Krigsmaterielexport
Betänkande 1990/91:UU1
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU01
Krigsmaterielexport
Innehåll
1990/91 UU1
Skrivelsen
Regeringen har med skrivelse 1989/90:124 lämnat riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under 1989. I skrivelsen redovisas inledningsvis vilka regler som gäller för tillverkning och export av krigsmateriel och vilken roll krigsmaterielinspektören (KMI) har.
Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär, och tillståndsprövningen utgör ofta en synnerligen grannlaga uppgift, heter det bl.a. i skrivelsen. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10kap. 6§ regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU1984/85:5, rskr.61).
Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1989 tio sammanträden. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt/vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om teknologins tillämpning på civila resp. militära områden. Under år 1989 höll rådet sex sammanträden.
I nyss nämnda proposition uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare allmän debatt.
I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1989.
I en bilaga till skrivelsen lämnas statistik för krigsmaterielexporten under 1989. Därav framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmateriel under år 1989 lämnats till ett värde av 7247milj.kr. jämfört med 6405milj.kr. under år 1988. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 6,5%. År 1988 var ökningen 14,4% och år 1987 21,8%.
Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1989 uppgick till 6006milj.kr. mot 6154milj.kr. under år 1988. I 1968 års priser motsvarar detta en minskning med 8%. 40% av den totala exporten år 1989 utgjordes av leveranser till Indien. Det framgår vidare av bilagan att krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten 1989 utgjorde 1,81% mot 2,02% för 1988. Genomsnittssiffran för den senaste tioårsperioden är 1,28%.
I bilagan ges även redogörelser för bl.a. krigsmaterielexportens fördelning på produkthuvudområden och den geografiska spridningen av exporten.
En inhemsk försvarsindustri har enligt skrivelsen fördelar från beredskaps- och underhållssynpunkt och är av värde när det gäller att tillhandahålla vapensystem och avancerad militärteknologi som är väl anpassade till svenska villkor. Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills inte ansetts vara en tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har därför bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna behålla sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parlamentarisk utredning för att närmare belysa dessa förhållanden, utredningen om krigsmaterielexporten (dir.1988:4). Utredningen har haft i uppdrag att analysera sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris beroende av exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till sådana förändringar. Utredningen avgav i februari 1990 sitt betänkande Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet (SOU1990:102). Det är för närvarande under remissbehandling.
I juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir.1988:42). Översynen avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassificeringen. Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande Begreppet krigsmateriel (SOU1989:66). Betänkandet har remissbehandlats.
Fr.o.m. den 1 juli 1988 har genom den tidigare nämnda lagstiftningen en rad nya regler och kontrollbestämmelser för krigsmaterielexporten införts. I en särskild handbok, utgiven av KMI i december 1988, har nu gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden redovisats.
Motionerna
1989/90:U15 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlovad restriktivitet med vapenexport måste motsvaras av minskning av värdet av beviljade exporttillstånd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länder som brutit mot svenska vapenexportregler för en bestämd tidsperiod skall uteslutas som mottagarland av svensk krigsmateriel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenska företag som brutit mot gällande regler icke skall beviljas exporttillstånd för krigsmateriel under en bestämd "karenstid".
1989/90:U403 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successiv minskning av vapenexporten med sikte på en senare avveckling.
1989/90:U404 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen av regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel.
1989/90:U408 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för ny krigsmaterielexport till USA.
1989/90:U417 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-länder och militära kostnader.
1989/90:U421 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger ett förslag till femårig avvecklingsplan för vapenexporten. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N308.
1989/90:U423 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande lag (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m. ändras i enlighet med föreslagen lydelse i utredningen Begreppet krigsmateriel (SOU 1989:66), 6. att riksdagen beslutar att lagstifta om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stater som brutit mot gällande regler för svensk vapenexport inte får komma i fråga som vapenköpare igen förrän efter en minsta karenstid på tio år.
1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot svensk vapenexport.
1989/90:U618 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla vapenleveranser, följdleveranser och reservdelar till Indonesien bör upphöra.
1989/90:U630 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla vapenleveranser till Indonesien omedelbart skall avbrytas.
