Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

Betänkande 1897:Ku1

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1897, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä hvilande förslag
till ändringar i grundlagarne.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen
anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod
såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag:

från riksdagen år 1894:

om ändring af § 26 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan en- Riksdagsmannabefattning kan endast
af svensk medborgare utöfvas. dast af svensk medborgare utöfvas.
Bill. till Riksd. Prat. 1897. 3 Sami. 1 Käft. (7V:o 1). 1

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas: d)

den som står under förmynderskap
;

b) den som till borgenärer all
sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han
från deras kraf befriad är;

c) den som för vanfrejdande brott
är under tilltal, eller biff vit för sådant
brott till ansvar dömd eller under
framtiden stöld;

d) den som är förlustig medborgerligt
förtroende eller förklarats
ovärdig att inför rätta föra andras
talan;

e) den som blifvit förvunnen att
hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva
röster, eller emot vedergällning afgifvit
sin röst, eller genom våld
eller hot stört valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas
:

a) den som står under förmynderskap
;

b) den som till borgenärer all
sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han
från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt
förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga
kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är stöld
under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att
hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva
röster, eller emot vedergällning afgifvit
sin röst, eller genom våld
eller hot stört valfriheten.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 8,

Första Kammarens protokoll den 21 april,
Andra Kammarens protokoll den 24 april;

från riksdagen år 1895:

l:o) om tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmannen i någon
af Riksdagens Kamrar utses under
enahanda ordförandeskap, som
nyss är nämndt, en af Kammarens

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

3

öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom
talman, till dess förfallet upphört.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 4 samt memorial
n:o 10,

Första Kammarens protokoll den 20 mars och den 3
april,

Andra Kammarens protokoll den 20 mars och den 3
april;

2:o) om ändring af § 10, § 20, § 32 mom. I och § 33 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 10.

För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt,
som, när valet verkstälts af
landsting, underskrifves af dess ordförande,
med kontrasignation af
landstingets sekreterare, och, då valet
skett af stad, undertecknas af
stadsfullmägtiges ordförande jemte
två af desse fullmägtige. Fullmagterne
böra hafva följande lydelse:

»I kraft af — — — (lika med
motstående lydelse) — — — —
— —.» Ort och tid.

För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt
i två exemplar, af hvilka det
ena öfverlemnas åt den valde och
det andra insändes till Justitie-departementet.
Fullmagterne, som, när
valet verkstälts af landsting, underskrifvas
af dess ordförande, med
kontrasignation af landstingets sekreterare,
och, då valet skett af stad,
undertecknas af stadsfullmägtiges
ordförande jemte två af desse fullmägtige,
böra hafva följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,
som af N. N. landsting (stadsfullmägtige
i N. N. stad) blifvit
den — — förrättadt, varder N. N.
härigenom befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnde dag vara
ledamot af Riksdagens Första Kammare.
» Ort och tid.

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt, underskrifven
för valkrets å landet af
domhafvanden, — för stad, som ensam
sänder riksdagsman, af stadens
magistrat, — och för valkrets, som
består af flera städer, af den magistrat,
som valet slutligen handlagt.
Fullmagterne böra hafva följande
lydelse:

»Vid riksdagsmannaval---

(lika med motstående lydelse)--

— —.» Ort och tid.

För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt i tvä
exemplar, underskrift för valkrets
å landet af domhafvanden, för stad,
som ensam sänder riksdagsman, af
stadens magistrat, och för valkrets,
som består af flera städer, af den
magistrat, som valet slutligen handlagt;
och skall det ena exemplaret
öfverlemnas åt den valde och det
andra insändas till Justitie-departementet.
Fullmagterne böra hafva
följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den

— — hållits i N. N. domsaga»
(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad» (»städer»),
»har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare
för en tid af tre år, räknade från
och med den 1 Januari nästkommande
år» (eller om valet hållits
till följd af Konungens förordnande
om nya val eller om riksdagsman
eljest afgått innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, tilländalupit:
»för tiden till den 1 Januari år

— —»), »hvarom detta länder till
bevis och fullmagt.» Ort och tid.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riks- 1. Innan Riksdagen samman dagsman

vald, skall, första gången träder, företages inför chefen för

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

5

(Nuvarande lydelse.)

han efter valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justitie-departementet,
eller den Konungen i
hans ställe förordnar, sin fullmagt
till granskning uppvisa å den dag
Riksdagen sammanträder eller, om
riksdagsman senare sig inställer, så
snart derefter ske kan. Denna granskning,
som skall ske i närvaro af tre
bland Fullmägtige i Rikets bank och
tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit
i föreskrifven form utfärdade, och
skall vid den riksdag, för hvilken
nya val af begge Kamrarnas eller
enderas samtliga ledamöter egt rum,
vara inom tre dagar fulländad, men
vid andra riksdagar samma dag, då
fullmagterne uppvisas.

