Konstitutionsutskottets memorial nr 10 (Betänkande 1949:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vilande förslag
till ändring i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla
de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändring i rikets grundlagar.

1) Förslag

till

ändrad lydelse av § 6 mom. 5 och § 28 mom. 2 riksdagsordningen.

(Nuvarande Igdelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 6. § 6.

5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år
av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning
i vald riksdagsmans rätt att under
föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år
av Konungen; dock må ej på grund
av vad sålunda bestämmes antalet
riksdagsmän för en valkrets minskas
under löpande valperiod.

§ 28.

2. Om mellan riksdagar ledighet i
någondera kammaren genom ledamots
avgång uppstår, åligger Konungens
befallningshavande, när den
avgångne tillhört andra kammaren,
att så förfara, som i 1 mom. är sagt;
och, då den avgångne varit ledamot
av första kammaren, att om ledigheten
göra anmälan hos Konungen, som
förordnar om ledighetens fyllande.

2. Om mellan riksdagar ledighet i
någondera kammaren genom ledamots
avgång uppstår, åligger Konungens
befallningshavande att så
förfara, som i 1 mom. är sagt.

1 Ilihamj till riksdagens protokoll 19t9. 5 sand. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 vid 1945 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 20 mars 1945.

Andra kammarens protokoll den 20 mars 1945.

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt 1) som det under
punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 28 riksdagsordningen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos Konungen av vardera kammarens talman
anmälan om de ledigheter inom kammaren, vilka skola under samma
eller innan nästa riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller Dess befallningshavande
föranstalta, att riksdagsmän utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren genom ledamots avgång uppstår
under tid, då session ej pågår, åligger Konungens befallningshavande att
så förfara, som i 1 mom. är sagt.

2) Förslag

till

ändrad lydelse av § 19 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren
kunna endast utses män och kvinnor,
som uppnått tjugufem års ålder samt
äga valrätt inom valkretsen eller, där
fråga är om stad, bestående av flera
valkretsar, inom någon av dessa.

(Föreslagen lydelse.)

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren
kunna endast utses män och kvinnor,
som uppnått tjugutre års ålder samt
äga valrätt inom valkretsen eller, där
fråga är om stad, bestående av flera
valkretsar, inom någon av dessa.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 vid 1945 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 13 juni 1945.

Andra kammarens protokoll den 13 juni 1945.

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

3) Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 17, 21, 27 och 28 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet. De
kallas justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol.

Närmare bestämmelser — — —
87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Konungens rätt att pröva och
avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den
omfattning, som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och
riksdagen samfällt enligt den i 87 §
1 mom. stadgade ordning, uppdragas
minst sju av Konungen utnämnda
män, som förvaltat civil beställning
samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet
och redlighet. De kallas regeringsråd
och utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av
hela antalet regeringsråd skola hava
fullgjort vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas.

Närmare bestämmelser — — —
omförmälda lag.

§ 21.

Tre ledamöter----Konungens

lagråd.

(Föreslagen lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga personer, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet. De
kallas justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol.

Närmare bestämmelser — — —
87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Konungens rätt att pröva och
avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den
omfattning, som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och
riksdagen samfällt enligt den i 87 §
1 mom. stadgade ordning, uppdragas
minst sju av Konungen utnämnda
personer, som förvaltat civil beställning
samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet
och redlighet. De kallas regeringsråd
och utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av
hela antalet regeringsråd skola hava
fullgjort vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas.

Närmare bestämmelser -— — -—
omförmälda lag.

§ 21.

Tre ledamöter---Konungens

lagråd.

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

Lagrådet tillkommer att avgiva utlåtande
över de förslag till stiftande,
upphävande, ändring eller förklaring
av lagar eller författningar, vilka för
sådant ändamål bliva av Konungen
överlämnade. Där så prövas nödigt,
må Konungen för visst ärende till
ledamot av lagrådet ytterligare förordna
en för insikt, erfarenhet och
redlighet känd man.

Närmare bestämmelser — —- -—
beslutad lag.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen
nämna en lagfaren, ski,cklig och oväldig
man, som i domarevärv varit
nyttjad. Honom, såsom Konungens
högste ombudsman, åligge förnämligast,
att föra eller genom de under
honom ställda fiskaler låta föra Konungens
talan i mål, som röra allmän
säkerhet och kronans rätt, samt
att, å Konungens vägnar, hava tillsyn
över rättvisans handhavande och i
sådan egenskap beivra fel, som av
domare och ämbetsmän begångne
bliva.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna
och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undan -

(Föreslagen lydelse.)

Närmare bestämmelser — — —
beslutad lag.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen
nämna en lagfaren, skicklig och oväldig
person, som i domarevärv varit
nyttjad. Denne, såsom Konungens
högste ombudsman, åligge förnämligast,
att föra eller genom de under
honom ställda fiskaler låta föra Konungens
talan i mål, som röra allmän
säkerhet och kronans rätt, samt
att, å Konungens vägnar, hava tillsyn
över rättvisans handhavande och
i sådan egenskap beivra fel, som av
domare och ämbetsmän begångne
bliva.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna
och befordra svenske medborgare
till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka ärd av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undan -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

tagna, såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön
konst, ävensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra även utländske
män av utmärkt förtjänst, de där den
rena evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära
ämbeten nyttja utländske män
av sällsynt skicklighet, men icke till
kommendanter i fästningarna. Till
konsul må ock utländsk man nämnas,
där lön ej är med befattningen
förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom
ovan sägs, må med tillämpning av
grunder, som av Konungen och riksdagen
godkänts, även kvinnor kunna
utnämnas och befordras, dock att
kvinna ej må utnämnas till prästerlig
tjänst, där ej annorledes blivit bestämt
i den ordning 87 § 2 mom.
stadgar.

Till prästerligt — — — svenska
kyrkan.

Konungen fäste----departe mentet

höra.

(Föreslagen lydelse.)

tagna, såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön
konst, ävensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra även utländske
män och kvinnor av utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska
läran bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära ämbeten
nyttja utlänningar av sällsynt skicklighet,
men icke till kommendanter i
fästningarna. Till konsul må ock utlänning
nämnas, där lön ej är med
befattningen förenad.

Till prästerligt — — — svenska
kyrkan.

Kvinna må ej utnämnas till prästerlig
tjänst, där ej annorledes blivit
bestämt i den ordning 87 § 2 mom.
stadgar.

Konungen fäste----- departe mentet

höra.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 4 till 1945 års lagtima riksdag.

Sammansatt konstitutions- och första lagutskotts utlåtande
nr 1 vid 1945 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 23 maj 1945.

Andra kammarens protokoll den 23 maj 1945.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 3) upptagna förslaget
till ändrad lydelse av § 17 regeringsformen som det under punkt 8)
a) och det under punkt 10) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 17
respektive §§ 17 och 18 regeringsformen slutligt genomfört, komma förevarande
paragrafer därefter att erhålla följande lydelse:

6 Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Regeringsformen.

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga, erfarna och redliga personer, vilka fullgjort vad författningarna
föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas. De kallas justitieråd
och utgöra Konungens högsta domstol.

Närmare bestämmelser om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
meddelas i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

§ 18.

Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt
enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas minst sju av Konungen
utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra
Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd
skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten
må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring
meddelas i omförmälda lag.

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 3) som det under
punkt 8) b) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 27 regeringsformen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen nämna en lagfaren, skicklig och oväldig
person, som i domarevärv varit nyttjad. Denne, såsom Konungens högste
ombudsman, åligge förnämligast, att föra eller låta föra Konungens talan
i mål, som röra kronans rätt, samt att, å Konungens vägnar, hava tillsyn
över rättvisans handhavande och i sådan egenskap beivra fel, som av domare
och ämbetsmän begångne bliva.

4) Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72. § 72.

Riksbanken förbliver---stif- Riksbanken förbliver----stiftad
lag. tad lag.

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ -

(Nuvarande lydelse.)

Fullmäktige för riksbanken skola
vara sju, av vilka Konungen för tre
år i sänder förordnar en jämte en
suppleant och de övriga sex jämte tre
suppleanter väljas av riksdagen för
tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den av Konungen förordnade
ordinarie ledamoten vare fullmäktiges
ordförande, men må ej utöva annan
befattning inom riksbankens styrelse.
Fullmäktig, som av riksdagen
vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från
sin befattning. De av Konungen för
fullmäktig eller suppleant meddelade
förordnanden må återkallas, när Konungen
så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig en förste
deputerad att vara chef för riksbanken
samt inom eller utom sig en
suppleant för honom att med fullmäktigs
rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena — —- •—- till efterrättelse.

(Föreslagen lydelse.)

Fullmäktige för riksbanken skola
vara sju, av vilka Konungen för tre
år i sänder förordnar en jämte en
suppleant och de övriga sex jämte sex
suppleanter väljas av riksdagen för
tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den av Konungen förordnade
ordinarie ledamoten vare fullmäktiges
ordförande, men må ej utöva
annan befattning inom riksbankens
styrelse. Fullmäktig, som av riksdagen
vägrats ansvarsfrihet, skall avgå
från sin befattning. De av Konungen
för fullmäktig eller suppleant meddelade
förordnanden må återkallas,
när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig chef för
riksbanken samt inom eller utom sig
en suppleant för honom att med fullmäktigs
rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena — —- — till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nämligen
för de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken tre och för fullmäktige
i riksgäldskontoret likaledes tre.
För fullmäktig i riksbanken, som utsetts
till förste deputerad, utses suppleant
på sätt i § 72 regeringsformen
föreskrives och för tid, som fullmäktige
i riksbanken äga bestämma.

För varje---blivit valda.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsåttes en suppleant
för varje av riksdagen utsedd fullmäktig
att vid förfall för denne inträda;
dock skall den sålunda valde
suppleanten för fullmäktig, som utsetts
till chef för riksbanken, först
inträda vid förfall jämväl för den
enligt § 72 regeringsformen av fullmäktige
för denne utsedde suppleanten.
Vid förfall för både fullmäktig
och hans av riksdagen valde suppleant
inkalla fullmäktige annan
suppleant till tjänstgöring.

För varje —----blivit valda.

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 vid 1946 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 13 mars 1946.

Andra kammarens protokoll den 13 mars 1946.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 4) som det under
punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande
lydelse:

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förbliver--— stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen för tre
år i sänder förordnar en jämte en suppleant och de övriga sex jämte sex
suppleanter väljas av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den av Konungen förordnade ordinarie, ledamoten vare fullmäktiges
ordförande, men må ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse.
Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från sin
befattning. De av Konungen för fullmäktig eller suppleant meddelade förordnanden
må återkallas, när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig chef för riksbanken samt inom eller utom
sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i riket må
erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld
efter deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till
krig, krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för
viss tid medgivas av Konungen och riksdagen samfällt eller, om riksdagssession
ej pågår, av Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken
och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret. Dylikt
av Konungen då session ej pågår lämnat medgivande skall, därest detsamma
icke varder vid nästföljande session inom tjugu dagar från dess början
av riksdagen gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända
till efterrättelse.

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 4) upptagna förslaget
till ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen som det under punkt
12) b) upptagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 71 och 73 riksdagsordningen
slutligt genomfört, komma förevarande paragrafer därefter att erhålla
följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 71.

På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige enligt 70 § av riksdagen
utses, tillsättes en suppleant för varje av riksdagen utsedd fullmäktig att vid

Konstitutionsutskottets memorial nr 20.

förfall för denne inträda; dock skall den sålunda valde suppleanten för fullmäktig,
som utsetts till chef för riksbanken, först inträda vid förfall jämväl
för den enligt 72 § regeringsformen av fullmäktige för denne utsedde suppleanten.
Vid förfall för både fullmäktig och hans av riksdagen valde suppleant
inkalla fullmäktige annan suppleant till tjänstgöring.

§ 73.

För varje enligt 72 § utsedd revisor väljes en suppleant att vid förfall för
honom inträda. Vid förfall för både revisor och hans suppleant bestämmes
övriga suppleanters tjänstgöring av den ordning, i vilken de blivit valda.

5) Förslag

till ändrad lydelse av §§ 11 och 22 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ Il Är

någon missnöjd med val till
riksdagsman i första kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för sådant
ändamål hos vederbörande protokollsförare
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst två dagar
därefter bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust av talan,
sina till Konungen ställda besvär,
sist inom en månad efter valförrättningens
slut, ingiva till Konungens
befallningshavande, som genom
kungörelse, vilken i allmänna
tidningarna införes, utsätter viss kort
tid, inom vilken underdånig förklaring
må över besvären till Konungens
befallningshavande avlämnas. Sedan
den tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvärshandlingarna
jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för att i
dess regeringsrätt skyndsamt föredragas
och avgöras.

§ 11.

Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i första kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för sådant
ändamål hos vederbörande protokollsförare
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst två dagar
därefter bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust av
talan, med sina till Konungen ställda
besvär, sist inom en månad efter valförrättningens
slut, inkomma till Konungens
befallningshavande, som genom
kungörelse, vilken i allmänna
tidningarna införes, utsätter viss kort
tid, inom vilken underdånig förklaring
må över besvären till Konungens
befallningshavande avlämnas.
Sedan den tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvärshandlingarna
jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ofördröjligen
till Konungen insända, för
att i dess regeringsrätt skyndsamt föredragas
och avgöras.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 22.

Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra
besvär. För sådant ändamål äger klaganden
hos Konungens befallningshavande
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre dagar därefter
bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust av talan,
sist inom tio dagar efter valförrättningens
slut sina till Konungen ställda
besvär ingiva till Konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 §
stadgas, lämnar vederbörande tillfälle
att sig förklara. Sedan den för förklarings
avgivande bestämda tid tilländalupit,
har Konungens befallningshavande
att besvären jämte alla
målet rörande handlingar ofördröj ligen
till Konungen insända, varefter
med målet vidare så förhålles, som i
11 § sägs.

§ 22.

Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra besvär.
För sådant ändamål äger klaganden
hos Konungens befallningshavande
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre dagar därefter
bör till klaganden utlämnas; och
skall han, vid förlust av talan, sist
inom tio dagar efter valförrättningens
slut med sina till Konungen ställda
besvär inkomma till Konungens
befallningshavande, som, på sätt i
11 § stadgas, lämnar vederbörande
tillfälle att sig förklara. Sedan den
för förklarings avgivande bestämda
tid tilländalupit, har Konungens befallningshavande
att besvären jämte
alla målet rörande handlingar ofördröjligen
till Konungen insända, varefter
med målet vidare så förhålles,
som i 11 § sägs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 vid 1946 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 5 juni 1946.

Andra kammarens protokoll den 5 juni 1946.

6) Förslag
till

ändrad lydelse av §
§ 12.

Konungen äger —---— riksdagens

bifall.

Skulle i något fall rikets intresse
kräva, att överenskommelse, som är
av större vikt men ej angår fråga,
som riksdagen äger avgöra, varder
avslutad utan riksdagens godkännan -

12 regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger----riksdagens

bifall.

Skulle i något fall rikets intresse
kräva, att överenskommelse, som är
av större vikt men ej angår fråga,
som riksdagen äger avgöra, varder
avslutad utan riksdagens godkännan -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

de, må det ske, dock att i sådant falt de, må det ske; dock skall i sådant
den i 54 § omförmälda utrikesnämnd fall utrikesnämnden eller utrikesutpå
sätt där stadgas erhåller tillfälle skottet erhålla tillfälle yttra sig, inatt
yttra sig, innan överenskommel- nan överenskommelsen ingås,
sen ingås.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 21 till 1947 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 vid 1947 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 18 juni 1947.

Andra kammarens protokoll den 18 juni 1947.

7) Förslag

till

ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Till tjänst som lagfaren rådman
i stad äge staden föreslå tre behörige
personer. Bland de sålunda
föreslagne utnämner Konungen en till
innehavare av den ifrågavarande
tjänsten.

Närmare bestämmelser —■ — —
stiftad lag.

§ 31.

Till tjänst som borgmästare eller
lagfaren rådman i stad äge stadsfullmäktige
föreslå tre behöriga personer.
Bland de föreslagna utnämner
Konungen en till innehavare av
tjänsten.

Närmare bestämmelser — — —
stiftad lag.

övergångsstadgande.

De nya bestämmelserna i 31 § skola
ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet
åtgärd för återbesättande av
borgmästaretjänst vidtagits.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 vid 1948 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 10 mars 1948.

Andra kammarens protokoll den 10 mars 1948.

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

8) Förslag

till

a) ändrad lydelse av § 17 mom. 1 regeringsformen.

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet.
De kallas justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol.

Närmare bestämmelser---—

87 § 1 mom. stadgar.

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av Honom utnämnda,
lagkunniga, erfarna och
redliga män, vilka fullgjort vad författningarna
föreskriva dem, som uti
domareämbeten må nyttjas. De kallas
justitieråd och utgöra Konungens
. högsta domstol.

Närmare bestämmelser ----—

87 § 1 mom. stadgar.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 1 å sidorna 5 och 18 samt Anmärkning å sidan 23.

b) ändrad lydelse av § 27 regeringsformen.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen
nämna en lagfaren, skicklig och
oväldig man, som i domarevärv varit
nyttjad. Honom, såsom Konungens
högste ombudsman, åligger förnämligast,
att föra eller genom de under
honom ställda fiskaler låta föra Konungens
talan i mål, som röra allmän
säkerhet och kronans rätt, samt
att, å Konungens vägnar, hava tillsyn
över rättvisans handhavande och
i sådan egenskap beivra fel, som av
domare och ämbetsmän begångne
bliva.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen
nämna en lagfaren, skicklig och
oväldig man, som i domarevärv varit
nyttjad. Honom, såsom Konungens
högste ombudsman, åligge förnämligast,
att föra eller lata föra Konungens
talan i mål, som röra kronans
rätt, samt att, å Konungens vägnar,
hava tillsyn över rättvisans handhavande
och i sådan egenskap beivra
fel, som av domare och ämbetsmän
begångne bliva.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 2 å sidan 6 och Anmärkning 1 å sidan 18.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

c) .ändrad lydelse av §§ 38 och 106 regeringsformen samt § 39 mom. 2

riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 38.

Alla ifrån Konungen utgående expeditioner
och befallningar, utom i
kommandomål, skola, för att bliva
gällande, vara försedda med Konungens
underskrift och kontrasignation
av vederbörande föredragande, som
vare ansvarig, att de instämma med
däröver förda protokoll. Alla föreskrifter
och erinringar om verkställighet
av utfärdade beslut må av
departementschefer omedelbarligen
kunna till vederbörande expedieras.
Skulle den föredragande finna något
Konungens beslut vara stridande
emot denna regeringsform, göre han
därom i statsrådet föreställning; yrkar
Konungen ändock, att ett sådant
beslut skall utfärdas, vare det då den
föredragandes rättighet och plikt, att
sin kontrasignation därå vägra, samt
nedlägge han i följd därav sitt ämbete,
vilket han icke må återtaga
förr, än riksdagen hans förhållande
prövat och gillat. Emellertid vare han
vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande
inkomster bibehållen.

§ 38.

Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen eller allmänt
kyrkomöte, allmänna författningar,
av Konungen utfärdade fullmakter å
ämbeten och tjänster samt de ifrån
Konungen utgående expeditioner och
befallningar i övrigt, vilka Konungen
bestämmer, skola, för att bliva gällande,
vara försedda med Konungens
underskrift och kontrasignation av
vederbörande föredragande, som vare
ansvarig, att de instämma med däröver
förda protokoll. Alla andra av
Konungen utfärdade beslut skola vara
underskrivna av föredraganden;
denne må även omedelbarligen till
vederbörande expediera föreskrifter
och erinringar om verkställighet av
utfärdade beslut. Skulle den föredragande
finna något Konungens beslut
vara stridande emot denna regeringsform,
göre han därom i statsrådet
föreställning; yrkar Konungen ändock,
att ett sådant beslut skall utfärdas,
vare det då den föredragandes
rättighet och plikt, att sin kontrasignation
eller underskrift därå
vägra, samt nedlägge han i följd därav
sitt ämbete, vilket han icke må
återtaga förr, än riksdagen hans förhållande
prövat och gillat. Emellertid
vare han vid sin lön och övriga
tjänsten åtföljande inkomster bibehållen.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) • (Föreslagen lydelse.)

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället för ordnad
föredragande, uppenbarligen handlat
emot rikets grundlag eller allmän
lag, eller tillstyrkt någon överträdelse
därav, eller underlåtit att göra
föreställningar emot sådan överträdelse,
eller den vållat och befrämjat
genom uppsåtligt fördöljande av någon
upplysning, eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall, som
38 § av denna regeringsform förutsätter,
sin kontrasignation å ett Konungens
beslut vägra, då skall konstitutionsutskottet
ställa en sådan
under tilltal av justitieombudsmannen
inför riksrätten, och gånge härmed
som i 101 och 102 §§ om tilltal emot
regeringsrätten föreskrives. Då statsrådets
ledamöter finnas hava, på sätt
ovan berört är, gjort sig till ansvar
skyldige, döme dem riksrätten efter
allmän lag och den särskilda författning,
som till bestämmande av sådant
ansvar utav Konungen och riksdagen
fastställd varder.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse, eller den
vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit
att, i de fall, som 38 § av denna
regeringsform förutsätter, sin kontrasignation
eller underskrift å ett
Konungens beslut vägra, dä skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal av justitieombudsmannen
inför riksrätten, och gånge
härmed som i 101 och 102 §§ om
tilltal emot regeringsrätten föreskrives.
Då statsrådets ledamöter finnas
hava, på sätt ovan berört är, gjort
sig till ansvar skyldige, döme dem
riksrätten efter allmän lag och den
särskilda författning, som till bestämmande
av sådant ansvar utav
Konungen och riksdagen fastställd
varder.

Riksdagsordningen.

§ 39. § 39.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

medlen emottagit. Skulle mot riksdagens
beslut de till någon huvudtitel
anslagna summor befinnas dragna
till andra ändamål än dem, som
under samma huvudtitel höra, eller
något av riksdagen fastställt anslag
befinnas överskridet, skall utskottet
hos kamrarna göra anmälan emot
den ämbetsman, som en sådan anordning
kontrasignerat, varefter förfares
enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen.
Ej må dock, emot föreskriften
i 90 § regeringsformen, utskottet
i något klander av Konungens
gjorda anordningar ingå; ej heller
de för statsutgifterna redovisande
tjänstemän personligen för utskottet
eller, riksdagen till ansvar ställas,
utan må, där så nödigt finnes, hos
Konungen av riksdagen anmälas de
anledningar, som förekommit att
emot någon sådan tjänsteman i laglig
ordning ansvar yrka.

(Föreslagen lydelse.)

emottagit. Skulle mot riksdagens beslut
de till någon huvudtitel anslagna
summor befinnas dragna till andra
ändamål än dem, som under samma
huvudtitel höra, eller något av
riksdagen fastställt anslag befinnas
överskridet, skall utskottet hos kamrarna
göra anmälan emot den ämbetsman,
som en sådan anordning
kontrasignerat eller underskrivit,
varefter förfares enligt 106 och 107
§§ i regeringsformen. Ej må dock,
emot föreskriften i 90 § regeringsformen,
utskottet i något klander av
Konungens gjorda anordningar ingå;
ej heller de för statsutgifterna redovisande
tjänstemän personligen för
utskottet eller riksdagen till ansvar
ställas, utan må, där så nödigt finnes,
hos Konungen av riksdagen anmälas
de anledningar, som förekommit
att emot någon sådan tjänsteman
i laglig ordning ansvar yrka.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 2 å sidan 18 och Anmärkning å sidan 85.

d) ändrad lydelse av §§ 39, 41 och 93 regeringsformen samt § 2

successionsordningen.

Regeringsformen.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhäinte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han
utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i
Hans namn, av den till tronföljden
närmast berättigade prins, om han

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han
utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i
Hans namn, av den till tronföljden
närmast berättigade prins, om han

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

uppnått den ålder, som i il § sägs.
Han styre såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt
denna regeringsform; dock må
han ej adeligt stånd och värdighet
förläna, eller till grevligt och friherrligt
stånd upphöja, eller riddarevärdighet
utdela; ävensom alla lediga
förtroendesysslor endast tills vidare
kunna förvaltas av dem, som regenten
därtill förordnar.

Är den till tronföljden närmast berättigade
prins av sjukdom eller av
utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen
utöva, då styre såsom regent
i Konungens namn med nu sagda befogenhet
den av tronföljarens bröstarvingar,
som är till tronen närmast
berättigad, för så vitt han uppnått
den i il § stadgade ålder och hinder
av ovannämnda beskaffenhet för honom
ej möter.

Finnes ej---som regent.

Huru förhållas--— 91 § stad gat.

§ 41.

Konung vare myndig vid fyllda
aderton år. Lag samma vare för den
till tronföljden närmast berättigade
prins och den av hans bröstarvingar,
som efler honom är till tronen närmast
berättigad. Dör Konung, innan
tronföljaren denna ålder, uppnått,
föres styrelsen av statsrådet, enligt
39 §, i Konungens namn, intill dess
riksdagen sammankommer, och den
förmyndarestyrelse, riksdagen förordnar,
regeringen tillträtt; ställande
sig statsrådet denna regeringsform
till ovillkorlig efterlevnad.

§ 93.

Då Konung dör och tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde statsrådet

(Föreslagen lydelse.)

uppnått myndig ålder. Han styre såsom
regent med all konungslig makt
och myndighet, enligt denna regeringsform;
dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna eller till
grevligt och friherrligt stånd upphöja,
eller riddarevärdighet utdela;
ävensom alla lediga förtroendesysslor
endast tills vidare kunna förvaltas
av dem, som regenten därtill förordnar.

Har den till tronföljden närmast
berättigade prins icke uppnått myndig
ålder eller är han av sjukdom eller
utrikes vistande hindrad att
riksstyrelsen utöva, då styre såsom
regent i Konungens namn med nu
sagda befogenhet den till tronföljden
därnäst berättigade prins, som uppnått
myndig ålder och för vilken
hinder av ovannämnda beskaffenhet
ej möter.

Finnes ej ----som regent.

Huru förhållas---91 § stad gat.

§ 41.

Konung vare myndig vid ålder som
i allmänhet är i lag stadgad. Dör Konung,
innan tronföljaren denna ålder
uppnått, förhålles med riksstyrelsen
såsom i 39 § angives, intill dess
riksdagen sammankommer, och den
förmyndarestyrelse, riksdagen förordnar,
regeringen tillträtt; ställande
sig regenten eller statsrådet denna
regeringsform till ovillkorlig efterlevnad.

§ 93.

Då Konung dör och tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde regenten

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

kallelse å riksdagen, vilken kallelse
inom femton dagar efter Konungens
död skall i allmänna tidningarna
kungöras. Riksdagen äge, utan avseende
på något den avlidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen,
att förordna en, tre eller fem
förmyndare, som, intill dess Konungen
myndig bliver, regeringen i Dess
namn, efter denna grundlag, må utöva.

(Föreslagen lydelse.)

eller statsrådet, då det riksstyrelsen
förvaltar, kallelse å riksdagen, vilken
kallelse inom femton dagar efter
Konungens död skall i allmänna tidningarna
kungöras. Riksdagen äge,
utan avseende på något den avlidne
Konungens testamente angående
riksstyrelsen, att förordna en, tre eller
fem förmyndare, som, intill dess
Konungen myndig bliver, regeringen
i Dess namn, efter denna grundlag,
må utöva.

Successionsordningen.

§ 2.

Dör Konung i Sverige, utan att
lämna manliga bröstarvingar, men
Hans efterlämnade drottning sig i
välsignat tillstånd befinner, före
statsrådet regeringen med kungl.
makt och myndighet, på sätt och med
villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen
föreskriva, till dess Riksens
Ständer, å den tid regeringsformen
utstakar, hunnit sammankomma, då
dem tillhör, att om regeringens förande
själva förordna. Bliver drottningens
livsfrukt av mankön, förordne
då Riksens Ständer förmyndare
för den omyndige Konungen, på sätt
i 94 § av regeringsformen stadgat är.
Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön,
träde den av ätten, som efter
förstfödslorätt den avlidne Konungen
i arvföljden, på sält 1 § utstakar,
närmast är, såsom Konung till regeringen.

§ 2.

Dör Konung i Sverige, utan att
lämna manliga bröstarvingar, men
Hans efterlämnade drottning sig i
välsignat tillstånd befinner, före regent
eller statsrådet regeringen med
kungl. makt och myndighet, på sätt
och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen
föreskriva, till dess
Riksens Ständer, å den tid regeringsformen
utstakar, hunnit sammankomma,
då dem tillhör, att om regeringens
förande själva förordna. Bliver
drottningens livsfrukt av mankön,
förordne då Riksens Ständer
förmyndare för den omyndige Konungen,
på sätt i 93 § av regeringsformen
stadgat är. Bliver drottningens
livsfrukt av kvinnokön, träde
den av ätten, som efter förstfödslorätt
den avlidne Konungen i arvföljden,
på sätt 1 § utstakar, närmast
är, såsom Konung till regeringen.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 44 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 vid 1948 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 10 mars 1948.

Andra kammarens protokoll den 10 mars 1948.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Anmärkning 1: Beträffande de under förevarande punkt 8) a) och b) upptagna
förslagen till ändrad lydelse av §§ 17 och 27 regeringsformen jämför
anmärkningarna under punkt 3) och punkt 10).

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 8) c) som det under
punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 39 riksdagsordningen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande
lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång
till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det
icke gäller jordbruksärenden eller riksdags- och revisionskostnader eller
kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva
statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas.
Utskottet åligger därjämte att, antingen i den ordning § 47 stadgar
gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott, vilka handlägga
statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie inkomster,
uppgiva huru mycket bör genom bevillningar utgöras samt uppgöra
förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida gjorda eller
förordnade utbetalningar av statsmedlen icke överstigit beloppet av de huvudtitlar,
vilka av riksdag uti uppgjord statsreglering blivit fastställda, och
huruvida utbetalningarna äro grundade på behörigen upprättade stater, eller
Konungens i föreskriven ordning utfärdade anordningar, samt styrkta med
behöriga kvittenser av dem, som medlen emottagit. Skulle mot riksdagens
beslut de till någon huvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra
ändamål än dem, som under samma huvudtitel höra, eller något av riksdagen
fastställt anslag befinnas överskridet, skall utskottet hos kamrarna göra
anmälan emot den ämbetsman, som en sådan anordning kontrasignerat eller
underskrivit, varefter förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej
må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet i något klander
av Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna
redovisande tjänstemän personligen för utskottet eller riksdagen till ansvar
ställas, utan må, där så nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen anmälas
de anledningar, som förekommit att emot någon sådan tjänsteman i laglig
ordning ansvar yrka.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72 § 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas Å varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka inom sex dagar efter dess öppnande

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Varje revision skall
omfatta ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och
skall inom tre månaders tid vara
fullbordad.

Revisorerna välja —- -— — äro
lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av näst följande lagtima riksdag
överlämnas till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.

(Föreslagen lydelse.)

revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Revisor utövar sin
befattning till dess nytt val av revisorer
förrättas.

Revisorerna välja — — — äro
lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att framställa,
skola, sedan förklaringar däröver inkommit,
av riksdagen överlämnas
till vederbörande utskotts ^ granskning
och vidare behandling.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets betänkande nr 16 vid 1948 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 7 april 1948.

Andra kammarens protokoll den 14 april 1948.

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt 9) som det under
punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 72.

Riksdagen förordnar årligen inom sex dagar efter dess öppnande revisorer
till ett antal av tolv, vilka till halva antalet av vardera kammaren utses,
att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisor
utövar sin befattning till dess nytt val av revisorer förrättas.

Revisorerna välja — ■—• -— äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna finna sig befogade att framställa, skola,
sedan förklaringar däröver inkommit, av riksdagen överlämnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare behandling.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

10) Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 17—20, 22 mom. 1, 90 och 101 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas, samt
i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet
och redlighet. De kallas justitieråd
och utgöra Konungens högsta
domstol.

Närmare bestämmelser om högsta
domstolens sammansättning och
tjänstgöring meddelas i särskild lag,
stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar.

(Föreslagen lydelse.)

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas, samt
i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet
och redlighet. De kallas justitieråd
och utgöra Konungens högsta
domstol.

Närmare bestämmelser om högsta
domstolens sammansättning och
tjänstgöring meddelas i särskild lag,
stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar.

2:o. Konungens rätt- att pröva och
avgöra besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt enligt den i 87 § 1 mom.
stadgade ordning, uppdragas minst
sju av Konungen utnämnda män, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och
redlighet. De kallas regeringsråd
och utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av hela antalet
regeringsråd skola hava fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens
sammansättning och

5 18.

Konungens rätt att pröva och avgöra
besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skall i den omfattning,
som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt enligt den i 87 § 1 mom.
stadgade ordning, uppdragas minst
sju av Konungen utnämnda män, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och
redlighet. De kallas regeringsråd
och utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av hela antalet
regeringsråd skola hava fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som
uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens
sammansättning och

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

(Nuvarande lydelse.)

tjänstgöring meddelas i omförmälda
lag.

5 18.

Regeringsrätten tillkommer det
även att, i mål av beskaffenhet att
kunna tillhöra dess eller kammarrättens
slutliga prövning, upptaga
och avgöra alla ansökningar, att Konungen
må bryta dom åter, som vunnit
laga kraft, eller återställa laga
tid, som försuten är. Alla övriga sådana
ansökningar skola av högsta
domstolen avgöras.

5 19.

Inkomma till Konungen ifrån domstolar
och ämbetsmän förfrågningar
om lagens rätta mening i sådana fall,
som till domares åtgärd höra, äge
högsta domstolen att de sålunda
sökta förklaringar giva.

§ 20-

De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Konungen utser och förordnar
tre militärpersoner av högre
grad att med domare jäv och ansvar,
efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, sådana
mål i högsta domstolen övervara och
däröver rösta.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna
mål prövas och avgöras av fem justitieråd.
Du i högsta domstolen till
prövning och avgörande förekommer
mål, varom i 20 § stadgas, böra tilllika
två av de militärpersoner, dem
Konungen härtill utsett, hava säte i
domstolen. Ej må flera än sju domare
på en gång i prövningen av något mål
deltaga, där ej för vissa fall annor -

(Föreslagen lydelse.)

tjänstgöring meddelas i omförmälda
lag.

§ 19-

§ 20-

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna
mål prövas och avgöras av fem justitieråd.
Ej må flera än sju domare på
en gång i prövningen av något mål
deltaga, där ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87 § 1
mom. stadgar. I samma ordning bestämmes
domarnas antal vid behandling
av fråga, huruvida talan i mål,
som fullföljes till högsta domstolen,

Konstitutionsutskottets memorial nr gg

(Nuvarande lydelse.)

ledes förordnas i den ordning 87 §
1 mom. stadgar. I samma ordning bestämmes
domarnas antal vid behandling
av fråga, huruvida talan i mål,
som fullföljes till högsta domstolen,
må komma under dess prövning, där
enligt lag särskilt tillstånd därtill erfordras,
så ock av ansökan, varmed
högsta domstolen enligt 26 § har att
taga befattning.

(Föreslagen lydelse.)

må komma under dess prövning, där
enligt lag särskilt tillstånd därtill erfordras,
så ock av ansökan, varmed
högsta domstolen enligt 26 § har att
taga befattning.

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för
lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare, den ene såsom
justitieombudsman och den andre såsom
militieomhudsman, att i egenskap
av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för vardera utfärdat,
hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas
vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch
tjänstemän med avlöning från de
till försvarsväsendet anslagna medel
och justitieombudsmannen i vad de
eljest skola vid domstolarna samt av
ämbets- och tjänstemän tillämpas,
ävensom att enligt den fördelning nu
är sagd vid vederbörliga domstolar i
laga ordning tilltala dem, som uti
sina ämbetens utövning av våld,
mannamån eller annan orsak någon
olaglighet begått eller underlåtit att
sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all måtto
underkastade samma ansVar och
plikt, som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för
lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare, den ene såsom
justitieombudsman och den andre såsom
militieombudsman, att i egenskap
av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för vardera utfärdat,
hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas
i mål, som i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar förklarats vara att hänföra
till militära mål, samt i övrigt av ämbets-
och tjänstemän med avlöning
från de till försvarsväsendet anslagna
medel och justitieombudsmannen
i vad de eljest skola vid domstolarna
samt av ämbets- och tjänstemän tilllämpas,
ävensom att enligt den fördelning
nu är sagd vid vederbörliga
domstolar i laga ordning tilltala dem,
som uti sina ämbetens utövning av
våld, mannamån eller annan orsak
någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina ämbetsplikter behörigen
fullgöra. Ombudsmännen vare i
all måtto underkastade samma ansvar
och plikt, som allmän lag och
rättegångsordning för aktörer utstaka.
, s:

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava
av egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista
liv, personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en eller
flere av dess ledamöter funnes
hava vid prövning av besvärsinål låtit
sådant förhållande komma sig till
last, vare justitieombudsmannen eller,
om målet från krigsdomstol kommit
under högsta domstolens prövning,
militieombudsmannen pliktig,
ävensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den rikets domstol,
som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa, samt
till ansvar efter rikets lag befordra.

(Föreslagen lydelse.) ''

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava
av egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens utredda
och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista liv,
personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en eller
flere av dess ledamöter funnes hava
vid prövning av besvärsmål låtit sådant
förhållande komma sig till last,
vare justitieombudsmannen eller, om
målet utgjort sådant militärt mål
som i 96 § avses, militieombudsmannen
pliktig, ävensom- Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den
rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal
ställa, samt till ansvar efter rikets lag
befordra.

Över gångsstadgande.

Mål som avses i 20 § i dess äldre
lydelse skola fortfarande uti högsta
domstolen företagas och avgöras.

