Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 (Betänkande 1968:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition
med förslag till partiell författningsreform m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas tre propositioner, nämligen

1) proposition nr 27 med förslag till partiell författningsreform;

2) proposition nr 87 med förslag till förlängning av det provisoriska valsystemet
för andrakammarvalen och till vissa ändringar i vallagarna; samt

3) proposition nr 92 med förslag till vissa grundlagsändringar.

Vidare behandlas i betänkandet 50 motionsärenden, dels vissa från allmänna
motionstiden, dels följdmotioner till propositionerna ävensom en till
utskottet hänvisad punkt i redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation,
avseende rösträttsåldern.

Slutligen framlägger utskottet i betänkandet vissa förslag med begagnande
av sin initiativrätt.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Proposition nr 27

Propositionen innebär ett fullföljande av den uppgörelse i författningsfrågan
som träffades våren 1967 mellan representanter i grundlagberedningen
för de fyra stora politiska partierna. På alla politiskt väsentliga
punkter föreslås i propositionen samma lösningar som grundlagberedningen
förordat.

1 propositionen föreslås sålunda att tvåkammarriksdagen skall ersättas
med en enkammarriksdag bestående av 350 ledamöter. Samtliga ledamöter
skall utses i direkta val. Den ordinarie valperioden för riksdagen skall vara
tre år, och treåriga valperioder föreslås också för landsting samt stads- och
kommunalfullmäktige. Riksdags- och kommunalvalen skall äga rum samma
dag (gemensam valdag).

För valen till riksdagen föreslås ett nytt proportionellt valsätt. Detta är
så konstruerat att partiernas representation i riksdagen skall bli proportionell
mot deras resp. röstsiffror i hela landet. Av de 350 mandaten i riksdagen
skall 310 fördelas inom valkretsarna medan återstående 40 mandat skall
användas för att utjämna de avvikelser från riksproportionaliteten som kan
uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. För att motverka långtgående
partisplittring i riksdagen har valsystemet försetts med vissa spärrar mot
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

småpartier. Huvudregeln är att endast parti som har fått minst 4 % av rösterna
i hela landet får delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster
skall dock få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst
12 % av rösterna.

Alla mandaten i riksdagen förutsätts komma att bli besatta med kandidater
som nominerats lokalt i valkretsarna. Något bostadsband skall emellertid
inte finnas.

Samtidigt med övergången till enkammarriksdag skall enligt förslaget införas
bestämmelser om misstroendeförklaring och entledigande av statsråd,
vilka innebär att regeringens parlamentariska ansvar blir grundlagfäst.
En majoritet av riksdagens ledamöter skall kunna avge misstroendeförklaring
mot regeringen eller mot enskilt statsråd med verkan att den
som drabbas av förklaringen måste avgå om inte nyval till riksdagen utlyses
inom en vecka från förklaringen.

I annat fall än då misstroendeförklaring har avgetts skall statsråd entledigas
när statsministern begär det. Om statsministern avgår eller avlider,
skall övriga ledamöter av regeringen entledigas.

Nyval till riksdagen skall anordnas när statsministern begär det. Anordnas
nyval skall det ankomma på regeringen att avgöra om pågående riksdagssession
skall fortsätta eller avbrytas i avbidan på utgången av nyvalet.

I propositionen läggs också fram förslag om vissa ändringar i riksdagens
arbetsformer. Bl. a. föreslås ändringar beträffande antalet ledamöter i utskotten
och inrättande av ett fjärde lagutskott. Antalet ledamöter i utrikesnämnden
skall enligt förslaget minskas till nio och i samband därmed skall
den nuvarande personalunionen mellan utrikesnämnden och utrikesutskottet
upphävas. Riksdagens vårsession skall i undantagsfall kunna förlängas
till den 15 juni, och höstsessionen skall kunna börja något tidigare än hittills.
Vissa debattrestriktioner införs vid riksdagens överläggningar och
talmannen skall i viss utsträckning kunna bestämma ordningen mellan talarna
i riksdagens debatter.

Ytterligare föreslås i propositionen nyheter beträffande valförfarandet.
Vid de val som förrättas samma dag skall användas valsedlar med olika färg
för olika slag av val — gula valsedlar för riksdagsval, blå för landstingsval
samt vita för städs- och kommunalfullmäktigval. Papper till valsedlar skall
tillhandahållas kostnadsfritt genom statens försorg. Vissa uppmjukningar
skall enligt förslaget göras i vallagarnas bestämmelser om kassation av valsedlar
på grund av felaktig utformning eller på grund av misstag från väljarnas
sida i samband med valförrättningen.

Författningsreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Det innebär
att det första valet till enkammarriksdagen kommer att hållas samtidigt
med de allmänna kommunalvalen i september 1970.

Författningsförslagens lydelser framgår av bilagorna 2 och 3.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

Proposition nr 87

I propositionen föreslås bl. a. att det proportionella valsystem med jämkad
mldatalsmetod och kartellförbud som provisoriskt tillämpats vid andrakainmarvalen
sedan år 1952 skall tillämpas även vid andrakammarvalen hösten
1968. Vidare föreslås för samma val provisoriska regler om valsedels ogiltighet
i syfte att förebygga onödig kassation i vissa kommuner där kommunalval
kommer att hållas samtidigt med andrakammarvalen. Propositionen
innehåller också förslag om ändringar i vallagstiftningen för att göra det
möjligt för sådana röstberättigade som är intagna i eller tjänstgör på kriminalvårdsanstalt
att i större utsträckning än nu delta i val.

Slutligen föreslås i propositionen vissa ändringar i gällande bestämmelser
om valdistriktsindelningen och om ansvaret för kostnaderna för röstkortsblanketter.

Lagförslagen är intagna i bilaga 4.

Proposition nr 92

I propositionen föreslås att rösträttsåldern vid val till riksdagen skall sänkas
med ett år. Rösträtt skall således inträda året efter fyllda 19 år.

I valbarhets- och behörighetsvillkoren för riksdagsledamöter föreslås ändringar
och förenklingar. Den särskilda valbarhetsåldern, 23 år, skall enligt
förslaget slopas. För uppdrag som riksdagsledamot skall i framtiden inte
krävas annat än att vederbörande är svensk medborgare och myndig.

Vidare innehåller propositionen förslag som innebär att postmedlens nuvarande
karaktär av bevillning upphör och att postavgifterna i princip skall
bestämmas av Ivungl. Maj :t.

Riksdagens lönedelegation föreslås få befogenhet att på riksdagens vägnar
godkänna förslag till lönegradsplacering m. m. även för vissa högre tjänster
i statsförvaltningen som inte är föremål för förhandlingsöverenskommelse.

Slutligen föreslås att i grundlagarna införs regler om luir expeditioner
skall undertecknas i Konungens ställe i sådana undantagssituationer då
statsrådets ledamöter skall föra riksstyrelsen.

Författningsförslagen framgår av bilagorna 2, ö och 6.

Motionernas huvudsakliga innehåll

I bilaga 1 intas en förteckning över motionerna med angivande av samtliga
motionärers namn och partitillhörighet samt yrkandenas avfattning.
Här ges endast korta sammanfattningar av motionernas huvudsyften. Numreringen
här är densamma som i bilaga 1. Till dessa nummer hänvisas
också i utskottets yttrande och hemställan liksom i reservationerna.

1) 1:209 och 11:267 avser en närmare reglering av den kommunala
kompetensen.

4 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2) I: 211 och II: 268 avser sänkning av rösträttsåldern till året efter fyllda
18 år.

3) I: 450 och II: 562 avser en utredning om åtgärder för att stärka den
kommunala demokratin.

4) 1:508 och 11:645 avser att riksdagsstadgans föreskrifter om krigsdelegationens
uppgifter i fredstid skall upphävas.

5) 1: 513 och II: 640 avser att en enkammarreform skall bygga på skilda
riksdags- och kommunalval, fyraåriga mandatperioder och nuvarande valmetod
samt träda i kraft 1973.

6) I: 514 och II: 637 har samma syfte som 2).

7) I: 515 och II: 639 avser utredning och förslag om sänkning av valbarhetsåldern.

8) 1:516 och 11:641 avser en total översyn av kommunallagarna sedan
pågående utredningsarbete på området slutförts.

9) I: 517 och II: 638 avser sänkning av rösträtts- och valbarhetsåldrarna
till året efter fyllda 18 år.

10) I: 756 avser en vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens
roll i 1970 års valrörelse.

11) I: 757 och II: 987 avser översyn av reglerna om vem som får inneha
statsrådsämbete.

12) 1:758 och 11:989 avser att arbetet på en total författningsreform
skall bedrivas med skyndsamhet.

13) 1: 759 och II: 964 avser att vårsessionens avslutande inte skall kunna
uppskjutas utöver nuvarande slutdag.

14) 1:760 och 11:975 avser att statsråd skall kunna själv begära entledigande,
oberoende av statsministern.

15) 1:761 och 11:991 avser ett lägre antal ordinarie utskottsplatser i
enkammarriksdagen.

16) I: 762 och II: 992 tar upp reglerna om hur man skall avveckla den
situation där samma person valts i flera valkretsar eller för flera partier.

17) I: 763 och II: 969 avser att talmannen i enkammarriksdagen inte
skall ha rösträtt och att ersättare skall ingå på hans plats i riksdagen.

18) I: 764 och II: 968 avser att ledamotsantalet i enkammarriksdagen
skall fastställas till 300.

19) I: 765 anknyter till 5) och avser avslag på proposition nr 27 om inte
reformens ikraftträdande uppskjuts till 1973.

20) I: 766 och 11:972 avser att folkmängden och inte antalet röstberättigade
skall ligga till grund för mandatfördelningen mellan valkretsarna.

21) 1: 767 och 11:967 avser att riksdagsstadgans föreskrifter om krigsdelegationens
uppgifter i fredstid skall intas i grundlag.

22) I: 768 och 11:971 avser att en regel om att varje valkrets skall ha
minst tre mandat skall bibehållas.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

23) I: 885 och II: 1142 avser underlättande av valdeltagande för dem som
är intagna på allmänna anstalter för alkoholmissbrukare.

24) 1:886 och II: 1141 avser att det provisoriska valsystemet för andrakammar-
och kommunalvalen skall göras definitivt för alla sådana val.

25) 1:897 och 11:1157 avser att rätten att fastställa postavgifter inte
skall delegeras till postverket före ställningstagandet till resultaten av
1961 års affärsverksutredning.

26) 1:898 och 11:1158 avser avslag på förslaget att upphäva postmedlens
karaktär av bevillning.

27) I: 899 och 11:1159 har samma syfte som 2).

28) 1: 900 och II: 1156 har samma syfte som 26).

29) 1:901 och II: 1196 avser grundlagsändring som klargör att rösträtten
är oberoende av bosättning i riket.

30) II: 141 avser att förbud mot att tala från manuskript skall försöksvis
prövas under årets höstsession.

31) II: 646 avser att den som har rösträtt även skall vara valbar.

32) 11:648 avser att enkammarriksdagens ledamotsantal skall fastställas
till 290.

33) II: 965 avser att gemensam valdag med treårsintervaller skall antas
som provisorium och att en parlamentarisk arbetsgrupp skall tillsättas för
övervägande av den kommunala demokratins problem.

34) 11:966 avser en översyn av reglerna om tagande och återtagande av
initiativ i riksdagen.

35) 11:970 avser att riksdagen skall få rätt att besluta om generella
debattrestriktioner.

36) II: 973 tar upp samma fråga som 16).

37) 11:974 avser förslag till regler, innebärande att poströsterna medtas
i den preliminära röstsammanräkningen.

38) II: 976 avser en spärr mot småpartier, innebärande krav på 3 % av
rösterna i riket för mandattilldelning, samt en utsträckning av den allmänna
motionstiden.

39) 11:977 avser att mandatperioderna för kommunernas styrelser och
nämnder skall sammanfalla med dem för de beslutande församlingarna.

40) II: 978 har samma syfte som 18).

41) II: 979 avser ändrad lydelse av 4 § regeringsformen om förhållandet
mellan konung och statsråd samt bibehållande av kontrasignationsplikten.

42) 11:980 avser att riksdagens sekreterare och kansli skall anges i riksdagsordningen.

43) II: 981 avser förslag till nytt valsystem som gynnar personval.

41) II: 982 tar upp vissa frågor rörande rätten att förordna om nya val
o:ii avbryta riksdagens arbete.

45) II: 983 avser en spärr mot småpartier, innebärande krav på 3 % av

6 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

rösterna i riket för mandattilldelning, samt att parti som fått 12 % av rösterna
i en valkrets skall kunna få även utjämningsmandat.

46) II: 984 avser skilda riksdags- och kommunalval samt fyraåriga mandatperioder.

47) 11:985 avser att nuvarande valmetod skall bibehållas.

48) 11:986 avser att regeringens praxis att inhämta yttranden från regeringsrätten
skall ges grundlagsstöd.

49) II: 988 avser att rätten att förordna om nyval skall avskaffas.

50) II: 990 avser en parlamentarisk utredning om den kommunala demokratins
problem vid införande av gemensam valdag.

Av dessa motioner har 1)—9) och 30)—32) väckts under allmänna motionstiden,
10)—22) och 33)—50) i anledning av proposition nr 27, 23)
och 24) i anledning av proposition nr 87 samt 25)—29) i anledning av proposition
nr 92.

Utskottsinitiativens huvudsakliga innehåll

Utskottet föreslår till en början nya grundlagsregler om konstitutionsutskottets
granskningsuppgifter i nära anslutning till författningsutredningens
förslag. Det skall åligga utskottet att granska statsrådens ämbetsutövning
och regeringsärendenas handläggning. Riksdagens ledamöter och
övriga utskott skall kunna påkalla granskning i uppgivna hänseenden genom
skriftlig anmälan till konstitutionsutskottet. Detta skall årligen, ävensom
eljest om skäl föreligger, meddela riksdagen vad det vid sin granskning
funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen skall äga göra framställning
till regeringen i anledning av utskottets meddelanden.

I anslutning till de förra året beslutna reformerna beträffande riksdagens
ombudsmannaämbeten föreslår utskottet ändrade regler om ställföreträdare
för ombudsmännen. Dessa skall inte längre vara personliga utan
väljas till erforderligt antal, var och en för sin fyraårsperiod fristående
från ombudsmännens valperioder.

Även förra årets reformer beträffande riksdagens revisorer liar föranlett
förslag till grundlagsändringar. Uppgiften anges som att granska statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, utan särskilt angivande av riksbanken
och riksgäldskontoret. Mandatperioden föreslås fastställd till tre
år. Ordförande och vice ordförande skall väljas av riksdagen. De nuvarande
bestämmelserna om revisorernas anmärkningar skall ersättas med
en hänvisning till föreskrifter som riksdagen utfärdar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagens krigsdelegation skall kunna tråda
i riksdagens ställe vid omedelbar krigsfara, om statsministern och minst
två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter är ense därom. Vidare
föreslås att de personliga suppleanterna för delegationens ledamöter skall
avskaffas och ersättas med befogenhet för delegationen, då den trätt i riksdagens
ställe, att inkalla annan ledamot av riksdagen alt ingå i delegationen
om ledamot avlider eller får varaktigt förfall.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 7

Utskottet föreslår i övrigt bl. a. att 80 § riksdagsordningen, som indirekt
berör riksdagens personal- och förvaltningsorganisation, skall förenklas så
att den inte ingår på detta ämne och att riksdagen skall besluta att en utredning
om personal- och förvaltningsorganisationen i enkammarriksdagen
skall tillsättas av talmanskonferensen våren 1969.

Utskottet

Det förslag till partiell författningsreform som behandlas i detta betänkande
syftar till djupgående förändringar av den svenska demokratins
funktionssätt. Den genom 1866 års representationsreform tillskapade tvåkammarriksdagen
föreslås ersatt av en enkammarriksdag. Valen till denna
skall samordnas med valen till landstingen och de kommunala fullmäktigförsamlingarna
på gemensam valdag. Mandatperioden för den nya riksdagen
liksom för landstingen och fullmäktige föreslås bli tre år. Det provisoriska
valsystem, som sedan 1952 tillämpats vid valen till andra kammaren
och som bl. a. innebär att mandatfördelningen sker i slutna valkretsar,
föreslås ersatt med ett nytt system som bereder riksproportionell representation
för de deltagande partierna med en spärr mot småpartier, innebärande
krav på viss minsta röstandel i hela riket för mandattilldelning.
Den nya riksdagen kommer att få delvis andra arbetsvillkor än de nuvarande
kamrarna. Den föreslås få 350 ledamöter vilket medför bl. a. att vissa
möjligheter till tidsbegränsning av anföranden får öppnas och att utskottsorganisationen
underkastas vissa justeringar. Utöver dessa reformer föreslås
att parlamentarismens grundsatser skall bringas till uttryck i grundlagarna.
I viss utsträckning innebär dessa förslag endast en kodifiering av
vad som redan nu uppfattas som konstitutionell praxis, men flera nyheter
föreslås också, främst införande av misstroendeförklaring som en form för
utkrävande av regeringens parlamentariska ansvar.

Reformförslagen har föregåtts av ett mångårigt utredningsarbete och
omfattande förhandlingar mellan de stora politiska partierna. Redan 1954
tillsattes författningsutredningen med uppgiften att utifrån en samlad översyn
av demokratins funktionsproblem företa en modernisering av vår författning.
Under arbetets gång nådde utredningen uppfattningen, att detta
uppdrag inte kunde fullgöras med reformförslag inom gällande grundlagars
ram utan att en helt ny författning måste utarbetas. Ett förslag därtill framlades
i fyra betänkanden 1963. Efter remissbehandlingen av dessa samt
överläggningar mellan de stora politiska partierna nåddes småningom enighet
om att förslaget inte utan överarbetning kunde läggas till grund för en
reform och att det vidare arbetet på frågan borde bedrivas i etapper, med
sikte på att om möjligt förelägga detta års riksdag ett första större relormförslag,
omfattande i huvudsak de ämnen som upptagits i det nu förelig -

8 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 196S

gande. På våren 1966 tillsattes grnndlagberedningen för att besörja det fortsatta
utredningsarbetet, och ett år senare framlade denna ett betänkande
med förslag till partiell författningsreform. Detta har efter remissbehandling
i allt väsentligt lagts till grund för det av regeringen nu framlagda förslaget.

Inom grundlagberedningen har enighet uppnåtts utom på två punkter.
En ledamot har reserverat sig till förmån för ett lägre ledamotsantal för den
nya riksdagen och en annan mot att rätten att förordna om nyval till riksdagen
föreslås bibehållen. Beredningen har bedrivit sitt arbete i nära kontakt
med de stora politiska partierna för att försäkra sig om en så bred
anslutning som möjligt till de framlagda förslagen. Den enighet som slutligen
uppnåtts har inte varit lättvunnen. I vissa delar liar beredningens förslag
fått karaktären av en kompromiss mellan skilda ståndpunkter.

En förutsättning för att en så vittgående författningsreform som den
föreslagna skall kunna genomföras är att den vinner stöd av en klar majoritet
inom samtliga de stora politiska partierna. Det är nödvändigt att så
långt möjligt söka vinna enighet kring demokratins funktionssätt och de
skilda åsiktsriktningarnas arbetsvillkor och begränsa meningsbrytningarna
till de politiska sakfrågorna. Det kan konstateras att erforderlig förankring
idag endast kan uppnås för en författningsreform som bygger på de av
grundlagberedningen utarbetade principerna. Ett förkastande av dessa eller
av någon väsentlig del i förslaget, vilket måste betraktas som en sammanhängande
helhet, innebär därför att en större reform av vårt statsskick får
uppskjutas på obestämd, sannolikt ganska lång tid.

Det följer av det sagda att utskottets granskning haft delvis andra förutsättningar
i detta ärende än som vanligen är fallet. Utskottet har haft att
först ta ställning till förslagets principer i stort och som en helhet. Om detta
ställningstagande utfallit negativt, hade en vidare detaljgranskning varit
ändamålslös, då något alternativt förslag, som haft bättre utsikter att vinna
allmän anslutning, inte kunnat framläggas. Då ställningstagandet utfallit
positivt, har det varit utskottets uppgift att sakgranska de framlagda författningsförslagen
i deras detaljer men med begränsningen, att utskottet
inte kunnat framföra ändringsförslag som rubbat huvudprinciperna.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka det framlagda förslagets huvudprinciper.
De skiljaktigheter i bedömningen av de olika leden i förslagen,
som framkommit i den tidigare debatten i frågan, har givetvis kommit till
synes även inom utskottet. Det saknas anledning att här utveckla den argumentering
som förts för olika uppfattningar om förslagets skilda delar. Den
redovisning av synpunkter och ståndpunkter, som lämnats av grnndlagberedningen
och av departementschefen, är tillfyllest och täcker även utskottets
överläggningar. Utskottet begränsar sig därför till att i korthet uttala,
att det vid en samlad bedömning av det framlagda förslaget, av de fördelar
och nackdelar som från skilda utgångspunkter kan anses följa av dess

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

antagande, ansett dess genomförande innebära en betydande vinning för
den svenska demokratins funktionssätt.

Om förevarande förslag genomförs, har den första stora etappen på en
total författningsreform slutförts. Inom grundlagberedningen pågår fortsatta
överväganden i syfte att utarbeta en helt ny författning. I motionerna
I. 758 och II: 989 (nr 12 i förteckningen) hemställs att riksdagen i detta
sammanhang uttalar, att det vidare reformarbetet bör bedrivas med skyndsamhet
så att nya grundlagar, som underlättar för statsmakterna att effektivt
verka i en fördjupad demokrati, skall kunna antas utan dröjsmål. Motionärerna
anför en rad frågor och synpunkter som de finner böra beaktas
i detta sammanhang. Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om
att det vidare arbetet på en total författningsreform bedrivs med all den
skyndsamhet som uppgiftens karaktär medger. Detta sker också genom
grundlagberedningen. Uppgiften är emellertid otvivelaktigt stor och vansklig.
Det kan förväntas att de frågor och synpunkter som motionärerna framfört
kommer att bli behandlade. Utskottet finner med hänsyn härtill inte
anledning till något särskilt initiativ från riksdagens sida beträffande grundlagberedningens
vidare arbete.

I det följande kommer utskottet att närmare redogöra för förslagets innebörd
i de väsentliga sakfrågorna samt redovisa sin granskning av enskildheterna
i detsamma och av väckta följdmotioner. I detta sammanhang upptar
utskottet även till behandling proposition nr 87 med vissa förslag beträffande
vallagarna, proposition nr 92 med förslag till vissa ytterligare grundlagsändringar,
följ dmotioner till dessa propositioner samt några under den
allmänna motionstiden väckta motioner. Utskottet framlägger också på
eget initiativ vissa förslag till grundlagsändringar.

Den gemensamma valdagen och den kommunala demokratin

Det valtekniska sambandet mellan riksdagsvalen och de kommunala valen
ar det led i det nu upptagna frågekomplexet som mest stått i centrum för
meningsbrytningarna i författningsdebatten. Valens samordning till gemensam
valdag har visat sig utgöra den enda lösning som kunnat vinna anslutning
från de skilda åsiktsriktningarna. Den har inte från något håll framförts
som ett önskemål i första hand men har befunnits utgöra en kompromiss
som i erforderlig utsträckning tillgodoser intressen som från olika
utgångspunkter framstått som vitala.

Utskottet skall inte här ingå på den debatt som lett fram till förslaget om
gemensam valdag eller som förts kring detta. Utskottet godtar förslaget som
en kompromisslösning vilken är nödvändig för att en enkammarreform nu
skall kunna beslutas. Detsamma gäller mandatperiodernas förkortnin® till
tre år.

10 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Oavsett de skiftande bedömningar som anlagts i övrigt har enighet rått
inom utskottet kring flera aspekter på de nu aktuella frågorna. Sålunda har
det framstått som en bestämd fördel med den föreslagna ordningen, att
någon oklarhet inte vidare kommer att råda om vilken rikspolitisk betydelse
de kommunala valen bör tillmätas, vilket kan bli förhållandet med nuvarande
system. Det står också klart att man med en gemensam valdag undgår de
risker för minskat valdeltagande som kan vara förenade med kommunala
val utan direkt rikspolitisk effekt, risker vilkas storlek i och för sig gjorts
till föremål för olika bedömningar. Enighet råder emellertid å andra sidan
också om att en samordning av riksdagsvalen och de kommunala valen föranleder
vissa farhågor för att de kommunala frågorna skall komma mera i
bakgrunden för intresset än med nuvarande system och att en sådan konsekvens
skulle vara till nackdel för den kommunala demokratin.

Sedan den gemensamma valdagen accepterats har utskottet funnit sig
böra ägna särskild uppmärksamhet åt sistnämnda problem, reformens möjliga
återverkningar på den kommunala demokratin. Det är självfallet att
man kan hysa olika meningar om i hur hög grad de angivna farhågorna är
berättigade. Utskottet har noterat att styrelserna för Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet förklarat sig godta den kompromiss,
som träffats inom grundlagberedningen, och att Svenska stadsförbundet
avstått från ett bestämt ställningstagande. Utskottet delar den åsikt som
uttalats i kommunförbundets remissyttrande, att man kan utgå från att de
politiska partierna känner sitt ansvar för den kommunala självstyrelsen
och beaktar behovet av en avvägning mellan rikspolitik och kommunalpolitik
i valrörelserna. Det är angeläget att sistnämnda intresse iakttas även
av massmedia, särskilt genom att de kommunala problemen erhåller utrymme
i radions och televisionens sändningar.

Emellertid råder som nämnts enighet inom utskottet om alt farhågorna
föi'' ogynnsamma följder för den kommunala demokratin inte bör avfärdas
som obefogade. Utskottet har därför funnit anledning att i detta sammanhang
företa till behandling inte hara vissa löljdmotioner, som tagit
upp den kommunala problematiken, utan också några under den allmänna
motionstiden väckta motioner i vilka, delvis med anknytning till förslaget
om gemensam valdag, framställts yrkanden om en översyn av den kommunala
demokratin från skilda synpunkter.

Allmänna utredningar rörande den kommunala självstyrelsen har begärts
i tre motionspar från den allmänna motionstiden. I motionerna I: 209
och 11: 267 (nr 1 i förteckningen) hemställs om en översyn av nu gällande
kommunallag. Av motiveringen framgår emellertid att syftet är mera begränsat
än yrkandet antyder. Motionärerna önskar närmast en klarare reglering
av kommunernas kompetens. De framhåller, att gränserna mellan statliga,
landstingskommunala och primärkommunala uppgifter alltmer utsuddats
under senare år, och finner det mindre tillfredsställande att bedöm -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

n in gar av kompetensens omfattning i så stor utsträckning sker mera utifrån
praxis och prejudikat och mindre med ledning av lagstiftningen.

I motionerna I: 450 och 11: 562 (nr 3 i förteckningen) begärs en parlamentarisk
utredning med uppgift att framlägga förslag till stärkande av
den kommunala demokratin. Motionärerna önskar främst en inskränkning
av den statliga kontrollen över kommunerna samt enklare, rättvisare och
effektivitetsbefrämjande bidragsformer. De tar även upp problematiken
kring den gemensamma valdagen. Om denna genomförs är det angeläget,
uttalar motionärerna, alt så goda betingelser som möjligt tillskapas för att
säkerställa förutsättningarna för en engagerande och allsidig kommunal
debatt. I hemställan anges som en särskild uppgift för den förordade utredningen
att framlägga förslag till åtgärder som är ägnade att befrämja den
kommunala debatten vid införande av gemensam valdag.

Även i motionerna I: 516 och II: 641 (nr 8 i förteckningen) hemställs om
en total översyn av kommunallagarna. Denna bör enligt motionärerna komma
till stånd sedan grundlagberedningen, kommunalrättskommittén och
länsdemokrati redningen slutfört sina nuvarande arbetsuppgifter. De redogör
för vad de tre nämnda kommittéerna arbetar med på det kommunala
området och påpekar, att de var för sig utreder delar av ett sammanhängande
problemkomplex. Därigenom uppkommer, uttalar motionärerna, en
betydande risk för att många väsentliga frågor förblir obeaktade och att den
nödvändiga helhetssynen på den kommunala sektorns arbetsvillkor inte i
tillräcklig grad kommer till uttryck i lagstiftningen.

Två följ dmotioner till propositionen om partiell författningsreform har
var för sig tagit upp frågan om den gemensamma valdagens betydelse för
den kommunala demokratin. I motionen II: 965 (nr 33 i förteckningen) uttalas
att den situation som inträder genom den gemensamma valdagen nödvändiggör
tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att
under åren framöver med uppmärksamhet följa den utveckling, som reformen
medför för den kommunala demokratin, och överväga åtgärder som
kan stärka denna. I arbetsgruppen bör även ingå representanter för de kommunala
förbunden. Hemställan utmynnar i en begäran om en sådan arbetsgrupp.
I huvudsak samma tankar utvecklas i motionen II: 990 (nr 50 i förteckningen)
vari hemställs om en parlamentarisk utredning med uppgift
att framlägga förslag till åtgärder för att stärka den kommunala demokratin
vid införande av gemensam valdag.

Alla dessa motioner utgör ett naturligt uttryck för den stora betydelse
som den kommunala självstyrelsen har för den svenska demokratin. Det är
en angelägen uppgift, om vilken alla partier torde vara ense, att slå vakt
om den kommunala självstyrelsen och verka för att den får bästa möjliga
arbetsvillkor och utvecklingsbetingelser.

Kommunerna befinner sig för närvarande i ett viktigt utvecklingsskede.
Nya framtidsperspektiv har öppnats genom den kommunblocksreform som

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

riksdagen beslöt 1902 och som nu successivt genomförs på frivillighetens
väg. Syftet är att skapa kommunala enheter av sådan storlek och med sådana
resurser som erfordras för ett effektivt handhavande av de stora och
ökande uppgifter som i framtiden kommer att ligga på kommunerna. Utvecklingen
med större enheter ställer emellertid också den kommunala
demokratin inför vissa problem. Avståndet till de enskilda kommunmedlemmarna
ökar. Det är en viktig uppgift att söka främja en fördjupad medborgerlig
förankring för den kommunala självstyrelsen. Mot denna bakgrund
har man att se tillsättandet inom vederbörande departement av en
särskild arbetsgrupp för överläggningar om den kommunala demokratin i
anslutning till kommunblocksreformen. Samtidigt med denna utveckling
på det primärkommunala fältet har starka strävanden framkommit för att
vidga det regionala samarbetet mellan kommunerna och för att stärka och
bygga ut den kommunala självstyrelsen på länsplanet. En allmän översyn
av landstingens organisation och arbetsformer har genomförts av landstingsutredningen
och föranlett lagändringar 1965, syftande till att stärka
landstingen inför deras övertagande av huvudmannaskapet för mentalsjukvården.
I fråga om regionalt samarbete förtjänar erinras om det initiativ
som tagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka sedan
1964 gemensamt arbetar på tillskapande av ett storlandsting som avses komma
till stånd 1971 och överta en rad viktiga uppgifter utöver de sedvanliga
landstingskommunala. Än mera vittsyftande är det arbete som bedrivs inom
länsdemokratiutredningen, vilken tillsattes i slutet av 1964 på förslag av
utskottet. Dess uppgift är att dra upp de principiella riktlinjerna för en
väsentligt utbyggd kommunal demokrati på länsplanet. Ett principbetänkande
kommer att framläggas inom kort. Som en konsekvens av den utveckling
under senare år, vari några huvudpunkter här angetts, har också
en allmän översyn av den kommunala kompetensen blivit erforderlig. Det
har 1965 uppdragits åt kommunalrättskommittén att verkställa utredning
därom. Slutligen bör antecknas att grundlagberedningen har att överväga
frågan om garantier för den kommunala självstyrelsen i en ny författning.

Utvecklingen går sålunda i riktning mot större uppgifter och ökad betydelse
för kommunerna. Från principiell synpunkt kan två led urskiljas i de
aktuella reformsträvandena. Det ena innebär att tillskapa effektivaste möjliga
kommunala organisation, något som bl. a. förutsätter större enheter och
ökat heltidsengagemang av förtroendemän. Det andra innebär att stärka
den kommunala självstyrelsens folkliga förankring genom att bredda och
fördjupa lekmannainflytandet, engagera medborgarna i de kommunala
angelägenheterna och stimulera en kommunal debatt. Det är med hänsyn
till sistnämnda strävanden som den gemensamma valdagens införande påkallar
särskilda överväganden.

Krav på en övergripande, samlad utredning av den kommunala självstyrelsens
problematik i syfte att stärka den kommunala demokratin har

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 ur 1968 13

framställts i motioner även vid de närmast föregående båda riksdagarna.
Utskottet har i sina av riksdagen godkända utlåtanden instämt i motionernas
syfte men avstyrkt ett initiativ från riksdagens sida med hänsyn till de
redan pågående utredningarna. Utskottet framhöll emellertid 1966 att de
utredningar och överväganden som pågår otvivelaktigt inte täcker alla de
frågor och synpunkter som framförts och att det inte heller uppdragits åt
någon särskild utredning alt verkställa en allmän översyn av den aktuella
problematiken. I sitt utlåtande förra året antecknade utskottet, att utredningsarbetet
då förts viktiga steg framåt, och framhöll, att frågorna skulle
bli föremål för uppmärksamhet i samband med den partiella författningsrevision
som väntades bli beslutad innevarande år.

Vid ställningstagandet till de nu åter framförda utredningskraven är
läget ytterligare förändrat jämfört med förra året. Det pågående utredningsarbetet
har nu hunnit till ett avgörande skede. Länsdemokratiutredningen
kommer som nämnts att framlägga sitt principbetänkande inom
kort, sannolikt till hösten. Kommunalrättskommitténs utredning om den
kommunala kompetensen har fortskridit långt och redan avsatt en lag om
kommunala befogenheter inom turistväsendet. Utgångsläget för utskottets
prövning, vilken för övrigt förutskickades i förra årets utlåtande, är sålunda
gynnsammare än vid föregående tillfällen.

Det är enligt utskottets mening ett starkt önskemål att man får till stånd
en samordning av utredningsarbetet på ifrågavarande område. Utskottet
föreställer sig sålunda att det måste vara svårt t. ex. för kommunalrättslcommittén
att inom ramen för sitt begränsade uppdrag finna en lösning av
frågorna om den kommunala kompetensen, som kan bli varaktig för en
längre framtid. Avgörandena torde på en rad punkter vara beroende av
statsmakternas ställningstaganden i olika hänseenden. Den splittring som
utredningsarbetet på det kommunala området idag uppvisar förklaras av
omständigheterna vid de skilda uppdragens lämnande. Ett initiativ blev
erforderligt vid kommunblocksreformen 1962, ett annat framkom som ett
led i författningsdebatten 1964 och slutligen tillsattes grundlagberedningen
1966. Kommunalrättskommittén har arbetat sedan 1959 och därefter fått
en rad större och mindre uppgifter enligt tilläggsdirektiv. Utskottet utgick
vid sina nämnda ställningstaganden 1966 och 1967 från att en sådan större
översyn av den kommunala demokratins problem som motionerna åsyftade
måste komma till stånd och att det närmast gällde att välja den råtta tidpunkten
för ett sådant initiativ. Denna var enligt utskottets mening inte
inne förrän det pågående utredningsarbetet, som delvis är av grundläggande
natur, förts längre. Både utredningarnas framskridande och den partiella
författningsreformen talar idag för att en sådan samlad översyn som här
åsyftas bör komma till stånd inom kort.

Utskottet kan emellertid inte föreslå att en övergripande utredning av den
kommunala demokratins problem tillsätts omedelbart. En sådan åtgärd

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

skulle ytterligare komplicera utredningsläget. Förberedelserna för ett större
initiativ måste också ägnas betydande omsorg. Det är emellertid angeläget
att dessa förberedelser igångsätts och att därvid även den gemensamma valdagens
problematik särskilt uppmärksammas. Utskottet vill därför föreslå
alt en arbetsgrupp med företrädare för de stora politiska partierna och för
de kommunala förbunden tillsätts i anslutning till riksdagens beslut om den
partiella förfatlningsreformen, med uppgift att kartlägga arbetsuppgifterna
och dra upp riktlinjerna för en samlad översyn av den kommunala demokratin.
Det bör särskilt framhållas att en sådan arbetsgrupp och utredning
självfallet inte får utgöra hinder för partiella reformer inom den kommunala
självstyrelsen.

I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt initiativ från
riksdagens sida i anledning av de behandlade motionerna eller införandet
av gemensam valdag och treåriga mandatperioder.

Ett mera speciellt yrkande har rests i motionen I: 756 (nr 10 i förteckningen)
vilken utgör följdmotion till propositionen om partiell författningsreform.
Motionären föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer
om initiativ till en bred vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens
roll i 1970 års valrörelse. För utskottet framstår det som uppenbart
att inte bara den nämnda valrörelsen utan även de därefter följande, liksom
andra aspekter på reformen, måste utgöra intressanta och lockande
objekt för samhällsvetenskaplig forskning. Det är otvivelaktigt angeläget
alt kvalificerad forskning om dessa spörsmål kommer till stånd i nära anslutning
till reformens genomförande och att den får ekonomiskt stöd.
Undersökningar av valrörelser och deras innehåll har förut genomförts.
Forskning rörande den kommunala demokratin har också under senaste
år vunnit betydande understöd av Riksbankens jubileumsfond. Någon sådan
särskild framställning från riksdagens sida, som motionären åsyftar,
lär därför inte vara påkallad. Det skulle knappast heller vara riktigt att
begära ett regeringsinitiativ till en bestämd forskningsuppgift. Denna synes
också ha angetts alltför snävt av motionären. Utskottet finner sig alltså
inte böra föreslå något särskilt initiativ av riksdagen i anledning av denna
motion.

Enkammarriksdagens närmare utformning och arbetssätt

För enkammarriksdagens arbetsformer och funktionssätt har antalet ledamöter
uppenbarligen stor betydelse. Det bar redan nämnts, att olika
meningar uppkommit härvidlag inom grundlagberedningen. Majoriteten
har föreslagil 350 ledamöter. En ledamot har reserverat sig till förmån för
endast 300 ledamöter. Departementschefen har följt beredningens majoritet.
I motionerna I: 761 och 11:968 (nr 18 i förteckningen) hemställs att

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

antalet ledamöter bestäms till 300. Samma yrkande framförs i motionen
11:978 (nr 40 i förteckningen). Under allmänna motionstiden väcktes
motionen II: 648 (nr 32 i förteckningen) med hemställan att en blivande
enkammarriksdag skulle få 290 ledamöter i enlighet med vad författningsutredningen
föreslog.

Frågan om den nya riksdagens ledamotsantal har varit föremål för en
omfattande diskussion. Av de remissinstanser som yttrat sig på denna
punkt har fem länsstyrelser godtagit 350 ledamöter medan regeringsrättens
ledamöter, Svea hovrätt och sexton länsstyrelser förordat ett lägre antal,
i allmänhet omkring 300, och riktat en delvis hård kritik mot grundlagberedningens
förslag. Även departementschefen har gett uttryck för viss
tvekan men har ansett, att de skäl som anförts för ett lägre ledamotsantal
inte har sådan tyngd att han varit beredd att frångå beredningens förslag.

De skäl som anförts för ett så högt ledamotsantal som 350 kan sammanfattas
så. Riksdagen har nu 384 ledamöter, varför redan siffran 350 innebär
en nedskärning, vilken inte för närvarande kan uppvägas genom införande
av ersättare på sätt författningsutredningen föreslog. En ytterligare
minskning skulle få särskild betydelse för glesbygdernas representation.
Det bör beaktas att kamrarnas sammanlagda ledamotsantal redan
1866 bestämdes till 380, sålunda vid en tid då folkmängden var avsevärt
mindre och antalet röstberättigade vida lägre. Ett högre ledamotsantal ger
större möjligheter att uppehålla kontakter med lokala och regionala problem
och medför en värdefull avlastning för ledamöterna, som inte i så stor
utsträckning behöver påta sig flera funktioner inom riksdagen. En annan
fördel är att det blir större utsikter för att varje stort politiskt parti blir
representerat i varje valkrets.

Till förmån för ett lägre ledamotsantal har väsentligen anförts följande.
Riksdagens arbetsduglighet blir lidande av ett alltför stort antal ledamöter.
Arbetets snabba och effektiva förlopp i utskott och plena gynnas av
ett lägre antal. Mot argumenteringen om glesbygdernas representation har
framhållits att denna inte blivit belagd och dessutom skulle leda till att
ledamotsantalet borde ökas vid fortskridande avfolkning av landsbygden.
Det har också anförts att flertalet av de 50 mandat, som en ökning från
300 till 350 tillför riksdagen, skulle besättas från tätorterna och att glesbygdernas
intressen hör tillgodoses vid partiernas kandidatnominering,
eventuellt också vid valkretsindelningen. Möjligheterna att komma till tals
i riksdagen och framföra lokala synpunkter och önskemål minskar också
med stigande antal ledamöter. Slutligen liar framhållits de högre kostnaderna
vid större ledamotsantal.

Jämförelser med förhållandena i andra länder har anförts till förmån
både för ett högre och för ett lägre antal ledamöter.

Även inom utskottet har delade meningar uppkommit i denna fråga.
Flertalet ledamöter liar emellertid funnit sig höra godta den kompromiss

16 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

som träffats av grundlagberedningens majoritet. Även vissa av dessa ledamöter
har dock yppat någon tvekan. Som ett viktigt skäl för att inte frångå
beredningens förslag har framstått, att frågan om införande av ersättare
för riksdagens ledamöter inte kan bli föremål för prövning i detta sammanhang.
En betydelsefull fördel med ett högt ledamotsantal är att riksdagens
folkliga förankring därigenom breddas. Inte bara olika landsdelar
och orter utan även skilda yrken och intresseriktningar får större möjligheter
att bli representerade i riksdagen. En ersättarinstitution kan i viss
mån tillgodose detta intresse, och det torde även frånsett detta bli ofrånkomligt
att ånyo överväga ledamotsantalet i den mån ersättare införs. För
närvarande kan utskottet emellertid inte tillstyrka en längre gående minskning
av antalet riksdagsledamöter än grundlagberedningen föreslagit. Utskottet
vill också instämma i departementschefens uttalande, att frågan
om riksdagens storlek inte kan bedömas enbart eller ens huvudsakligen
som en fråga om vad som är bäst från arbetstekniska synpunkter, vilket
utgör kärnpunkten i kritiken mot beredningens förslag. Än mindre tyngd
har enligt utskottets mening hänvisningar till kostnadssynpunkter, vilkas
räckvidd måste vara begränsad. Utskottet tillstyrker sålunda propositionerna
på denna punkt och avstyrker motionerna.

Som en följd av det nu anförda vill utskottet, utan att ta ställning i
sakfrågan, uttala som ett önskemål, att frågan om införande av ersättare
för riksdagens ledamöter behandlas med viss förtur inom grundlagberedningen.
Skulle prövningen utfalla positivt, kan detta bl. a. få konsekvenser
för planeringen av den nya riksdagens lokaler.

Utskottet övergår härefter till frågorna rörande riksdagens arbetsformer.
Det skall därvid till en början understrykas att detta ämne inte har
slutbehandlats av grundlagberedningen. Vad som i detta sammanhang föreslås
är bara sådana ändringar som synts nödvändiga för att en riksdag
med 350 ledamöter skall bli arbetsduglig och bereda riksdagsmännen godtagbara
arbetsmöjligheter. Departementschefen har genomgående följt beredningens
förslag. En fullständig översyn av riksdagens arbetsformer kommer
att företas av grundlagberedningen under dess fortsatta arbete som
syftar till en total författningsreform. Den kommer därvid att kunna beakta
erfarenheterna från enkammarriksdagens första år. Bland ämnen som
helt uppskjutits till nästa etapp av arbetet märks riksdagens budgetbehandling.

