Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1
Betänkande 1891:Ku1
Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.
1
N:0 1
Ank. till Eiksd. kansli den 23 februari 1891, kl. 10 f. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å hvilande förslag
till ändringar i grundlagarne.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen anmäla
de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod
såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Förslag
till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag.
Från riksdagen år 1889:
Om ändring af $ 23 riksdagsordningen.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kamma- Hvarje ledamot af Andra Kammaren
åtnjuter af statsmedel ersättning ren åtnjuter af statsmedel ersättning
för resekostnad till och från riksda- för resekostnad till och från riksdagen
gen samt arfvode af ett tusen två hun- samt arfvode af ett tusen två hundra
dra riksdaler för hvarje lagtima riks- riksdaler för hvarje lagtima riksdag
Bih. till Eiksd. Prot. 1891. 3 Sami. 1 Höft. (N-.o 1). 1
2
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:)
dag; dock att, när antingen Konungen
upplöser riksdag, innan den varit
fyra månader tillsammans, eller ledamot
af kammaren eljest afgår från sin
befattning under riksdagen, innan Sä
lång tid af dess sammanträde förflutit,
så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente
tio riksdaler, hvilket dock ej må Afstiga
sammanlagdt ett tusen två flundra
riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke
i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag flan utefllifver
vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.
(Föreslagen lydelse:)
dock att, när antingen Konungen upplöser
riksdag, innan den varit fyra
månader tillsammans, eller ledamot af
kammaren eljest afgår från sin befattning
under riksdagen, innan så lång
tid af dess sammanträde förflutit, eller
riksdagen sammanträder i följd deraf
att Konungen, med upplösande af
riksdag, förordnat om nya val, så
ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio riksdaler,
hvilket dock ej må öfverstiga
sammanlagdt ett tusen två flundra
riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke
i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag flan uteblifver
vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6.
Första Kammarens protokoll den 6 april.
Andra Kammarens protokoll den 8 april.
Från riksdagen år 1890:
Om ändring af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 6.
Första Kammarens ledamöter skola, 1. Första Kammaren skall bestå
för en tid af nio år, utses af lands- af ettflundrafemtio ledamöter, flviltingen
och stadsfullmägtige i de städer, ka för en tid af nio år utses af
som ej i landsting deltaga. Hvarje landstingen och stadsfullmägtige i de
landsting och sådan stad, som nu städer, som ej i landsting deltaga.
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
nämnd är, väljer, efter folkmängden 2. Hvarje landstingsområde och såinom
sitt område, eu riksdagsman för dan stad, som nu är nämnd, utgör
hvarje fullt tal af trettiotusen. Grår en valkrets, för hvilken, efter folkej
folkmängden upp till trettiotusen, mängden inom dess område, väljes
väljes dock en riksdagsman. en riksdagsman för hvarje fullt tal,
motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre
folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes
dock eu riksdagsman.
4. Derest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning af stadgandena
i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår
till etthundrafemtio, skola, för
ernående af detta antal, de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter
de tal, som enligt mom. 2
äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarne, vara berättigade
att hvardera välja ytterligare
en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje
valkrets, enligt ofvan angifna grunder,
eger utse, bestämmes hvart tionde
år af Konungen; och skall vid
tillämpning af den sålunda faststälda
ordningen iakttagas, att inskränkning
icke sker i vald riksdagsmans rätt
att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting
deltaga, må, så länge då gällande
ordning för valen länder till efterrättelse,
stadens rätt att utse riksdagsman
inträda allenast i det fall,
att ledighet uppstår i den valkrets,
staden förut tillhört.
4
Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.
(Nuvarande lydelse :)
§ 13.
(Föreslagen lydelse:)
1. Andra Kammarens ledamöter
väljas för en tid af tre år, räknade
från och med januari månads början
året näst efter det, under hvithet valet
skett.
2. Å landet, hvartill i fråga om
riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,
utses för hvarje domsaga en
riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt
dertill hörande städer, har större
folkmängd än fyratiotusen, varde
dock af Konungen, så vidt ske kan
häradsvis, indelad i två valkretsar,
som välja hvardera en riksdagsman.
3. I hvarje stad, som eger en folkmängd
af tiotusen eller mer, utses
en riksdagsman för hvarje fullt tal af
tiotusen. Ofriga städer skola första
gången af Konungen, och derefter
hvart tionde år af kammaren, ordnas,
så vidt ske kan länsvis, i särskilda
valkretsar, som hvardera utse en riksdagsman,
och skall hvarje sådan valkrets
innehålla en folkmängd af minst
sex tusen och högst tolf tusen.
1. Andra Kammaren skall bestå af
tvåhundratjugufem ledamöter, deraf
etthundrafemtio för landet och sjuttiofem
för städerna. Dessa ledamöter
väljas för en tid af tre år, räknade
från och med januari månads början
året näst efter det, under hvilket valet
skett.
2. A landet, hvartill i fråga om
riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,
utses för hvarje domsaga en
riksdagsman. Understiger domsagornas
antal etthundrafemtio, skola, för
ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,
de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis, indelas i
två valkretsar, som hvardera välja eu
riksdagsman. Of verstiger domsagornas
antal etthundrafemtio, skola, i den
mån sådant erfordras, angränsande
domsagor, som hafva minsta sammanlagda
folkmängden, förenas, två och
två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår
till eller öfverstiger en sjuttiofemtedel
af folkmängden i rikets alla
städer, väljes efter stadens folkmängd
en riksdagsman för hvarje fullt tal,
motsvarande en sjuttiofemtedel af städernas
folkmängd. Städer, med mindre
folkmängd än nu är sagdt, ordnas,
så vidt lämpligen ske kan länsvis,
i så många valkretsar, som, med
iakttagande af att hvardera utser eu
riksdagsman, erfordras för uppnående
• | Konstitutionsutskottets Memorial N\o 1. 5 af det i mom. 1 föreskrifna antal 4. Indelningen af omförmälda val-kretsar så ock riksdagsmännens antal |
Hänvisning: | Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 1. Första Kammarens protokoll den 8 mars. Andra Kammarens protokoll den 8 mars. |
Stockholm den 17 februari 1891.
På utskottets vägnar:
O. Bergius.
Bih. titt Riksd. Prof. i 891. 3 Samt. 1 Häft,
9