§

Så snart fullmagterne undergått
den i mom. 1 af nästföregående §
föreskrift!a granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifvit af
chefen för Justitie-departementet, eller
den i hans ställe förordnad är, meddelad
Kamrarna, hvar i hvad dess
ledamöter angår, begäre hvardera
Kammaren ofördröjligen hos Konungen,
medelst deputation, talman och
vice talman, dem Konungen då för
hvardera Kammaren, bland dess ledamöter,
utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,
93 och 94 §§ regeringsformen om -

(Föreslagen lydelse.)

Justitie-departementet, eller den Konungen
i hans ställe förordnar, i
närvaro af tre bland Fullmägtige i
Rikets bank och tre bland Fullmägtige
i Riksgäldskontoret granskning
af de till Justitie-departementet inkomna,
för Riksdagens ledamöter utfärdade
fullmagter. Denna granskning,
som har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit
i föreskrifven form utfärdade, skall
vara fulländad sist ä dagen före
Riksdagens början. Inkommer fullmagt
efter Riksdagens början, skall
granskning deraf genast verkställas.

33.

Så snart Riksdagen sammanträdt
och berättelse om förloppet af den i
mom. 1 af nästföregående § föreskrifna
granskning blifvit af chefen
för Justitie-departementet, eller den
i hans ställe förordnad är, meddelad
Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter
angår, läte Konungen för hvardera
Kammaren tillkännagifva, hvilka
bland dess ledamöter förordnats till
talman och vice talman.

Då i något af de fall, som i 91,
92, 93 och 94 §§ regeringsformen

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

förmälas, Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera
Kammaren att, inom sig, välja
talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres
i hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.

(Föreslagen lydelse.)

omförmälas, Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera
Kammaren att, inom sig, välja
talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres
i hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 12,
Första Kammarens protokoll den 3 april,
Andra Kammarens protokoll den 3 april;

3:o) om ändring af § 34 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse.)

§

Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må
utsättas senare än å femte söckendagen
efter riksdags början. På
den tid skola riksdagsmännen, sedan
gudstjenst med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner,
Statsministern eller annan Statsråd s -

{Föreslagen lydelse.)

34.

Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må
utsättas senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På
den tid skola riksdagsmännen, sedan
gudstjenst med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner,
Statsministern eller annan Statsråds -

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

7

{Nuvarande lydelse.)

ledamot förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen meddela lagtima
riksdag berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig
tilldragit, äfvensom till Riksdagen i
två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behof, innefattande äfven
förslag rörande sättet att genom
bevillningar fylla hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar;
men om Riksdagen urtima är, kungöres
för densamma anledningen till
dess sammankallande och aflemnas
de förslag och framställningar, hvilka
skola blifva föremål för Kamrarnas
öfverläggningar; Konungen dock obetaget
att sedermera äfven andra förslag
framställa.

Då Konungen, på sätt nu är
sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid
samma tillfälle, Kamrarnas talmän
till Konungen, i Kamrarnas namn,
deras undersåtliga vördnad.

{Föreslagen lydelse.)

ledamot förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen meddela lagtima
riksdag berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig
tilldragit, äfvensom till Riksdagen i
två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behof, innefattande äfven
förslag rörande sättet att genom
bevillningar fylla hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar;
men om Riksdagen urtima är, kungöres
för densamma anledningen till
dess sammankallande och aflemnas
de förslag och framställningar, hvilka
skola blifva föremål för Kamrarnas
öfverläggningar; Konungen dock obetaget
att sedermera äfven andra förslag
framställa.

Då Konungen, på sätt nu är
sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid
samma tillfälle, Kamrarnas talmän
till Konungen, i Kamrarnas namn,
deras undersåtliga vördnad.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 13,
Första Kammarens protokoll den 3 april,
Andra Kammarens protokoll den 3 april;

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

4:o) om ändring af § 37 mom. 1 och § 45 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

o

1. A hvarje lagtima riksdag
skola, inom åtta dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,
ett Bankoutskott samt
ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet
af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet af
sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om
Kammaren så beslutar, genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara af nöden, tillsätta
särskildt utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 37.

(Föreslagen lydelse.)

o

1. A hvarje lagtima riksdag
skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett Konstitu tionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,
ett Bankoutskott samt
ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet
af tjugo, Statsutskottet
af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet af
sexton och Lagutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera Kammaren
till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om
Kammaren så beslutar, genom elektorer;
ankommande på Kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara af nöden, tillsätta
särskildt utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 45.

Alla utskott skola inom fyra da- Alla utskott skola inom två da gar

från den, då de blifvit utsedda, gar från den, då de blifvit utsedda,
sammanträda. De böra, så fort sig sammanträda. De böra, så fort sig

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

9

(Nuvarande lydelsei)

göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger
å rad, utan laga förfall, från
utskottets sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, på det annan
ledamot i utskottet må, i föreskrifven
ordning, inväljas.

