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och motion
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4 menar Vänsterpartiet att Sverige, i likhet offentligt skall redovisa vilka export- ansökningar som avslagits.
Avslagsbesluten på licensansökningar skall enligt EU:s uppförandekod med medlemsländerna, men besluten behöver inte offentliggöras. Formella avslagsbesl Sverige, eftersom negativa besked normalt meddelas till företagen och Expor stadium, genom informella s.k. förhandsbesked, eller muntligt i kontakten mella
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kräver motionärerna att regeringen skall v bli mer restriktiv och bindande.
Utskottet bedömer att tonvikten i nuläget bör läggas vid att arbeta för en res uppförandekoden. Koden representerar en kompromiss mellan olika medlemsstaters givet att en omförhandling av texten skulle resultera i mer restriktiva juridiskt bindande bedöms inte vara förenlig med Sveriges strävan att tills vid område som ett nationellt ansvar, i syfte att säkerställa möjligheten att föra
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kan besvaras med vad utskottet anfört.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8 föreslås att regeringen skall verka för samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder när det gäller e
Utskottet konstaterar att riktlinjerna anger att export av en samarbetsproduk svenska riktlinjerna, även om exporten verkställs från samarbetslandet, o identitet. Om produkten har en övervägande utländsk identitet kan export från s regler. Om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse förutsättning att viss utförsel får ske från samarbetslandet, kan efter oms landets regler. Någon anledning att göra avkall på dessa bestämmelser föreligge
I det särskilt nära samarbete som överenskommits med de fem största försvarsin vilka exportdestinationer som skall vara tillåtna med konsensus. Denna överens i proposition 2000/01:49, ger enligt regeringens mening en stark kontroll som särskild fördel med konsensus kring möjliga exportdestinationer är att det unda omlokalisera till utlandet i syfte att dra fördel av en annorlunda exportpoliti
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8.
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden behandlas i motionerna 2000/01:U616 (v) yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633 (fp) yrkande 2. Motionern all svensk krigsmaterielexport, i förekommande fall även avseende följdleverans områden, skall avbrytas med hänvisning till den bristande respekten för de mäns eller att länderna i fråga anses vara inblandade i krig.
Utskottet gör med anledning av dessa motionsyrkanden följande bedömning. utlandssamverkan på krigsmaterielområdet syftar till att så långt möjligt uppnå gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs föremål för diskussion i Utrikesnämnden. Enligt gällande lag och riktlinjer är att ta ställning till frågor rörande tillstånd för export av krigsmateriel. R ansvaret för tillämpningen av riktlinjerna.
För prövning av ansökningar om utförseltillstånd tillämpas det restriktiva senaste lagen om krigsmateriel trädde i kraft den 1 januari 1993 (1992:1300 o nu gällande lagtext efter organisationsförändringar) efter beslut av riksdage med de riktlinjer som finns på området, ramen för regelverket. Varje ansöka preferens för tillstånd finns för leveranser till övriga Norden och allia uppdelning i tillåtna eller förbjudna länder finns inte. Förbud mot utförsel gä i första hand i form av FN-sanktioner eller EU-embargon, föreligger. Utsko samordnad restriktivitet vad gäller vapenexport är en effektiv fredsfrämjande sedan lång tid arbetar inom EU och andra internationella forum för att åstadko krigsmaterielexport.
Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett vikt tillståndsgivningen för svensk krigsmaterielexport. Utförseltillstånd för nya l riktlinjerna inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar Utskottet har tidigare uttalat, senast i betänkande 1999/2000:UU12, att regerin krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna samt tillämpningen av desamma s frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet har i tidigare betän fatta beslut i förvaltningsangelägenheter som enligt författning ankommer på myndigheter.
Utskottet har, i betänkande 1999/2000:UU12, kommit till slutsatsen att rik tillkännagivande beträffande ett vapen- embargo gentemot enskilda länder. De Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av utskottets årligen återk bedömningar rörande respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet u ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig utland därvid anför.
