Konstitutionsutskottets Memorial Ko 20 (Betänkande 1893:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Memorial Ko 20.

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1893, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af återremiss af
utskottets utlåtande n:o 5 rörande väckt motion om ändrad
lydelse af 51 m. fl. §§ regeringsformen.

I motion n:o 154 har herr P. Waldenström föreslagit, att Riksdagen
måtte antaga följande förändrade lydelse af § 51 regeringsformen att hvila
till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar
Riksdagen, fastställes tiden för dess sammanträde efter 7:de och inom 30:de
dagen från den, då kallelsen blifvit kungjord i den tidning, hvari officiella
tillkännagifvanden höra meddelas allmänheten.

Kallelse tillställes ock ofördröjligen hvarje riksdagsman särskildt genom
post eller, der stor skyndsamhet är af nöden, genom telegram, som, derest
riksdagsman icke bor inom telegrambäringsområde, befordras till honom från
närmaste telegrafstation genom telefon eller ilbud.

Härjemte och under förutsättning, att detta ändringsförslag blefve
godkändt, har motionären ansett nödigt, att jemväl följande ändringar af

regeringsformen egde rum, nemligen:

i § 91 uteslutning af orden: »och läte — — —---kungöra»;

i § 93 uteslutning af orden: »hvilken — — —---kungöras»;

liih. till Riksd. Prot. 1893. 3 Sami. 9 Häft. (N:o 20,) 1

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 20.

i § 94 utbytande af orden: »i föregående §» mot »i § 51»; samt
i § 95 uteslutning af orden: »i hufvudstadens kyrkor».

I afgifvet utlåtande n:o 5 erinrade utskottet derom, att Riksdagen
sistlidet år såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett
förslag till grundlagsändring, enligt hvilken tiden för urtima riksdags sammanträde
skulle fastställas till efter 10:de och inom 30:de dagen från den,
då kallelsen blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord. Pa grund häraf och
då utskottet icke funnit sig öfvertygadt om behofvet af bestämmelser af den
art, som innefattas i senare momentet af motionärens förslag till ändring af
§51 regeringsformen, hemstälde utskottet, att motionen icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Vid behandlingen inom Riksdagens kamrar af detta utskottets utlåtande
har detsamma af båda kamrarne visats åter till utskottet.

Af den inom kamrarne förda diskussionen i ämnet har utskottet inh
em tat, att det ansetts vara af synnerlig vigt, att i vissa fall urtima riksdag
må kunna sammankallas till den första dag, då det är möjligt för Riksdagén
att sammanträda, samt att, då regeringsformens bestämmelser om såväl tiden
för urtima riksdags sammanträde som ock sättet för riksdagskallelsens kungörande
icke medgifva ett hastigt sammankallande af Riksdagen, dessa bestämmelser
ansetts böra så ändras, som frågans vigt krafvel''.

Med anledning häraf och då det tillika upplysts att, när norra stambanan
blifver färdigbyggd, äfven de mest aflägset boende riksdagsmännen
skola kunna infinna sig här i Stockholm å 7:de dagen efter riksdagskallelsens
utfärdande, får utskottet hemställa om sådan ändring af § 51 regeringsformen,
att .urtima riksdag må kunna sammanträda efter 7:de dagen från
det kallelse dertill blifvit i allmänna tidningarna kungjord. Ett antagande
af detta förslag torde hafva till följd att jemväl den tid, inom hvilken urtima
riksdag sist skall sammanträda, bör förkortas; och har utskottet ansett
lämpligt föreslå, att denna tid bestämmes till inom 20:de dagen från kallelsens
utfärdande. Beträffande de särskilda bestämmelser angående kungörelsesättet,
som innehållas i senare delen af motionärens förslag till ändring af § 51
regeringsformen, så har inom kamrarne icke något uttalande förekommit
derom, att sådana bestämmelser skulle vara behöfliga; och finner utskottet
för ty ej skäl att ^frånträda sin angående denna del af motionen förut afgifna
hemställan.

