Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1 (Betänkande 1894:Ku1 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli d. 5 febr. 1894, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä hvilande förslag
till ändringar i grundlaqarne.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet, härmed för Riksdagen
anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod
såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

från riksdagen år 1891:
om ändring af § 25 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

Beflnnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller färre,
Bih. till Riksd. Prot. 18H4. 3 Sand..

(Föreslagen lydelse.)

25.

Beflnnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller färre,
/ Haft. (N:o /). i

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.

än som vid valtillfället böra väljas,
eller innefattar valsedel någon tvetydighet
i anseende till den eller de
valdes namn, skall samma sedel anses
ogild.

Åro valsedlar till större antal än
hälften ogild a och finnes d,et inverka
på valets utgång, varde nytt val anstäldt.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6.

Första Kammarens protokoll den 15 april.
Andra Kammarens protokoll den 15 april.

från lagtima riksdagen år 1892:
l:o) om ändring af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

Första Kammarens ledamöter skola,
för en tid af nio år, utses af landstingen
och stadsfullmägtige i de städer,
som ej i landsting deltaga.

''Hvarje landsting och sådan stad,
som nu nämnd är, väljer, efter folkmängden
inom sitt område, en riksdagsman
för hvarje fullt tal af trettiotusen.
Går ej folkmängden upp till
trettiotusen, väljes dock en riksdagsman.

(Föreslagen lydelse:)

1. Första Kammarens ledamöter
skola, till ett antal af etthundra femtio
och för en tid af nio år, utses af
landstingen och stadsfullmägtige i de
städer, som ej i landsting deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och
sådan stad, som nu är nämnd,, utgör
en valkrets, för hvilken, efter
folkmängden inom dess område, väljes
en riksdagsman för hvarje fullt
tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre
folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes
dock en riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning af stadgandena
i mom. 2 och 3 hör utses, icke upp -

Konstitutionsutskottets Memorial IV:o 1.

går till ett hundrafemtio, skola, för
ernående af detta antal, de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt mom. 2
äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarne, vara
berättigade att hvardera välja ytterligare
en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje
valkrets enligt ofvan angifna grunder
eger utse, bestämmes hvart tionde
år af Konungen; dock må hvad
sålunda bestämmes icke lända till
inskränkning i vald riksdagsmans rätt
att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting
deltaga, må, så länge dä gällande
bestämmelse om riksdagsmännens antal
för de särskilda valkretsarne länder
till efterrättelse, stadens rätt att
utse riksdagsman inträda allenast i
det fall, att ledighet uppstår i den
valkrets, staden förut tillhört.

7. Aro icke, då tillämpning skall
ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom
Kammaren, att nya valkretsar, som i
följd af stadgandet i näst förestående
mom. ännu ej utsett riksdagsmän,
samt gamla valkretsar, för hvilka ökning
af antalet riksdagsmän bör eg a
rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande
af rättigheten att välja fullt
antal riksdagsmän, skall, i afseende
ä ordningen för sagda rättighets utöfning
dessa valkretsar emellan, gälla
till efterrättelse: att nya valkretsar
ega företräde framför äldre1, att bland
tvä eller flera nya valkretsar före -

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

\ trädet tillkommer deri, som tidigast
| utträdt ur landsting; att valkretsar,

\ för hvilka tillökningen i riksdagsmännens
antal är grundad på stadgandena
i mom. 2, ega företräde framför
valkretsar, för hvilka sådan tillökning
härleder sig från föreskrifterna
i mom. 4; att bland sådana
valkretsar, hvilka på grund af stadgandena
i mom. 2 ega välja ökadt
antal riksdagsmän, den har företrädet,
för hvilken detta antal är störst,
eller, om antalet är lika för två eller
i flera valkretsar, den bland dem, hvars
folkmängd mest öfverskjuter de tal,
som enligt samma mom. äro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarne; att bland sådana
valkretsar, hvilka jemnlikt mom. 4
ega utse ökadt antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för hvilken
det. i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott
är stö?''st; samt att
I i de fall, der folkmängdsöfverskottet,
j såsom lika stort för två eller flera
I valkretsar, ej kan tjena till grund
i för bestämmande af företrädet dem
emellan, detta skall afgöras genom
\ lottning inför chefen för Justitie\
departementet i närvaro af tre bland
\ fullmägtige i Rikets Bank och tre
bland fullmägtige i Riksgäldskontor et.

1. Andra Kammarens ledamöter
väljas för en tid af tre år, räknade
från och med Januari månads början
året näst efter det, under hvilket
valet skett.

13.

