Konstitutionsutskottets Metnoricd N:o 16 (Betänkande 1896:Ku16 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Metnoricd N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1896, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiqa
beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 9
angående Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar
i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen
samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen,
äfvensom väckt motion om ändringar i samma grundlagsparagrafer
med undantag af § 111 regeringsformen.

Uti sitt ofvan omförmälda utlåtande hade utskottet hemstält, under
punkten l:o), att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke måtte af Riksdagen
bifallas, samt, under punkten 2:o), att den väckta motionen ej måtte
föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

Vid behandlingen af denna fråga hafva båda kamrarne bifallit utskottets
bemställan i andra punkten men deremot, beträffande första
punkten, fattat olika beslut. Första Kammaren har nemligen, med afslag
å hvad utskottet deruti hemstält, beslutit att till hvilande för vidare grundlagsenlig
behandling antaga Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag, under
det att, Andra Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit en
af herr friherre Barnekow m. fl. afgifven, utskottets betänkande vidfogad
reservation. I hvilka afseenden dessa kamrarnes beslut äro från hvarandra
skiljaktiga, torde framgå vid en jemförelse mellan de antagna olika
förslagen, hvilka här efteråt finnas införda.

Bih. till ltilcsct. Prof. 1896. 3 Sami. 10 Hiift. (N:o 16.) 1

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:) förslaget:)

Regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer
Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige
i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort
utsätta och kungöra.

När i fråga om reglemente för
riksbanken, dess inkomster och utgifter,
kamrarne stanna i stridiga
beslut, skola kamrarne derom hvar
för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

l:o. Riksbanken förblifver under
Riksdagens garanti samt förvaltas
enligt särskild lag, stiftad i den ordning
87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Riksbankens styrelse utgöres
af sju fullmägtige, af hvilka en, som
skall vara ordförande bland fullmägtige,
förordnas af Konungen och
sex väljas af Riksdagen på sätt
i 71 § riksdagsordningen säges.

Konungen förordnar jemväl en

70.

När, i fråga om riksbankens styrelse
och förvaltning, dess reglemente
samt inkomster och utgifter, kamrarne
stanna i stridiga beslut, skola
kamrarne derom hvar för sig rösta,
såsom i nästföregående § sägs.

72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens
garanti, så att den ostörd må
förvaltas af dertill förordnade fullmägtige,
efter af Konungen och Riksdagen
gemensamt stiftad lag samt de
stadgar och reglementen, hvilka redan
gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna.

Fullmägtige för riksbanken skola
vara sju, af hvilka Konungen för tre
år i sänder förordnar en jemte eu
suppleant, och de öfrige sex jemte tre
suppleanter väljas af Riksdagen för
tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den af Konungen förordnade

Konstitutionsutskottets

(Det af Första Kammaren antagna
förslaget:)

suppleant att vid förfall för ordföranden
träda i hans ställe. De af
Konungen för ordföranden och hans
suppleant meddelade förordnanden
må återkallas, när Konungen _ så
pröfvar skäligt. För de af Riksdagen
utsedde fullmägtige skola finnas
tre suppleanter, valde såsom i
73 § riksdagsordningen föreskrifves.

3:o. Riksbanken eger rätt utgifva
banksedlar. Dessa sedlar skola, vid
anfordran, inlösas af banken jned
guld efter deras lydelse och må, så
länge de sålunda inlösas, för mynt
i riket erkännas.

Memorial N:o 16. ”

(Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:)

ordinarie ledamoten vare fullmägtiges
ordförande, men kan ej utses till direktör
eller vice direktör för riksbanken;
och må de af Konungen för fullmägtig
och suppleant meddelade förordnaden
återkallas, när Konungen så
pröfvar skäligt. Fullmägtig, som af
Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall
afgå från sin befattning och må ej
återväljas.

Riksbanken allena eger råttkatt
utgifva sedlar, som för mynt i riket
må erkännas. Dessa sedlar skola, vid
anfordran, inlösas af banken med guld
efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,
afsäger sio- det, erhållna förtroendet eller med döden afgar, skall Riksdagen
i embetet^genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.
Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afväga sig
det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas eller med
döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt, en annan behörig man i
hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan nksdagarne, skall Riksdagens
rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den
varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena
af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap
utaf lao-tima, sammanträda å den tid inom tre månader från det Riksdagen
blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt ma ej vidare åt

^ Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna
forslaget:) förslaget:)

Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets
början.

Urtima riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och
träde ^nfSiaerrikSdag *^ UpplöSt mnan tid för laStima riksdags samman Der

oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig
atagit, formare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa''riksdag.
År åter bevillmngens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke
om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningsmimmens
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad
de i den sista bevillmngsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige
i riksbanken^ och fullmägtige i riksgäldskontor, att eu ny bevillningsförordning
pa sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

. Beskjjles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna
inmanas förr an, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat,
sa vida han ej a bär gerning funnen varder; dock galle, om han, efter
domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall stadgar.
L] ma riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående 6
sagda åro, sm frihet beröfvas. h 5

. Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens
revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan
åt Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och
ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

efter

eller

L ^lifvit tin rikdagsman vald, skall, första gången han

valet till Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,
den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:) förslaget:)

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare
sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske
i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och tre bland fullmägtige riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall
vid den riksdag, för hvilken nya val af begge kamrarnes eller endera^
samtliga ledamöter egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid
andra riksdagar samma dag, då fullmagterne uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,
hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot
hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den,
om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid
sin befattning såsom ledamot i kammaren, intilldess han blifvit
dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller angående reglemente
för riksbanken, dess inkomster och
utgifter, eller angående riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster
och utgifter, kamrarne fatta
stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt
utskotts förslag varda sammanjemkade,
skola begge kamrarne hvar
för sig rösta om de olika beslut,
hvari hvardera förut stannat; kommande
den mening, som dervid erhåller
de flesta ledamöters af båda
kamrarne sammanräknade röster, att
gälla såsom Riksdagens beslut. För
att vid sådan omröstning förekomma
lika antal röster, skall i Andra Kammaren
nfläggas och förseglas en sedel,
hvilken, i händelse de öfriga
sammanräknade rösterna utfalla lika,

När, i fråga om statsutgifter eller
bevillning eller angående riksbankens
eller riksgäldskontorets styrelse och
förvaltning, reglementen, inkomster
och utgifter, kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjemkade,
skola begge kamrarne hvar för sig
rösta om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den
mening, som dervid erhåller de flesta
ledamöters af båda kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut. För att vid sådan
omröstning förekomma lika antal
röster skall i Andra Kammaren
afläggas och förseglas en sedel, hvilken,
i händelse de öfriga sammanräknade
rösterna utfalla lika, öppnas
och afgör frågan. Är pluralitet re -

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna
för slag et:)

öppnas och afgör frågan. Är pluralitet
redan vunnen, bör den aflagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.

(Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:)

dan vunnen, bör den aflagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 06 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna
en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsman samt att inför
den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål
beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning
tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller
annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter
behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden
ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka
hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Desse valmän, hvilka böra
till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde, och
ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäld!, medelst
slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man,
är han behörigen vald. Äro åter rösterna sa delade mellan flera, att sådan
pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna
sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han
icke antages, af den, som näst honom blifvit af de flesta kallad o. s. v.
Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hafva
erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla
dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den,
som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima
Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,
samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af
svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16. •

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:) förslaget:)

afsäger sig förtroendet, eller med döden afgar, insätter Riksdagen genast i
embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens
utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det erhallna
förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med döden åtgå,
utvälies på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag^för tiden från
valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Tva åt de
utaf Riksdagen utsedde fullmägtige skola årligen afgå. Har af Riksdagen
utsedd fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgatt,
eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för

honom återstått. . . _ ,

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskiidt

reglemente, förvalta riksgäldskontorets medel och tillhörigheter Desse
fullmägtige skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från
valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. ^Ordförande
bland fullmägtige väljes särskiidt. Af de öfrige sex skola tva årligen afgå.
Har fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgatt,
eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för
honom återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige

fullmägtige. ......

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas

genom fyrtioåtta valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser
tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid
verkställes före val för kortare. Afgående fullmägtig kan. återväljas.

4. Fullmägtige i riksgäldskonto- 4. Fullmägtige i riksbanken och
rot välja sjelfve bland sig vice ord- riksgäldskontoret välje sjelfve bland
förande, att vid förfall för ordföran- sig vice ordförande; egande den, som
den träda i hans ställe, men om vid bland fullmägtige i hvardera verket
sammanträde af fullmägtige i riks- förer ordet, afgörande röst, derest i
banken hvarken ordföranden eller frågor, som hos fullmägtige komma

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Fötsta Kammaren antagna
förslaget:)

hans suppleant är tillstädes, föres
ordet af den bland de närvarande,
som under den längsta tiden innehaft
uppdraget såsom fullmägtig och, der
tva eller flere under lika lång tid
varit fullmägtige, den af desse, som
är till lefnadsåren äldst; egande den,
som bland fullmägtige i hvartdera
verket förer ordet, afgörande röst,
derest i frågor, som hos fullmägtige
komma under omröstning, rösterna för
två skiljaktiga meningar utfalla lika.