{Föreslagen lydelse.)

göra låter, afgifva de yttranden, som
på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger
å rad, utan laga förfall, från
utskottets sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, på det annan
ledamot i utskottet må, i föreskrifven
ordning, inväljas.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 14,
Första Kammarens protokoll den 3 april,
Andra Kammai’ens protokoll den 3 april;

från riksdagen år 1896:

l:o) om ändring af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.

I.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — — — — — — — — 4:o. — — — — — — — —

Att ej några ininisteriella handlin- Att ej några ministeriella handlingar-—
------7--gar---------

— —--— femtio riksdaler. — — — — — femtio riksdaler.

— — — — — — — — — — Att rnobiliseringsplaner för hären

och flottan samt planer för deras
sammandragning eller samverkan äfvensom
sådana kartor, ritningar och
beskrifningar angående rikets fästBih.
till Riksd. Prot. 1897. 3 Sami. 1 Höft. 2

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

ningsverk, minförsvar, militära positioner,
kommunikationsleder och uppfinningar,
hvilkas offentliggörande
kan medföra våda för rikets säkerhet,
ej må, utan Konungens särskilda
tillstånd, utlernnas, sedan
Konungen i Statsrådet fattat beslut,
att dessa handlingar skola hållas
hemliga; dock att härigenom Konstitutionsutskottets,
Statsutskottets och
Statrevisorernas rätt ej inskränkes.
Den, som i tryck offentliggör sådan
handling, straffes, der honom veterligt
är, att den bör hemlig hållas,
med fängelse från och med en månad
till och med två år eller i ringare
fall med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till
och med trehundratrettiotre riksdaler
sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

II.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — —--— — — —

Att protokoll — — — — — —
— — — — — sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra
fall ån allmänna lagen och nu
gällande författningar utstaka, med -

4:o. — — — — —----

Att protokoll — — — — — —
—--— — sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och nu
gällande författningar utstaka, med -

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

11

(.Nuvarande lydelse.)

dela eller till tryck utlemna utdrag
af kyrkoböcker eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande
handlingar, i afseende på enskilda
personers lefverne och seder, så vidt
de lända dem till skada eller förklenande.
Den häremot bryter, höte
trettiotre riksdaler sexton skillingar.

(Föreslagen lydelse.)

dela eller till tryck utlemna utdrag
af kyrkoböcker eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande
handlingar, i afseende på enskilda
personers lefverne och seder, så vidt
de lända dem till skada eller förklenande;
och att ej heller utdrag af
det i riket inrättade straffregister må
meddelas i andra fall, än gällande
författning utstakar. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler sexton
skillingar.

III.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

10:o. Allt kungörande i tryck
af hvad som hörer till statens å färde
varande underhandlingar med främmande
magter, eller eljest af Konungens,
i sammanhang med dem, tillärnade
beslut och afsigter, samt Dess
ministrars, råds och sändebuds värf,
om det ej sker med regeringens tillstånd,
eller med officiel tillåtelse;
förbrytelsen straffes enligt allmän
lag, och skriften konfiskeras.

10:o. Allt kungörande i tryck
af hvad som hörer till statens å färde
varande underhandlingar med främmande
magter, eller eljest af Konungens,
i sammanhang med dem, tillärnade
beslut och afsigter, samt Dess
ministrars, råds och sändebuds värf,
om det ej sker med regeringens tillstånd,
eller med officiel tillåtelse;
förbrytelsen straffes enligt allmän
lag, och skriften konfiskeras; och
kungörande i tryck, under krigstid
eller vid krigsfara, af sådana underrättelser
om krigsmagtens ställning eller
rörelser eller om andra åtgärder eller

12

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

anstalter för försvaret, hvilkas offentliggörande
Konungen i Statsrådet förbjudit.
Den häremot bryter, straffes
efter allmän lag, om g er ning en är
i den med straff belagd, men eljest
med fängelse från och med en månad
till och med två år eller i ringare
fall med böter från och med
trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre riksdaler
sexton skillingar, och skriften
konfiskeras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7 och memorial
n:o 15,

Första Kammarens protokoll den 18 april och den 7 maj,
Andra Kammarens protokoll den 25 april och den 9 maj;

2:o) om ändring af 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt
32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§

Riksdagen skall sammanträda i
rikets hufvudstad, utom i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra det
omöjligt eller för Riksdagens frihet
och säkerhet vådligt. I dessa fall
tillkommer Konungen att, efter samråd
med Riksdagens Fullmägtige uti
Banken och Riksgäldskontor et, annan
riksdagsort utsätta och kungöra.

50.

Riksdagen skall sammanträda i
rikets hufvudstad, utom i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra det
omöjligt eller för Riksdagens frihet
och säkerhet vådligt. I dessa fall
tillkommer Konungen att, efter samråd
med de af Riksdagen valde Fullmägtige
i Riksbanken och Fullmägtige
i Riksgäldskontor et, annan riksdagsort
utsätta och kungöra.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

13

(Nuvarande lydelse.)

{Föreslagen lydelse.)