1. Andra Kammarens ledamöter
skola till ett antal af tvåhundratrettio,
deraf etthundrafemtio för landet
och åttio för städerna, väljas för en
tid af tre år, räknade från och med

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

2. A landet, hvartill i fråga om
riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,
utses för hvarje domsaga en
riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt
dertill hörande städer, har
större folkmängd än fyratiotusen,
varde dock af Konungen, så vidt ske
kan häradsvis, indelad i två valkretsar,
som välja hvardera en riksdagsman.

3. 1 hvarje stad, som eg er en folkmängd
af tiotusen eller mer, utses en
riksdagsman för hvarje fullt tal af
tiotusen. Öfriga städer skola första
gången af Konungen, och derefter
hvart tionde år af Kammaren, ordnas,
så vidt ske kan länsvis, i särskilda
valkretsar, som hvardera utse
en riksdagsman, och skall hvarje sådan
valkrets innehålla en folkmängd
af minst sextusen och högst tolftusen.

Januari månads början året näst efter
det, linjer hvilket valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om
riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,
utses för hvarje domsaga eu
riksdagsman. Understiger domsagornas
antal etthundrafemtio, skola, för
ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,
de folkrikaste domsagorna,
sä vidt ske kan häradsvis, indelas i
tvä valkretsar, som hvardera välja
en riksdagsman, öfver stig er domsagornas
antal etthundrafemtio, skola,
i den män sådant erfordras, domsagor,
som gränsa intill hvarandra
och hafva minsta sammanlagda folkmängden,
förenas, två och två, till
en valkrets.

3. 1 stad, hvars folkmängd uppgår
till eller öfverstiger en åttiondedel
af folkmängden i rikets alla städer,
väljes efter stadens folkmängd
en riksdagsman för hvarje fullt tal,
motsvarande en åttiondedel af städernas
folkmängd. Städer, med mindre
folkmängd än nu är sagdt, ordnas,
sä vidt lämpligen ske kan länsvis, i
sä många valkretsar, som, med iakttagande
af att hvardera utser en riksdagsman,
erfordras för uppnående af
det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän
för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar,
sä ock riksdagsmännens antal
för hvar och en af de städer,
hvilken folkmängd i och för sig berättigar
dem att utan förening med,
annan stad välja riksdagsman, bestämmes,
efter ofvan angifva grunder,
hvart tionde är af Konungen. Den

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

ordning, som sålunda fastställes, vinner
ej tillämpning förr än vid de
val, hvilka näst derefter, enligt § 15
mom. 1, skola ega rum. Köping eller
I annat samhälle, som erhåller stadsI
privilegier, räknas i fråga om riksi
dagsmannaval fortfarande till landet,

; till dess ny valkretsordning varder
j faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd,
till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar
af folkmängden i hela riket,

| skall det här ofvan föreskrift an\
talet riksdagsmän tvåhundratrettio utses
för landet och för städerna efter
| förhållandet mellan folkmängden ä
j landet och i städerna. Det antal
| riksdagsmän, som sålunda hör utses
j för landet och för städerna, bestäm\
mes af Konungen vid fastställande
[ af den i mom. 4 omförmäla orclning,
dervid i öfrigt stadgandena i
| mom. 2 och 3 skola i tillämpliga
I delar lända till efterrättelse.

§ 15.

Val till riksdagsman i Andra Kammaren
verkställas inom September
månads utgång näst före början af
de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val eller
afgår eljest riksdagsman för Andra
Kammaren innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, tilländalupit, verkställes
ofördröjligen nytt val för den
återstående tiden.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren
verkställas inom September
månads utgång näst före början af
de tre år, för hvilka valen gälla,
Förordnar Konungen nya val eller
afgår eljest riksdagsman för Andra
Kammaren innan den tid, för hvilken
han blifvit raid, tilländalupit, verkställes
ofördröjligen inom den valkrets,
som utsett den afgängne, nytt
val för den återstående tiden.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 16.

Valen förrättas, för landet, inför
domhafvanden medelst elektorer, som
utses inför kommunalstämmans ordförande.
För hvarje kommun väljes
en elektor och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af
ett tusen.