Varje ärende avseende export av krigsmateriel skall prövas individuellt av Ins i enlighet med det svenska regelverket och de sedan länge tillämpade och av krigsmaterielexport. Principiellt viktiga ärenden behandlas också i Exportkontr är representerade. Den parlamentariska insynen i arbetet är därmed väl ti syftar också till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd när det gäll
Förbud mot utförsel gäller när s.k. ovillkorliga hinder föreligger, exempelvis det svenska regelverket finns inte utrymme för någon annan formell uppdelning i
Utskottet avstyrker därmed motionerna 2000/01:U16 (v) yrkandena 13 och 14, 200 2000/01:U633 (fp) yrkande 2.
Klusterbomber och utarmat uran i ammunition
I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1 vill Vänsterpartiet att Sverige i FN skal klusterbomber förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.
Risken med klusterbomber är att de som ej detonerar vid träff blir blindgånga antipersonella minor vilka är förbjudna enligt Ottawakonventionen.
De humanitära problem som orsakas av ammunition som ej exploderar vid tr uppmärksammas särskilt på senare tid. Sådan ammunition kan finnas i s.k. kluste substridsdelar från klusterbomber skapade s.k. blindgångare som kvar på mar människor och samhällen. Mot bakgrund av detta finns det därför i dagsläge problem som skapas av oexploderad ammunition från bl.a. annat klusterbomber.
För närvarande pågår diskussioner inom ramen för konventionen om förbud mot ell vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha u vapenkonventionen (CCW) om reglering av s.k. explosiva lämningar av kri substridsdelar i klusterbomber. Bakgrunden till diskussionerna inom rame Internationella rödakorskommittén om just explosiva lämningar av krig.
Sverige är drivande i det internationella arbete som syftar till att reglera ol sprängmedel som kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande. Sverige t EU har framfört att ett mål för den översynskonferens för vapenkonventionen so fatta beslut om ett mandat för förhandlingar om en reglering av s.k. explosiva
I motionen framförs att klusterbomber bör inkluderas i Ottawakonventionen avgränsning och endast täcker antipersonella minor, anser utskottet att en m bl.a. oexploderad ammunition, är den man redan slagit in på inom ramen för vape EU-kretsen att vapenkonventionen är det forum inom vilket man bör behandla s.k. är det utskottets inställning att Ottawakonventionen i dagsläget ej bör öppna måste vara att åstadkomma universell anslutning till konventionens totalförbud
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1.
I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2 kräver motionärerna att regeringen bör v uran (depleted uranium) i projektiler då utarmat uran som används i pansarb upphov till skador på människor och miljö. Vidare framförs att uppgifter för med utarmat uran under bombningarna mot Irak och att ett oroväckande antal fall områden som utsatts för bombningarna samt att veteraner från Gulfkriget oc motionen framförs även ståndpunkten att användning av utarmat uran kan med långvarig natur, vilket skulle kunna stå i strid med 1949 års Genèvekonventione
Utskottet har förståelse för den oro som uttrycks beträffande verkning användning av utarmat uran i ammunition och missiler, men konstaterar att det några vetenskapliga bevis för att en sådan användning skulle innebära någon far toxisk risk än vad som är fallet med andra tungmetaller, såsom exempelvis bly bekräftas även av den undersökning som genomfördes i Kosovo av United Nati samarbete med bl.a. Statens strålskyddsinstitut (SSI), vars resultat Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) finns i dag heller inga bevis som ty medför negativa medicinska eller ekologiska konsekvenser, vare sig akut eller eller militär personal.
Utskottet konstaterar att det saknas ett tillräckligt omfattande vetens användning av utarmat uran skulle strida mot 1949 års Genèvekonventioner och resultaten av de undersökningar som genomförts av bl.a. UNEP inget stöd åt arg uran skall anses utgöra en överträdelse av reglerna i dessa konventioner.
Sverige är drivande i det internationella arbetet med att reglera olika typer a och följer noga händelseutvecklingen inom detta område. Enligt den informa emellertid för närvarande inte förutsättningar att få till stånd ett förbud m dock övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger sådana hävdar, kommer utskottet att verka för att ett förbud av denna typ av ammunitio stånd.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2.
Övriga frågor
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6 föreslås ett omställningsprogram för försvar
Utskottet konstaterar att de förändrade betingelser för försvarsindustrins kalla krigets slut medför ett anpassningsbehov. Ansvaret för denna anpassning inriktning måste enligt utskottets mening i första hand vila på industrin sj försvarsindustrins produktion har också förmärkts under senare år.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9 föreslås att Sverige skall verka för en oms EU-nivå.