Den ändring, som sålunda föreslagits beträffande § 51 regeringsformen,
hai'' synts utskottet påkalla ändring af åtskilliga andra paragrafer i regeringsformen,
nemligen §§ 63, 91, 93 och 95. Med anledning af hvad motionären
i detta hänseende anfört, får utskottet anmärka, att § 51 regeringsformen
icke direkt föreskrifver, huru riksdagskallelsen skall kungöras, men att

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 20.

en sådan föreskrift deremot lemnas i §§91 och 93, samt att den i sistnämnda
§§ gifna tidsbestämmelsen »inom 15 dagar» afser icke riksdagens
sammanträde, utan kallelsen till urtima riksdag. Häraf torde framgå, att
ändringarna af §§ 91 och 93 regeringsformen icke kunna ske i den rigtning,
som af motionären angifvits, och att § 94 regeringsformen bör bibehållas
oförändrad.

Då § 95 regeringsformen stadgar att, derest regenten eller statsrådet
skulle underlåta att i de fall, hvarom i §§ 91, 93 och 94 förmäles, genast
sammankalla riksdagen, denna ändock skall efter kungörelser, som af hofrätterna
utfärdas, sammanträda å 30:de dagen efter den, då kallelse sist
bort af regenten eller statsrådet kungöras, samt denna tidsbestämmelse synts
utskottet stå i närmaste öfverensstämmelse med stadgandet i § 51 regeringsformen,
att urtima riksdag skall sammanträda inom 30:de dagen från kallelsens
kungörande, har utskottet ansett en förändring i sistnämnda § äfven böra
medföra motsvarande förändring af § 95 regeringsformen.

Öfriga af förslaget till ändring af § 51 regeringsformen föranledda
grundlagsändringar torde vara af beskaffenhet att icke behöfva särskilt
motiveras.

Härförutom har utskottet tagit i öfvervägande, huru vida icke vid den
ändring af § 95 regeringsformen, som sålunda torde ske, bestämmelse borde
gifvas derom, att äfven i det fall, att Konungen på grund af sjuklighet under
längre tid än tolf månader icke befattat sig med regeringsärendena, och
regenten eller statsrådet underlåtit att sammankalla riksdagen, underrättelse
härom skall af hofrätterna genom offentliga kungörelser meddelas. Under de
förhandlingar, som föregingo antagandet af 1810 års riksdagsordning, anmärktes
i afseende å nämnda grundlags 5 §, hvilken utgjorde en ordagrann
afskrift af § 92 regeringsformen, att det i nämnda §§ omförmälda fall af
Konungens sjuklighet äfven bort upptagas bland dem, som utmärktes i den
från § 95 regeringsformen hemtade § 10 riksdagsordningen. Konstitutionsutskottet
förklarade i anledning af denna anmärkning, att den tid för
Konungens sjuklighet, hvarom § 5 förmälde, ej kunde hänföras till de allmänt
kända och bestämda fall, i Indika riksdagskallelse enligt § 95 regeringsformen
utfärdas. Denna förklaring finner utskottet emellertid vara så långt
ifrån bevisande, att utskottet icke kan inse, hvarför förhållandet skall vara
annorlunda, när under Konungens sjuklighet statsrådet eller regenten uraktlåtit,
att, såsom i § 92 regeringsformen är föreskrifvet, sammankalla riksdagen,
än när slik uraktlåtenhet eger rum under Konungens utrikes vistelse;
och får utskottet alltså föreslå sådan ändring af § 95 regeringsformen, att
deri lemnas hänvisning äfven till det i § 92 regeringsformen omförmälda fall.

4 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 20.

I enlighet med hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte i anledning af herr Waldenströms
motion antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§
51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling:

(Nuvarande lydelse:)

I de fall, då Konungen ellerRegenten
eller Statsrådet sammankallar Riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde
efter 20:de och inom
dagen från den, då kallelsen blifvit
uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

Dessutom böra, för oförsedda händelser,
tvenne särskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning å
Riksgäldskontor anvisas; den ena att
vara tillgänglig, då Konungen, till
rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela
Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundvikligen
nödig; den andra att, vid infallande
krig, af Konungen lyftas, sedan Han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen
sammankallat. Riksdagens förseglade
anordning å sistnämnde summa må ej
förr brytas, eller summan af Fullmägtige
i Riksgäldskontor utbetalas,
än sedan riksdagskallelsen blifvit i
hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

(Föreslagen lydelse:)

51.

I de fall, då Konungen eller Regenten
eller Statsrådet sammankallar Riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde
efter sjunde och inom tjugonde
dagen från den, då kallelsen
blifvit uti allmänna tidningarna kungjord.

63.