Bestämmelserna i 96 och 101 §§
skola i deras äldre lydelse gälla såvitt
angår fall där i stället för militära
rättegångslagen äldre lag äger
tillämpning.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 217 till 1948 års lagtiina riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 vid 1948 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Andra kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Anmärkning: Beträffande det under förevarande punkt 10) upptagna förslaget
till ändring av §§ 17 och 18 regeringsformen jämför anmärkningen
under punkt 3) och punkt 8) a).

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

11) Förslag

till

ändrad lydelse av § 110 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ no.

Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden i
denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn den vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, försöka att
våldföra riksdagen, dess kamrar eller
utskott eller någon enskild riksdagsman,
eller störa friheten i deras överläggningar
och beslut, vare sådant
ansett som högförräderi; stämpling
till sådan gärning vare ansedd såsom
stämpling till högförräderi. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.

Bliver riksdagsman---eller

förolämpas.

(Föreslagen lydelse.)

§ no.

Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden i
denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn den vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen,
dess kamrar eller utskott eller
någon enskild riksdagsman, eller
störa friheten i deras överläggningar
och beslut, vare sådant, där det ej är
högförräderi, ansett som uppror; vad
om försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet
att avslöja sådant brott är stadgat
äge jämväl motsvarande tillämpning.
Det ankommer på riksdagen att i laga
ordning låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.

Bliver riksdagsman----eller

förolämpas.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 44 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 vid 1948 års lagtima
riksdag.

Första kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Andra kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt It) som det under
punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen
slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ no.

Ej må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från den ort, där riksdag hålles. Skulle någon
enskild man eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet,
av vad namn den vara må, antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild
riksdagsman, eller störa friheten i deras överläggningar och beslut,
vare sådant, där det ej är högförräderi, ansett som uppror; vad om försök,
förberedelse eller stämpling till uppror eller underlåtenhet att avslöja sådant
brott är stadgat äge jämväl motsvarande tillämpning. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning låta beivra förbrytelser, varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då session pågår, eller under resa till eller
ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med
ord eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat
är. Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer eller justitieombudsman
eller militieombudsman, eller sekreterare eller kanslibetjänte
i någon av riksdagens kamrar eller i något dess utskott, i eller för utövning
av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Konstitutionsutskottets memorial nr 20-

12) Förslag

till

a) Tryckfrihetsförordning.
1 KAP.

Om tryckfrihet.

1 §•

I överensstämmelse med de i regeringsformen fastställda grunderna för
en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och
en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med
iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till
skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar
och åsikter, ‘offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och
underrättelser i vad ämne som helst.

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning
föreskrivet, för offentliggörande i tryckt skrift till dess författare
eller utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna
meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

2 §.

Någon tryckningen föregående granskning av skrift eller något förbud mot
tryckning därav må ej förekomma.

Ej heller vare tillåtet för myndighet eller annat allmänt organ att på
grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som icke äger stöd i denna förordning,
hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland
allmänheten.

3 §■

För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri må ej någon i annan
ordning eller i annat fall än denna förordning bestämmer kunna tilltalas
eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras
eller läggas under beslag.

4 §■

Envar, vilken blivit förtrott att döma över missbruk av tryckfriheten eller
eljest vaka över denna förordnings efterlevnad, bör därvid städse hava i
åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid
fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets
lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre
fria än fälla.

Vid bestämmande av påföljd, som enligt denna förordning är förenad med
missbruk av tryckfriheten, skall, då meddelad uppgift påkallat rättelse, särskilt
beaktas, huruvida sådan på lämpligt sätt bringats till allmänhetens
kännedom.

5 §•

Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som framställts i
tryckpress. Till skrift hänföres karta, ritning eller bild, även om den ej åtföljes
av text.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

6 §.

Tryckt skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. Skrift anses
utgiven, då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt;
vad nu sagts gälle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de skola
hållas hemliga.

7 §•

Med periodisk skrift förstås tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt
skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utgivas
med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen,
samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för skriften
meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som periodisk.

8 §•

Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; Konungen dock obetaget
att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd redan förlänta
privilegier, varje gång på högst tjugu år.

Om den uteslutande rätt att genom tryck mångfaldiga litterära och musikaliska
verk eller verk av bildande konst, som tillkommer upphovsmannen
till sådant verk, gälle vad i lag är stadgat.

2 KAP.

Om allmänna handlingars offentlighet.

1 §•

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall,
i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna
handlingar. I denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar
som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande
till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet för inspektion,
kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande
eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska
intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet
och sedlighet.

I särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag skola noga angivas
de fall, då enligt nyssnämnda grunder allmänna handlingar skola hållas
hemliga.

2 §•

Allmänna handlingar äro alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade
handlingar, vare sig de till myndigheten inkommit eller blivit där upprättade.

Vad i detta kapitel sägs om handling skall även avse karta, ritning eller

Med statsmyndighet förstås i detta kapitel statsdepartementen, försvarets
kommandoexpedition, riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,
utskott, nämnder, fullmäktige, deputerade och revisorer, domstolar och
ämbetsverk samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och
inrättningar, nämnder, kommissioner och kommittéer.

Med kommunalmyndighet förstås i detta kapitel alla till kommunal styrelse
eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter,

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer
jämte underlydande verk och inrättningar.

4 §•

Minnesanteckning eller annan uppteckning, som hos myndighet verkställts
allenast för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande,
skall ej hos myndigheten anses som allmän handling, om ej uppteckningen,
sedan målet eller ärendet hos myndigheten slutbehandlats, omhändertagits
för förvaring.

5 §.

Handling skall anses inkommen till myndighet, då den avlämnats till
myndigheten eller till befattningshavare, som har att mottaga handlingen
eller eljest taga befattning med mål eller ärende, till vilket handlingen hänför
sig.

Diarier, journaler, register eller andra sådana förteckningar skola anses
upprättade, då de färdigställts för anteckning eller införing. Protokoll och
därmed jämförliga anteckningar skola anses upprättade, då de av myndigheten
justerats eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänföra
sig till visst mål eller ärende, skola anses upprättade, då de expedierats
eller, om expedition ej äger rum, då målet eller ärendet blivit av myndigheten
slutbehandlat.

6 §•

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling, som enligt tillkännagivande
skall avlämnas i förseglat omslag, skall ej anses inkommen före
den tidpunkt, som bestämts för öppnandet.

Dom eller annat myndighets beslut, som enligt vad därom är stadgat skall
avkunnas eller expedieras, samt protokoll och därmed jämförliga anteckningar,
som hänföra sig till sådant beslut, skola anses upprättade, först då
beslutet avkunnats eller expedierats.

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens
revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunalmyndighet i
ärende, som myndigheten handhar allenast för beredning, skola anses upprättade,
först då det ärende protokollen avse hos myndigheten slutförts och,
såvitt angår protokoll hos riksdagens revisorer, berättelse däröver offentliggjorts.

7 §•

Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å
exemplar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 §, eller å enskilda brev eller
skrifter, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till
myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål.
Angående tillhandahållande av handlingar som nu nämnts gälle
vad särskilt är föreskrivet.

8 §•

Allmän handling, som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller
så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning
på stället önskar taga del därav; han äge ock mot fastställd avgift
erhålla avskrift av handlingen. Skyldighet att tillhandahålla handling
på stället skall dock ej föreligga, om betydande hinder därför möter. Kan
hos kommunalmyndighet förvarad handling tillhandahållas på stället, gälle
rätten att erhålla handlingen i avskrift endast i den utsträckning därom är i
kommunallag eller eljest särskilt stadgat. Myndighet vare ej skyldig att för

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför
möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Handling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder
därav tillhandahållas på stället, om det kan ske på sådant sätt att vad i den
delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av
handlingen erhålla avskrift av densamma med uteslutande av den del som
är hemlig.

9 §•

Framställning om allmän handlings utbekommande göres hos den myndighet,
där handlingen finnes, och skall av den myndigheten prövas.

Är vården om handlingen enligt arbetsordning eller givet uppdrag anförtrodd
viss befattningshavare, har han att själv besluta i fråga om handlingens
utlämnande; dock åligge honom att därvid ställa sig till efterrättelse av
myndigheten meddelade föreskrifter samt att, då det kan ske utan omgång,
i tveksamma fall hänskjuta frågan till myndighetens avgörande. Vägrar
befattningshavaren att utlämna handlingen, skall, om sökanden det begär,
frågan hänskjutas till myndigheten.

Om behörighet för viss myndighet att i stället för myndighet, som avses
i första stycket, pröva fråga om allmän handlings utlämnande stadgas i 14 §
andra stycket.

10 §.

Alternativ I.

Har myndighet avslagit framställning
om utbekommande av allmän
handling och anser sökanden att beslutet
icke är lagligen grundat, äge
han, i den ordning nedan sägs, söka
ändring i beslutet; beslut, som meddelats
av departementschef, må dock
ej överklagas.

11 §•

Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att
upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket
handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller
handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga,
hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens
beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning, i
vilken ändring skall sökas.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas
i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut
av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk
eller annan överordnad myndighet, hos den överordnade myndigheten
samt i andra fall hos Konungen i vederbörande statsdepartement. Angående
beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle
dock vad riksdagen bestämmer.

Talan, som hos Konungen fullföljes i statsdepartementen, skall i regeringsrätten
föredragas och avgöras.

12 §.

Angående fullföljd av talan mot myndighets beslut, varigenom klagan
avslagits, äge vad i 11 § är stadgat motsvarande tillämpning; har klagan bifallits,
vare talan mot beslutet cj tillåten.

Alternativ II.

Har myndighet avslagit framställning
om utbekommande av allmän
handling och anser sökanden att beslutet
icke är lagligen grundat, äge
han, i den ordning nedan sägs, söka
ändring i beslutet.

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

13 §.

Vill någon klaga över myndighets beslut, äge han erhålla underrättelse
om vad han därvid har att iakttaga.

Mål eller ärende angående utlämnande av allmän handling skall alltid
behandlas skyndsamt. Expedition skall tillhandahållas klaganden utan avgift.
Ej må för fullföljd av talan eller dess prövning gälla särskilda villkor,
såsom erläggande av fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd.

14 §.

Finnes hos myndighet allmän handling, som skall hållas hemlig, och anser
myndigheten särskild åtgärd böra vidtagas till beredande av trygghet
mot obehörigt utlämnande, äge myndigheten förse handlingen med anteckning
därom att den är hemlig. Sådan anteckning skall innehålla uppgift
å det lagrum, som åberopas för handlingens hemlighållande, dagen för
anteckningen samt den myndighet, som låtit verkställa anteckningen.

Beträffande särskilda slag av handlingar, vilkas hemlighållande för rikets
säkerhet är av synnerlig betydelse, äger Konungen förordna att viss myndighet
skall pröva fråga om utlämnande. Har sådant förordnande meddelats,
skall å handling som däri avses, jämte de uppgifter som angivas i första
stycket, antecknas den myndighet, som sålunda är behörig att pröva fråga
om utlämnande. Framställning hos annan myndighet att utbekomma handling,
varå dylik anteckning skett, skall ofördröj ligen på sökandens begäran
hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling förses med anteckning
därom att den är hemlig.

3 KAP.

Om rätt till anonymitet.

1 §•

Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn utsättas å
skriften.

Boktryckare, förläggare eller annan, som har att taga befattning med
skrifts tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, må mot författarens
vilja ej heller annorledes uppenbara vem författaren är, med mindre sådan
skyldighet är i lag föreskriven.

2 §.

Ej må i tryckfrihetsmål fråga väckas om någons författarskap till periodisk
skrift.

3 S.

Angående någons författarskap till tryckt skrift, som ej är periodisk, må
i tryckfrihetsmål fråga väckas, allenast om författaren å skriften angivits
med sitt namn eller med pseudonym, som enligt vad allmänt är känt åsyftar
honom, eller han i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller inför
domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande.

4 §■

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ om författares anonymitet skola äga motsvarande
tillämpning i fråga om den som, utan att vara författare, på sätt

Konstitutionsutskottets memorial nr iq.

i 1 kap. 1 § andra stycket sägs lämnat meddelande för offentliggörande i
tryckt skrift, stadgandet i 2 § även beträffande meddelande, avsett för
tryckt skrift, som ej är periodisk.

Vad i 1 och 3 §§ är stadgat om författares anonymitet skall även avse
utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk.

5 §. v

Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i 4 §, mot utgivarens
eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn eller pseudonym,
straffes med dagsböter eller, om omständigheterna äro synnerligen försvårande,
med fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom
författare, utgivare eller meddelare utsättes namnet å eller pseudonym för
annan person än den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren. För
obehörigt röjande i annat fall av författare, utgivare eller meddelare vare
straffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Brott, som avses i denna paragraf, må ej åtalas av allmän åklagare, om ej
målsägande!! anmält brottet till åtal.

4 KAP.

Om boktryckare och boktryckeri.

1 §•

Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa
tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk
person. Inrättning för sådan framställning benämnes i denna förordning
boktryckeri.

2 §.

I fråga om det ansvar som enligt denna förordning åligger boktryckaren
skall, då boktryckeri för omyndigs eller annans räkning drives av förmyndare
eller god man, denne anses som boktryckare.

3 §•

Vill någon inrätta boktryckeri, skall han, sist två veckor innan någon
skrift därifrån utgives, hos länsstyrelsen skriftligen anmäla boktryckeriet
med angivande av namn eller firma, varunder han ämnar driva boktryckeriet,
den ort, varest tryckeriet skall inrättas, och vad slag av tryck han där
ämnar framställa. Vad nu sagts om anmälan av nytt tryckeri gälle ock då
boktryckeri flyttas till annan ort än som tidigare anmälts.

Ändras boktryckeriets namn eller firma eller ämnar innehavaren vid tryckeriet
framställa tryck av annat slag än som förut anmälts, skall så snart
ske kan förhållandet anmälas till länsstyrelsen.

Sedan anmälan som i första eller andra stycket sägs blivit gjord, åligge
länsstyrelsen att genast insända underrättelse därom till chefen för justitiedepartementet
samt till polismyndigheten i orten.

Vad i denna paragraf stadgats om boktryckares anmälningsskyldighet
skall ej avse tryckeri, varest allenast framställes bild- eller tillfällighetsstryck
för innehavarens eget bruk.

4 §■

Å varje tryckalster, som framställes här i riket och är avsett att här utgivas,
skall boktryckaren låta utsätta boktryckeriets namn eller firma, tryckningsorten
och tryckningsåret.

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ.

Vad nu sagts skall dock ej avse tryckalster, som är att hänföra till bildeller
tillfällighetstryck.

5 §.

Framställes tryckalster för viss boktryckares räkning helt eller delvis å
annat tryckeri och utlämnas hela upplagan till honom, må på hans begäran
uppgift om hans boktryckeri utsättas å tryckalstret. Sker det, skall han i avseende
å skriften anses som boktryckare.

6 §. .

Boktryckare är skyldig att under ett år förvara och på polismyndighets
begäran för granskning tillhandahålla ett exemplar av alla tryckalster, som
utgått från tryckeriet.

7 §•

Av varje tryckt skrift, som framställts vid boktryckeri här i riket, skall
boktryckaren, samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna
ett exemplar (granskningsexemplar), i Stockholm till chefen för justitiedepartementet
och å annan ort till hans där förordnade ombud. Efter medgivande
av chefen för nämnda departement må dock med skriftens avlämnande
anstå till viss tid efter utgivandet.

Granskningsexemplar skall vara fullständigt och felfritt samt i övrigt i
samma skick som de för spridning avsedda exemplaren.

Vad i första stycket föreskrivits skall ej avse bild- eller tillfällighetstryck
och ej heller meddelanden från offentlig myndighet. Konungen äger ock i
andra fall medgiva undantag från vad i första stycket föreskrivits.

Angående skyldighet för boktryckaren att avlämna för bibliotek avsedda
exemplar av tryckt skrift meddelas bestämmelser i lag.

8 §•

Fullgöres ej anmälningsskyldighet enligt 3 §, vare straffet böter, lägst
femtio och högst femhundra kronor.

Överträder boktryckare vad i 4 eller 6 § är föreskrivet eller åsidosätter
han sin skyldighet att avlämna granskningsexemplar enligt 7 §, straffes med
dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest
synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år.

9 §.

Med bild- eller tillfällighetstryck förstås i denna förordning vykort och
bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, reklam-
och emballagetryck samt annat affärstryck ävensom andra sådana
tryckalster, allt under förutsättning att på grund av texten eller vad eljest
framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet.

5 KAP.

Om utgivning av periodisk skrift.

1 §•

Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person.

I fråga om det ansvar som enligt denna förordning åligger ägaren skall,
då hans egendom står under förvaltning av förmyndare eller god man, denne
anses som ägare.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

2 §.

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom riket. Ej
må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.

3 §•

Utgivare för periodisk skrift utses av dess ägare.

Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att öva inseende över
skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll så att intet däri får
införas mot utgivarens vilja. Inskränkning i den befogenhet, som sålunda
tillkommer utgivaren, vare utan verkan.

4 §•

Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom hos chefen för
justitiedepartementet. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn
och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller de i 2 §
föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring av utgivaren att han åtagit
sig uppdraget att vara utgivare.

5 §.

Periodisk skrift må icke utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt
denna förordning icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas,
på ansökan av ägaren, av chefen för justitiedepartementet. I ansökan
skola uppgivas skriftens titel och tryckningsort samt utgivningsplanen för
skriften.

Utgivningsbevis må ej utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 §
gjorts.

Företer skriftens titel sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis
tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske, må ansökan, avslås.

6 §•

Chefen för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis:

1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till annan än svensk medborgare
eller svensk juridisk person;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de i 2 § föreskrivna
behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades,
utan att skriften utkommit;

5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast
förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer
eller häften;

6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att
beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § sista stycket icke bort utfärdas;
eller

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å
annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan
ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

I ärenden, som avses i första stycket 2—7, skola, om det kan ske, ägaren
och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.

3 Ilihang till riksdagens protokoll 191/9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10-

7 §•

Har på grund av förhållande som avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 eller
7 utgivningsbevis återkallats, må likväl ej, innan två år förflutit sedan beslutet
därom meddelades, utan medgivande av skriftens ägare utgivningsbevis
utfärdas för annan skrift, vars titel företer sådan likhet med skriftens
titel alt förväxling lätt kan ske.

8 §.

Är utgivaren enligt 2 § ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest
att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare
utses samt att därom göra anmälan hos chefen för justitiedepartementet.
Angående sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning;
vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren
erhållit del av anmälan.

9 §•

För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare.
Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan
därom göras hos chefen för justitiedepartementet. Vid anmälan skall
fogas bevis att ställföreträdaren fyller de för utgivare i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren
samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit
sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i övrigt vad i 2 § andra stycket är stadgat.
Kommer utgivarens uppdrag att upphöra, vare även uppdraget som
ställföreträdare förfallet.

10 §.

Utgivaren må, sedan anmälan om ställföreträdare blivit gjord, överlämna
åt denne eller, om flera ställförträdare finnas, åt någon av dem att i utgivarens
ställe utöva den befogenhet, som enligt 3 § tillkommer utgivaren.

