<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.&nbsp;</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s.k. strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;nt h&auml;r meddelande kan det skriva utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Under beredning

Justering

Bordläggning 1

Behandling

Avgörande



Socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SFU19
<h1>Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile</h1>

<h2>Innehåll</h2>
<ul><li><a href="#bsam">Sammanfattning</a></li><li><a href="#bprop">Propositionen</a></li><li><a href="#bmot">Motion</a></li><li><a href="#btext">Utskottet</a></li><li><a href="#bhemst">Hemställan</a></li><li><a href="#bres">Reservation</a></li></ul>
<pre>1994/95</pre>
<pre>SfU19</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:199
Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile och en
motion (m) som har väckts med anledning av propositionen.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen
godkänner konventionen om social trygghet mellan Sverige och
Chile och avstyrker bifall till motionen.</pre>
<pre>Till betänkandet har fogats en reservation.</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>I proposition 1994/95:199 Konvention om social trygghet mellan
Sverige och Chile har regeringen (Socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna en den 13 mars 1995
undertecknad konvention mellan Sverige och Chile.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motion</h2><pre>1994/95:Sf24 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en redogörelse för de ekonomiska
konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner
med främmande länder,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de
sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser och
ekonomiska kostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Propositionen</pre>
<pre>Under mars månad 1993 inleddes på initiativ av den chilenska
regeringen förhandlingar mellan Sverige och Chile om en
konvention om social trygghet. Konventionen undertecknades den
13 mars 1995 av företrädare för regeringarna i Sverige och
Chile.</pre>
<pre>I propositionen anförs att konventionen på ett
tillfredsställande sätt reglerar de bilaterala förhållandena
mellan Sverige och Chile på den sociala trygghetens område.
Konventionen underlättar enligt regeringen situationen för
personer som flyttar mellan länderna och för företag med
verksamhet i bägge länderna. Regeringen föreslår att
konventionen, som inte föranleder några lagändringar, godkänns
av riksdagen.</pre>
<pre>Enligt vad som anförs i propositionen skall konventionen
tillämpas på den svenska lagstiftningen om sjukförsäkring och
föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring, folkpension och
tilläggspension samt arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd. På chilensk sida skall konventionen
tillämpas på landets lagstiftning om sjukvårdsförmåner,
arbetsskadeförsäkring samt det gamla och nya pensionssystemet.</pre>
<pre>I propositionen framhålls att det faktum att konventionen
skall tillämpas på lagstiftningarna om sjuk- och
arbetsskadeförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd för svenskt vidkommande får mycket begränsad
effekt. Dessa delar av den svenska sociala tryggheten är främst
intagna i konventionen för att så långt möjligt åstadkomma att
konventionens bestämmelser om tillämplig lagstiftning vid
kompetenskonflikter mellan de båda ländernas system skall gälla
hela socialförsäkringen. Den som tjänar in rätt till svensk
pension och för vilken svenska pensionsavgifter erläggs skall
inte samtidigt kunna stå utanför t.ex. den svenska
sjukförsäkringen och befrias från avgifter till denna.</pre>
<pre>Enligt artikel 3 gäller konventionen i princip för alla
personer som är eller har varit omfattade av
socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Chile oavsett
medborgarskap. Artikel 4 innehåller en regel om förbud mot
särbehandling på grund av medborgarskap.</pre>
<pre>Enligt artikel 6 skall en förvärvsverksam person omfattas av
lagstiftningen i det land där han eller hon arbetar oavsett var
personen är bosatt och oavsett var arbetsgivaren finns. För
svenskt vidkommande sammanfaller enligt vad som anförs i
propositionen regeln med vad som enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter gäller för arbetsgivares skyldighet att betala
socialavgifter. På förmånssidan innebär det dock en förändring
av vad som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
som i princip för utländska medborgare kräver bosättning i
Sverige. Artikel 6 ansluter enligt propositionen delvis till vad
som numera gäller för EU- och EES-medborgare. Till skillnad från
EG-rätten gäller artikeln dock endast den förvärvsverksamma
personen själv och inte hans familjemedlemmar.</pre>
<pre>I artikel 7 behandlas vissa undantag från huvudregeln i
artikel 6, bl.a. vad gäller arbetstagare i ett land som sänds ut
för arbete i det andra landet för en tid av högst ett år och
sjömän.</pre>
<pre>Artikel 9 innehåller en regel som enligt propositionen i
första hand är av betydelse för personer med svensk pension som
flyttar eller återvänder till Chile. Regeln ger sådana personer
rätt till samma sjukvårdsförmåner som personer med chilensk
pension har enligt lagstiftningen där. I propositionen görs
bedömningen att bestämmelsen troligen kan få viss betydelse för
möjligheten för personer med låg svensk pension att återvända
till Chile.</pre>
<pre>I artikel 10 finns en bestämmelse om sammanläggning av
försäkringsperioder för att uppfylla lagstiftningarnas krav
om minsta försäkringstid för rätt till pension. Artikel 12
innehåller en bestämmelse enligt vilken vissa svenska förmåner
undantas från möjligheten att betalas ut vid bosättning i Chile.
Detta gäller bosättningsbaserad svensk folkpension,
pensionstillskott, handikappersättning som inte utgår som