I de valkretsar, som bestå af två
eller flera städer, utses inför magistraten
en elektor för hvarje stad
och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför magistraten i den
stad inom valkretsen, som största
folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega dock begagna
det omedelbara valsättet, derest
flertalet af de röstberättigade så beslutar.
Då förslag härom af de röstberättigade
i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat,
varder sådant meddeladt Konungens
Befallningshafvande, som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner infordrar
de röstberättigades röster och
utfärdar kungörelse om utgången,
efter thy som de flesta afgifna rösterna,
varit för bifall eller afslag. I
sistnämnda fall kan frågan icke förr,
än en tid af fem år derefter förflutit,
å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid det
val, som näst efter en månad från
kungörelsens utfärdande inträffar, och

A landet väljes riksdagsman medelst
elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans ordförande
en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för hvarje fullt
tal af ett tusen. Desse elektorer
sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den domsaga,
till hvilken valkretsen hörer, eller,
om två domsagor äro förenade till en
valkrets, inför domhafvanden i den
af dessa domsagor, hvilken den största
folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två
eller flera städer, utses inför magistraten
en elektor för hvarje stad och
derutöfver, efter folkmängden, eu för
hvarje fullt tal af femhundra. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför magistraten i den stad
inom valkretsen, som största folkmängden
eger.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

gäller för en tid af minst fem år,
hvarefter beslut om dess upphörande
kan på lika sätt som om dess införande
fattas. Vid de omedelbara
valen afgifvas rösterna, särskilt för
hvarje kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat;
och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt
den, som de flesta rösterna erhållit,
valprotokollen insändas, för kommu- j
nerna å landet till domhafvande!)
och för städerna till magistraten i
den stad, som största folkmängden
eger.

I stad, som har att ensam sända
en eller flera riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der magistrat
. cj finnes, skall den för sådan
stad särskildt tillsatta styrelse eller
dess ordförande taga. den befattning
med riksdagsmannaval, som enligt
denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

sistnämnda fall kan frågan icke förr,
än en tid af fem år derefter förflutit,
å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid det
val, som näst efter en månad från
kungörelsens utfärdande inträffar, och
gäller för en tid af minst fem år,
hvarefter beslut om dess upphörande
kan på lika sätt som om dess införande
fattas. Vid de omedelbara
valen afgifvas rösterna, särskildt för
hvarje kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat ;
och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt
den, som de flesta rösterna erhållit,
valprotokollen insändas, för kommunerna
å landet till domhafvande!! och
föi1 städerna till magistraten i den
stad, som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända
| eu eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der magistrat
ej finnes, skall den för sådan
stad särskildt tillsatta styrelse eller
dess ordförande taga den befattning
med riksdagsmannaval, som enligt
| denna § samt §§ 18, 20 och 22
I tillhör magistrat eller dess ordfö!
rande.

§ 22.

1. Är någon missnöjd med val I 1. År någon missnöjd med val till
till riksdagsman i Andra Kammaren, j riksdagsman i Andra Kammaren, må

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

må han deröfver anföra besvär hos
Konungens Befallningshafvande i valorten
eller, der fråga om val för flera
städer handlagts inom särskilda län,
hos Befallningshafvande!! i det län,
der slutliga handläggningen skett.
För det ändamål eger klaganden hos
domhafvande eller magistrat, som
slutligen handlagt valfrågan, äska behörigt
protokollsutdrag, hvilketgenast
eller inom högst två dagar derefter
bör till klaganden utlernnas; och skall
han, vid förlust af talan, sist inom
åtta dagar efter valförrättningens slut
ingifva sina besvär till Konungens
Befallningshafvande, som, på sätt i
11 § stadgas, lemnar vederbörande
tillfälle att sig förklara samt sist
innan nästa dags utgång, efter det
den för förklarings afgifvande bestämda
tid tillända] upit, sitt utslag
i målet utfärdar.

2. Den med Konungens Befallningshafvandes
utslag missnöjde eger
att, sist inom åtta dagar efter deraf
erhållen del, till Konungens Befallningshafvande
inlemna sina besvär
stälda till Konungen, hvarefter med
målet vidare så förhålles, som ofvan
i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut,
hvarigenom af honom gjord afsägelse
af r i k s d ags marin au p p d rag ej blifvit
godkänd, förfares i afseende derå,
om afsägelse!! egt rum vid valtillfälle,
enligt mom. 1 i denna § och,
om afsägelsen efteråt skett hos Konungens
Befallningshafvande, enligt
mom. 2.

Bih. till Riksd. Prat. 1834. 3 So ml. 1

han deröfver anföra besvär hos Konungens
Befallningshafvande i valorten
eller, der fråga om val för
flera domsagor eller städer handlagts
inom särskilda län, hos Befallningshafvanden
i det län, der slutliga
handläggningen skett. För det ändamål
eger klaganden hos domhafvande
eller magistrat, som slutligen
; handlagt valfrågan, äska behörigt, protokollsutdrag,
hvilket genast eller
inom högst två dagar derefter bör
till klaganden utlernnas; och skall
häri, vid förlust af talan, sist inom
åtta dagar efter valförrättningens slut
ingifva sina besvär till Konungens
Befallningshafvande, som, på sätt i
11 § stadgas, lemnar vederbörande
tillfälle att sig förklara samt sist innan
nästa dags utgång, efter det den
för förklarings afgifvande bestämda
tid tilländalupit, sitt utslag i målet
utfärdar.

2. Den med Konungens Befallningshafvandes
utslag missnöjde eger
att, sist inom åtta dagar efter deraf
erhållen del, till Konungens Befallningshafvande
inlemna sina besvär,
stälda till Konungen, hvarefter med
målet vidare så förhålles, som ofvan
i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut,
hvarigenom af honom gjord afsägelse
af riksdagsmannauppdrag ej blifvit
godkänd, förfares i afseende derå,
om afsägelsen egt rum vid valtillfälle,
enligt mom. 1 i denna § och,
om afsägelsen efteråt skett hos Konungens
Befallningshafvande, enligt
inom. 2.

Höft.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera
Kammaren anmälan om de ledigheter
inom Kammaren, hvilka skola under
samma eller innan nästa låksdag genom
val fyllas, hvarefter Konungen
anbefaller Dess Befallningshafvande
föranstalta, att nya val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i
någondera Kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens
Befallningshafvande tillse och
föranstalta, att nytt val anstå,lies.

Hos Konungen göres af hvardera
Kammaren anmälan om de ledigheter
inom Kammaren, hvilka skola under
samma eller innan nästa riksdag genom
val fyllas, hvarefter Konungen
anbefaller Dess Befallningshafvande
föranstalta, att nya. val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i
någondera Kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens
Befallningshafvande, när den afgångne
tillhört Andra Kammaren, att föranstalta
om nytt val; och, dä den
afgångne varit ledamot af Första
Kammaren, att om ledigheten göra
anmälan hos Konungen, som förordnar
om nytt vals anställande.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtanden n:is 3 och 4 samt memorial
n:o 6.

Första Kammarens protokoll den 23 mars och den 2 april.
Andra Kammarens protokoll den 23 mars och den 2 april.

2:o) om ändring af § 51 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande, lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten
eller Statsrådet sammankallar
Riksdagen, fastställes tiden för dess
sammanträde efter 20:de och inom
30:de dagen från den, då kallelsen
blifvit. uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

1 de fäll, då Konungen eller Regenten
eller Statsrådet sammankallar

Riksdagen, fastställes tiden för dess
sammanträde efter I0:de och inom
30:de dagen från den, då kallelsen
blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 10.

Första Kammarens protokoll den 8 april.

Andra Kammarens protokoll den 8 april.

från riksdagen år 1893:

l:o) om ändring af §§ 51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (.Föreslagen lydelse:)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten
eller Statsrådet sammankallar
Riksdagen, fastställes tiden för dess
sammanträde efter sjunde och inom
tjugonde dagen från den, då kallelsen
blifvit uti allmänna tidningarna
kungjord.

§ 63.

Dessutom böra, för oförsedda händelser,
tvenne särskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning å
Riksgäldskontoret anvisas; den ena
att vara tillgänglig, då Konungen,
till rikets försvar eller andra högst
vigtiga och angelägna ändamål, sedan
hela Statsrådets tankar deröfver blifvit
inheintade, finner den vara oundvikligen
nödig; den andra att, vid
infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han Statsrådet in pleno hört |
och Riksdagen sammankallat. Riks- I
dagens förseglade anordning å sist- j
nämnda summa må ej förr brytas,
eller summan af Fullmägtige i Riks- j

Dessutom böra, för oförsedda händelser,
tvenne särskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning å
Riksgäldskontoret anvisas; den ena att
vara tillgänglig, då Konungen, till
rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela
Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundvikligen
nödig; den andra att, vid infallande
krig, af Konungen lyftas,
sedan Han Statsrådet in pleno hört
och Riksdagen sammankallat. Riksdagens
förseglade anordning å sistnämnda
summa må ej förr brytas,
eller summan af Fullmägtige i Riks -

Konstitutionsutskottes Memorial N:o 1.

gäld skontoret utbetalas, än sedan riks- J gäldskontoret utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit. i hufvud stadens ! dagskallelsen blifvit i allmänna tulkyrkor
vederbörlig (fn kungjord. j ningarna kungjord.

§ 91.

I den händelse 39 § omtalar, att
Konungen, efter företagen resa, utöfver
tolf månader ur riket bäfver,
sammankalle Regenten eller Statsrådet,
då det riksstyrelsen förvaltar,
genom öppet påbud Riksdagen, och
läte kallelsen inom femton dagar efter
berörde tids förlopp uti hufvudstadens
kyrkor samt skyndsamligen i de
öfriga delar af riket kungöra. Sedan
Konungen derom underrättad
blifvit, men Han ändock icke till
riket återkommit, tage Riksdagen den
författning om rikets styrelse, hvilken
Riksdagen nyttigast finner.

I den händelse 39 § omtalar, att
Konungen, efter företagen resa, utöfver
tolf månader ur riket blifver,
sammankalle Regenten eller Statsrådet,
då det riksstyrelsen förvaltar,
genom öppet påbud Riksdagen, och
läte kallelsen inom femton dagar
efter berörde tids förlopp uti allmänna
tidningarna kungöra. Sedan
Konungen derom underrättad blifvit,
men Han ändock icke till riket återkommit,
tage Riksdagen den författning
om rikets styrelse, hvilken Riksdagen
nyttigast iinner.

§ 93.

Då Konung dör och Tronföljaren \
ännu omyndig är, utfärde Statsrådet
kallelse ä Riksdagen, hvilken kallelse
inom femton daga]1 efter Konungens
död skall i hufvudstadens kyrkor och
vidare i riket kungöras. Riksdagen
ege, utan afseende på något den aflidne
Konungens testamente angående
riksstyrelsen, att förordna en, tre
eller fem förmyndare, som, intill dess
Konungen myndig blifver, regeringen
i Dess namn, efter denna grundlag,
må utöfva.

Då Konung dör och Tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde Statsrådet
kallelse å Riksdagen, hvilken kallelse
inom femton dagar efter Konungens
död skall i allmänna tidningarna
kungöras. Riksdagen ege, utan afseende
på något den afiidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen,
att förordna en, tre eller fem
förmyndare, som, intill dess Konungen
myndig blifver, regeringen i Dess
namn, efter denna grundlag, må utöfva.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 95.

Om, emot förmodan, Regenten eller
Statsrådet underläte att i de fall forell
fiende 91, 93 och 94 §§ omförmäla,
Riksdagen -genast sammankalla, då.
äligge det ovilkorligen rikets hofrätter
att, genom offentliga kungörelser,
underrättelse härom meddela,
på det Riksdagen må kunna sammankomma,
att sin och rikets rätt
iakttaga och skydda. Sådan Riksdag
sammanträder å trettionde dagen efter
den, då Regenten eller Statsrådet sist
bort kallelse dertill i hufvudstad ens
kyrkor låta kungöra.

Om, emot förmodan, Regenten eller
j Statsrådet underläte att i de fall,

nästföregående fyra §§ omförmäla,
Riksdagen genast sammankalla, dä

åligge det ovilkorligen rikets hofrätter
att, genom offentliga kungörelser,
underrättelse härom meddela,
på det Riksdagen må kunna sammankomma,
att sin och rikets rätt iakttaga
och skydda. Sådan Riksdag sammanträder
å tjugonde dagen efter den,
då Regenten eller Statsrådet sist bort
kallelse dertill kungöra.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial n:o 20

Första Kammarens protokoll den 24 mars.

Andra Kammarens protokoll den 24 mars.

Se jemväl 4:o) här nedan beträffande den ändring af §
33: 2 riksdagsordningen, som påkallas af den här
ofvan föreslagna ändrade lydelsen af § 95 regeringsformen.

2:o) om ändring af § 71 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

Hvarje lagtima Riksdag skall genom
fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera Kammaren inom sig utser
tjugofyra, välja Fulhnägtige att, jemlikt
särskilda reglementen, Riksbankens
och Riksgäldskontorets medel
och tillhörigheter förvalta. Desse
Fullmägtige skola i hvardera verket

{Föreslagen lydelse:)

Riksdagen skall genom fyratioåtta
valmän, af hvilka hvardera Kammaren
inom sig utser tjugofyra, välja
Fullmägtige att, jeinlikt särskilda reglementen,
Riksbankens och Riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter
förvalta. Fullmägtige skola i hvardera
verket vara sju och väljas ä

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

vara sju; egande ordföranden afgörande
röst, derest i frågor, som hos
Fullrnägtige komma under omröstning,
rösterne för två skiljaktiga meningar
utfalla lika. Valen ske medelst
slutna sedlar sålunda, att för
hvardera verket först utses den, som
bland Fullrnägtige skall blifva ordförande,
och sedan de öfrige sex;
tillkommande Fullrnägtige för hvardera
verket att sjelfve bland sig välja
en vice ordförande, att fora ordet
när hinder för ordföranden inträffar.