Kan det antagas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig
orsak oavbrutet under minst en månad ej kommer att utöva befogenheten
som utgivare, skall han snarast överlämna denna till ställföreträdare.
Finnes ej ställföreträdare eller kommer uppdraget för den eller dem som
utsetts till ställföreträdare att upphöra, åligge utgivaren att genast draga
försorg om att ställföreträdare utses och att anmälan därom sker på sätt i
9 § är föreskrivet.

11 §•

Ä varje nummer eller häfte av periodisk skrift skall utgivarens namn utsättas.

Är befogenheten som utgivare överlämnad till ställföreträdare, skall å
varje nummer eller häfte av skriften, varom är fråga, angivas att ställföreträdaren
inträtt som utgivare; sker det, erfordras ej att även utgjvarens
namn utsättes.

12 §.

Utgiver ägare till periodisk skrift sådan skrift utan att utgivningsbevis
finnes eller ägaren är behörig

eller underlåter ägaren att på sätt i 8 § sägs draga försorg om att ny utgivare
utses och gör anmälan därom

eller underlåter utgivare att, i fall som avses i 10 § andra stycket, överlämna
sitt uppdrag till ställföreträdare

eller utgiver någon periodisk skrift, för vars utgivning förbud enligt denna
förordning meddelats eller som uppenbart utgör fortsättning av sådan
skrift,

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

eller låter någon å periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller
ställföreträdare utan att vara behörig,

straffes med dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna
eljest synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst
ett år.

13 §.

Såsom i 12 § sägs straffes den som i ansökan eller anmälan, som avses i
detta kapitel, eller i förklaring, som bifogats sådan ansökan eller anmälan,
mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift.

14 §.

Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, lägst
femtio och högst femhundra kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare,
vilken inträtt som utgivare.

6 KAP.

Om tryckta skrifters spridning.

1 §•

Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes
sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare
eller svensk juridisk person.

2 §•

Utan hinder av denna förordning gälle om spridning bland barn och ungdom
av tryckt skrift, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest
medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, vad i lag är stadgat.

Beträffande spridande av sådan karta över Sverige eller del därav, som
innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar, eller av därmed jämförlig
ritning eller bild meddelas närmare bestämmelser i lag.

3 §•

Saknar tryckt skrift föreskriven uppgift om boktryckeri, tryckningsort
eller tryckningsår eller är uppgiften, utspridaren veterligt, oriktig, straffes
utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

För spridande av tryckt skrift, som, utspridaren veterligt, lagts under beslag
eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt
denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör
fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet dagsböter
eller, om omständigheterna äro synnerligen försvårande, fängelse i
högst ett år.

4 §•

För tryckt skrifts försändande genom postverket eller annan allmän trafikanstalt
skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar
eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär
överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej
anses som skriftens utspridare.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

7 KAP.

Om tryckfrihetsbrott.

1 §•

Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som innefattar
otillåtet yttrande i tryckt skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan
skrift.

2 §.

Såsom tryckfrihetsbrott skall icke anses tillkännagivande i annons eller
annat sådant meddelande, om ej av meddelandets innehåll omedelbart framgår
att ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. År i förening med omständighet,
som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet
straffbart, gälle vad därom är stadgat. Vad nu sagts äge motsvarande tilllämpning
i fråga om meddelande genom chiffer eller på annat sätt, som är
hemligt för allmänheten.

3 §.

Alternativ I. Alternativ II.

Har meddelande, som enligt 1 kap. 1 § andra stycket avlämnats för offentliggörande
i tryckt skrift, icke blivit infört i skriften och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle om ansvar för sådan ärekränkning vad
i lag är stadgat.

Uppenbarar den som på grund av
allmän befattning eller i och för utövande
av allmän tjänsteplikt erhållit
kännedom om förhållande, vars
röjande skulle innefatta brott mot rikets
säkerhet eller varom han eljest
enligt lag eller författning haft att
iakttaga tystnad, vad han sålunda erfarit,
må, ehuru sådant meddelande
skett för offentliggörande i tryckt
skrift, gärningen åtalas och straffas
enligt vad därom är stadgat.

Om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas hemlig,
stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kap. 1 §.

Uppenbarar den som på grund av
allmän befattning eller i och för utövande
av allmän tjänsteplikt erhållit
kännedom om förhållande, vars
röjande skulle innefatta brott mot rikets
säkerhet eller varom han eljest
enligt lag haft att iakttaga tystnad,
vad han sålunda erfarit, må, ehuru
sådant meddelande skett för offentliggörande
i tryckt skrift, gärningen
åtalas och straffas enligt vad därom
är stadgat.

4 §•

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar
framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att
del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av Konungen,
riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas
eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök

eller förberedelse till sådant högförräderi;

2. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller
eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av

Konstitutionsutskottets memorial nr 10. 37

Konungen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas
eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök eller förberedelse till sådant uppror;

3. krigsförräderi, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om krigsförräderi äga tillämpning, någon förleder
krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt till
modlöshet eller myteri eller genom osann framställning sprider sådan misströstan
bland allmänheten att försvaret kan avsevärt försvåras eller begår
annan dylik förrädisk gärning som är till avsevärt men för försvaret eller
för motståndsverksamhet inom ockuperad del av riket;

försök eller förberedelse till sådant krigsförräderi;

4. gärning av sådan beskaffenhet som avses under 3, om den förövats av
oaktsamhet;

5. smädelse eller annan missfirmlig gärning mot Konungen eller annan
medlem av konungahuset, skymfande av riksstyrelse, som är satt i Konungens
ställe, eller riksdagen, dess avdelning eller utskott, eller av Sveriges flagga
eller vapen eller annat rikets höghetstecken;

6. smädelse eller annan missfirmlig gärning mot någon som innehar eller
innehaft ämbete eller annan befattning, varmed äinbetsansvar är förenat,
eller någon som enligt Konungens förordnande åtnjuter skydd såsom
ämbetsman, om missfirmelsen sker i eller för hans befattning;

7. skymfande av främmande makts flagga eller vapen eller annat dess
höghetstecken eller smädelse eller annan missfirmlig gärning mot främmande
makts statsöverhuvud eller representant här i riket;

8. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande
av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;

9. spridande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet, folkförsörjningen eller allmän ordning
och säkerhet eller att undergräva aktningen för myndighet eller annat
organ, vilket äger besluta i allmänna angelägenheter;

10. hot, förtal eller smädelse mot folkgrupp med viss härstamning eller
trosbekännelse;

11. skymfande av sådant som av kyrkan eller erkänt trossamfund hålles
heligt;

12. förfarande, som sårar tukt och sedlighet; eller

13. ärekränkning mot enskild person genom beskyllning för brott eller
för annan gärning, som är menlig för hans ära, goda namn och medborgerliga
anseende, yrke, näring eller fortkomst, eller genom smädligt yttrande
eller annan missfirmlig gärning.

5 §•

Allmän handling, som skall hållas hemlig, må ej genom tryckt skrift offentliggöras.

Ej heller må genom tryckt skrift offentliggöras uppgifter rörande förhållanden,
vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet,
vare sig de härröra från allmänna handlingar eller erhållits på annat sätt.

Vad enligt förordnande av domstol eller av undersökningsledare i brottmål
eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande av handling,
som avses i första stycket, icke må uppenbaras må ej genom tryckt skrift
offentliggöras.

6 §•

Vad i lag är stadgat angående straff för brott, som avses i 4 och 5 §§,
gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i It kap.
Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 6 eller 13, må ock, då fråga är
om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.

7 §•

Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar
av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper,
plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara
materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.

8 §•

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otilllåtet
yttrande, som avses i 4 § 1—3, eller sådant enligt 5 § andra stycket
otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, meddelas förbud att utgiva
skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det
domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock
meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant
förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på
grund av brott.

8 KAP.

Ansvarighetsregler.

Om ansvaret för periodisk skrift.

1 §•

För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som hos chefen för
justitiedepartementet var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.

2 §•

Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt
1 § första stycket har att svara, enligt 5 kap. 2 § ej längre behörig eller
hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Ägaren vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller
denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet,
som enligt 5 kap. 3 § skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då
skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande
ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren.

3 §.

Kan det ej visas vem som var ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens
ställe boktryckaren.

4 §•

Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om boktryckeri saknas eller,
honom veterligt, är oriktig och kan det ej utrönas, från vilket boktryckeri
skriften utgått, svare i boktryckarens ställe utspridaren.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Om ansvaret för tryckt skrift, som ej är periodisk.

5 §•

För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens
författare, om han på sätt i 3 kap. 3 § sägs uppgivits vara författare
till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan
hans samtycke eller hans namn eller pseudonym utsatts därå mot hans vilja.

6 §•

Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd
att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 3 § sägs
särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om
författaren var avliden, då skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn eller pseudonym utsatts å skriften
mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan
att vara skriftens författare, åt boktryckare eller förläggare tillhandahållit
den för tryckning eller utgivning.

7 §•

Är varken författare eller utgivare enligt 5 eller 6 § ansvarig eller var han
vid skriftens utgivning avliden, svare förläggaren.

Med förläggare till tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som omhänderhaft
tryckning och utgivning av annans skrift.

8 §•

Fanns ej förläggare eller kan det ej visas vem han är, svare i förläggarens
ställe boktryckaren.

I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge
vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning
ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var
han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom
har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat
fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle
ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet,
samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

11 §•

Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än
den tilltalade hade alt svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas
före huvudförhandlingen.

12 §.

Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel bär
att svara för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts
däri med hans vetskap och vilja.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

9 KAP.

Om tillsyn och åtal.

1 §•

Chefen för justitiedepartementet skall själv eller genom ombud, som av
honom förordnas, vaka över denna förordnings efterlevnad.

Instruktion för tryckfrihetsombuden fastställes av chefen för justitiedepartementet.

2 §•

Finner chefen för justitiedepartementet allmänt åtal böra anställas för
tryckfrihetsbrott, skall han med överlämnande av skriften göra anmälan därom
hos justitiekanslern. Även utan sådan anmälan äge justitiekanslern väcka
åtal för tryckfrihetsbrott, som hör under allmänt åtal.

I fråga om annat brott mot bestämmelserna i denna förordning vare justitiekanslern
åklagare.

3 §.

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas inom sex månader, sedan
skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4 kap. 7 § avlämnats,
vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av
vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt
åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att straff
ej skall anses förfallet, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott.

4 §.

Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå
gälle vad i lag är stadgat.

5 §•

Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej
stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället
för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.

10 KAP.

Om särskilda tvångsmedel.

1 §•

Förekommer anledning att tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott kan
konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas under beslag.

I avbidan på rättens beslut må ock, j fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas
utgivningsförbud för periodisk skrift.

2 §.

Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om
skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande
enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen för justitiedepartementet.
Han äger ock uppdraga åt tryckfrihetsombud att meddela
förordnande om beslag.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10

3 §.

Förordnande, som avses i 2 §, må ej meddelas senare än en vecka efter
det skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4 kap. 7 §
avlämnats.

Då tryckfrihetsombud förordnat om beslag, skall anmälan därom jämte
ett exemplar av skriften skyndsamt insändas till chefen för justitiedepartementet;
denne har att genast pröva, huruvida beslaget skall äga bestånd.
Har enligt vad nedan stadgas tryckt skrift tagits i förvar, skall, så snart ske
kan, chefen för justitiedepartementet pröva, huruvida skriften skall läggas
under beslag; beslut därom må meddelas utan hinder av vad i första stycket
är stadgat.

4 §•

Då chefen för justitiedepartementet förordnat om beslag eller fastställt
beslag varom tryckfrihetsombud förordnat, skall skriften med underrättelse
om beslaget genast överlämnas till justitiekanslern. Är ej åtal väckt eller ansökan
om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan justitiekanslern
mottog underrättelsen, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är
därmed förenat, även förbudet förfallet.

5 §•

Sedan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om
skriftens konfiskering, äge rätten förordna om beslag och utgivningsförbud
samt häva beslag eller förbud, som tidigare meddelats.

Då målet avgöres, pröve rätten, om meddelat förordnande fortfarande skall
bestå. Avvisas målet på den grund att rätten icke är behörig eller skiljer
rätten eljest målet från sig utan att prövning av skriftens brottslighet ägt
rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering kommer
att föras i annat mål, äge rätten bestämma att förordnandet skall bestå
under viss, av rätten utsatt tid. Väckes ej talan inom denna tid, vare förordnandet
förfallet.

6 §•

Förordnande om beslag skall innehålla uppgift å det eller de stycken i
skriften, som föranlett beslaget, och gälle endast band, del, nummer eller
häfte, vari samma stycken förekomma.

7 §•

Förordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkställas. Beslag,
varom tryckfrihetsombud i orten förordnat, verkställes dock, innan det
blivit av chefen för justitiedepartementet fastställt, allenast i den orten.

Angående förbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag,
är stadgat i 6 kap. 3 §.

8 §.

Verkställande av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för
spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall utan avgift tillställas såväl
den, hos vilken beslaget verkställes, som det boktryckeri, där skriften tryckts.
Beviset skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett
beslaget.

0 §■

Då förordnande om beslag blivit hävt eller förfallit, skall verkställighet av
beslaget genast gå åter.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

10 §.

Tryckt skrift, som uppenbart innefattar enligt 7 kap. 4 § straffbart brott
mot tukt och sedlighet, må efter beslut av polismyndighet i avbidan på förordnande
om beslag tagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant
beslut åtgärd, som nu sagts, vidtagas av polisman; anmälan därom skall dock
skyndsamt göras hos polismyndigheten, vilken har att genast pröva, om
skriften skall kvarbliva i förvar.

11 §•

Anträffas vid avdelning av krigsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar
sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom
kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av
befattningshavare, som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen,
i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. År fara i dröjsmål,
må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan
befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan därom skall
dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att
genast pröva, om skriften skall kvarbliva i förvar.

12 §.

Då enligt 10 eller 11 § beslut meddelats angående tryckt skrifts tagande i
förvar, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften, så snart ske
kan, överlämnas till chefen för justitiedepartementet.

13 §.

Angående beslag å periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant
förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om beslag å föremål, som må förklaras
förverkat.

11 KAP.

Om enskilt anspråk.

1 §•

Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas
allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott.
Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan
än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet,
som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket
göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den
omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt
anspråk.

2 §•

För enskilt anspråk, som må göras gällande mot utgivare av periodisk
skrift eller ställföreträdare för denne, svare ock skriftens ägare. I fråga om
annan tryckt skrift svare för anspråk, som må göras gällande mot författaren
eller utgivaren, även skriftens förläggare.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

3 §.

Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare
eller god man att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott,
må anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller
mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen förordnats, om och i
den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

4 §•

Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk,
svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten
mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

5 §•

Enskilt anspråk i anledning av tryckfrihetsbrott må göras gällande utan
hinder av att fråga om ansvar för brottet förfallit eller talan därom eljest
ej kan föras.

12 KAP.

Om rättegången i tryckfrihetsmål.

1 §•

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse
eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som
enligt Konungens förordnande är behörig att upptaga sådana mål. Förekommer
anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga
tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk
på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 §.

2 §•

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida
skriften är brottslig, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna
å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet
till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brottslighet, skall skriften
anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn att skriften icke är brottslig skall den tilltalade frikännas.
Har juryn ansett skriften brottslig, skall även rätten pröva skriftens brottslighet.
Är rätten av annan mening än juryn, äge rätten frikänna den tilltalade
eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som
juryn tillämpat.

3 §■

För varje län skola ulses jurymän, fördelade i två grupper med sexton
jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen
i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän
underrätt. För Stockholms stad och län utses jurymän gemensamt.

4 §.

Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas för Stockholms stad och län av stadsfullmäktige i

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Stockholm och landstinget i Stockholms län samt för annat län av landstinget
i länet eller, då inom länet äro flera landsting eller finnes stad, som
ej deltager i landsting, av landstingen eller av landsting och stadsfullmäktige
i sådan stad. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en
valmyndighet, fördelas antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna
med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, som skola
utses för Stockholms stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen
i länet.

Valet skall företagas under året närmast före valperioden av landsting
vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige, sedan landstinget förrättat
sitt val.

Då juryman skall väljas, ankomme på rådhusrätten att göra anmälan
därom till den som har att föranstalta om valet.

5 §.

Alternativ I.

Till jurymän skola utses inom länet
boende svenska medborgare, som
uppnått tjugufem års ålder. De böra
vara kända för omdömesgillhet, självständighet
och rättrådighet. Bland
jurymännen böra skilda samhällsgrupper
och olika delar av länet vara
företrädda.

Alternativ II.

Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

6 §•

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman
eljest avgå, pröve rådhusrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att
utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

7 §•

Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av
jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans
ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas
av dess förvaltningsutskott; dock gälle sådant val allenast för tiden intill
landstingets näst infallande lagtima möte.

8 §•

Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan
ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som avses i
första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts
beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar
annat.

9 §•

De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista.
I denna skall varje grupp upptagas särskilt.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

10 §.

Då mål vari jury skall deltaga förekommer, skall rätten föredraga jurymannalistan
samt till behandling upptaga frågan, huruvida jäv föreligger
mot någon som finnes upptagen på listan. Angående jäv mot juryman gälle
vad i lag är stadgat om domare.

Därefter skall juryn bildaS av de ojäviga jurymännen sålunda att vardera
parten äger utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom
den andra samt rätten genom lottning bland de övriga uttager så många
till suppleanter att sex kvarstå i den första gruppen och tre i den andra.

11 §•

Äro å ena sidan flera parter och vill endast någon av dem begagna sin
uteslutningsrätt, gälle den uteslutning han företager även för de övriga.
Vilja medparter utesluta olika jurymän och kunna de ej enas, företage rätten
uteslutningen genom lottning.

12 §.

Ej må någon utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra i jury.

Kan på grund av jäv eller laga förfall för juryman nödigt antal ledamöter
i någon grupp ej erhållas, nämne rätten för varje juryman som erfordras
tre till jurymän inom gruppen behöriga personer. Av de sålunda nämnda
äge vardera parten utesluta en. Ej må till juryman nämnas någon som förut
i samma mål uteslutits.

13 §.

Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må med parternas
samtycke rätten förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen.
Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning
av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande
tillämpning.

14 §.

Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än
den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första
stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller
om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10—13 §§
är föreskrivet; har skriftens brottslighet tidigare prövats i mål om ansvar
för tryckfrihetsbrott, skall dock prövning av skriftens brottslighet ej ånyo
äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer
på parterna, företagas av rätten genom lottning.

15 §.

Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål meddelas i särskild
lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera rådhusrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,
skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 0 §§, fullgöras av den rådhusrätt
Konungen bestämmer.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

13 KAP.

Om utrikes tryckta skrifter.

1 §.

Skrift, som tryckts utom riket, skall anses här utgiven då den på sätt i
1 kap. 6 § sägs blivit utlämnad för spridning inom riket.

2 §.

År periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för
spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad
där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras
ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften
tillämpas vad i första stycket sägs.

3 §.

Vad i denna förordning är stadgat om boktryckares ansvarighet skall i
fråga om skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften
för spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han
ej, då skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap.
är att anse som utspridare.

4 §.