tillägg till folkpension, vårdbidrag och alla inkomstprövade
pensionsförmåner.</pre>
<pre>I artikel 24 anges att konventionen skall ratificeras och att
den träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer på
den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats.</pre>
<pre>
Motionen</pre>
<pre>I motion Sf24 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om en redogörelse för de ekonomiska
konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner
med främmande länder. I samma motion yrkande 2 begärs utredning
om de sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser
och ekonomiska kostnader. Motionärerna framhåller att de i sak
inte har några invändningar mot konventionen mellan Sverige och
Chile, men att de anser att det är en brist att propositionen
inte innehåller någon beskrivning av vad konventionens förmåner
beräknas kosta den svenska staten. Motionärerna anser att det är
väsentligt att riksdagen får en beräkning av vad kostnaderna kan
komma att uppgå till per år. En begäran från regeringen till
riksdagen om att anta en social konvention bör därför alltid
innehålla en uppskattning av konventionens ekonomiska
konsekvenser för Sveriges del. Någon större genomgripande studie
av i vilken utsträckning sociala konventioner fyller en funktion
och hur mycket de kostar Sverige jämfört med vad de kostar de
länder som omfattas av respektive konvention har såvitt
motionärerna känner till inte gjorts, och de anser därför att
regeringen bör få i uppdrag att redogöra härför.</pre>
<pre>
Utskottets bedömning</pre>
<pre>Utskottet anser att det är angeläget att Sverige genom
konventioner med andra länder reglerar multi- och bilaterala
förhållanden på den sociala trygghetens område. Härför talar
inte minst det förhållandet att man härigenom kan upprätthålla
ett skydd för personer som omfattas av det svenska
socialförsäkringssystemet men som för en kortare eller längre
tid lämnar Sverige. Den förevarande konventionen är särskilt
positiv eftersom den underlättar för de chilenska invandrare som
önskar återvända till det forna hemlandet.</pre>
<pre>Vad gäller frågan om konsekvensanalyser av olika förslag anser
utskottet att det är angeläget att regeringen i propositioner
till riksdagen ger en utförlig information om effekter såväl
vad gäller beräknade kostnader till följd av föreslagna
förändringar som i fråga om förväntade beteendeändringar hos
berörda individer. Utskottet har vid flera tillfällen uttalat
att konsekvensbeskrivningarna i propositioner är bristfälliga i
olika avseenden. Även Riksdagens revisorer har påtalat brister i
detta hänseende i förslag 1994/95:RR10, och utskottet har vid
behandlingen av förslaget denna dag i betänkande 1994/95:SfU20
föreslagit ett tillkännagivande i frågan. Konsekvensanalyser med
anledning av konventioner torde dock vara svåra att göra på
grund av tidsaspekterna och ovissheten om utnyttjandegraden, men
viss ledning om konsekvenserna bör ändå kunna lämnas i
propositioner om konventioner.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner den föreliggande konventionen. Motion Sf24
yrkande 1 får anses tillgodosedd med det ovan anförda.</pre>
<pre>I fråga om kravet på utredning av i vilken utsträckning
sociala konventioner, som redan trätt i kraft, fyller någon
funktion liksom av kostnaderna härför för främst Sveriges del
anser utskottet att nyttan och användbarheten av information
erhållen genom en sådan utredning kan ifrågasättas. Om en
utredning av detta slag görs bör den innefatta också en
utvärdering av de fördelar som kommit svenska medborgare till
del till följd av olika konventioner om social trygghet.
Utskottet anser emellertid att en sådan utredning inte behöver
genomföras och avstyrker därför bifall till motion Sf24 yrkande
2.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>1. beträffande godkännande av konventionen
att riksdagen godkänner konventionen om social trygghet mellan
Sverige och Chile,</pre>
<pre>2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf24.
res. (m)</pre>
<pre>
Stockholm den 1 juni 1995</pre>
<pre>På socialförsäkringsutskottets vägnar</pre>
<pre>Maj-Inger Klingvall</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan
Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud
Björnemalm (s), Bengt Lindqvist (s), Anita Jönsson (s), Gustaf
von Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla
Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E
Nordenvall (m) och Andreas Carlgren (c).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservation</h2><pre>1. Ekonomiska konsekvenser m.m. (mom. 2)</pre>
<pre>Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson
(m), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m)
anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "I fråga" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>Såvitt utskottet känner till har det inte gjorts någon större
genomgripande studie av i vilken utsträckning sociala
konventioner fyller någon funktion och hur mycket de kostar
Sverige jämfört med vad de kostar de länder som omfattas av
respektive konvention. Utskottet anser därför att regeringen bör
få i uppdrag att utreda frågan om de sociala konventionernas
funktion, konsekvenser och inte minst kostnader. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf24 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>




<br />




1995-06-12

Utskottets förslag till beslut

Riksdagens beslut

statustext

Motion motion 1994/95:Sf24 med anledning av prop. 1994/95:199 Konvention om social trygghet  mellan Sverige och Chile

av Gullan Lindblad m.fl. (m)

med anledning av prop. 1994/95:199 Konvention om social trygghet  mellan Sverige och Chile

Proposition proposition 1994/95:199 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Debatt, Genomförd

Dokument från debatten

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser