Konstitutionsutskottets Memorial N:o 12 (Betänkande 1891:Ku12 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 12.

N:o 12.

Ank. till lliksö. kansli den 8 mai 1891, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets memorial, angående anmäld anledning till
anmärkning mot statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Från Andra Kammaren har till utskottet remitterats en af herr
,S. A. Hedm inom kammaren anmäld anledning till anmärkning mot
statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, jemte ett af herr
Hedin jemväl aflemnadt försegladt konvolut, innehållande en skrift,
.deruti herr Hedin, med anledning af nedanintagna, utaf departementschefen
till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm aflåtna
embetsbref angående »en del expeditionskostnader för chefsfartyget
Drott under år 1888, som påförts Konungens och Kronprinsens hofförvaltningar»,
yrkar, »att konstitutionsutskottet måtte till Riksdagens
pröfning framlägga förslag till eu anmälan från Riksdagen till Kongl.
Maj:t, att Riksdagen önskar det Kongl. Maj:t ville ur statsrådet och
från embetet skilja statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet,
friherre von Offer, såsom den der sitt embete på obehörigt sätt utöfvat».

Omförmälda bref är af följande lydelse:

»Till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm.

Af de från marinförvaltningen meddelade uppgifter angående fördelningen
af 1888 års anslag till flottans öfningar synes framgå, att
för en del expeditioner med chefsfartyget Drott — bland andra den,
hvari Drott, med H. M. . Konungen ombord, deltog med den öfriga
Bih. till Ritset. Prof. 1891. 3 Sami. 12 Käft. (N:o 12).

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 12.

eskadern för att möta Tyska Kejsaren och den, som företogs under
rekognosceringsöfningarne i Stockholms skärgård under H. K. H. Kronprinsens
befäl — H. M. Konungens och H. K. H. Kronprinsens hofförvaltningar
påförts kostnader, hvilka bort af allmänna medel gäldas;
och har jag för rättelsers vidtagande härutinnan velat härå fästa Eder
uppmärksamhet så att, på sätt hittills egt rum, då H. M. Konungen
eller H. K. H. Kronprinsen i officiella ärenden eller för statsändamål
använda flottans fartyg, expeditionskostnaden, derest icke annorlunda
bestämmes, kommer att utgå af anslaget till flottans öfningar, men
deremot, då dessa fartyg af dem användas för enskilda ändamål, kostnaden
för bränsle (kol, olja och talg) samt lotspenningar äfvensom
andra utgifter för ändamål, som icke äro att hänföra till flottans öfningar,
påföras de särskilda hofförvaltningarne.

Stockholm den 13 mars 1889.

C. v. OTTER.

R. E. Eckerström.)'')

Efter öfvervägande af hvad rörande detta ärende förekommit, har
utskottet funnit den af herr Hedin anmälda anmärkning icke till någon
utskottets åtgärd föranleda,

hvilket utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 4 maj 1891.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservationer:

af herr Bergius, med hvilken herrar Alin, Behm, friherre von Essen, von
Strokirch, von Post och Gustaf Berg instämt:

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 12.

»Den Riksdagen jemlikt 107 § regeringsformen tillkommande
rätt att, om Riksdagen finner rikets väl det kräfva, hos Konungen
begära statsrådsledamots entledigande kan icke göras gällande i annan
händelse, än att anmärkning emot samme statsrådsledamot blifvit
af konstitutionsutskottet enligt nämnda paragraf framstäf. Vid detta
förhållande och då utskottet funnit den af herr Hedin mot chefen för
sjöförsvarsdepartementet anmälda anmärkning icke föranleda någon utskottets
åtgärd, är det för utöfvandet af Riksdagens pröfningsrätt i
förevarande ärende icke erforderligt, att utskottet lemnar Riksdagen
närmare redogörelse för hvad rörande ärendet förekommit; och finner
jag en sådan redogörelse icke heller ur någon annan synpunkt vara
behöflig eller ens berättigad. I följd häraf har jag ansett, att det embetsbref,
som föranledt herr Hedins ifrågavarande anmälan, icke bort
uti memorialet intagas;»

af herr Hedin, med hvilken herrar Elowson och Vahlin instämt:

»Den 13 mars 1889 har chefen för sjöförsvarsdepartementet friherre
C. von Otter aflåtit ett af expeditionschefen i departementet kontrasigneradt
»embetsbref» till chefen för flottans station i Stockholm,
innehållande förständigande för denne att vidtaga rättelse i den förment
origtiga åtgärd, hvarigenom Hans Maj:t Konungens och H. K. II.
Kronprinsens hofförvaltningar påförts utgifter, som, enligt chefens för
sjöförsvarsdepartementet till vederbörandes efterrättelse tillkännagifna
åsigt, bort af statsmedel bekostas. I följd häraf utfärdades af stationschefen
order om utbetalning till nämnda hofförvaltningar af sammanlagd!
11,951 kronor G8 öre.

Närmare upplysningar härom finnas i herr R. Anderssons reservation
vid senaste statsrevisionens berättelse (sid. 374), upplysningar, af Indika
bland annat inhemtas, hvad med Konungens och Kronprinsens sjöresor
»i officiella ärenden eller för statsändamål», enligt chefens för sjöförsvarsdepartementet
mening, bör förstås.

Det må visserligen vara ganska beklagligt, att den olagliga befallningen
åtlyddes af den myndighet, till hvilken den var stöld, och utan
tvifvel är stadgandet i riksdagsordningens 39 § 2 mom. härå tillämpligt;
här kunna dock förmildrande omständigheter anföras, såsom
okunnighet om grundlagens innehåll och en bland militärer ty värr ej ovanligförblandning
af lydnadspligten mot lag med undfallenhet mot öfverordnades
order eller önskningar. Deremot är det i långt högre grad
öfverraskande och beklagligt, och kan det ej i någon mån urskuldas,
att en ledamot af statsrådet antingen så illa känner eller så litet aktar
grundlagens bud, hvilka alls icke förläna Konungens rådgifvare någon

jKonstitutionsutskottets Memorial N:o 12.

beslutanderätt i något ens det allra ringaste ärende, att lian kunnat
tillåta sig att utfärda befallning om disposition af statsmedel. Exemplet
af en lagöfverträdelse är farligare, ju högre upp ifrån det kommer, om
den ej drabbas af någon ansvarspåföljd. Och i ett fall som detta beror
det af konstitutionsutskottet och Riksdagen, om den skall blifva
ansvarslös och uppmuntra till efterföljd»;

samt af herrar Ljungman, Bengtsson, Björkman, Boström, Dahn,
Johnsson och Wikstén.

Stockholm, K. L. Beckman, 1891.