§

När i fråga om Riksbankens styrelse
och förvaltning, inkomster och utgifter,
Kamrarne stanna i stridiga
beslut, skola Kamrarne derom hvar
för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

§

Riksbanken förblifver under Riksdagens
egen garantie och vård, så att
den ostörd må förvaltas af de Fullmägtige,
Kamrarne dertill förordna,
efter de ordningar, stadgar och reglementen,
hvilka redan gjorda äro eller
vidare af Riksdagen göras kunna.
Riksdagen allena eger rätt att genom
Banken utgifva sedlar, som för mynt
i riket må erkännas. Dessa sedlar
skola, vid anfordran, efter deras lydelse,
med silfver eller guld af Banken
inlösas.

70.

När, i fråga om reglementariska
föreskrifter för Riksbanken eller om
Riksbankens inkomster och utgifter
eller om ansvarsfrihet för Fullmägtige
i Riksbanken, Kamrarne stanna i
stridiga beslut, skola Kamrarne derom
hvar för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens
garanti samt förvaltas af dei''-till förordnade Fullmägtige, efter af
Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag.

Fullmägtige för Riksbanken skola
vara sju, af hvilka Konungen för tre
år i sänder förordnar en jemte en
suppleant och de öfrige sex jemte tre
suppleanter väljas af Riksdagen för
tid och på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den af Konungen förordnade
ordinarie ledamoten vare Fullmägtiges
ordförande, men må ej utöfva annan
befattning inom Riksbankens styrelse.
Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats
ansvarsfrihet, skall af gå frän sin
befattning. De af Konungen för Fullmägtig
eller suppleant meddelade förordnanden
må återkallas, när Konungen
så prof var skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att
utgifva sedlar, som för mynt i riket
må erkännas. Dessa sedlar skola,
vid anfordran, inlösas af Banken med
guld efter deras lydelse.

14

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.)

§

I händelse Justitieombudsmannen,
under det Riksdag är församlad, afsäger
sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, skall Riksdagen
i embetet genast insätta den
man, som blifvit till hans efterträdare
utsedd. Skulle Justitieombudsmannens
utsedde efterträdare, under
riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå,
utväljes, på ofvan stadgade sätt,
en annan behörig man i hans ställe.
Inträffar något af dessa fall emellan
riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom dess Fullmägtige
i Banken och Riksgäldskontor et utöfvas.

§

Lagtima Riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, derest icke
Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda
Kamrarne eller den ena af dem, i
hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande
af sin egenskap utaf lagtima,
sammanträda å den tid inom
tre månader från det Riksdagen blef
upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare af Konungen upplösas
förr än efter fyra månader från
det senare sammanträdets början.

(Föreslagen lydelsei)

98.

I händelse Justitieombudsmannen,
under det Riksdag är församlad, afsäger
sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, skall Riksdagen
i embetet genast insätta den
man, som blifvit till hans efterträdare
utsedd. Skulle Justitieombudsmannens
utsedde efterträdare, under
riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå,
utväljes, på ofvan stadgade sätt,
en annan behörig man i hans ställe.
Inträffar något af dessa fall emellan
riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen
valde Fullmägtige i Riksbanken och
Fullmägtige i Riksgäldskontoret utöfvas.

109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, derest icke
Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda
Kamrarne eller den ena af dem, i
hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande
af sin egenskap utaf lagtima,
sammanträda å den tid inom
tre månader från det Riksdagen blef
upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare af Konungen upplösas
förr än efter fyra månader från
det senare sammanträdets början.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

15

(Nuvarande lydelse.)

Urtima Riksdag eger Konungen,
när Han för godt finner, åtskilja, och
vare urtima Riksdag alltid upplöst
innan tid för lagtima Riksdags sammanträde
infaller.

Der så oförmodadt skulle hända,
att Riksdag, när den afslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny
bevillning till bestämdt belopp sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen
och bevillningen intill nästa
riksdag. År åter bevil!ningens hela
belopp bestämdt, men Kamrarne icke
om fördelningen deraf ense, då skola,
efter den faststälda bevillningssumtoans
förhållande till den, som vid
föregående riksdag blifvit fördelad,
de i den sista bevillningsförord ningen
stadgade artiklar jemnlikt ökas
eller minskas; och uppdrage Riksdagen
sine Fullmägtige i Banken och
Riksgäldskontoret, att en ny bevillningsförordning
på sådan grund uppgöra
och utfärda.

§

Beskylles riksdagsman för grof
missgerning, må han ej i häkte kunna
inmanas förr än, efter anstäld ransakning,
domaren sådant skäligt pröfvat,
så vida han ej å bär gerning
funnen varder; dock galle, om han,
efter domstols kallelse, sig ej inställer,
hvad allmänna lagen i thy fall
stadgar. Ej må riksdagsman i andra
fall, än som i denna och näst -

(Föreslagen lydelse.)

Urtima Riksdag eger Konungen,
när Han för godt finner, åtskilja, och
vare urtima Riksdag alltid upplöst,
innan tid för lagtima Riksdags sammanträde
infaller.