Av periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis skall finnas eller ändock
utfärdats, skall granskningsexemplar avlämnas enligt vad därom är i 4 kap.
7 § föreskrivet. Vad nu sagts gälle ock skrift, som ej är periodisk, om skriften
helt eller till någon del är avfattad på svenska språket samt ej införes
allenast i enstaka exemplar.

Den i första stycket föreskrivna skyldigheten skall i fråga om periodisk
skrift åvila utgivaren och beträffande annan skrift förläggaren eller, om
förläggare ej finnes, den som låtit utlämna skriften för spridning inom
riket. Fullgöres ej sådan skyldighet, äge vad i 4 kap. 8 § är stadgat motsvarande
tillämpning.

Angående skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av skrift,
som tryckts utom riket, meddelas bestämmelser i lag.

5 §.

Alternativ I.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra
stycket angående meddelande av uppgifter
och underrättelser för offentliggörande
i tryckt skrift skall gälla
även meddelande för offentliggörande
i skrift, som tryckes utom riket,
om ej meddelandet avser förhållande,
vars röjande skulle innefatta brott
mot rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag eller författning
haft att iakttaga tystnad. Är
meddelandet i sådant hänseende
straffbart, gälle vad därom är stadgat.
Har meddelandet icke blivit in -

Alternativ II.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra
stycket angående meddelande av uppgifter
och underrättelser för offentliggörande
i tryckt skrift skall gälla
även medddelande för offentliggörande
i skrift, som tryckes utom riket,
om ej meddelandet avser förhållande,
vars röjande skulle innefatta brott
mot rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag haft att iakttaga
tystnad. Är meddelandet i sådant
hänseende straffbart, gälle vad därom
är stadgat. Har meddelandet icke
blivit infört i skriften och innefattar

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

fört i skriften och innefattar det äre- det ärekränkning mot enskild person,
kränkning mot enskild person, gälle gälle om ansvar för sådan ärekränkom
ansvar för sådan ärekränkning ning vad i lag är stadgat,
vad i lag är stadgat.

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket och här utgives, i
tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 4 kap. 9 §, 6 kap., 7 kap., 8 kap.
1, 2, 5—7 och 10—12 §§ samt 9—12 kap. är föreskrivet.

14 KAP.

Allmänna bestämmelser,

1 §•

Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av
att jury prövat skriftens brottslighet, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat skriftens brottslighet, och grundas
resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen,
förordne högsta domstolen att målet skall ånyo upptagas inför
jury av den rätt som först dömt i målet; dock äge högsta domstolen, då
resning beviljas till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart
ändra domen.

2 §.

Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit,
skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om
juryns tillsättande vad i 12 kap. 10—14 §§ är stadgat.

3 §•

Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning
skola alltid skyndsamt behandlas.

4 §.

Böter och viten som ådömas enligt denna förordning tillfalla kronan.

5 §.

I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild
lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är
stadgat.

Utlänning vare, såvitt ej annat följer av denna förordning eller annan lag
eller författning, likställd med svensk medborgare.

6 §•

Med lag förstås i denna förordning stadgande, som, i den ordning för
varje särskilt fall är föreskriven, tillkommit genom samfällt beslut av Konungen
och riksdagen.

övergångsbestämmelse r.

Utan hinder av den nu antagna förordningen skall den äldre tryckfrihetsförordningen
fortfarande gälla till årets utgång.

48 Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

Vid tillämpningen av den nya förordningen skall i övrigt följande iakttagas.

Har boktryckeri blivit behörigen anmält enligt den äldre förordningen, erfordras
ej, så länge boktryckeriet bibehålies i överensstämmelse med vad
sålunda anmälts, anmälan enligt den nya förordningen.

Utgivningsbevis, som enligt den äldre förordningen meddelats utgivare av
periodisk skrift, skall anses som utgivningsbevis enligt den nya förordningen.
Vad i denna föreskrives om skyldighet för skriftens ägare att göra anmälan
om utgivare skall äga tillämpning först då ny utgivare utses.

I fråga om ansvarigheten för tryckt skrift, som utgives medan den äldre
förordningen ännu är gällande, skall denna äga tillämpning.

Angående beståndet av kvarstad, som meddelas medan den äldre förordningen
ännu är gällande, skall denna tillämpas. Lag samma vare i fråga om
indragning vid trupp eller ombord å flottans fartyg av tryckt skrift, varom
förordnande medddelas medan den äldre förordningen ännu är gällande.

Tryckfrihetsmål, vari.talan väckes medan den äldre förordningen ännu är
gällande, skall behandlas enligt den äldre förordningen. Skall enligt denna
jury medverka men har jury ännu ej utsetts, då den äldre förordningen upphör
att gälla, skall den nya förordningen äga tillämpning; är den underrätt,
som upptagit målet, icke tillika behörig enligt den nya förordningen, skall
målet för fortsatt handläggning hänvisas till underrätt, som enligt den nya
förordningen är behörig.

De åtgärder, som erfordras för val av jurymän enligt den nya förordningen,
skola vara slutförda före årets utgång. Konungen meddelar därom närmare
bestämmelser.

I övrigt skall i fråga om övergången till den nya förordningen lända till
efterrättelse vad i motsvarande fall eljest är stadgat eller anses gällande.

Bestämmelserna i 5 och 35 §§ lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar upphöra vid
årets utgång att gälla.

Jämför Hänvisning å sidan 51.

b) ändrad lydelse av §§ 108 och 109 regeringsformen samt §§ 70, 71

och 73 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 108. § 108.

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

(Nuvarande lydelse.)

mannen, vara lagfarna. Tryckfrihetskommittén
må icke fatta beslut utan
att, jämte justitieombudsmannen,
minst tre kommitterade deltaga i beslutet.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förrän den varit
fyra månader tillsammans, därest icke
Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna, eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall, med
bibehållande av sin egenskap utav
lagtima, sammanträda å den tid inom
tre månader från det riksdagen
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets
början.

Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja, och
vare urtima riksdag alltid upplöst,
innan tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

Där så---bevillning beslu tats.

(Föreslagen lydelse.)

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, därest icke
Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna, eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall, med
bibehållande av sin egenskap utav
lagtima, sammanträda å den tid inom
tre månader från det riksdagen
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets
början.

Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja, och
vare urtima riksdag alltid upplöst,
innan tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

§ 109.

Där så---bevillning beslu tats.

Riksdagsordningen.

§ 70. § 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kända personer att, jämte
justitieombudsmannen, som bland
dem förer ordet, utöva vård över
tryckfriheten. Dessa kommitterade,
av vilka två, utom justitieombudsmannen,
skola vara lagfarna, väljas
medelst omröstning genom tjugu fy ra
valmän, därav vardera kammaren inom
sig utser tolv. Avgår mellan riksdagarna
någon bland kommitterade,
välja de övriga till det lediga rummet
en behörig person.

4 Bihang till rikadagens protokoll 1949. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 71.

1. De sex fullmäktige i riksbanken,
vilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses av riksdagen, väljas å
lagtima riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje året
därefter försiggått. Två av de utav
riksdagen utsedde fullmäktige skola
årligen avgå. Har av riksdagen utsedd
fullmäktig före utgången av
den bestämda tjänstgöringstiden avgått,
eller bär ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid,
som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja
fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,
förvalta riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige
skola vara sju och väljas å
lagtima riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje året
därefter försiggått. Ordförande bland
fullmäktige väljes särskilt. Av de övriga
sex skola två årligen avgå. Har
fullmäktig före utgången av den bestämda
tjänstgöringstiden avgått, eller
har ansvarsfrihet honom vägrats,
anställes val för den tid, som för honom
återstått. Då val av ordförande
äger rum, utses denne före övriga
fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret verkställas genom
fyrtioåtta valmän, av vilka vardera
kammaren inom sig utser tjugufyra.
Valen ske med slutna sedlar.
Val för längre tjänstgöringstid verkställes
före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje själva bland
sig vice ordförande; ägande den, som
bland fullmäktige förer ordet, avgörande
röst, därest i frågor, som hos
fullmäktige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga meningar
utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riks -

(Föreslagen lydelse.)

1. De sex fullmäktige i riksbanken,
vilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses av riksdagen, väljas å
lagtima riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje året
därefter försiggått. Två av de utav
riksdagen utsedde fullmäktige skola
årligen avgå. Har av riksdagen utsedd
fullmäktig före utgången av
den bestämda tjänstgöringstiden avgått,
eller har ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid,
som för honom återstått.

3. Val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret verkställas genom
fyrtioåtta valmän, av vilka vardera
kammaren inom sig utser tjugufvra.
Valen ske med slutna sedlar.
Val för längre tjänstgöringstid verkställes
före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.

§ 71.

På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt 70 § av riks -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

dagen utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, .vid inträffande förfall
för dem, träda i deras ställe, nämligen
för de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken tre och för fullmäktige
i riksgäldskontoret likaledes
tre. För fullmäktig i riksbanken, som
utsetts till förste deputerad, utses
suppleant på sätt i § 72 regeringsformen
föreskrives och för tid, som
fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

För varje enligt § 72 utsedd revisor
väljes en suppleant att vid förfall
för honom inträda. Vid förfall för
både revisor och hans suppleant bestämmes
övriga suppleanters tjänstgöring
av den ordning, i vilken de
blivit valda.

dagen utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall
för dem, träda i deras ställe, nämligen
för de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken tre och för fullmäktige
i riksgäldskontoret likaledes
tre. För fullmäktig i riksbanken, som
utsetts till förste deputerad, utses
suppleant på sätt i 72 £ regeringsformen
föreskrives och för tid, som
fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

S 73.

För varje enligt 72 § utsedd revisor
väljes en suppleant att vid förfall
för honom inträda. Vid förfall för
både revisor och hans suppleant bestämmes
övriga suppleanters tjänstgöring
av den ordning, i vilken de
blivit valda.

Övergång sstadgande.

Vad 108 § regeringsformen och
70 § riksdagsordningen, i deras äldre
lydelse, innehålla om tryckfrihetskomirfiltén
skall alltjämt tillämpas,
så länge den äldre tryckfrihetsförordningen
fortfarande gäller eller eljest
enligt övergångsbestämmelserna
till den nya tryckfrihetsförordningen
åtgärd ankommer på tryckfrihetskommittén.

Hänvisning: Ivungl. Maj :ts proposition nr 230 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 och memorial nr 31
vid 1948 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 30 juni och 20 juli 1948.
Andra kammarens protokoll den 30 juni och 20 juli 1948.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 12) b) som det
under punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 108 och 109
regeringsformen slutligt genomfört, komma paragraferna därefter att erhålla
följande lydelse:

52 Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Regeringsformen.

§ 108.

Konungen må upplösa riksdagen, därest Han, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda kamrarna, eller den ena av dem. Varder
riksdagen upplöst, skall den sammanträda å den tid inom tre månader från
upplösningen, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets början.

§ 109.

Där så oförmodat skulle hända, att riksdag före det nya statsregleringsårets
inträdande icke hade staten reglerat eller ny bevillning sig åtagit, fortfare
den förra statsregleringen och bevillningen, till dess ny statsreglering
och bevillning beslutats.

Anmärkning 2: Beträffande det under förevarande punkt 12) b) upptagna
förslaget till ändrad lydelse av §§ 71 och 73 riksdagsordningen jämför
anmärkning 2 under punkt 4).

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

13) Försl a g

till

ändrad lydelse av §§ 49 mom. 1, 53, 58, 63 mom. 1, 72, 74, 81, 87, 88, 97,
98, 100, 103, 105, 108, 109 och 110 regeringsformen samt §§ 2, 5, 12, 21,
28, 29, 33, 31, 35, 36 mom. 1—5, 38 mom. 1 och 2, 39 inom. 1, 11 mom. 2
och 3, 12 mom. 3, 13, 15 mom. 2, 18, 11), 50, 52, 51, 55, 56, 58, 59, 63, 61,
66, 67, 68, 69, 72, 75, 78 och 80 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 49.

l:o. Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, vilkas
ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i
alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande riksdagen i kraft av
denna grundlag sammankomma till
lagtima möte varje år den 10 januari,
eller, om helgdag då inträffar, dagen
därefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima
riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma
ärende, som föranlett riksdagens
sammankallande eller av Konungen
eljest för densamma framlågges,
så ock vad med dylikt ärende
står i oskiljaktigt sammanhang.

§ 49.

1 ro. Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, vilkas
ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i
alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande riksdagen i kraft av
denna grundlag sammankomma varje
år den 10 januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om
rätt för Konungen eller visst antal av
vardera kammarens ledamöter att
vinna riksdagens inkallande under
tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas
i 2 § riksdagsordningen. Om
sammankallande av riksdagen i vissa
särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,
94 och 108 §§ finnes därom stadgat.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott :
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, två
lagutskott samt ett jordbruksutskott

§ 53.

Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott: ett
utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre
lagutskott samt ett jordbruksutskott

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

med den sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima riksdag skola ej flera utskott
tillsättas, än som erfordras för
beredning av därvid förekommande
ärenden.

§ 58.

För varje lagtima riksdag låte Konungen
uppvisa statsverkets tillstånd
i alla dess delar, till inkomster och
utgifter, fordringar och skulder.
Skulle genom traktater med främmande
makter några medel i riket
tillflyta, skall för dem på lika sätt
redovisas.

§ 63.

1 :o. Varje lagtima riksdag skalJ,
efter förslag av Konungen, i den ordning,
som gäller för riksstatens reglerande,
antaga beredskapsstat för
försvarsväsendet, upptagande de särskilda
anslag, som vid krigsfara eller
krig, vari riket befinner sig, erfordras
för upprätthållande av dess
fred och oberoende. Riksdagen må
därvid bestämma, att anslag ej får
tagas i anspråk, förrän riksdagskallelse
utfärdats.

Under tid, då riksdag ej är samlad,
eller inom tio dagar från dess
öppnande må Konungen efter rådplägning
med utrikesnämnden fastställa
förskottsstat, upptagande anslag,
som uppförts å beredskapsstaten.

Förskottsstaten gäller, där ej annat
av riksdagen beslutes, till och
med trettionde dagen från riksdagens
öppnande.

(Föreslagen lydelse.)

med den sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.
Vardera kammaren skall
ock tillsätta ett allmänt beredningsutskott.

Å riksdag, som sammanträder efter
upplösning, varom i § t08 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.

§ 58.

Konungen låte årligen för riksdagen
uppvisa statsverkets tillstånd i
alla dess delar, till inkomster och utgifter,
fordringar och skulder. Skulle
genom traktater med främmande
makter några medel riket tillflyta,
skall för dem på lika sätt redovisas.

§ 63.

1 :o. Riksdagen skall årligen, efter
förslag av Konungen, i den ordning,
som gäller för riksstatens reglerande,
antaga beredskapsstat för försvarsväsendet,
upptagande de särskilda
anslag, som vid krigsfara eller krig,
vari riket befinner sig, erfordras för
upprätthållande av dess fred och oberoende.
Riksdagen må därvid bestämma,
att anslag ej får tagas i anspråk,
förrän riksdagskallelse utfärdats.

Under tid, då riksdagssession ej
pågår, eller inom tio dagar från sessions
början må Konungen efter rådplägning
med utrikesnämnden fastställa
förskottsstat, upptagande anslag,
som uppförts å beredskapsstaten.

Förskottsstaten gäller, där ej annat
av riksdagen beslutes, till och
med trettionde dagen från sessions
början.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 72.

Riksbanken förbliver —---stif tad

lag.

Fullmäktige för — -— — prövar
skäligt.

Fullmäktige utse — — — hans
ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva
sedlar, som för mynt i riket må
erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran,
inlösas av banken med guld
efter deras lydelse; dock att undantag
härifrån, där sådant med hänsyn
till krig, krigsfara eller svår penningkris
prövas oundgängligen nödigt, må
för viss tid medgivas av Konungen
och riksdagen samfällt eller, om
riksdagen ej är samlad, av Konungen
på framställning av fullmäktige i
riksbanken och efter samråd jämväl
med fullmäktige i riksgäldskontoret.
Dylikt av Konungen mellan riksdagarna
lämnat medgivande skall, därest
detsamma icke varder av nästföljande
riksdag inom tjugu dagar från
riksdagens början gillat, efter utgången
av nämnda tid upphöra att lända
till efterrättelse.

§ 74.

Från den dag, då, enligt beslut av
Konungen i statsrådet och efter utfärdande
av riksdagskallelse, rikets
krigsmakt eller någon del därav
ställes på krigsfot, vare sig för upprätthållande
av rikets neutralitet,
därest den, vid krig melllali främmande
makter, av någon bland de
krigförande skulle hotas eller kränkas,
eller för avvärjande av ett befarat
eller börjat angrepp, och intill
den dag, då krigsmakten skall återgå
till fredsfot, äge Konungen att i den

(Föreslagen lydelse.)

§ 72.

Riksbanken förbliver---stif tad

lag.

Fullmäktige för — — — prövar
skäligt.

Fullmäktige utse — —• — hans
ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva
sedlar, som för mynt i riket må
erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran,
inlösas av banken med guld
efter deras lydelse; dock att undantag
härifrån, där sådant med hänsyn
till krig, krigsfara eller svår penningkris
prövas oundgängligen nödigt,
må för viss tid medgivas av Konungen
och riksdagen samfällt eller, om
riksdagssession ej pågår, av Konungen
på framställning av fullmäktige
i riksbanken och efter samråd jämväl
med fullmäktige i riksgäldskontoret.
Dylikt av Konungen, då session
ej pågår, lämnat medgivande skall,
därest detsamma icke varder vid
nästföljande session inom tjugu dagar
från dess början av riksdagen
gillat, efter utgången av nämnda tid
upphöra att lända till efterrättelse.

§ 74.

Från den dag, då enligt beslut av
Konungen i statsrådet och sedan
riksdagen, om session ej pågår, blivit
inkallad, rikets krigsmakt eller någon
del därav ställes på krigsfot, vare
sig för upprätthållande av rikets neutralitet,
därest den, vid krig mellan
främmande makter, av någon bland
de krigförande skulle hotas eller
kränkas, eller för avvärjande av ett
befarat eller börjat angrepp, och intill
den dag, då krigsmakten skall
återgå till fredsfot, äge Konungen att

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

ordning, på det sätt och på de villkor
samt med den skyldighet för staten
till ersättning, som bestämmas i särskild
av Konungen och riksdagen
samfällt stiftad lag, låta av kommuner
eller enskilda utfordra förnödenheter
och tjänstbarheter, som må vara
att i orten tillgå och som erfordras
för fyllande av sådana krigsmaktens
oundgängliga behov, vilka icke
på annat sätt kunna med tillräcklig
skyndsamhet tillgodoses.

§ 81.

Denna regeringsform samt rikets
övriga grundlagar kunna icke ändras
eller upphävas, utan genom Konungens
och två lagtima riksdagars beslut.

Då riksdagen---ej godkän ner.