I fråga om utskottsorganisationen föreslår grundlagberedningen i huvudsak
följande förändringar. Lagutskottens antal ökas från tre till fyra,
medan övriga utskott kvarstår med oförändrade uppgifter. Personalunionen
mellan utrikesnämnden och utrikesutskottet föreslås emellertid upphävd
och nämndens ledamotsantal begränsat till nio med hänsyn till uppdragets
förtroendekaraktär. Normala antalet ledamöter i utskotten föreslås
bli 17. Konstitutions- och bevillningsutskotten får dock enligt förslaget

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

27 ledamöter vartdera och statsutskottet 45. Det sistnämnda beror på att
beredningen anser ledamotsantalet på varje utskottsavdelning böra ökas
från sex till nio.

I motionerna I: 761 och II: 991 (nr 15 i förteckningen) hemställs om
sådana avvikelser från grundlagberedningens förslag att antalet utskottsplatser
minskas. I första hand förordas att något fjärde lagutskott inte inrättas
och att antalet ledamöter i konstitutions- och bevillningsutskotten
bestäms till 21. Om det förstnämnda av dessa förslag inte bifalls, hemställs
om att det normala ledamotsantalet i utskott sänks från 17 till 15. Som
ännu en möjlighet att nedbringa antalet utskottsplatser anges att inte utöka
statsutskottet. Som motivering anförs att svårigheter annars skulle
uppkomma då det gäller att anlita suppleant vid förfall för ordinarie ledamot.
Motionärerna framhåller också att det är av värde med en arbetsfördelning
mellan ledamöter och suppleanter, så att de senare även får inträda
i frågor där de besitter särskild sakkunskap eller det av annat skäl
är önskvärt med eu uppdelning.

Vad först beträffar frågan om inrättande av ett fjärde lagutskott erinrar
utskottet om att riksdagens organisationsutredning redan 1965 föreslog
en sådan reform, vilken också enhälligt tillstyrktes av utskottet. Förslaget
förföll emellertid då det förkastades av första kammaren. Utskottet
har alltså sett denna reform som befogad oberoende av övergång till enkammarsystem.
Denna mening delas av departementschefen. Han framhåller
att de senaste åren har kännetecknats av en stark ökning av lagstiftningsaktiviteten
och att man knappast kan räkna med någon varaktig
återgång till de förhållanden som rått tidigare. Förstärkningen av riksdagens
organisation för lagstiftningsarbete ligger väl i linje med denna utveckling,
som för övrigt fått en parallell i lagrådets utökning 1965 från en
till två avdelningar och innevarande år till tre avdelningar. Som framhölls
i 1965 års ärende och ånyo understrukits av grundlagberedningen kan
riksdagen också med ifrågavarande reform vinna en sakligt bättre arbetsfördelning
mellan lagutskotten än för närvarande. På dessa skäl tillstyrker
utskottet förslaget.

Grundlagberedningens övriga förslag i fråga om utskottsorganisationen
är helt motiverade av övergången till en enkammarriksdag med 350 ledamöter.
De innebär att 218 ordinarie utskottsplatser kommer att stå till förfogande,
utrikesutskottet oräknat. Den nuvarande relationen mellan antalet
ledamöter och antalet ordinarie utskottsplatser i första kammaren
motsvarar med 350 ledamöter 208 ordinarie platser. Förslaget måste ses

1 samband med arbetsförhållandena i den nya riksdagens plena. Den enskilde
ledamoten kommer ofrånkomligen att få sina möjligheter till aktivitet
i riksdagsdebatterna beskurna i förhållande till dagens läge. Det måste
då vara i hög grad angeläget att ledamöterna får förbättrade möjligheter
att delta i utskottsarbetet. Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Xr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

en minskning av antalet ordinarie utskottsplatser i förhållande till grundlagberedningens
förslag. Enligt utskottets mening har man snarare att förutse,
att yrkanden om en ökning blir aktuella, då betydligt över 100 ledamöter
kommer att sakna ordinarie utskottsplats. Att något beaktansvärt
behov av ett större antal suppleanter skulle föreligga med hänsyn till inträffande
förfall för ordinarie ledamöter kan utskottet inte finna. Utgångspunkten
skall självfallet vara att ledamöterna deltar i arbetet och inte uteblir
utan starka skäl. Det kan då inte föreligga bärande motiv för att låta
ännu fler ledamöter sakna ordinarie utskottsplats än de betydligt över
100 som förslaget innebär. Utskottet vill också peka på möjligheterna att
samma ledamot görs till suppleant i mer än ett utskott eller till ledamot
i ett och till suppleant i ett annat. Däremot kan utskottet helt ansluta sig
till motionärernas åsikt att arbetsfördelning mellan ledamöter och suppleanter
är av värde. Till de av motionärerna anförda skälen bör läggas att de
som ej tilldelats ordinarie utskottsplats därigenom får större möjligheter
att aktivt delta i riksdagsarbetet.

Utskottet tillstyrker alltså förslagen i fråga om utskottsorganisationen
och avstyrker motionerna 1:761 och 11:991.

Beträffande riksdagens sessionstider föreslår grundlagberedningen endast
två smärre jämkningar. Beredningen motsätter sig en generell utsträckning
av sessionstiden men förordar en viss uppmjukning av reglerna
om vårsessionens avslutande och om höstsessionens början. Om synnerliga
skäl föreligger, skall vårsessionen få förlängas till den 15 juni. Höstsessionen
skall få påbörjas tidigare i oktober, för närvarande kan den inte
komma till stånd förrän efter den 15.

I motionerna 1:759 och 11:965 (nr 13 i förteckningen) yrkas avslag
på förslaget i fråga om vårsessionens avslutande. Det kan befaras, menar
motionärerna, att förlängningsmöjligheten regelmässigt tas i bruk. Redan
ovissheten om när sessionen skall sluta är till men för planeringen av
andra politiska verksamheter m. m.

Ifrågavarande förslag skall betraktas som rena försiktighetsåtgärder.
Då man inte kan idag klart förutsäga hur arbetet i den störa enkammarriksdagen
kommer att gestalta sig, har grundlagberedningen ansett sig
böra förorda de båda jämkningarna i sessionsreglerna som säkerhetsventiler
för olyckliga arbetssituationer. Utskottet finner detta välbetänkt. Det
torde kunna förväntas att obenägenheten hos riksdagens ledamöter att förlänga
riksdagsarbetet in i juni månad kommer att utgöra en verksam hämsko
för stadgandets tillämpning. Utskottet avstyrker därför motionerna.

I fråga om riksdagsdebatterna föreslår grundlagberedningen närmast tre
nyheter. Talmannen skall få grundlagfäst rätt att bestämma ordningen
mellan de talare som anmäler sig före en riksdagsdebatt. Vissa möjligheter
skall öppnas för tidsbegränsning av anföranden. Riksdagen skall få rätt att
besluta generell tidsbegränsning av anföranden vid besvarande av enkel

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

fråga. I samband med överläggning i visst ärende, antingen omedelbart
före debatten eller under densamma, skall riksdagen vidare kunna på förslag
av talmannen besluta om viss tidsgräns för samtliga anföranden i
ärendet. Slutligen föreslås en ändring av regeln om återremiss av ärende
till utskott så att återremiss kan påkallas av en tredjedel av riksdagens
ledamöter.

I motionen II: 970 (nr 35 i förteckningen) föreslås att riksdagen skall
få befogenhet att besluta om generella tidsbegränsningar av anföranden,
sålunda utan anknytning till viss speciell fråga. Grundlagberedningen har
intagit ståndpunkten att man även i enkammarriksdagen bör så långt som
möjligt lita till frivilliga överenskommelser om tidsbegränsning av anföranden
men dock ge riksdagen viss befogenhet att formellt besluta därom.
I likhet med beredningen anser utskottet angeläget att yttrandefriheten i
riksdagen inte beskärs mer än nödvändigt. En sådan bestämmelse som föreslagits
bör vara tillräcklig. Skulle erfarenheterna ge vid handen att skärpta
regler erfordras, får ställningstagandet omprövas. För närvarande kan utskottet
inte tillstyrka förslaget i motionen.

I detta sammanhang har utskottet även behandlat den under allmänna
motionstiden väckta motionen II: l''tl (nr 30 i förteckningen) vari föreslås
att förbud mot att tala från manuskript skall försöksvis tillämpas under
höstsessionen innevarande år. Utskottet kan inte finna en sådan föreskrift
vara rimlig utan avstyrker motionen.

Förslaget i fråga om talarordningen innebär knappast någon ändring
i förhållande til! nu tillämpad praxis. Inför uppmjukningen av återremissregeln
har departementschefen anmält viss tvekan på grund av riskerna
för obstruktion från en riksdagsminoritets sida. Med hänsyn till den ansvarskänsla
som vanligen utmärker de stora politiska partierna bör det
emellertid enligt departementschefens mening vara möjligt att lita på att
återremiss kommer till användning endast i sällsynta undantagsfall, då
det på grund av speciella omständigheter är motiverat med ytterligare
utskottsbehandling. Utskottet delar uppfattningen att man knappast behöver
befara missbruk. Härför talar redan att en utskottsmajoritet står bakom
det framlagda förslaget och att denna sålunda kan återsända ärendet, om
återremissen befinns omotiverad. Mer än ett återremissbeslut skall inte
kunna fattas. Grundlagberedningens förslag avser att ge någon ersättning
för den fördel i tvåkammarsystemet som ansetts ligga i dess större garantier
mot förhastade beslut.

Utskottet har även behandlat motionerna 1:763 och II: 969 (nr 17 i
förteckningen). Under framhållande av talmannens särskilt betydelsefulla
ställning i enkammarriksdagen och önskvärdheten av att hans person
kan hållas över partigränserna föreslår motionärerna, att talmannens rösträtt
skall avskaffas och att bestämmelser skall införas om att ersättare
skall inträda på hans plats i riksdagen under den tid han är talman. De

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 11)08

synpunkter som framförts är enligt utskottets mening beaktansvärda. Utskottet
har emellertid stannat för att inte nu föreslå några grundlagsändringar
i den riktning motionärerna önskar utan i stället förorda att frågan
om talmannens ställning blir föremål för särskilda överväganden inom
grundlagberedningen. De kommer nämligen ändock att aktualiseras i samband
med regeringsbildningens problematik. Inom utskottet har också påpekats
att det kan övervägas att, oavsett om talmannen har rösträtt eller
inte, tillerkänna honom rätt att yttra sig i riksdagen. Det är sålunda inte
alldeles odiskutabelt att talmannen skall vara förhindrad att över huvud
ta till orda i sakfrågor. Exempelvis i interna reformfrågor eller andra ärenden,
i vilka talmannen kan ha varit engagerad, kan det finnas skäl för att
han skall få framföra sin mening. Man kan heller inte bortse från att det
kan uppkomma behov av att ge talmannen möjlighet att motivera fattade
beslut eller bemöta framkommen kritik.

I övrigt har grundlagberedningen väsentligen understrukit vikten av en
omsorgsfull planering och en fast ledning av riksdagens arbete. Utskottet
kan helt ansluta sig till vad beredningen anfört i dessa delar. Det förtjänar
anmärkas att det i den nya riksdagen blir än mer angeläget än för
närvarande, att regeringen underlättar riksdagens arbete genom att påskynda
avlämnandet av propositioner.

Slutligen antecknar utskottet att som bilaga till propositionen om partiell
författningsreform fogats ett av grundlagberedningen utarbetat utkast
till ny riksdagsstadga. Beslut i denna del bör fattas av riksdagen 1970.
Utskottet kommer att ägna denna fråga uppmärksamhet under den tid som
sålunda återstår.

Valsystemet

Huvudsyftet med det föreslagna nya valsystemet är att riksproportionalitet
skall vinnas mellan de partier som deltar i mandatfördelningen. Av
de 350 mandaten föreslås 310 bli fasta valkretsmandat, som fördelas mellan
partierna i nuvarande valkretsar och enligt nu gällande metod, uddatalsmetoden
med 1,4 som första divisor, medan de återstående 40 blir
utjämningsmandat som fördelas mellan partierna så att riksproportionalitet
uppnås. För att förekomma att valmetoden leder till partisplittring
föreslås en generell spärr införd, innebärande att endast parti som fått 4 %
av rösterna i hela landet får delta i mandatfördelningen. Ett undantag från
denna spärregel föreslås, nämligen att ett mindre parti skall få delta i fördelningen
av de fasta valkretsmandaten i valkrets där det fått 12 % av
rösterna.

Utskottet ansluter sig till de angivna principerna. Det framstår som en
betydande vinning att en rättvis mandatfördelning åstadkoms mellan partierna,
sedan dessa väl nått den röstandel som förutsätts. Utskottet anteck -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008 21

nar att 40 utjämningsmandat enligt vad som visats av grundlagberedningen
ger mycket goda garantier för att riksproportionalitet nås. En särskild förtjänst
med det föreslagna systemet är också att valkretsindelningens politiska
betydelse i huvudsak bortfaller. Över huvud är det enligt utskottets
mening i hög grad tillfredsställande att man nu kan avveckla den provisoriska
ordning som tillämpats under bortåt 20 år.

Den punkt i det föreslagna valsystemet som orsakat den största debatten
är spärregeln mot småpartier. Delvis har kritiken mot denna byggt på missuppfattningar
av förslagets innebörd jämfört med nuvarande valmetod.
Utskottet, som ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet, skall här med
viss utförlighet uppehålla sig vid densamma.

Även det nuvarande valsystemet innehåller spärrar mot småpartier. En
spärr är inbyggd i själva mandatfördelningsmetoden: uddatalsmetodens
jämkning genom införande av 1,4 som första divisor åsyftar att försvåra för
småpartier att vinna mandat. En lika viktig spärr ligger i valkretsarnas
begränsade storlek: då mandatfördelningen sker i slutna valkretsar, medför
valkretsarnas begränsade mandatantal — 23 av 28 har för närvarande
högst 9 mandat — ett verksamt hinder för småpartiers representation. Av
mandatfördelningen i slutna kretsar följer också, att partiernas mandattilldelning
blir beroende av hur rösterna är fördelade mellan olika valkretsar:
en jämnare fördelning ger mindre mandatutsikter för ett litet parti. Av
själva uddatalsmetoden följer vidare att ett partis mandatutsikter påverkas
av hur många partier som konkurrerar och hur rösterna fördelar sig mellan
de andra partierna. Det är mot denna bakgrund svårt att ange valsystemets
spärreffekt i procenttal. Vissa ungefärliga värden kan dock räknas fram.
Enligt vad utskottet inhämtat från grundlagberedningen innebär den nuvarande
ordningen, att ett parti normalt behöver drygt 10 % av rösterna
för att ta ett mandat i en valkrets med 6 mandat. I en valkrets med 8 mandat
blir motsvarande siffra knappt 8 % och i en valkrets med 30 mandat drygt
2 %.

Det nuvarande valsystemets spärreffekt mot småpartier karaktäriseras
sålunda av en avsevärd ojämnhet. Enligt utskottets mening måste det anses
vara en bestämd fördel med det nya systemet att man får en klar och enhetlig
spärregel, vars innebörd och konsekvenser är från början kända.
Den nya regeln innebär att ett parti skall uppnå viss röstandel för att alls
bli representerat och att alla partier som passerar gränsen blir helt likställda
och får mandat i direkt proportion till sina röstsiffror. Underrepresentation
kommer inte längre att förekomma för parti som väl blivit berättigat
att delta i mandatfördelningen. En nackdel med systemet är att en
ganska betydande tröskeleffekt kan uppkomma, teoretiskt 14 mandat. Det
är emellertid en ofrånkomlig konsekvens som får vägas mot fördelen att
undgå den nuvarande ordningens ojämna spärreffekt. Vad beträffar tolvprocentregeln
måste det uppmärksammas, att denna inte utgör en ytter -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ligare spärr utan tvärtom ett undantag från den allmänna spärren. Även
parti med mindre röstandel i riket än 4 % kan enligt denna regel
vinna representation.

Redan av de siffror som redovisats i det föregående har framgått, att det
inte kan hävdas att den föreslagna fyraprocent spärren innebär en skärpning
i förhållande till nuvarande ordning. För att få närmare belyst hur
det nya systemet kommer att verka i jämförelse med det gällande har utskottet
tagit del av vissa beräkningar som gjorts inom grundlagberedningen.
Dessa avser hur många av andra kammarens 233 mandat som skulle ha
tillfallit ett parti som fått 3 resp. 4 % av rösterna i landet, om mandaten
fördelats enligt nuvarande metod, i tre alternativ. Dessa har för vinnande
av åskådlighet konstruerats så, att ett bygger på en helt jämn fördelning
av rösterna över landet, medan de båda andra motsvarar röstfördelningen
för två av rikspartierna i 1964 års val.

Ett parti med 4 % av rösterna skulle enligt beräkningarna endast ha fått
ett säkert mandat om rösterna varit jämnt fördelade över landet, ganska
sannolikt två men inte flera. I ett av de andra båda alternativen hade det fått
tre säkra mandat, ganska sannolikt två till och haft viss utsikt att få sex
mandat men inte flera. I det sista alternativet hade partiet med säkerhet
fått tre mandat och ganska sannolikt sex samt haft vissa utsikter att få
ytterligare tre men i vart fall ej flera än nio mandat.

Ett parti med 3 % av rösterna hade vid jämn röstfördelning kanske inte
fått något mandat men ganska sannolikt tätt ett. I det ena av de andra altei''-nativen hade det fått ett säkert mandat och ganska sannolikt tre. I det sista
alternativet hade partiet ganska sannolikt fått tre mandat men kanske inte
något mandat alls.

Dessa beräkningar gällde alltså andra kammaren. Till desamma bör läggas
att svårigheterna för ett litet parti att bli representerat i första kammaren
är ännu mycket större, särskilt om det bara har 3 % av rösterna.

Med de siffror som här redovisats skall jämföras, att det nya systemet

med en fyraprocentspärr - skulle ge ett parti med 4 % av rösterna
minst 14 mandat i enkammarriksdagen, sålunda en väsentligt högre
siffra än som ens under gynnsamma betingelser kan nås med nuvarande
ordning. Ett parti med 3 % av rösterna kommer att bli utan mandat, men
siffrorna ovan visar att mandattilldelningen skulle bli mycket ringa, om
ens någon, även med nuvax-ande system. Det nya systemet med en spärr på
endast 3 % skulle ge ett parti med 3 % av rösterna 10—11 mandat, dvs.
flerdubbelt mer än de 0-—3 mandat som med nuvarande system och dess
spärrar mot partisplittring skulle tillfallit detta parti i tvåkammarriksdagen.

Mot bakgrunden av det anförda har utskottet funnit det föreslagna valsystemet,
inte bara i vad avser riksproportionalitet utan även i fråga om
spärreffekten mot småpartier, innebära en väsentligt mera rättvis och

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

därmed från principiellt demokratiska synpunkter mera tillfredsställande
ordning än den nuvarande. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget och a\-styrker motionerna I: 513 och II: 650 (nr 5 i förteckningen) i vad de avser
bibehållande av nuvarande valsystem, motionen II: 985 (nr 47 i förteckningen)
vari hemställs att förslaget till nytt valsystem inte skall antas,
motionen II: 976 ( nr 38 i förteckningen) i vad den avser fyraproceniregelns
ersättande med en treprocentregel samt motionen II: 983 (nr 45 i
förteckningen) vari yrkas detsamma i sistnämnda motion och därutöver
att parti, som fått 12 % av rösterna i en valkrets, även skall kunna få utjämningsmandat.
''

Innan utskottet lämnar fyra- och tolvprocentreglerna i förslaget vill utskottet
med instämmande notera departementschefens uttalande, att procenttalen
givetvis skall beräknas på antalet giltiga röster. -----

Vid den närmare utformningen av valsystemet har grundlagberedningen
strävat efter att så långt som möjligt tillgodose regionala intressen. Även
utjämningsmandaten föreslås sålunda bli tillförda valkretsarna och besatta
med kandidater som nominerats där. Sådana mandat skall partierna få i
valkretsar efter storleken av de jämförelsetal som de har i dessa efter fördelningen
av de fasta mandaten. Liksom departementschefen finner utskottet
tillfredsställande att det på detta sätt blir möjligt att inom ramen
för ett riksproportionellt valsystem beakta de regionala aspekterna och tillstyrker
därför förslaget även i denna del.

Som en konsekvens av övergången från tvåkammarsystem till enkammarsystem
föreslås att något bostadsband inte skall gälla för riksdagens ledamöter.
För närvarande gäller beträffande andra kammaren, att ledamöterna
skall vara röstberättigade i de valkretsar där de nomineras. För-första
kammaren gäller endast ett krav på kommunal rösträtt i riket, vilket öppnar
möjlighet att föra fram s. k. rikskandidater. För att inte detta skall uteslutas
i den nya riksdagen och då det är svårt att föreskriva ett bostadsband för
endast en del av ledamöterna, anser grundlagberedningen att något valbarhetsvillkor
av denna art inte skall stadgas. I likhet med departementschefen
ansluter sig utskottet till denna mening.

I nära samband med frågan om bostadsband står spörsmålen om-dubbelval,
som berörs i motionerna II: 973 samt I: 762 och 11:992 (nr 36 och 16 i
förteckningen). Med det nya valsystemet blir tydligen möjlighetern-a-större
för att en person väljs i flera valkretsar. Därtill kommer att samma''person
kan väljas för mer än ett parti. Både grundlagberedningen och departementschefen
ställer sig avvisande till dubbelkandidatur och dubbelval. Då
de emellertid finner sig kunna utgå från att partierna kommer att söka
motverka sådana förfaranden, har de avstått från att föreslå bestämmelser
som utgör hinder däremot. Detta skulle innebära djupgående ändringar i
vallagstiftningen, i form av officiell kandidatur etc. Grundlagberedningen
har stannat för att förorda en regel motsvarande den i nuvarande 27- § riks -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 ur 1068

dagsordningen om avveckling av dubbelvalssituation, innebärande att det
skall ankomma på den valde att avgöra vilket mandat han vill tillträda
samt skyndsamt underrätta länsstyrelsen om sitt beslut. Regeringsrättens
ledamöter har i stället förordat en regel om att den dubbelvalde skall förklaras
vald där han fått det högsta jämförelsetalet. Departementschefen
föreslår att den centrala valmyndigheten, då den finner en dubbelvalssituation,
skall skriftligen förelägga den valde att inom fyra dagar från föreläggandet
meddela vilket mandat han vill tillträda, vid äventyr att han
eljest inte får något mandat. Vid fastställandet av vem som skall tilldelas
mandat som inte tillträds skall det anses som om den dubbelvalde ej varit
kandidat. I motionen 11:973 förordas en sådan regel som regeringsrättens
ledamöter föreslagit. Motionerna I: 762 och 11: 992 avser att en dubbelvald
som inte svarar inom föreskriven tid skall tilldelas det mandat, för
vilket han har störst jämförelsetal, vid lika jämförelsetal mandat i den
valkrets som nämns först i vallagens uppräkning.

Utskottet ansluter sig helt till uppfattningen att dubbelval och dubbelkandidatur
bör mot\ orkas. Vid utformningen av de likväl erforderliga reglerna
om avveckling av dubbelvalssituationer bör strävan vara att så långt
som möjligt motverka de olägenheter som är förbundna med dubbelkandidatur.
Från denna utgångspunkt finner utskottet en sådan regel, som regeringsrättens
ledamöter förordat, vara att föredra. Därmed fråntas den
dubbelvalde möjligheten att påverka tillsättandet av mandaten och att
spekulera i vem han kan genom avsägelser hjälpa in i riksdagen. Mot
propositionens förslag kan invändas att det å ena sidan kan verka alltför
hårt men å andra sidan inte utesluter sådana olägenheter som nyss nämnts.
I piaktiken toide man fa förutsätta att den som själv ställer upp som
kandidat i flera valkretsar eller för flera partier skulle vara angelägen att
iaktta den snäva tidsfristen. Utskottet finner alltså den bästa lösningen vara
att en dubbelvald tilldelas det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.
Vid lika jämförelsetal bör lottning ske; förslaget i motionerna 1:762 och
II: 992 är inte genomförbart då det ej kan tillämpas på den som valts för
liera partier. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 11:973 och avstyrker
motionerna I: 762 och II: 992.

De nya grundlagsreglerna om valsystemet kommer att på ett från principiell
synpunkt betydelsefullt sätt skilja sig från de nuvarande genom att
de utgår från att valet i första hand är ett val av parti, inte ett val av person.
De önskemål om ett ökat inslag av personval som ofta framförts har
inte i detta sammanhang kunnat tillgodoses. Utskottet erinrar om att
författningsutredningen nedlade betydande arbete på att söka tillgodose
dessa önskemål. Den reform som nu genomförs kommer snarast att innebära
ett steg i motsatt riktning. Emellertid kommer grundlagberedningen
under sitt fortsatta arbete, som bl. a. avser att utarbeta förslag till en helt
ny vallag, att pröva möjligheterna att åstadkomma ett större mått av per -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

sonval. I motionen 11:981 (nr 43 i förteckningen) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ett nytt valsystem med personval, lämpligen
på grundval av författningsutredningens förslag. Under hänvisning till
vad nyss sagts om grundlagberedningens arbete avstyrker utskottet motionen.

Utskottet har hittills uppehållit sig vid de föreslagna reglerna om mandatens
tillsättande. Utskottet skall härefter ta upp några spörsmål rörande
de fasta mandatens fördelning på valkretsarna. Förslaget innebär främst
två nyheter härvidlag, vilka båda föranlett motioner.

Till en början föreslås en ny fördelningsgrund. För närvarande bygger
mandatfördelningen på valkretsarnas folkmängd. Grundlagberedningen,
som följts av departementschefen, liar i stället föreslagit en fördelning
på grundval av antalet röstberättigade. En länsstyrelse har i sitt remissyttrande
invänt häremot under framhållande av att de expanderande valkretsarna
med stora barnkullar blir underrepresenterade. I motionerna I: 760
och II: 072 (nr 20 i förteckningen) hemställs också att folkmängden alltjämt
skall vara mandatfördelningsgrund. Departementschefen har anfört,
att det visserligen även i ett riksproportionellt system är möjligt att sprida
en del av mandaten på valkretsarna efter folkmängden men att detta hl. a.
skulle medföra nackdelen att partifördelningen av de fasta mandaten
genomsnittligt skulle avvika mera från riksproportionaliteten än om man
bygger på antalet röstberättigade, och att behovet av utjämningsmandat
därför skulle öka.

Departementschefens principiella resonemang synes bärande. Det är en
naturlig strävan vid utformningen av ett riksproportionellt system att söka
åvägabringa ett så stort mått av riksproportionalitet som möjligt redan vid
fördelningen av de fasta valkretsmandaten mellan partierna för att därmed
minska behovet av utjämningsmandat. Fördelningen av dessa mandat mellan
valkretsarna är härvid av betydelse. Det teoretiskt ideala vore att fördela
mandaten i efterhand på grundval av antalet röstande. Eftersom samma
antal röster skall ge samma antal mandat, skulle felkällorna då bli minst.
Det sammanlagda röstantalet i varje valkrets skulle besätta precis så många
mandat som dessa röster skall ge vid riksproportionalitet. Får de besätta
fler, uppkommer redan från början en överrepresentation inom valkretsen;
får de besätta färre, uppkommer en underrepresentation. Den fördelningsgrund
som ligger närmast detta teoretiskt bästa alternativ är antalet röstberättigade,
eftersom detta står i en direkt relation till antalet röstande. Det
varierande valdeltagandet tillkommer som felkälla, men om man bortser
t rån detta nås samma resultat som om man utgår från antalet röstande.
Lägger man i stället folkmängden till grund för mandatfördelningen, införs
ännu en felkälla, nämligen de inte röstberättigade, barn och utlänningar
m. fl. Redan på förhand tillskapar man då överrepresentation i valkretsar
med många ej röstberättigade och underrepresentation i valkretsar med få

26 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ej röstberättigade. Behovet av tilläggsmandat måste i sådant fall beräknas
högre än om man utgår från antalet röstberättigade. Skillnaden blir visserligen
inte avsevärd och inryms enligt utskottets bedömning i och för sig väl
inom ramen för de föreslagna 40 utjämningsmandaten. Då det emellertid
är mest logiskt med hänsyn till systemets principer att bygga på antalet
röstberättigade som mandatfördelningsgrund tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionerna.

Grundlagsberedningen har föreslagit att man vid mandatfördelningen
skall utgå från antalet röstberättigade vid valårets ingång. Statistiska centralbyrån
har i sitt remissyttrande påpekat, att man med denna ordning får
gå tillbaka till röstlängderna för det föregående året, vilka i sin tur bygger
på mantalsuppgifterna den 1 november ytterligare ett år tillbaka. För att
man skall kunna utgå från ett så aktuellt primärmaterial som möjligt föreslås
nu i stället, att fördelningen skall bygga på stommarna till mantalslängderna
för valåret. Utskottet tillstyrker denna ordning. Det bör emellertid
uppmärksammas att fördelningen då inte kommer att grundas på antalet
röstberättigade. Vissa förändringar sker genom röstlängdsförfarandet, bl. a.
det särskilda förfarandet för utlandssvenskar. För att inte vallagens föreskrifter
skall komma i formell strid med riksdagsordningen förordar utskottet
en mindre jämkning av den föreslagna lydelsen av 16 § 2 mom. riksdagsordningen.
Det bör utsägas att fördelningen sker på grundval av »en
beräkning av» förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och
antalet röstberättigade i hela riket »enligt närmare föreskrifter i vallagen».

Den andra nyheten i förevarande sammanhang innehåller förslaget i
fråga om fördelningsmetoderna. Liksom för närvarande föreslås de s. k.
valkvots- och överskottsreglerna bli tillämpade. Varje valkrets skall först
få lika många mandat som det antal riksvalkvoter, dvs. V350 av antalet röstberättigade
i riket, som den förmår fylla. De därefter återstående mandaten
fördelas efter storleken av de överskott valkretsarna har kvar. Härutöver
tillämpas nu de s. k. fyllnadsreglerna. De innebär för andra kammaren att
valkrets som inte fått tre eller som fått tre men inte fem mandat skall tilldelas
så många mandat att i förra fallet tre och i senare fallet fem mandat
uppnås. Den förra regeln är endast tillämplig på Gotlands valkrets och gäller
inte heller första kammaren, för vilken däremot den senare tillämpas. Grundlagberedningen
har inte upptagit någon motsvarighet till fyllnadsreglerna.
Länsstyrelsen i Gotlands län har hemställt att en bestämmelse om minst tre
mandat i varje valkrets skall behållas. Departementschefen har uttalat att
en sådan regel skulle vara främmande för systemets principer och kunna få
störande verkningar. Den skulle innebära att det samlade resultatet av de
fasta mandatens fördelning skulle avvika från riksproportionaliteten mer
än nödvändigt. I motionerna I: 768 och II: 971 (nr 22 i förteckningen) hemställs
att en regel om minst tre mandat i varje valkrets skall införas. På de
av departementschefen angivna skälen avstyrker utskottet dessa motioner.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Övergången till ett riksproportionellt system nödvändiggör även ändringar
bl. a. beträffande sammanräkningsförfarandet, främst att såväl den
preliminära som den definitiva mandatfördelningen mellan partierna förläggs
till en för hela riket gemensam central valmyndighet, och beträffande
valbesvär, eftersom bifall till besvär i en valkrets kan påverka utgången i
vilken som helst av de övriga valkretsarna. Samordningen av riksdagsvalen
och kommunalvalen påkallar vidare vissa ändringar i reglerna om själva
valförrättningen. Bl. a. föreslås olikfärgade valsedlar komma till användning,
gula för riksdagsval, blå för landstingsval och vita för fullmäktigval.
Utskottet har vid sin granskning av förslaget i dessa delar inte funnit anledning
till erinran.

Parlamentarismens inskrivande i grundlagarna

Vid de överläggningar som föregick tillsättandet av grundlagberedningen
blev de deltagande partierna eniga om att man borde försöka att redan i den
första etappen av en författningsreform lösa frågan om parlamentarismens
inskrivande i författningen. Grundlagberedningen har vid sin prövning funnit
att regeringsbildningen inte kan vinna en ny och parlamentarisk reglering
redan i den första etappen. Däremot har det befunnits möjligt att införa
nya bestämmelser om utkrävande av regeringens parlamentariska ansvar,
om entledigande av statsråd och om nyvalsförordnande.

Det viktigaste ledet i det framlagda förslaget utgör införandet av institutet
misstroendeförklaring. Riksdagen skall få rätt att avge sådan förklaring
mot regeringen i dess helhet eller mot enskilt statsråd. Om ett yrkande därom
vinner absolut majoritet av riksdagens ledamöter, skall regeringen eller
det berörda statsrådet entledigas, om inte nyvalsförordnande meddelas inom
en vecka. Sådant yrkande skall emellertid inte tas upp till behandling med
mindre en tiondel av riksdagens ledamöter ställer sig bakom det och skall
inte heller få framställas under liden mellan ett val och den nya riksdagens
sammankomst. Voteringen i riksdagen skall alltid avse endast ett yrkande,
även om flera sådana framställts. Motiverad misstroendeförklaring skall
inte få förekomma.

Även enligt utskottets mening är det en betydande vinning att en form
för utkrävande av det parlamentariska regeringsansvaret tillskapas. Förslaget
framstår som väl utformat. Det är närmast på två punkter som en
diskussion synes kunna föras. Den ena avser möjligheten alt rikta misstroendeförklaring
mot enskilt statsråd. Vid remissbehandlingen av grundlagberedningens
förslag har två länsstyrelser ifrågasatt om sådan möjlighet
bör föreligga. Departementschefen har medgett att förslaget i denna del kan
vara tveksamt från principiella synpunkter och att man också kan hysa
tvivel om möjligheten i fråga kan få praktisk betydelse. Han påpekar emellertid
att det kan tänkas regeringar med sådan sammansättning, att det

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

finns visst utrymme för kritik mot enskild ledamot av statsrådet som inte
drabbar regeringen i övrigt. Utskottet ansluter sig till grundlagberedningen
och departementschefen på denna punkt. Utöver vad departementschefen
anfört bör det framhållas, att möjligheten av misstroendeförklaring mot
enskilt statsråd bör ses i samband med utskottets granskning av statsrådens
ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning. Det har inte ifrågasatts
att avskaffa denna granskning. En bestämd strävan har under de
senaste åren gjort sig gällande för att »avpolitisera» densamma. Enligt utskottets
mening, som överensstämmer med den som hävdats av författningsutredningen
vartill grundlagberedningens direktiv anknyter på denna punkt,
är en sådan strävan nödvändig för att granskningen skall fylla en betydelsefull
funktion. En väsentlig svårighet ligger emellertid under nuvarande förhållanden
i att någon från denna granskning fristående form för politiskt
ansvarsutkrävande inte föreligger. Införandet av misstroendeförklaring utgör
en högst värdefull reform från denna synpunkt. Det är också uppenbart
att möjligheten att rikta sådan förklaring mot enskilt statsråd är av särskilt
värde i detta sammanhang. Utskottet bedömer det från denna speciella synpunkt
som en klar förtjänst, att förslaget inrymmer nämnda möjlighet. Den
kan ytterligare bidra till att åstadkomma klara linjer i utskottets granskningsarbete.
Utskottet kan inte helt ansluta sig till departementschefens
bedömning, att förslaget i denna del kommer att sakna egentlig praktisk
betydelse.

Den andra punkt, där man kan hysa delade meningar i fråga om utformningen
av förslaget beträffande misstroendeförklaring, gäller att yrkande
därom inte skall vara försett med motivering och att voteringen alltid skall
avse endast ett yrkande. Författningsutredningen och grundlagberedningen
har intagit samma ståndpunkt härvidlag. Den förra anförde att det inte
finns behov av ett institut som ger möjlighet till allsköns uttalanden om
regeringen och dess politik. Grundlagberedningen har framhållit att ett
motiverat misstroendeuttalande förutsätter enighet om både uttalandet och
skälen och att ett krav på motivering därför begränsar riksdagens möjlighet
att bestämma regeringens öde. Departementschefen anför ytterligare att
omröstningar om sådana motiveringar kan komplicera det parlamentariska
läget och bidra till att försvaga regeringsmakten. Utan att vilja avvisa någon
av dessa synpunkter vill utskottet framhålla, alt ett system med misstroendeförklaring
utan motivering kan innebära vissa risker för regeringsmakten.
Meningsriktningar inom riksdagen, mellan vilka det föreligger så djupgående
skiljaktigheter att de inte kan åstadkomma ett regeringsalternativ,
får möjlighet att avlägsna den sittande regeringen genom en fristående omröstning
utan anknytning till någon stor politisk fråga. Under ett skede aA
minoritetsparlamentarism kan denna möjlighet leda till ogynnsamma konsekvenser.
Den enda garantin mot missbruk ligger i rätten att förordna om
nyval till riksdagen. Effektiviteten av denna befogenhet bör inte överskat -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

las, särskilt ej i ett läge av partisplittring och minoritetsparlamentarism och
då misstroendeförklaringen inte haft sin grund i en stor politisk fråga. Med
det anförda har utskottet emellertid inte velat uttala att förslaget i denna
del bör förkastas. Utskottet har stannat för att godta, att misstroendeförklaring
inte skall vara förenad med motivering. Utskottet har emellertid
funnit angeläget att komplettera de gjorda övervägandena med de synpunkter
som här utvecklats och som möjligen kan under ändrade politiska förhållanden
erhålla aktualitet.

Till institutet misstroendeförklaring anknyter som framgått av det
sagda reglerna om mjvals förordnande. I dessa föreslås främst tre ändringar.
Makten att förordna om nyval skall läggas i statsministerns hand. Den Lid,
under vilken riksdagen efter nyvalsförordnande skall kunna arbeta ostörd
utan möjlighet till nytt sådant förordnande, skall utsträckas från fyra till
fem månader. Slutligen skall avbrytande av det pågående riksdagsarbetet,
med nuvarande grundlagsterminologi upplösning, inte längre vara nödvändigt
förbundet med ett nyvalsförordnande, utan riksdagen skall kunna
fortsätta pågående session eller t. o. m. inkallas till session efter nyvalsförordnande.
Särskilt beslut skall fordras för att riksdagsarbetet skall avbrytas.
Även makten att fatta ett sådant beslut skall ligga hos statsministern.

Inom grundlagberedningen har en ledamot reserverat sig på denna
punkt och förordat att rätten att förordna om nyval skall avskaffas. Samma
yrkande framställs i motionen 11:988 (nr 49 i förteckningen). Det har
framgått av det förut anförda, att utskottet finner rätten till nyvalsförordnandc
böra bibehållas. Efter införandet av misstroendeförklaring är det
enligt utskottets mening över huvud närmast uteslutet att avskaffa nämnda
befogenhet. Den utgör som ovan framhållits den enda formella garantin
mot missbruk av möjligheten att avge misstroendeförklaring. Utskottet avstyrker
sålunda motionen.

Utskottet ansluter sig till det framlagda förslaget även i fråga om dess
närmare utformning. Utskottet noterar att det kommer att medföra en inte
oväsentlig förstärkning av statsministerns ställning som kan bli av betydelse
bl. a. i koalitionsregeringar.

I motionen II: 082 (nr 44 i förteckningen) har framställts anmärkningar
mot vissa punkter i de föreslagna reglerna om nyvalsförordnande. Huvudsynpunkten
är att en riksdag, vars arbete avbrutits i samband med förordnande
om nyval, inte bör kunna själv ta initiativ till en ny session. En sådan
lär inte kunna avbrytas, uttalar motionären, då avbrytandet är sammankopplat
med nyvalsförordnande. Frågan bör lösas så, att statsministern
får rätt att avsluta riksdagen och inte bara sessionen. Riksdagens
ledamöter torde nämligen inte ha rätt att begära inkallande av en ny riksdag
utan endast att få en extra session till stånd, anför motionären. Denna
framställning bygger emellertid på en misstolkning av förslaget. Bestämmelsen
i 108 § regeringsformen innebär att avbrytande av session kan ske

30 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

närsömhelst och om så erfordras flera gånger, sedan nyvalsförordnande
väl meddelats. Motionärens farhågor är sålunda obefogade. Enligt utskottets
mening är det också en klar för debatt endast sessionen men inte riksdagen
som sådan avslutas, då det senare alternativet skulle nödvändiggöra
ny konstruering med val av utskott etc. för den händelse en ny riksdagssammankomst
skulle erfordras. Utskottet avstyrker sålunda även denna
motion.

Förslaget i denna del innefattar som nämnts även nya bestämmelser om
entledigande av statsråd utan samband med misstroendeförklaring. Konungen
skall enligt förslaget entlediga statsministern eller annan ledamot av
statsrådet om statsministern begär det. Avgår statsministern, skall hela
regeringen entledigas. Regering skall emellertid ej avgå förrän ny statsminister
utnämnts.

Den enda punkt i de föreslagna reglerna som föranlett delade meningar
är den som ger statsministern bestämmanderätt i fråga om övriga statsråds
entledigande. Tre ledamöter av Högsta domstolen och en länsstyrelse
har i remissyttranden över grundlagberedningens betänkande förordat, att
statsråd skall kunna entledigas på egen begäran. Detta yrkas också i motionerna
1: 760 och 11:975 (nr 14 i förteckningen). Departementschefen
uttalar att denna fråga för honom framstår som ett teoretiskt problem.
Det är självklart att ett statsråd med bestämd önskan att avgå inte kan
hållas kvar i regeringen. Lika klart är emellertid att han bör rådgöra med
statsministern bl. a. om den lämpliga tidpunkten för sin avgång. Om det
formellt är han själv eller statsministern som begär entledigandet är enligt
departementschefens mening under sådana förhållanden utan praktisk betydelse.
Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker motionerna.

Införandet av de bestämmelser, som sålunda föreslagits och som tillstyrks
av utskottet, är förenat med betydande svårigheter av teknisk art. Det innebär
att regler som är grundade i ett modernt parlamentariskt betraktelsesätt
infogas i grundlagar som är uppbyggda efter en helt annan och numera
föråldrad konstitutionell åskådning. Utskottet erinrar om att svårigheterna
att revidera gällande regeringsform till överensstämmelse med vedertagna
parlamentariska grundsatser var en av de avgörande omständigheterna,
då författningsutredningen fann sig böra inrikta sitt arbete på en helt ny
författning. Grundlagberedningen har inte heller förbisett dessa tekniska
problem. Den har emellertid ansett att man bör kunna under en övergångstid
acceptera de motsägelser som uppkommer i grundlagstexterna. Under
remissbehandlingen har emellertid betänkandet mött en delvis allvarlig
kritik från vissa myndigheter som företräder särskild juridisk expertis.
I anledning härav har departementschefen utöver grundlagberedningens
förslag förordat en rad författningsändringar, åsyftande att undanröja de
viktigaste av de brister som betänkandet skulle medföra i tekniskt avseende.

Konstitutionsutskottets betänkande nr SO år 1968

Genomgående avses inga ändringar i gällande rätt eller allmänt vedertagna
principer. Väsentligen är det fråga om strykningar av bestämmelser som
ansetts sakna praktisk betydelse. Motiveringarna till de olika ändringarna
är helt kortfattade. Med hänsyn härtill och då dessa förslag alltså inte föregåtts
av överväganden inom grundlagberedningen eller av remissbehandling
har utskottet ansett sig böra ägna dem särskild uppmärksamhet. Detta
bär även varit påkallat av att några av de föreslagna ändringarna har en
formell betydelse för utskottets granskningsuppgift enligt 105—107 §§
regeringsformen. Utskottet redovisar sina överväganden i nästföljande avsnitt.