Hänvisning: Konstitutionsutsk
Första Kammarer
Andra Kammarei]

lagtima Riksdag för tiden från valet,
till dess sådant val under tredje
året derefter försiggått. Valen ske
medelst slutna sedlar. Ordförande
bland Fullrnägtige väljes särskildt.
Af de öfrige sex skola två årligen
afgå. Då på en gång val af samtlige
Fullrnägtige eger rum, bestämmes
genom lottning den ordning, i hvilken
Fullrnägtige,ordföranden undantagen,
skola afgå. Afgående Fullmägtig
kan återväljas. Hav Fullmägtig före
utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet
honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.
Då val af ordförande i någotdera
verket skall ega rum, utses denne
före öfrige Fullrnägtige. Val för
längre tjenstgöring stid verkställes före
val för kortare.

Fullrnägtige välje sjelfve bland sig
vice ordförande; egande den, som
bland Fullrnägtige förer ordet, afgörande
röst, derest i frågor, som
hos Fullrnägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga
meningar utfalla lika.

ttets utlåtande n:o 21.

5 protokoll den 8 april,
i protokoll den 8 april.

;{:o) om ändring af § 74 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 74.

Konungen ege ej magt, att fordra \ Frän den dag, dä, enligt beslut af
någon annan gärd, till utförande af \ Konungen i Statsrådet och efter ut -

Konstitutionsutskottets Memorial N:o l.

ett uppkommet krig, än det sammanskott
af födande varor, som uti en
landsort kan blifva erforderligt till
krigsfolks underhållande under tåg
eller marche, när de särskilda orter,
der detta tåg sker, icke förmå trupperna
med nödigt uppehälle förse.
Denna gärd skall dock genast med
penning ar afstå tsmed lende levererande
betalas efter defaststäld a markegång spris
och med förhöjning deruti till
hälften af deras belopp. Den må
icke äskas för trupper, som ä någon
ort blifva förlagda, eller under krigsrörelser
nyttjas, då trupperna böra
utur dertill samlade magasiner eller
förråd med deras behof varda försedde.

färdande af riksdagskallelse, rikets
krigsmagt eller någon del deraf stället(
på krigsfot, vare sig för upprätthållande
af rikets neutralitet, derest
den, vid krig mellan främmande
mag ter, af någon bland de krigförande
skulle hotas eller kränkas, eller
för afvärjande af ett befaradt eller
börjadt angrepp, och intill den dag,
dä krigsmagten skall återgå till fredsfot,
ege Konungen att i den ordning,
på det sätt och på de vilkor samt
med den skyldighet för staten till ersättning,
som bestämmas i särskild
af Konungen och Riksdagen samfäldt
stiftad, lag, låta aj ''kommuner
eller enskilda utfordra förnödenheter
och tjenstbarheter, som må vara att
i orten tillgå och som erfordras för
fyllande af sadana krigsmaqtens
oundgängliga behof, hvilka icke på
annat sätt kunna med tillräcklig
skyndsamhet tillgodoses.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 22.

Första Kammarens protokoll den 15 april.
Andra Kammarens protokoll den 15 april.

4:o) om ändring af § 49 regeringsformen samt §§ 2, 10, 20, 32, 33, 34,
37 och 45 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

Regeringsformen.

(Föreslagen lydelse:)

Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets

49.

; Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.
Den fördelas i två Kamrar,
hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen
stadgar. Kamrarne ega
i alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande Riksdagen i kraft af
denna grundlag sammankomma till
lagtima möte hvarje år den 15 Januari,
eller, om helgdag då inträffa]'',
dagen derefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar,
urtima Riksdag sammankalla.

Hos urtima Riksdag må endast förekomma
ärende, som föranledt Riksdagens
sammankallande eller af Konungen
eljest för densamma frarnlägges,
så ock hvad med dylikt ärende
står i oskiljaktigt sammanhang.

Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.
Den fördelas i två Kamrar,
hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen
stadgar. Kamrarne ega
i alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande Riksdagen i kraft af
denna grundlag sammankomma till
lagtima möte hvarje år den 8 Januari,
eller, om helgdag då inträffar,
dagen derefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar,
urtima Riksdag sammankalla.

Hos urtima Riksdag må endast förekomma
ärende, som föranledt Riksdagens
sammankallande eller af Konungen
eljest för densamma framlägges,
så ock hvad med dylikt ärende
j står i oskiljaktigt sammanhang.

Riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 2.

Lagtima Riksdag skall, i kraft af
rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda hvarje år
den 15 Januari eller, om helgdag då
inträffar, dagen derefter.