Der så oförmodadt skulle hända,
att Riksdag, när den afslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny
bevillning till bestämdt belopp sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen
och bevillningen intill nästa
riksdag. År åter bevillningens hela
belopp bestämdt, men Kamrarne icke
om fördelningen deraf ense, då skola,
efter den faststälda bevillningssummans
förhållande till den, som vid
föregående riksdag blifvit fördelad,
de i den sista bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemnlikt ökas
eller minskas; och uppdrage Riksdagen
åt de af Riksdagen valde Fullmägtige
i Riksbanken och Fullmägtige
i Riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning
på sådan grund uppgöra
och utfärda.

111.

Beskylles riksdagsman för grof
missgerning, må han ej i häkte kunna
inmanas, förr än, efter anstäld ransakning,
domaren sådant skäligt pröfvat,
så vida han ej å bar gerning
funnen varder; dock galle, om han,
efter domstols kallelse, sig ej inställer,
hvad allmänna lagen i thy fall
stadgar. Ej må riksdagsman i andra
fall, än som i denna och näst -

4

16

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

föregående § sagda är o, sin frihet
beröfvas.

Riksdagens fullmägtige och revisorer
kunna ej, i och för sin befattning,
emottaga befallningar utan
af Riksdagen allena, och enligt dess
instruktioner, ej eller till redo och
ansvar ställas, utan efter Riksdagens
beslut.

(Föreslagen lydelse.)

föregående § sagda äro, sin frihet
beröfvas.

Fullinägtige i Riksbanken och i
Riksgäldskontor et samt Riksdagens revisorer
kunna ej, i och för sin befattning,
emottaga befallningar utan
af Riksdagen allena, och enligt dess
instruktioner, ej eller till redo och
ansvar ställas, utan efter Riksdagens
beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman
vald, skall, första gången han
efter valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justi tie-departernentet,
eller den Konungen i hans ställe
förordnar, sin fullmagt till granskning
uppvisa å den dag Riksdagen
sammanträder eller, om riksdagsman
senare sig inställer, så snart derefter
ske kan. Denna granskning, som
skall ske i närvaro af tre bland Fullmägtige
i Rikets bank och tre bland
Fullinägtige i Riksgäldskontoret, har
till föremål att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, och skall vid den
riksdag, för hvilken nya val af begge
Kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter
egt rum, vara inom tre dagar
fulländad, men vid andra riksdagar
samma dag, då fullmagterne
uppvisas.

1. Den, som blifvit till riksdagsman
vald, skall, första gången han
efter valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justitiedepartementet,
eller den Konungen i hans ställe förordnar,
sin fullmagt till granskning
uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder
eller, om riksdagsman senare
sig inställer, så snart derefter
ske kan. Denna granskning, som
skall ske i närvaro af tre bland de af
Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken
och tre bland Fullmägtige i
Riksgäldskontoret, har till föremål att
undersöka, huruvida fullmagterne
blifvit i föreskrifven form utfärdade,
och skall vid den riksdag, för hvilken
nya val af begge Kamrarnes eller
enderas samtliga ledamöter egt rum,
vara inom tre dagar fulländad, men
vid andra riksdagar samma dag, då
fullmagterne uppvisas.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o J.

17

(Nuvarande lydelse.)

2. Hvardera Kammaren tillkommer
dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande,
ej mindre för sådana dess
medlemmar, hvilkas fullmagter ej
blifvit godkända, än äfven för dem,
emot hvilka eljest, till följd af denna
grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om hvars riksdagsmannarätt
fråga är hos Kammare väckt, bibehåller
emellertid sin befattning såsom
ledamot i Kammaren, intill dess han
blifvit dertill obehörig förklarad.

(Föreslagen lydelse.)

2. Hvardera Kammaren tillkommer
dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande,
ej mindre för sådana dess
medlemmar, hvilkas fullmagter ej
blifvit godkända, än äfven för dem,
emot hvilka eljest, till följd af denna
grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om hvars riksdagsmannarätt
fråga är hos Kammare väckt, bibehåller
emellertid sin befattning såsom
ledamot i Kammaren, intill dess han
blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller angående Riksbankens
eller Riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, inkomster och utgifter,
Kamrarne fatta stridiga beslut,
som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjemkade, skola
begge Kamrarne hvar för sig rösta
om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den mening,
som dervid erhåller de flesta
ledamöters af båda Kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut. För att vid sådan
omröstning förekomma lika antal
röster, skall i Andra Kammaren
afläggas och förseglas en sedel,
hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade
rösterna utfalla lika,
öppnas och afgör frågan. År plura Bih.

till Riksd. Prof. 1897. 3 Sami.

När, i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för Riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för Fullmägtige i Riksbanken,
eller om Riksgäldskontor ets styrelse
och förvaltning, inkomster och utgifter,
Kamrarne fatta stridiga beslut,
som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjemkade, skola
begge Kamrarne hvar för sig rösta
om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den mening,
som dervid erhåller de flesta
ledamöters af båda Kamrarne sammanräknade
röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut. För att vid sådan
omröstning förekomma lika antal
röster, skall i Andra Kammaren
afläggas och förseglas eu sedel, hvil/
Höft. 3

18

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

litet redan vunnen, bör den aflagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.

ken, i händelse de öfrige sammanräknade
rösterna utfalla lika, öppnas
och afgör frågan. År pluralitet redan
vunnen, bör den aflagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens
96 § skall hvarje lagtima Riksdag
förordna en för lagkunskap och utmärkt
redlighet känd man att hafva
tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af
domare och embetsman samt att inför
den Riksrätt, som i bemälde
grundlags 102 § till dess inrättning
och göromål beskrifves, eller vid
andra vederbörliga domstolar, i laga
ordning tilltala dem, som i sina embetens
utöfning anses af veld, mannamån
eller annan orsak hafva någon
olaglighet begått eller underlåtit att
sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman,
hvilkens rättigheter och
åligganden ytterligare så väl i regeringsformen
som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta
för tillfället nämnde valmän, af
hvilka hvardera Kammaren inom sig
utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka
böra till valförrättningen sammanträda
samma dag, då de blifvit utsedde,
och ej må åtskiljas förr än
valet är fulländad^ skola först samfäld^
medelst slutna sedlar, hvar för
sig föreslå den man, som de anse
böra komma under omröstning. Falla

Till följd af regeringsformens
96 § skall hvarje lagtima Riksdag
förordna en för lagkunskap och utmärkt
redlighet känd man att hafva
tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af
domare och embetsman samt att inför
den Riksrätt, som i bemälde
grundlags 102 § till dess inrättning
och göromål beskrifves, eller vid
andra vederbörliga domstolar, i laga
ordning tilltala dem, som i sina embetens
utöfning anses af veld, mannamån
eller annan orsak hafva någon
olaglighet begått eller underlåtit att
sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman,
hvilkens rättigheter och
åligganden ytterligare så väl i regeringsformen
som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta
för tillfället nämnde valmän, af
hvilka hvardera Kammaren inom sig
utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka
böra till valförrättningen sammanträda
samma dag, då de blifvit utsedde
och ej må åtskiljas förr än
valet är fulländadt, skola först samfäldt,
medelst slutna sedlar, hvar för
sig föreslå den man, som de anse
böra komma under omröstning. Falla

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

19

(Nuvarande lydelse.)

dervid rösterna till mer än hälften på
en man, är han behörigen vald. Aro
åter rösterna så delade mellan flera,
att sådan pluralitet för någon icke
eger rum, anställes ny omröstning
med slutna sedlar till antagande af
den, som de flesta rösterna erhållit,
eller, om han icke antages, af den,
som näst honom blifvit af de flesta
kallad o. s. v. Skulle, sedan alla
omröstningarna sålunda försiggått,
likväl ingen hafva erhållit den här
föreskrifna pluralitet, anställes ny
omröstning öfver alla dem, som vid
den första omröstningen blifvit satte
i fråga; skolande den, som erhållit
de flesta rösterna, anses behörigen
vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle,
då Justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af
de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda,
i fall han, innan nästa lagtima
Riksdag anstalt nytt val af
Justitieombudsman, skulle med döden
afgå, samt att utöfva embetet under
den tid Justitieombudsmannen kan
vara af svår sjukdom eller annat
laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen,
under det Riksdag är församlad, afsäger
sig förtroendet, eller med döden
afgår, insätter Riksdagen genast i
embetet den man, som blifvit till
hans efterträdare utsedd. Skulle
Justitieombudsmannens utsedde efterträdare,
under riksdag, afsåga sig det

(Föreslagen lydelse.)

dervid rösterna till mer än hälften på
en man, är han behörigen vald. Äro
äter rösterna så delade mellan fler af
att sådan pluralitet för någon icke
eger rum, anställes ny omröstning
med slutna sedlar till antagande a,
den, som de flesta rösterna erhållit,
eller, om han icke antages, af den,
som näst honom .blifvit af de flesta
kallad o. s. v. Skulle, sedan alla
omröstningarna sålunda försiggått,
likväl ingen hafva erhållit den här
föreskrifna pluralitet, anställes ny
omröstning öfver alla dem, som vid
den första omröstningen blifvit satte
i fråga; skolande den, som erhållit
de flesta rösterna, anses behörigen
vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle,
då Justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af
de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda,
i fall han, innan nästa lagtima
Riksdag anstalt nytt val af
Justitieombudsman, skulle med döden
afgå, samt att utöfva embetet under
den tid Justitieombudsmannen kan
vara af svår sjukdom eller annat
laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen,
under det Riksdag är församlad, afsäger
sig förtroendet, eller med döden
afgår, insätter Riksdagen genast i
embetet den man, som blifvit till
hans efterträdare utsedd. Skulle
Justitieombudsmannens utsedde efterträdare,
under riksdag, afsåga sig det

20

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller
med döden afgå, utväljes på ofvan
stadgade sätt en annan behörig man
i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan
riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom dess Fullmägtige
i Banken och Riksgäldskontor et utöfvas.

