Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile
Betänkande 1994/95:SfU19
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SFU19
Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile
Innehåll
1994/95
SfU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:199 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile och en motion (m) som har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen godkänner konventionen om social trygghet mellan Sverige och Chile och avstyrker bifall till motionen.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
I proposition 1994/95:199 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att godkänna en den 13 mars 1995 undertecknad konvention mellan Sverige och Chile.
Motion
1994/95:Sf24 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner med främmande länder, 2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser och ekonomiska kostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Propositionen
Under mars månad 1993 inleddes på initiativ av den chilenska regeringen förhandlingar mellan Sverige och Chile om en konvention om social trygghet. Konventionen undertecknades den 13 mars 1995 av företrädare för regeringarna i Sverige och Chile.
I propositionen anförs att konventionen på ett tillfredsställande sätt reglerar de bilaterala förhållandena mellan Sverige och Chile på den sociala trygghetens område. Konventionen underlättar enligt regeringen situationen för personer som flyttar mellan länderna och för företag med verksamhet i bägge länderna. Regeringen föreslår att konventionen, som inte föranleder några lagändringar, godkänns av riksdagen.
Enligt vad som anförs i propositionen skall konventionen tillämpas på den svenska lagstiftningen om sjukförsäkring och föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring, folkpension och tilläggspension samt arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. På chilensk sida skall konventionen tillämpas på landets lagstiftning om sjukvårdsförmåner, arbetsskadeförsäkring samt det gamla och nya pensionssystemet.
I propositionen framhålls att det faktum att konventionen skall tillämpas på lagstiftningarna om sjuk- och arbetsskadeförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd för svenskt vidkommande får mycket begränsad effekt. Dessa delar av den svenska sociala tryggheten är främst intagna i konventionen för att så långt möjligt åstadkomma att konventionens bestämmelser om tillämplig lagstiftning vid kompetenskonflikter mellan de båda ländernas system skall gälla hela socialförsäkringen. Den som tjänar in rätt till svensk pension och för vilken svenska pensionsavgifter erläggs skall inte samtidigt kunna stå utanför t.ex. den svenska sjukförsäkringen och befrias från avgifter till denna.
Enligt artikel 3 gäller konventionen i princip för alla personer som är eller har varit omfattade av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Chile oavsett medborgarskap. Artikel 4 innehåller en regel om förbud mot särbehandling på grund av medborgarskap.
Enligt artikel 6 skall en förvärvsverksam person omfattas av lagstiftningen i det land där han eller hon arbetar oavsett var personen är bosatt och oavsett var arbetsgivaren finns. För svenskt vidkommande sammanfaller enligt vad som anförs i propositionen regeln med vad som enligt lagen (1981:691) om socialavgifter gäller för arbetsgivares skyldighet att betala socialavgifter. På förmånssidan innebär det dock en förändring av vad som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som i princip för utländska medborgare kräver bosättning i Sverige. Artikel 6 ansluter enligt propositionen delvis till vad som numera gäller för EU- och EES-medborgare. Till skillnad från EG-rätten gäller artikeln dock endast den förvärvsverksamma personen själv och inte hans familjemedlemmar.
I artikel 7 behandlas vissa undantag från huvudregeln i artikel 6, bl.a. vad gäller arbetstagare i ett land som sänds ut för arbete i det andra landet för en tid av högst ett år och sjömän.
Artikel 9 innehåller en regel som enligt propositionen i första hand är av betydelse för personer med svensk pension som flyttar eller återvänder till Chile. Regeln ger sådana personer rätt till samma sjukvårdsförmåner som personer med chilensk pension har enligt lagstiftningen där. I propositionen görs bedömningen att bestämmelsen troligen kan få viss betydelse för möjligheten för personer med låg svensk pension att återvända till Chile.
I artikel 10 finns en bestämmelse om sammanläggning av försäkringsperioder för att uppfylla lagstiftningarnas krav om minsta försäkringstid för rätt till pension. Artikel 12 innehåller en bestämmelse enligt vilken vissa svenska förmåner undantas från möjligheten att betalas ut vid bosättning i Chile. Detta gäller bosättningsbaserad svensk folkpension, pensionstillskott, handikappersättning som inte utgår som tillägg till folkpension, vårdbidrag och alla inkomstprövade pensionsförmåner.