Speciella frågor

Följdändringar till parlamentarismens inskrivande i grundlagarna

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är ofrånkomligt att en viss
inkonsekvens och bristande systematik uppkommer i grundlagarna då parlamentariska
institut införs. Det är en avvägningsfråga vilka brister som
skall anses tolerabla. Utskottet delar grundlagberedningens och departementschefens
uppfattning, att tekniska skäl av denna art inte bör få hindra
reformer om vars angelägenhet allmän enighet råder. Problemens svårhetsgrad
framgår också väl av att de remissinstanser, som uppehållit sig vid
de tekniska aspekterna på de nu ifrågavarande reformerna, sinsemellan
har olika åsikter om hur man bör gå till väga. Regeringsrättens ledamöter
har ansett grundlagberedningens förslag godtagbart. Högsta domstolens
ledamöter har däremot funnit förslaget lida av allvarliga brister. De förordar
att reformen begränsas till införande av regler om misstroendeförklaring.
Svea hovrätt förordar i stället att även regeringsbildningen skall
tas upp i detta sammanhang och anser att grundlagberedningens skäl däremot
knappast är bärande. Hovrätten för Västra Sverige företräder en liknande
uppfattning men har stannat för att inte avstyrka grundlagberedningens
förslag. Utskottet har vid övervägande av de olika alternativ som
sålunda angetts funnit övertygande skäl tala för departementschefens ståndpunkt,
att grundlagberedningens förslag bör genomföras med vissa tekniska
justeringar av andra stadganden i regeringsformen.

Det första stadgande som berörs av departementschefens ändringsförslag
är 4 § regeringsformen, som innehåller de grundläggande bestämmelserna
om regeringen. Syftet är att ge eu annan avfattning som, utan att regeringsbildningens
problem tas upp, innebär en mindre skarp kontrast till
ett parlamentariskt styrelsesätt än det nuvarande betonandet av att konungen
äger »allena styra riket» och att regeringen endast har att lämna »underrättelser
och råd». Enligt förslaget skall paragrafen i stället utsäga att
konungen »styr riket» och att han »för regeringsärendena har» ett statsråd.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1008

Denna lösning går inte fri från invändningar. Detsamma gäller andra av
utskottet prövade förslag som utgått från stadgandets nuvarande konstruktion.
Problemet ligger i att paragrafen tar upp både regeringens befogenheter
och konungens personliga. Att uttrycka bådadera i ord som på ett
godtagbart sätt både passar in i regeringsformens system och svarar mot
en parlamentarisk syn är en närmast olöslig uppgift. Utskottet har emellertid
funnit att detta problem kan elimineras om man ser 4 § i sitt sammanhang
med övriga paragrafer i regeringsformens början. Regeringsformen
inleds med följande ord i 1 §: »Sveriges rike skall styras av en
konung». Här är alltså konungens styrandemakt redan fastslagen. Uppgiften
för 4 § är att fastställa statsrådets ställning. Den ålägger konungen
att utnämna ett statsråd och att inhämta dess mening. För att inbördes
precisera konungens och statsrådets ställning och befogenheter har grundlagstiftaren
fastslagit att konungen skall styra »allena», dvs. ensam fatta
besluten, och att statsrådet bara har en rådgivande funktion. Tiden har
för länge sedan gått om dessa stadganden. Om man nu tar bort orden om
allenastyrandet och om statsrådets »underrättelser och råd», förlorar emellertid
framhållandet av att konungen styr riket självständig betydelse.
Detta är redan sagt i 1 § och behöver inte upprepas, om man inte, som ursprungligen
var syftet, vill därmed ge en begränsning och en precisering av
statsrådets befogenheter. Vid varje försök till omformulering uppkommer
språkliga svårigheter. Det riktiga synes i stället vara att ur 4 § stryka
upprepningen av konungens styrandemakt. Utskottet föreslår att stadgandet
avfattas så: »Konungen skall utnämna ett statsråd, vartill Han kallar
kunnige» etc. Dispositionen i regeringsformens inledning blir då följande:
i 1 § fastslås att riket skall styras av en konung; i 2 och 3 §§ behandlas
konungens person; i 4 § fastslås att konungen skall utnämna en regering;
i 5 och 6 §§ behandlas regeringens organisation; och i 7 § inleds bestämmelserna
om regeringsärendenas handläggning med ett stadgande om att
alla sådana ärenden utom kommandomål skall föredras för och avgöras av
konungen i regeringen.

Utskottet kan sålunda inte tillstyrka den i motionen II: 070 (nr 41 i förteckningen)
föreslagna lydelsen »i regeringsärendena har Konungen att
inhämta råd av ett statsråd».

Departementschefen föreslår vidare att 13 § regeringsformen, som innehåller
regler om krigsförklaring och fredsslut, skall upphävas. Härigenom
aktualiseras frågan vad som numera utgör gällande rätt i dessa frågor.
Detta är enligt utskottets uppfattning ej alldeles lätt att besvara. Paragrafen
har endast ändrats en gång, vid 1840—41 års riksdag, på en oväsentlig
punkt. Den utsäger tre saker. För det första åläggs konungen att »till ett
utomordentligt statsråd» kalla »statsrådets samtlige ledamöter». De sistnämnda
orden infördes nyssnämnda år i samband med statsrådets omorganisation
genom departementalreformen, vilket utgör den enda ändringen

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

i stadgandet sedan 1809. Från början torde därmed ha avsetts att särskilt
understryka konungens plikt att i dessa fall, till skillnad mot i andra utrikesärenden,
höra hela statsrådet. Numera saknar punkten betydelse. För
det andra utsäger paragrafen att konungen personligen skall vara föredragande
i dessa frågor. Denna punkt saknar uppenbarligen betydelse. För det
tredje framhåller stadgandet att konungen äger »makt att fatta och utföra
det beslut som Han för riket nyttigast finner». Denna punkt är den centrala
i detta sammanhang. Man kan bortse från förhållandet mellan konungen
och statsrådet. Frågan är emellertid om inte stadgandet bör tolkas så att
det ger regeringen befogenhet att besluta utan riksdagens medverkan. Detta
har säkerligen från början varit avsett. Lagtima riksdagar sammankom
ursprungligen med femår sintervaller, och inkallande av urtima riksdag
var en omständlig och tidskrävande procedur. Frågan är om paragrafen
kan anses ha utan ändring förlorat sin ursprungliga betydelse. Införandet
av årliga riksdagar och av nya regler om riksdagens befogenheter i utrikesärenden,
bl. a. i 12 § regeringsformen om överenskommelser med främmande
makt och i 54 § om utrikesnämnden, och av särskilda bestämmelser
om riksstyrelsens utövning i krig samt accepterandet av parlamentariska
grundsatser kan anföras som skäl för en sådan mening. Med hänsyn till
att det gäller utomordentliga krissituationer, då parlamentarismen kan ha
svårt att fungera, är det emellertid befogat att iaktta försiktighet vid grundlagstolkningen.
Över huvud gäller att problematiken kring krig och fred
är svårbemästrad och bör få en klar reglering i en ny författning. Vad beträffar
krig kan det naturligtvis sägas att det i 13 § angivna fallet att vårt
land »vill börja krig» saknar aktualitet; en realistisk lydelse har snarare
50 § som talar om att »riket kommer i krig». Att avgöra vilka slags handlingar
eller händelser som innebär att krigstillstånd inträder är emellertid
ej alldeles lätt. Utskottet erinrar om att FN-lagkommittén överväger frågor
med anknytning härtill, bl. a. deltagande i sanktioner enligt FN-stadgan
som även upptar regler om militära sanktioner. Kompetensfördelningen
mellan regeringen och riksdagen har enligt vad utskottet erfarit aktualiserats
under kommitténs arbete. Utskottet antecknar också att beredskapslagstiftningen
tillagt regeringen viktiga befogenheter, bl. a. att avgöra när
krigsfara eller omedelbar krigsfara föreligger och i anledning därav förordna
om beredskapstillstånd m. m. Beträffande fredsslut är problemen något
mindre med hänsyn till reglerna i 12 § om överenskommelser med främmande
makt. Åtskilliga alternativ finns emellertid att överväga, från begränsad
vapenvila till formella fredstraktater.

Mot bakgrunden av det anförda kan det anses tveksamt om 13 § bör upphävas
på sätt propositionen föreslår, innan de överväganden som grundlagberedningen
måste göra i förevarande ämne redovisats. Ett upphävande
av paragrafen skulle möjligen kunna skapa oklarhet. Utskottet har emellertid
stannat för att propositionen kan godtas på denna punkt. I fråga
3—-Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

om fallet »sluta fred» leder ändringen till att det kommer att stå klart att
riksdagen, eller riksdagens lcrigsdelegation om denna trätt i riksdagens
ställe, skall medverka i enlighet med 12 §. Denna ordning är enligt utskottets
mening riktig. Särskilt sedan man genom krigsdelegationens inrättande
sörjt för att riksdagens funktioner skall så länge som möjligt kunna uppehållas
under krig, måste det vara naturligt att parlamentarismen inte skall
sättas ur spel på denna punkt. Paragrafens upphävande innebär alltså i
denna del en saklig fördel. Beträffande fallet »börja krig» — dvs. i realiteten
konstatera att riket folkrättsligt befinner sig i krig — medför förslaget,
att denna problematik kommer att bli oreglerad, eftersom 12 § inte
kan tillämpas här. Detta utgör en viktig principiell brist i grundlagarna.
Emellertid är det enligt utskottets bedömning inte bättre att behålla 13 §
som inte bygger på några överväganden av den numera aktuella problematiken.
Av dessa skäl finner sig utskottet sålunda kunna tillstyrka att
13 § upphävs.

Departementschefen föreslår vidare ändringar i 9 §, avseende beslutsfattande
i statsrådet, och i 38 §, avseende kontrasignation. Bl. a. förordas att
bestämmelserna om kontrasignationsvägran upphävs. Av dessa framgår
indirekt att kontrasignationsplikt föreligger. Förslaget innebär sålunda en
principiellt viktig förändring. Enligt utskottets mening är det en riktig
reform, att kontrasignationsplikten avskaffas och att kontrasignationen
framdeles blir ett formellt uttryck för att vederbörande statsråd ansluter
sig till det fattade beslutet. Det får förutsättas att i ett fall, då beslut fattas
mot den »ordinarie» föredragandens mening, annan statsrådsledamot,
eventuellt statsministern, förordnas som föredragande i ärendet enligt 5 §
regeringsformen. Utskottet avstyrker sålunda den ovan behandlade motionen
II: 979 (nr 41 i förteckningen), i vilken även hemställs att kontrasignationsplikten
bibehålls genom en ny föreskrift i stället för de nuvarande om
kontrasignationsvägran.

Mot propositionens förslag i denna del har utskottet funnit anledning
till endast en smärre erinran. Tillräckliga skäl synes inte ha anförts för
att stryka den punkt i 38 § som fastställer kontrasignantens ansvar för
expedierade besluts riktighet. Med hänsyn till denna bestämmelses formella
anknytning till utskottets granskning av statsrådsprotokollen föreslåi
utskottet att den får kvarsta i avbidan på en ny reglering av regeringsärendenas
handläggning.

Ytterligare har departementschefen föreslagit vissa ändringar och strykningar
i 15 §, avseende kommandomål, och att 32 §, avseende tjänstetillsättningar,
skall utgå. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
eller särskilda kommentarer till dessa förslag.

Även sedan de ändringar genomförts, som nu behandlats, kommer enligt
utskottets mening en besvärande onöjaktighet att kvarstå i regeringsformen.
Detta gäller 105 och 107 §§, avseende konstitutionsutskottets gransknings -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908 35

uppgifter. Det är givetvis helt naturligt att inte regeringen framlagt förslag
till mera vittgående ändringar i dessa regler som ju avser statsrådens ansvarighet.
Det torde i stället ankomma på utskottet att ta initiativ därtill.
Enligt utskottets mening kommer alltför starka motsättningar att råda
mellan dessa regler och dem om misstroendeförklaring enligt propositionens
förslag. Avfattningen av 107 § 1 och 2 mom. kan sålunda knappast
godtas. Utskottet har funnit det möjligt att föreslå en ändring som
undanröjer dessa tekniska brister. Då det emellertid gäller en fråga utanför
propositionens förslag redovisar utskottet sina överväganden först i senare
sammanhang, i ett särskilt avsnitt av detta betänkande.

Rösträtts-, valbarhets- och behörighetsvillkoren

I proposition nr 92 föreslås under punkten 1) att rösträttsåldern skall
sänkas med ett år. Rösträtt skall därefter inträda året efter det varunder
19 års ålder uppnåtts.

Departementschefen upplyser att en proposition om sänkning av myndighetsåldern
med ett år kommer att framläggas för nästa års riksdag.
Han tar även upp frågan om en längre gående sänkning av rösträttsåldern,
till året efter fyllda 18 år. Grundlagberedningen har uttalat att en sådan
reform förutsätter mer ingående överväganden än som kan göras i detta
sammanhang. Det är emellertid inte uteslutet, anför departementschefen,
att det vid en allmän översyn av rösträttsvillkoren skall visa sig möjligt
att utforma dessa på ett sådant sätt att rösträttsåldern kan fastställas fristående
och på andra grunder än dem som är aktuella vid bestämmande
av myndighetsåldern. Något som hittills har ansetts göra det svårt att upplösa
sambandet mellan rösträttsåldern och myndighetsåldern är att omyndighet
på grund av domstols beslut ovillkorligen diskvalificerar för rösträtt.
Det ingår i grundlagberedningens uppdrag att under arbetet på en
total författningsreform göra en sådan översyn av rösträttsvillkoren som
här nämnts.

1 tre under allmänna motionstiden väckta motionspar har hemställts
om en sänkning av rösträttsåldern med ett år utöver vad som föreslagits
i propositionen. Dessa är motionerna 1:211 och 11:268, 1:51b och 11:637
samt I: 517 och 11: 638 (nr 2, 6 och 9 i förteckningen). Samma yrkande har
framställts i motionerna 1:899 och 11:1159 (nr 27 i förteckningen) vilka
väckts i anledning av propositionen.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört i frågan avstyrker
utskottet motionerna och tillstyrker propositionen i denna del.

I samma proposition framläggs under punkten 2) förslag till ändrade
bestämmelser om valbarhets- och behörighetsvillkor för riksdagens ledamöter.
Det föreslås till en början att skillnad inte vidare skall göras mellan
villkoren för valbarhet och dem för behörighet. I enlighet med riksda -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

gens framställning föreslås att konkurstillstånd inte vidare skall medföra
automatisk behörighetsförlust. I konsekvens härmed förordas att även
den särskilda diskvalifikationsgrunden, att någon begått vissa slags brott i
samband med val, skall slopas. Vidare föreslås att inte heller någon särskild
ålder skall föreskrivas utan endast ett krav på myndighet. Enligt propositionen
skall i 26 § riksdagsordningen bara stadgas att »endast den som
är svensk medborgare och myndig kan vara ledamot av riksdagen». Detta
innebär att även det nuvarande kravet på rösträtt utgår, något som endast
har betydelse för den som till följd av bosättning utomlands eller fel vid
röstlängdsförfarandet inte blivit upptagen i röstlängd.

I motionerna I: 901 och II: 1196 (nr 29 i förteckningen), vilka väckts i
anledning av propositionen och närmast anknyter till denna punkt, hemställs
om sådan ändring av rösträttsbestämmelserna i 14 § riksdagsordningen
att det blir klart utsagt, att rösträtten är oberoende av bosättningsorten.
I motiveringen anförs att alla utlandssvenskar blir valbara enligt propositionens
förslag och att det då är följdriktigt att även ge dem rösträtt.

Utskottet erinrar om att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt redan
en gång behandlats av riksdagen under innevarande session. Med hänsyn
härtill ingår utskottet inte på en förnyad sakdiskussion i denna fråga utan
avstyrker motionerna. Enligt utskottets mening föreligger emellertid behov
av en viss justering i den föreslagna författningstexten. Utskottet utgår från
att propositionen bygger på uppfattningen, att det är föga sannolikt att den
som inte är röstberättigad väljs till riksdagen. Emellertid framstår det
från formell synpunkt som önskvärt att en anknytning görs mellan rösträtts-
och behörighetsvillkoren. Utskottet föreslår lydelsen att »endast
den som är myndig och upptagen i röstlängd såsom röstberättigad kan
vara ledamot av riksdagen».

Några under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagit upp
frågan om valbarhetsåldern. I motionerna 1: 515 och II: 639 (nr 7 i förteckningen)
har hemställts om utredning'' och förslag om en sänkning av åldersgränsen.
I motionen II: 646 (nr 31 i förteckningen) yrkas grundlagsändring,
varigenom rösträtts- och valbarhetsåldrarna kommer att sammanfalla. Dessa
motioner har blivit besvarade med propositionen. Motionerna 1: 517 och
11:638 (nr 9 i förteckningen) åsyftar en sänkning med ett år utöver propositionens
förslag. Under hänvisning till vad förut anförts om rösträttsåldern
och om anknytning mellan rösträtt och valbarhet avstyrker utskottet
dessa motioner och tillstyrker propositionen.

Propositionens förslag i övrigt under denna punkt lämnar utskottet utan
erinran.

Postmedlens karaktär av bevillning

I proposition nr 92 föreslås under punkten 3) att postmedlens karaktär
av bevillning skall slopas genom ändring av 60 § regeringsformen.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år b968

Postavgifterna skall, till skillnad från övriga avgifter som statens affärsdrivande
verk betingar sig för sina tjänster, fastställas av riksdagen. Detta
följer av att postmedlen är bevillning. I fråga om vissa avgifter, bl. a.
paketportot och avgifterna i postgirorörelsen, har dock sedan länge tilllämpats
den ordningen att riksdagen överlåtit sin bestämmanderätt till
regeringen genom tidsbegränsade bemyndiganden. Beträffande några avgiftstyper
har regeringen bemyndigats att i sin tur delegera beslutanderätten
till postverket. Uppgiften att fastställa avgifter för de tjänster andra
affärsdrivande verk än postverket lämnar ankommer däremot i princip
på regeringen ensam, med befogenhet att delegera beslutanderätten till
verket.

Postverket har hemställt att postmedlens karaktär av bevillning skall
slopas. Enligt verket bör riksdagen överlåta beslutanderätten över postavgifterna
till regeringen med befogenhet att delegera denna beslutanderätt
till verket. Verket har anfört att det finns ett stort behov av att smidigt
och utan onödig tidsutdräkt kunna anpassa postverkets taxor efter ändringar
i marknads- och konkurrensförhållandena eller i kostnadsutvecklingen.

Av de fyra remissinstanser som hörts i ärendet har riksrevisionsverket
och riksgäldsfullmäktige godtagit postverkets förslag. Statskontoret har
tillstyrkt att postmedlens karaktär av bevillning slopas men anser att större
förändringar av den faktiska beslutanderätten över postavgifterna inte bör
ske för närvarande. Grundlagberedningen har inte tagit bestämd ståndpunkt
till förslaget.

Frågan var senast uppe 1933, då riksdagen motsatte sig ett förslag att
upphäva postmedlens karaktär av bevillning. Därvid åberopades främst
poströrelsens legala monopolkaraktär beträffande vissa verksamhetsgrenar
som skäl för att riksdagen borde behålla sin beslutanderätt över postavgifterna.

Enligt departementschefen är det numera svårt att finna rationella skäl
för att beslut om postavgifterna skall fattas i annan ordning än beslut om
avgifter för tjänster av andra affärsdrivande verk. Postverket har visserligen
en monopolställning i fråga om vissa grenar av sin rörelse, men detsamma
gäller i minst lika hög grad beträffande exempelvis televerket utan
att därför teleavgifterna räknas som bevillning. Han erinrar vidare om
författningsutredningens förslag att samma grundlagsregler skulle gälla
i fråga om fastställande av samtliga avgifter i affärsverkens rörelser. Detta
förslag mötte inte någon gensaga vid remissbehandlingen.

Departementschefen anför vidare, att regeringens befogenhet att bestämma
de avgifter, som andra affärsdrivande verk än postverket skall ta ut,
inte betyder att riksdagen saknar inflytande över dessa verks taxepolitik.
Redan av de parlamentariska principerna följer att regeringen inte kan driva
en politik som står i strid mot riksdagens intentioner. Regeringen har också

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

vid olika tillfällen inhämtat riksdagens yttrande över nya principer t. ex.
för statens järnvägars taxepolitik. Riksdagen liar vidare möjlighet att varje
år ta ställning till affärsverkens taxepolitik i samband med budgetbehandlingen.

Förslaget innebär att det framdeles i princip skall tillkomma regeringen
att fastställa postavgifterna. I likhet med vad som tillämpas i fråga om andra
affärsdrivande verk skall denna befogenhet kunna delegeras till postverket.

I anledning av denna punkt i propositionen har väckts tre par följ dmotioner.
I motionerna 1:897 och 11:1157 anförs (nr 25 i förteckningen) att
det finns all anledning att biträda förslaget om att postmedlen inte längre
skall utgöra bevillning. Däremot inger det betänkligheter om regeringen
skulle i större utsträckning delegera sin beslutanderätt till postverket. Innan
så sker bör i vart fall avvaktas resultatet av den pågående affärsverksutredningen,
som behandlar taxefrågorna i ett gemensamt perspektiv och
beräknas avlämna sitt betänkande härom under året. Motionärerna hemställer
att riksdagen uttalar, att vidgad delegation till postverket inte skall
ske före ställningstagandet till nämnda utrednings förslag. I motionerna
I: 898 och II: 1158 (nr 26 i förteckningen) yrkas avslag på propositionen i
denna del. Det framhålls att såväl ekonomiska som sociala och allmänna
synpunkter måste beaktas vid fastställelse av postavgifterna. Särskilt måste
det uppmärksammas att dessa kan spela stor roll för ett tidningsföretags
fortbestånd. Ansvaret för dessa avgöranden bör därför inte ligga hos postverket
utan hos riksdagen. Även i motionerna 1:900 och II: 1156 (nr 28 i
förteckningen) yrkas avslag på ifrågavarande förslag. Motionärerna åberopar
att postverket i stor utsträckning har monopolställning, vilket bl. a.
har betydelse för vissa delar av tidningsdistributionen. Behovet av riksdagskontroll
över postverkets taxepolitik har sålunda inte upphört. Även det
pågående arbetet på en total författningsreform anförs som ett skäl för
avslag.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att postmedlens karaktär av
bevillning upphävs genom ändring av 60 § regeringsformen. Motionernas syfte
kan tillgodoses även efter en sådan reform. Som departementschefen framhållit
kommer riksdagen inte att därmed berövas möjligheten att öva inflytande
över postavgifternas höjd. Vad motionärerna väsentligen avser är
att riksdagen även fortsättningsvis skall ha bestämmanderätten över avgifterna
för postbefordran av tidningar. Utskottet delar uppfattningen att
särskilda synpunkter gör sig gällande på detta område. Även efter den nu
föreslagna reformens genomförande bör därför enligt utskottets mening
ändringar i dessa avgifter underställas riksdagen.

Interimsregering genom statsrådet

I 39—42 §§ regeringsformen ges regler om s. k. interimsregering som utövar
riksstyrelsen i Konungens ställe i vissa fall, bl. a. vid dennes sjukdom

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

eller vistelse utomlands. Reglerna innebär att riksstyrelsen i sista hand —
om regent inte finns -— skall föras av statsrådet. Bestämmelser saknas om
hur expeditioner skall underskrivas i detta fall. Det riktiga torde vara att
anse, att de skall påtecknas av samtliga statsråd som deltagit i beslutet och
att anteckning om vem som föredragit ärendet görs vid dennes namn.

I proposition nr 92 föreslås under punkten 5) bestämmelser om att expeditioner
i nämnda fall skall underskrivas av statsministern eller annat
statsråd som denne förordnar, med kontrasignation av föredraganden i
vanlig ordning.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget under denna punkt men vill,
med hänsyn till sin granskning av statsrådsprotokollen, framhålla att statsministerns
förordnande av annat statsråd att underteckna expeditioner bör
infogas i protokollen, lämpligen i samma serie som övriga beslut angående
riksstyrelsen.

Riksdagens lönedelegatiou

Riksdagens lönedelegation, som tillkom genom beslut vid 1964 och 1965
års riksdagar, har till uppgift att rådpläga med statsrådsledamot i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor för statens arbetstagare och för
vissa andra, i huvudsak kommunala arbetstagare samt att på riksdagens
vägnar godkänna överenskommelser som träffas i sådana frågor.

Delegationens kompetensområde har alltså bestämts till att gälla förhandlingsfrågor,
dvs. frågor om sådana arbetsvillkor som kan bestämmas
genom avtal. Alltsedan det nya förhandlingsrättssystemets tillkomst 1966
har på grund av överenskommelse mellan de förhandlande parterna gällt,
att lönegradsplacering och arvoden för innehavare av en del högre tjänster
i statsverksamheten skall bestämmas ensidigt av staten. Beträffande dessa
anställningsvillkor träffas således inte förhandlingsöverenskommelse, utan
anställningsvillkoren bestäms genom föreskrifter som arbetsgivaren ensam
meddelar. Detta får till konsekvens att anställningsvillkoren — trots att de
är av beskaffenhet att kunna bli föremål för förhandlingsöverenskommelse
— inte kan godkännas av lönedelegationen utan måste prövas av riksdagen i
vanlig ordning.

Förhandlingsutredningen har föreslagit att lönedelegationens kompetens
skall utvidgas till att omfatta även sådana avtalsbara anställningsvillkor
som undantagits från förhandlingsöverenskommelse. Härigenom skulle
man uppnå att riksdagens prövning av löneställningen för samtliga statens
arbetstagare i princip ankom på ett och samma organ, lönedelegationen.
Vidare skulle man komma ifrån olägenheten att de högsta statstjänstemännen
får vänta på utbetalningen av lönehöjningar till dess proposition i frågan
hunnit behandlas i riksdagen.

Utredningens förslag har med några undantag godtagits av remissinstan -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

serna och har lagts till grund för förslaget under punkten 4) i propositionen
nr 92. Därjämte föreslås några mindre jämkningar i grundlagsreglerna om
lönedelegation.

Förslagen under denna punkt har inte föranlett någon erinran från utskottets
sida.

Konstitutionsutskottets granskningsuppgifter

Utskottet har som nämnts i det föregående funnit anledning föreslå, att
nya regler införs i detta sammanhang om utskottets på statsrådsprotokollen
grundade granskningsverksamhet. Motsättningarna inom 107 § regeringsformen
skulle annars bli alltför stora sedan de nya bestämmelserna om
misstroendeförklaring införts där. Även om man i enlighet med departementschefens
förslag byter ut »anmärka» mot »finna» och stryker bestämmelsen
om skrivelse angående statsråds entledigande, står dock kvar att
utskottet skall tillkännage för riksdagen om något statsråd »icke iakttagit
rikets sannskyldiga nytta» eller »icke med oväld, nit, skicklighet och drift
sitt ämbete utövat». Denna lydelse ger vid handen att utskottet endast i
dessa fall har att meddela sig med riksdagen. Detta gäller visserligen redan
nu, men genom att reglerna om misstroendeförklaring tillfogas som ett nytt
moment i omedelbar anslutning till det föråldrade stadgandet om innebörden
av utskottets granskning uppkommer en skärpt motsättning mellan
norm och verklighet. Det skulle med väsentligt ökat eftertryck anges att
granskningen har ett rent politiskt syfte. Vid läsningen skulle stadgandet
lätt kunna felaktigt uppfattas så att det anger ett omedelbart samband mellan
utskottets granskning och misstroendeförklaring. För båda instituten
skulle det vara en bestämd fördel att ta bort bestämmelserna om konstitutionsutskottet
ur 107 § och helt ägna denna åt misstroendeförklaring. Nya
regler om utskottets granskning kan i stället införas i 105 § som anger utskottets
skyldighet att infordra statsrådsprotokollen.

En förutsättning för att nya bestämmelser i förevarande ämne skall
kunna föreslås är självfallet att allmän enighet råder om vilken funktion
och allmän uppläggning utskottets granskning bör ha. Denna förutsättning
är enligt utskottets bedömning nu för handen. Det förslag som författningsutredningen
framlade på denna punkt har allmänt godtagits och vunnit
anslutning i direktiven för grundlagberedningen. Under förra året beslöt
utskottet att försöksvis arbeta i huvudsak efter de av författningsutredningen
angivna principerna. Granskningsverksamheten genomfördes i full
enighet inom utskottet (KU 1967: 34). Under innevarande år har utskottet,
likaledes i full enighet, arbetat vidare efter samma principer (KU 1968: 15).
Grundtanken är att granskningen skall vara administrativt och inte politiskt
inriktad. Mot denna bakgrund har utskottet funnit tiden nu vara inne för
att genomföra nya grundlagsregler om granskningsverksamheten.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Utskottets förslag anknyter direkt till vad författningsutredningen föreslog.
I 105 § regeringsformen bör inledningsvis stadgas att »konstitutionsutskottet
åligger att granska statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas
handläggning». Därefter följer de nuvarande bestämmelserna
om infordrande av statsrådsprotokoll, i vilka utskottet inte finner sig böra
nu överväga några ändringar. Liksom i 107 § 1 mom. andra stycket enligt
propositionen och i författningsutredningens förslag anges vidare att andra
utskott liksom enskilda riksdagsledamöter kan påkalla granskning genom
skriftlig anmälan hos konstitutionsutskottet. I paragrafen bör slutligen
intas regler om utskottets redovisning för riksdagen och om möjliga åtgärder
i anledning därav. Författningsutredningens förslag har av utskottet
följts även här. Detta innebär att utskottet skall årligen, ävensom eljest
när skäl därtill föreligger, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
funnit förtjäna uppmärksamhet och att riksdagen äger göra framställning
till regeringen i anledning därav.

Om utskottets förslag antas kommer 105 § att avhandla konstitutionsutskottets
granskning, 106 § riksrättsåtal enligt beslut av konstitutionsutskottet
och 107 § misstroendeförklaring. Härigenom vinns ökad klarhet
och reda i grundlagstexterna liksom de föreslagna nya reglerna innebär en
anpassning till den faktiska praxis.

Riksdagens ombudsmän

En ändrad organisation för riksdagens ombudsmannaämbeten har genomförts
i enlighet med beslut av förra årets riksdag (K1LU 1967: 1). Huvudinnebörden
är att ett gemensamt ämbete med tre ombudsmän har inrättats.
För dessa skall enligt riksdagens beslut finnas två gemensamma ställföreträdare.
Grundlagarna utgår emellertid från att en personlig ställföreträdare
utses för varje ombudsman. Deras avfattning är dock sådan att det har
varit möjligt att genomföra reformen inom deras ram, ehuru med vissa
tekniska svårigheter. Grundlagsändringar som undanröjer dessa komplikationer
och innebär en anpassning till den nya ordningen bör nu genomföras.

Regeringsformen upptar bestämmelser om ombudsmännens ställföreträdare
i 97 § första stycket som i övrigt innehåller en hänvisning till riksdagsordningen
i fråga om val och mandattid. Den enklaste tekniska lösningen
är att inta det grundläggande stadgandet om ställföreträdare i 96 § som ett
andra stycke. Där bör utsägas att riksdagen utser ställföreträdare till det
antal som befinns påkallat. Även föreskriften om samma kvalifikationskrav
som för ombudsmännen bör upptas i 96 §. I 97 § första stycket bör fortsättningsvis
utsägas att ombudsmännen »och deras ställföreträdare» utses
för tid och på sätt riksdagsordningen stadgar.

I 68 § riksdagsordningen, de tre första styckena, bör genomföras ändringar
i konsekvens med dem som föreslagits i regeringsformen.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

I 98 § regeringsformen och 68 § fjärde stycket riksdagsordningen återfinns
till en början föreskrifter om ställföreträdarens övertagande av vederbörande
ombudsmans ämbete då detta blir ledigt. Då ställföreträdarna inte
längre skall vara personliga, synes den lämpliga ordningen vara att den i
tjänsten äldste inträder vid ledighet och om mer än en valts samtidigt den
till levnadsåren äldste. I det följande stadgas om nytt val av ställföreträdare
vid inträffande ledighet. Där bör till en början strykas föreskrifterna om
nyval då ställföreträdare »övertagit ombudsmansämbetet». Även bestämmelserna
om att banko- och riksgäldsfullmäktige förrättar val vid ledighet
mellan riksdagens sessioner bör enligt utskottets mening upphävas. Sedan
man fått ett gemensamt ämbete med tre ombudsmän och två ställföreträdare,
synes ett eventuellt nyval utan olägenhet kunna anstå tills riksdagen
sammankommit.

De föreslagna ändringarna bör genomföras redan 1969.

Riksdagens revisorer

Vissa reformer för effektivisering av riksdagens revisorers verksamhet
beslöts av riksdagen förra året (KU 1967:60). I anslutning härtill har utskottet
funnit sig böra föreslå vissa grundlagsändringar.

Bestämmelser om revisorerna återfinns i 72 § riksdagsordningen. Där
föreskrivs till en början att val av revisorer skall förrättas årligen. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande förra året föreslog utskottet att revisorerna
liksom banko- och riksgäldsfullmäktige skall utses för tre år. I enlighet
härmed bör i 72 § föreskrivas att revisorerna väljs för tiden från valet till
dess sådant val under tredje året därefter försiggått. En sådan lydelse överensstämmer
med vad som stadgats om lönedelegationen. Riksdagen bör
också välja ordföranden och de båda vice ordförandena i revisionen med
hänsyn till dessas särskilda uppgifter. Beträffande riksgäldsfullmäktige
är också stadgat att ordföranden utses av riksdagen. Dessa bestämmelser
om val av revisorer och presidium bör utgöra ett andra stycke i paragrafen.
Nuvarande tredje stycket, som talar om att ordföranden väljs av revisorerna
och har utslagsröst, bör upphävas. Sistnämnda föreskrift återfinns i den
nya instruktionens 12 §. I instruktionen bör 2 § ändras i konsekvens med
vad som föreslagits beträffande 72 § riksdagsordningen i fråga om val av
presidium.

Som ett första stycke bör paragrafen uppta de grundläggande bestämmelserna
om revisorernas antal och uppgifter. Utskottet föreslår här ingen
annan ändring än att den särskilda föreskriften om skyldighet att granska
riksbanken och riksgäldskontor et stryks. Självfallet kan riksdagen
ålägga revisorerna att granska inte bara dessa verk utan även andra verk
och organ inom riksdagsförvaltningen, men i grundlag bör inte anges mer
än »statsverket». Därigenom framhålls bättre vad som är revisorernas

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

huvuduppgift. Särskiljandet och uppräknandet av statsverket, riksbanken
och riksgäldskontor har för övrigt endast historiska skäl.

Slutligen bör paragrafens sista stycke, som handlar om revisorernas »anmärkningar»,
ändras så att det bättre svarar mot vad som i förra årets utlåtande
anfördes om revisionens syfte och formerna för revisorernas meningsyttringar.
Utskottet föreslår en föreskrift som hänvisar till vad riksdagen
särskilt föreskriver i fråga om framställningar från revisorerna och
om behandlingen av sådana inom riksdagen.

I detta sammanhang har utskottet även övervägt stadgandet i 39 § 2 mom.
riksdagsordningen som ålägger statsutskottet en särskild revisionsuppgift.
Denna bestämmelse åsyftade från början att statsutskottet skulle bedriva
en egen, självständig revisionsverksamhet vid sidan av riksdagens revisorer.
Detta förverkligades emellertid inte, utan statsutskottets engagemang i revisionsarbetet
begränsades till att granska riksdagens revisorers berättelser.
Momentet saknar sålunda sedan länge praktisk betydelse. Utskottet föreslår,
efter samråd med statsutskottet, att det nu upphävs. Härigenom vinns
ökad klarhet om riksdagens revisorers ställning. Upphävandet av 39 § 2
mom. medför en följdändring i 36 § 6 mom.

Riksdagens krigsdelegation

Riksdagens krigsdelegation berörs inte av de förevarande propositionerna
i vidare mån än att en rent formell ändring föreslås som konsekvens av
<iver gången till enkammar system. Ämnet har emellertid varit föremål för
motioner under den allmänna motionstiden, varjämte ett motionspar väckts
i anledning av proposition nr 27. Utskottet har övervägt att behandla dessa
motioner i ett senare utlåtande, då de saknar samband med detta ärende.
Sedan problematiken kring krig och fred blivit föremål för särskild uppmärksamhet
inom utskottet i anslutning till förslaget att upphäva 13 § regeringsformen,
har utskottet emellertid funnit starka skäl tala för att riksstyrelsens
funktionsförmåga i krig skulle kunna förbättras genom ett par ändringar
i grundlagsreglerna om krigsdelegationen. Sedan utskottet beslutit ta initiativ
till dessa ändringar, har utskottet ansett lämpligt att i detta sammanhang
även behandla de nyssnämnda motionerna. Först upptas emellertid
huvudfrågorna, avseende grundlagsreglerna.

Utskottet har till en början övervägt frågan om förutsättningarna för att
krigsdelegationen skall inträda i riksdagens ställe. För närvarande föreskrivs
att detta skall ske om riket kommer i krig och krigsförhållandena
påkallar det. För utskottet framstår det som en brist att delegationen inte
har möjlighet att inträda redan vid hotande krigsfara, så att riksstyrelsen
kan flytta i tid, om en situation med överhängande krigsrisk uppstår. Denna
synpunkt blev inte föremål för överväganden under förarbetena till gällande
regler. Utskottet föreslår att 50 § regeringsformen, som i andra styc -

44 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

ket upptar de grundläggande bestämmelserna om krigsdelegationen, kompletteras
med en föreskrift som tar sikte på den nämnda situationen. Delegationen
bör få träda i riksdagens ställe om »omedelbar krigsfara» föreligger,
ett begrepp som återfinns i beredskapslagstiftningen. Huruvida man bör
medge övergång till krigsdelegation redan vid »krigsfara» i nämnda lagstiftnings
mening är tvivelaktigt. Utskottet är i vart fall inte berett att föreslå
detta. Det bör också föreskrivas att förordnande om att krigsdelegationen
skall överta riksdagens befogenheter skall i fall som nu avses förutsätta, att
statsministern och minst två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter
är ense. Detta innebär en skärpning i förhållande till det nu reglerade fallet,
att riket kommit i krig. Förordnande får då meddelas antingen av talmanskonferensen,
där så kan ske efter samråd med statsministern, eller av
regeringen, om talmanskonferensen inte kan sammanträda till följd av
krigsförhållandena.

Införandet av en sådan bestämmelse, som utskottet alltså föreslår, nödvändiggör
överväganden om förutsättningarna för att riksdagen skall återta
sina befogenheter, sedan dessa en gång övergått på krigsdelegationen. För
närvarande gäller en automatik så till vida som riksdagen skall återinträda
då »vapenvila inträtt». Krigsdelegationen och regeringen äger även dessförinnan
var för sig besluta att riksdagen skall återta sina befogenheter. Om
möjlighet öppnas för krigsdelegationen att verka redan vid omedelbar krigsfara,
kan en automatik beträffande återgång till den normala ordningen inte
längre bibehållas. Det får i stället föreskrivas att regeringen och krigsdelegationen
var för sig kan förordna om att riksdagen skall återinträda. Det
kan måhända sägas att garantierna för riksdagen i någon mån minskas
härigenom. En för alla tänkbara situationer täckande reglering kan inte
konstrueras. Man kan inte heller bortse från att praktiska problem kan vara
förenade även med en automatik, som t. ex. innebär att riksdagen skall
kunna på ledamöternas samfällda initiativ samlas och återta sina befogenheter
sedan vapenvila inträtt.

En annan fråga som övervägts av utskottet gäller ersättare för krigsdelegationen
ledamöter. Författningsutredningen föreslog att delegationen
skulle bestå av talmännen och ledamöterna i vissa utskott och att suppleant
skulle inträda i vanlig ordning vid förfall för utslcottsledamot. I propositionen
till 1964 års riksdag föreslogs i stället att krigsdelegationen skulle
väljas särskilt och bestå av 50 ledamöter. Några suppleanter föreslogs inte.
På utskottets förslag infördes emellertid en bestämmelse i 73 § riksdagsordningen,
vilken reglerar val till krigsdelegationen, om att 50 suppleanter
skall väljas. Dessa är i första hand personliga. Vid sin förnyade prövningav
frågan har utskottet funnit att ett system med personliga suppleanter
knappast är den bästa lösningen. Om det skall fungera, ställer det stora krav
på beredskapsplaneringen. Det bör emellertid inte begäras att denna skall
utgå från 100 riksdagsledamöter endast därför att hälften skall kunna in -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

träda som ersättare. Det gäller att lösa ersättarfrågan på det sätt som har
de största förutsättningar att rent praktiskt fungera under de svåra förhållanden
det är fråga om. Den från denna synpunkt bästa lösningen torde
vara att låta krigsdelegationen själv förordna annan riksdagsledamot att
inträda i stället för ledamot som avlider eller får varaktigt förfall. Delegationen
har då 300 i stället för 50 ledamöter att välja bland. Uppdraget att
ingå i delegationen kommer också att vara knutet till den en gång utsedda
delegationens beslut, utan möjlighet att legalt etablera en konkurrerande
sådan. Det får förutsättas att krigsdelegationen i görlig mån beaktar intresset
av en riktig partifördelning. Särskilda föreskrifter härom kan emellertid
inte införas. Utskottet föreslår att 73 § riksdagsordningen ändras i enlighet
med det sagda.

De föreslagna ändringarna bör genomföras redan 1969. Utskottet framlägger
därför dubbla förslag, ett som införs i de texter som skall gälla efter
enkammarreformens ikraftträdande och ett för tvåkammarsystemets återstående
tid.

Vid sina överväganden rörande krigsdelegationen har utskottet fått uppfattningen,
att grundlagberedningen bör överse bestämmelserna därom
oaktat de är förhållandevis nya. Även andra frågor än de här upptagna kan
resas. Grundlagberedningens prövning skall självfallet omfatta även de frågor
som utskottet i detta sammanhang behandlat.

Utskottet övergår härefter till de förutnämnda motionerna. Dessa avser
krig sdelegationens uppgifter i fredstid. Enligt grundlagarna har delegationen
inga sådana utan är ett organ som endast skall fungera under svåra
krigsförhållanden. Inte heller i förarbetena övervägdes att ge delegationen
andra funktioner. Utskottet hänvisar till vad som sagts i det föregående om
krigsfara. I samband med framläggandet av det från 1964 vilande grundlagsförslaget
för 1965 års riksdag tog emellertid utskottet initiativ till att ålägga
delegationen vissa uppgifter även i fredstid. Utskottets förslag åsyftade att
delegationen skulle svara för riksdagens beredskapsarbete. Detta skulle komma
till uttryck genom en bestämmelse i 13 § riksdagsstadgan, enligt vilken
det skulle ankomma på delegationens presidium att förbereda delegationens
verksamhet för den händelse den skulle få träda i riksdagens ställe. Riksdagen
godkände utskottets initiativ.

Det bör närmare preciseras vilka uppgifter det är fråga om. Riksdagens
lcrigsberedskap kan sammanfattningsvis sägas innefatta tre moment: (1)
någon skall vara underrättad om de stora dragen i beredskapsplaneringen
för riksstyrelsen, kunna samråda med regeringen härom och sålunda veta
vad som skall hända om det blir krig; (2) krigsdelegationen skall ha övervägt
sina arbetsformer, vilka i viss mån påverkar den närmare beredskapsplaneringen;
(3) någon skall veta vilken utrustning m. m. krigsdelegationen
och dess ledamöter behöver vid utrymning av riksdagens lokaler och
svara för att denna utrustning finns till hands, för att riksdagens lokaler

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

utryms på tillfredsställande sätt och för att redan vid inträdande krigsfara
aktuell kunskap finns om de ändringar av rättslig och annan natur som
inträder av betydelse för riksdagen. Det skall beaktas att den beredskapsplanering
som avses med (1) besörjs av regeringen och att det praktiska
arbete som skall utföras inom riksdagen är det som angetts med (3).

