Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6 (Betänkande 1893:Ku6 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

N.:o tf.

Ank. till Riksd. kansli den 27 febr. 1893 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut vid behandling af utskottets idlåtande n:o 1 rörande
väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen
och § 83 riksdagsordningen.

I motion till innevarande Riksdag har herr E. Norman föreslagit
sådan ändring af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen, att
Riksdagens kamrar skulle hvar för sig bland sina ledamöter utse talman
och två vice talmän äfvensom att vid samtidigt inträffande förfall
i en af kamrarne för både talmannen och vice talmännen, en af kammarens
öfriga ledamöter skulle, på sätt vid val af talman eger rum,
utses att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

I afgifvet utlåtande öfver denna motion hemstälde konstitutionsutskottet,
att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt protokollsutdrag, som till utskottet, ankommit, hafva Riksdagens
kamrar vid behandlingen af nämnda fråga fattat olika beslut.
Första Kammaren har såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling
antagit ett af herr Béhm i reservation till utskottets utlåtande
framstäldt förslag om tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen och vice
talmannen i någon af Riksdagens kamrar utses under enahanda ordförandeskap,
som nyss är nämndt, eu af kammarens öfriga ledamöter
att tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

Bih. till Riksd, Prof. 1893. 3 Sami. 3 Höft. (N:o 6).

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Andra Kammaren deremot har bifallit en af herr Ljungman m. fl.
vid utlåtandet fogad reservation, deri hemstälts, att Riksdagen måtte
antaga nedanstående förslag till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen
och § 33 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 52.

Riksdagens kamrar utse hvar för sig bland sine ledamöter talman
och två vice talmän.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart fullmagterna undergått den i mom. 1 af nästföregående
paragraf föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet
dervid blifvit af chefen för justitiedepartementet, eller den i hans ställe
förordnad är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår,
välje hvardera kammaren bland sine ledamöter talman och två vice talmän.

2. Innan talmän blifvit valde, föres i hvardera kammaren ordet af
den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och,
der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af
dem, som är till lefnadsåren äldst.

3. Vid samtidigt förfall i en af Riksdagens kamrar för både talman
och vice talmän utses, på sätt vid val af talman eger rum, en af
kammarens öfrige ledamöter att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

Dessa beslut äro i så måtto sammanstämmande, att hvardera kammaren
velat i § 33 riksdagsordningen införa ett tillägg, afseende att
meddela bestämmelse om huru det skall förfaras i händelse både talman
och vice talman eller vice talmän i någon af kamrarne äro på en gång
hindrade att tjenstgöra; och äro de å ömse sidor antagna tilläggen sins
emellan i hufvudsak öfverensstämmande.

Deremot föreligger den olikhet mellan kamrarnes beslut att, under
det Andra Kammaren för sin del beslutit att dels från Konungen till
kamrarne sjelfva öfverflytta rätten att utse talmän och vice talmän, dels

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6. 3

ock öka vice talmännens antal till två inom hvardera kammaren, så har
Första Kammaren lemnat gällande grundlagsbestämmelser i hithörande
afseenden oförändrade.

Utskottet, som jemlikt § 63 riksdagsordningen tagit i öfvervägande,
huruvida eu sammanjemkning af de olika meningarna är möjlig, har
härvid ansett de båda frågor, som i kamrarnes olika beslut innefattas,
icke kunna eller böra särskiljas från hvarandra. Eu sammanjemkning
af de olika meningarna har utskottet likväl trott kunna på det sätt åstadkommas,
att Första Kammaren eftergifver sin fordran att vice talmännen
skola utses af Konungen och att Andra Kammaren, som sålunda vinner
sin önskan^ att . kamrarne sjelfva skola ega att utse vice talmännen, i
stället afstår från sitt anspråk att jemväl talmännen skola väljas af
kamrarne sjelfva.. Härigenom skall , det af båda kamrarne såsom önskvärt
ansedda tillägget till § 33 riksdagsordningen kunna komma till
stånd .; och då vid en sådan sakens utgång något egentligt behof af att
två vice talmän utses för hvardera kammaren icke torde förefinnas, föreställer
utskottet sig att Andra Kammaren skall vilja frånträda sitt beslut
i denna del.