§ 87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med
Konungen makt att stifta allmän civil-
och kriminallag ävensom kriminallag
för krigsmakten och att sådan
förut stiftad lag förändra och upphäva.
Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagens kamrar kunna väckas
och skola, sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen
avgöras. Beslutar riksdagen för
sin del någon ny lag eller gammal
lags upphävande eller förändring, avlämnas
förslag därom till Konungen,
som inhämte statsrådets och lagrådets
tankar däröver, och, sedan Han Sitt
beslut fattat, meddele riksdagen antingen
Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan
Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut,
vare Han oförhindrad att före näst -

(Föreslagen lydelse.)

i den ordning, på det sätt och på de
villkor samt med den skyldighet för
staten till ersättning, som bestämmas
i särskild av Konungen och riksdagen
samfällt stiftad lag, låta av kommuner
eller enskilda utfordra förnödenheter
och tjänstbarheter, som må
vara att i orten tillgå och som erfordras
för fyllande av sådana krigsmaktens
oundgängliga behov, vilka
icke på annat sätt kunna med tillräcklig
skyndsamhet tillgodoses.

§ 81.

Denna regeringsform samt rikets
övriga grundlagar kunna icke ändras
eller upphävas, utan genom Konungens
och två riksdagars beslut.

Då riksdagen — ---ej godkän ner.

§ 87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med
Konungen makt att stifta allmän civil-
och kriminallag ävensom kriminallag
för krigsmakten och att sådan
förut stiftad lag förändra och upphäva.
Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagens kamrar kunna väckas
och skola, sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen
avgöras. Beslutar riksdagen för
sin del någon ny lag eller gammal
lags upphävande eller förändring, avlämnas
förslag därom till Konungen,
som inhämte statsrådets och lagrådets
tankar däröver, och sedan Han Sitt
beslut fattat, meddele riksdagen antingen
Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan
Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut,
vare Han oförhindrad att före näst -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

följande riksdags öppnande förslaget
ordagrant bifalla och allmän kungörelse
därom utfärda. Sker det ej, anses
förslaget hava förfallit, och Konungen
underrätte då riksdagen vid
dess nästa sammankomst om de skäl,
som hindrat förslagets antagande.
Finner Konungen gott någon lagfråga
för riksdagen framställa, äske Han
statsrådets och lagrådets yttrande
däröver, samt meddele Sin proposition
tillika med berörda yttranden åt
riksdagen, som med frågan vidare
förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra eller
upphäva kyrkolag; dock att därvid
erfordras samtycke jämväl av allmänt
kyrkomöte. Över förslag angående
dylik lag skola, på sätt i mom. 1
sägs, statsrådets och lagrådets tankar
inhämtas och jämte Konungens proposition,
då sådan göres, riksdagen
meddelas. Har ej förslag, varom nu
fråga är, före början av riksdagen
näst efter den, som framställt eller
antagit förslaget, blivit såsom lag genom
allmän kungörelse utfärdat, vare
det förfallet, och Konungen underrätte
då riksdagen om de skäl, som
hindrat förslagets antagande.

§ 88.

Med förklaring över civil- och kriminal-
samt kyrkolag förhålles som
med sådan lags stiftande. De förkla -

(Föreslagen lydelse.)

följande riksdags öppnande eller,
därest denna öppnas inom tio dagar
frän den föregående riksdagens slut,
senast tio dagar efter öppnandet förslaget
ordagrant bifalla och allmän
kungörelse därom utfärda. Sker det
ej, anses förslaget hava förfallit, och
Konungen underrätte då riksdagen
vid dess nästa sammankomst om de
skäl, som hindrat förslagets antagande.
Finner Konungen gott någon
lagfråga för riksdagen framställa,
äske Han statsrådets och lagrådets
yttrande däröver, samt meddele Sin
proposition tillika med berörda yttranden
åt riksdagen, som med frågap
vidare förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra eller
upphäva kyrkolag; dock att därvid
erfordras samtycke jämväl av allmänt
kyrkomöte. Över förslag angående
dylik lag skola, på sätt i mom. 1
sägs, statsrådets och lagrådets tankar
inhämtas och jämte Konungens proposition,
då sådan göres, riksdagen
meddelas. Har ej förslag, varom nu
fråga är, före öppnandet av riksdagen
näst efter den, som framställt
eller antagit förslaget eller, därest
näst föl jande riksdag öppnas inom
tio dagar från den'' föregående riksdagens
slut, senast tio dagar efter
öppnandet blivit såsom lag genom
allmän kungörelse utfärdat, vare det
förfallet, och Konungen underrätte
då riksdagen om de skäl, som hindrat
förslagets antagande.

§ 88.

Med förklaring över civil- och kriminal-
samt kyrkolag förhålles som
med sådan lags stiftande. De förkla -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

ringar, som, till svar på inkomna förfrågningar
om lagens rätta mening,
Konungen genom Dess högsta domstol
emellan riksdagarna giver, kunna
ogillas av först därefter sammanträdande
riksdag, så ock, om förklaring
''angår ämne, som till kyrkolag
hörer, av det allmänna kyrkomöte,
som efter förklaringens meddelande
först hålles, och må dylika förklarinar,
där de sålunda ogillade blivit, ej
längre gälla eller av domstolarna
iakttagas och åberopas.

§ 97.

• Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
väljas å lagtima riksdag
för tid och på sätt riksdagsordningen
stadgar; och bör därvid jämväl
för en var av dem utses en ställföreträdare
av de egenskaper, som
hos ombudsmannen erfordras, att i
dennes ställe utöva ämbetet i de fall
instruktionen angiver. ''

Skulle ombudsman---- blivit

vald.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertager ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall, om lagtima
riksdag är församlad, denna
samt, om så icke är fallet, närmast
därefter sammanträdande lagtima
riksdag förrätta nytt val av ombudsman.
Skulle ställföreträdare avsäga
sig det erhållna förtroendet eller har
han övertagit ombudsmansämbetet
eller bliver eljest hans befattning ledig,
äge nytt val av ställföreträdare
rum, varvid iakttages att, om sådant

(Föreslagen lydelse.)

ringar, som, till svar på inkomna förfrågningar
om lagens rätta mening,
Konungen genom Dess högsta domstol
giver under tid, då session ej pågår,
kunna ogillas senast av den riksdag
som nästföljande år samlas, så
ock, om förklaring angår ämne, som
till kyrkolag hörer, av det allmänna
kyrkomöte, som efter förklaringens
meddelande först hålles, och må dylika
förklaringar, där de sålunda ogillade
blivit, ej längre gälla eller av
domstolarna iakttagas och åberopas.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
väljas för tid och på
sätt riksdagsordningen stadgar; och
bör samtidigt för en var av dem utses
en ställföreträdare av de egenskaper,
som hos ombudsmannen erfordras,
att i dennes ställe utöva ämbetet i de
fall instruktionen angiver.

Skulle ombudsman---blivit

vald.

g 98.

I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen därefter
så snart ske kan förrätta nytt val
av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna förtroendet
eller har han övertagit ombudsmansämbetet
eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt val av
ställföreträdare rum, varvid iakttages
att, om sådant val erfordras under
tid, då riksdagssession ej pågår,
riksdagens rätt härutinnan utövas

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

val erfordras under det lagtima riksdag
ej är församlad, riksdagens rätt
härutinnan utövas genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
åligge, att, var för
sig, till varje lagtima riksdag avlämna
redogörelse för förvaltningen av
de dem förtrodda ämbeten samt däruti,
en var med avseende på det område,
som genom 96 § är bestämt för
hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka lagarnas
och författningarnas brister
och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att
döma, huruvida högsta domstolens
och regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras
viktiga kall bibehållas, eller om vissa
av dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från detta
kall skiljas. Beslutar denna nämnd
efter omröstning i den ordning, som
i riksdagsordningen sägs, att någon
eller några av högsta domstolens eller
regeringsrättens ledamöter skola
anses vara ifrån riksdagens förtroende
uteslutna, blive han eller de
därefter av Konungen, hos vilken
riksdagen skall härom göra anmälan,
ifrån ämbetet genom nådigt avsked
skilde. Dock tillägge Konungen honom
eller dem vardera en årlig pension
till lönens halva belopp.

(Föreslagen lydelse.)

genom de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
åligge, att, var för
sig, till riksdagen avlämna årlig redogörelse
för förvaltningen av de
dem förtrodda ämbeten samt däruti,
en var med avseende på det område,
som genom 96 § är bestämt för hans
ämbetsutövning, utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka lagarnas
och författningarnas brister och
uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 103.

Riksdagen skall vart fjärde år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort
sig förtjänta att i deras viktiga kall
bibehållas, eller om vissa av dem,
utan bevisligen begångna fel och
brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från detta
kall skiljas. Beslutar denna nämnd
efter omröstning i den ordning, som
i riksdagsordningen sägs, att någon
eller några av högsta domstolens eller
regeringsrättens ledamöter skola
anses vara ifrån riksdagens förtroende
uteslutna, blive han eller de
därefter av Konungen, hos vilken
riksdagen skall härom göra anmälan,
ifrån ämbetet genom nådigt avsked
skilde. Dock tillägge Konungen honom
eller dem vardera en årlig pension
till lönens halva helopp.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott
åligger att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda. Sådant
särskilt protokoll som i 9 § sägs
må dock äskas allenast i vad angår
visst av utskottet uppgivet mål. Sker
det, pröve Konungen, huruvida, med
hänsyn till rikets säkerhet eller andra
av förhållandet till främmande
makt betingade, synnerligen viktiga
skäl, hinder möter för protokollets
överlämnande till utskottet. Ej må
protokollet vägras, utan att utrikesnämnden
erhållit tillfälle att yttra sig
i ämnet.

Protokoll i —--uppgivna hän delser.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom
kända personer att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Av dessa kommitterade skola
två, utom justitieombudsmannen, vara
lagfarna. Tryckfrihetskommittén
må icke fatta beslut utan att, jämte
justitieombudsmannen, minst tre
kommitterade deltaga i beslutet.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya va!
till båda kamrarna, eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall, med
bibehållande av sin egenskap utav
lagtima, sammanträda å den tid inom
tre månader från det riksdagen blev
upplöst, som Konungen bestämmer,

(Föreslagen lydelse.)

§ 105.

Konstitutionsutskottet åligger att
äska de protokoll, som uti statsrådet
blivit förda. Sådant särskilt protokoll
som i 9 § sägs må dock äskas allenast
i vad angår visst av utskottet uppgivet
mål. Sker det, pröve Konungen,
huruvida, med hänsyn till rikets säkerhet
eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen
viktiga skäl, hinder möter
för protokollets överlämnande till utskottet.
Ej må protokollet vägras,
utan att utrikesnämnden erhållit tillfälle
att yttra sig i ämnet.

Protokoll i----uppgivna hän delser.

§ 108.

Konungen må upplösa riksdagen,
därest Han, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till
båda kamrarna, eller den ena av
dem. Varder riksdagen upplöst, skall
den sammanträda å den tid inom tre
månader från upplösningen, som Konungen
bestämmer, samt må ej vidare
av Konungen upplösas förr än
efter fyra månader från det senare
sammanträdets början.

§ 109.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

samt må ej vidare av Konungen upplösas
förr än efter fyra månader frän
det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja, och
vare urtima riksdag alltid upplöst, innan
tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

Där så--— bevillning beslutats.

§ no.

Ej må---är fråga.

Bliver riksdagsman, medan riksdag
samlad är, eller under resa till eller
ifrån riksdagen, när man vet honom
i sådant ärende stadd vara, med ord
eller gärning ofredad, gäller därom
vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän, i
eller för ämbete, i allmän lag stadgat
är. Samma lag vare, om riksdadens
fullmäktige, revisorer eller jutitieombudsman
eller militieombudsman,
eller sekreterare eller kanslibetjänte
i någon av riksdagens kamrar
eller i något dess utskott, i eller för
utövning av sådan befattning, våldföres
eller förolämpas.

(Föreslagen lydelse.)

Där så---bevillning beslutats.

§ no.

Ej må —--är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till eller
ifrån riksdagen, när man vet honom
i sådant ärende stadd vara, med
ord eller gärning ofredad, gälle därom
vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän, i
eller för ämbete, i allmän lag stadgat
är. Samma lag vare, om riksdadens
fullmäktige, revisorer eller jutitieombudsman
eller militieombudsman,
eller sekreterare eller kanslibetjänte
i någon av riksdagens kamrar
eller i något dess utskott, i eller för
utövning av sådan befattning, våldföres
eller förolämpas.

Övergångsstadgande.
Intill början av nästa års riksdag
skall § 53 första stycket bibehålla sin
nuvarande lydelse.

Riksdagsordningen.

§ 2. § 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av Riksdagen skall, i kraft av rikets
rikets regeringsform och utan sär- regeringsform och utan särskild kalskild
kallelse, sammanträda varje år lelse, sammanträda varje år den 10
den 10 januari eller, som helgdag då januari eller, om helgdag då inträfinträffar,
dagen därefter. far, dagen därefter; Konungen dock

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

(Nuvarande lydelse.) (Föréslagen lydelse.)

Urtima riksdag sammankallas, då obetaget att, då Han så nödigt finner,
Konungen så nödigt finner, ävensom sammankalla riksdagen till tidigare
i de fall, varom i regeringsformens 91, dag.

92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos urti- Riksdagens vårsession avslutas serna
riksdag må endast förekomma nast den 31 maj; dock att riksdagen,
ärende, som föranlett riksdagens sam- därest behandlingen av framlagda
mankallande eller av Konungen eljest ärenden bedömes kunna avslutas seför
densamma framlägges, så ock vad nast den 15 juni, må, efter hörande
med dylikt ärende står i oskiljaktigt av den i 50 § omförmälda talmanssammanhang.
konferens, besluta att sessionen skall

pågå till och med sistnämnda dag.
Har riksdagen enligt 58 § till höstsession
uppskjutit behandlingen av
framlagda ärenden, skola talmännen
kalla riksdagen till höstsession med
början å dag efter den 15 oktober,
som prövas lämplig; och skall sessionen
därefter pågå så länge det finnes
erforderligt. Riksdagen är avslutad
den 31 december; dock må Konungen,
då synnerliga skäl därtill äro, med
motsvarande förlängning av utlöpande
valperiod, besluta att uppskjuta
riksdagens avslutning, vilken skall
äga rum senast dagen före nästföljande
riksdags början.

Konungen må ock under tid, då
session eljest icke pågår, om Han så
nödigt finner, inkalla riksdagen till
extra session.

Under samma tid må ock sextiofem
ledamöter av första kammaren
eller etthundra ledamöter av andra
kammaren begära riksdagens inkallande
till extra session; i vilket fall
särskilt skäl för framställningen skall
uppgivas och kallelsen utfärdas senast
till tjugonde dagen efter det begäran
framställdes.

Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens
91, 92, 93, 94 och
108 §§ finnes därom stadgat.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 5.

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, medan riksdagen är
samlad, förordnar om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem.
1 dessa fall skall riksdagen, med bibehållande
av sin egenskap utav lagtima,
sammanträda å den tid inom
tre månader från det riksdagen blev
upplöst, som Konungen bestämmer,
och må den ej vidare av Konungen
upplösas förrän fyra månader från
det senare sammanträdets början förflutit.

Urtima riksdag äger Konungen, när
han för gott finner, åtskilja, och vare
urtima riksdag alltid upplöst innan
tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagarna, hos Konungens
befallningshavande.

§ 28.

1. Hos Konungen göres av vardera
kammarens talman anmälan om de
ledigheter inom kammaren, vilka skola
under samma eller innan nästa
riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller
Dess befallningshavande för -

(Föreslagen lydelse.)

§ 5.

Konungen må upplösa riksdagen,
därest Han förordnar om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem.
Varder riksdagen upplöst, skall den
sammanträda å den tid inom tre månader
från upplösningen, som Konungen
bestämmer, och må den ej vidare
av Konungen upplösas förrän
fyra månader från det senare sammanträdets
början förflutit.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos
Konungen av vardera kammarens
talman anmälan om de ledigheter
inom kammaren, vilka skola under
samma eller innan nästa riksdag fyllas,
varefter Konungen anbefaller

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ.

(Nuvarande lydelse.)

anstalta, att riksdagsmän utses i de
avgångnes ställe.

2. Om mellan riksdagar ledighet i
någondera kammaren genom ledamots
avgång uppstår, åligger Konungens
befallningshavande, när den avgångne
tillhört andra kammaren, att
så förfara, som i 1 mom. är sagt; och,
då den avgångne varit ledamot av
första kammaren, att om ledigheten
göra anmälan hos Konungen, som
förordnar om ledighetens fyllande.

§ 29.

Medan riksdag samlad år, må ej
riksdagsman sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant hinder,
som godkännes av den kammare,
till vilken han hörer; dock att
härigenom ingen ändring sker i vad
ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle
riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

§ 33.

1. Så snart---vice talman.

Närmare bestämmelser om val av

talmän och vice talmän meddelas genom
särskild av Konungen och riksdagen
samfällt beslutad stadga.

2. Innan val--— levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman
under riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje kammaren
omedelbart ny talman eller
vice talman.

4. Vid samtidigt---förfallet

upphört.

5. Vardera kammaren äger utse
och förordna sin sekreterare.

(Föreslagen lydelse.)

Dess befallningshavande föranstalta,
att riksdagsmän utses i de avgångnes
ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren
genom ledamots avgång uppstår
under tid, då session ej pågår,
åligger Konungens befallningshavande,
när den avgångne tillhört andra
kammaren, att så förfara, som i 1
mom. är sagt; och, då den avgångne
varit ledamot av första kammaren,
att om ledigheten göra anmälan hos
Konungen, som förordnar om ledighetens
fyllande.

§ 29.

Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga, utan
att han visar sådant hinder, som godkännes
av den kammare, till vilken
han hörer; dock att härigenom ingen
ändring sker i vad ovan är sagt om
rätt att vid valtillfälle riksdagsmannauppdrag
sig avsäga.

§ 33.

1. Så snart —--vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän

skall den anses vald, som erhållit mer
än hälften av de avgivna rösterna.
Närmare bestämmelser om sådant val
meddelas uti den i § 78 omförmälda
riksdagsstadgan.

2. Innan val---levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman
under riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje kammaren
så snart ske kan ny talman
eller vice talman.

4. Vid samtidigt---- förfallet

upphört.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den tid skola
riksdagsmännen, sedan gudstjänst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, där Konungen eller, då
Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot förer
ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen
till lagtima riksdag i två exemplar,
därav ett tillställes vardera kammaren,
överlämna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov,
innefattande även förslag rörande sättet
att genom bevillningar fylla vad
staten utöver de ordinarie inkomsterna
erfordrar, ävensom berättelse om
vad i rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit; men om riksdagen
urtima är, kungöres för densamma
anledningen till dess sammankallande
och avlämnas de förslag och framställningar,
vilka skola bliva föremål
för kamrarnas överläggningar; Konungen
dork obetaget att sedermera
även andra förslag framställa.

Då Konungen----undersåtliga

vördnad.