I motionerna I: 508 och II: 645 (nr 4 i förteckningen), vilka väcktes under
allmänna motionstiden, hemställdes att föreskrifterna i 13 § riksdagsstadgan
om krigsdelegationens uppgifter i fredstid skulle upphävas. Motionärerna
avsåg att dessa uppgifter skulle överföras till riksdagens förvaltningskontor.
I sitt utlåtande nr 7 tillstyrkte utskottet detta förslag men framhöll
att någon ändring inte borde vidtas beträffande delegationens presidium
och att kontoret borde hålla löpande kontakt med presidiet och efter samråd
med detta anlita speciell expertis om sådan erfordrades. Då oklarhet uppstod
om innebörden av utskottets förslag, återremitterades utlåtandet på
yrkanden av representanter för utskottet. Sedermera har väckts motionerna
I: 767 och II: 967 (nr 21 i förteckningen) vilka åsyftar att nuvarande bestämmelser
i riksdagsstadgan skall behållas. Motionerna har anknutits till
proposition nr 27 genom yrkande att föreskrifterna skall intas i grundlag.
Härom vill utskottet anföra att detalj bestämmelser av denna art inte bör
belasta grundlagarna. En strävan under senare år, som bl. a. kommit till uttryck
i författningsutredningens förslag, har varit att sortera ut sådana
regler ur grundlagarna. I själva sakfrågan får utskottet anföra följande.

Det kan konstateras att delade meningar råder om uppgiftsfördelningen
inom riksdagen på förevarande område. Särskilt mot bakgrunden av att
gällande bestämmelser tillkommit på utskottets initiativ är det utskottets
uppgift att söka åstadkomma ökad klarhet. Avsikten var 1965 att ålägga
krigsdelegationens presidium hela ansvaret som riksdagens beredskapsorgan.
Sedan förvaltningskontoret inrättats 1966 framstår detta inte längre
som en rationell ordning. Det naturliga är att de samråds- och informationsuppgifter
som avsetts med (1) ovan handhas av presidiet, medan kontoret
svarar för de praktiska uppgifter som avsetts med (3). I själva verket synes
en annan ordning inte heller åsyftas i någon av de väckta motionerna. Uppgiften
(2) ovan kan grundlagsenlig! inte åläggas annan än delegationen
själv.

Praktiskt bör beredskapsarbetet inom riksdagen liksom hos de offentliga
myndigheterna ordnas så, att en befattningshavare inom den fasta organisationen
åläggs ansvaret för det arbete, som måste utföras, och utses till
kontaktman med försvarsdepartementet. Denna kontaktman bör löpande
stå till delegationspresidiets förfogande, utföra sitt arbete i kontakt med
detta och motta erforderliga anvisningar. Presidiet bör enligt utskottets
mening ha ansvaret på ledamotsplanet. Någon anledning att föra in styrelsen
för förvaltningskontoret föreligger knappast.

Till förekommande av oklarhet föreslår utskottet nu att uttryckliga be -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

stämmelser om uppgiftsfördelningen intas i riksdagsstadgan. Presidiet bör
åläggas »att hålla sig underrättat om beredskapsplaneringen för riksstyrelsen
och att samråda därom med vederbörande statsråd». Förvaltningskontoret
bör åläggas att handha »de uppgifter i övrigt som är förenade med riksdagens
krigsberedskap och krigsdelegation». Det bör också åläggas att därvid
»samråda med delegationens presidium som äger meddela erforderliga anvisningar».

Med detta förslag finner sig utskottet ha tillgodosett båda de föreliggande
motionsparen.

Riksdagsordningens initiativregler

Dessa har aktualiserats genom motionen 11:966 (nr 34 i förteckningen).
Motionärerna hemställer att riksdagen i samband med prövningen av förslaget
till partiell författningsreform verkställer en allmän översyn av reglerna
för tagande och återtagande av initiativ i riksdagen.

Beträffande tagande av initiativ framhåller motionärerna att grundlagarnas
oklarhet på vissa punkter föranlett praktiska problem. Särskilt gäller
detta på riksdagens interna område, där utvecklingen förefaller ha gått förbi
grundlagarna. Behandlingen av berättelserna från delegationerna till Europarådet
och Nordiska rådet, av framställningar från riksdagens verk och
förvaltningskontor, av interna utredningars betänkanden etc. har i olika
sammanhang orsakat problem. Även utskottens initiativrätt förefaller i viss
mån oklar, uttalar motionärerna och hänvisar som exempel till att bankoutskottet
förra året nödgades återta ett memorial därför att initiativrätten
bestreds. Det är därför önskvärt, framhåller motionärerna, att reglerna ses
över och ges en avfattning som utesluter oklarhet och tillgodoser de praktiska
behoven.

Utskottet kan ansluta sig till vad motionärerna sålunda anfört. Det är
angeläget att klarhet åstadkoms rörande initiativrätten på riksdagens interna
område. Detta är emellertid en svår uppgift som utskottet inte kunnat
ingå på i detta sammanhang. Det fordras ingående utredningar på en rad
punkter för att lämpliga bestämmelser skall kunna utformas, och dessa
måste bli tämligen utförliga. En sådan reglering av den interna initiativrätten
bör enligt utskottets mening inte heller ges i grundlag utan i riksdagsstadgan.
Det är fråga om att tillgodose olika rent praktiska behov på
riksdagens interna område. Utskottet föreslår därför den lösningen, att i
riksdagsordningen intas en bestämmelse som ger riksdagen befogenhet att
inta regler i ifrågavarande hänseenden i riksdagsstadgan utan hinder av de
allmänna initiativreglerna. Utskottet har efter en inventering av de föreliggande
praktiska behoven funnit att dessa täcks genom ett stadgande, utsägande
att riksdagen äger meddela bestämmelser enligt 78 § riksdagsordningen
om hur beslut av riksdagen får påkallas i frågor som rör riksdagen

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

enskilt eller riksdagsförvaltningen och om motionsrätt i anledning av framställningar
och redogörelser från riksdagens verk eller organ som helt eller
delvis utses av riksdagen. Detta stadgande har sin naturliga plats i 55 §
riksdagsordningen som ett nytt moment mellan de båda i propositionens
förslag upptagna. Bestämmelserna om framställningar från riksdagens verk
i 55 och 58 §§ bör utgå.

I fråga om återtagande av initiativ uttalar motionärerna att reglerna härom
aktualiserades under höstsessionen förra året i samband med att regeringen
återkallade sin proposition om hyresregleringens upphävande. Det
visade sig då att åtskillig oklarhet råder om vad grundlagarna innebär i en
sådan situation. Olika meningar framkom om förutsättningarna för att en
proposition skall få tas tillbaka, om riksdagen skall ta ställning med eller
utan utskottsbehandling, om följ dmotioner får väckas i anledning av en
återkallelse och i så fall när etc. Det framstår som önskvärt, framhåller motionärerna,
att klarhet åstadkoms på dessa och andra punkter. Frågan berör
naturligtvis också andra former av initiativ än propositioner.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till motionärernas synpunkter även
i denna del. Också här gäller det emelertid vanskliga frågor, som utskottet
inte kunnat sakbehandla i detta sammanhang. Det går knappast att på
denna punkt liksom på den föregående hänvisa till en närmare reglering i
riksdagsstadgan. Med hänsyn härtill finner utskottet att det bör ankomma
på grundlagberedningen att verkställa en sådan översyn som motionärerna
önskar.

Riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

Som ett resultat av arbetet inom riksdagens organisationsutredning kunde
riksdagen 1966 fatta beslut om en egen fast personal- och förvaltningsorganisation.
Därigenom förbättrades avsevärt de rent praktiska förutsättningarna
för att genomföra en så vittgående förändring av riksdagen som
enkammarreformen innebär. Denna nödvändiggör emellertid också vissa
överväganden om personal- och förvaltningsorganisationen.

Det sammansatta konstitutions- och bankoutskott som behandlade frågan
om riksdagens förvaltningsorganisation förutsatte att en grundlagsreglering
skulle övervägas detta år. Det framhölls att utredningen mött ej obetydliga
svårigheter vid konstruktionen av det nya förvaltningsorganet till följd
av att grundlagsändringar inte kunde föreslås. Utskottet anförde att en
grundlagsreglering av organets ställning och befogenheter i förhållande till
övriga organ inom riksdagen och dess förvaltning sannolikt skulle innebära
en förstärkning. En särskild fördel syntes å andra sidan vara att en sådan
grundlagsreglering skulle kunna övervägas 1968 mot bakgrunden av halvtannat
års praktisk erfarenhet. Som förslag till vilande grundlagsändring
antogs 1966 en ny lydelse av 80 § riksdagsordningen, avseende riksdagens

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 49

skrivelser, av innebörd att »kanslideputerade» skulle utbytas mot »riksdagens
förvaltningskontor».

Dessa frågor har också aktualiserats genom motionen II: 980 (nr 42 i förteckningen).
Motionären framhåller att den nuvarande uppdelningen på
fristående kontor och kammarkanslier är naturlig i tvåkammarsystemet men
bör ersättas av en enhetlig organisation vid en enkammarreform. Riksdagens
sekreterare bör vara chefstjänsteman och leda riksdagens kansli, vari kontoret
skulle ingå som en avdelning. Kontorsstyrelsen borde kvarstå men
som ett utskott under talmanskonferensen som blir det ledande organet.
Motionären föreslår grundlagsändringar i detta syfte.

b örfattningsutredningen redovisade ingående överväganden om riksdagens
personal- och förvaltningsorganisation. De principer och förslag, som
utredningen framlade, har i allt väsentligt följts av riksdagen vid 1966 års
reformer, med begränsningen att de förslag som förutsatte grundlagsändring
inte kunde prövas. De sistnämnda innebar främst att en riksdagens förvaltningsdelegation
med talmannen som ordförande skulle tillsättas som överinstans
i förhållande till kontorsstyrelsen och riksdagsförvaltningen i övrigt.
Härigenom åsyftade utredningen att vinna enhetlighet, fasthet och samordning.

Utskottet har funnit sig böra avstå från att nu framlägga förslag till
grundlagsreglering på förevarande område. Det är nämligen tydligt att utredning
bör ske av organisationsfrågorna under medverkan av även andra
organ inom riksdagen än utskottet. Beträffande 80 § riksdagsordningen
föreslår utskottet den förenklade lydelsen, att från riksdagen utgående
expeditioner skall upprättas av riksdagens kansli och undertecknas av talmannen.
De nuvarande reglerna om riksdagens skrivelser sammanhänger
med tvåkammarsystemet. Sedan detta avskaffats bör avsändandet av skrivelser
ses som en enkel expeditionsuppgift för kontoret. Utskottet avstyrker
sålunda hemställan i motionen.

Det är enligt utskottets mening önskvärt att riksdagen i detta sammanhang
fattar beslut om en sådan utredning som här nämnts och om när och
hur den skall tillsättas. För utskottet framstår det som lämpligt att utredningen
kommer till stånd i slutet av nästa års vårsession. Grundlagsreformen
är då slutligt antagen och utskottets arbete på de frågor som sammanhänger
med riksdagsstadgan, bl. a. initiativrätten i interna frågor, bör vara någorlunda
framskridet. Liksom organisationsutredningen bör den nya utses
av talmanskonferensen och omfatta representanter för talmännen samt
konstitutions- och statsutskotten ävensom, på förvaltningssidan, åtminstone
endera bankoutskottet eller styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.

Utredningen bör avse såväl personal- som förvaltningsorganisationens
utformning i enkammarriksdagen. Med hänsyn till den betydelse som den
yttre serviceapparatens funktion har för riksdagsarbetets bedrivande är
det ett önskemål av hög angelägenhetsgrad att största möjliga samordning,
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

fasthet och effektivitet uppnås. Det förefaller naturligt att sträva efter en
ökad integration på det interna området. Inom utskottet har sympatier
uttalats för de principer som skisserats av författningsutredningen och i
motionen, men utskottet anser sig inte böra nu ta ståndpunkt i någon av
de frågor som utredningen skall behandla. Dock bör det framhållas att det
för utskottet framstår som ett särskilt viktigt önskemål, att verkliga garantier
skapas för att den reella beslutanderätten förblir hos riksdagsledamöterna
och deras förtroendemän.

Detaljgranskning av grundlagstexterna

I regeringsformen har utskottet i det föregående föreslagit ändringar
i 4, 38 och 107 §§ i förhållande till förslagen i proposition nr 27 och därutöver
i 50, 96, 97 och 105 §§. Några ytterligare kommentarer till dessa ändringsförslag
erfordras inte. Som en följd av att 107 § endast kommer att
innehålla ett moment måste även paragrafhänvisningen i 35 § enligt propositionens
förslag ändras.

Utskottet har i samband med granskningen av regeringsformen behandlat
motionerna 1: 757 och 11:987 (nr 11 i förteckningen). I dessa hemställs att
riksdagen fäster regeringens uppmärksamhet på önskvärdheten av att en
fortsatt reformering av 4 § prövas under grundlagberedningens fortsatta
arbete. Motionärerna ifrågasätter om kravet på att statsråd skall vara svensk
medborgare från födseln och förbudet mot vissa släktskapsförhållanden
mellan statsrådets ledamöter bör bibehållas. En översyn av 4 § kommer att
verkställas av grundlagberedningen utan något riksdagens initiativ. Därvid
kommer även de punkter som motionärerna behandlat att bli föremål för
överväganden. Utskottet finner därför inte anledning till någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna.

Till utskottet har även hänvisats motionen II: 986 (nr 48 i förteckningen)
vilken väckts i anledning av proposition nr 27. Motionären hemställer att
regeringens praxis att inhämta regeringsrättens yttrande i vissa ärenden
ges grundlagsstöd genom ett tillägg till 10 § regeringsformen. Propositionen
berör varken stadgandet eller sakfrågan. Utskottet har inte funnit anledning
att i detta sammanhang ta upp ämnet, vilket får förutsättas bli föremål
för grundlagberedningens uppmärksamhet under dess arbete på en total
författningsreform. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

I riksdagsordningen föreslår utskottet en rad större och mindre ändringar
i texterna, av vilka en del framgått av vad som anförts i det föregående. För
enkelhets skull genomgår utskottet emellertid samtliga ändringsförslag
paragraf vis.

Utskottet föreslår att 2 § ges en språkligt mer tillfredsställande avfattning
än den gällande, vilken tillkom 1949. Ingen ändring avses i sak i förhållande
till proposition nr 27.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

I 3 $ föreslår utskottet en mindre, rent språklig jämkning i sista punkten
enligt förslaget i proposition nr 27. Denna bör ges samma enklare avfattning
som motsvarande bestämmelse i 49 § regeringsformen.

I 74, 26 och 21 §§ föreslår utskottet att de ändringsförslag som föranleds
av proposition nr 92 införs. Då dessa till skillnad mot övriga förslag i denna
proposition inte avses tråda i kraft redan nästa år utan först i anslutning
till enkammarreformens genomförande, medför en sådan samordning tekniska
fördelar. Övergångsbestämmelsen i proposition nr 92 bör fogas som
en ny punkt till dem i proposition nr 27. Vid avfattningen bör beaktas att
den nya rösträttsåldern kan få betydelse även för vissa val till andra kammaren
som förrättas på grundval av de röstlängder som upprättas detta år.
Att utskottet föreslår en mindre avvikelse från propositionsförslaget i fråga
om valbarhetsvillkoren i 26 § har framgått av det föregående.

I 16 § 2 mom. föreslår utskottet en jämkning i förhållande till förslaget
i proposition nr 27 i fråga om antalet röstberättigade som grund för fördelningen
av de fasta mandaten mellan valkretsarna. Denna ändring har förut
motiverats.

I 36 § 1 mom. föreslår utskottet att bestämmelserna om tillsättande av
särskilt utskott och om ökning av utskotts ledamotsantal bryts ut till ett
nytt stycke och ges en bättre språklig form. Bl. a. bör föreskriften att särskilt
utskott får tillsättas »när så finnes vara av nöden» utgå. Det gäller här en ren
lämplighetsfråga i det praktiska riksdagsarbetet.

I 36 § 5 mom. liksom i 38 § 1 mom., 42 § 3 mom., 50 §, 75 § 1 mom. och
78 § föreslår utskottet att ordet »riksdagsstadga» utgår. Det kan vara praktiskt
att inte vara bunden till en bestämd stadga, särskilt om denna blir
alltför omfattande.

I 36 § 6 mom. bör sista punkten utgå som en konsekvens av utskottets
förslag att stryka 39 § 2 mom. som motiverats i det föregående. Någon särskild
bestämmelse om förutvarande statsråds inval i statsutskottet erfordras
inte vidare.

I 38 § 3 mom. bör intas nya regler om konstitutionsutskottets granslmingsuppgifter
i anslutning till utskottets förslag i fråga om 105 och 107 §§ regeringsformen.
Momentet kan ges en kortare avfattning än för närvarande.

I 52 § föreslår utskottet en jämkning av rent språklig natur i förhållande
till förslaget i proposition nr 27 till regler om talarordningen. Ingen ändring
avses i sak.

I 55 § föreslår utskottet nya bestämmelser om initiativ i interna frågor
m. m., innebärande att reglering skall ske i riksdagsstadgan eller motsvarande
författning. Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i det föregående.
Utskottet föreslår också ett par språkliga justeringar utan saklig
betydelse.

I samband med granskningen av 55 § riksdagsordningen har utskottet
även behandlat motionen II: 976 (nr 38 i förteckningen) i vad den avser att

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

allmänna motionstiden skall utsträckas från 15 till 20 dagar. En sådan förlängning
bör enligt utskottets mening inte ske. Den nya enkammarriksdagen
med 350 ledamöter kommer att ställa än högre krav på att arbetet i utskotten
och i plena skall börja redan tidigt under vårsessionerna, för att arbetssvårigheter
skall kunna undvikas i slutet av sessionerna. Utskottet erinrar
om att det ansetts nödvändigt att som en försiktighetsåtgärd öppna möjlighet
att förlänga vårsessionen till den 15 juni. Utskottet avstyrker sålunda
motionens förslag.

I 57 § skall enligt förslaget i proposition nr 27 intas vissa regler om misstroendeförklaring.
Paragrafhänvisningen i första meningen får ändras
i anledning av utskottets förslag beträffande 107 § regeringsformen. Motiverad
misstroendeförklaring skall som nämnts inte få förekomma. Detta
kommer i förslaget till uttryck i en föreskrift, att omröstning om misstroendeförklaring
endast avser sj älva yrkandet. Mot denna avfattning kan språkliga
invändningar resas. Paragrafen talar endast om »yrkande» om misstroendeförklaring,
varför den nämnda föreskriften kan vid läsningen ge
intryck av att sakna självständigt innehåll. Den kan enligt utskottets mening
utgå. Att votering inte får ske om olika motiveringar framgår ändå
av den sista punkten, som utsäger att endast en omröstning skall ske även
om flera yrkanden framställts.

I 58 § bör som en konsekvens av utskottets förslag beträffande 55 §
framställningar från riksdagens verk utgå och ärenden enligt 55 g 2 mom.
införas. Utskottet föreslår även vissa språkliga förbättringar i stadgandet,
främst i fjärde stycket som anger förutsättningarna för uppskovsbeslut.
Efter att i en första punkt ha talat om uppskov på framställning av utskott
säger stadgandet nu, att det likväl är kamrarna obetaget att vid prövningen
av utskottets »utlåtande i ärendet» besluta uppskov. Den senare punkten är
illa avfattad, genom den bestämda formen »ärendet» direkt felaktig och
motsägande. Vad som avses är enligt motiven att riksdagen skall kunna,
även utan framställning av utskott, besluta om uppskov med sakbehandlingen
av ett ärende, i vilket utskottet avgett utlåtande. Utskottet föreslår
att detta utsägs klart.

I 59 § föreslår utskottet en språklig förenkling i förhållande till förslaget
i proposition nr 27.

I 6k § ges regler om prövningen av vilande förslag till grundlagsändringar.
För närvarande sägs att den slutliga prövningen skall företas »av den riksdag
som först sammanträder» efter nyval till andra kammaren. Uppskov till
annan riksdag förutsätter beslut av både regeringen och riksdagen. I proposition
nr 27 föreslås de citerade orden ändrade till »av den riksdag, som
utsetts genom valet, vid dess första session». Denna ändring har inte föreslagits
av grundlagberedningen och har inte särskilt motiverats. Nu gäller
att ett vilande förslag till grundlagsändring lika väl kan prövas under höstsessionen
som under vårsessionen av den angivna riksdagen utan att något

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 53

slags uppskovsbeslut behöver fattas. Denna möjlighet kom till användning
1965 då utskottet fann sig vilja uppskjuta prövningen av förslag till följdlagstiftning
över sommaruppehållet. Med den föreslagna avfattningen torde
sådant uppskov inte alls kunna ske, då vilande grundlagsändringsförslag
inte nämns i 58 § och regeln om uppskov genom beslut av både regeringen
och riksdagen endast avser uppskov till annan riksdag. Utskottet föreslår
att nuvarande avfattning bibehålls.

I 68, 72 och 73 §§ föreslår utskottet ändrade regler om val av ställföreträdare
för riksdagens ombudsmän, om riksdagens revisorer och om ersättare
för ledamöterna i riksdagens krigsdelegation. Dessa förslag har motiverats
i det föregående.

I 75 § 1 mom. skall enligt förslaget i proposition nr 27 intas regler om
en riksdagens valberedning med uppgift att bereda »val som ankomma på
riksdagen». Närmare bestämmelser om valberedningen skall ges i riksdagsstadgan.
Enligt grundlagberedningens utkast till riksdagsstadga skall bl. a.
val av konung, tronföljare och riksföreståndare undantas från valberedningens
kompetens. De nuvarande föreskrifterna om dessa val i 66 och 67 §§
riksdagsordningen föreslås upphävda. För utskottet framstar det som från
principiell synpunkt inte fullt tillfredsställande, om bestämmelser om val
av konung, tronföljare och riksföreståndare saknas i grundlag och dessa
val undantas från valberedningen genom en enkel föreskrift i riksdagsstadgan.
Utskottet föreslår en sådan ändring av 75 § 1 mom. att dessa val
utesluts redan där. Vidare har utskottet stannat för att föreslå att en grundlagsbestämmelse
om valen i fråga upptas i 7b- § som ersättning för de strukna.
Vad som närmast behöver fastställas är en regel om quorum. Det bör
föreskrivas att dessa val inte får förrättas om inte minst tre fjärdedelar av
riksdagens ledamöter är närvarande.

I 80 § föreslår utskottet slutligen att det endast skall utsägas, att alla från
riksdagen utgående expeditioner uppsätts av riksdagens kansli och undertecknas
av talmannen. Förslaget har motiverats i det föregående.

Följdlagstiftning till grundlagsförslagen

Till grundlagsförslagen i proposition nr 27 har fogats fullständiga förslag
till följdlagstiftning i form av ändringar i val- och kommunallagarna. Utskottet
finner det i hög grad tillfredsställande att riksdagen sålunda kan i
ett sammanhang överskåda och pröva hela den föreslagna reformen.

Utskottet har endast funnit fog för två ändringar i de framlagda lagförslagen.
I 83 § vallagen föreslår utskottet vissa språkliga justeringar, och i
85 § 2 mom. har utskottet, som framgått av vad som anförts i det föregående,
stannat för att förorda en annan lösning av frågan om avveckling
av dubbelvalsituationer. Till förslaget i sistnämnda hänseende erfordras ej
annan kommentar än att utskottet särskilt övervägt om den dubbelvaldes

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908

högsta personliga jämförelsetal eller det högsta jämförelsetalet för parti, för
vilket han valts, hör vara avgörande och funnit det förra vara det riktiga.

Då utskottet intagit de ändringar beträffande rösträtts-, valbarhets- och
behörighetsvillkoren, som föranleds av proposition nr 92, i samma grundlagstext,
som framläggs i anledning av proposition nr 27, har utskottet funnit
följdriktigt att även komplettera följdlagstiftningen med de ändringar
som föranleds av förstnämnda förslag. Dessa ändringar påkallar inga särskilda
kommentarer.

I samband med sin granskning av förslagen till ändringar i vallagarna har
utskottet behandlat motionen 11:974 (nr 37 i förteckningen). Motionären
hemställer om ett uttalande av riksdagen, att förslag till reformering av
poströstningen bör framläggas i så god tid att nya bestämmelser kan tilllämpas
vid 1970 års val. Han begär vidare att utskottet undersöker möjligheterna
till en provisorisk reform redan vid 1968 års val i syfte att få med
även poströsterna i den preliminära sammanräkningen. Valtekniska utreduingen
har nyligen erhållit tilläggsdirektiv, enligt vilka den skall verkställa
sådan utredning med sikte på en reform av poströstningen före 1970 års val
som motionären åsyftar. Förutsättningar föreligger inte att genomföra en
provisorisk reform redan innevarande år. Något riksdagens initiativ erfordras
sålunda inte i anledning av denna motion.

I samband med sin granskning av förslagen till ändringar i kommunallagarna
har utskottet behandlat motionen 11: 977 (nr 39 i förteckningen).
Motionären hemställer att mandatperioden för kommunernas styrelser och
nämnder skall ändras så att de sammanfaller med de beslutande församlingarnas,
d. v. s. att den ettåriga förskjutning som nu i allmänhet gäller skall
avskaffas. På utskottets törslag tillskrev riksdagen förra året regeringen
med begäran om utredning i motionens syfte. Det har därefter uppdragits
åt kommunalrättskommittén att behandla frågan. I detta läge är något
riksdagens initiativ inte påkallat i anledning av motionen.

Lagförslagen i proposition nr 87

I proposition nr 87 föreslås till en början att det provisoriska valsystem,
som tillämpats vid andrakammarvalen sedan 1952, skall förlängas för tvåkammarsystemets
återstående tid. I anledning av detta förslag har väckts
motionerna 1:886 och II: 1141 (nr 24 i förteckningen) med hemställan att
det provisoriska valsystemet skall göras definitivt för alla framtida val till
andra kammaren och till landsting och kommunala fullmäktige. Utskottet
finner inte skäl till en sådan ändring beträffande andrakammarvalen, då
enkammarsystem och ett nytt valsystem inom kort skall genomföras. Den
framtida utformningen av valsystemet för de kommunala valen är för närvarande
föremål för särskild utredning och bör inte aktualiseras i detta
sammanhang. Utskottet avstyrker sålunda motionerna och tillstyrker propositionen
i denna del.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 55

Propositionen upptar även förslag till vissa ändringar i vallagstiftningen,
bl. a. för att underlätta poströstning på kriminalvårdsanstalter. I motionerna
I: 885 och 11: 1H2 (nr 23 i förteckningen) hemställs om en motsvarande
ändring i kommunala vallagen för att underlätta poströstning på allmänna
anstalter för alkoholmissbrukare. Utskottet är inte berett att tillstyrka en
sådan utvidgning av propositionens förslag. Det är av vikt att uppmärksamma
att läget är ett annat än i fråga om kriminalvårdsanstalterna med
hänsyn till möjligheterna för intagna att få permission för att delta i val.
Samma behov av särskilda postanstalter föreligger inte. Utskottet avstyrker
sålunda motionerna och tillstyrker propositionen även i denna del.

Mot propositionens förslag i övrigt liar utskottet inte heller funnit anledning
till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer1

att riksdagen i anledning av

1)	proposition	111	27;
2)	proposition	ni	92	punkterna
3)	utskottets initiativ
och	med avslag	på	motionerna
4)	I:	211	och	II:	268	(nr	2);
5)	I:	513	och	II:	640	(nr	5);
6)	I:	514	och	II:	637	(nr	6);
7)	I:	517	och	II:	638	(nr	9);
8)	I:	756	(nr	10);
9)	I:	757	och	II:	987	(nr	ii);
10)	I:	759	och	II:	964	(nr	13);
11)	I:	760	och	II:	975	(nr	14);
12)	I:	761	och	II:	991	(nr	15);
13)	I:	763	och	II:	969	(nr	17);
14)	I:	764	och	II:	968	(nr	18);
15)	I:	765	(nr	19);
16)	I:	766	och	II:	972	(nr	20);
17)	I	768	och	II:	971(nr	22);
18)	I	899	och	II:	1159 (nr 27);
19)	I	901	och	II	1196 (nr 29);
20)	11	: 141 (nr 30);
21)	II	: 648 (nr 32);

1 Numren inom parentes efter motionerna hänför sig till förteckningen.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

22) 11:970 (nr 35)

23) II: 974 (nr 37)

24) 11:976 (nr 38)

25) II: 978 (nr 40)

26) II: 979 (nr 41)

27) II: 980 (nr 42)

28) 11:982 (nr 44)

29) II: 983 (nr 45)

30) II: 984 (nr 46)

31) 11:985 (nr 47)

32) II: 986 (nr 48)

33) 11:988 (nr 49)

samt

för sin del antar grundlagsförslagen i bilaga 2;

att riksdagen i anledning av

1) proposition nr 27;

2) proposition nr 92 punkterna 1) och 2); och

3) motionen 11:973 (nr 36);
och med avslag på motionerna

4) 1:762 och 11:992 (nr 16); samt

5) II: 977 (nr 39)

för sin del antar lagförslagen i bilaga 3;

att riksdagen meddelar Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet
anfört om en arbetsgrupp för frågor rörande den kommunala demokratin.

att riksdagen meddelar talmanskonferensen som sin mening vad
utskottet anfört om en utredning om riksdagens personal- och förvaltningsorganisation
;

att riksdagen förklarar motionerna

1) I: 209 och II:267 (nr 1);

2) 1:450 och 11:562 (nr 3);

3) 1:515 och 11:639 (nr 7);

4) 1:516 och 11:641 (nr 8);

5) II: 646 (nr 31);

6) II: 965 (nr 33);

7) 11:966 (nr 34); samt

8) II: 990 (nr 50)

ävensom den till utskottet hänvisade punkten i redogörelsen från Nordiska
rådets svenska delegation besvarade med vad utskottet ovan
hemställt;

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

att riksdagen avslår motionerna

1) I: 758 och II: 989 (nr 12); samt

2) II: 981 (nr 43).

att riksdagen med bifall till proposition nr 87 och med avslag på motionerna 1)

1:885 och II: 1142 (nr 23); samt

2) 1:886 och II: 1141 (nr 24)
antar lagförslagen i bilaga 4.

III

att riksdagen med bifall till proposition nr 92 punkten 3) antar grundlagsförslaget
i bilaga 5;

att riksdagen meddelar Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet
anfört om ändringar av avgifterna för postbefordran av tidningar;

att riksdagen förklarar motionerna

1) I: 897 och II: 1157 (nr 25);

2) 1:898 och II: 1158 (nr 26); samt

3) I: 900 och II:1156 (nr 28)
besvarade med vad utskottet ovan hemställt.

att riksdagen med bifall till proposition nr 92 punkterna 4) och 5)
antar grundlagsförslagen i bilaga 6.

att riksdagen i anledning av utskottets initiativ för sin del antar grundlagsförslagen
i bilaga 7. VI

att riksdagen i anledning av motionerna

1) 1:508 och 11:645 (nr 4); samt

2) I: 767 och 11:967 (nr 21)

antar det i bilaga 8 intagna förslaget till ändring i riksdagsstadgan.
Stockholm den 9 maj 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968
Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson
(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson (s) och Sveningsson (h),
fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius (h)
och Sörenson (fp); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson (s), Wahlund (ep) och Magnusson i
Tumhull (h), fru Thunvall (s) samt herrar Johansson i Trollhättan (s),
Nelander (fp) och Larsson i Luttra (ep).

Herr Ohlin har i stället för herr Nelander deltagit i besluten angående
gemensam valdag, treårig mandatperiod, riksdagens ledamotsantal och valsystemet.

Herr Svenungsson har i stället för herr Hernelius deltagit i beslutet angående
vårsessionens slutdag.

Herr Hamrin i Jönköping var frånvarande vid beslutet angående rösträttsåldern.

Reservationer

1) I fråga om förslagets huvudprinciper

av herr Larsson i Luttra (ep):

Jag kan i och för sig ansluta mig till förslaget att avskaffa tvåkammarsystemet
och genomföra en enkammarriksdag. En sådan reform innebär
otvivelaktigt en vinning för den svenska demokratins funktionssätt. Den
utformning, som förslaget erhållit genom grundlagberedningen och i propositionen
om partiell författningsreform, lider emellertid av så allvarliga
brister, att jag inte anser mig kunna biträda det.

Grundlagberedningens förslag utgör som utskottet framhåller en kompromiss
mellan olika ståndpunkter. I vissa grundläggande frågor har ståndpunkterna
otvivelaktigt varit mycket vitt skilda. Det är i och för sig naturligt
och värt erkännande, att de olika parterna sökt sammanjämka sina
meningar och finna en lösning som framstår som acceptabel från de skilda
utgångspunkterna. Det är emellertid ofrånkomligt att en kompromisslösning,
som skall tillgodose så skiljaktiga åsikter som i detta fall, inte kan
bli en helgjuten produkt. Vad man uppnått är en lösning som måhända kan
till nöds godtas av ett flertal men som tillfredsställer mycket få. På en sådan
grund bör man enligt min uppfattning inte omskapa den svenska demokratin.

Vad som främst vållat meningsmotsättningar är som utskottet riktigt anmärkt
kravet från socialdemokratiskt håll på ett valtekniskt samband mellan
riksdagsvalen och de kommunala valen. Den gemensamma valdagen har blivit
den enda utvägen ur dessa motsättningar. Det går emellertid inte att förneka
att denna lösning är högst otillfredsställande, då den medför allvarliga
risker för att de kommunala frågorna helt kommer i bakgrunden för de
rikspolitiska, till skada för den kommunala demokratin. Jag erinrar om att

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 59

länsdemokratiutredningen underströk, att denna lösning är den bland de
olika möjligheterna att etablera ett valtekniskt samband mellan riksdagsoch
kommunalvalen, som medför de största riskerna för att de kommunala
frågorna skjuts i bakgrunden. I direktiven för grundlagberedningen uttalade
också departementschefen att invändningarna mot gemensam valdag onekligen
har en avsevärd tyngd. Jag behöver inte här ingå på ett mera vidlyftigt
resonemang, då alltså förslagets nackdelar på denna punkt är allmänt
erkända och obestridliga, även om man nu i kompromisslösningens
tecken söker tona ner och stryka över de farhågor som yppats.

En konsekvens av kompromissen om gemensam valdag är förslaget om
att förkorta mandatperioderna från fyra till tre år. Från kommunal synpunkt
är detta en kanske än mera betänklig punkt i den föreslagna författningsreformen.
Det går otvivelaktigt att argumentera för en treårsperiod
ur rikspolitikens synvinkel, därför att regeringens frist mellan valrörelserna
kan sägas i realiteten bli utsträckt från två till tre år. Ingen har
däremot veterligen sökt framställa förkortningen av mandatperioden som
i någon mån en fördel för kommunerna. Tvärtom torde det vara allmänt
erkänt att en sådan förändring inger allvarliga farhågor med hänsyn till
de ständigt ökande kraven på långsiktig planering av kommunernas politik.

Resultatet av den föreslagna författningsreformen blir alltså enligt min
mening framför allt stora nackdelar för den kommunala demokratin. Frågan
är om man bör acceptera dessa nackdelar. Styrelserna för två av de
kommunala förbunden har stannat för att godta den träffade kompromissen
medan styrelsen för det tredje avböjt att ta ställning. Det råder ingen tvekan
om att alla tre skulle ha avstyrkt om de inte befunnit sig i läget att en uppgörelse
på hög politisk nivå hade träffats. För min del finner jag mig inte
kunna acceptera de risker för den kommunala demokratin som kompromissen
medför. Utskottet har riktigt tecknat de yttre dragen av den utveckling
som våra kommuner nu genomgår, mot större enheter och regionalt
samarbete, mot större uppgifter och ökad betydelse för kommunerna i samhällslivet,
men också med problem då det gäller att fördjupa den folkliga
förankringen och stimulera det medborgerliga engagemanget. Att i detta
läge genomföra en reform som motverkar kommunernas intressen i så höa
grad som den föreslagna finner jag inte försvarligt.

Ki a\ et pa ett valtekniskt samband mellan riksdags- och kommunalvalen
bygger på farhågor för att fristående kommunalval inte skulle i tillräcklig
grad stimulera medborgarnas intresse och att därför den kommunala demokratin
skulle skadas även på denna väg. Denna bedömning finner jag orealistisk.
Lösningen på frågan om det kommunala sambandet bör enligt min
mening sökas i en utbyggnad av den kommunala demokratin, inte i dess
motsats. Detta var också tanken då utskottet hösten 1964 sammanförde förtattningsfrågan
med frågan om en väsentligt vidgad kommunal demokrati
På länsplanet och tog initiativet till länsdemokratiutredningen. Om denna

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

tanke hade med kraft fullföljts, hade enligt min mening de synpunkter tillgodosetts
som ligger bakom förslaget om gemensam valdag. Regionvalen och
valen i de stora kommunblocken hade blivit av sådan betydelse för de politiska
partierna och de enskilda medborgarna, att någon risk för bristande
intresse inte behövt befaras. I stället för att arbeta vidare efter denna linje
har man nu valt en lösning som kommer att ställa de kommunala valen i
skymundan och därmed minska den kommunala demokratins utvecklingsmöjligheter.

Att de synpunkter jag här utvecklat i och för sig inte är främmande för
utskottet torde framgå av förslaget om en parlamentarisk arbetsgrupp för
att förbereda en allmän översyn av den kommunala demokratin. Jag ansluter
mig helt till detta initiativ. En sådan samlad översyn är angelägen även
om man bortser från författningsreformens konsekvenser. Det är min förhoppning
att initiativet skall leda till en sådan förstärkning av den kommunala
demokratin att de hämskor som ligger i den gemensamma valdagen
och treårsperioderna skall kunna avlägsnas.

Vad beträffar enkammarriksdagens utformning ansluter jag mig till det
framlagda förslaget. Särskilt är det värdefullt att antalet ledamöter inte
minskas mer än till 350. Intresset av en bred regional representation måste
tillmätas största vikt.

Mot valsystemet måste emellertid bestämda invändningar resas. Det är i
och för sig värdefullt att riksproportionalitet eftersträvas. Valsystemets
konstruktion medför emellertid nackdelar på flera sätt. Den viktigaste är
att spärren mot småpartier ger en betydande tröskeleffekt. Uppnår ett parti
inte fullt 4 % av rösterna, får det inget mandat alls; lyckas det forcera
spärren, är det garanterat minst 14 mandat. Sådana verkningar måste enligt
min mening betraktas som i hög grad otillfredsställande.

Valsystemet har också utformats så att flera av de fördelar som nuvarande
ordning medför för den regionala representationen bortfallit. Av de
350 mandaten föreslås 40 bli utjämningsmandat. Reglerna om visst minsta
mandatantal i valkretsarna har inte bibehållits i förslaget. Genom att antalet
röstberättigade skall ligga till grund för mandatfördelningen mellan
valkretsarna i stället för som nu folkmängden kommer glesbygder med hög
utflyttning i arbetsföra åldrar att missgynnas i förhållande till nuläget.

Om nuvarande valsystem bibehålls, med samtliga 350 mandat fördelade
på valkretsarna, kommer uppenbarligen resultatet att bli en väsentligt
bättre riksproportionalitet än för närvarande. I själva verket kommer man
enligt utförda beräkningar mycket nära full riksproportionalitet. Skillnaden
får vägas mot de fördelar som skulle vinnas med hänsyn till den regionala
representationen. Måhända kan bibehållande av nuvarande valsystem och
gällande valkretsindelning med 350 mandat inte betraktas som en definitiv
lösning. Valkretsindelningen kan få ses över. Åtminstone under en övergångstid
bör emellertid de nuvarande valkretsarna kunna begagnas.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Jag förordar sålunda att det nu tillämpade valsystemet i princip bibehålls.
Emellertid är jag beredd att acceptera att bostadsband inte införs med
hänsyn till önskvärdheten av att kunna ställa upp rikskandidater även efter
övergång till enkammarsystem.

Jag ser mig alltså nödsakad att motsätta mig det framlagda förslaget till
partiell författningsreform. För att understryka min anslutning till de huvudpunkter
i detsamma, som utgörs av enkammarriksdagen med 350 ledamöter
och parlamentarismens inskrivande i författningen, liksom till de initiativ
utskottet tagit, hemställer jag emellertid inte om avslag utan framlägger
ett eget alternativt förslag i enlighet med vad jag här anfört och som
överensstämmer med yrkandena i motionerna I: 513 och II: 640 (nr 5 i förteckningen).

Jag hemställer,

att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)
med de ändringar som framgår av bilaga 9; och

b) anhåller hos Kungl. Maj :t om förslag till erforderliga
följdändringar i vallagarna.

2) I fråga om statsråds entledigande

av herrar Sörenson, Hamrin i Jönköping och Nelander (alla fp):

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt motionerna I: 760 och
11:975 (nr 14 i förteckningen). Vi anser det sålunda vara principiellt oriktigt
att statsråd inte skall kunna bli entledigad på egen begäran utan bara på
statsministerns framställning. Man kan inte heller bortse från att förhållandet
kan ha praktisk betydelse, t. ex. i en koalitionsregering där statsministern
på flera sätt — även genom beslutanderätt i fråga om nyvalsförordnande
— får en stärkt ställning som kan missbrukas. Däremot torde man knappast
behöva befara några praktiska olägenheter av att statsråden ges rätt att
själva begära entledigande. Vi hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan
I a) med den ändring som framgår av biluga 10.

3) I fråga om nyvalsförordnande

av herr Wahlund (ep):

Den statliga verksamheten har under de senaste decennierna kommit att
beröra alltmer vidgade områden av samhällslivet. Jämsides med denna
utveckling har en förstärkning av regeringsmakten och en begränsning av
folkrepresentationens inflytande ägt rum. Jag anser, att hänsynen till att
inom statsskicket åstadkomma en lämplig balans mellan regeringsmakt
och folkrepresentation kräver, att man strävar efter att stärka riksdagens
ställning.

Det torde vara obestridligt, att riksdagsupplösningsinstitutet, den första

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

statsmakten tillkommande befogenheten att besluta urtima val, är ägnad
att minska riksdagsledamöternas självständighet och handlingskraft. Denna
befogenhet bör därför avskaffas.

Ett urtima val brukar anses vara påkallat i en situation, där det råder
en motsättning mellan regeringen och riksdagsmajoriteten, en motsättning,
som ej kan undanröjas, t. ex. genom att en ny majoritetsstödd ministär
bildas. Om man vid sådant förhållande ger regeringen möjlighet att försöka
lösa konflikten genom att etablera nyval i förhoppningen att på så sätt
erhålla majoritetsunderlag, så stärkes regeringens handlingskraft, säger
man. Detta är riktigt, men regeringsmaktens förstärkta ställning sker härvid
på riksdagens bekostnad.

Jag anser, att vår representativa riksstyrelse innebär, att de för viss tid
valda riksdagsmännen har fullmakt att på folkets vägnar fatta beslut och
att de och endast de kan göra anspråk på att tala som representanter för
folket. Regeringen skall icke kunna handla mot riksdagens vilja. Regeringsmakten
är fotad på riksdagsmajoritetens förtroende, men riksdagens bestämmanderätt
är ingalunda fotad på regeringens förtroende. Jag anser därför,
att vid varje konflikt mellan regering och riksdagsmajoritet, så är det regeringen
och ej riksdagen som skall vika.