I artikel 24 anges att konventionen skall ratificeras och att den träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer på den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats.
Motionen
I motion Sf24 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande om en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner med främmande länder. I samma motion yrkande 2 begärs utredning om de sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser och ekonomiska kostnader. Motionärerna framhåller att de i sak inte har några invändningar mot konventionen mellan Sverige och Chile, men att de anser att det är en brist att propositionen inte innehåller någon beskrivning av vad konventionens förmåner beräknas kosta den svenska staten. Motionärerna anser att det är väsentligt att riksdagen får en beräkning av vad kostnaderna kan komma att uppgå till per år. En begäran från regeringen till riksdagen om att anta en social konvention bör därför alltid innehålla en uppskattning av konventionens ekonomiska konsekvenser för Sveriges del. Någon större genomgripande studie av i vilken utsträckning sociala konventioner fyller en funktion och hur mycket de kostar Sverige jämfört med vad de kostar de länder som omfattas av respektive konvention har såvitt motionärerna känner till inte gjorts, och de anser därför att regeringen bör få i uppdrag att redogöra härför.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att det är angeläget att Sverige genom konventioner med andra länder reglerar multi- och bilaterala förhållanden på den sociala trygghetens område. Härför talar inte minst det förhållandet att man härigenom kan upprätthålla ett skydd för personer som omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet men som för en kortare eller längre tid lämnar Sverige. Den förevarande konventionen är särskilt positiv eftersom den underlättar för de chilenska invandrare som önskar återvända till det forna hemlandet.
Vad gäller frågan om konsekvensanalyser av olika förslag anser utskottet att det är angeläget att regeringen i propositioner till riksdagen ger en utförlig information om effekter såväl vad gäller beräknade kostnader till följd av föreslagna förändringar som i fråga om förväntade beteendeändringar hos berörda individer. Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att konsekvensbeskrivningarna i propositioner är bristfälliga i olika avseenden. Även Riksdagens revisorer har påtalat brister i detta hänseende i förslag 1994/95:RR10, och utskottet har vid behandlingen av förslaget denna dag i betänkande 1994/95:SfU20 föreslagit ett tillkännagivande i frågan. Konsekvensanalyser med anledning av konventioner torde dock vara svåra att göra på grund av tidsaspekterna och ovissheten om utnyttjandegraden, men viss ledning om konsekvenserna bör ändå kunna lämnas i propositioner om konventioner.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den föreliggande konventionen. Motion Sf24 yrkande 1 får anses tillgodosedd med det ovan anförda.
I fråga om kravet på utredning av i vilken utsträckning sociala konventioner, som redan trätt i kraft, fyller någon funktion liksom av kostnaderna härför för främst Sveriges del anser utskottet att nyttan och användbarheten av information erhållen genom en sådan utredning kan ifrågasättas. Om en utredning av detta slag görs bör den innefatta också en utvärdering av de fördelar som kommit svenska medborgare till del till följd av olika konventioner om social trygghet. Utskottet anser emellertid att en sådan utredning inte behöver genomföras och avstyrker därför bifall till motion Sf24 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande godkännande av konventionen att riksdagen godkänner konventionen om social trygghet mellan Sverige och Chile,
2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf24. res. (m)
Stockholm den 1 juni 1995
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Bengt Lindqvist (s), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E Nordenvall (m) och Andreas Carlgren (c).
Reservation
1. Ekonomiska konsekvenser m.m. (mom. 2)
Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I fråga" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Såvitt utskottet känner till har det inte gjorts någon större genomgripande studie av i vilken utsträckning sociala konventioner fyller någon funktion och hur mycket de kostar Sverige jämfört med vad de kostar de länder som omfattas av respektive konvention. Utskottet anser därför att regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan om de sociala konventionernas funktion, konsekvenser och inte minst kostnader. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf24 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.