§

Riksdagen skall genom fyr atioåtta
valmän, af hvilka hvardera Kammaren
inom sig utser tjugofyra, välja
Fullmägtige att,jemlikt särskilda reglementen,
Riksbankens och Riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter förvalta.
Fullmägtige skola i hvardera
verket vara sju och väljas å lagtima
Riksdag för tiden från valet, till dess
sådant val under tredje året derefter
försiggått. Valen ske medelst slutna
sedlar. Ordförande bland Fullmägtige
väljes särskildt. Af de öfrige
sex skola två årligen afgå. Då på
en gång val af samtlige Fullmägtige
eg er rum, bestämmes genom lottning
den ordning, i hvilken Fullmägtige,
ordföranden undantagen, skola afgå.
Afgående Fullmägtig kan återväljas.
Har Fullmägtig före utgången af den
bestämda tjenstgöring stiden afgått,
eller har ansvarsfrihet honom vägrats,
anställes val för den tid, som
för honom återstått. Då val af ordförande
i någotdera verket skall ega

{Föreslagen lydelse.)

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller
med döden afgå, utväljes på ofvan
stadgade sätt en annan behörig man
i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan
riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen
valde Fullmägtige i Riksbanken och
Fullmägtige i Riksgäldskontor et utöfvas.

71.

1. De sex Fullmägtige i Riksbanken,
hvilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses af Riksdagen,
väljas å lagtima Riksdag för tiden
från valet, till dess sådant val under
tredje året derefter försiggått. Tvä
af de utaf Riksdagen utsedde Fullmägtige
skola årligen afgå. Har
af Riksdagen utsedd Fullmägtig före
utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet
honom vägrats, anställes
val för den tid, som för honom
återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja
Fullmägtige att, jemlikt särskildt reglemente,
förvalta Riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter. Desse Fullmägtige
skola vara sju och väljas å
lagtima Riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje
året derefter försiggått. Ordförande
bland Fullmägtige väljes särskildt.
Af de öfrige sex skola två ärligen
afgå. Har Fullmägtig före utgången

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

21

(Föreslagen lydelse.)

af den bestämda tjenstgöring stiden
af gått, eller har ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid,
som för honom återstått. Då val
af ordförande eger rum, utses denne
före öfrige Fullmägtige.

3. Val af Fullmägtige i Riksbanken
och i Riksgäldskontor et verkställas
genom fyratioåtta valmän, af
hvilka hvardera Kammaren inom sig
utser tjugofyra. Valen ske med slutna
sedlar. Val för längre tjenstgöringstid,
verkställes före val för kortare.
Afgående Fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland
sig vice ordförande; egande den, som
bland Fullmägtige förer ordet, afgörande
röst, derest, i frågor, som
hos Fullmägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga
meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, På samma gång och på lika sätt,

som Fullmägtige och Revisorer en- som Fullmägtige och Revisorer enligt

ligt föregående två §§ utses, tillsättas föregående två §§ af Riksdagen ut jemväl

suppleanter, att, vid inträf- ses, tillsättas jemväl suppleanter, att,

fande förfall för dem, träda i deras vid inträffande förfall för dem, träda

ställen, nemligen för Fullmägtige i i deras ställe, nemligen för de af

Riksbanken tre, för Fullmägtige i Riksdagen valde Fullmägtige i Riks Riksgäldskontoret

likaledes tre och banken tre, för Fullmägtige i Rjks för

hvarje års revisorer sex. gäldskontoret likaledes tre och för

hvarje års revisorer sex.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial
n:o 16,

Första Kammarens protokoll den 29 april och den 8 maj,
Andra Kammarens protokoll den 25 april och den 9 maj;

{Nuvarande lydelse.)

rum, utses denne före öfrige Fullmägtige.
Val för längre tjenstgöringstid
verkställes före val för kortare.

Fullmägtige välje sjelfve bland
sig vice ordförande; egande den, som
bland Fullmägtige förer ordet, afgörande
röst, derest i frågor, som
hos Fullmägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga
meningar utfalla lika.

22

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

0

3:o) om ändring af § 17 regeringsformen.

Regeringsformen.

§

{Nuvarande lydelse.)

Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolf, högst aderton, af
Honom utnämnda, lagkunniga män,
hvilka fullgjort hvad författningarne
föreskrifva dem, som uti domareembeten
må nyttjas, samt i sådana
värf ådagalagt insigt, erfarenhet och
redlighet. De kallas Justitieråd och
utgöra Konungens Högsta domstol.
Deras antal må ej ökas utöfver tolf,
så vida ej Konungen och Riksdagen,
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
besluta, att Högsta domstolen skall
på afdelningar arbeta; och varde, i
sådant fall, så väl justitierådens antal
inom ofvan föreskrifna gränser,
som ärendenas fördelning mellan
afdelningarna i samma ordning bestämda.

17.

{Föreslagen lydelse.)