En annan situation, där urtima val kan anses påkallat, föreligger när
såväl riksdagsmajoritet som regering önskar sådant val för att påskynda
genomförandet av en grundlagsändring. Även i dylikt fall anser jag det.
ej vara rimligt att beröva riksdagsledamöter deras genom val erhållna fullmakter.
Man bör söka sig fram på andra vägar.

I själva verket anvisar vår nuvarande författning eu metod, som enligt
min mening kan användas i sistnämnda situation. Då det gäller att på mellanfolklig
organisation överlåta befogenhet, som enligt regeringsformen tillkommer
regeringen eller annan myndighet, eller befogenhet att i visst ämne
stifta lag, dock ej grundlag, eller att i visst ämne på rikets vägnar avsluta
överenskommelse med främmande stat, så kan detta ske genom ett enda
riksdagsbeslut, om vilket minst 5/6 av riksdagsledamöterna förenat sig.

Samma bestämmelse om kvalificerad majoritet skulle kunna introduceras
i andra fall, där forcerade grundlagsändringar bedömes böra möjliggöras.
Tillfogas må, att hittills har det icke i något fall förekommit att nyval skett
för att påskynda genomförandet av en grundlagsändring.

1 reservation till författningsutredningens år 1963 avgivna slutbetänkande,
till vilken hänvisas, yrkade jag, att riksdagsupplösningsinstitutet borde avskaffas.
Denna inställning har sedan dess vunnit i styrka.

Förslaget innebär nu treåriga mandatperioder inom enkammarriksdagen.
Detta skulle innebära, att alltid vid en riksdagsupplösning tidsavståndet
mellan ett av de lagtima valen och upplösningsvalet högst uppginge till 18
månader. Såväl ur allmänt-principiella som ur administrativt-praktiska
aspekter måste det anses oförmånligt med alltför täta riksdagsmannaval.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Därutöver må framhållas den uppenbara praktiska fördelen av att valtillfällen
och mandatperioder blir helt fasta.

Slutligen må påminnas om att man numera från alla partiers sida önskar
få fram i möjligaste mån tillförlitliga opinionsmätningar i avsikt att få kunskap
om partiförskjutningar inom valmanskåren mellan valtillfällena. Vid
dylik kunskap ger riksdagsupplösningsinstitutet regeringen en enligt min
mening otillbörlig favör. Regeringen erhåller möjligheten att välja en för
regeringsunderlaget »lämplig» tidpunkt för ett eventuellt upplösningsval
och att över huvud taget med ledning av valutsikterna utnyttja sin befogenhet
att besluta om urtima val.

Jag hemställer,

att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)
med de ändringar som framgår av bilaga 11; och

b) anhåller hos Kungl. Maj :t om förslag till följdändringar
i vallagen.

4) I fråga om riksdagens ledamotsantal

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius
(h) och Magnusson i Tumhult (h):

När det sedan över hundra år gällande tvåkammar systemet i Sverige
avskaffas för att ersättas med ett enkammarsystem, är det av vikt att
den nya riksdagen görs funktionsduglig och ändamålsenlig. Tyvärr måste
det konstateras att utskottsmajoritetens förslag i detta avseende är bristfälligt
i fråga om antalet ledamöter. Enligt vår mening skulle 300 ledamöter
vara tillfyllest. Med 350, som utskottsmajoriteten föreslår, blir kammarens
arbete tungrott. Sannolikt kommer inskränkningar i den enskilde
ledamotens yttranderätt att framtvingas. Sverige skulle därmed också få en
folkrepresentation som är kvantitativt större än i med oss jämförliga
länder. Att ett glesbygdernas intresse skulle tillgodoses genom det höga
antalet kan inte göras gällande, eftersom det övervägande antalet av de 50
kommer att representera tätorterna. Inte oväsentligt i sammanhanget är
också att det högre antalet ledamöter av allt att döma framtvingar, förutom
högre årliga kostnader, byggandet av ett nytt riksdagshus och särskilda
svårigheter vid anskaffandet av provisoriska lokaler. Flertalet remissinstanser
samt en övervägande del av pressopinionen har tveklöst uttalat att den
lägre siffran är att föredra. Med hänsyn härtill anser vi att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1: 764 och II: 968 samt II: 978 (nr 18 och 40 i förteckningen)
och hemställer,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan
I a) med de ändringar som framgår av bilaga 12.

5) I fråga om vårsessionens slutdag

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Svenungsson
(h) och Magnusson i Tumhult (h):

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt motionerna I: 759 och
11:964 (nr 13 i förteckningen). Förslaget om att vårsessionens avslutande
skall kunna uppskjutas till den 15 juni föranleder sålunda starka betänkligheter.
Visserligen skall sådan förlängning endast få ske om synnerliga
skål föreligger, men när så är fallet kan inte preciseras utan får i sista hand
avgöras av riksdagen med hänsyn till omständigheterna. Det föreligger en
risk för att det inom kort blir normalt att vårsessionen fortsätter in i juni.
Detta skulle vara till avsevärt förfång för andra verksamheter som riksdagens
ledamöter måste ägna sig åt. Redan ovissheten om när sessionen
skall sluta är otillfredsställande, då den kommer att hindra andra engagemang.
Vi hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan
I a) med den ändring som framgår av bilaga 13.

6) I fråga om rösträttsåldern

av herr Torsten Andersson (ep), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar
Sörenson (fp), Wahlund (ep), Nelander (fp) och Larsson i Luttra (ep):

Utskottet borde enligt vår mening ha tillstyrkt förslagen i motionerna
1:211 och 11:268, 1:514 och 11:637, 1:517 och 11:638 samt 1:899 och
II: 1159 (nr 2, 6, 9 och 27 i förteckningen) om att sänka rösträttsåldern med
ett år utöver vad som föreslagits i proposition nr 92. Rösträtt bör inträda
året efter fyllda 18 år. Krav härom har framförts under en följd av år och
föranlett reservationer i konstitutionsutskottet. Utan att upprepa den argumentering
som sålunda förts hemställer vi,
att riksdagen

a) antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan I a)
med den ändring som framgår av bilaga 14; och

b) antar lagförslagen i utskottets hemställan I b) med de
ändringar som framgår av bilaga 14.

7) I fråga om fgraprocentspärren

av herr Hamrin i Jönköping (fp):

Det kraftiga hinder för småpartiers representation i riksdagen, som byggts
in i forslaget till nytt valsystem genom kravet på 4 % av rösterna i hela riket
for mandattilldelning, inger starka betänkligheter. Det innebär att ett parti
som samlat omkring 170 000 röster inte skall få någon riksdagsman, medan
ett parti som lyckas forcera spärren blir tilldelat minst 14 mandat. Om
man godtar det nya systemets grundprincip, riksproportionaliteten, lär det
visserligen bli nödvändigt att acceptera en spärr av den tgp som föreslagits.
Den bör emellertid, på sätt yrkas i motionerna II: 976 och II: 983 (nr 38
och 45 i förteckningen), inte sättas högre än vid 3 %. Det må vara riktigt,
som utskottet utvecklar, att även den nuvarande ordningen inrymmer en avsevärd
spärreffekt gentemot småpartier. Det är emellertid ett dåligt argument

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

för att beröva partier, som proportionellt borde ha mer än 10 mandat, varje
representation, att de ändå inte skulle få mer än några få mandat med nuvarande
system. Det måste vara ett naturligt demokratiskt önskemål att varje
mera betydande meningsriktning skall få komma till tåls i riksdagen. Genom
den kraftiga spärr som förslaget upptar kommer så inte att bli fallet. På ett
helt annat sätt än i nuvarande system utestängs stora åsiktsgrupper från
varje chans att bli representerade. Regeln är ägnad att på alltför markant
sätt slå vakt om rådande partistruktur. Jag hemställer av dessa skäl,

att riksdagen antar grundlagsförslagen i utskottets hemställan
I a) med den ändring som framgår av bilaga 15.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden

I: 209 och II: 267

Motionärer är i första kammaren herrar Schött och Svenungsson (båda h)
samt i andra kammaren herrar Hedin och Bengtson i Solna (båda h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om översyn av nu gällande kommunallag (lag av den 18 december 1953).»

I: 211 och II: 268

Motionärer är i första kammaren herr Wirtén samt herrar Aldmark och
Rarl-Erik Eriksson (alla fp) samt i andra kammaren herr Mundebo samt
herrar Ullsten, Gustafsson, Jönsson i Ingemarsgården och Norrby (alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte

1. besluta såsom vilande grundlagsändring att rösträttsåldern vid val till
riksdagens andra kammare sänks från nu gällande till året efter uppnådda
18 år,

2. besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänks på samma sätt,
samt

3. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags-
och lagändringar.»

I: 450 och II: 562

Motionärer är i första kammaren herr Torsten Andersson samt herrar
Ernst W. Olsson och Johan A. Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herrar
Larsson i Luttra och Boo (båda ep).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att framlägga
förslag till stärkande av den kommunala demokratin, främst genom
inskränkande av den statliga kontrollen över kommunerna, enklare, rättvisare
och effektivitetsbefrämjande bidragsformer, förslag till en förbättrad
förtroendemannautbildning och förslag och åtgärder som är ägnade att befrämja
den kommunala debatten vid ett eventuellt införande av en gemensam
valdag.»

I: 508 och II: 645

Motionärer är i första kammaren herrar Bengtson (ep) och Arne Pettersson
(s) samt i andra kammaren herrar Nihlfors (fp) och Björkman (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta upphäva bestämmelserna
i 13 § rilcsdagsstadgan om krigsdelegationens uppgifter i fredstid.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

I: 513 och II: 640

Motionärer är i första kammaren herr Nils Theodor Larsson samt herrar
Axel Kristiansson, Ferdinand Nilsson, Svanström och Ernst W. Olsson (alla
ep) samt i andra kammaren herr Larsson i Luttra samt herrar Svensson i
Vä, Dockered, Vigelsbo, Börjesson i Glömminge och Gustafsson i Stenkyrka
(alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen inför den förestående författningsreformen
måtte för sin del besluta

att valperioden för riksdags- och kommunalval skall vara fyraårig;

att nuvarande ordning för ordinarie val bibehålies med skilda rent rikspolitiska
val och kommunalval så att val förrättas vart annat år och kommunalvalens
egenart icke försvagas;

att valmetod för dessa val skall vara nuvarande uddatalsmetod utan s. k.
tilläggsmandat som underlättar partisplittring och missgynnar glesbygderna;
samt

att författningsreformen skall träda i kraft år 1972 och höstens andrakammarval
sålunda skall avse fyraårsperioden 1968—1972; ävensom

att konstitutionsutskottet måtte utarbeta lagtext i överensstämmelse härmed.
»

I: 514 och II: 637

Motionärer är i första kammaren fru Nilsson samt herr Nils-Eric Gustafsson
och fru Elvy Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herr Boo samt
herrar Dahlgren, Larsson i Borrby, Antonsson, Gustafsson i Stenkyrka, Elmstedt,
Johansson i Växjö, Josefson i Arrie och Sundkvist (alla ep).

Hemställan avser: »A. att riksdagen måtte

1) besluta att rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänks
från nu gällande till året efter uppnådda 18 år,

2) besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänks på motsvarande
sätt; samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext.
»

I: 515 och II: 639

Motionärer är i första kammaren fru Elvy Olsson och fru Nilsson (båda
ep) samt i andra kammaren herr Larsson i Borrby samt herrar Boo, Dahlgren
och Elmstedt (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om utredning och förslag om en sänkning av valbarhetsåldern.
»

I: 516 och II: 641

Motionärer är i första kammaren herrar Arne Pettersson och Palm (båda
s), samt i andra kammaren fru Lewén-Eliasson och herr Ekström i Iggesund
(båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

om en total översyn av kommunallagarna så snart grundlagberedningen,
kommunalrättskommittén och länsdemokratiutredningen slutfört sina nuvarande
arbetsuppgifter.»

I: 517 och II: 638

Motionärer är i första kammaren herr Werner (vpk) samt i andra kammaren
herr Jansson samt herrar Hermansson, Karlsson i Huddinge, Nilsson
i Gävle och Hector (alla vpk).

Hemställan avser: »att riksdagen beslutar att hos Ivungl. Maj :t hemställa
om förslag till 1968 års riksdag till sådana författningsändringar, att rösträtt
-säd riksdags- och kommunalval samt valbarhet till riksdagen och till
kommunala förtroendeuppdrag tillerkänns envar som senast under nästföregående
kalenderår fyllt 18 år och som icke på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.»

10)

I: 756

Motionär är herr Ahlmark (fp) i första kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om initiativ till en bred, vetenskaplig undersökning om kommunalpolitikens
roll i 1970 års valrörelse.»

11)

I: 757 och II: 987

Motionärer är i första kammaren herr Ahlmark (fp) samt i andra kammaren
herr Ullsten (fp).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t om grundlagberedningens
fortsatta arbete också fäster uppmärksamheten på önskvärdheten
av fortsatt reformering av § 4 i regeringsformen.»

12)

I: 758 och II: 989

Motionärer är i första kammaren herr Dahlén samt herr Axel Andersson,
fru Hamrin-Thoreil och herrar Stefanson och Hilding (alla fp) samt i andra
kammaren herr Wedén samt herr Ohlin, fru Nettelbrandt och herrar Gustafson
i Göteborg, Jönsson i Ingemarsgården, Gustafsson i Skellefteå och Wiklund
(alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen med hänvisning till vad i denna motion
sägs måtte uttala att det fortsatta reformarbetet på författningsområdet bör
bedrivas med skyndsamhet i syfte att utan dröjsmål kunna antaga nya
grundlagar som underlättar för statsmakterna att effektivt verka i en fördjupad
demokrati.»

13)

I: 759 och II: 964

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Ahlmark (båda fp)
samt i andra kammaren herr Andersson i Örebro (fp) samt herrar From
(fp) och Svensson i Vä (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen avslår förslaget i riksdagsordningen § 2

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

att ge rätt för riksdagen att utsträcka sitt arbete till den 15 juni utan att
höstsessionen inställs.»

14)

I: 760 och II: 975

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Alexanderson (båda
fp) samt i andra kammaren herrar Nyberg och Werbro (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen för sin del måtte antaga sådan lydelse
av § 35 andra stycket regeringsformen att statsråd får rätt att själv begära
sitt entledigande; samt

att utskottet ville utarbeta härför erforderlig lagtext.»

15)

I: 761 och II: 991

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Alexanderson (båda
fp) samt i andra kammaren herr Werbro (fp).

Hemställan avser: »att riksdagen ville för sin del

1. fastställa antalet ordinarie ledamöter i utskottet i enlighet med vad
ovan anförts, samt

2. att utskottet ville utforma i anledning härav erforderliga ändringar i
den föreslagna lagtexten.»

16)

I: 762 och II: 992

Motionärer är i första kammaren herrar Ernulf och Skårman (båda fp)
samt i andra kammaren herr Werbro (fp) samt herrar Mossberg (s), Eliasson
i Sundborn (ep) och Björkman (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att lagen om val till riksdagen
§ 85 2:a momentet, andra stycket, måtte få följande lydelse:

85 §.

I de fall som avses i första stycket---om vilket mandat han önskar

tillträda. Inkommer han icke med sådan uppgift inom föreskriven tid erhåller
han mandat i den valkrets inom vilken han erhållit sitt högsta röstetal.
Vid lika röstetal i två eller flera valkretsar skall mandatet erhållas i den av
valkretsarna som nämns först i 30 §.»

17)

I: 763 och II: 969

Motionärer är i första kammaren herr Ernulf (fp) samt herrar Wallmark
(h) och Ivar Johansson (ep) samt i andra kammaren herr von Friesen (fp)
samt herrar Gassel (h) och Eliasson i Sundborn (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av förslaget om införande
av enkammarsystem måtte besluta att i riksdagsordningen skall införas
bestämmelser av innebörd att talmannen icke skall äga deltaga i omröstning
och att ersättare skall utses att så länge talmannen kvarstår i sin
befattning intaga hans plats som ledamot av riksdagen samt att härav föranledda
ändringar vidtages i andra berörda författningar.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

18)

I: 764 och II: 968

Motionärer är i första kammaren herr Holmberg samt herrar Yngve Nilsson,
Kaijser, Eskilsson, Sveningsson, Gösta Jacobsson och Virgin (alla h)
samt i andra kammaren herr Bohman samt herrar Hedin, Cassel, Eliasson i
Moholm, Magnusson i Borås, Nordgren och Turesson och fröken Wetterström
och fru Kristensson (alla h).

Hemställan avser: »att riksdagen, vid behandlingen av Ivungl. Maj :ts proposition
nr 27, måtte besluta,

att riksdagen skall bestå av trehundra ledamöter;

att antalet fasta valkretsmandat skall utgöra 265 och antalet utjämningsmandat
35;

att riksdagens ständiga utskott skall ha följande antal ledamöter: utrikesutskottet
15, konstitutionsutskottet 21, statsutskottet 35, bevillningsutskottet
21, bankoutskottet 15, vart och ett av de fyra lagutskotten 15, jordbruksutskottet
15 och allmänna beredningsutskottet 15; samt

att konstitutionsutskottet måtte utarbeta av ovannämnda förslag föranledda
ändringar i de till propositionen fogade förslagen till ändringar i
regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om val till riksdagen.»

19)

I: 765

Motionärer är herr Nils Theodor Larsson samt herrar Ferdinand Nilsson,
Eric Carlsson, Svanström och Axel Kristiansson (alla ep) i första kammaren.

Hemställan avser: »A. att riksdagen därest den icke bifaller yrkandena i
de likalydande motionerna 1:513 och 11:640, om uppskov med reformens
ikraftträdande till 1/1 1973, måtte avslå proposition nr 27 i dess helhet,

B. att riksdagen vid bifall till A. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om prövning av de i denna motion aktualiserade frågorna, samt

C. att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext.»

20)

I: 766 och II: 972

Motionärer är i första kammaren herr Palm (s) samt herrar Dahlberg (s),
Ståhle (s), Åkerlund (h) och Strandberg (h), fru Wallentheim (s) och herrar
Per Jacobsson (fp) och Eric Carlsson (ep) samt i andra kammaren herr
Lindahl (s) samt herrar Svanberg (s), Wennerfors (h) och Mundebo
(fp), fru Svensson (s) och herrar Hammarberg och Göransson (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av förslag till lag angående
ändring i lagen om val till riksdagen måtte fastställa att antalet fasta
valkretsmandat skall fördelas mellan valkretsarna i förhållande till antalet
invånare och icke i förhållande till antalet röstberättigade.»

21)

I: 767 och II: 967

Motionärer är i första kammaren herr Strand (s) samt herrar Ivar Johansson
(ep), Dahlén (fp) och Wallmark (h) samt i andra kammaren herr
Bengtsson i Varberg (s) samt herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nyberg (fp)
och Cassel (h).

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Hemställan avser: »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 27, måtte besluta

1) att såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling till 73 § riksdagsordningen
lägga ett nytt fjärde stycke av följande lydelse:

Krigsdelegationen skall sammanträda inom två dagar från den dag då den
blivit utsedd. Vid detta sammanträde skall delegationen inom sig välja ordförande
och en eller flera vice ordförande. Det åligger ordförande och vice
ordförande att förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen
skulle träda i riksdagens ställe;

2) att, i den mån bestämmelser om krigsdelegationen icke gives i riksdagsordningen,
hithörande frågor regleras i riksdagsstadgan för en kommande
enkammarriksdag i huvudsaklig överensstämmelse med 37 § av
grundlagberedningens förslag.»

22)

I: 768 och II: 971

Motionärer är i första kammaren herr Österdahl (fp) samt herrar Svanström
(ep), Tistad (fp) och Ivar Johansson (ep) samt i andra kammaren
herr Gustafsson i Stenkyrka (ep) samt herrar Franzén i Träkumla (ep),
Westberg (fp), Svensson i Vä (ep), Werbro (fp) och Petersson (h).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition
nr 27 måtte besluta,

dels att § 16 mom. 2 i Förslag till ändringar i riksdagsordningen erhåller
följande lydelse, nämligen »Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat,
vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje
valkrets. Antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år
i sänder på grundval av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen
och antalet röstberättigade i hela riket. Dock får antalet fasta valkretsmandat
i en valkrets ej understiga tre. Närmare föreskrifter meddelas
i vallagen.

Övriga fyrtio mandat---— som meddelas i vallagen.»;

dels att § 30 mom. 2 i Förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november
1920 (nr 796) om val till riksdagen erhåller följande lydelse, nämligen
»Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer (centrala myndigheten) före utgången
av mars varje år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Härvid
tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade
i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade
i hela riket. Antalet fasta valkretsmandat i en valkrets får dock ej
understiga tre. De fasta valkretsmandat---skall förbliva omyndig.»

23)

I: 885 och II: 1142

Motionärer är i första kammaren herr Alexanderson samt herrar
Ernulf och Ahlmark (alla fp) samt i andra kammaren herrar Nyberg och
Wiklund i Stockholm (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att andra satsen första
stycket 35 § kommunala vallagen måtte erhålla följande lydelse: Vid val
som nu sagts må den, som vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen eller allmän anstalt
för alkoholmissbrukare, vid vilken postanstalt finnes inrättad å valdagen

72 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

där avlämna valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den
ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Vid annat kommunalval än
som avses i första stycket må röstberättigad närmast helgfria dag före
valdagen avlämna valsedel å postanstalt, om det med skäl kan antagas att
den röstberättigade på grund av vistelse å annan ort inom riket eller på
grund av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt eller anstalt som förvaltas
av kriminalvårdsstyrelsen eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare
är förhindrad att utöva sin rösträtt på valdagen.»

24)

I: 886 och II: 1141

Motionärer är i första kammaren herr Ferdinand Nilsson (ep) samt herrar
Svanström, Eric Carlsson (både ep), Hermansson (s) och Harald Pettersson
(ep) samt i andra kammaren herr Dockered samt herrar Svensson i
Vä och Gustafsson i Stenkyrka (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen vid sin behandling av prop. 87 måtte
besluta att det proportionella valsystemet med jämkad uddatalsmetod och
kartellförbud skall i fortsättningen tillämpas vid samtliga såväl andrakammarval
som val av landstingsmän och kommunala fullmäktige.»

25)

I: 897 och II: 1157

Motionärer är i första kammaren herr Alexanderson (fp) samt i andra
kammaren herrar Nyberg och Enskog (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 92
måtte uttala att en utvidgad möjlighet för Kungl. Maj :t att delegera beslutanderätten
över postavgifterna till postverket ej bör komma till stånd
förrän ställning tagits till resultatet av 1961 års affärsverksutredning.»

26)

I: 898 och II: 1158

Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson och Nils-Eric
Gustafsson (båda ep) samt i andra kammaren herrar Svensson i Vä och
Dockered (båda ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts
förslag om ändring av § 60 regeringsformen.»

27)

I: 899 och II: 1159

Motionärer är i första kammaren herr Dahlén samt herrar Axel Andersson,
Stefanson, Hilding och Lundström (alla fp) samt i andra kammaren
herr Wedén samt herrar Gustafson i Göteborg och Jönsson i Ingemarsgården,
fru Nettelbrandt och herr Gustafsson i Skellefteå (alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta som vilande grundlagsändring
att § 14 andra stycket i riksdagsordningen skall erhålla följande
lydelse: Rösträtt tillkommer den som är svensk medborgare och uppnått
arton års ålder senast under kalenderåret närmast före valet. Den som på
grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall
förbli omyndig äger dock ej rösträtt.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år W68

28)

I: 900 och II: 1156

Motionärer är i första kammaren herrar Sveningsson och Svenungsson
(båda h) samt i andra kammaren herr Magnusson i Törnhult (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition
nr 92 såvitt avser förslaget om ändrad lydelse av § f>0 regeringsformen.»

29)

I: 901 och II: 1196

Motionärer är i första kammaren herr Tistad (fp) samt i andra kammaren
fru Fraenkel (fp).

Hemställan avser: »dels att riksdagen måtte besluta sådan ändring av § 14
riksdagsordningen att därav klart framgår, att rösträtt skall oavsett bosättningsort
tillkomma varje svensk medborgare som uppnått nitton års
ålder senast under kalenderåret närmast före valet och som icke är omyndigförklarad,

dels att konstitutionsutskottet måtte utforma erforderlig lagtext.»

30)

II: 141

Motionärer är herrar Sjöholm (fp) och Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att försöksvis under
höstsessionen 1968 stadga förbud för riksdagsledamot att tala från manuskript.
»

31)

II: 646

Motionärer är herrar Norrby och Mundebo (båda fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte

1. besluta såsom vilande grundlagsändring att den som bar rösträtt vid
riksdagsval också skall vara valbar till riksdagen;

2. besluta att i 7 § kommunallagen (resp. motsvarande stadganden i KLS
och LL) orden »och uppnått 23 års ålder» skall utgå.»

32)

II: 648

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid den stundande författningsreformen
för sin del beslutar att den blivande enkammarriksdagen får 290 medlemmar.
»

33)

II: 965

Motionärer är herr Antonsson samt herrar Dahlgren och Larsson i öskevilcsby
(alla ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr
27 måtte, med uttalande av att den s. k. gemensamma valdagen med treårsintervaller
antages såsom ett provisorium, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp för övervägande av

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

åtgärder särskilt mot de problem för den kommunala demokratin som
föranleds av den gemensamma valdagen.»

34)

II: 966

Motionärer är herr Bengtsson i Varberg samt herrar Johansson i Trollhättan
och Eskel (alla s) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i samband med behandlingen av proposition
nr 27 verkställer en allmän översyn av reglerna för tagande och
återtagande av initiativ i riksdagen i enlighet med det anförda.»

35)

II: 970

Motionär är herr Gustafsson i Borås (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte fatta beslut om sådana ändringar
i riksdagsordningen som möjliggör för riksdagen att fatta beslut om generella
tidsbegränsningar av anförandena i riksdagens kamrar;

att utskottet måtte få i uppdrag att utforma erforderlig författningstext.
»

36)

II: 973

Motionär är herr Nyberg (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 27
år 1968 måtte i vad avser 85 § i lagen angående ändring i lagen den 26
november 1920 om val till riksdagen besluta

1. att förslaget om att den som blivit vald i mer än en valkrets eller för
mer än ett parti själv skall kunna bestämma vilket mandat han skall tillträda
ändras på så sätt att i stället röstetalet skall avgöra i vilken lerets eller
för vilket parti han blivit vald;

2. att — därest propositionen i vid 1 omnämnt avseende skulle oförändrad
bifallas — den som erhållit mandat i flera valkretsar eller för flera partier
men icke inom föreskriven tid meddelar vilket mandat han vill tillträda icke
förlorar mandaten utan erhåller det mandat för vilket han fått sitt högsta
röstetal;

3. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till lagtext därest
yrkandet under 1 eller alternativt 2 skulle bifallas.»

37)

II: 974

Motionär är herr Nyberg (fp) i andra kammaren.

Hemställan avser: »1. att riksdagen vid behandlingen av proposition
nr 27 måtte uttala att förslag till reformering av poströstningen bör framläggas
i så god tid att nya bestämmelser kan tillämpas vid 1970 års val;
samt

2. att vederbörande utskott måtte undersöka möjligheterna till en provisorisk
reform av poströstningen redan till 1968 års val i syfte att få med
även poströsterna i den preliminära sammanräkningen.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 75

38)

II: 976

Motionär är herr Oskarson (h) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen med ändring av Kung!. Maj :ts proposition
nr 27, till de delar den avser riksdagsordningens §§16 och 55, måtte
antaga följande förslag till ändring i riksdagsordningen:

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen-----som meddelas i vallagen. 3. Endast

parti, som fått minst tre procent av rösterna i hela riket, är berättigat
att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre röster, äger
dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där
partiet fått minst tolv procent av rösterna.

§ 55.

1. Motion må av riksdagsman göras inom tjugo dagar från den dag då
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov överlämnades till
riksdagen.

---avgivit yttrande däröver.»

39)

II: 977

Motionär är herr Persson i Heden (ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: I. att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl.
Maj :ts proposition nr 27 besluta för sin del

att mandatperioden för ledamöter och suppleanter i kommuns styrelse
samt i dess nämnder för specialreglerad förvaltning skall räknas från
den 1 januari året näst efter det då val till fullmäktige ägt rum samt att
val av nämnda ledamöter och suppleanter skall äga rum under senare
delen av december samma år som val till fullmäktige; samt

II. att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag till erforderliga ändringar
i författningstexten.»

40)

II: 978

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig
behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen
och riksdagsordningen.

Regeringsformen

§49.

l:o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundra
ledamöter. Ledamöterna utses genom val för tre år (ordinarie val)
på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 § gäller
endast för återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den
10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda
inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession
ej pågår stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes
därom stadgat.

2 :o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må
Konungen och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor
skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt
att deltaga i omröstningen tillkommer en var, som är röstberättigad vid
val till riksdagen. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning.

Riksdagsordningen

§1.

1. Svenska folket representeras av riksdagen. Riksdagen består av trehundra
ledamöter.

Riksdagsmännen kunna--— rikets grundlagar.

2. Skulle med---är stadgat.

§2.

Riksdagen skall,----tidigare dag.

Riksdagens vårsession avslutas senast den 31 maj; dock må riksdagen
om synnerliga skäl föreligga, efter hörande av den i 50 § omförmälda talmanskonferens,
besluta att sessionen skall pågå längst till och med 15
juni. Har riksdagen enligt 58 § till höstsession uppskjutit behandlingen av
framlagda ärenden, skall talmannen kalla riksdagen till höstsession med början
å dag i oktober, som prövas lämplig; och skall sessionen därefter pågå så
länge det finnes erforderligt. Riksdagen är avslutad den 31 december; dock
må Konungen, då synnerliga skäl därtill äro, med motsvarande förlängning
av utlöpande valperiod, besluta att uppskjuta riksdagens avslutning, vilken
skall äga rum senast dagen före nästföljande riksdags början.

Konungen må----extra session.

Riksdagen skall även i annat fall sammankallas om minst etthundra
ledamöter begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse
skall då utfärdas senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens
91, 92, 93 och 94 §§ finnes därom stadgat.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje
politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro tvåhundrasextio fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

fasta valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år i sänder på grundval
av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet
röstberättigade i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan
partier på grundval av valresultatet i hela riket och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en
riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre
röster, äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,
där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

II. att riksdagen måtte vid antagande av förslag till lagar om ändring
i lagen om val till riksdagen och i kommunala vallagen företaga de ändringar
i Kungl. Maj :ts förslag, som föranledes av ovan föreslagna lydelse
av vissa grundlagsparagrafer.»

41)

II: 979

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig
behandling antaga följande ändrade lydelse av regeringsformen.

Regeringsformen

§4.

Konungen styr riket på det sält denna regeringsform föreskriver.

I regeringsärenden har Konungen att inhämta råd av ett statsråd, vartill
Man kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade,
infödde svenske medborgare.

Ej må de, som äro i rätt upp- och nedstigande skyldskap, ej heller syskon
eller äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 38.

Konungens skrivelser och propositioner till riksdagen eller allmänt
kyrkomöte, allmänna författningar, av Konungen utfärdade fullmakter
å ämbeten och tjänster samt de ifrån Konungen utgående expeditioner och
befallningar i övrigt, vilka Konungen bestämmer, skola, för att bliva gällande,
vara försedda med Konungens underskrift och kontrasignation av
vederbörande föredragande som vare ansvarig, att de instämma med däröver
förda protokoll. Alla andra av Konungen utfärdade beslut skola vara
underskrivna av föredraganden; denne må även omedelbarligen till vederbörande
expediera föreskrifter och erinringar om verkställighet av utfärdade
beslut. Föredraganden vare skyldig att kontrasignera och underskriva
även sådana i statsråd fattade beslut, för vilka han i anledning av
uttalande till statsrådsprotokollet icke är ansvarig.»

42)

II: 980

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen ville för grundlagsenlig behandling så -

78 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

som vilande antaga följande lydelse av vissa bestämmelser i riksdagsordningen
:

Till riksdagsordningen § 50 lägges ett tredje stycke av följande lydelse:

Riksdagen väljer och förordnar själv sin sekreterare. Denne är chef för
riksdagens kansli.

Riksdagsordningen § 80 andra stycket erhåller följande lydelse:

Uppsättandet och expedierandet av andra riksdagens skrivelser besörjes
genom riksdagens kansli.»

43)

II: 981

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla
att, lämpligen på grundval av författningsutredningens förslag, förslag
till ett nytt valsystem med personval avseende den nya enkammarriksdagen
måtte snarast utarbetas och föreläggas riksdagen.»

44)

II: 982

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte för grundlagsenlig behandling
antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen: -

Regeringsformen
§ 108.

Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om
statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo
meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första
sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagen upplösas. Reslut därom
meddelas av Konungen på statsministerns begäran.

Riksdagsordningen
§ 2 fjärde stycket

Extra session skall även inkallas, om minst etthundrafemton ledamöter
begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse skall då
utfärdas senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

§ 35.

Förordnande om nyval enligt 108 § regeringsformen tillkännagives, då
session pågår, genom öppet brev, vilket uppläses i riksdagen av statsministern
eller annan ledamot av statsrådet som Konungen förordnat därtill
och i annat fall genom allmän kungörelse.

Beslut att upplösa riksdagen tillkännagives genom öppet brev på sätt som
föreskrives i första stycket. Efter tillkännagivandet skall riksdagen omedelbart
avslutas.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 79

45)

II: 983

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte som vilande för grundlagsenlig
behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av riksdagsordningen
:

Riksdagsordningen
§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje
politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta
valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år i sänder på grundval
av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan
partier på grundval av valresultatet i hela riket, och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en
riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst tre procent av rösterna i hela riket eller
som erhållit ett fast valkretsmandat, är berättigat att deltaga i fördelningen
av utjämningsmandaten.

§ 17.

1. De fasta valkretsmandaten fördelas inom varje valkrets proportionellt
mellan de partier som äro berättigade att deltaga i mandatfördelningen i
kretsen. Härvid tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje
gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erhålles, så länge
parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen
delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med
det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit
i valkretsen, ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier, som fått minst tre
procent av rösterna i hela riket eller som erhållit ett fast valkretsmandat,
på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i riksdagen blir proportionell
mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket.
Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som parti
skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln
i 1 mom. på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat
som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera
mandat än som motsvarar den proportionella representationen för partiet
enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från
partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets
där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföras ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar
störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom.
på partiets röstetal i valkretsarna.

II. att riksdagen vid antagande av förslag till ändringar i lagen om val
till riksdagen och i kommunala vallagen företar av de ovan föreslagna grundlagsändringarna
föranledda ändringar.»

46)

II: 984

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig
behandling antaga följande ändrade lydelse av regeringsformen och
riksdagsordningen:

Regeringsformen

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna utses genom val för fyra år (ordinarie
val) på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 §
gäller endast för återstoden av löpande fyraårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den
10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits
på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen sammanträda
inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession
ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes
därom stadgat. 1

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagen består av trehundra
ledamöter. Ledamöterna utses genom val för fyra år (ordinarie val)
på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Nyval på grund av förordnande enligt 108 § gäller
endast för återstoden av löpande fyraårsperiod.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Riksdagsordningen
§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom val för en tid av fyra år (ordinarie
val), som räknas från början av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen (nyval) på grund av förordnande enligt
108 § regeringsformen gäller endast för tiden från och med den dag,
då den nyvalda riksdagen sammanträder första gången, till utgången av
den fyraårsperiod för vilken ordinarie val senast hållits.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas mellan partier. Med parti avses varje
politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta
valkretsmandat i varje valkrets fastställes för fyra år i sänder på grundval
av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket. Närmare föreskrifter härom meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan
partier på grundval av valresultatet i hela riket och därefter tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit, utses i vederbörande valkrets en
riksdagsledamot enligt föreskrifter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre röster,
äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,
" där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

§ 69 första stycket

Riksdagen skall vart fjärde år inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta personer,
vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen stadga,
äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om
vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom regeringsformens
102 § handlar, likväl kunna anses böra från detta kall skiljas. Denna
nämnd träder samma dag den blivit vald tillsammans.

§ 71 första stycket

Riksdagens lönedelegation består av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
utser inom sig. De väljas för tiden från valet, till dess sadant val under
fjärde året därefter försiggått, dock att ledamot som dessförinnan avgått
ur riksdagen ej vidare skall anses tillhöra delegationen. Har ledamot före
den tid, för vilken han valts, avgått ur delegationen, anställes val för den
tid som för honom återstått.

II. att riksdagen måtte besluta de ändringar i de i proposition nr 27
framlagda förslagen till lagarna och ändringar av lagen om val till riksdagen
och i kommunala vallagen;

III. att riksdagen måtte avslå de under 5)—8) i Kungl. Maj :ts proposition
nr 27 framlagda lagförslagen.»

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

47)

II: 985

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte såsom vilande för grundlagsenlig
behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse av regeringsformen
och riksdagsordningen:

R egeringsform en
§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska folket. Riksdagens ledamöter utses
genom val på sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då riksdagssession
ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§ finnes därom
stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må
Konungen och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor
skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer en var, som är röstberättigad
vid val till riksdagen. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning.»

Riksdagsordningen

§ I 1.

Svenska folket representeras av riksdagen.

Riksdagsmännen kunna--— rikets grundlagar.

2. Skulle med -— — ■— är stadgat.

§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom val för viss tid (ordinarie val); och
äger Konungen, innan den tid tilländagått, att förordna om nytt val i hela
riket till riksdagen (nyval) på sätt stadgas i 108 § regeringsformen. Nytt
val gäller till utgången av den fyraårsperiod för vilken ordinarie val senast
hållits.

Val till riksdagen m. m.

(Underrubrikerna utgår; §§ 6—12 utgår.)

§ 13.

Riksdagens ledamöter skola till antalet vara trehundra. De skola väljas
för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början året näst
efter det, under vilket valet skett.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år J968

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året näst före
den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje fullt tal,
motsvarande en trehundradel av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet
i 1 mom. bör utses, icke uppgår till trehundra, skola, för ernående av detta
antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt
samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna,
var för sig i ordning efter överskottens storlek vara berättigade att
välja ytterligare en riksdagsman. Äro över skottstalen lika för två eller flera
valkretsar, avgöres, där så är nödigt, företrädet genom lottning.

3. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän verkställes året näst före början av de fyra år,

för vilka valen gälla, å den dag, under september månad, som i vallagen
sägs. .

2. Förordnar Konungen---— av fyraarsperioden.

3. Avgår riksdagsman — — — återstående tiden.

§ 18.

Valen till riksdagen äro omedelbara och, där två eller flera riksdagsmän
skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer varje röstande lika
röst.

Närmare bestämmelser---i vallagen.

(19 § utgår)

§ 20.

För en var, som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, skall, på sätt i
vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det
departement, till vilket justitieärendena höra.

§ 21.

Vill ledamot av riksdagen befattningen sig avsäga, äger han det göra virj
vallillfället eller sedermera, under tid då session ej pågår, hos Konungens
befallningshavande.

§ 22.

Besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen enligt föreskrifter i
vallagen. Besvären prövas av regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär över val till riksdagen valet göras
om i en eller flera valkretsar, gälla likväl de fullmakter som utfärdats till
dess nya ledamöter blivit utsedda.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan än den som inställer sig personligen vid
valförrättning. I vallagen må dock för särskilda fall bestämmas att rösträtten
må utövas i annan ordning.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

§ 25.

Äro i någon valkrets valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall
valet göras om där.

§ 26.

Till ledamot av riksdagen kan utses endast den som uppnått tjugutre års
ålder och äger rösträtt vid val till riksdagen.

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot av riksdagen för två
eller flera valkretsar, må på honom ankomma att bestämma för vilken valkrets
han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom att hos
Konungens befallningshavande i den ort, för vilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

§ 27.

Riksdagsmannabefaltning kan endast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmyndarskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster, eller emot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag stadgas därom att i vissa fall den som
dömes till straff skall dömas förlustig allmän befattning eller vara obehörig
att inträda i sådan befattning skall även äga tillämpning å riksdagsmannabefattning.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos Konungen av riksdagens talman anmälan
om de ledigheter inom riksdagen, vilka skola under samma eller före
nästa riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller Dess befallningshavande
föranstalta, att riksdagsmän utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots avgång uppstår under tid, då session ej
pågår, åligger Konungens befallningshavande att så förfara, som i 1 mom.
är sagt.

§ 29.

Riksdagsman må ej, medan session pågår, sin befattning sig avsäga, utan
att han visar sådant hinder, som godkännes av riksdagen; dock att härigenom
ingen ändring sker i vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle riksdagsmannauppdrag
sig avsäga.

§ 30.

Befinner sig---kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i första stycket sägs, erfordras, att minst tre
fjärdedelar av de röstande vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför ej inskränkning i rätten att förordna
om nyval enligt 108 § regeringsformen. II.

II. att riksdagen måtte avslå de i proposition nr 27 framlagda förslagen
till ändring av lagen om val till riksdagen och av kommunala vallagen.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

48)

II: 986

Motionär är herr Rubin (mbs) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen ville för grundlagsenlig behandling antaga
följande lydelse av regeringsformen § 10:

Innan ärendena hos Konungen i statsrådet föredragas, skola de, genom
nödiga upplysningars inhämtande från vederbörande ämbetsverk, av den
föredragande beredas. Jämväl från regeringsrätten må yttrande införskaffas.
»

49)

II: 988

Motionär är herr Wahlund (ep) i andra kammaren.

Hemställan avser: »I. att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl.
Maj :ts proposition nr 27

a) avslå förslaget om nyval till riksdagen, samt

b) besluta att grundlagsändringar som anses kräva ett skyndsamt ikraftträdande
må kunna vidtagas genom ett enda riksdagsbeslut, om vilket minst
fem sjättedelar av riksdagens ledamöter förenar sig;

II. att konstitutionsutskottet måtte utarbeta förslag till grundlagstext i
enlighet med ovan framförda yrkanden.»

50)

II: 990

Motionär är herr Wennerfors (h) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen i anslutning till behandlingen av prop.
nr 27 i skrivelse till Kungl. Maj :t med beaktande av vad som i motionen anförts
måtte anhålla om tillsättandet av en parlamentarisk utredning med
uppgift att framlägga förslag till stärkande av den kommunala demokratin
vid införandet av s. k. gemensam valdag.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 2

Förslag

till

ändringar i regeringsformen1

(Nuvarande lydelse)

Konungen äger att allena styra riket
på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall,
här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill
Konungen kallar och utnämner kunnige,
erfarne, redlige och allmänt aktade,
infödde svenske medborgare. Ej
må de, som äro i rätt upp- och nedstigande
skyldskap, ej heller syskon
eller äkta makar på en gång vara
ledamöter av statsrådet.

(Föreslagen lydelse)

4.2

Konungen skall utnämna ett statsråd,
vartill Han kallar kunnige, erfarne,
redlige och allmänt aktade, infödde
svenske medborgare. Ej må
de som äro i rätt upp- och nedstigande
skyldskap, ej heller syskon eller
äkta makar på en gång vara ledamöter
av statsrådet.

§ 9.

Uti alla

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, varom i
106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen
till protokollet sina meningar
yttra och förklara; Konungen
dock förbehållet att allena besluta.
Skulle någonsin den oförmodade
händelse inträffa, att Konungens beslut
vore uppenbarligen stridande 1 2

särskilt protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, varom i
106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen
till protokollet sina meningar
yttra och förklara. Den, som
ej särskild mening till protokollet anfört,
vare ansvarig för beslut i statsrådet,
såsom hade han styrkt
Konungen att det beslut fatta.