(Föreslagen lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra
den av honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den tid skola
riksdagsmännen, sedan gudstjänst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, där Konungen eller, då
Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot förer
ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen
till riksdagen i två exemplar, därav
ett tillställes vardera kammaren,
överlämna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov, innefattande
även förslag rörande sättet
att genom bevillningar fylla vad staten
utöver de ordinarie inkomsterna
erfordrar, ävensom berättelse om vad
i rikets styrelse sedan nästföregående
riksdags början sig tilldragit. Har
Konungen enligt § 2 sammankallat
riksdagen till dag före den 10 januari,
må dock nämnda proposition och berättelse
tillställas kamrarna i annan
ordning, dock ej senare än vid det
sammanträde som infaller näst efter
den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder efter
upplösning, varom i § 5 stadgas,
skall sådan berättelse, som nyss sagts,
ej överlämnas och skall proposition
angående statsverkets tillstånd och
behov framläggas blott om riksstaten
icke blivit reglerad.

Då Konungen---- undersåtliga

vördnad.

§ 35.

1. Vill Konungen, med upplösande
av riksdag, förordna om nya val

Vid Konungen, då session pågår,
förordna om nya val i hela riket till

Ilihang till riksdagens protokoll 19i9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

i hela riket till båda kamrarna eller
den ena av dem, meddelar Konungen,
sedan Han låtit till rikssalen
kalla riksdagen, densamma därstädes
Sitt beslut härom. Beslutet må
ock, där Konungen så prövar lämpligt,
givas riksdagen tillkänna genom
öppet brev, som i vardera kammaren
samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill förordnat;
och vare riksdagen efter uppläsandet
omedelbart upplöst.

2. Då riksdagen skall avslutas, infinna
sig, på Konungens kallelse och
efter förrättad gudstjänst, riksdagsmännen
på rikssalen och framföra
genom talmännen sina välönskningar,
varuppå Konungen förklarar riksdagen
vara avslutad.

Vill Konungen ej själv avsluta
riksdag, skall Konungens beslut om
avslutandet meddelas riksdagen genom
öppet brev, som i vardera kammaren
samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill
förordnat; och vare riksdagen efter
uppläsandet omedelbart avslutad.

§ 36.

1. Å varje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott,
två lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: utrikesutskottet av
sexton, konstitutionsutskottet av tjugu,
statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet
av sexton, vartdera lagutskottet
av sexton samt jordbruksutskottet
av sexton ledamöter, vilka vardera
kammaren till halva antalet inom sig
väljer; ankommande på kamrarnas

(Föreslagen lydelse.)

båda kamrarna eller den ena av dem,
meddelar Konungen, sedan Han låtit
till rikssalen kalla riksdagen, densamma
därstädes Sitt beslut härom.
Beslutet må ock, där Konungen så
prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna
genom öppet brev, som i vardera
kammaren samtidigt uppläses av
en statsrådets ledamot, den Konungen
därtill förordnat; och vare riksdagen
efter uppläsandet omedelbart
upplöst.

§ 36.

1. Å varje riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre
lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: utrikesutskottet av sexton,
konstitutionsutskottet av tjugu,
statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet
av sexton, varje lagutskott av sexton
samt jordbruksutskottet av tjugu
ledamöter, vilka vardera kammaren
till halva antalet inom sig väljer; ankommande
på kamrarnas samman -

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara av nöden, tillsätta
särskilt utskott för upptagande av
frågor, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest annat
utskott än utrikesutskottet anmäler
behov av förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren utser ock
inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda. Antalet suppleanter
i utrikesutskottet skall vara
åtta från vardera kammaren.

3. Därest i någondera kammaren
fråga väckes, som icke tillhör förenåmnda
utskotts behandling, men är
av beskaffenhet att utskotts yttrande
däröver erfordras, skall för avgivande
av utlåtande och förslag i frågan
ett tillfälligt utskott, bestående av så
många ledamöter, som kammaren nödigt
aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning av de därvid, enligt 2 §,
förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella,
där två eller flere personer skola
utses. Närmare bestämmelser om
valsättet meddelas i särskild av Konungen
och riksdagen samfällt beslutad
stadga.

(Föreslagen lydelse.)

stämmande beslut att, när sådant finnes
vara av nöden, tillsätta särskilt
utskott för upptagande av frågor, som
tillhöra ständigt utskotts behandling,
så ock att, därest annat utskott än
utrikesutskottet anmäler behov av
förstärkning i ledamöternas antal,
sådant bevilja.

2. För att upptaga inom riksdagen
väckta frågor, som icke tillhöra förenämnda
utskotts behandling, men
äro av beskaffenhet att utskotts yttrande
däröver erfordras, skall inom
tid som i 1 mom. sägs av vardera
kammaren tillsättas ett allmänt beredningsutskott.
Det inom första
kammaren tillsatta utskottet skall
bestå av tolv ledamöter och det inom
andra kammaren tillsatta av tjugu
ledamöter.

Väckes i någondera kammaren fråga,
som blott rör kammaren enskilt,
må inom kammaren tillsättas enskilt
utskott, bestående av så många ledamöter,
som kammaren aktar nödigt.

3. Vardera kammaren utser ock
inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda. Antalet suppleanter
i utrikesutskottet skall vara
åtta från vardera kammaren.

4. Å riksdag, som sammanträder
efter upplösning, varom i § 5 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas, än
som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i
§75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,
som därom meddelas uti
den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

§ 38. § 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkom- 1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar, mer att granska rikets grundlagar,

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan om val av talmän och
vice talmän i riksdagens kamrar,
stadgan om val till riksdagens utskott
ävensom de reglementariska föreskrifter,
vilka riksdagen jämlikt
§78 äger fastställa, samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti,
dem utskottet anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande över
de från kamrarna till utskottet hänvisade
frågor rörande grundlagarna
samt ovan omförmälda lagar, stadgar
och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om
antalet statsdepartement och statsråd
utan departement, om kommandomål,
om förvärvande och förlust av
medborgarrätt, om rikets vapen och
flagga, om allmänt kyrkomöte och om
allmän folkomröstning i ämnen, som
ej tillhöra annat utskotts behandling.

lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande
ävensom den riksdagsstadga, vilken
riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa,
samt att hos riksdagen föreslå
de ändringar däruli, dem utskottet
anser högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att meddela
utlåtande över de från kamrarna
till utskottet hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar och stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om antalet
statsdepartement och statsråd
utan departement, om kommandomål,
om rikets vapen och flagga, om
allmänt kyrkomöte och om allmän
folkomröstning i ämnen, som ej tillhöra
annat utskotts behandling.

§ 39.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

der för riksdagens hus och riksdagens
verk, granska, utreda och uppgiva
statsverkets tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet
av dess behov erfordras, varvid
nödiga indragningar och besparingar
böra iakttagas. Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller eljest
efter samråd med de övriga utskott,
vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets
ordinarie inkomster, uppgiva
huru mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag till
riksstat.

hus och riksdagens verk, granska, utreda
och uppgiva statsverkets tillstånd
och förvaltning samt föreslå
vad till fyllandet av dess behov erfordras,
varvid nödiga indragningar
och besparingar böra iakttagas. Utskottet
åligger därjämte att, antingen
i den ordning § 47 stadgar gemensamt
med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka handlägga
statsregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna statsverkets ordinarie inkomster,
uppgiva huru mycket bör
genom bevillningar utgöras samt uppgöra
förslag till riksstat.

§ 41.

3. Utskottet skall jämväl undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår pensionsväsendet
samt riksdags- och revisionskostnader
ävensom kostnader för riksdagens
hus och riksdagens verk, och
med anledning därav liksom ock med
avseende å övriga från kamrarna dit
hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva
utlåtanden och förslag.

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
såväl riksbanken som andra bankinrättningar
samt om rikets mynt
ävensom sådana frågor om det ekonomiska
livets eller särskilda näringsgrenars
organisation och förhållanden,
vilka ej äro av beskaffenhet
att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår riksdags- och revisionskostnader
ävensom kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav liksom
ock med avseende å övriga från
kamrarna dit hänvisade frågor i dessa
ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 42.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma
sammanträden sig emellan
de till dem hörande ärenden, och
skall i fråga om sådana sammanträden
tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§
är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall
erhålla del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, åligger
att granska samt, med iakttagande av
nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets behov
med hänsyn till denna styrelsens
gren ävensom att för övrigt avgiva
betänkanden och förslag i anledning
av de från kamrarna till utskottet
hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av alla från kamrarna
dit hänvisade frågor, som angå
stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar
rörande hushållningen med
allmänna och enskilda skogar, om
jakt och fiske samt angående vågar
och skjutsväsende.

§ 45.

(Föreslagen lydelse.)

§ 42.

3. Fördelning mellan lagutskotten
av till dem hörande ärenden verkställes
på sätt riksdagen bestämmer.

§ 43.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla
del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, åligger
att granska samt, med iakttagande av
nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets behov
med hänsyn till denna styrelsens
gren ävensom att för övrigt avgiva
betänkanden och förslag i anledning
av de från kamrarna till utskottet
hänvisade jordbruksärenden.

§ 45.

2. Utskotten välja, vart inom sig,
ordförande och vice ordförande. Intill
dess sådant val försiggått, föres
ordet av den ledamot, som de flesta
riksdagar bevistat, och, där två eller
flera i lika många riksdagar deltagit,
den av dem som är till levnadsåren
äldst. Utskotten äga, vart för
sig, utse sekreterare.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 48.

Då inom utskott omröstning med
slutna sedlar anställes, bör en sedel
alltid uttagas och förseglas, vilken
öppnas endast i det fall, att rösterna
vid sammanräknandet befinnas lika
delade. Är pluralitet redan vunnen,
bär den avlagda sedeln genast ouppbruten
förstöras.

Ledamot, som---icke uppe hållas.

§ 49.

Expeditioner från utskott underskrivas
av ordföranden.

§ 50.

Val av ledamöter och suppleanter i
utrikesutskottet, varom stadgas i
§ 36, gälle ock som val av ledamöter
och suppleanter till den i § 54 regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Ledamot av nämnden utövar
sin befattning till dess nytt val till
utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit vald till
riksdagsman, tilländalupit, eller som
utnämnes till statsråd, ej vidare skall
anses tillhöra nämnden. Förordnar
Konungen om nya val till båda kamrarna
eller den ena av dem, behållc
utan hinder därav nämndens ledamöter
sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, träde
suppleant såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Har ledamot förfall,

(Föreslagen lydelse.)

§ 48.

Omröstning inom utskott skall ske
öppet. Befinnas de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge ordföranden i
en därtill avsedd rösturna en ja-sédel
och en nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta och
omärkta samt var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som
en av utskottets ledamöter på anmodan
av ordföranden upptager ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i § 75 mom. 2 finnes
därom stadgat.

Ledamot, som — — — icke uppehållas.

§ 49.

Val av ledamöter och suppleanter i
utrikesutskottet, varom stadgas i
§ 36, gälle ock som val av ledamöter
och suppleanter till den i § 54 regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Ledamot av nämnden utövar
sin befattning till dess nytt val till
utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit vald till
riksdagsman, tilländalupit, eller som
utnämnes till statsråd, ej vidare skall
anses tillhöra nämnden. Förordnar
Konungen om nya val till båda kamrarna
eller den ena av dem, behålle
utan hinder därav nämndens ledamöter
sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, träde
suppleant såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Har ledamot förfall.

Konstitutionsutskottets memorial nr JO

(Nuvarande lydelse.)

skall suppleant kallas att i den frånvarandes
ställe tjänstgöra i nämnden.
Beträffande den ordning, som vid inträde
skall iakttagas mellan suppleanterna,
gälle enahanda bestämmelser
som i fråga om suppleants inträde
i utskott. Suppleant, som ej
kallas att tjänstgöra vid sammanträde
med nämnden, skall ändock
beredas tillfälle att därvid närvara.

Konungen sammankallar nämnden
så ofta ärendena det fordra och leder
nämndens förhandlingar, när han är
tillstädes. I Konungens frånvaro föres
ordet av statsministern eller, om
han ej är närvarande, av ministern
för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter,
så ock särskilde sakkunnige
må av Konungen tillkallas.
Sekreterare hos nämnden förordnar
Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter
hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock suppleant,
skall första gången han är närvarande
vid sammanträde med
nämnden avgiva försäkran om iakttagande
av den i § 54 regeringsformen
stadgade tystnadsplikten.

(Föreslagen lydelse.)

Skulle minst sex av nämndens ledamöter
hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ärendenas behandling i kamrarna.

§ 50.

Talmännen skola tillse, att nödig
skyndsamhet och största möjliga
planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.

Vardera kammaren skall utse fyra
ledamöter att jämte talmännen och
vice talmännen rådpläga om vad i avseende
å ärendenas behandling i utskott
och kamrar må vara att iakt -

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att till protokollet
fritt tala och utlåta sig i
alla frågor, som under överläggning
komma, och om lagligheten av allt,
som inom kammaren sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,
han därtill sig anmält och uppropad
bliver. Dock må ledamot, som under
överläggningen i en fråga redan yttrat
sig, på sätt kammaren särskilt
föreskriver, kunna för kort genmäle
till en efterföljande talare erhålla ordet
omedelbart efter denne.

Ej må--— utom protokollet.

Ingen må — — —- överläggning
fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner
med det undantag, som i 3b §
förmälcs, tillställas båda kamrarna
genom en statsrådets ledamot samt
böra alltid vara åtföljda av statsrådets
och, då lagrådet avgivit utlåtande,
jämväl dess yttrande.

(Föreslagen lydelse.)

taga för vinnande av nämnda syfte
(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser
om talmanskonferensen
meddelas uti den i § 78 omförmälda
riksdagsstadgan.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att, med de
undantag denna riksdagsordning
stadgar eller kammare med stöd
därav föreskriver, till protokollet fritt
tala och utlåta sig i alla frågor, som
under överläggning komma, och om
lagligheten av allt, som inom kammaren
sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,
han därtill sig anmält och uppropad
bliver. Dock må ledamot, på sätt kammaren
särskilt föreskriver, kunna för
genmäle till annan talare erhålla ordet
i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt kammare
särskilt föreskriver, till ledamot av
statsrådet framställa spörsmål i ämne
utom föredragningslistan. Sådana
spörsmål äro antingen interpellationer
eller enkla frågor för upplysningars
inhämtande. Kammaren må föreskriva
inskränkningar i ledamots rätt
att erhålla ordet i samband med framställande
av interpellationer eller besvarande
av enkla frågor.

Ej må — — —- utom protokollet.

Ingen må — — — överläggning
fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner
tillställas båda kamrarna samt
böra alltid vara åtföljda av statsrådets
och, då lagrådet avgivit utlåtande,
jämväl dess yttrande.

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

Propositionerna böra vid lagtima
riksdag avlämnas inom sextio dagar
från dess öppnande, och må proposition
ej senare avlåtas, utan så är, att
Konungen finner någon under riksdagen
inträffad händelse därtill föranleda
eller prövar uppskov med framställningen
lända riket till men.

§ 55.

Motion må av riksdagsman i den
kammare, han tillhör, göras inom tolv
dagar från riksdags öppnande. Dock
må motion, som föranledes av Kungl.
proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlåtits, väckas sist vid
det sammanträde, som infaller näst
efter tio dagar från propositionens
avlämnande i kammare. I sistnämnda
fall äge likväl kammare, därest den
med hänyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning finner
sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock längst till
det sammanträde, som infaller näst
efter tjugu dagar från propositionens
avlämnande. Fråga om sådan utsträckning
må ej väckas senare än
vid andra sammanträdet efter det, då
propositionen avläts.

(Föreslagen lydelse.)

Propositioner, som avse statens inkomster
och utgifter för nästkommande
budgetår, skola till riksdagen
avlämnas inom sjuttio dagar från
dess öppnande, och må sådan proposition,
med undantag av proposition
angående riksstatens slutliga reglering,
ej avlåtas senare, utan så är, att
Konungen prövar uppskov med framställningen
lända riket till allvarligt
men.

Övriga propositioner böra till riksdagen
avlämnas inom nittio dagar
från dess öppnande, och må sådan
proposition ej senare avlåtas, med
mindre Konungen prövar uppskov
med framställningen lända riket till
men eller eljest finner synnerliga
skål föreligga för dess avlåtande.

§ 55.

1. Motion må av riksdagsman i
den kammare, han tillhör, göras inom
femton dagar från den dag, då propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behov kom kammaren till
handa.

Motion, som föranledes av Kungl.
proposition, vilken efter öppnandet till
riksdagen avlämnats, må dock väckas
sist vid det sammanträde, som infaller
näst efter tio dagar från det propositionen
kom kammaren till handa.
I sistnämnda fall äge likväl kammare,
därest den med hänsyn till infallande
helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter femton dagar
från det propositionen kom kammaren
till handa. Fråga om sådan
utsträckning må ej väckas senare än

Konstitutionsutskottets memorial nr jo

(Nuvarande lydelse.)

I frågor, som röra någondera kammaren
enskilt, samt i frågor, som av
redan inom någondera kammaren fattat
beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen
föranledas, må motion framställas,
så länge riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till
protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av olika beskaffenhet
sammanföras.

Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke
till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande.
Angår motion annat ämne, och rör
det ej kammaren enskilt, kan motionen
ej utan remiss till utskott bifallas.
Frågor, som röra någondera kammaren
enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga,
som angår rikets förhållande till
främmande makt, eller i annat ärende
av större allmänt intresse meddelande
muntligen göres till riksdagen,

(Föreslagen lydelse.)

vid andra sammanträdet efter det, då
propositionen kom kammaren till
handa.

Har behandlingen av proposition
uppskjutits till höstsession, må motion,
som föranledes av propositionen,
väckas sist vid höstsessionens första
sammanträde.

Vad i andra stycket stadgas skall
äga motsvarande tillämpning i fråga
om motion, som föranledes av framställning
från något riksdagens verk.
I sådant fall skall tiden för motions
väckande räknas från den dag, då anmälan
om framställningens ingivande,
på sätt riksdagen föreskriver, delgives
kammaren.

Motion bör alltid skriftligen till
protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av olika beskaffenhet
sammanföras.

2. Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke
till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande.
Angår motion annat ämne, och
rörer det ej kammaren enskilt, kan
motionen ej utan remiss till utskott
bifallas. Frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga,
som angår rikets förhållande till
främmande makt, eller i annat ärende
av större allmänt intresse meddelande
muntligen göres till riksdagen,

Konstitutionsutskottets memorial nr gg.

(Nuvarande Igdelse.)

tillkommer det statsrådsledamot, som
Konungen därtill förordnar, att i vardera
kammaren framföra meddelandet.
Ej vare ledamot av kammaren
förmenat att yttra sig över vad sålunda
meddelats.

Konungen äger — — — lyckta
dörrar.

§ 58.

När proposition---utskottet

uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § första stycket sägs, eller
uppstår fråga till vilket utskott ett
mål bör hänvisas, skall sådan fråga
blott för det sammanträde, då den
väckt blivit, kunna läggas på bordet,
men vid det nästföljande ovillkorligen
avgöras.

(Föreslagen Igdelse.)

tillkommer det statsrådsledamot, som
Konungen därtill förordnar, att i vardera
kammaren lämna meddelandet.
Ej vare ledamot av kammaren förmenat
att yttra sig över vad sålunda
meddelats.

Konungen äger---lyckta

dörrar.

§ 58.