Genom att uppmuntra en europeisk omstrukturering av försvarsindustrin o regelsystem som skall underlätta en sådan förändring verkar Sverige redan för a gör det både möjligt och önskvärt för den europeiska försvarsindustrin att föreligger.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9.
I motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 kräver Vänsterpartiet att regeringen til utredning med uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt med av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Utskottet konstaterar att WEAG utgör ett samarbetsforum för materielanskaffa länderna. Det är ett samarbete som rör försvarsforskning oc försvarsmaterielproduktion eller försvarsindustrier. I och med denna inrik relevans för exportkontrollen.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Tolkning av nuvarande regelverk
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 1.
2. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 2.
Reservation 1 (v)
3. Export av övrig krigsmateriel
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 3.
Reservation 2 (v, mp)
4. Demokratikriteriet
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 5 samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 3 (v, mp)
5. Följdleveranser
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 10 samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11 och 12 besvarade med vad utskottet anfört.
Reservation 4 (v, mp)
6. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:U411 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (m)
7. Offentlig redovisning av avslagsbeslut
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 4.
Reservation 6 (v, mp)
8. EU:s uppförandekod
Riksdagen förklarar motion 2000/01:U16 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.
9. Samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 8.
10. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U16 yrkandena 13 och 14,
2000/01:U616 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633 yrkande 2.
11. Klusterbomber
Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 1.
12. Utarmat uran i ammunition
Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 2.
Reservation 7 (v, mp)
13. Omställningsprogram för försvarsindustrin
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkandena 6 och 9.
14. WEAG-medlemskap
Riksdagen avslår motion 2000/01:U402 yrkande 9.
Reservation 8 (v, mp)
15. Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2000/01:114 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 2000 till handlingarna.
Stockholm den 31 maj 2001
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m), Agne Hansson (c) och Rosita Runegrund (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett föl inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandl
1. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport (punkt 2) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reserv motion 2000/01:U16 yrkande 2
Ställningstagande
Vi anser att en än mer restriktiv lagstiftning än den nuvarande när det införas. Hårdare krav på dispenser bör införas. Syftet med den nya lagsti krigsmaterielexport på lång sikt successivt skall upphöra. Detta bör riksdag yrkande 2 ge regeringen till känna.
2. Export av övrig krigsmateriel (punkt 3) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res motion 2000/01:U16 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att den uppdelning som görs i regelverket mellan krigsmateriel för st är både olämplig och vilseledande. Den är vilseledande såtillvida att den g kategorin krigsmateriel inte är lika farlig eller lika hotfull som krigsmate den felaktiga föreställningar om den svenska krigsmaterielexportens beskaffen helt nödvändig för att krigsmateriel för strid skall kunna användas. Eftersom göra med de effekter krigsmaterielen har när det gäller att åstadkomma mänsklig för dem gälla. De regler som gäller för krigsmateriel för strid (KS) skall ä (ÖK). Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande 3 ge reger
3. Demokratikriteriet (punkt 4) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res motion 2000/01:U16 yrkande 5 samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med va
Ställningstagande
Restriktioner i de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport omfattar enda konfliktsituationer där freden hotas eller krig pågår. Ett utmärkande drag alltmer framträdande under senare år är att Sverige på olika sätt sökt und demokratisk utveckling i olika delar av världen. I konse- kvens med en sådan po politik för krigsmaterielexport som innebär att man exporterar krigsmateriel ti och ett krav på ett visst mått av folkstyre bör sålunda införas som ett krav Sverige exporterar krigsmateriel. Detta bör riksdagen med bifall till motio till känna.
4. Följdleveranser (punkt 5) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res motion 2000/01:U16 yrkande 10 samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11 o anfört.
Ställningstagande
Vi menar att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som all export av ammunition och reservdelar till stater som kommer i krig elle riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Detta bör riksdagen med bifall regeringen till känna.
5. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport (punkt 6) (m)
av Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Sten Tolgfors (m) och Karin Enström
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och motion 2000/01:U411 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Den gemensamma uppförandekod för vapenexport som antagits av EU är ett st exportregler på krigsmaterielområdet. Denna process kommer att ta åtskilliga år inledas för att ta fram dessa regler samt för att bygga upp en gemensam myn krigsmateriel och strategiska produkter.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och ge regeringen till känna.
6. Offentlig redovisning av avslagsbeslut (punkt 7) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res motion 2000/01:U16 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt EU:s uppförandekod för vapenexport skall medlemsländerna redovisa för avslagit. Nederländerna och Storbritannien har föregått med gott exempe rapporter, något som Sverige bör ta efter. Att rena avslag är sällsynta förstär offentliggöras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande
7. Utarmat uran i ammunition (punkt 12) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reser motion 2000/01:U401 yrkande 2.
Ställningstagande
Att utarmat uran skulle vara lika farligt eller ofarligt som bly eller andra t forskare. Man kan förvisso hålla sådan ammunition i handen eller ha den hemma u farlig. I explosionsögonblicket förvandlas uranet till uranoxid. Om detta lungorna och matsmältningsapparaten sprids sedan dessa partiklar och ger stråls symtom.
Det finns ett intresse från militären och försvarsindustrin i USA att använda u billigt och förbättrar projektilernas genomslag betydligt. Men det finns ett hu grund av de befarade effekterna på människor och miljö som går långt utanf bomber ger och utanför området och tiden för kriget. Försiktighetsprincipen m ger entydiga svar på ämnens farlighet. Med anledning av detta bör Sverige i FN av utarmat uran i ammunition. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000 känna.
8. WEAG-medlemskap (punkt 14) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res motion 2000/01:U402 yrkande 9.
Ställningstagande
Den militära dimensionen av EU innefattar även ett utökat samarbete mellan de "harmonisering av militära krav samt planering och anskaffande av vapen" som må i Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen WEAG (Western European Armaments Gro alla Nato-länder. Finland, Österrike och Sverige har för närvarande observatö vapenexport ter sig vid en internationell jämförelse relativt restriktiva. U undgå att påverka även synen på krigsmaterielexport för medlemsländerna. Ett delta i ett utvidgat europeiskt försvarsindustrisamarbete är att den svenska hå kan upprätthållas. Därför krävs att det genomförs en konsekvensanalys av hur et efterlevnaden av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Regeringen bö sammansatt utredning med ett sådant uppdrag. Detta bör riksdagen med bifall til regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Tolkning av nuvarande regelverk (punkt 1) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Enligt svensk lag är export av krigsmateriel förbjuden, men dispenser kan generellt förbud är att den svenska krigsmaterielexporten skall vara restriktiv många eller reglerna för undantag så vaga och oklara att själva grundtanken m Flera exempel ur den svenska krigsmateriel-exportens historia visar att sven till länder som rimligen inte borde ha fått köpa krigsmateriel från Sverige. mot krigsmateriel som enligt svensk lag är grundregel. Vi anser att den nu krigsmaterielexporten bör tolkas korrekt och därmed mer restriktivt.
2. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Utskottsmajoriteten säger sig inte kunna ta ställning till förhållandena i ens hållet över denna uppgift på ISP och Exportkontrollrådet, som båda utför vikt Men riksdagen har även rätt till insyn och kontroll när det gäller de kontrollera hur det regelverk man antagit i praktiken fungerar. Ett sådan övergripande riktlinjer som riksdagen genom lagstiftning ger granskande och bes
3. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v), (c) och
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v), Agne Hansson (c) och Karl-Göran Biörsmark (f
Efter Suhartos avgång ökade hoppet om en demokratisk utveckling i Indonesien. till förändring i demokratisk riktning, verkar vara mycket begränsad. De indo att agera på ett sätt som tyder på bristande kontroll och definitivt på andra uttalar. Återigen verkar den mörka bilden av ett Indonesien, som antingen går där militären på nytt griper in och tar makten också formellt, inte vara så avl
Det är viktigt att Sverige inom ramen för EU-samarbetet i olika sammanhang v påbörja en demokratisk utveckling av landet och genomföra fredliga lösningar på konflikter. EU bör till detta har skett upprätthålla sitt förbud från se Indonesien.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 2000/01:114 Redogörelse fö och exporten av krigsmateriel år 2000.