1 Omtryckt 1965: 815.

2 I prop. 27 föreslås följande lydelse av paragrafen:

»Konungen styr riket på det sätt, denna regeringsform föreskriver.

För regeringsärendena har Konungen ett statsråd, vartill Han kallar och utnämner kunnige,

---svenske medborgare.

Ej må---av statsrådet.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mot rikets grundlag eller allmän lag,
åligge det då statsrådets ledamöter
att kraftiga föreställningar däremot
göra. Den, som ej särskild mening till
protokollet anfört, vare för beslutet
ansvarig, såsom hade han styrkt
Konungen att det beslut fatta.

§ 13.

Vill Konungen börja krig eller slu- (Denna paragraf utgår.)
ta fred, kalle då till ett utomordentligt
statsråd statsrådets samtlige ledamöter,
framställe för dem de skäl
och omständigheter, som härvid till
övervägande förekomma, samt äske
däröver deras yttranden, vilka de
skola var för sig, med den ansvarighet
107 § bestämmer, till protokollet
avgiva. Konungen åge därefter makt
att fatta och utföra det beslut, som
Han för riket nyttigast finner.

Kommandomål, varmed förstås sådana,
som Konungen, i egenskap av
högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han själv
förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro
av chefen för det departement, dit
ärendet hörer. Honom åligge, vid
ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra över de företag
Konungen besluter, samt att, då hans
mening icke med Konungens beslut
överensstämmer, fora sina yttrade
betänkligheter och råd till ett protokoll,
vars riktighet Konungen medelst
Sin höga påskrift besanne.

Genom en----------

15.

Kommandomål, varmed förstås sådana,
som Konungen, i egenskap av
högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, avgöras av Konungen, då
Han själv förer riksstyrelsen, efter
anmälan av chefen för det departement,
dit ärendet hörer. Honom
åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra. Över
kommandomål föres vid behov protokoll.

såsom kommandomål.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 32.

Enär sådana sysslor, vartill för- (Denna paragraf utgår.)
slag blivit upprättade, skola av
Konungen bortgivas, bära statsrådets
ledamöter yttra sig över de sökandes
skicklighet och förtjänster. Äge de
även rätt, att emot Konungens utnämningar
till andra tjänster och
ämbeten underdåniga påminnelser
göra.

§ 35.i

Statsrådets ledamöter hava förtro- Förklarar riksdagen enligt 107 §
endesysslor, varifrån Konungen må att ledamot av statsrådet icke åtnjudem
entlediga, när han prövar rikets ter riksdagens förtroende, entleditjänst
det fordra. Konungen fatte så- gar Konungen honom, såvida fördana
beslut i statsrådet. ordnande om nyval enligt 108 § icke

meddelas inom en vecka efter det
förklaringen gavs.

I annat fall än som avses i första
stycket entledigar Konungen statsministern
eller annan ledamot av
statsrådet, om statsministern begär
det.

Avgår statsministern, skola övriga
ledamöter av statsrådet entledigas.
Beslut om entledigande av statsrådets
samtliga ledamöter träder i tilllämpning
först när ny statsminister
utnämnes.

§ 38.2

Konungens skrivelser och proposi- Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen eller allmänt tioner till riksdagen eller allmänt
kyrkomöte, allmänna författningar, kyrkomöte, allmänna författningar,
av Konungen utfärdade fullmakter å av Konungen utfärdade fullmakter å
ämbeten och tjänster samt de ifrån ämbeten och tjänster samt de ifrån
Konungen utgående expeditioner och Konungen utgående expeditioner och 1

1 I prop. 27 lyder paragrafhänvisningen i första meningen »107 § 2 mom.»
s 1 prop. 27 har orden »som vare ansvarig, att de instämma med däröver förda protokoll»
strukits i slutet av första meningen.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
befallningar i övrigt, vilka Konungen
bestämmer, skola, för att bliva
gällande, vara försedda med
Konungens underskrift och kontrasignation
av vederbörande föredragande,
som vare ansvarig, att de instämma
med däröver förda protokoll.
Alla andra av Konungen utfärdade
beslut skola vara underskrivna
av föredraganden: denne må även
omedelbarligen till vederbörande expediera
föreskrifter och erinringar
om verkställighet av utfärdade beslut.
Skulle den föredragande finna
något Konungens beslut vara stridande
emot denna regeringsform,
göre han därom i statsrådet föreställning;
yrkar Konungen ändock,
att ett sådant beslut skall utfärdas,
vare det då den föredragandes rättighet
och plikt, att sin kontrasignation
eller underskrift därå vägra, samt
nedlägge han i följd därav sitt ämbete,
vilket han icke må återtaga förr,
än riksdagen hans förhållande prövat
och gillat. Emellertid vare han
vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande
inkomster bibehållen.

(Föreslagen lydelse)
befallningar i övrigt, vilka Konungen
bestämmer, skola, för att bliva
gällande, vara försedda med
Konungens underskrift och kontrasignation
av vederbörande föredragande,
som vare ansvarig, att de instämma
med däröver förda protokoll.
Alla andra av Konungen utfärdade
beslut skola vara underskrivna
av föredraganden: denne må
även omedelbarligen till vederbörande
expediera föreskrifter och erinringar
om verkställighet av utfärdade
beslut.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han utrikes
vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, av den till tronföljden närmast
berättigade prins, om han upp -

vid Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han utrikes
vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, av den till tronföljden närmast
berättigade prins, om han upp -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
nått tjugufem års ålder. Han styre
såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller
till grevligt och friherreligt stånd
upphöja, eller riddarevärdighet utdela;
ävensom alla lediga förtroendesysslor
endast tills vidare kunna förvaltas
av dem, som regenten därtill
förordnar.

Har den----------

Finnes ej----—-----

Huru förhållas -—------

(Föreslagen lydelse)
nått tjugufem års ålder. Han styre
såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller
till grevligt och friherreligt stånd
upphöja, eller riddarevärdighet utdela.

ej möter.

— som regent.
---91 § stadgat.

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar,
vilkas ledamöter väljas på sätt
riksdagsordningen och särskild av
Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i
alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande riksdagen i kraft
av denna grundlag sammankomma
varje år den 10 januari, eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om
rätt för Konungen eller visst antal
av vardera kammarens ledamöter att
vinna riksdagens inkallande under
tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas
i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna
utses genom val för tre år
(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag
stadga. Nyval på grund av förordnande
enligt 108 § gäller endast för
återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall
riksdagen sammankomma varje år
den 10 januari, eller, om helgdag då
inträffar, dagen därefter. När nyval
hållits på grund av förordnande enligt
108 §, skall den nyvalda riksdagen
sammanträda inom tre månader
från förordnandet å tid som Konungen
bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om
rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens
inkallande under tid, då riksdagssession
ej pågår, stadgas i 2 §
riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa särskilda

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,
94 och 108 §§ finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något
ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess
avgörande folkets mening inhämtas,
må Konungen och riksdagen genom
samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas.
I lagen bestämmes, vilken eller vilka
frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är
röstberättigad vid val till riksdagens
andra kammare. Efter omröstningen
behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning.

(Föreslagen lydelse)
fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§
finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något
ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess
avgörande folkets mening inhämtas,
må Konungen och riksdagen genom
samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas.
I lagen bestämmes, vilken eller vilka
frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är
röstberättigad vid val till riksdagen.
Efter omröstningen behandlas ärendet
i grundlagsenlig ordning.

50.1

Riksdagen skall — ■—- —• ----

Om riket kommer i lerig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 §
riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske
efter samråd med statsministern, eller
ock av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda.
Sådant förordnande gäller till dess
vapenvila inträtt eller Konungen eller
krigsdelegationen dessförinnan
beslutar, att riksdagen skall återtaga
sina befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna för sin
verksamhet.

---— och kungöra.

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 §
riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske
efter samråd med statsministern, eller
ock av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda.
Krigsdelegationen kan även, om
statsministern och minst två tredjedelar
av talmanskonferensens ledamöter
äro ense därom, träda i riksdagens
ställe, om riket hotas av omedelbar
krigsfara. Konungen och
krigsdelegationen äger var för sig
besluta att riksdagen skall återtaga

1 Utskottets initiativ.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Kan till---------

Skulle till----------

Riksdagens kamrar äga att, på sätt
i riksdagsordningen sägs, var för sig
utse talman samt en förste och en
andre vice talman.

Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott: ett
utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre lagutskott,
ett jordbruksutskott samt ett
allmänt beredningsutskott med den
sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter
upplösning, varom i § 108 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.

Ledamöterna av riksdagens i föregående
§ omförmälda utrikesutskott
vare ock ledamöter av en nämnd
med uppgift att med Konungen rådpläga
om ärenden, som angå rikets
förhållande till främmande makter.
Rådplägning med denna utrikesnämnd
bör i alla utrikesärenden av
större vikt äga rum före avgörandet.
Då ärende förekommer till behandling,
skola alla tillgängliga handlingar
och upplysningar meddelas. De beslut
Konungen fattar i ärenden, som

(Föreslagen lydelse)
sina befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna för sin
verksamhet.

skall förestås.

- till riksdagen.

52.

Riksdagen utser, på sätt i riksdagsordningen
sägs, talman samt en förste,
en andre och en tredje vice talman.

53.

Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott: ett
utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, fyra lagutskott,
ett jordbruksutskott samt ett
allmänt beredningsutskott med den
sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter
nyval, varom i 108 § stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas, än
som erfordras.

54.

Varje riksdag skall tillsätta en
nämnd med uppgift att med Konungen
rådpläga om ärenden, som angå
rikets förhållande till främmande
makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd
bör i alla utrikesärenden
av större vikt äga rum före avgörandet.
Då ärende förekommer till
behandling, skola alla tillgängliga
handlingar och upplysningar meddelas.
De beslut Konungen fattar i ärenden,
som varit föremål för rådplägning
med nämnden, varde delgivna

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
varit föremål för rådplägning med
nämnden, värde delgivna dess ledamöter
senast vid nästa sammanträde.

Ministern för — ---------

Nämndens ledamöter —----

(Föreslagen lydelse)
dess ledamöter senast vid nästa sam
manträde.

— erhålla betydelse.

— ----därtill förbundna.

Ej må riksdagen, kamrarna eller
något riksdagens utskott i Konungens
närvaro över något ämne rådpläga
eller besluta.

I vilken ordning Konungens propositioner,
så ock av riksdagsmän
inom kamrarna väckta frågor, må till
avgörande företagas, därom stadgas
i riksdagsordningen.

Dessa medel må icke annorlunda
användas, än fastställt blivit; varande
statsrådets ledamöter ansvarige,
■om de låta avvikelse därifrån äga
rum, utan att till protokollet föreställning
däremot göra samt anföra
vad riksdagen i denna del förordnat.

Då vederbörande utskotts förslag
rörande antingen statens reglerande
■eller bevillningens därefter lämpade
hela belopp, eller vad till riksgälds,
kontorets utgifter och inkomster hörer,
eller grunderna för riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning till
prövning hos riksdagen förehaves,
:gälle vad angående behandlingen av
utskottens avgivna förslag uti riksdagsordningen
stadgas. Fatta kamrarna
stridiga beslut, som ej varda

55.

Ej må riksdagen eller något riksdagens
utskott i Konungens närvaro
över något ämne rådpläga eller besluta.

56.

I vilken ordning Konungens propositioner,
så ock av riksdagsmän inom
riksdagen väckta frågor, må till
avgörande företagas, därom stadgas i
riksdagsordningen.

65.

Dessa medel må icke annorlunda
användas, än fastställt blivit.

69.

(Denna paragraf utgår.)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
sammanjämkade, skola kamrarna
var för sig rösta om de olika beslut,
vari vardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller
de fleste ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla
såsom riksdagens beslut.

När, i fråga om reglementariska
föreskrifter för riksbanken eller om
riksbankens inkomster och utgifter
eller om ansvarsfrihet för fullmäktige
i riksbanken, kamrarna stanna i
stridiga beslut, skola kamrarna därom
var för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

På enahanda sätt förfares jämväl,
där kamrarna sig icke förena om
grunderna för någon bevillning, sättet
för deras tillämpning, eller bevillningens
fördelning till utgörande.

Denna regeringsform-----

Då riksdagen hos Konungen anmält
sitt beslut i grundlagsfråga, skall
Konungen, därest beslutet innefattar
bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta
sålunda beslutad grundlagsändring
genom allmän kungörelse utfärda;
och skall Konungens beslut härom
meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i vardera kammaren samtidigt
uppläses av en statsrådets ledamot,
den Konungen därtill förordnat.
Antager riksdagen ett inom densamma
väckt grundlagsförslag, inhämte
Konungen hela statsrådets

(Föreslagen lydelse)

70.

(Denna paragraf utgår.)

71.

(Denna paragraf utgår.)

81.

----riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält
sitt beslut i grundlagsfråga, skall
Konungen, därest beslutet innefattar
bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta
sålunda beslutad grundlagsändring
genom allmän kungörelse utfärda;
och skall Konungens beslut härom
meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i riksdagen uppläses av
en statsrådets ledamot, den Konungen
därtill förordnat. Antager riksdagen
ett inom densamma väckt grundlagsförslag,
inhämte Konungen hela
statsrådets tankar i ämnet och läte,

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
tankar i ämnet och läte, där Han till
förslaget samtycker, det tillkännagiva
genom kungörelse och öppet brev
inom tid och på sätt nyss sagts.
Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,
meddele Han, förrän riksdagen åtskilts,
densamma genom skrivelse de
orsaker, för vilka Han riksdagens
beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i vardera kammaren
minst fem sjättedelar av de röstande
och minst tre fjärdedelar av ledamöterna
vid votering instämt i beslutet.

(Föreslagen lydelse)
där Han till förslaget samtycker, det
tillkännagiva genom kungörelse och
öppet brev inom tid och på sätt nyss
sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,
meddele Han, förrän riksdagen
åtskilts, densamma genom skrivelse
de orsaker, för vilka Han riksdagens
beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i riksdagen minst fem
sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av ledamöterna vid
votering instämt i beslutet.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna, Vad till ändring av grundlagarna,
uti föreskriven ordning, riksdagen uti föreskriven ordning, riksdagen
beslutit och Konungen gillat, eller beslutit och Konungen gillat, eller
Konungen föreslagit och riksdagen Konungen föreslagit och riksdagen
antagit, äge, sedan öppet brev, var- antagit, äge, sedan öppet brev, varom
i nästföregående paragraf förmå- om i nästföregående paragraf förmäles,
blivit i riksdagens kamrar upp- les, blivit i riksdagen uppläst, kraft
läst, kraft av grundlag. av grundlag.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

1 :o. Riksdagen äge gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten och att
sådan förut stiftad lag förändra och
upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagens kamrar kunna
väckas och skola, sedan vederbörande
utskott däröver blivit hört, av
riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen
för sin del någon ny lag eller
gammal lags upphävande eller förändring,
avlämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte statsrådets
och lagrådets tankar däröver, och
sedan Han Sitt beslut fattat, meddele
riksdagen antingen Sitt samtycke till
dess åstundan eller Sina skäl att det
vägra. Kan Konungen icke förr, än
riksdagen åtskiljes, fatta och meddela
Sitt beslut, vare Han oförhindrad
att före nästföljande riksdags
öppnande eller, därest denna öppnas
inom tio dagar från den föregående
riksdagens slut, senast tio dagar efter
öppnandet förslaget ordagrant
bifalla och allmän kungörelse därom
utfärda. Sker det ej, anses förslaget
hava förfallit, och Konungen underrätte
då riksdagen vid dess nästa
sammankomst om de skäl, som
hindrat förslagets antagande. Finner
Konungen gott någon lagfråga för
riksdagen framställa, äske Han statsrådets
och lagrådets yttrande däröver,
samt meddele Sin proposition
tillika med berörda yttranden åt riks -

(Föreslagen lydelse)

87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten och att
sådan förut stiftad lag förändra och
upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagen kunna väckas och
skola, sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen avgöras.
Beslutar riksdagen för sin del
någon ny lag eller gammal lags upphävande
eller förändring, avlämnas
förslag därom till Konungen, som inhämte
statsrådets och lagrådets tankar
däröver, och sedan Han Sitt beslut
fattat, meddele riksdagen antingen
Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan
Konungen icke förr, än riksdagen
åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,
vare Han oförhindrad att före
nästföljande riksdags öppnande eller,
därest denna öppnas inom tio dagar
från den föregående riksdagens
slut, senast tio dagar efter öppnandet
förslaget ordagrant bifalla och
allmän kungörelse därom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hava förfallit,
och Konungen underrätte då
riksdagen vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen
gott någon lagfråga för riksdagen
framställa, äske Han statsrådets och
lagrådets yttrande däröver, samt
meddele Sin proposition tillika med
berörda yttranden åt riksdagen, som

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dagen, som med frågan vidare förfar, med frågan vidare förfar, såsom i
såsom i riksdagsordningen sägs. riksdagsordningen sägs.

2 :o. Riksdagen äge---------förslagets antagande.

89.

Uti riksdagens kamrar må frågor
väckas om förändring, förklaring och
upphävande av lagar och författningar,
som rikets allmänna hushållning
röra; om sådana nya lagars stiftande
samt om grunderna för allmänna
inrättningar av alla slag. Riksdagen
äge dock icke makt att i dessa
mål annat eller mera besluta, än
föreställningar och önskningar, att
hos Konungen anmälas, och varå
Konungen, sedan statsrådet däröver
blivit hört, göre det avseende Han för
riket nyttigt finner. Vill Konungen
åt riksdagen överlämna att gemensamt
med Honom något avgöra, som
rikets allmänna styrelse rörer, då
förfares därmed, på det sätt, som
angående lagfrågor är i 87 § 1 mom.
stadgat.

Under riksdagens, dess kamrars
eller utskotts överläggningar och
prövning må icke uti något annat fall
eller på något annat sätt, än grundlagarna
bokstavligen föreskriva, komma
frågor om ämbets- och tjänstemäns
till- och avsättande, regeringsoch
domaremakternas beslut, resolutioner
och utslag, enskilda medborgares
och korporationers förhållanden,
eller verkställigheten av någon
lag, författning eller inrättning.

7 — Bihang till riksdagens protokoll

I riksdagen må frågor väckas om
förändring, förklaring och upphävande
av lagar och författningar, som
rikets allmänna hushållning röra;
om sådana nya lagars stiftande samt
om grunderna för allmänna inrättningar
av alla slag. Riksdagen äge
dock icke makt att i dessa mål annat
eller mera besluta, än föreställningar
och önskningar, att hos Konungen
anmälas, och varå Konungen, sedan
statsrådet däröver blivit hört, göre
det avseende Han för riket nyttigt
finner. Vill Konungen åt riksdagen
överlämna att gemensamt med Honom
något avgöra, som rikets allmänna
styrelse rörer, då förfares
därmed, på det sätt, som angående
lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat.

90.

Under riksdagens eller dess utskotts
överläggningar och prövning
må icke uti något annat fall eller på
något annat sätt, än grundlagarna
bokstavligen föreskriva, komma frågor
om ämbets- och tjänstemäns tilloch
avsättande, regerings- och domaremakternas
beslut, resolutioner
och utslag, enskilda medborgares
och korporationers förhållanden, eller
verkställigheten av någon lag, författning
eller inrättning.

1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

98 Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

Riksdagen skall vart fjärde år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, hos
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt
avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.

Konstitutionsutskottet åligger att
äska de protokoll, som uti statsrådet
blivit förda. Sådant särskilt protokoll
som i 9 § sägs må dock äskas
allenast i vad angår visst av utskottet
uppgivet mål. Sker det, pröve
Konungen, huruvida, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra av
förhållandet till främmande makt
betingade, synnerligen viktiga skäl,
hinder möter för protokollets överlämnande
till utskottet. Ej må protokollet
vägras, utan att utrikesnämn- 1

betänkande nr 20 år 1968

(Föreslagen lydelse)

103.

Riksdagen skall vart tredje år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, hos
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt
avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.

105.i

Konstitutionsutskottet åligger att
granska statsrådens ämbetsutövning
och regeringsärendenas handläggning.
För detta ändamål skall utskottet
äska de protokoll, som uti statsrådet
blivit förda. Sådant särskilt
protokoll som i 9 § sägs må dock
äskas allenast i vad angår visst av
utskottet uppgivet mål. Sker det, pröve
Konungen, huruvida, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra
av förhållandet till främmande makt
betingade, synnerligen viktiga skäl,

1 Utskottets initiativ.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
den erhållit tillfälle att yttra sig i
ämnet.

Protokoll i kommandomål må
kunna fordras endast i det som
rörer allmänt kända och av utskottet
uppgivna händelser.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse, eller den
vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit
att, i de fall, som 38 § av
denna regeringsform förutsätter, sin
kontrasignation eller underskrift å
ett Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal inför riksrätten av
någon av riksdagens ombudsmän,
och gånge härmed som i 101 och
102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets ledamöter
finnas hava, på sätt ovan be -

(Föreslagen lydelse)
hinder möter för protokollets överlämnande
till utskottet. Ej må prör
tokollet vägras, utan att utrikes-,
nämnden erhållit tillfälle att yttra
sig i ämnet. Protokoll i kommandomål
må kunna fordras endast i det
som rörer allmänt kända och av utskottet
uppgivna händelser.

Riksdagens ledamöter och övriga
utskott äga genom skriftlig anmälan
till konstitutionsutskottet påkalla
granskning i uppgivna hänseenden.

Det åligger konstitutionsutskottet
att årligen, så ock eljest när skäl
därtill föreligger, meddela riksdagen
vad utskottet vid sin granskning funnit
förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen
äger i anledning därav göra
framställning till Konungen.

106.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets,
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
vållat och befrämjat sådan överträdelse
genom uppsåtligt fördöljande
av någon upplysning, då , skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal inför riksrätten av
någon av riksdagens ombudsmän,
och gånge härmed som i 101 och
102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets ledamöter
finnas hava, på sätt .ovan
berört är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter allmän
lag och den särskilda författning,
som till bestämmande av sådant
ansvar utav Konungen och riksdagen
fastställd varder.

100

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rört är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter allmän lag
och den särskilda författning, som
till bestämmande av sådant ansvar
utav Konungen och riksdagen fastställd
varder.

§ 107.

Skulle konstitutionsutskottet anmärka,
att statsrådets ledamöter
samfällt eller en eller flera av dem,
uti deras rådslag om allmänna mått
och steg, icke iakttagit rikets sannskyldiga
nytta, eller att någon föredragande
icke med oväld, nit, skicklighet
och drift sitt förtroendeämbete
utövat, äge då utskottet att sådant
tillkännagiva för riksdagen, vilken,
om den finner rikets väl det kräva,
kan hos Konungen skriftligen anmäla
sin önskan, att Han ville ur
statsrådet och ifrån ämbetet skilja
den eller dem, emot vilka anmärkning
blivit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna i
riksdagens kamrar väckas och av
andra riksdagens utskott än konstitutionsutskottet
hos kamrarna andragas,
men icke av riksdagen avgöras
förr, än sistnämnda utskott däröver
blivit hört. Under riksdagens
överläggningar därom skola icke
Konungens beslut uti mål, som röra
enskilda personers eller korporationers
rättigheter och angelägenheter,
kunna ens nämnas, ännu mindre 1

Riksdagen äger avgiva förklaring,
att ledamot av statsrådet icke åtnjuter
riksdagens förtroende (misstroendeförklaring).
För sådan förklaring
fordras att mer än hälften
av riksdagens ledamöter vid omröstning
förena sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring
upptages till prövning endast
om det väckes av minst en tiondel
av riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförklaring
må icke upptagas till prövning
under tiden från det ordinarie val
ägt rum eller förordnande om nyval
enligt 108 § meddelats till dess den
genom valet utsedda riksdagen sammanträder.

1 Nuv. första båda styckena strukna av utskottet. Prop. 27 upptar ett första moment så
lydande:

»l:o. Skulle konstitutionsutskottet finna, att statsrådets---och drift sitt ämbete utövat,

äge--— tillkännagiva för riksdagen.

Frågor uti detta ämne kunna väckas av riksdagsledamot eller annat riksdagens utskott än
konstitutionsutskottet genom skriftlig anmälan till detta utskott. Under riksdagens — —- —- prövning
underställas.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
någon riksdagens prövning underställas.

Allt vad riksdagen efter granskning
godkänt eller lämnat oanmärkt,
bör anses bana vunnit decharge i avseende
på det granskade, och ingen
ny, till ansvarighet förbindande,
granskning av ny riksdag i samma
mål vara tillåten; dock bör, oaktat
den av riksdagens utskott eller revisorer
förrättade generella översikt av
statsmedlens utdelning, det åligga vederbörande
ämbetsmän att verkställa
den speciella revision, som dem i
kraft av deras ämbetsbefattning tillkommer.

Konungen må upplösa riksdagen,
lärest Han, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till
båda kamrarna, eller den ena av
dem. Varder riksdagen upplöst, skall
den sammanträda å den tid inom tre
månader från upplösningen, som
Konungen bestämmer, samt må ej
vidare av Konungen upplösas förr än
efter fyra månader från det senare
sammanträdets början.

101

(Föreslagen lydelse)

108.

Konungen förordnar om nytt val
i hela riket till riksdagen (nyval), om
statsministern begär det. Efter nyval
må förordnande om sådant val
ej ånyo meddelas förrän fem månader
förflutit från den nyvalda riksdagens
första sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats,
må riksdagssession avbrytas.
Beslut därom meddelas av Konungen
på statsministerns begäran.

110.

Ej må talan mot riksdagsman väcKas
eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna
egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant tillåtit
genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon riksdagsman
kunna förvisas från den ort,
där riksdag hålles. Skulle någon enskild
man eller någon kår, militär

Ej må talan mot riksdagsman väckas
eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna
egenskap, utan att riksdagen sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut,
däruti minst fem sjättedelar av de
röstande instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon

102

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
eller civil, eller ock någon menighet,
av vad namn de vara må, antingen av
egen drift eller med anledning av befallning,
våldföra riksdagen, dess
kamrar eller utskott eller någon enskild
riksdagsman, eller störa friheten
i deras överläggningar och beslut,
vare sådant, där det ej är högförräderi,
ansett som uppror; vad om
försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet att
avslöja sådant brott är stadgat äge
jämväl motsvarande tillämpning.
Det ankommer på riksdagen att i
laga ordning låta beivra förbrytelser,
varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
ombudsmän, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i någon av riksdagens
kamrar eller i något dess utskott, i
eller för utövning av sådan befattning,
våldföres eller förolämpas.

(Föreslagen lydelse)
menighet, av vad namn de vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen,
dess utskott eller någon enskild
riksdagsman, eller störa friheten
i deras överläggningar och beslut,
vare sådant, där det ej är högförräderi,
ansett som uppror; vad om
försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet att avslöja
sådant brott är stadgat äge jämväl
motsvarande tillämpning. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
ombudsmän, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i riksdagen eller i något
dess utskott, i eller för utövning
av sådan befattning, våldföres eller
förolämpas.

övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1
januari 1971.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val till
liksdagen som skall äga rum i september 1970 och om förlängning av de vid
utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande
uppskov med tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

103

Förslag

till

ändringar i riksdagsordningen1

(Nuvarande lydelse)

1. Svenska folket representeras av
riksdagen, fördelad i två kamrar,
den första och den andra, vilka i alla
frågor hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna----

2. Skulle med------i

(Föreslagen lydelse)

1. Svenska folket representeras av
riksdagen.

Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter.

--— rikets grundlagar.

r stadgat.

§ 2.2

Riksdagen skall, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda varje år den 10
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter; Konungen dock
obetaget att, då Han så nödigt finner,
sammankalla riksdagen till tidigare
dag.

Riksdagens vårsession avslutas
senast den 31 maj; dock att riksdagen,
därest behandlingen av framlagda
ärenden bedömes kunna avslutas
senast den 15 juni, må, efter
hörande av den i 50 § omförmälda
talmanskonferens, besluta att sessionen
skall pågå till och med sistnämnda
dag. Har riksdagen enligt
58 § till höstsession uppskjutit behandlingen
av framlagda ärenden,
skola talmännen kalla riksdagen till
höstsession med början å dag efter

Riksdagen skall, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda varje år den 10
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter. Konungen äger
sammankalla riksdagen till tidigare
dag, om Han finner det erforderligt.

Riksdagens vårsession avslutas
senast den 31 maj. Riksdagen äger
dock, om synnerliga skäl föreligga,
efter hörande av den i 50 § omförmälda
talmanskonferensen, besluta
att sessionen skall pågå längst till
och med den 15 juni.

Har riksdagen enligt 58 § uppskjutit
behandlingen av vissa ärenden till
höstsession, skola talmännen kalla
riksdagen att sammanträda på den
dag i oktober, som prövas lämplig.
Sessionen skall därefter pågå så
länge det erfordras.

1 Omtryckt 1965:816.

104

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
den 15 oktober, som prövas lämplig;
och skall sessionen därefter pågå så
länge det finnes erforderligt. Riksdagen
är avslutad den 31 december;
dock må Konungen, då synnerliga
skäl därtill äro, med motsvarande
förlängning av utlöpande valperiod,
besluta att uppskjuta riksdagens avslutning,
vilken skall äga rum senast
dagen före nästföljande riksdags
början.

Konungen må ock under tid, då
session eljest icke pågår, om Han så
nödigt finner, inkalla riksdagen till
extra session.

Under samma tid må ock sextiofem
ledamöter av första kammaren
eller etthundra ledamöter av andra
kammaren begära riksdagens inkallande
till extra session; i vilket fall
särskilt skäl för framställningen
skall uppgivas och kallelsen utfärdas
senast till tjugonde dagen efter det
begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens
91, 92, 93, 94 och
108 §§ finnes därom stadgat. 1

(Föreslagen lydelse)

Konungen äger inkalla riksdagen
till extra session, om Han finner det
erforderligt.

Riksdagen skall även inkallas till
extra session, om minst etthundrafemton
ledamöter begära det och angiva
särskilt skäl för sin framställning.
Kallelse skall då utfärdas senast
till tjugonde dagen efter det begäran
framställdes.

Riksdagen är avslutad den 31 december.
Konungen äger dock, om
synnerliga skäl föreligga, besluta att
uppskjuta riksdagens avslutande
längst till dagen före nästföljande
riksdags början, med motsvarande
förlängning av utlöpande valperiod.

Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i 91,
92, 93 och 94 §§ regeringsformen är
stadgat därom.

1 I prop. 27 föreslås paragrafen få följande lydelse:

»Riksdagen skall,----— — -------tidigare dag.

Riksdagens vårsession avslutas senast den 31 maj; dock må riksdagen, om synnerliga
skal föreligga, efter hörande av den i 50 § omförmälda talmanskonferens, besluta att
sessionen skall pågå längst till och med den 15 juni. Har riksdagen enligt 58 § till höstsession
uppskjutit behandlingen av framlagda ärenden, skall talmannen kalla riksdagen till
höstsession med början å dag i oktober, som prövas lämplig; och skall sessionen därefter
pågå så länge det finnes erforderligt. Riksdagen är avslutad den 31 december; dock må
Konungen, då synnerliga skal därtill äro, med motsvarande förlängning av utlöpande valperiod,
besluta att uppskjuta riksdagens avslutning, vilken skall äga rum senast dagen
före nästföljande riksdags början.

Konungen må ---------- — —--- extra session.

Riksdagen skall även i annat fall sammankallas, om minst etthundrafemton ledamöter
begära det och angiva särskilt skäl för sin framställning. Kallelse skall då utfärdas
senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens 91,
92, 93 och 94 §§ finnes därom stadgat.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

105

(Nuvarande lydelse)

Riksdagsmännen utses till båda
kamrarna genom val för viss tid;
dock äger Konungen, innan den tid
tilländagått, att förordna om nya val
i hela riket till båda kamrarna eller
den ena av dem.

Konungen må upplösa riksdagen,
därest Han förordnar om nya val till
båda kamrarna eller den ena av
dem. Varder riksdagen upplöst, skall
den sammanträda å den tid inom tre
månader från upplösningen, som
Konungen bestämmer, och må den
ej vidare av Konungen upplösas förrän
fyra månader från det senare
sammanträdets början förflutit. 1

(Föreslagen lydelse)

Riksdagens ledamöter utses genom
val för en tid av tre år (ordinarie
val), som räknas från början av
året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen
(nyval) på grund av förordnande enligt
108 § regeringsformen gäller endast
för tiden från och med den dag,
då den nyvalda riksdagen sammanträder
första gången, till utgången
av löpande treårsperiod.

Har förordnande om nyval meddelats
enligt 108 § regeringsformen,
må riksdagssession avbrytas. Beslut
därom meddelas av Konungen på
statsministerns begäran.

När nyval har hållits, skall den
nyvalda riksdagen sammanträda inom
tre månader från förordnandet
om valet å tid som Konungen bestämmer.

1 I prop. 27 slutar paragrafen: »till utgången av den treårsperiod, för vilken ordinarie val
senast hållits.»

106

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Kamrarnas bildande. Val till riksdagen m. m.

a) Första kammaren. (Denna rubrik utgår.)

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter (Denna paragraf utgår.)

skola till antalet vara etthundrafemtio
eller det högre tal, som föranledes

av stadgandet i 4 mom. andra stycket.
De skola väljas av landstingen
och stadsfullmäktige i de städer,
som ej deltaga i landsting. Valet gäller
för en tid av åtta år, räknade från
januari månads början året näst efter
det, under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren är
riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra
var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting, tillhör
samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått.
Flera landstingsområden kunna
sammanföras i en valkrets; men ej
må landstingsområde delas å skilda
valkretsar. Indelningen i valkretsar
innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter
folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande
en etthundrafemtiondel av
rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet i
3 mom. bör utses, icke uppgår till
etthundrafemtio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas
folkmängd mest överskjuter de tal,

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

107

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som enligt samma mom. åro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, vara berättigade
att vardera välja ytterligare en riksdagsman.

Uppgår det antal riksdagsmän,
som enligt 3 mom. och första stycket
i detta moment bör utses i en valkrets,
icke till fem, skall antalet ökas
till fem.

5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år
av Konungen; dock må ej på grund
av vad sålunda bestämmes antalet
riksdagsmän för en valkrets minskas
under löpande valperiod.

6. Äro icke, då tillämpning skall
ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom
kammaren, att valkretsar, för vilka
ökning av antalet riksdagsmän bör
äga rum, kunna samtidigt komma
i åtnjutande av rättigheten att välja
fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende
å ordningen för sagda rättighets
utövning dessa valkretsar emellan,
gälla till efterrättelse: att valkretsar,
för vilka tillökningen i
riksdagsmännens antal är grundad
på stadgandena i 3 mom., äga företräde
framför valkretsar, för vilka
sådan tillökning härleder sig från
föreskrifterna i 4 mom.; att bland
sådana valkretsar, vilka på grund
av stadgandena i 3 mom. äga välja
ökat antal riksdagsmän, den har
företrädet, för vilken detta antal är
störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland
dem, vars folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt samma mom.

108

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

åro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna; att
bland sådana valkretsar, vilka jämlikt
i mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den,
för vilken det i samma mom.
omnämnda folkmängdsöverskott är
störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort
för två eller flera valkretsar, ej kan
tjäna till grund för bestämmande av
företrädet dem emellan, detta skall
avgöras genom lottning inför chefen
för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre
bland fullmäktige i rikets bank och
tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden
samma valkrets och är i något
av områdena landstingsmännens antal
större än som skolat utses, därest
den för annat landstingsområde inom
valkretsen vid landstings mannaval
gällande grund blivit tillämpad,
då skola ej flera av landstings männen
i förstnämnda område deltaga
i valet av riksdagsmän än att valmännens
antal svarar mot nyssberörda
grund; och skall förty, då
riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, landstinget i det område
till sådant antal bland tingets
ledamöter utvälja dem, som skola
deltaga i riksdagsmannavalet.

Tillhöra en eller flera städer, som
ej deltaga i landsting, samma valkrets
som landstingsområde, då skola
ej flera av stadsfullmäktige i sådan
stad deltaga i valet av riksdagsmän
än att valmännens antal efter folkmängden
i staden svarar mot den

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

109

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

beträffande landstinysmannaval i
allmänhet gällande grund; och skola
förty, då riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, stadsfullmäktige
till sådant antal bland sina ledamöter
utvälja dem, som skola deltaga
i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige
skola vid utseendet av
valmän bland sig jämväl utse suppleanter
för dessa.

Val, varom i detta mom. stadgas,
sker proportionellt enligt de närmare
grunder, som av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag bestämmer.

Varder landstingsman, som blivit
utsedd till valman, förhindrad att
fullgöra uppdraget, inkallas suppleant
i den ordning, som beträffande
förhinder för landstingsman
i allmänhet gäller. Inträffar sådant
hinder för stadsfullmäktig, som utsetts
till valman, skall han ofördröjligen
underrätta Konungens befallningshavande
i länet, som till deltagande
i valet inkallar vederbörande
suppleant.

8. Omfattar valkrets för val av
ledamöter i första kammaren flera
län eller delar av flera län, åligger
Konungens befallningshavande i del
av dessa län, som Konungen bestämmer,
att med allt, som med valet har
samband, taga den befattning, som
enligt vad därom år stadgat tillkommer
Konungens befallningshavande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta (Denna paragraf utgår.)

grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.

2. Varje år under oktober månad

110

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall inom en av de i 1 mom. nämnda
grupper förrättas val för nästföljande
åttaårsperiod. Vilken ordning härvid
skall iakttagas mellan grupperna,
därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen förordnat om nya
val i hela riket, förrättas sådant val
i varje valkrets för tiden intill utgången
av den åttaårsperiod, för vilken
val senast hållits inom den
grupp, valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens slut,
eller skall plats, när åttaårsperioden
för en valkrets tilländalupit, övergå
från denna till valkrets inom annan
grupp, besättes platsen på sätt i vallagen
stadgas för tiden intill utgången
av den åttaårsperiod, för vilken
val senast hållits i den till platsen
berättigade valkretsen; dock att,
där platsen redan är tillsatt för tid
efter löpande året, besättandet skall
ske allenast för tiden till årets slut.

§ 8.

Valen till första kammaren äro (Denna paragraf utgår.)

proportionella, där två eller flera
riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren (Denna paragraf utgår.)

kunna endast väljas i kommunernas
allmänna angelägenheter röstberättigade
män och kvinnor, som uppnått
23 års ålder. Kommer riksdagsman,
efter det han blivit vald, i den ställning,
att han ej längre skulle varit
valbar till ledamot i kammaren, frånträder
han sin befattning.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

111

(Nuvarande lydelse)	(Föreslagen lydelse)
§ io. För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, full-makt ofördröjligen utfärdas i två exemplar, av vilka det ena överläm-nas åt den valde och det andra in-sändes till det departement, till vilket justitieärendena höra.	(Denna paragraf utgår.)
§ 11. Är någon missnöjd med val till riksdagsman i första kammaren, må han däröver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger för sådant ändamål hos vederbörande protokollsförare åska behörigt pro-tokollsutdrag, vilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden ut-lämnas; och skall han, vid förlust av talan, med sina till Konungen ställda besvär, sist inom en månad efter val-förrättningens slut, inkomma till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse, vilken i allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande av-lämnas. Sedan den tid tilländagått har Konungens befallningshavande att besvärshandlingarna jämte de för-klaringar, som må hava inkommit, ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess regeringsrätt skynd-samt föredragas och avgöras.	(Denna paragraf utgår.)
§ 12. Vill ledamot av första kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra vid valtillfället eller seder-mera, under tid då session ej pågår, hos Konungens befallningshavande.	(Denna paragraf utgår.)

112

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

b) Andra kammaren. (Denna rubrik Utgår.)

§ 13-

Andra kammarens ledamöter skola Ordinarie val till riksdagen förtill
antalet vara tvåhundratrettio el- rättas å tid i september som föreler
det högre tal, som föranledes av skrives i vallagen,
stadgandet i 15 § 3 mom. De skola Nyval på grund av förordnande enväljas
för en tid av fyra år, räkna- ligt 108 § regeringsformen förrättas
de från och med januari månads så snart det kan ske.
början året näst efter det, under vilket
valet skett.

§ 14.i

Rikets indelning i valkretsar inne- Val till riksdagen är omedelbart
hålles i vallagen. och sker med slutna sedlar. Varje

röstande har en röst.

Rösträtt tillkommer den som är
svensk medborgare och uppnått nitton
års ålder senast under kalenderåret
närmast före valet. Den som på
grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt.

Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd. Rösträtten skall enligt
närmare bestämmelser i vallagen
grundas på förhållandena vid tiden
för röstlängdens tillkomst, även om
förändring inträffar före valet.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter För val till riksdagen är riket infolkmängden
vid början av året näst delat i valkretsar enligt vad som
före den fyraårsperiod, för vilken föreskrives i vallagen.

valen gälla, en riksdagsman för varje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel
av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet i 1

1 Förslaget i prop. 92 under 1) har införts, vilket innebär ändringen i förhållande till prop.
27 att »tjugu» ersatts med »nitton».

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

113

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 mom. bär utses, icke uppgår till
tvåhundratrettio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas
folkmängd mest överskjuter de tal,
som enligt samma mom. åro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, var för sig i ordning
efter överskottens storlek vara
berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Äro överskottstalen
lika för två eller flera valkretsar,
avgöres, dår så är nödigt, företrädet
genom lottning på sätt i 6 § 6 mom.
är stadgat.

3. Uppgår det antal riksdagsmän,
som enligt 1 och 2 mom. bör utses
i en valkrets, antingen icke till tre
eller ock till minst tre men ej fem,
skall antalet ökas i förra fallet till
tre och i senare fallet till fem.

•4. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod
av Konungen.

Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugu års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av den
som på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.

Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd; och skall, på sätt i
vallagen finnes närmare bestämt,
valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst,

16.i

1. Mandaten i riksdagen fördelas
mellan partier. Med parti avses varje
politisk sammanslutning eller grupp
av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).

1 I prop. 27 slutar första stycket i 2 mom. så: »på grundval av förhållandet mellan antalet
röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade i hela riket. Närmare föreskrifter härom
meddelas i vallagen.»

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

114

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
ändå att förändring före valet inträffar.

1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka valen
gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sägs.

2. Förordnar Konungen om nya
val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår av fyraårsperioden.

3. Avgår riksdagsman innan den
tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,
fyllcs ledigheten på sätt i
vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas
genom nytt val, verkställes sådant
ofördröjligen för den återstående
tiden.

(Föreslagen lydelse)
hållandet mellan antalet röstberättigade
i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket enligt närmare
föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat är o utjämningsmandat,
vilka först fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit,
utses i vederbörande valkrets
en riksdagsledamot enligt föreskrifter
som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst
fyra procent av rösterna i hela riket,
är berättigat att deltaga i fördelningen
av mandaten. Parti, som
fått färre röster, äger dock deltaga i
fördelningen av de fasta valkretsmandaten
i valkrets, där partiet fått
minst tolv procent av rösterna.

17.