(Det af Andra Kammaren antagna
förslaget:)

under omröstning, rösterna för två
skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 73.

Pa samma gång och pa lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt
föregående tva §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid
inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen
valde fullmägtige i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret
likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

Såsom af de nu införda förslagen synes, äro kamrarnes ifrågavarande
beslut skiljaktiga endast beträffande §§70 och 72 regeringsformen samt §§
65 och 71 riksdagsordningen. Utskottet, som jemlikt § 63 riksdacrSOrdningen
tagit i öfvervägande, huruvida en sarnmanjemkning af dessa”skiliaktigheter
är möjlig, har ansett, att en sådan bör kunna åstadkommas
enligt här nedan omförmälda grunder.

. JI.vad ai0?år § 70 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen, tillåter
sig utskottet föreslå,, atti hvardera af dessa paragrafer införes bestämmelse om,
att gemensam votering skall ega rum i fråga om ansvarsfrihet för fullmägtige
i riksbanken^ hvilket under frågans behandling inom kamrarne särskilt
framhållits såsom nödigt, äfvensom att, i stället för uttrycket »reglementet
för riksbanken» må användas: »reglementariska föreskrifter för riksbanken»,
hvilket sistnämnda uttryck innebär, att ingen förändring skulle göras i nu
gällande regler om gemensam omröstning rörande bestämmelser i instruktioner
för riksbankens styrelse och förvaltning.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16. 9

Beträffande § 72 regeringsformen föreligga de väsentligaste skiljaktigheterna.
Dessa anser emellertid utskottet lämpligen kunna utjemnas pa
följande sätt. Det af Första Kammaren antagna uttrycket i första momentet
»samt förvaltas enligt särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar» synes utan egentlig olägenhet kunna utbytas mot uttrycket »samt
förvaltas af dertill förordnade fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen
gemensamt stiftad lag», enär det icke torde vara behöfligt, att högsta
domstolens yttrande inhemtas i hithörande lagfrågor. A andra sidan
föreställer sig utskottet, att Andra Kammaren må kunna medgifva uteslutandet
af den uti dess förslag förekommande fortsättningen: »samt de
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
o-öras kunna». Ett sådant tillägg, hvilket med hänsyn till den antagna
lydelsen af sista stycket i § 111 regeringsformen icke lärer vara behöfligt,
skulle kunna gifva anledning till ovisshet och tvister om, huruvida de
reglementariska föreskrifterna borde ega gällande kraft, äfven om de vore
stridande mot lagen. Det synes utskottet derför vaxa lämpligast, att i
förevarande grundlagsstadgande endast i allmänhet hänvisas till en af Konungen
och Riksdagen gemensamt stiftad lag, men att denna åter i sin ordning
bör innehålla bestämmelse om, att sadana föreskrifter, som utöfver
lagen erfordras angående riksbankens förvaltning, meddelas af Riksdagen i
särskild! reglemente och derjemte behöfliga instruktioner. Vidkommande
öfriga delar af senast omhandlade grundlagsparagraf, anser sig utskottet
böra hemställa, att den af Andra Kammaren antagna lydelsen må godkännas,
dock med den förändring, att dels uttrycket »men kan ej utses
till direktör eller vice direktör för riksbanken» utbytes mot det mera
allmänt affattade och i grundlagen lämpligare uttrycket »men må ej utöfva
annan befattning inom riksbankens styrelse», dels ock orden »och

må ej återväljas» uteslutas. _ _ ,

Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sista momentet af 9 71
riksdagsordningen torde, med afseende a de ändringsförslag,, som framlagts
beträffande § 72 regeringsformen, enklast kunna sammanjemkas på det
sätt, att den nuvarande lydelsen af nämnda moment bibehålies oförändrad.
I enlighet med hvad utskottet sålunda anfört, far utskottet hemställa,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af sitt
ifrågavarande beslut, ville antaga att hvila till grundlagsenlig
behandling följande förslag till ändringar i 50, 70,
72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68,
71 och 73 §§ riksdagsordningen.