Utskottet
Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse om krigsmaterielexportens utveckling under år 1989. Av skrivelsen framgår att värdet av exporten av svensk krigsmateriel minskat med 8% räknat i fasta priser jämfört med 1988. Omkring 40% av den totala exporten under 1989 utgjordes av leveranser till Indien. Volymen av beviljade utförseltillstånd räknat i fasta priser har under året ökat med 6,5%, en ökningstakt som är lägre än de närmast föregående åren. Vidare framgår att fördelningen av krigsmaterielexporten varit relativt stabil under den senaste femårsperioden. Omkring hälften av exporten går till Västeuropa, drygt en tredjedel till Asien och återstoden till Nordamerika, Latinamerika och Afrika. Under fjolåret exporterade Sverige krigsmateriel till 35 länder. Näst efter Indien var de största mottagarländerna Norge, Jugoslavien, USA, Österrike och Danmark. Dessa sex länder tog emot 82% av den svenska krigsmaterielexporten 1989.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna utan erinran.
Ett antal motionsyrkanden föreslår avveckling av den svenska krigsmaterielexporten. Motionerna U403 (s), U421 (mp), U423 (mp) och U425 (vpk) föreslår en femårig avvecklingsplan för vapenexporten. I motion U404 (mp) föreslås att regeringen begär lagförslag om totalt förbud mot export av krigsmateriel. Yrkandena berör också mer eller mindre direkt frågorna om industriell omställning.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framföra följande. Regeringen tillsatte den 22 juni 1988 en utredning om krigsmaterielexporten och en om krigsmaterielbegreppet. Krigsmaterielexportutredningen, KMU, (SOU:1989:102) har avlämnat sitt betänkande till regeringen, och utredningen är nu föremål för remissbehandling. Vad gäller krigsmaterielbegreppsutredningen (SOU:1989:66) pågår för närvarande remissammanställning. KMU har haft till uppgift att analysera sambandet mellan en fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri och denna industris export, att utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet och prova behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer. Vidare hade utredningen till uppgift att göra en bedömning av möjligheterna att ytterligare begränsa eller helt avbryta den svenska krigsmaterielexporten.
Utskottet konstaterar att frågorna om avveckling av vapenexporten således är föremål för utredning. Det är enligt vad utskottet erfarit regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om krigsmaterielexporten sedan utredningsarbetet är avslutat. Utskottet har därför inte anledning att nu föreslå några åtgärder med anledning av de nämnda motionerna.
När det gäller försvarsindustrin tyder flertalet uppgifter på att ökade krav på strukturrationalisering och formatanpassning kommer att ställas. Självfallet kan åtgärder från offentlig sida för att underlätta strukturomvandling och omställning till civil produktion liksom sysselsättningsskapande åtgärder komma att aktualiseras. Frågorna om den svenska försvarsindustrins utveckling är föremål för behandling inom bl.a. den sittande försvarskommittén. Vidare behandlades dessa frågor i rapporten En politik för nedrustning och utveckling från 1988 (Ds1988:19).
Med det ovan anförda avstyrks motion U403 (s), yrkande 4 i motion U404 (mp), motion U421 (mp), yrkande 2 i motion U423 (mp) och yrkande 5 i motion U425 (vpk).
I motion U15 (mp) yrkande 1 framförs att den utlovade restriktiviteten med vapenexport måste motsvaras av minskning av värdet av beviljade exporttillstånd.
I sitt betänkande UU1987/88:30 med anledning av regeringens proposition 1987/88:154 om ny lag mot förbud av krigsmateriel framhöll utskottet bl.a. följande: "I väntan på att resultatet av utredningen föreligger bör gällande riktlinjer och de principer som anges i propositionen tillämpas restriktivt och i enlighet med vad utskottet här anför."
Av den i skrivelsen presenterade statistiken drar utskottet slutsatsen att handelsutvecklingen ligger i linje med riksdagens tidigare uttalande om restriktivitet i tillämpningen av gällande regler och riktlinjer. Av den anledningen ser inte utskottet anledning att göra något uttalande om restriktivitet av det slag som nämns i yrkande 1 i motion U15.
Yrkande 1 i motion U15 avslås därför.
I motion U15 (mp), yrkandena 2 och 3, anförs att länder som brutit mot svenska vapenexportregler skall uteslutas som mottagarland av svensk krigsmateriel och att svenska företag som brutit mot regler inte skall beviljas exporttillstånd under en bestämd karenstid. I yrkande 7 i motion U423 anges att en sådan karenstid bör vara tio år.
Utskottet vill med anledning härav erinra om principen att ett land vars regering tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel inte längre skall komma i fråga för export av krigsmateriel från Sverige (UU1987/88:30). Gällande regler kan sägas vara strängare än den tioårsgräns som föreslagits i ett av yrkandena. När det gäller frågan om företag som bryter mot gällande regler konstaterar utskottet att alla brott mot svensk lagstiftning skall bli föremål för rättslig prövning. Enligt svensk rättsordning anses brott endast kunna begås av fysiska personer och inte av företag. Det finns flera exempel på att rättsprocesser mot enskilda personer inletts under senare tid med anledning av misstanke om brott mot reglerna för krigsmaterielexport. Utskottet ser inte skäl att göra några ytterligare uttalanden i denna fråga.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 7 i motion U423 och yrkandena 2 och 3 i motion U15.
I yrkande 3 i motion U423 (mp) anges att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten. I likhet med vad som anfördes i betänkande 1989/90:UU1 har utskottet för sin del ingen invändning att så blir fallet men anser inte att riksdagen i förväg bör uttala sig om sammansättningen av kommande regeringsutredningar.
Yrkande 3 i motion U423 avstyrks därför.
I motion U423 förordas vidare att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielexport.
Rådgivande nämnden tillkom för att regeringen skulle ha tillgång till ett forum för löpande samråd i krigsmaterielärenden utöver utrikesnämnden. Samma partier är företrädda i båda organen. Folkrörelser av olika slag är inte företrädda i nämnden.
Utskottet anser fortsatt att denna ordning är naturlig och avstyrker därför yrkande 4 i motion U423.
I yrkande 5 i motion U423 anförs att nuvarande lag (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel ändras i enlighet med föreslagen lydelse i krigsmaterielbegreppsutredningen (SOU1989:66).
Enligt nuvarande ordning är det regeringen som meddelar föreskrifter om vad som är krigsmateriel. Sådana föreskrifter har utfärdats som bilaga till relevanta förordningar. I enskilda ärenden anger KMI ett klassificeringsutlåtande efter hörande av ett tekniskt/vetenskapligt råd. Utskottet noterar att krigsmaterielbegreppsutredningen föreslår att en förteckning över vad som är krigsmateriel förs in i lagstiftningen. Utskottet konstaterar att nämnda utredning är föremål för behandling i regeringskansliet och att riksdagen senare får ta ställning till de förslag som utredningen kan föranleda.
Med det här anförda får yrkande 5 i motion U423 anses besvarat.
I yrkande 6 i motion U423 (mp) föreslås lagstiftning om exportrestriktioner för produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen.
Utskottet vill framhålla vikten av begränsning och eliminering av massförstörelsevapen som kemiska vapen. Sverige har aktivt verkat i sådan riktning och lagt särskild vikt vid internationella avtal för att begränsa och eliminera sådana vapen. I en departementspromemoria som utarbetats i regeringskansliet (Kontroll av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, Ds1990:4) framläggs bl.a. förslag om att förbjuda utförsel från Sverige av utrustning och vissa kemiska ämnen (prekursorer) som det finns skälig anledning anta kan komma till användning för framställning av biologiska eller kemiska stridsmedel. Utskottet välkomnar detta viktiga arbete och emotser de förslag som avses läggas fram för riksdagen på området.
Härmed får yrkande 6 i motion U423 anses besvarat.
I motion U417 (fp) föreslås att svensk krigsmateriel inte bör exporteras till u-länder. Motion U408 (s) förordar stopp för ny krigsmaterielexport till USA. Motionerna U618 (mp) och U630 (vpk) förordar båda att alla svenska vapenleveranser till Indonesien skall upphöra.