1. De fasta valkretsmandaten fördelas
inom varje valkrets proportionellt
mellan de partier som äro berättigade
att deltaga i mandatfördelningen
i kretsen. Härvid tilldelas
mandaten ett efter annat det parti
som för varje gång uppvisar det
största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
erhålles, så länge parti icke tilldelats
något mandat, genom att partiets
röstetal i valkretsen delas med
1/r och därefter genom att röstetalet
för varje gång delas med det tal som
motsvarar dubbla antalet mandat,
som partiet redan erhållit i valkretsen,
ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas
mellan de partier, som fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket, på

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

115

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sådant sätt att fördelningen av samtliga
mandat i riksdagen, med undantag
av de fasta valkretsmandat som
tillfallit parti med mindre än fyra
procent av rösterna, blir proportionell
mot de i fördelningen deltagande
partiernas röstetal i hela riket.
Vid bestämmande av det sammanlagda
antal mandat i riksdagen som
parti skall ha för att bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln
i 1 mom. på hela riket
som en valkrets. Varje parti tilldelas
så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de
fasta valkretsmandaten erhållit flera
mandat än som motsvarar den proportionella
representationen för partiet
enligt första stycket, bortses vid
fördelningen av utjämningsmandaten
från partiet och de fasta valkretsmandat
det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som
parti erhållit tillföres det första der
valkrets där partiet efter fördelningen
av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga
valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföras ett efter annat
den valkrets där partiet för varje
gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln
i 1 mom. på partiets röstetal
i valkretsarna.

§ 18.

Valen till andra kammaren åro Har parti i någon valkrets erhålomedelbara
och, där två eller flera tit flera mandat än antalet på parriksdagsmän
skola utses, proportio- tiets valsedlar upptagna namn, som

11G

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
nella. Vid dessa val tillkommer varje
röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.

Till ledamöter i andra kammaren
kunna endast utses män och kvinnor,
som uppnått tjugutre års ålder
samt äga valrätt inom valkretsen
eller, där fråga är om stad, bestående
av flera valkretsar, inom någon
av dessa.

För en var, som blivit utsedd till
ledamot i andra kammaren, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket
justitieärendena höra.

Vill ledamot av andra kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.

Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må

(Föreslagen lydelse)
avse själva valet och ej endast utseende
av efterträdare till avgången
ledamot, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av
17 § 3 mom., till annan valkrets, där
partiet deltager i fördelningen av
fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt
första stycket, skall mandatet vara
obesatt under den tid för vilken valet
gäller.

19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning
av 17 eller 18 §, avgöres företrädet
genom lottning.

20.

För en var, som blivit utsedd till
ledamot av riksdagen, skall, på sätt
i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt
den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket justitieärendena
höra.

21.

Vill ledamot av riksdagen befattningen
sig avsäga, äger han det göra
vid valtillfället eller sedermera, under
tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.

22.

Besvär över val till riksdagen anföras
hos Konungen enligt föreskrif -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

117

(Nuvarande lydelse)
han däröver hos Konungen anföra
besvär. För sådant ändamål äger
klaganden hos Konungens befallningshavande
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre
dagar därefter bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust
av talan, sist inom tio dagar efter
valförrättningens slut med sina till
Konungen ställda besvär inkomma
till Konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar
vederbörande tillfälle att sig förklara.
Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländalupit, har
Konungens befallningshavande att
besvären jämte alla målet rörande
handlingar ofördröjligen till
Konungen insända, varefter med målet
vidare så förhålles, som i 11 §
sägs.

c) Gemensamma bestämmelser.

'' §

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock må i nyssnämnda
lag bestämmas, att valberättigad,
som till följd av vistelse utom
riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse
är förhindrad att iakttaga sådan
inställelse, må före valet avgiva valsedel,
att make må avgiva valsedel
genom andra maken samt att valberättigad,
som till följd av sjukdom,
lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att iakttaga sådan inställelse,
må avgiva valsedel genom annan
person.

(Föreslagen lydelse)
ter i vallagen. Besvären prövas av
regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär
över val till riksdagen valet göras
om i en eller flera valkretsar,
gälla likväl de fullmakter som utfärdats
för riksdagens ledamöter till
dess nya ledamöter blivit utsedda.

(Denna rubrik utgår.)

24.

Rösträtt må ej utövas av annan
än den som inställer sig personligen
vid valförrättning. I vallagen må
dock för särskilda fall bestämmas
att rösträtten må utövas i annan
ordning.

118 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med Äro i någon valkrets valsedlar till
slutna sedlar. Äro valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall
större antal än hälften ogilla, varde valet göras om där.
nytt val anställt.

§ 26.1

Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas: a)

den som står under förmynderskap; b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att
hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster,
eller emot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört
valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag
stadgas därom att i vissa fall den
som dömes till straff skall dömas
förlustig allmän befattning eller vara
obehörig att inträda i sådan befattning
skall även äga tillämpning å
riksdagsmannabefattning.

Endast den som är myndig och
upptagen i röstlängd såsom röstberättigad
kan vara ledamot av riksdagen.

§ 27.»

Därest någon varder för samma tid (Denna paragraf utgår.)
vald till ledamot av bägge kamrarna
eller till ledamot av endera för två
eller flera valkretsar, må på honom
ankomma att bestämma i vilkendera
kammaren han vill inträda eller för
vilken valkrets han vill anses till
riksdagsman vald. Dock åligger honom
att hos Konungens befallningshavande
i den ort, för vilken han

1 Utskottet har utgått från förslagen i prop. 92 punkten 2). Där föreslås följande avfattning
av 26 §: »Endast den som är svensk medborgare och myndig kan vara ledamot av
riksdagen.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

119

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riksdagsmannauppdrag ej mottager,
därom göra skyndsam anmälan.

§ 28.

1. Medan session pågår göres lios
Konungen av vardera kammarens
talman anmälan om de ledigheter
inom kammaren, vilka skola under
samma eller innan nästa riksdag
fyllas, varefter Konungen anbefaller
Dess befallningshavande föranstalta,
att riksdagsmän utses i de avgångnes
ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren
genom ledamots avgång uppstår
under tid, då session ej pågår,
åligger Konungens befallningshavande
att så förfara, som i 1 mom.
är sagt.

1. Medan session pågår göres hos
Konungen av riksdagens talman anmälan
om de ledigheter inom riksdagen,
vilka skola under samma eller
före nästa riksdag fyllas, varefter
Konungen anbefaller Dess befallningshavande
föranstalta, att riksdagsmän
utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots avgång
uppstår under tid, då session
ej pågår, åligger Konungens befallningshavande
att så förfara, som i
1 mom. är sagt.

Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant hinder,
som godkännes av den kammare,
till vilken han hörer; dock att härigenom
ingen ändring sker i vad
ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle
riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

29.

Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant hinder,
som godkännes av riksdagen; dock
att härigenom ingen ändring sker i
vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle
riksdagsmannauppdrag sig
avsäga.

§ 30.

Befinner sig — ------kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i
första stycket sägs, erfordras, att
minst tre fjärdedelar av de röstande
i vardera kammaren vid votering instämt
i beslutet.

Förlängning av valperiod medför
ej inskränkning i Konungens rätt att
förordna om nya val.

För beslut av riksdagen, som i
första stycket sägs, erfordras, att
minst tre fjärdedelar av de röstande
vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför
ej inskränkning i rätten att förordna
om nyval enligt 108 § regeringsformen.

120

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Riksdags början och upplösning.

§ 32.

1. Innan riksdagen------

2. Vardera kammaren tillkommer
dock sedan att pröva behörigheten
till riksdagsmannakallets utövande,
ej mindre för sådana dess medlemmar,
vilkas fullmakter ej blivit godkända,
än även för dem, emot vilka
eljest, till följd av denna grundlag,
anmärkning förekommer. Den, om
vars riksdagsmannarätt fråga är lios
kammare väckt, bibehåller emellertid
sin befattning såsom ledamot i
kammaren, intill dess han blivit därtill
obehörig förklarad.

Riksdags början och avbrytande av
riksdagssession.

genast verkställas.

2. Riksdagen tillkommer dock sedan
att pröva behörigheten till riksdagsmannakallets
utövande, ej mindre
för sådana dess medlemmar, vilkas
fullmakter ej blivit godkända,
än även för dem, emot vilka eljest,
till följd av denna grundlag, anmärkning
förekommer. Den, om vars riksdagsmannarätt
fråga är hos riksdagen
väckt, bibehåller emellertid sin
befattning såsom ledamot, intill dess
han blivit därtill obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den
i nästföregående paragraf mom. 1
föreskrivna granskning blivit av
chefen för det departement, till vilket
justitieärendena höra, eller den i
hans ställe förordnad är, meddelad
kamrarna, var i vad dess ledamöter
angår, välje vardera kammaren
bland sina ledamöter talman samt
en förste och en andre vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän
skall den anses vald, som erhållit

1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den
i 32 § 1 mom. föreskrivna granskningen
blivit av chefen för det departement,
till vilket justitieärendena
höra, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad riksdagen, välje
riksdagen bland sina ledamöter talman
samt en förste, en andre och en
tredje vice talman. Talmännen väljas
var för sig i nu nämnd ordning.
Vid valet tillämpas acklamationsför/arande,
om ledamot ej begär att valet
skall förrättas med slutna sedlar.

Förrättas valet med slutna sedlar,
är den vald som erhållit mer än

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

121

(Nuvarande lydelse)
mer än hälften av de avgivna rösterna.
Närmare bestämmelser om
sådant val meddelas uti den i § 78
omförmälda riksdagsstadgan.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt
rum, föres i vardera kammaren ordet
av den därstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera ledamöter
i lika många riksdagar deltagit,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst.

3. Där talman eller vice talman under
riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje kammaren
så snart ske kan ny talman
eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmännen i
någon av riksdagens kamrar utses
under ordförandeskap, som i mom.
2 sägs, en av kammarens övriga ledamöter
att tjänstgöra såsom talman,
till dess förfallet upphört.

(Föreslagen lydelse)
hälften av de avgivna rösterna. Uppnås
icke sådan röstövervikt, förrättas
nytt val. Får ej heller då någon
mer än hälften av de avgivna rösterna,
förrättas ett tredje val mellan de
två som vid den andra omröstningen
uppnått de högsta röstetalen. Vid
tredje omröstningen är den vald som
erhållit de flesta rösterna. Uppkomma
lika röstetal i andra eller tredje
omröstningen, avgöres företrädet genom
lottning.

2. Innan val enligt 1 mom. ägt
rum, föres ordet av den närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera ledamöter
i lika många riksdagar deltagit,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst.

3. Där talman eller vice talman
under riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje riksdagen
så snart ske kan ny talman
eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talinännen utses
under ordförandeskap, som i 2 mom.
sägs, en av riksdagens övriga ledamöter
att tjänstgöra såsom talman,
till dess förfallet upphört.

Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den tid
skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst
med dem hållen är, samman -

34.

122

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
komma på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till riksdagen i två
exemplar, därav ett tillställes vardera
kammaren, överlämna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behov, innefattande även
förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla vad staten utöver de
ordinarie inkomsterna erfordrar,
ävensom berättelse om vad i rikets
styrelse sedan nästföregående riksdags
början sig tilldragit. Har
Konungen enligt § 2 sammankallat
riksdagen till dag före den 10 januari,
må dock nämnda proposition
och berättelse tillställas kamrarna i
annan ordning, dock ej senare än vid
det sammanträde som infaller näst
efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder
efter upplösning, varom i § 5 stadgas,
skall sådan berättelse, som nyss
sagts, ej överlämnas och skall proposition
angående statsverkets tillstånd
och behov framläggas blott om
riksstaten icke blivit reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, kamrarnas talmän till
Konungen, i kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.

(Föreslagen lydelse)
komma på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till riksdagen överlämna
propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov, innefattande
även förslag rörande sättet att
genom bevillningar fylla vad staten
utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,
ävensom berättelse om vad
i rikets styrelse sedan nästföregående
riksdags början sig tilldragit. Har
Konungen enligt 2 § sammankallat
riksdagen till dag före den 10 januari,
må dock nämnda proposition
och berättelse tillställas riksdagen i
annan ordning, dock ej senare än vid
det sammanträde som infaller näst
efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skall sådan berättelse,
som nyss sagts, ej överlämnas
och skall proposition angående
statsverkets tillstånd och behov framläggas
blott om riksstaten icke blivit
reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, riksdagens talman till
Konungen, i riksdagens namn, dess
undersåtliga vördnad.

§ 35.

Vill Konungen, då session pågår, Förordnande om nyval enligt
förordna om nya val i hela riket till 108 § regeringsformen tillkännagibåda
kamrarna eller den ena av dem, ves, då session pågår, genom öppet
meddelar Konungen, sedan Han låtit brev, vilket uppläses i riksdagen av

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

123

(Nuvarande lydelse)
till rikssalen kalla riksdagen, densamma
därstädes Sitt beslut härom.
Beslutet må ock, där Konungen så
prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna
genom öppet brev, som i vardera
kammaren samtidigt uppläses
av en statsrådets ledamot, den
Konungen därtill förordnat, och vare
riksdagen efter uppläsandet omedelbart
upplöst.

(Föreslagen lydelse)
statsministern eller annan ledamot
av statsrådet som Konungen förordnat
därtill, och i annat fall genom
allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdagssession
tillkånnagives genom öppet brev på
sätt som föreskrives i första stycket.
Efter tillkännagivandet skall sessionen
omedelbart avslutas.

§ 36.''

1. Å varje riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre
lagutskott, ett jordbruksutskott samt
ett allmänt beredningsutskott. Dessa
riksdagens ständiga utskott skola
bestå: utrikesutskottet av sexton,
konstitutionsutskottet av tjugu,
statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet av
sexton, varje lagutskott av sexton,
jordbruksutskottet av tjugu samt
allmänna beredningsutskottet av tjugufyra
ledamöter, vilka vardera kammaren
till halva antalet inom sig väljer;
ankommande på kamrarnas
s<unmanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara av nöden, tillsätta
särskilt utskott för upptagande av
frågor, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest annat
utskott än utrikesutskottet anmäler
behov av förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja. 1

1. A varje riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, fyra
lagutskott, ett jordbruksutskott samt
ett allmänt beredningsutskott. Dessa
riksdagens ständiga utskott skola
bestå: utrikesutskottet av sjutton,
konstitutionsutskottet av tjugusju,
statsutskottet av fyrtiofem, bevillningsutskottet
av tjugusju, bankoutskottet
av sjutton, varje lagutskott
av sjutton, jordbruksutskottet av
sjutton samt allmänna beredningsutskottet
av sjutton ledamöter, vilka
riksdagen inom sig väljer.

Riksdagen äger tillsätta särskilt
utskott för upptagande av frågor,
som tillhöra ständigt utskotts behandling,
och på framställning av
utskott öka dess ledamotsantal.

1 I prop. 27 slutar 1 mom. så: »väljer ;ankommande på riksdagen att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott---behandling, så ock att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.» Ändringarna i 5 och 6 mom. är utskottets
förslag.

124

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kunna
till nämnda utskott hänvisas,
ändå att den enligt föreskrifterna i
§§ 37—44 skolat handläggas av annat
ständigt utskott.

2. Väckes i någondera kammaren
fråga, som blott rör kammaren enskilt,
må inom kammaren tillsättas
enskilt utskott, bestående av så
många ledamöter, som kammaren
aktar nödigt.

3. Vardera kammaren utser ock
inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda. Antalet suppleanter
i utrikesutskottet skall vara
åtta från vardera kammaren.

4. Å riksdag, som sammanträder
efter upplösning, varom i §5 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i
$ 75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,
som därom meddelas
uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

6. Statsrådsledamot må — -— — -—

Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott deltaga,
dock att beträffande utrikesutskottet
gäller vad i § 37 mom. 2
sägs.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen
kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder kan
förekomma. Vad nu stadgats skall
likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet
invälja förutvarande ledamot
av statsrådet, dock utan rätt för

(Föreslagen lydelse)

2. Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kunna
till nämnda utskott hänvisas, ändå
att den enligt föreskrifterna i 37
—44 §§ skolat handläggas av annat
ständigt utskott.

3. Riksdagen utser ock inom sig
suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall, i deras ställe
inträda.

4. Å riksdag, som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i
75 § finnes stadgat ävensom de bestämmelser,
som riksdagen meddelar
därom enligt 78 §.

—-----hans avgång.

Statsrådsledamot, justitieråd eller
regeringsråd må ej deltaga i utskott,
dock att beträffande utrikesutskottet
gäller vad i 37 § 2 mom. sägs.

Ej heller må någon, av vilken
riksdagen kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder
kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

125

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

denne att inom utskottet deltaga i
behandling av ärende, varom i § 39
mom. 2 förmäles.

38.i

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande
ävensom den riksdagsstadga, vilken
riksdagen jämlikt § 78 äger
fastställa, samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa, så
ock att meddela utlåtande över de
från kamrarna till utskottet hänvisade
frågor rörande grundlagarna
samt ovan omförmälda lagar och
stadgar.

2. Utskottet skall------

3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll; dock
gälle vad i 105 § regeringsformen
finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och
plikt att, efter granskning av protokollen,
hos riksdagen anmäla de
anmärkningar, vartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord
anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när av riksdagsman eder 1

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande
ävensom de föreskrifter, vilka
riksdagen fastställer jämlikt 78 §,
samt att hos riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser
högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från riksdagen
till utskottet hänvisade frågor
rörande grundlagarna samt ovan
omförmälda lagar och andra föreskrifter.

utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att granska
statsrådens ämbetsutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Härom stadgas i regeringsformen.

1 I prop. 27 lyder 1 mom. så: »Konstitutionsutskottet —---även som den riksdagsstadga,

vilken riksdagen jämlikt 78 § äger fastställa, samt---omförmälda lagar och stadgar.»

Mom. 3 lyder: »Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll; dock gälle vad i
105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt
att, efter granskning av protokollen eller efter anmälan av annat utskott eller enskild ledamot av
riksdagen, ställa ledamot av statsrådet under tilltal och att göra tillkännagivandet för riksdagen
angående statsrådsledamots ämbetsförvaltning stadgas i 106 § och 107 § 1 mom. regeringsformen.
»

126

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller
föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans
avgörande av riksdagen, avgiva yttrande
därom är i regeringsformen
stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,
då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna
frågor och ämnen böra hänvisas,
därom besluta, så ock att skilja mellan
kammare och dess talman, då den
senare vägrar proposition.

5. I den

(Föreslagen lydelse)

4. Utskottet tillkommer jämväl att
skilja mellan riksdagen och dess talman,
då den senare vägrar proposition.

tystnadspliktens iakttagande.

§ 39.i

1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att,
i den mån det icke gäller jordbruksärenden
eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för riksdagens
hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga
indragningar och besparingar böra
iakttagas. Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning § 47
stadgar gemensamt med eller eljest
efter samråd med de övriga utskott,
vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets
ordinarie inkomster, uppgiva huru 1

Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga tillgång
till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att, i den
mån det icke gäller jordbruksärenden
eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för riksdagens
hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga
indragningar och besparingar böra
iakttagas. Utskottet åligger därjämte
alt, antingen i den ordning
47 § stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna
statsverkets ordinarie inkomster,

1 Utskottets initiativ.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

127

(Nuvarande lydelse)
mycket bör genom bevillningar utgöras
samt uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att
efterse och granska, huruvida gjorda
eller förordnade utbetalningar av
statsmedlen icke överstiger beloppet
av de huvudtitlar, vilka av riksdag
uti uppgjord statsreglering blivit
fastställda, och huruvida utbetalningarna
äro grundade på behörigen
upprättade stater, eller Konungens i
föreskriven ordning utfärdade anordningar,
samt styrkta med behöriga
kvittenser av dem, som medlen
emottagit. Skulle mot riksdagens beslut
de till någon huvudtitel anslagna
summor befinnas dragna till andra
ändamål än dem, som under samma
huvudtitel höra, eller något av
riksdagen fastställt anslag befinnas
överskridet, skall utskottet hos kamrarna
göra anmälan emot den ämbetsman,
som en sådan anordning
kontrasignerat eller underskrivit,
varefter förfares enligt 106 och
107 §§ i regeringsformen. Ej må
dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen,
utskottet i något klander
av Konungens gjorda anordningar
ingå; ej heller de för statsutgifterna
redovisande tjänstemän personligen
för utskottet eller riksdagen
till ansvar ställas, utan må, där så
nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen
anmälas de anledningar, som
förekommit att emot någon sådan
tjänsteman i laglig ordning ansvar
yrka.

(Föreslagen lydelse)
uppgiva huru mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag
till riksstat.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att 1. Bevillningsutskottet åligger att
bereda alla dit från kamrarna hän- bereda alla dit från riksdagen hänvi -

128

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
visade frågor, som angå föreskrifter
om bevillnings utgörande. Utskottet
har även att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda,
föreslå sättet att genom bevillning
åvägabringa jämvikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser billigt
och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
kommunala skatter samt, jämväl
i andra fall än i mom. 1 avses, rörande
alkoholhaltiga varor.

(Föreslagen lydelse)
sade frågor, som angå föreskrifter
om bevillnings utgörande. Utskottet
har även att, antingen i den ordning
47 § stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda,
föreslå sättet att genom bevillning
åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser
billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från riksdagen
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
kommunala skatter samt, jämväl
i andra fall än i mom. 1 avses, rörande
alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att
föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet
skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de
från kamrarna dit hänvisade frågor,
som avse användningen av de under
riksgäldskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att
föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet
skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de
från riksdagen dit hänvisade frågor,
som avse användningen av de
under riksgäldskontorets förvaltning
stående utlåningsfonder.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

129

(Nuvarande lydelse)

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
hänvisade frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
lagar och författningar rörande såväl
riksbanken som andra bankinrättningar
samt om rikets mynt
ävensom sådana frågor om det ekonomiska
livets eller särskilda näringsgrenars
organisation och förhållanden,
vilka ej äro av beskaffenhet
att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår riksdags- och
revisionsko stnader ävensom kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav
liksom ock med avseende å övriga
från kamrarna dit hänvisade frågor
i dessa ämnen avgiva utlåtanden och
förslag.

(Föreslagen lydelse)

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från riksdagen
hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
såväl riksbanken som andra
bankinrättningar samt om rikets
mynt ävensom sådana frågor om
det ekonomiska livets eller särskilda
näringsgrenars organisation och förhållanden,
vilka ej äro av beskaffenhet
att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå del
av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår riksdags- och revisionskostnader
ävensom kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav liksom
ock med avseende å övriga från
riksdagen dit hänvisade frågor i dessa
ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§ 42d

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och kyrkolag,
likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas av
Konung och riksdag samfällt.

2. Det tillkommer------ 1

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från riksdagen
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och kyrkolag,
likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas av
Konung och riksdag samfällt,
göra hemställan.

1 I prop. 27 slutar paragrafen så: »av till dem hörande ärenden meddelas i den i 78 § omförmälda
riksdagsstadgan.»

*9-—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

130

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

3. Fördelning mellan lagutskotten
av till dem hörande ärenden verkställes
på sätt riksdagen bestämmer.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla
del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, åligger
att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna
styrelsens gren ävensom att för övrigt
avgiva betänkanden och förslag
i anledning av de från kamrarna till
utskottet hänvisade jordbruksärenden.

Allmänna beredningsutskottet skall
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de, såsom icke
tillhörande annat utskotts behandling,
från kamrarna dit hänvisade
frågor av beskaffenhet att utskotts
yttrande däröver erfordras.

Omröstning inom-----

Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i § 75 mom. 2 finnes
därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej
instämt, är obetaget att jämte utskottets
yttrande lämna kamrarna
del av sin skiljaktiga mening, som i
sådant fall bör till utskottet skriftligen
avgivas. Dock må utskottets betänkande
därigenom icke uppehållas.

(Föreslagen lydelse)

3. Bestämmelser om fördelningen
mellan lagutskotten av de till dem
hörande ärendena meddelas av riksdagen
enligt 78 §.

43.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla
del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, åligger
att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna
styrelsens gren ävensom att för övrigt
avgiva betänkanden och förslag
i anledning av de från riksdagen till
utskottet hänvisade jordbruksärenden.

44.

Allmänna beredningsutskottet skall
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de, såsom icke
tillhörande annat utskotts behandling,
från riksdagen dit hänvisade
frågor av beskaffenhet att utskotts
yttrande däröver erfordras.

48.

— ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i 75 § 3 mom. finnes
därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej
instämt, är obetaget att jämte utskottets
yttrande lämna riksdagen
del av sin skiljaktiga mening, som i
sådant fall bör till utskottet skriftligen
avgivas. Dock må utskottets betänkande
därigenom icke uppehållas.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

131

(Nuvarande lydelse)

Val av ledamöter och suppleanter
i utrikesutskottet, varom stadgas i
§ 36, galle ock som val av ledamöter
och suppleanter till den i §54 regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Ledamot av nämnden utövar
sin befattning till dess nytt val till
utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit
vald till riksdagsman, tilländalupit,
eller som utnämnes till statsråd, ej
vidare skall anses tillhöra nämnden.
Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
beliålle utan hinder därav nämndens
ledamöter sina befattningar.

Inträffar ledighet-------

Konungen sammankallar -— ---

Skulle minst sex av nämndens ledamöter
hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock
suppleant, skall första gången han
är närvarande vid sammanträde med
nämnden avgiva försäkran om iakttagande
av den i § 54 regeringsformen
stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i kamrarna.

Talmännen skola tillse, att nödig
skyndsamhet och största möjliga
planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.

Vardera kammaren skall utse fyra
ledamöter att jämte talmännen och 1

1 Ändringen i slutorden är utskottets förslag.

(Föreslagen lydelse)

49.

Varje riksdag skall inom sex dagar
efter riksdagens öppnande inom
sig välja den i 54 § regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd. Nämnden
skall bestå av nio ledamöter och
nio suppleanter. Val av utrikesnämnd
gäller till dess nytt sådant
val förrättas, dock att ledamot, som
avgår ur riksdagen innan den tid, för
vilken han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller som utnämnes
till statsråd, ej vidare skall anses
tillhöra nämnden.

därvid närvara.

---förordnar Konungen.

Skulle minst fyra av nämndens
ledamöter hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock
suppleant, skall första gången han
är närvarande vid sammanträde med
nämnden avgiva försäkran om iakttagande
av den i 54 § regeringsformen
stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i riksdagen.

I.i

Talmannen skall tillse, att nödig
skyndsamhet och största möjliga
planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.

Riksdagen skall utse minst fyra
ledamöter att jämte talmannen och

132

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
vice talmännen samt de ständiga utskottens
ordförande rådpläga om vad
i avseende å ärendenas behandling i
utskott och kamrar må vara att iakttaga
för vinnande av nämnda syfte
(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser
om talmanskonferensen
meddelas uti den i § 78 omförmälda
riksdagsstadgan.

Talmännen eller, i händelse av förfall
för dem, vice talmännen åligger,
var för sin kammare, att utfärda
kallelse till sammanträden, att ärendena
därvid föredraga, att upptaga,
reda och framställa de yttrade meningarna,
att göra propositioner för
besluts fattande och vidmakthålla
ordning vid sammanträdena, allt efter
de föreskrifter denna grundlag
innehåller. Dock må den, som talmansbefattningen
utövar, ej deltaga
i överläggning och ej heller något
annat föreslå, än som erfordras till
verkställighet av grundlagarna, av
riksdagens eller kamrarnas särskilda
beslut eller i övrigt av de reglementariska
stadganden, som för riksdagsärendenas
behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan
kammarens samtycke, något dess
sammanträde avsluta.

(Föreslagen lydelse)
vice talmännen samt de ständiga utskottens
ordförande rådpläga om vad
i avseende å ärendenas behandling
i riksdagen och dess utskott må vara
att iakttaga för vinnande av nämnda
syfte (talmanskonferensen). Närmare
bestämmelser om talmanskonferensen
meddelas av riksdagen enligt
78 §.

51.

Talmannen eller, i händelse av
förfall för honom, vice talman åligger
att utfärda kallelse till riksdagens
sammanträden, att ärendena
därvid föredraga, att upptaga, reda
och framställa de yttrade meningarna,
att göra propositioner för besluts
fattande och vidmakthålla ordning
vid sammanträdena, allt efter
de föreskrifter denna grundlag innehåller.
Dock må den, som talmansbefattningen
utövar, ej deltaga i
överläggning och ej heller något annat
föreslå, än som erfordras till
verkställighet av grundlagarna, av
riksdagens särskilda beslut eller i
övrigt av de reglementariska stadganden,
som för riksdagsärendenas
behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan
riksdagens samtycke, något dess
sammanträde avsluta.

§ 52.i

Vid kammares sammanträde äger Vid riksdagens sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att, med de varje dess ledamot rätt att, med de
undantag denna riksdagsordning undantag denna riksdagsordning 1

1 I prop. 27 lyder andra stycket så: »Talmannen bestämmer —--yttra sig under överlägg ningen.

I övrigt yttrar sig var och en i den ordning han anmält sig och blir uppropad. Dock

må ledamot, på sätt riksdagen föreskriver, kunna för---annan ordning.» I tredje stycket

har utskottet lagt till »enligt 78 §».

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

133

(Nuvarande lydelse)
stadgar eller kammare med stöd därav
föreskriver, till protokollet fritt
tala och utlåta sig i alla frågor, som
under överläggning komma, och om
lagligheten av allt, som inom kammaren
sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,
han därtill sig anmält och uppropad
bliver. Dock må ledamot, på sätt
kammaren särskilt föreskriver, kunna
för genmäle till annan talare erhålla
ordet i annan ordning.

(Föreslagen lydelse)
stadgar eller riksdagen med stöd
därav föreskriver, till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla frågor,
som under överläggning komma,
och om lagligheten av allt, som
inom riksdagen sig tilldrager.

Talmannen bestämmer ordningen
mellan de ledamöter som före överläggningen
i viss fråga anmält, att
de vilja yttra sig. Ledamöter som
begära ordet under överläggningen
uppropas i den ordning vari de anmält
sig. Dock må ledamot, på sätt
riksdagen föreskriver enligt 78 §,
kunna för genmäle till annan talare
erhålla ordet i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt riksdagen
föreskriver enligt 78 §, till ledamot
av statsrådet framställa spörsmål
i ämne utom föredragningslistan.
Sådana spörsmål äro antingen
interpellationer eller enkla frågor
för upplysningars inhämtande. Riksdagen
må föreskriva inskränkningar
i ledamots rätt att erhålla ordet i
samband med framställande av interpellationer
eller besvarande av
enkla frågor, så ock begränsa den
tid under vilken talare må hava ordet
i samband med besvarande av
enkla frågor.

Genom särskilt beslut äger riksdagen
även i samband med överläggningen
i viss fråga på förslag av talmannen
begränsa tiden för anförande
i frågan. Sådant beslut fattas utan
föregående överläggning.

Ej må-------utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck eller eljest förolämpande uttryck eller eljest
uppträda på ett mot god ordning uppträda på ett mot god ordning
stridande sätt. Sker det, och låter stridande sätt. Sker det, och låter

Riksdagsman må, på sätt kammare
särskilt föreskriver, till ledamot
av statsrådet framställa spörsmål i
ämne utom föredragningslistan. Sådana
spörsmål äro antingen interpellationer
eller enkla frågor för upplysningars
inhämtande. Kammaren
må föreskriva inskränkningar i ledamots
rätt att erhålla ordet i samband
med framställande av interpellationer
eller besvarande av enkla frågor.

134

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
den felande sig icke av talmannens
föreställning rätta, äger talmannen
fråntaga honom ordet. Har sådant
ägt rum, må den felande för del sammanträdet
icke vidare yttra sig. Väckes
förslag, att den ledamot, som sålunda
sig förgått, därjämte må av
talmannen erhålla varning eller att
saken bör till laga domstols behandling
överlämnas, skall beslut däröver
av kammaren vid nästa sammanträde
utan föregående överläggning fattas.

(Föreslagen lydelse)
den felande sig icke av talmannens
föreställning rätta, äger talmannen
fråntaga honom ordet. Har sådant
ägt rum, må den felande för det sammanträdet
icke vidare yttra sig. Väckes
förslag, att den ledamot, som
sålunda sig förgått, därjämte må av
talmannen erhålla varning eller att
saken bör till laga domstols behandling
överlämnas, skall beslut däröver
av riksdagen vid nästa sammanträde
utan föregående överläggning fattas.

Ej må riksdagen eller kamrarna i
Konungens närvaro över något ämne
rådpläga eller besluta; ej heller må
riksföreståndare övervara kamrarnas
överläggningar eller beslut.

Uti vardera kammaren äga statsrådets
ledamöter tillträde, med rättighet
att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten, där de ej äro ledamöter
av kammaren.

I mål, som personligen rörer någon
ledamot i kammare, må han väl
överläggningarna, men ej beslutet,
övervara.

53.

Ej må riksdagen i Konungens närvaro
över något ämne rådpläga eller
besluta; ej heller må riksföreståndare
övervara riksdagens överläggningar
eller beslut.

Ledamot av statsrådet, som ej tillhör
riksdagen, äger tillträde till riksdagens
sammanträden, med rättighet
att deltaga i överläggningarna men
ej i besluten.

I mål, som personligen rörer någon
ledamot av riksdagen, må han
väl överläggningarna, men ej beslutet,
övervara.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner
tillställas båda kamrarna
samt böra alltid vara åtföljda av
statsrådets och, då lagrådet avgivit
utlåtande, jämväl dess yttrande.

Propositioner böra---

Propositioner, som---

Övriga propositioner,--

Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen böra alltid vara
åtföljda av statsrådets och, då
lagrådet avgivit utlåtande, jämväl
dess yttrande.

--göra låter.

— — allvarligt men.

---dess avlåtande.

135

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 55.i

1. Motion må av riksdagsman i
den kammare, han tillhör, göras inom
femton dagar från den dag, då
propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov kom kammaren
till handa.

Motion, som föranledes av kungl.
proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlämnats, må dock
väckas sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från
det propositionen kom kammaren till
handa. I sistnämnda fall äge likväl
kammare, därest den med hänsyn
till infallande helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter
femton dagar från det propositionen
kom kammaren till handa. Fråga om
sådan utsträckning må ej väckas senare
än vid andra sammanträdet efter
det, då propositionen kom kammaren
till handa.

Har behandlingen av proposition
eller framställning från något riksdagens
verk uppskjutits till höstsession,
må motion, som föranledes av
propositionen eller framställningen,
väckas sist dagen efter höstsessionens
början.

Vad i andra stycket stadgas skall
äga motsvarande tillämpning i fråga
om motion, som föranledes av framställning
från något riksdagens verk. 1

1. Motion må av riksdagsman väckas
inom femton dagar från den dag,
då propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov överlämnades
till riksdagen.

Motion, som föranledes av proposition,
vilken efter öppnandet till
riksdagen avlämnats, må dock väckas
sist vid det sammanträde, som
infaller näst efter tio dagar från det
propositionen anmäldes i riksdagen
av talmannen. I sistnämnda fall äge
likväl riksdagen, därest den med
hänsyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning finner
sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock längst till
det sammanträde, som infaller näst
efter femton dagar från det propositionen
anmäldes. Fråga om sådan
utsträckning må ej väckas senare än
vid andra sammanträdet efter det,
då propositionen anmäldes.

Har behandlingen av sådan proposition,
som anmälts i riksdagen
efter den 10 maj, uppskjutits till
höstsession, må motion, som föranledes
av propositionen, väckas sist
dagen efter höstsessionens början.

1 I 1 mom. har utskottet i första stycket ändrat »göras» till »väckas», i andra stycket strukit
»kungl.*, i tredje stycket strukit »eller framställning från något riksdagens verk» och »eller
framställningen» samt i nästa stycke ändrat »framställas» till »vackas». pr°P- 2? upptar ett av
utskottet struket tredje stycke så lydande: »Andra stycket ager motsvarandes tiUampnmg i fråg
om motion, som föranledes av framställning från något riksdagens verk.» Mom. 2 ai utskottets
förslag. Mom. 3 är i prop. 27 mom. 2.

136

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

I sådant fall skall tiden för motions
väckande räknas från den dag, då
anmälan om framställningens ingivande,
på sätt riksdagen föreskriver,
delgives kammaren.

I frågor, som röra någondera kammaren
enskilt, samt i frågor, som av
redan inom någondera kammaren
fattat beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen
föranledas, må motion framställas,
så länge session pågår.

Motion bör------beskaffenhet sammanföras

2. Riksdagen äger

I frågor, som omedelbart föranledas
av något av riksdagen redan fattat
beslut eller av annan under riksdagen
inträffad händelse, må motion
väckas, så länge session pågår.

meddela bestämmelser
enligt 78 § om hur beslut

2. Konungens propositioner, så
ock motioner i ämnen, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, kunna
icke till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit
yttrande. Frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, må genast
avgöras.

av riksdagen må påkallas i frågor
som röra riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen
och om motionsrätt
i anledning av framställningar
och redogörelser från riksdagens
verk eller organ som helt eller delvis
utses av riksdagen.

3. Proposition eller motion kan
icke upptagas till avgörande i riksdagen,
innan utskott avgivit yttrande
däröver.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i
fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat
ärende av större allmänt intresse
meddelande muntligen göres till riksdagen,
tillkommer det statsrådsledamot,
som Konungen därtill förordnar,
att i vardera kammaren lämna
meddelandet. Ej vare ledamot av

Prövar Konungen lämpligt att i
fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat
ärende av större allmänt intresse
meddelande muntligen göres till riksdagen,
tillkommer det statsrådsledamot,
som Konungen därtill förordnar,
att i riksdagen lämna meddelandet.
Ej vare ledamot av riksdagen

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968 137

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kammaren förmenat att yttra sig
över vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,
som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta dörrar.

förmenat att yttra sig över vad sålunda
meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,
som här avses, riksdagens sammanträde
skall hållas inom lyckta dörrar.

§ 57.»

Därest av riksdagsman eller av annat
utskott än konstitutionsutskottet,
fråga hos kamrarna väckes, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, bära därvid
endast följande ordalag nyttjas: »det
är anledning till anmärkning mot
statsrådet, eller den eller den ledamoten
eller föredraganden, varom
remiss begäres till konstitutionsutskottet,
inför vilket anledningen skall
uppgivas». Sådan remiss skall då genast
ovägerligen verkställas. Vid
kammarens överläggning om sådan
fråga gälle i avseende på Konungens
beslut uti mål, som röra enskilda
personers eller korporationers rättigheter
och angelägenheter, vad uti
107 § regeringsformen stadgat är.

Yrkande om misstroendeförklaring
enligt 107 § regeringsformen skall
framställas vid sammanträde med
riksdagen. Sådant ärende må ej hänvisas
till utskott. Ärendet skall ligga
på bordet till det andra sammanträdet
efter det, då yrkandet framställdes,
och avgöras senast vid det därpå
följande sammanträdet.

Yrkande om misstroendeförklaring
skall avlämnas skriftligen till
protokollet så snart det framställts.

Föreligga samtidigt två eller flera
yrkanden om misstroendeförklaring
mot samma ledamot av statsrådet,
skall endast en omröstning äga rum.

§ 58.2

När proposition eller motion första När proposition eller motion första
gången i kammare förekommer, skall gången i riksdagen förekommer, skall

1 I prop. 27 lyder paragrafhänvisningen i första stycket »107 § 2 mom.» och de följande styckena
lyder:

»Yrkande om--— det framställts.

Omröstning om misstroendeförklaring avser endast själva yrkandet. Föreligga samtidigt
— ---äga rum.»

2 Utskottet har i tredje stycket strukit »framställning från något riksdagens verk», lagt till
»ävensom ärende, som avses i 55 § 2 mom.* och ändrat »dock att ärendet skall» till »Ärendet skall
dock». I fjärde stycket upptar prop. 27 endast ändringen från »kamrarna» till »riksdagen».

138

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
den, så framt ej kammaren densamma
genast till utskott förvisar, ligga
på bordet till nästa sammanträde, då
sådan hänvisning bör ske, därest frågan
ej nedlägges eller, om den rörer
kammaren enskilt, eljest bliver avgjord.
Varje ledamot äger i målet avgiva
yttrande, vilket jämväl till utskottet
överlämnas; men ej må därav
remissen till utskottet uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § 1 mom. andra stycket
sägs, eller uppstår fråga till vilket
utskott ett mål bör hänvisas, skall
sådan fråga blott för det sammanträde,
då den väckt blivit, kunna
läggas på bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.

Kamrarna må genom sammanstämmande
beslut till annan session
eller till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av proposition,
framställning från något riksdagens
verk eller motion, som ej berör riksstaten.
Ytterligare uppskov må beslutas;
dock att ärendet skall avgöras
senast under nästföljande riksdag.
Ej må ärendes behandling uppskjutas
till nästföljande riksdag, om
nya val i hela riket till andra kammaren
dessförinnan förrättas. Förordnar
Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning
av vederbörande utskott,
som har att i frågan inhämta yttrande
från talmanskonferensen; kamrarna
likväl obetaget att vid prövningen
av utskottets utlåtande i

(Föreslagen lydelse)
den, så framt den ej genast till utskott
förvisas, ligga på bordet till
nästa sammanträde, då sådan hänvisning
bör ske, därest frågan ej
nedlägges. Varje ledamot äger i målet
avgiva yttrande, vilket jämväl till
utskottet överlämnas; men ej må
därav remissen till utskottet uppehållas.

Är inom riksdagen väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § 1 mom. andra stycket
sägs, eller uppstår fråga till vilket
utskott ett mål bör hänvisas, skall
sådan fråga blott för det sammanträde,
då den väckt blivit, kunna läggas
på bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.

Riksdagen må till annan session
eller till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av ärende, som
ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov
må beslutas. Ärendet skall dock
avgöras senast under nästföljande
riksdag. Uppskov till nästföljande
riksdag må ej beslutas under år då
ordinarie val till riksdagen förrättas.
Meddelas förordnande om nyval enligt
108 § regeringsformen, vare beslut
om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning
av vederbörande utskott,
som har att i frågan inhämta yttrande
från talmanskonferensen. Riksdagen
äger även utan sådan framställning
besluta uppskov i samband

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

139

(Nuvarande lydelse)
ärendet besluta uppskov enligt vad i
nästföregående stycke sägs.

Kamrarna må genom sammanstämmande
beslut, efter hörande av
den i 50 § omförmälda talmanskonferens,
besluta att uppskjuten fråga
skall upptagas vid extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag må ej uppskjutas i vidare
mån än som följer av stadgandet i
A9 64.

(Föreslagen lydelse)
med behandlingen av utskotts betänkande.

Riksdagen må, efter hörande av
talmanskonferensen, besluta att uppskjuten
fråga skall upptagas vid
extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag må ej uppskjutas i vidare
mån än som följer av stadgandet i
64 §.

§ 59.i

Betänkande, som av ständigt eller
i dess ställe särskilt tillsatt utskott
avgivits, skall i bägge kamrarna för
■ärendets avgörande, så vitt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter betänkandets
första föredragning skall
detsamma vila på bordet. Vid nästa
föredragning, evad överläggning då
äger rum eller ej, skall det, så framt
-ej kammaren på vederbörande utskotts
framställning annorlunda beslutar,
åter göras vilande. Men då
saken tredje gången förekommer,
skall den till avgörande företagas.

Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast
avgöras, därest icke någon kammarens
ledamot bordläggning begär. 1

Efter den första föredragningen
i riksdagen av utskotts betänkande,
skall detta vila på bordet. Vid nästa
föredragning, evad överläggning då
äger rum eller ej, skall betänkandet,
så framt ej riksdagen på vederbörande
utskotts framställning annorlunda
beslutar, åter göras vilande.
Men då saken tredje gången förekommer,
skall den till avgörande
företagas.

Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast avgöras,
därest icke någon riksdagens
ledamot bordläggning begär.

1 I prop. 27 lyder första meningen: »Efter den första föredragningen i riksdagen av betänkande,
som av utskott avgivits, skall betänkandet vila på bordet.» I nästa mening har utskottet ändrat
»det» till »betänkandet».