Bill. till Rilcsd. Pr Öl. 1896. 8 Sami. 1.5 Raft.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

Regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall
tillkommer Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige
i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort
utsätta och kungöra.

§ 70.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för riksbanken eller om
riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmägtige
i liksbanken, kamrarne stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom
hvar för sig rösta, såsom i nästföregående § sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af
dertill förordnade fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag.

Fullmägtige för riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen för
tre år i sänder förordnar en jemte en suppleant och de öfrige sex jemte
tre suppleanter väljas af Riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den af Konungen förordnade ordinarie ledamoten vare fullmägtiges
ordförande, men ma ej utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse,
hullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall afgå från sin befattning.
De af Konungen för fullmägtig eller suppleant meddelade förordnanden
må återkallas, när Konungen så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket
ma erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af banken med
guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16, 11

i embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.
Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag,, afsäga
sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas
eller med döden afgå, utväljes, pa ofvan stadgade sätt, en annan behörig
man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne, skall
Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i
riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr .än den
varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till bada kamrarne eller den ena
af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande^af sin egenskap
utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre manader .fran det Riksdagen
blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare af Konungen
upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets, början.

Urtima riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och
vare urtima riksdag alltid upplöst, innan tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag.
Är åter bevillningens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke
om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag, blifvit fördelad, de
i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i
riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning
på sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna
inmanas, förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat,
så vida han ej å bar gerning funnen varder; dock galle, om han, efter
domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall stadgar.
Ej må riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående §
sagda äro, sin frihet beröfvas.

12 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

. Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens
revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan
af Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och
ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han
ii ^et ^ Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,

eller _ den Konungen _ i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning
uppvisa å den^ dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare
sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske
i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall
vid den riksdag, för hvilken nya val af begge kamrarnes eller enderas
samtliga ledamöter egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid andra
riksdagar samma dag, då fullmagterne uppvisas.

2. _ Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,
hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot
hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den,
om hvars riksdagsmnnnarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid
sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess han blifvit
dertill obehörig förklarad.

§ 65.

... i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsnhet
för fullmägtige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och
förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarne fatta stridiga beslut, som ei
uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade, skola be®ge
kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut
stannat; kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters
åt bada kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.
för att vid sådan omröstning förekomma lika antal röster, skall i

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

Andra Kammaren afläggas och förseglas en sedel, hvilken, i händelse de
öfrige sammanräknade rösterna utfalla lika, öppnas och afgör fragan. År
pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna
en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva, tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsman samt att inför
den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål
beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala
dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller
annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embets pligter

behörigen fullgöra. . _

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden
ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera
kammaren inom sig utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka böra till
valförrättningen sammanträda samma dag, da de blifvit utsedde, och ej
må åtskiljas förr än valet är fulländad^ skola först samfäldt, medelst slutna
sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse höra komma under
omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften pa en man, är han
behörigen vald. Äro åter rösterna sa delade mellan flera, att sådan pluralitet
för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar
till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke
antages, af den, som näst honom blifvit af de flesta kallad o. s. v. Skulle,
sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hafva erhållit
den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla dem, som
vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som erhållit
de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima
riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,
samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af
svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,
afsäger sig förtroendet, eller med döden afgar, insätter Riksdagen genast
i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle
justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det

14 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med
döden afgå, utväljes pa ofvan stadgade sätt en annan behörig man i
hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontor utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till
dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Två af de utaf Riksdagen
utsedde fullmägtige skola årligen afgå. Har af Riksdagen utsedd
fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller
har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom
återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskildt
reglemente, förvalta riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse fullmägtige
skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Ordförande bland
fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex skola två årligen afgå. Har
fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller
har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom
återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige fullmägtige.

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas
genom fyratioatta valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser
tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid
verkställes före val för kortare. Afgående fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den,
som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos
fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar
utfalla lika.

§ 73.

Pa samma gång och pa lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt
föregående tva §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen
valde fullmägtige i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäloskontoret
likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

Stockholm den 5 maj 1896.

På utskottets vägnar:

A. V. LJUNGMAN.

Reservationer

af herr Elowson och
af herr Johnsson.

Herrar Bergius, Gustaf Berg och friherre Akerhielm hafva begärt
få här antecknad t, att de icke ''deltagit i detta ärendes behandling inom
utskottet.