Urtima Riksdag sammankallas, då
Konungen så nödigt finner, äfvensom
i de fall, hvarom i regeringsformens
91, 92, 93 och 94 §§. förmäles. Hos
urtima Riksdag må endast förekomma
ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande
eller af Konungen eljest
för densamma framlägges, sä ock hvad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang.

Lagtima Riksdag skall, i kraft af
rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda hvarje år
den 8 Januari eller, om helgdag då
inträffar, dagen derefter.

Urtima Riksdag sammankallas, då
Konungen så nödigt finner, äfvensom
i de fall, hvarom i regeringsformens
91, 92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos
urtima Riksdag må endast förekomma
ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande
eller af Konungen eljest
för densamma framlägges, så ock hvad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o i.

För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt,
som, när valet verkstälts af landsting,
underskrifves af dess ordförande, med
kontrasignation af landstingets sekreterare,
och, då valet skett af stad,
undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande
jemte två af desse fullmägtige.
Fullmagterne böra hafva följande
lydelse:

»I kraft af----(lika med

motstående lydelse)-----.»

Ort och tid.

För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt, undershifven
för valkrets å landet af domhafvande11’
— för stad, som ensam sänder
riksdagsman, af stadens magistrat, —
och för valkrets, som består af flera
städer, af den magistrat, som valet
slutligen handlagt, Fullmagterne böra,
hafva följande lydelse:

Juli. till lutså. Prot. 1804. 3 Sami. 1

10.

För den, som blifvit till ledamot
i Första Kammaren utsedd, utfärdas
vid valförrättningens slut fullmagt i
två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas
åt den valde och det andra:
insändes till Justitie-departementet.
fullmagterne, som, när valet verkstälts
af landsting, under skr i fnas af
dess ordförande, med kontrasignation
af landstingets sekreterare, och, då
valet skett af stad, undertecknas af
stadsfullmägtiges ordförande jemte
två af desse fullmägtige, böra ''hafva
följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,
som af N. N. landsting (stadsfullmägtige
i N. N. stad) blifvit den
förrättadt, varder N. N. härigenom
befullmägtigad att för en tid
af nio år från nämnde dag vara ledamot
af Riksdagens Första Kammare.»
Ort och tid.

20.

För den, som blifvit utsedd till
ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt i tvä exemplar,
underskrifva för valkrets å landet af
domhafvanden, för stad, som ensam
sänder riksdagsman, af stadens magistrat,
och för valkrets, som består af
flera städer, af den magistrat, som
valet slutligen handlagt; och skall det
ma exemplaret öfverlemnas åt den

Il lift.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

»Vid riksdagsmannaval---

(lika med motstående lydelse)--

— —.» Ort och tid.

valde och det andra insändas till
.Justitie-departernentet. Fullmagterne
J böra hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den
I — — hållits i N. N. domsaga» (»N.

! N. valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad» (»städer»), »har
IN. N. blifvit utsedd till ledamot af
Riksdagens Andra Kammare för en
S tid af tre år, räknade från och med
i den'' 1 Januari nästkommande år»
i (eller om valet hållits till följd af
Konungens förordnande om nya val
I eller om riksdagsman eljest afgått
innan den tid, för hvilken han blifvit
! vald, tilländalupit: »för tiden till den

| 1 Januari år--»), »hvarom detta

länder till bevis och fullmagt.» Ort
och tid.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman
vald, skall, första gången
hån efter valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justitie-departementet,
eller den Konungen i hans
ställe förordnar, sin fullmagt till
granskning uppvisa å den dag Riksdagen
sammanträder eller, om riksdagsman
senare sig inställer, sa snart
derefter ske kan. Denna granskning,
som skall ske i närvaro af tre bland
Fullmägtige i Rikets bank och tre
bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
har till föremål att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, och skall vid
den riksdag, för hvilken nya val af

1. Innan Riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för Justitie-departementet,
eller den Konungen
i hans ställe förordnar, i
närvaro af tre bland Fullmägtige i
Rikets bank och tre bland Fullmägtige
i Riksgäldskontoret, granskning af de
till Justitie-departernentet inkomna,^ f or
Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter.
Denna granskning, som härtill
föremål att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall vara fulländad
sist å dagen före Riksdagens början.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

begge Kamrarnas eller enderas samtliga
ledamöter egt rum, vara inom
tre dagar fulländad, men vid andra
riksdagar samma, dag, då fullmagterne
uppvisas.

Sä snart fullmagterne undergått
den i mom. 1 af nästföregående §
föreskrifna granskning sam i! berättelse
om förloppet dervid blifvit af chefen
för Justitie-departementet, eller den i
hans ställe förordnad är, meddelad
Kamrarna, hvar i hvad dess ledadamöter
angår, hegäre hvardera Kammaren
ofördröjligen hos Konungen,
medelst deputation, talman och vice
talman, dem Konungen då för hvardera
Kammaren, bland dess ledamöter,
utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,
93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera.
Kammaren att, inom sig, välja
talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres i
hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdaga,r bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.