När det gäller ställningstaganden om utförsel av krigsmateriel till enskilda länder vill utskottet anföra följande. Det är regeringen som enligt gällande lagar har att lämna tillstånd till export av krigsmateriel. Till ledning för regeringens avgöranden finns riktlinjer som har godkänts av riksdagen. I ärenden av större omfattning och principiell betydelse sker samråd med utrikesnämnden. Härutöver sker ett löpande samråd i utförselärenden med den parlamentariska rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor. Utskottet anser att den nuvarande ordningen som innebär att regeringen beslutar och tar ansvar för beslut om vilka länder som får ta emot svensk krigsmateriel är ändamålsenlig. Beträffande de i motionsyrkandena nämnda länderna utgår utskottet från att regeringen följer de riktlinjer för krigsmaterielexporten som riksdagen utarbetat. När det gäller Indonesien konstaterar utskottet att den utförsel som skett till Indonesien under senare år endast avsett reservdelar och liknande utrustning i enlighet med de gällande riktlinjerna för krigsmaterielexporten.
Som en allmän kommentar vad gäller vapenexport till u-länder vill utskottet säga följande. Många länder i tredje världen har varit stora importörer av krigsmateriel. I många fall har vapenleveranser skett till länder involverade i internationella konflikter eller länder med inre oroligheter. Sådana vapenleveranser utifrån till konflikthärjade områden i tredje världen riskerar att förvärra konflikterna och minska möjligheterna till förhandlingslösningar. Det är viktigt att konstatera att sådan vapenexport till konfliktdrabbade länder och områden inte skall kunna ske från Sverige enligt de riktlinjer som riksdagen antagit. Det är givetvis viktigt att riktlinjerna följs och att regeringen i sina ställningstaganden noga överväger de ofta svårbedömbara konfliktrisker som kan finnas i u-länderna. Utskottet konstaterar vidare att bortsett från Indien, vars höga siffror i statistiken under de senaste åren hänger samman med en helt exceptionell exportorder, går en begränsad del av svensk vapenexport till u-länderna.
Med det ovan anförda får utskottet avstyrka motion U408 (s), motion U417 (fp), yrkande 1 i motion U618 (mp) och yrkande 1 i motion U630 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens skrivelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1989/90:124 till handlingarna, res. 1 (v, mp)
2. beträffande ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten att riksdagen avslår motion 1989/90:U403, yrkande 4 i motion 1989/90:U404, motion 1989/90:U421, yrkande 2 i motion 1989/90:U423 och yrkande 5 i motion 1989/90:U425, res. 2 (mp)
3. beträffande restriktivitet i krigsmaterielexporten att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U15, res. 2 (mp)
4. beträffande åtgärder vid brott mot regler för svensk krigsmaterielexport att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1989/90:U423 och yrkandena 2 och 3 i motion 1989/90:U15, res. 2 (mp)
5. beträffande sammansättningen av kommande utredningar att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:U423, res. 2 (mp)
6. beträffande sammansättningen av den rådgivande nämnden för krigsmaterielexport att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:U423, res. 2 (mp)
7. beträffande klassificering av krigsmateriel att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1989/90:U423 besvarat med vad utskottet anfört, res. 2 (mp)
8. beträffande produkter för framställning av kemiska vapen att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1989/90:U423 besvarat med vad utskottet anfört, res. 2 (mp)
9. beträffande krigsmaterielexport till USA att riksdagen avslår motion 1989/90:U408, res. 2 (mp)
10. beträffande krigsmaterielexport till u-länder att riksdagen avslår motion 1989/90:U417, res. 2 (mp)
11. beträffande krigsmaterielexport till Indonesien att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U618 och yrkande 1 i motion 1989/90:U630. res. 3 (v, mp)
Stockholm den 29 maj 1990
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva Björne (m) och Håkan Holmberg (fp).
Reservationer
1. Ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten (mom.2)
Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion U425 (vpk)" bort ha följande lydelse:
En aktiv fredspolitik kräver att Sverige avbryter den svenska vapenexporten. De senaste åren har turerna med den svenska vapenexporten varit en pinsam följetong i massmedia. Skandalerna har avlöst varandra trots att man från ansvarigt håll lovat öppenhet. Sanningen är att så länge Sverige har en vapenexport så länge finns det risker för att vapnen kommer att hamna i länder där de inte hör hemma. Det enda radikala enligt utskottets uppfattning är att Sverige nu visar sin avsky för denna smutsiga hantering genom att inleda en avveckling av all krigsmaterielexport. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en femårig avvecklingsplan för den svenska krigsmaterielexporten.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U403 (s), yrkande 4 i motion U404 (mp), motion U421 (mp), yrkande 2 i motion U423 (mp) och yrkande 5 i motion U425 (vpk).