I afseende å formuleringen af det ifrågavarande tillägget förefinnas
några smärre skiljaktigheter mellan de båda besluten. Orden:
»under enahanda ordförandeskap» i den af Första Kammaren antagna
lydelsen synas utskottet bättre, än de i den af Andra Kammaren antagna
lydelsen använda orden: »på sätt vid val af talman eger rum»
uttrycka den ordning, under hvilken valet skall förrättas. Slutorden:
»för tillfället» i den ena och »till dess förfallet upphört» i den andra
lydelsen torde såsom helt och hållet obehöfliga böra utgå. Öfriga skiljaktigheter
äro af. så ringa vigt, att ett bedömande af den ena eller
den andra redaktionens företräden i dessa afseenden icke torde böra
ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af
sitt ifrågavarande beslut, måtte antaga följande förslag
till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33
riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling:

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen: Regeringsformen:

§ 52. § 52.

Kamrarnes talmän och. vice tal* Kamrarnes talmän utnämne Komän
utnämne Konungen. nungen.

Riksdagsordningen:

§ 33.

Så snart fullmagterne undergått
den i mom. 1 af nästföregående
§ föreskrifna granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifva
af chefen för Justitiedepartementet,
eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad Kamrarna,
hvar i hvad dess ledamöter angår,
begäre hvardera Kammaren ofördröjligen
hos Konungen, medelst
deputation, talman och vice talman,
dem Konungen då för hvardera
Kammaren, bland dess ledamöter,
utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,
93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger
hvardera Kammaren att, inom sig,
välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres
i hvardei''a Kammaren ordet af
den derstädes närvarande ledamot,

Riksdagsordningen:

§ 33.

Så snart fullmagterne undergått
den i mom. 1 af nästföregående
§ föreskrifna granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifva
af chefen för Justitie-departementet,
eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad Kamrarna,
hvar i hvad dess ledamöter angår,
begäre hvardera Kammaren ofördröjligen
hos Konungen medelst
deputation talman, som Konungen
då för hvardera Kammaren, bland
dess ledamöter, utnämner. Hvardera
Kammaren utser derefter, inom sig,
vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres
i hvardera Kammaren ordet åt
den derstädes närvarande ledamot,

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

som de flesta riksdagar bevistat, som de flesta riksdagar bevistat,
och, der två eller flere ledamöter i och, der två eller flere ledamöter i
lika många riksdagar deltagit, den lika många riksdagar deltagit, den
af dem, som är till lefnadsåren äldst, af dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt inträffande förfall för
både talmannen och vice talmannen i
någon af Riksdagens Kamrar idses under
enahanda ordförandeskap, som nyss
är nämndt, en af Kammarens öfriga
ledamöter att tjenstgöra såsom talman.

Stockholm den 27 februari 1893.

På utskottets vägnar:

O. Berg! us.

Reservationer:

af herrar Bergius, von Strokirch, Billing, Helander, Rudebeck och Sä ve,
som ansett, att i förevarande fall, der kamrarne beträffande sjelfva hufvudfrågan,
nemligen rättigheten att utnämna kamrarnes talmän och vice talmän,
fattat helt och hållet olika beslut, någon sammanjemkning af besluten
icke lämpligen kunde ske, och att följaktligen den väckta frågan om
ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen
förfallit;

af herr Behm, som yttrat: »Vid det förhållande att kamrarne, i

anledning af de väckta frågorna om dels förändring af sättet för utseende
af talmän och vice talmän, dels ökning af vice talmännens antal,
vid ärendets pröfning fattat principielt motsatta beslut, i det nemligen
Första Kammaren förklarat sig icke önska ändring i någotdera af berörda
hänseenden, medan deremot Andra Kammaren för sin del antagit
förslaget att från Konungen till kamrarne öfverflytta rättigheten att utse
talmän och vice talmän samt att öka vice talmännens antal, finner jagnågon
sammanjemkning af dessa stridiga beslut ej kunna åstadkommas.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 3 Sand. 3 Höft. 2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Beträffande deremot den Riksdagens pröfning äfvenledes understälda
frågan om införande i riksdagsordningen af bestämmelse om,
huru förfaras skall, i händelse både talman och vice talman äro på eu
gång hindrade att tjenstgöra, äro båda kamrarnes beslut i hufvudsak
öfverensstämmande, och en sammanjemkning dem emellan — sedan
förslaget om två vice talmän nu måste anses hafva fallit — så mycket
lättare att verkställa, som olikheten endast gäller uttryckssättet, medan
deremot beslutens innehåll och syfte äro alldeles desamma.

Med anledning häraf har jag ansett utskottets förslag till sammanjemkning
böra innefatta en hemställan, att Riksdagen ville för sin del
antaga ett tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen
och vice talmannen i någon af Riksdagens
kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som
nyss är nämndt, en af kammarens öfrige ledamöter
att såsom talman tjenstgöra.

af herr Nyström, som instämt med herr Behm;

af herr Ljungman;

af herr Dahn; samt

af herr Hedin.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.