Sedan Riksdagen sammanträdt och
berättelse om förloppet af den i mom.
1 af nästföregående § föreskrifna
granskning blifvit af chefen för Justitie-departementet,
eller den i hans
ställe förordnad är, meddelad Kamrarna,
hvar i hvad dess ledamöter
angår, läte Konungen för hvardera
Kammaren tillkännagifva, hvilka
bland dess ledamöter förordnats till
talman och vice talman.

Då i något af de fall, som i 91,
92, 93 och 94 §§ regeringsformen
omförmälas, Riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera
Kammaren att, inom sig, välja
talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller
valde, efter thy ofvan sägs, föres i
hvardera Kammaren ordet af den
derstädes närvarande ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många
riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra ;
den af Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å femte söckendagen efter
riksdags början. På den tid skola
riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen eller, då
Han så för godt finner, Statsministern
eller annan Statsrådsledamot förer
ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen
meddela lagtima Riksdag berättelse
om hvad i rikets styrelse
sedan nästföregående lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit, äfvensom
till Riksdagen i två exemplar, deraf
ett tillställes hvardera Kammaren,
öfverlemna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof, innefattande
äfven förslag rörande sättet ,
att genom bevillningar fylla hvad
staten utöfver de ordinarie inkom- j
sterna erfordrar; men om Riksdagen
urtima är, kungöres för densamma
anledningen till dess sammankallande
och aflemnas de förslag och framställningar,
Indika skola blifva föremål
för Kamrarnas öfverläggningar;
Konungen dock obetaget att sedermera
äfven andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,
i Kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.

Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen efter
riksdags början. På den tid skola
riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, der Konungen eller, då
Han så för godt finner, Statsministern
eller annan Statsrådsledamot förer
ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen
meddela lagtima Riksdag berättelse
om hvad i rikets styrelse
sedan nästföregående lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit, äfvensom
till Riksdagen i två exemplar, deraf
ett tillställes hvardera Kammaren,
öfverlemna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof, innefattande
äfven förslag rörande sättet
att genom bevillningar fylla hvad
staten utöfver de ordinarie inkomsterna
erfordrar; men om Riksdagen
urtima är, kungöres för densamma
anledningen till dess sammankallande
och aflemnas de förslag och framställningar,
hvilka skola blifva föremål
för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen
dock obetaget att sedermera
äfven andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,
i Kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola,
inom åtta dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett
Statsutskott, ett Bevillningsutskott,
ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.
Dessa Riksdagens ständiga utskott
skola bestå: Konstitutionsutskottet af
tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af
sexton ledamöter, hvilka hvardera
Kammaren till halfva antalet inom
sig väljer antingen omedelbart eller,
om Kammaren så beslutar, genom
elektorer; ankommande på Kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant tinnes vara af nöden-, tillsätta
särskildt utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

1. Ä hvarje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett
Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

I ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.
Dessa Riksdagens ständiga utskott
skola bestå: Konstitutionsutskottet af
tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af
sexton ledamöter, hvilka hvardera
Kammaren till halfva antalet inom
sig väljer antingen omedelbart eller,
om Kammaren så beslutar, genom
elektorer; ankommande på Kamrarnas
sammanstämmande ''beslut att, när
sådant finnes vara. af nöden, tillsätta
särskildt utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts
behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

§ 45.

Alla utskott skola inom fyra dagar
från deri, då de blifvit utsedda, sammanträda.
De böra, så fort sig göra
låter, afgifva de yttranden, som på
dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger
å rad, utan laga förfall, från utskottets
sammanträden sig afhållit, bör
ordföranden hos vederbörande Kammare
sådant anmäla, på det annan

Alla utskott skola inom två dagar
från den, då de blifvit utsedda, sammanträda,
De böra, så fort sig göra.
låter, afgifva de yttranden, som på
dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger
å rad, utan laga förfall, från utskottets
sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande
Kammare sådant anmäla, på det

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

ledamot i utskottet må, i föreskrifven ! annan ledamot i utskottet må, i före
ordning, inväljas. skrifven ordning, inväljas.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 25.

Första kammarens protokoll den 22 april.

Andra kammarens protokoll den 25 april.

Stockholm den 5 februari 1894.

På utskottets vägnar:

0. BEKGIUS.

Stockholm 1894- Kungl. Boktryckeriet, P. A- Norstedt & Söner -