Dessutom böra, för oförsedda händelser,
tvenne särskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning ä
Riksgäldskontor anvisas; den ena att
vara tillgänglig, då Konungen, till
rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela
Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundvikligen
nödig; den andra att. vid infallande
krig, af Konungen lyftas, sedan Han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen
sammankallat. Riksdagens förseglade
anordning å sistnämnde summa må ej
förr brytas, eller summan af Fullmägtige
i Riksgäldskontor utbetalas,
än sedan riksdagskallelsen blifvit i
allmänna tidningarna kungjord.

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 20.

(Nuvarande lydelse:)

I den händelse 39 § omtalar, att
Konungen, efter företagen resa, utöfver
tolf månader ur riket blifver, sammankalle
Regenten eller Statsrådet, då
det riksstyrelsen förvaltar, genom
öppet påbud Riksdagen, och läte kallelsen
inom femton dagar efter berörde
tids förlopp uti hufvudstad ens kyrkor
samt skyndsamligen i de öfriga delar
af riket kungöra. Sedan Konungen
derom underrättad blifvit, men Han
ändock icke till riket återkommit, tage
Riksdagen den författning om rikets
styrelse, hvilken Riksdagen nyttigast
finner.

Då Konung dör och Tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde Statsrådet
kallelse å Riksdagen, hvilken kallelse
inom femton dagar efter Konungens
död skall i hufvudstadens kyrkor och
vidare i riket kungöras. Riksdagen
ege, utan afseende på något den aflidne
Konungens testamente angående
riksstyrelsen, att förordna en, tre eller
fem förmyndare,som,intilldess Konungen
myndig blifver, regeringen i Dessnamn,
efter denna grundlag, må utöfva.

(Föreslagen lydelse:)

91.

I den händelse 39 § omtalar, att
Konungen, efter företagen resa, utöfver
tolf månader ur riket blifver, sammankalle
Regenten eller Statsrådet, då
det riksstyrelsen förvaltar, get? om
öppet påbud Riksdagen, och läte kallelsen
inom femton dagar efter berörde
tids förlopp uti allmänna tidningarna
kungöra. Sedan Konungen derom
underrättad blifvit, men Han ändock
icke till riket återkommit, tage Riksdagen
den författning om rikets styrelse,
hvilken Riksdagen nyttigast
finner.

93.

Då Konung dör och Tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde Statsrådet
kallelse å Riksdagen, hvilken kallelse
inom femton dagar efter Konungens
död skall i allmänna tidningarna kungöras.
Riksdagen ege, utan afseende
på något den aflidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen, att
förordna en, tre eller fem förmyndare,
som, intill dess Konungen myndig
blifver, regeringen i Dess namn, efter
denna grundlag, må utöfva.

§ 95.

Om, emot förmodan, Regenten eller Om, emot förmodan, Regenten eller
Statsrådet underläte att i de fall, före- Statsrådet underläte att i de fall, nästgående
91, 93 och 94 §§ omförmäla, föregående fyra §§ omförmäla, RiksRiksdagen
genast sammankalla, dä dagen genast sammankalla, då åligge
åligge det ovilkorligen rikets hofrätter det ovilkorligen rikets hofrätter att,
Bih. till Riksd. Prof. 1893. 3 Sami. 9 Höft. 2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 20.

(Nuvarande lydelse:)

att, genom offentliga kungörelser, underrättelse
härom meddela, på det
Riksdagen må kunna sammankomma,
att sin och rikets rätt iakttaga och
skydda. Sådan riksdag sammanträder
å trettionde dagen efter den, då Regenten
eller Statsrådet sist bort kallelse dertill
i hufvudstadens kyrkor låta kungöra.

Stockholm den 21 mars 1893.

(Föreslagen lydelse:)

genom offentliga kungörelser, underrättelse
härom meddela, på det Riksdagen
må kunna sammankomma, att
sin och rikets rätt iakttaga och skydda.
Sådan riksdag sammanträder å tjugonde
dagen efter den, då Regenten
eller Statsrådet sist bort kallelse dertill
kungöra.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservation

aP herr Bergius, som ansett, att, skäl icke förefunnits att föreslå förändring
af den tid, inom hvilken urtima riksdag enligt § 51 regeringsformen
sist skall; sammanträda eller af den i § 95 regeringsformen föreskrift^ tid
för Riksdagens sammanträde.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1893.