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U403, yrkande 4 i motion 1989/90:U404, motion 1989/90:U421, yrkande 2 i motion 1989/90:U423 och yrkande 5 i motion 1989/90:U425 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Restriktivitet i krigsmaterielexporten m.m. (mom. 3--10)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "motion U630 (mp)" bort ha följande lydelse:
Regeringens redogörelse för krigsmaterielexportens utveckling bekräftar existerande farhågor om utvecklingen av krigsmaterielexporten:
Trots alla uttalanden från regeringshåll om restriktivitet med vapenexporten fortsätter ökningen av värdet av beviljade utförseltillstånd, från 6,4 milj.kr. 1988 till 7,2 milj.kr. 1989.
Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport ligger fortfarande extremt högt, 1,81% jämfört med i genomsnitt 1,28% under den senaste tioårsperioden.
Fortfarande sprids svenska vapen över stora delar av jordklotet, till 35 länder.
Särskilt anmärkningsvärt är att två länder som bevisligen brutit mot svenska exportregler återfinns på mottagarlistan, Jugoslavien och Singapore.
Noterbart är också att två svenska företag dominerar den svenska vapenexporten, AB Bofors och FFV Ordnance. Båda företagen är djupt invecklade i rättsliga processer. Företrädare för AB Bofors har dömts för brott mot vapenexportreglerna.
Miljöpartiet har i en motion (U423) under allmänna motionstiden framlagt partiets allmänna syn på vapenexporten, som bl.a. innebär att all vapenexport efter en övergångstid skall avvecklas.
Också i motionerna U403, U421 och U425 föreslås en femårig avvecklingsplan för vapenexporten. I motion U15 föreslås dessutom restriktivare tillämpning av gällande vapenexportregler. Vidare föreslås i motionerna U417, U408 samt U630 att vissa länder eller regioner skall undantas från vapenexport.
Miljöpartiet yrkar dessutom på att riksdagen skall uttala att den utlovade restriktiviteten skall omsättas i praktisk handling, att länder som missbrukat svenska vapenexportregler skall uteslutas från svensk vapenexport samt att exporttillstånd icke skall beviljas företag som brutit mot gällande regler.
Eftersom samtliga dessa motionskrav utgör led i en successiv avveckling av svensk vapenexport kan utskottet instämma i dem.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionerna U15, U403, U404, U408, U421, U423, U425, U618 samt U630.
dels att utskottets hemställan i momenten 3--10 bort ha följande lydelse:
3. beträffande restriktivitet i krigsmaterielexporten att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande åtgärder vid brott mot regler för svensk krigsmaterielexport att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1989/90:U423 och yrkandena 2 och 3 i motion 1989/90:U15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande sammansättningen av kommande utredningar att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U423 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande sammansättningen av rådgivande nämnden för krigsmaterielexport att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U423 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande klassificering av krigsmateriel att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U423 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande produkter för framställning av kemiska vapen att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U423 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande krigsmaterielexport till USA att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U408 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande krigsmaterielexport till u-länder att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U417 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Krigsmaterielexport till Indonesien (mom.11)
Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för krigsmaterielexporten" bort ha följande lydelse:
Indonesien bryter mot folkrätten både när det gäller de mänskliga rättigheterna och annekteringen av Östtimor och Väst-Papua. På Östtimor har motståndet ökat den senaste tiden. Det handlar inte längre om gerillarörelse i bergen utan om en rörelse som också är starkt förankrad i byarna och städerna.
Vid militärkuppen 1965 i Indonesien mördades en miljon människor. Brotten har fortsatt. Sommaren 1989 ställdes två studenter inför rätta anklagade för "subversion". 1985 sammanslogs fackföreningarna till en, vars ledare utses av regimen. Strejkande arbetare möts med polisiärt våld. Utskottet anser det helt nödvändigt att Sverige med omedelbar verkan sätter stopp för all vapenexport också avseende reservdelar och liknande utrustning till Indonesien. Detta är ett viktigt test på vilket som kommer först i den svenska bedömningen av exportintressen eller solidaritet med de förtryckta.
dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande krigsmaterielexport till vissa länder att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U618 och yrkande 1 i motion 1989/90:U630 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,