Konungens domsrätt skall uppdragas
minst tolf, högst tjugoen, åt
Honom utnämnda, lagkunniga män,
hvilka fullgjort hvad författningarne
föreskrifva dem, som uti domareembeten
må nyttjas, samt i sådana
värf ådagalagt insigt, erfarenhet och
redlighet. De kallas Justitieråd och
utgöra Konungens Högsta domstol.
Deras antal må ej ökas utöfver tolf,
så vida ej Konungen och Riksdagen,
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
besluta, att Högsta domstolen skall
på afdelningar arbeta; och varde, i
sådant fall, så väl justitierådens antal
inom ofvan föreskrifna gränser,
som ärendenas fördelning mellan
afdelningarna i samma ordning bestämda.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 14,
Första Kammarens protokoll den 7 maj,
Andra Kammarens protokoll den 9 maj;

4:o) om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

§ I 5:o.

Privilegier å boktryckeri 5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde hvar skola ej erfordras, utan stånde hvar

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

23

{Nuvarande lydelse.)

och en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon
skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, uti stad
eller inom, ett afstånd derifrån af
högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare lyda
under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar
— — — — innehåll och skrifart.

{Föreslagen lydelse.)

och en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon
skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, uti stad
eller köping; Konungen obetaget att
tillåta inrättande af boktryckeri äfven
å annan ort.

Då boktryckeri anlägges ä ort,
som lyder under landsrätt, skola i
alla mål, som boktryckningen röra,
boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under rådstufvurätt
en i närmaste inom länet belägna
stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar
— — — — innehåll och skrifart.

§ 5.

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt l § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. I
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna underrätt; i öfriga
städer, der första och andra underrätt
finnasf vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stämning
stid vare i allt fall, ehvad,
tryckeriet inom eller, på sätt nyss -

6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstufvur ätten i den
stad, der skrift, som föranledt åtal,
blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt å ort, som lyder under landsrätt,
vid rådstufvurätten i närmaste
inom länet belägna stad. Stämningstiden
vare åtta dagar, om boktryckeriet
är beläget i stad, der rådstufvurätt
finnes, men i annat fall fjorton
dagar. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, böra
lian eller de vid rätten personligen

24

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

nämnde § utstakar, utom staden är
beläget, enahanda, och förhälles dermed,
som, om stämningstid i staden,
lag säger. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, böra
han eller de vid sådan rätt personligen
till svars stånda, men åtnjute i
öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o. Finner chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad
att i Stockholm, genom biträde
af Öfverståthållareembetet, och
i öfriga städer samt orterna, medelst
skyndsam handräckning, som ej får
vägras af den magistrat, hvarunder
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan
qvarstad erhålla; börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende på
den åklagade skriften, om och huru
många exemplar då ännu finnas uti
boktryckarens värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
chefen för Justitie-departementet
eller hans ombud, den andra magistraten
och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig att, vid an -

(Föreslagen lydelse.)

till svars stånda, men åtnjute i öfrigt
deras rättegångsförmåner, enligt allmän
lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta förordnande
icke uttryckligen annorlunda stadgadt
är.

8:o. Finner chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvarstad
å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det
någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad att
sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras
af vederbörande Konungens Befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent;
börande öfver förloppet af
qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt i afseende på den åklagade
skiåften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
chefen för Justitie-departementet eller
hans ombud, den andra magistraten i
den stad, under hvilkens rådstufvurätt
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och
den tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar såsom

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

25

(Nuvarande lydelse.)

svar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm,
inom åttaTdagar, och i landsorterna,
allrasist inom trenne veckor, efter
det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvist målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må
pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke qvarstad
inom en månad häfven, ege
boktryckare rätt, i enahanda ordning,
som handräckning af magistraten
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess brytande,
hvilket icke vägras må, vid
ansvar af embetets förlust. Chefen

för Justitie-departementet —--

—--— — — — — erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande magistrater
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må-----inlemnad.

(Föreslagen lydelse.)

för embetsförsummelse, med näst afgående
post, en afskrift af denna
anteckning till Justitiekansleren insända.
I Stockholm varde samma
anteckning, genast eller sist inom
nästföljande dags utgång, till Justitiekansleren
aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm, inom
åtta dagar, och i landsorterna, allrasist
inom trenne veckor, efter det
qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, dä domstolen,
sist inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
eu månad häfven, ege boktryckare
rätt, i enahanda ordning, som handräckning
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess
brytande, hvilket icke vägras må,
vid ansvar af embetets förlust. Chefen
för Justitie-departementet — — —
— — — — —--— erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, vederbörande Korning ens
Befallningshafvande, magistrat eller
kronobetjent ovägerligen och vid ansvar
biträda; dock må — — inlemnad.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 8,

Första Kammarens protokoll den 18 april,
Andra Kammarens protokoll den 25 april.

Stockholm den 12 februari 1897.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 9 Sami. 1 Höft.

4

Tillbaka till dokumentetTill toppen