När proposition---utskottet

uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § 1 mom. andra stycket sägs,
eller uppstår fråga till vilket utskott
ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga
blott för det sammanträde, då den
väckt blivit, kunna läggas på bordet,
men vid det nästföljande ovillkorligen
avgöras.

Kamrarna må genom sammanstämmande
beslut till annan session eller
till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av proposition eller motion,
som ej berör riksstaten. Ytterligare
uppskov må beslutas; dock att
ärendet skall avgöras senast under
nästföljande riksdag. Ej må ärendes
behandling uppskjutas till nästföljande
riksdag, om nga val i hela riket till
andra kammaren dessförinnan förrättas.
Förordnar Konungen om nga val
till båda kamrarna eller den ena av
dem, vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning
av vederbörande utskott, som
har att i frågan inhämta gttrande
från talmanskonferensen; kamrarna
likväl obetaget att vid prövningen av
utskottets utlåtande i ärendet besluta
uppskov enligt vad i nästföregående
stgcke sägs.

Kamrarna må genom sammanstäm -

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

(Nuvarande lydelse.)

§ 59.

Betänkande, som av ständigt eller
i dess ställe särskilt tillsatt utskott
avgivits, skall i bägge kamrarna för
ärendets avgörande, så vitt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter betänkandets
första föredragning skall detsamma
vila på bordet. Vid nästa föredragning,
evad överläggning då
äger rum eller ej, skall det, så framt
ej kammaren annorlunda beslutar,
åter göras vilande. Men då saken
tredje gången förekommer, skall den
till avgörande företagas.

Betänkande, som avgivits av tillfälligt
utskott, föredrages i den kammare,
som utskottet tillsatt, och förfares
därefter vidare med målet, såsom
nyss är sagt.

Utskotts förberedande — —- —
bordläggning begär.

§ 63.

När fråga---utskottet åter förvisa.

Stanna kamrarna — — —- kamrarna
inkomma.

Om frågan varit av tillfälligt utskott
handlagd och den kammare,
som utskottet tillsatt, icke avslår den
i frågan väckta motion, skall beslutet
genom utdrag av protokollet delgivas
medkammaren, som därpå om frågan

(Föreslagen lydelse.)

mande beslut, efter hörande av den i
50 § omförmälda talmanskonferens,
besluta att uppskjuten fråga skall
upptagas vid extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
må ej uppskjutas i vidare mån än som
följer av stadgandet i § 6b.

§ 59.

Betänkande, som av ständigt eller
i dess ställe särskilt tillsatt utskott
avgivits, skall i bägge kamrarna för
ärendets avgörande, så vitt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter betänkandets
första föredragning skall detsamma
vila på bordet. Vid nästa föredragning,
evad överläggning då
äger rum eller ej, skall det, så framt
ej kammaren på vederbörande utskotts
framställning annorlunda beslutar,
åter göras vilande. Men då saken
tredje gången förekommer, skall
den till avgörande företagas.

Betänkande, som avgivits av allmänt
beredningsutskott, föredrages i
den kammare, som utskottet tillsatt,
och förfares därefter vidare med målet,
såsom nyss är sagt.

Utskotts förberedande — — —
bordläggning begär.

§ 63.

När fråga---utskottet åter förvisa.

Stanna kamrarna--- — kamrar na

inkomma.

Om frågan varit av allmänt beredningsutskott
handlagd och den kammare,
som utskottet tillsatt, icke avslår
den i frågan väckta motion, skall
beslutet genom utdrag av protokollet
delgivas medkammaren, som därpå

Konstitutionsutskottets memorial nr iq_

(Nuvarande lydelse.)

beslutar antingen genast eller efter
dess hänvisning till ett för frågans vidare
utredning inom kammaren tillsatt
utskott. Därest kammaren då icke
antager det av den kammare, som saken
först handlagt, fattade beslut,
varder det avslaget eller med ändring
återlämnat till sistnämnda kammare,
vilken i senare fallet har att målet
till ny överläggning företaga samt
äger att, om medkammarens beslut
icke oförändrat antages, ärendet dit
ånyo överlämna till förnyad omprövning.

Vad kamrarna sammanstämmande
besluta, det vare riksdagens beslut.
Bliva kamrarna ej, efter den behandling
ovan är nämnd, om ett beslut ense,
skall frågan, utom i de fall 65 §
upptager, anses hava för den riksdagen
förfallit.

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag,
varom fråga endast vid lagtima
riksdag må väckas, kan å samma
riksdag förkastas, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån, än såsom ett förslag, vilket till
den lagtima riksdag, som efter förrättade
nya val i hela riket till andra
kammaren, först sammanträder,
skall vila, för att då ånyo prövas.
Varder förslaget därvid av bägge
kamrarna antaget, bliver det riksdagens
beslut; ägande kamrarna ej rätt
att uti vilande förslag ändring göra.
Ej må beslut över vilande förslag till
annan riksdag, än nu är nämnt, uppskjutas,
utan att Konungen och bägge
kamrarna därom äro ense.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare
skall förrättas, tillsättes en nämnd,

(Föreslagen lydelse.)

om frågan beslutar antingen genast
eller efter dess hänvisning till det
inom kammaren tillsatta allmänna
beredningsutskottet. Därest kammaren
då icke antager det av den kammare,
som saken först handlagt, fattade
beslut, varder det avslaget eller
med ändring återlämnat till sistnämnda
kammare, vilken i senare fallet
har att målet till ny överläggning
företaga samt äger att, om medkammarens
beslut icke oförändrat antages,
ärendet dit ånyo överlämna till
förnyad omprövning.

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån, än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättade nya val i hela riket till
andra kammaren av den riksdag, som
först sammanträder, ånyo prövas.
Varder förslaget därvid av bägge kamrarna
antaget, bliver det riksdagens
beslut; ägande kamrarna ej rätt att
uti vilande förslag ändring göra. Ej
må beslut över vilande förslag till annan
riksdag, än nu är nämnt, uppskjutas,
utan att Konungen och bägge
kamrarna därom äro ense.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare
skall förrättas, tillsättes en nämnd,

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

bestående av sextiofyra personer, av
vilka vardera kammaren genom sluten
omröstning inom sig utser trettitvå,
med uppdrag att, vid förefallande
skiljaktighet mellan kamrarna,
bestämma valet. Dagen efter, sedan
nämnden är utsedd, skrida kamrarna
till val av Konung eller tronföljare.
Förenas kamrarna om en och
samma person, är han att såsom utkorad
anse. I annat fall avgör nämnden.
Dock må ej hos densamma komma
under omröstning andra än de,
som i vardera kammaren erhållit
flesta rösterna, ägande ingendera
kammaren att flera än en kandidat
framställa. Nämndens ledamöter, vilka
ej i och för denna befattning må
uteslutas från deras riksdagsmannarätt
i kamrarna, sammanträda dagen
efter den, då valet i kamrarna förrättat
är, och skiljas ej åt förrän valförrättningen
är fullgjord. Den av de
bägge under omröstning komna personerna,
på vilken då inom nämnden
de flesta rösterna falla, är behörigen
vald. I den händelse, som 94 § regeringsformen
omförmäler, skall nämnden
väljas inom tionde dagen efter
den, som i riksdagskallelsen är till
riksdagens sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall förmyndare för omyndig Konung
tillsättas, utses av kamrarna,
sist dagen efter riksdagens öppnande,
en nämnd, på det sätt och till det
antal personer, som i nästföregående
§ sagt är. Denna nämnd röstar om de
av riksdagen till antalet bestämda
förmyndare, som skola vara en, tre
eller fem. Varje ledamot av nämnden
upptecknar å en sluten vallista de

(Föreslagen lydelse.)

bestående av sextiofyra personer, av
vilka vardera kammaren inom sig utser
trettiotvå, med uppdrag att, vid
förefallande skiljaktighet mellan
kamrarna, bestämma valet. Dagen
efter, sedan nämnden är utsedd, skrida
kamrarna till val av Konung eller
tronföljare. Förenas kamrarna om en
och samma person, är han att såsom
utkorad anse. I annat fall avgör
nämnden. Dock må ej hos densamma
komma under omröstning andra än
de, som i vardera kammaren erhållit
flesta rösterna, ägande ingendera
kammaren att flera än en kandidat
framställa. Nämndens ledamöter, vilka
ej i och för denna befattning må
uteslutas från deras riksdagsmannarätt
i kamrarna, sammanträda dagen
efter den, då valet i kamrarna
förrättat är, och skiljas ej åt förrän
valförrättningen är fullgjord. Den av
de bägge under omröstning komna
personerna, på vilken då inom nämnden
de flesta rösterna falla, är behörigen
vald. I den händelse, som 94 §
regeringsformen omförmäler, skall
nämnden väljas inom tionde dagen
efter den, som i riksdagskallelsen är
till riksdagens sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall förmyndare för omyndig Konung
tillsättas, utses av kamrarna,
sist dagen efter det riksdagen sammankommit,
en nämnd, på det sätt
och till det antal personer, som i
nästföregående § sagt är. Denna
nämnd röstar om de av riksdagen till
antalet bestämda förmyndare, som
skola vara en, tre eller fem. Varje
ledamot av nämnden upptecknar å eu

Konstitutionsutskottets memorial nr 20.

(Nuvarande lydelse.)

män, dem han anser förtroendet värdiga,
och så många, att de med en
person överstiga det av riksdagen bestämda
antalet. Av dem, som därvid
kommit i åtanka, ställes först den,
som flesta rösterna erhållit, under ny
omröstning, då nämndens pluralitet
giver utslaget. På samma sätt förfares
med den, som näst honom blivit
av de flesta kallad o. s. v., till dess
det föreskrivna antalet av förmyndare
blivit fyllt. Nämnden kan ej
förr åtskiljas, än valet fulländat är;
och gäller detta val såsom riksdagens
beslut.

Om så händer, att kamrarna ej
inom tre dagar efter riksdagens öppnande
om förmyndarnas antal åsämjas,
förordnas på enahanda sätt och
till lika antal, som ovan angående
nämnden är sagt, en särskild nämnd,
att medelst omröstning denna fråga,
med samma kraft och verkan som
riksdagens beslut, inom två dagar avgöra;
skolande sedermera den utsedda
nämnden, likaledes inom två dagar,
hava valet förrättat, så att i alla
händelser förmyndarevalet, inom sju
dagars förlopp från riksdagens öppnande,
må vara verkställt.

§ 68.

Till följd av regeringsformens § 96
har riksdagen att förordna en justitieombudsman
och en militieombudsman
av de egenskaper där angivas.
Dessa riksdagens ombudsmän väljas
å lagtima riksdag för tiden från valet
till dess sådant val under fjärde året
därefter försiggått.

Val av justitieombudsman och militieombudsman
verkställes genom

(Föreslagen lydelse.)

sluten vallista de män, dem han anser
förtroendet värdiga, och så många,
att de med en person överstiga det av
riksdagen bestämda antalet. Av dem,
som därvid kommit i åtanka, ställes
först den, som flesta rösterna erhållit,
under ny omröstning, då nämndens
pluralitet giver utslaget. På samma
sätt förfares med den, som näst
honom blivit av de flesta kallad o.
s. v., till dess det föreskrivna antalet
av förmyndare blivit fyllt. Nämnden
kan ej förr åtskiljas, än valet fulländat
är; och gäller detta val såsom
riksdagens beslut.

Om så händer, att kamrarna ej
inom tre dagar efter det riksdagen
sammankommit om förmyndarnas
antal åsämjas, förordnas på enahanda
sätt och till lika antal, som ovan
angående nämnden är sagt, en särskild
nämnd, att medelst omröstning
denna fråga, med samma kraft och
verkan som riksdagens beslut, inom
två dagar avgöra; skolande sedermera
den utsedda nämnden, likaledes
inom två dagar, hava valet förrättat,
så att i alla händelser förmyndarevalet
må vara verkställt inom sju dagars
förlopp från det riksdagen sammankommit.

§ 68.

Till följd av regeringsformens § 96
har riksdagen att förordna en justitieombudman
och en militieombudsman
av de egenskaper där angivas.
Dessa riksdagens ombudsmän väljas
för tiden från valet till dess sådant
val under fjärde året därefter försiggått.

Val av justitieombudsman och militieombudsman
verkställes genom

Konstitutionsutskottets memorial nr ig

(Nuvarande lydelse.)

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra på sätt om
val till utskott är stadgat. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å tionde dagen efter
den, då de blivit utsedda. Vid valet
gälle enahanda bestämmelser som
för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra---äger rum.

I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall, om lagtima riksdag
är församlad, denna samt, om så
icke är fallet, närmast därefter sammanträdande
lagtima riksdag, för tid
och på sätt ovan stadgas, förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller har han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
lians befattning ledig, äge nytt
val av ställföreträdare rum för tid och
på sätt ovan är föreskrivet, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under det lagtima riksdag ej är församlad,
riksdagens rätt härutinnan
utövas genom de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.

(Föreslagen lydelse.)

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å tionde dagen efter
den, då de blivit utsedda. Vid valet
gälle enahanda bestämmelser som
för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra---äger rum.

I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen därefter
så snart ske kan, för tid och på sätt
ovan stadgas, förrätta nytt val av ombudsman.
Skulle ställföreträdare avsäga
sig det erhållna förtroendet eller
bär han övertagit ombudsmansämbetet
eller bliver eljest hans befattning
ledig, äge nytt val av ställföreträdare
rum för tid och på sätt ovan är föreskrivet,
varvid iakttages att, om sådant
val erfordras under tid, då session
ej pågår, riksdagens rätt härutinnan
utövas genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav vardera kammaren
genom sluten omröstning inom sig
utser tjugufyra, och vilken nämnd, i
den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma, huruvida
högsta domstolens och regerings -

§ 69.

Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta
en nämnd av fyrtioåtta personer,
därav vardera kammaren inom
sig utser tjugufyra, och vilken
nämnd, i den ordning 103 och 104 §§
regeringsformen stadga, äger att döma,
huruvida högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter

<> Hihang till riksdagens protokoll 1949. B samt. 2 avd. Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

rättens samtliga ledamöter gjort sig
förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan bevisligen
begångna fel och brott, varom
regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta
kall skiljas. Denna nämnd träder samma
dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens samtliga---vidare

föreskrives.

I enahanda-----regeringsrät tens

ledamöter.

§ 72.

Ä varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och
förvaltning. Varje revision skall omfatta
ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och
skall inom tre månaders tid vara
fullbordad.

Revisorerna välja---- äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola, sedan
förklaringar däröver inkommit,
av näst följande lagtima riksdag överlämnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,
och iakttages därvid, att namnsedlarna,
sä framt de skola bliva gällande,
böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas

(Föreslagen lydelse.)

gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av dem,
utan bevisligen begångna fel och
brott, varom regeringsformens 102 §
handlar, likväl kunna anses böra från
detta kall skiljas. Denna nämnd träder
samma dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens samtliga----vidare

föreskrives.

I enahanda--— regeringsrät tens

ledamöter.

§ 72.

Riksdagen förordnar årligen revisorer
till ett antal av tolv, vilka till
halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen och
särskild instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Varje revision skall omfatta
ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och
skall inom tre månaders tid vara
fullbordad.

Revisorerna välja---äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola, sedan
förklaringar däröver inkommit, av
riksdagen överlämnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare
behandling.

§ 75.

1. Företes vid. val, som skall av
kammare förrättas, gemensam lista
upptagande namn å så många personer
valet avser och har listan godkänts
av de utav kammaren utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen,

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

namn som frän oriktighet i anseende framställe talmannen proposition ä
till deras antal; dock skall i fråga godkännande av listan och förklare
om val till utskott gälla, vad uti den därå upptagna personer valda, såvida
i 36 § 5 mom. omförmälda stadga ej val med slutna sedlar begäres av
finnes föreskrivet. Mellan personer, minst så många ledamöter som motsom
vid val undfått lika antal röster, svarar det tal, vilket erhålles, om
skiljes genom lottning, när så erford- samtliga röstberättigade ledamöters
ras. antal delas med siffran för det antal

personer valet avser, ökat med ett.
Har sådan begäran framställts skall
val med slutna sedlar äga rum vid
ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser kammarens
ledamöter i talmanskonferensen,
vara proportionellt, om två eller
flera personer skola utses. Närmare
bestämmelser om valet meddelas uti
den i § 78 omförmälda riksdagsstadg
an.

2. Val, som förrättas av riksdagens
utskott, nämnder och valmän,
skola, därest begäran därom framställes
av någon ledamot eller valman,
ske med slutna sedlar, och iakttages
därvid, att namnsedlarna, så
framt de skola bliva gällande, böra
vara enkla, hoprullade, omärkta och
fria såväl från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från
oriktighet i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.

Finnas i grundlag särskilda bestämmelser
meddelade om val, varom
i detta mom. är fråga, skall vad
i nästföregående stycke stadgas icke
äga tillämpning.

§ 78. § 78.

De reglementariska föreskrifter, Riksdagen fastställer de föreskrifsom
för riksdagsgöromålen och ord- ter om riksdagsarbetets bedrivande,
ningen hos kamrarna och utskotten ordningen hos kamrarna och utskot -

Konstitutionsutskottets memorial nr in.

(Nuvarande lydelse.)
anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 36 § 5 mom.
omförmälda stadga, äger riksdagen
eller i ämne, som angår kammare enskilt,
denna kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som mot
grundlag eller annan gällande lag
strider.

§ 80.

I mål —--ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av
andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett
särskilt riksdagens kansli under inseende
av två inom första och två
inom andra kammaren därtill utsedda
ledamöter.

Ej må---av talmännen.

(Föreslagen lydelse.)
ten samt inom riksdagen förekommande
val ävensom de övriga bestämmelser
som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna
(riksdagsstadga). Vardera kammaren
äger fastställa föreskrifter i ämne,
som angår kammaren enskilt
(ordningsstadga). Ej må något i dessa
stadgor införas, som mot grundlag
eller annan gällande lag strider.

§ 80.

I mål---ärendet berett.

Ej må---av talmännen.

Över gångsstadgande.

Intill början av nästa års riksdag
skola § 36 mom. 1—3 § 38 mom. 2,
§§ 39—43, § 59 andra stycket och
§ 63 tredje stycket bibehålla sin nuvarande
lydelse.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års lagtima riksdag.

Särskilda utskottets utlåtande nr 1 och memorial nr 2 vid
1948 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 2 juli och 20 juli 1948.
Andra kammarens protokoll den 2 juli och 20 juli 1948.

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Anmärkning: Beträffande de under förevarande punkt 13) upptagna förslagen
till ändrad lydelse av:

«) § 72 regeringsformen jämför punkt 4)

/J) §§ 108 och 109 regeringsformen jämför punkt 12) b)
y) § 110 regeringsformen jämför punkt 11)

d) § 28 riksdagsordningen jämför punkt 1)

e) § 39 riksdagsordningen jämför punkt 8) c)

C) § 72 riksdagsordningen jämför punkt 9).

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,
Elmgren, Herlitz, Mattsson, Lindén, Sandberg, Arrhén, Damström
och Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Pettersson i Norregård,
Nilsson i Göteborg, Swedberg, Norén, Olsson i Mora, Hammar, Håstad och
Hedqvist.