140

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

1. Ej må något mål, däri överläggning
ägt rum, till slutligt avgörande
företagas, förrän kammaren på tal
mannens hemställan förklarat över
läggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall
mom. 3 upptager, proposition fram
ställas i den ordning, här nedan
detta mom. stadgas.

Kan fråga — —---— är

Proposition skall--—---

Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och
uppläsas, samt omröstningen strax
därefter verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske
öppet. Befinnas de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av kammarens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom ---—• —--

(Föreslagen lydelse)

1. Ej må något mål, däri överläggning
ägt rum, till slutligt avgörande
företagas, förrän riksdagen på talmannens
hemställan förklarat överläggningen
slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall 3
mom. upptager, proposition framställas
i den ordning här nedan i
detta mom. stadgas.

eskriven.

överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och:
uppläsas, samt omröstningen strax
därefter verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga
ruin, ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske
öppet. Befinnas de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedet
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av riksdagens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.

genast förstöras.

§ 61.

Talman må ej vägra proposition,
utom när han finner väckt fråga strida
mot grundlags lydelse; och bör
han då alltid anföra skälen till sin
vägran. Därest kammaren ändock
yrkar proposition, skall talman äga
att förklara överläggningen vilande,
och målet förvisas då till konstitu -

Talmannen må ej vägra proposition,
utom när han finner väckt fråga
strida mot grundlags lydelse;
och bör han då alltid anföra skälen
till sin vägran. Därest riksdagen ändock
yrkar proposition, skall talmannen
äga förklara överläggningen
vilande, och målet förvisas då till

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

141

(Nuvarande lydelse)
tionsutskottet, som det åligger att
ofördröjligen inkomma med motiverat
och bestämt utlåtande över frågans
stridighet eller enlighet med
grundlagen. Å vad utskottet förklarat
icke vara mot grundlag stridande
kan proposition sedermera ej vägras.

Kammares beslut i fråga, som icke
rörer kammaren enskilt, skall medkammaren
genom utdrag av protokollet
delgivas. Har målet varit av
ständigt eller i dess ställe särskilt
tillsatt utskott handlagt, skall ock
detta om beslutet på enahanda sätt
underrättas. Därest ledamot, som i
kammarens beslut ej instämt, vill
sin särskilda mening hos medkammaren
anmäla, skall sådant vara honom
obetaget; börande han i slikt
fall sin skiljaktiga mening skriftligen
till protokollet avlämna, varefter
den genom protokollsutdrag medkammaren
delgives; men ej må härav
i något fall beslutets expedierande
uppehållas.

(Föreslagen lydelse)
konstitutionsutskottet, som det åligger
att ofördröjligen inkomma med
motiverat och bestämt utlåtande över
frågans stridighet eller enlighet med
grundlagen. Å vad utskottet förklarat
icke vara mot grundlag stridande
kan proposition sedermera ej vägras.

62.

Om riksdagens beslut i fråga, som
varit av utskott handlagd, skall utskottet
underrättas genom utdrag av
protokollet.

När fråga, varöver utskott sig utlåtit,
till avgörande förekommer,
äger kammaren att antingen genast,
med bifall till utlåtandet eller utan
avseende å vad utskottet föreslagit,
fatta sitt beslut, eller, om ämnet anses
fordra ytterligare utredning, målet
till utskottet återförvisa.

63.

När fråga, varöver utskott sig utlåtit,
till avgörande förekommer,
äger riksdagen genast, med bifall till
utlåtandet eller utan avseende å vad
utskottet föreslagit, fatta sitt beslut.
Om ledamot av riksdagen yrkar det
och minst en tredjedel av de röstande
förena sig om yrkandet, skall frågan
dock återförvisas till utskottet
för ytterligare utredning. Återförvisning
må ej ske mer än en gång i
samma fråga.

142

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Stanna kamrarna över någon fråga,
däri ständigt eller i dess ställe
särskilt tillsatt utskott sig yttrat, uti
huvudsakligen eller till vissa delar
olika beslut, då skall utskottet söka
att de olika meningarna, såvida möjligt
är, sammanjämka och med förslag
därom till kamrarna inkomma.

Vad kamrarna sammanstämmande
besluta, det vare riksdagens beslut.
Bliva kamrarna ej, efter den
behandling ovan är nämnd, om ett
beslut ense, skall frågan, utom i de
fall 65 § upptager, anses hava för
den sessionen förfallit.

§ 64.i

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån, än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättade nya val i hela riket till
andra kammaren av den riksdag,
som först sammanträder, ånyo prövas.
Varder förslaget därvid av
bägge kamrarna antaget, bliver det
riksdagens beslut; ägande kamrarna
ej rätt att uti vilande förslag
ändring göra. Ej må beslut över
vilande förslag till annan riksdag,
än nu är nämnt, uppskjutas utan att
Konungen och bägge kamrarna därom
äro ense.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättat val i hela riket till riksdagen
ånyo prövas av den riksdag, som
först sammanträder. Varder förslaget
därvid antaget, bliver det riksdagens
beslut; ägande riksdagen ej
rätt att uti vilande förslag ändring
göra. Ej må beslut över vilande förslag
till annan riksdag, än nu är
nämnt, uppskjutas, utan att Konungen
och riksdagen därom äro
ense.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller (Denna paragraf utgår.)

bevillning, eller om reglementariska 1

1 I prop. 27 föreslås första meningen sluta så: »av den riksdag, som utsetts genom valet, vid
dess första session».

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

143

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, inkomster och
utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut,
som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarna var för sig
rösta om de olika beslut, vari vardera
förut stannat; kommande den
mening, som därvid erhåller de flesta
ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom
riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
av de avgivna rösterna
dessa befinnas lika delade, nedlägge
andra kammarens talman i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av andra kammarens ledamöter på
anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare (Denna paragraf utgår.)

skall förrättas, tillsättes en nämnd,
bestående av sextiofyra personer, av
vilka vardera kammaren inom sig
utser trettiotvå, med uppdrag att, vid
förefallande skiljaktighet mellan
kamrarna, bestämma valet. Dagen
efter, sedan nämnden är utsedd,
skrida kamrarna till val av Konung
eller tronföljare. Förenas kamrarna
om en och samma person, år han att
såsom uthorad anse. I annat fall av -

144

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gör nämnden. Dock må ej hos densamma
komma under omröstning
andra än de, som i vardera kammaren
erhållit flesta rösterna, ägande
ingendera kammaren att flera än en
kandidat framställa. Nämndens ledamöter,
vilka ej i och för denna befattning
må uteslutas från deras riksdagsmannarätt
i kamrarna, sammanträda
dagen efter den, då valet i
kamrarna förrättat är, och skiljas ej
åt förrän valförrättningen är fullgjord.
Den av de bägge under omröstning
komna personerna, på vilken
då inom nämnden de flesta rösterna
falla, är behörigen vald. I den
händelse, som 94 § regeringsformen
omförmäler, skall nämnden väljas
inom tionde dagen efter den, som i
riksdagskallelsen är till riksdagens
sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall riksföreståndare tillsättas, (Denna paragraf utgår.)

gånge härmed som för val till
Konung eller tronföljare är i nästföregående
§ stadgat.

§ 68.1

Riksdagens ombudsmän — -------- —- — därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes ge- Vid val av ombudsmän och ställnom
fyrtioåtta för tillfället nämnda företrädare äger 33 § 1 mom. motvalmän,
av vilka vardera kammaren svarande tillämpning,
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid

1 Andra stycket börjar i prop. 27 iså: »Vid val av ombudsman äger». Paragrafen berörs
även av förslag ii bilaga 7 avsett att träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid tranisumeringen
av sista istycket.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

145

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen höra vid samma tillfälle,
då ombudsman utses, och på
enahanda sätt välja en ställföreträdare
för honom. Ställföreträdare utses
för tiden till dess nytt val av vederbörande
ombudsman äger rum.

I händelse —- — ----är föreskrivet.

§ 69.

Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta
en nämnd av fyrtioåtta personer,
därav vardera kammaren inom
sig utser tjugufyra, och vilken
nämnd, i den ordning 103 och 104 §§
regeringsformen stadga, äger att döma,
huruvida högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom regeringsformens
102 § handlar, likväl kunna anses böra
från detta kall skiljas. Denna
nämnd träder samma dag den blivit
vald tillsammans.

Nämndens samtliga----—

Riksdagen skall vart tredje år
inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta
personer, vilken nämnd, i den
ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma, huruvida
högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta
att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan
bevisligen begångna fel och brott,
varom regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta
kall skiljas. Denna nämnd träder
samma dag den blivit vald tillsammans.

— vidare föreskrives.

I enahanda

regeringsrättens ledamöter.

§ 70.

1. De sex —------—

2. Riksdagen skall jämväl välja
fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,
förvalta riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige
skola vara sju och väljas för
tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året därefter försiggått.
Ordförande bland fullmäktige väljes
särskilt. Av de övriga sex skola två
årligen avgå. Har fullmäktig före

honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja
fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,
förvalta riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige
skola vara sjti och väljas för
tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året därefter försiggått.
Riksdagen utser en av fullmäktige
till ordförande. Av de övriga
sex skola två årligen avgå. Har full -

10 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

146

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
utgången av den bestämda tjänstgöringstiden
avgått, eller har ansvarsfrihet
honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.
Då val av ordförande äger rum, utses
denne före övriga fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret verkställas genom
fyrtioåtta valmän, av vilka vardera
kammaren inom sig utser tjugufyra.
Valen ske med slutna sedlar.
Val för längre tjänstgöringstid verkställes
före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje —- -

5. På samma

(Föreslagen lydelse)
mäktig före utgången av den bestämda
tjänstgöringstiden avgått, eller
har ansvarsfrihet honom vägrats,
anställes val för den tid, som för honom
återstått. Då val av ordförande
äger rum, utses denne före övriga
fullmäktige.

3. Vid val av fullmäktige i riksbanken
eller riksgäldskontoret utses
varje fullmäktig för sig. Vid valet
tillämpas acklamations förf arande,
om ledamot ej begär att valet skall
förrättas med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid
verkställes före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.

- utfalla lika.

— — till tjänstgöring.

Riksdagens lönedelegation består
av sexton ledamöter, av vilka vardera
kammaren inom sig utser hälften.
De väljas för tiden från valet, till
dess sådant val under fjärde året
därefter försiggått, dock att ledamot
som dessförinnan avgått ur riksdagen
ej vidare skall anses tillhöra delegationen.
Har ledamot före den tid,
för vilken han valts, avgått ur delegationen,
anställes val för den tid
som för honom återstått.

Vardera kammaren utser ock inom
sig suppleanter att när ledamöter få
förfall i deras ställe inträda. Suppleanter
utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 2 mom.
är stadgat med avseende å utskott
skall äga motsvarande tillämpning

71.1

Riksdagens lönedelegation består
av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
utser inom sig.De väljas för tiden
från valet, till dess sådant val under
tredje året därefter försiggått, dock
att ledamot som dessförinnan avgått
ur riksdagen ej vidare skall anses
tillhöra delegationen. Har ledamot
före den tid, för vilken han valts, avgått
ur delegationen, anställes val
för den tid som för honom återstått.

Riksdagen utser ock inom sig
suppleanter att när ledamöter få förfall
i deras ställe inträda. Suppleanter
utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 §3 mom.
är stadgat med avseende å utskott
skall äga motsvarande tillämpning

1 Paragrafen berörs även av förslag i bilaga 6 avsett att träda i kraft 1969. Detta har
beaktats vid transumeringen av sista stycket.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

147

(Nuvarande lydelse)
beträffande delegationen. Omröstning
inom delegationen skall ske öppet.
Den som förer ordet i delegationen
äger avgörande röst, därest, vid
omröstning, rösterna i något fall äro
lika. Ledamot som ej instämt i delegationens
beslut är obetaget att låta
sin skiljaktiga mening antecknas.

Innan avtal---tystnadsplik

(Föreslagen lydelse)
beträffande delegationen. Omröstning
inom delegationen skall ske öppet.
Den som förer ordet i delegationen
äger avgörande röst, därest, vid
omröstning, rösterna i något fall äro
lika. Ledamot som ej instämt i delegationens
beslut är obetaget att låta
sin skiljaktiga mening antecknas,
tens iakttagande.

§ 72.‘

Riksdagen förordnar årligen inom
sex dagar efter dess öppnande
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och
förvaltning. Revisor utövar sin befattning
till dess nytt val av revisorer
förrättas.

För varje — —

Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att framställa skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av riksdagen överlämnas
till vederbörande utskotts granskning
och vidare behandling.

Riksdagen utser tolv revisorer att
enligt särskild instruktion granska
statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning.

Revisorerna väljas för tiden från
valet, till dess sådant val under tredje
året därefter försiggått. Riksdagen
utser en revisor till ordförande, en
till förste vice ordförande och en till
andre vice ordförande.

—- blivit valda.

Om framställningar från revisorerna
gäller vad riksdagen särskilt
föreskriver.

§ 73.2

Riksdagens krigsdelegation består Riksdagens krigsdelegation består
av femtio ledamöter, av vilka var- av femtio ledamöter, vilka riksdagen 1 2

1 I huvudsak utskottets initiativ. I prop. 27 föreslås endast att paragrafen skall börja så:
»Riksdagen utser årligen inom sex dagar efter dess öppnande tolv revisorer att enligt».

2 Paragrafen berörs även av förslag 1 bilaga 7 avsett att tråda i kraft 1969. Detta har
beaktats vid transumeringen av andra stycket.

148

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

derå kammaren inom sig väljer hälf- väljer inom sig.
ten.

Då krigsdelegationen — — — i delegationen.

Val av krigsdelegation skall äga
rum å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller till
dess nytt val av krigsdelegation förrättas,
dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej vidare
skall anses tillhöra delegationen.
Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
behålle utan hinder därav delegationens
ledamöter och suppleanter sina
befattningar.

§ 74.»

Riksdagens valmän och nämnder, Val av konung, tronföljare eller
med undantag av utrikesnämnden, riksföreståndare må ej förrättas av
utse själva inom sig ordförande. riksdagen om icke minst tre fjärde delar

av ledamöterna äro närvarande.

§ 75.=

1. Företes vid val, som skall av
kammare förrättas, gemensam lista
upptagande namn å så många personer
valet avser och har listan godkänts
av de utav kammaren utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen,
framställe talmannen proposition å
godkännande av listan och förldare 1

1. För beredning av val som ankomma
på riksdagen, dock ej sådana
som nämns i 74 §, skall finnas en
valberedning. Om denna och dess
uppgifter meddelas bestämmelser enligt
78 §.

2. Framlägges vid val, som skall
förrättas av riksdagen, gemensam
lista upptagande namn å så många
personer valet avser och har listan
enhälligt godkänts av valberedningen,
framställe talmannen proposition
å godkännande av listan och förldare
därå upptagna personer valda, så -

1 Utskottets initiativ. I prop. 27 föreslås att paragrafen skall upphävas.

2 I prop. 27 lyder 1 mom. så: »För beredning av val som ankommer på riksdagen skall
finnas en valberedning. Om valberedningen och dess uppgifter meddelas bestämmelser i
den i 78 § omförmäida riksdagsstadgan.» Mom. 2 slutar i prop. så: »i den i 78 § oinförmälda
riksdagsstadgan».

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

149

(Nuvarande lydelse)
därå upptagna personer valda, såvida
ej val med slutna sedlar begäres
av minst så många ledamöter som
motsvarar det tal, vilket erhålles, om
samtliga röstberättigade ledamöters
antal delas med siffran för det antal
personer valet avser, ökat med ett.
Har sådan begäran framställts skall
val med slutna sedlar äga rum vid
ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser kammarens
ledamöter i talmanskonferensen,
vara proportionellt, om två
eller flera personer skola utses. Närmare
bestämmelser om valet meddelas
uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

2. Val, som förrättas av riksdagens
utskott, nämnder och valmän, skola,
därest begäran därom framställes av
någon ledamot eller valman, ske med
slutna sedlar, och iakttages därvid,
att namnsedlarna, så framt de skola
bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från
all tvetydighet i anseende till personernas
namn som från oriktighet i
anseende till deras antal. Mellan personer,
som vid val undfått lika antal
röster, skiljes genom lottning, när
så erfordras.

Finnas i----_____ —

(Föreslagen lydelse)
vida ej val med slutna sedlar begäres
av minst så många ledamöter
som motsvarar det tal, vilket erhålles,
om samtliga röstberättigade ledamöters
antal delas med siffran för
det antal personer valet avser, ökat
med ett. Har sådan begäran framställts
skall val med slutna sedlar
äga rum vid ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser ledamöter
i talmanskonferensen, vara
proportionellt, om två eller flera
personer skola utses. Närmare bestämmelser
om valet meddelas av
riksdagen enligt 78 §.

3. Val, som förrättas av riksdagens
utskott skola, därest begäran därom
framställes av någon ledamot, ske
med slutna sedlar, och iakttages därvid,
att namnsedlarna, så framt de
skola bliva gällande, böra vara enkla,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från oriktighet
i anseende till deras antal. Mellan
personer, som vid val undfått lika
antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.

- äga tillämpning.

§ 76.

Vid justering kan ett beslut ej
ändras, men väl må sådana tillägg
göras, varigenom ingen ändring i
beslutet uppkommer. Ur protokoll
må vid justeringen, med kammarens
bifall och den talandes begivande,
uteslutas dennes uttryck och även
överläggning, som därav följt; dock

Vid justering kan ett beslut ej
ändras, men väl må sådana tillägg
göras, varigenom ingen ändring i beslutet
uppkommer. Ur protokoll må
vid justeringen, med riksdagens bifall
och den talandes begivande, uteslutas
dennes uttryck och även överläggning,
som därav följt; dock kun -

150

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
kunna ej sådana uttryck uteslutas,
på vilka beslutet tydligen sig grundar.

Riksdagsman, som varit frånvarande
då något beslut fattats inom
den kammare han tillhörer, skall äga
att därefter till protokollet anmäla,
det han ej i berörda beslut deltagit,
men icke hava makt att tala å deras
beslut, som därvid närvarit.

Riksdagen fastställer de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos kamrarna och utskotten
samt inom riksdagen förekommande
val ävensom de övriga bestämmelser
som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna
(riksdagsstadga). Vardera kammaren
äger fastställa föreskrifter i ämne,
som angår kammaren enskilt
(ordningsstadga). Ej må något i
dessa stadgor införas, som mot
grundlag eller annan gällande lag
strider.

(Föreslagen lydelse)
na ej sådana uttryck uteslutas, på
vilka beslutet tydligen sig grundar.

77.

Riksdagsman, som varit frånvarande
då något beslut fattats inom
riksdagen, skall äga att därefter till
protokollet anmäla, det han ej i berörda
beslut deltagit, men icke hava
makt att tala å deras beslut, som
därvid närvarit.

78.i

Riksdagen fastställer de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos riksdagen och utskotten
samt inom riksdagen, utskotten
och andra riksdagens organ förekommande
val ävensom de övriga
bestämmelser som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna. Ej
må något införas däri som strider
mot grundlag eller annan lag.

§ 80.1 2

/ mål, som blivit av ständigt eller Från riksdagen utgående expedii
dess ställe särskilt tillsatt utskott tioner uppsättas av riksdagens kansli
handlagda, skola de från riksdagen och undertecknas av talmannen,
utgående skrivelser uppsättas och
expedieras av kansliet hos det utskott,
som ärendet berett.

1 I prop. 27 slutar paragrafen så: »grundlagarna (riksdagsstadga). Ej må något i riksdagsstadgan
införas, som mot grundlag eller annan gällande lag strider».

2 I prop. 27 lyder paragrafen så:

»I mål, som blivit av utskott handlagda, skola de från riksdagen utgående skrivelser uppsättas
och expedieras av kansliet hos det utskott, som ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av andre riksdagens skrivelser besörjes genom riksdagens
förvaltningskontor.

Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför riksdagen
justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas av talmannen.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

151

(Nuvarande lydelse)

Uppsättandet och expedierandet
av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett
särskilt riksdagens kansli under inseende
av två inom första och två
inom andra kammaren därtill utsedda
ledamöter (kanslideputerade).

(Uppsättandet och expedierandet
av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom
riksdagens förvaltningskontor.)1

Ej må expedition över något riksdagens
beslut utgå förr än den blivit
inför kamrarna justerad. Från riksdagen
utgående expeditioner undertecknas
av talmännen.

De i kamrarna förda protokoll
och övriga riksdagshandlingar skola
på statens bekostnad, så tidigt ske
kan, av trycket utgivas, de senare
fullständigt och protokollen i den
mån kamrarna var för sig förordna.

(Föreslagen lydelse)

82.

De i riksdagen förda protokoll och
övriga riksdagshandlingar skola på
statens bekostnad, så tidigt ske kan,
av trycket utgivas, de senare fullständigt
och protokollen i den mån
riksdagen förordnar.

Övergångsbestämmelser1 2

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med
den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även
dessförinnan beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter
utgången av år 1970.

Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya
lydelse skall äga rum första gången år 1970.

Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september
1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande
valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av
riksdagsordningen i dess nya lydelse.

1 Denna lydelse av 80 § andra stycket har antagits som vilande den 25 maj 1966 (KU
1966:36).

2 Övergångsbestämmelsen i prop. 92 har fogats till dem i prop. 27 som punkt 6 med viss
överarbetning med hänsyn till att den bör syfta även på vissa andrakammarval under år
1970. I 2 mom. har »andra stycket» ändrats till »sjätte stycket».

152

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången
av år 1970. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan
av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov med
behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder
närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas
av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i tillämpning
i sin nya lydelse.

6. Vid upprättandet av röstlängd år 1970 skall tillämpas den rösträttsålder
som angivits i den nya lydelsen av 14 §.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

153

Bilaga 3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen,1 dels att 1, 2, 12—29, 82 och 91 §§ skall upphöra att gälla, dels
att 30, 33, 35, 36, 38, 53 b, 54—57, 59, 61, 64, 68—70, 73, 74, 76, 79—81, 83—
89, 92, 93, 96 och 97 §§ samt rubriken omedelbart före 76 § skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubrikerna omedelbart före 1 §,
rubriken omedelbart före 12 § och rubriken »Om val till andra kammaren»
omedelbart före 30 § skall utgå.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

30 §.2

För valen till andra kammaren in- 1. För val till riksdagen indelas
delas riket i tjuguåtta valkretsar, riket i tjuguåtta valkretsar, nämlinämligen:
gen:

Stockholms stad; — —--— — övriga län.

2. Antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer
(centrala valmyndigheten) före
utgången av mars varje år då ordinarie
val till riksdagen skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett
mandat för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är jämnt
delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i hela riket.
De fasta valkretsmandat, som här- 1 2

1 Senaste lydelse av 1,12—14, 28,30,38,53 b, 55, 55 a, 56, 57, 61, 70, 73 och 96 §§ se 1967: 832,
av 15, 19—21, 24 och 83 §§ se 1921: 316, av 17, 68, 69 och 76 §§ se 1944: 84, av 18 och 80 §§ se
1962: 71, av 25 § se 1933: 53, av 26 och 27 §§ se 1949:113, av 33, 35 och 91 §§ se 1963:127,
av 36 § se 1946: 329, av 54 § se 1967: 227, av 59 och 79 §§ se 1952: 264, av 64 och 74 §§ se 1965: 608,
av 81 och 87 §§ se 1940: 550 samt av 93 och 97 §§ se 1964: 128.

2 I anslutning till grundlagsförslaget i prop. 92 om rösträttsåldern har utskottet i förhållande
till prop. 27 gjort ändringen, att ordet »tjugo» ersatts med ordet »nitton» i sista stycket. Jfr
14 § riksdagsordningen i bilaga 2.

154

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

För varje kommun skall finnas en
valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för fyra
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före
utgången av året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum.
De fyra ledamöterna j ämte lika antal
suppleanter väljas under nyssnämnda
år å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest anställas. Utses
ny valnämnd under annat år än
nu sagts, skall valet avse allenast
den tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen om
valet underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa

(Föreslagen lydelse)
efter återstå, tillföras valkretsarna i
ordning efter storleken av de överskott
som uppkommit vid nyssnämnda
fördelning. Mellan lika
överskottstal avgöres företrädet genom
lottning.

Vid tillämpningen av första stycket
beräknas antalet röstberättigade
på grundval av uppgifterna i stommarna
till mantalslängderna för året.
Vid beräkningen anses såsom röstberättigad
varje svensk medborgare,
som uppnått nitton års ålder senast
under närmast föregående kalenderår
och som ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbliva
omyndig.

§•

För varje kommun skall finnas en
valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för tre
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före
utgången av året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum.
De fyra ledamöterna jämte lika antal
suppleanter väljas under nyssnämnda
år å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest anställas.
Utses ny valnämnd under annat
år än nu sagts, skall valet avse
allenast den tid, som återstår av löpande
treårsperiod. Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen
om valet underrätta valnämndens
ordförande samt utan lö -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
envar av de valda ledamöterna och
suppleanterna i valnämnden ett utdrag
av protokollet, i vad dem rörer.
Om de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och suppleant
för honom utsedda, låter
Konungens befallningshavande i
länskungörelserna årligen meddela
underrättelse.

Av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige lämnat uppdrag att
vara ledamot eller suppleant i valnämnd
må ej annan avsäga sig än
den, som uppnått sextio års ålder,
samt den, vilken eljest uppgiver hinder,
som av fullmäktige godkännes.

Menar någon att val av ledamot
eller suppleant i valnämnd icke skett
i laga ordning, eller vill någon klaga
däröver att av honom gjord avsägelse
av uppdrag, som i 35 § avses, icke
godkänts, äge han att hos Konungens
befallningshavande anföra besvär
sist å femtonde dagen, i förra fallet
från den dag valet hölls, och i det
senare fallet från den dag, då det
beslut meddelades, däri rättelse sökes;
och må över Konungens befallningshavandes
utslag i sådant mål
klagan ej föras.

(Föreslagen lydelse)
sen låta tillställa en var av de valda
ledamöterna och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av protokollet, i
vad dem rörer. Om de personers
namn och bostad, som blivit till ordförande
och suppleant för honom
utsedda, låter Konungens befallningshavande
i länskungörelserna
årligen meddela underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,
utser valnämnden för varje valdistrikt
tre eller flera personer att
som nämndens deputerade vara valförrättare
i distriktet. Valnämnden
förordnar en av dem att vara ordförande
och utser en att fora protokollet
över valförrättningen.

§•

Var och en som är röstberättigad
vid val till riksdagen och ej har fyllt
sextio år är skyldig att fullgöra uppdrag
som ledamot eller suppleant
i valnämnd eller deputerad för valnämnd,
om han ej har giltigt hinder.

§•

Menar någon att val av ledamot
eller suppleant i valnämnd icke skett
i laga ordning, eller vill någon klaga
däröver att av honom uppgivet hinder
att fullgöra uppdrag, som avses
i 35 §, icke godkänts, äge han att hos
Konungens befallningshavande anföra
besvär sist å femtonde dagen,
i förra fallet från den dag valet hölls,
och i det senare fallet från den dag,
då det beslut meddelades, däri rättelse
sökes; och må över Konungens
befallningshavandes utslag i sådant
mål klagan ej föras.

156

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Allmän röstlängd upprättas före
den 30 juni och skall efter mantalslängden
för året upptaga alla invånare
inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugo år. Envar sådan
person, om vilken upplysning ej vinnes,
att han den 10 juni brister i något
av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att i fråga
om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder
av tjugo år, anmärkes, att rösträtt
ej tillkommer honom förr än efter
utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter---— — —

(Föreslagen lydelse)

§•»

Allmän röstlängd upprättas före
den 30 juni och skall efter mantalslängden
för året upptaga alla invånare
inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå
en ålder av nitton år. Envar sådan
person, om vilken upplysning ej vinnes,
att han den 10 juni brister i något
av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att i fråga
om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder
av nitton år, anmärkes, att rösträtt
ej tillkommer honom förr än efter
utgången av löpande kalenderår.
----—■ — av Konungen.

53 b

I särskild----—----- —--—

Den som fyller tjugo år det år då
röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i övrigt.
Därvid anmärkes dock att han
blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i-------—■ —--

§.‘

röstlängden upprättas.

Den som fyller nitton år det år då
röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i övrigt.
Därvid anmärkes dock att han
blir röstberättigad först nästa kalenderår.

särskild röstlängd.

1. Förening med politiskt syfte,
som icke utgör underavdelning av
sådan förening och som har minst
ettusen vid val till riksdagens andra
kammare röstberättigade medlemmar,
(parti) må, i den ordning och
på de villkor här nedan stadgas, erhålla
registrering av ett partinamn
eller en annan beteckning i ord för 1

§•

1. Parti, som ej utgör underavdelning
av politisk sammanslutning
och som har minst ettusen röstberättigade
medlemmar, må, i den
ordning och på de villkor här nedan
stadgas, erhålla registrering av
partibeteckning.

1 I anslutning till grundlagsförslaget i prop. 92 om rösträttsåldern föreslår utskottet dessa
ändringar utöver prop. 27. Jfr 14 § riksdagsordningen i bilaga 2.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

157

(Nuvarande lydelse)
partiet eller för den meningsriktning
partiet företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om — —----i riksgäldskontor^.

(Föreslagen lydelse)

3. Partibeteckning må----

4. Registrerad partibeteckning
skall avföras ur registret på ansökan
av det parti, för vilket registreringen
skett, eller ock efter ansökan av annat
parti, där det visas att förstnämnda
parti blivit upplöst eller vid
två på varandra följande val i hela
riket till andra kammaren icke i någon
valkrets anmält kandidater på
sätt i 56 § sägs.

5. Då partibeteckning —---

--ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning
skall avföras ur registret på ansökan
av det parti, för vilket registreringen
skett, eller ock efter ansökan av annat
parti, där det visas att förstnämnda
parti blivit upplöst eller vid
två på varandra följande val i hela
riket till riksdagen icke i någon valkrets
anmält kandidater på sätt i
56 § sägs.

--allmänna tidningarna.

6. Parti, som

56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra
kammaren skola äga rum, skola i
god tid före valen från departementet
till samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag ur
registret, upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på grund
av ansökan, vilken gjorts, om valen
förrättas på grund av bestämmelsen
i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,
senast den 20 juli närmast före valen
samt, om valen förrättas på grund
av Konungens förordnande jämlikt
17 § 2 mom. riksdagsordningen, senast
femte dagen efter det förordnandet
givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud.

7. När val i hela riket till riksdagen
skall äga rum, skola i god tid
före valet från departementet till
samtliga Konungens befallningshavande
översändas utdrag ur registret,
upptagande varje partibeteckning
som är registrerad på grund av
ansökan, vilken gjorts, vid ordinarie
val senast den 20 juli närmast före
valet samt vid nyval på grund av förordnande
enligt 108 § regeringsformen
senast femte dagen efter det
förordnandet givits. Vid varje beteckning
skall angivas det parti, för vilket
registreringen skett, samt partiets
enligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till

i registerutdragen.

55 §.

1. Val i hela riket till andra kam- 1. Ordinarie val till riksdagen förmår
en förrättas, då valen ske på rättas tredje söndagen i september,
grund av 17 § 1 mom. riksdagsord- Nyval på grund av förordnande enningen,
å tredje söndagen i septem- ligt 108 § regeringsformen förråt -

158

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
ber månad samt i fall som i 17 § 2
mom. riksdagsordningen avses, å
den sön- eller helgdag, som av
Konungen bestämmes.

Om valdag,------postverket underrättas.

(Föreslagen lydelse)
tas den sön- eller helgdag som
Konungen bestämmer.

2. Annat val till andra kammaren
än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller
helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall postverket underrättas om
valdagen.

2. Annat val till riksdagen än i 1
mom. sägs förrättas å sön- eller helgdag,
som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen förut låter
kungöra i ortstidningar; och skall
postverket underrättas om valdagen.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar som enligt röstlängd
är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt där den röstberättigade
äger anmäla sig till röstning,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort upprättas för den som är
upptagen i allmän röstlängd av valnämnden
och för den som är upptagen
i särskild röstlängd av
Konungens befallningshavande.

Röstkorten skola-----

Då annat val till andra kammaren
än i första stycket sägs skall förrättas
eller då röstkort förkommit, icke
utsänts eller ej kommit den röstbe -

Då val i hela riket till riksdagen
skall förrättas, skall, i den mån
icke Konungen annorledes förordnar,
för envar som enligt röstlängd
är röstberättigad vid valet upprättas
röstkort, utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det
valdistrikt där den röstberättigade
äger anmäla sig till röstning, dagen
för valet samt den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort upprättas för den som är
upptagen i allmän röstlängd av
valnämnden och för den som är
upptagen i särskild röstlängd av
Konungens befallningshavande. Röstkort
må upprättas gemensamt för
riksdagsmannaval och kommunalval.
Är väljaren icke röstberättigad
vid samtliga val, skall förhållandet
tydligt angivas å kortet.
de röstberättigade.

Då annat val till riksdagen än i
första stycket sägs skall förrättas
eller då röstkort förkommit, icke utsänts
eller ej kommit den röstberät -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

159

(Nuvarande lydelse)
rättigade till handa, äger röstberättigad
efter därom gjord framställning
erhålla röstkort. Röstberättigad,
som avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger,
innan röstkorten blivit på sätt ovan
i andra stycket sägs översända till
de röstberättigade, efter framställning
erhålla röstkort.

Framställning om —----

Röstkort må------ti

Närmare föreskrifter---- —

(Föreslagen lydelse)
tigade till handa, äger röstberättigad
efter därom gjord framställning erhålla
röstkort. Röstberättigad, som
avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, innan
röstkorten blivit på sätt ovan i
andra stycket sägs översända till de
röstberättigade, efter framställning
erhålla röstkort.

- till honom,
efterrättelse.

--av Konungen.

56 §9

1. Då val---—----

2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å trettiosjunde
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande att envar
av de anmälda kandidaterna en -

- valbara personer.

ligt röstlängd är röstberättigad i val -

kretsen och senast valdagen uppnått
tjugotre års ålder, ävensom intyg av
varje kandidat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom.

Giver anmälan — — —----anmälan skett.

Senast å — — — —--- intyg ingivas.

3. Två eller flera partier, vilka på
sätt ovan nämnts, anmält kandidater
och vilka ämna samverka med varandra
i kartell vid valet, äga hos
Konungens befallningsliavande gemensamt
anmäla en kartellbeteckning.
Sådan kartellbeteckning skall
tydligt skilja sig från varje i registerutdraget
upptagen partibeteckning
ävensom från kartellbeteckning, som 1

ligt röstlängd är röstberättigad och
senast valdagen uppnått myndig ålder,
ävensom intyg av varje kandidat,
att han lämnat partiet tillstånd
att anmäla honom.

1 I anslutning till utskottets förslag i anledning av grundlagsförslaget i prop. 92 om valbarhetsålder
m. m. föreslår utskottet utöver prop. 27 att orden »tjugutre års» i 2 mom. ersätts med
»myndig». Jfr 26 § riksdagsordningen i bilaga 2.

160

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
tidigare behörigen anmälts för valet.

Anmälan av kartellbeteckning
skall göras skriftligen genom partiernas
i registerutdraget angivna ombud
eller genom personer, som av
ombuden därtill förordnats, samt hava
inkommit till Konungens befallningshavande
senast den dag, som
angives i 2 mom. tredje stycket.

4. Sedan den tid gått till ända,
inom vilken kandidatanmälan må
ändras och anmälan av kartellbeteckning
må ske, skall Konungens
befallningshavande ofördröjligen företaga
slutlig prövning av de inkomna
anmälningarna av kandidater och
kartellbeteckningar. Finnes någon
kandidat icke vara valbar, eller är
icke visat, att lian lämnat partiet tillstånd
att anmäla honom, skall hans
namn å anmälan anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras först
anmälda kartellbeteckningar i bokstavsordning
och under varje kartellbeteckning,
likaledes i bokstavsordning,
partibeteckningarna för de partier,
som ingå i kartellen, jämte under
varje partibeteckning de av partiet
anmälda kandidaterna. Därefter
uppföras i bokstavsordning partibeteckningarna
för de partier, vilka
icke anmält kartellbeteckning, jämte
under var och en av dessa partibeteckningar
de av partiet anmälda
kandidaterna. Å listan utsättes även
erinran om bestämmelserna i 59 §
andra och femte styckena. Formulär
till listan fastställes av Konungen.

Över Konungens---— ---

5. Därefter utfärdar Konungens

(Föreslagen lydelse)

3. Sedan den tid gått till ända,
inom vilken kandidatanmälan må
ändras, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen företaga slutlig
prövning av de inkomna anmälningarna
av kandidater. Finnes någon
kandidat icke vara valbar, eller
är icke visat, att han lämnat partiet
tillstånd att anmäla honom, skall
hans namn å anmälan anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna
i bokstavsordning
och, under varje partibeteckning,
de av partiet anmälda kandidaterna.
Ä listan utsättes även erinran om bestämmelserna
i 59 § sjätte stycket.
Formulär till listan fastställes av
Konungen.

--över valet.

4. Därefter utfärdar Konungens

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

161

(Nuvarande lydelse)
befallningshavande omedelbart kungörelse
om valet, vilken anslås på
kommunernas anslagstavlor och införes
i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas
inom valkretsen;

b) dag och------— -—

e) den i 4 mom. omförmälda lista;

f) erinran om-------

g) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall utöva
rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.

(Föreslagen lydelse)
befallningshavande omedelbart kungörelse
om valet, vilken anslås på
kommunernas anslagstavlor och införes
i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet fasta valkretsmandat i
valkretsen;

- till röstning;

e) den i 3 mom. omförmälda lista;

— — utlandsmyndighet; samt

g) då val i hela riket till riksdagen
skall förrättas, erinran om rätt för
väljare att i vissa fall utöva rösträtt
å svenskt fartyg utom riket.

Förrättas annat val samtidigt med
riksdagsmannavalet utfärdas gemensam
kungörelse om valen.

57 §.

1. Val förrättas inför valnämnden
eller, om i kommun äro flera valdistrikt,
inför valnämndens deputerade,
varom i 91 § sägs.

1. Val förrättas inför valnämnden
eller, om i kommun äro flera valdistrikt,
inför valnämndens dep;lierade,
varom i 33 § andra stycket
sägs.

Om rätt — —-------i 70—75 §§.

2. Valet äger-----— -— inom vallokalen.

Det åligger -------— avbryta förrättningen.

1 vallokal skola finnas anslagna I vallokal skola finnas anslagna
exemplar av denna lag samt av den exemplar av denna lag samt av den
i 56 § 4 mom. omförmälda lista. i 56 § 3 mom. omförmälda lista.

59 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen
utsättas en, två eller tre beteckningar
i ord för viss grupp väljare eller
för samverkande sådana grupper eller
för viss meningsriktning (väljarbeteckning).
Utsättas två eller tre
beteckningar, skola de uppföras den 11

Vid valet skola begagnas valsedlar
av enfärgat gult papper.

Å valsedel skall finnas partibeteckning
samt namn på en eller flera
kandidater.

Partibeteckning bör sättas ovanför
namnen. Överst på valsedeln bör
angivas att valet gäller riksdagen
(valbeteckning) och nederst på se -

11 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

1G2

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
ena under den andra. Användes kartellbeteckning,
som uppförts å den
i 56 § 4 mom. omförmälda lista,
skall den sättas såsom första beteckning
och såsom andra beteckning utsättas
någon av de å listan under
kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna.
Partibeteckning,
som å listan uppförts under kartellbeteckning,
må ej å valsedel upptagas
i annan ordning än nu är sagd.
Annan partibeteckning må användas
antingen såsom första, andra eller
tredje beteckning.

Nedanför namnen må vara såsom
valkretsbeteckning anbragt beteckning
för den valkrets sedeln avser.

Valsedel skall upptaga namnen antingen
i en följd, det ena under det
andra, eller ock på sätt formulär 2
vid denna lag utvisar. — I förra fallet
må namnen å valsedeln vara högst
två utöver det antal riksdagsmän
valet avser. Namnen gälla själva
riksdagsmannaval samt, i den mån
de därvid icke tagas i anspråk, val
av efterträdare för avgången riksdagsman.
— I senare fallet må å sedelns
vänstra sida upptagas högst
två namn utöver det antal riksdagsmän
valet avser. Dessa namn skola
uppföras vart för sig i de särskilda
rummen och gälla själva riksdagsmannavalet
samt, i den mån namnen
därvid icke tagas i anspråk, val av
efterträdare. För efterträdarevalet
må dessutom i motsvarande rum å
sedelns högra sida uppföras högst
två namn för vart och ett av de för
själva riksdagsmannavalet upptagna
namnen. Upptager rum å sedelns

(Föreslagen lydelse)
deln bör angivas vilken valkrets
denna avser (valkretsbeteckning).

Namnen på kandidater skola upptagas
antingen i en följd, det ena
under det andra, eller ock på sätt
formulär 2 vid denna lag utvisar. —
I förra fallet må namnen å valsedeln
vara högst fyra utöver antalet fasta
valkretsmandat i valkretsen. Namnen
gälla själva riksdagsmannavalet
samt, i den mån de därvid icke tagas
i anspråk, val av efterträdare för avgången
riksdagsman. — I senare fallet
må å sedelns vänstra sida upptagas
högst fyra namn utöver antalet
fasta valkretsmandat i valkretsen.
Dessa namn skola uppföras
vart för sig i de särskilda rummen
och gälla själva riksdagsmannavalet
samt, i den mån namnen därvid icke
tagas i anspråk, val av efterträdare.
För efterträdarevalet må dessutom i
motsvarande rum å sedelns högra
sida uppföras högst två namn för
vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet
upptagna namnen. Upp -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

163

(Nuvarande lydelse)
högra sida två namn, skola de förekomma
det ena under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, skall, om
sedeln upptager namnen i en följd,
det ena under det andra, såsom
första namn å sedeln, samt, om
sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å
dess vänstra sida upptagas namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen.

Valsedel bör — —

Envar som anmäler sig till röstning
erhåller vid valbordet ett valkuvert.
Sedan väljaren vid någon av
de i 60 § omförmälda avskilda platser
inlagt sin valsedel i kuvertet och
tillslutit detsamma, överlämnar han
utan dröjsmål personligen kuvertet
till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt
hemvist inom valdistriktet eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd. Sedan ordföranden
förvissat sig om att väljaren är i
röstlängden upptagen såsom röstberättigad
och tillsett, att kuvertet är
tillslutet och utan annat märke än i
06 § föreskriven ändamålsbeteck -

(Före slagen lydelse)
tager rum å sedelns högra sida två
namn, skola de förekomma det ena
under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 3
mom. omförmälda lista, skall, om
sedeln upptager namnen i en följd,
det ena under det andra, såsom
första namn å sedeln, samt, om
sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å
dess vänstra sida upptagas namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen,

vilka åsyftas.

Anvisningar till vägledning för
valsedels utformning meddelas av
Konungen.

§•

Envar som anmäler sig till röstning
erhåller vid valbordet ett valkuvert,
försett med valbeteckning
för valet. Sedan väljaren vid någon
av de i 60 § omförmälda avskilda
platser inlagt sin valsedel i kuvertet
och tillslutit detsamma, överlämnar
han utan dröjsmål personligen kuvertet
till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt
hemvist inom valdistriktet eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd. Sedan ordföranden
förvissat sig om att väljaren är i
röstlängden upptagen såsom röstberättigad
vid valet och tillsett, att kuvertet
är tillslutet och utan annat
märke än i 96 § föreskriven ända -

164

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
ning, nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed
i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att rösträtten
utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet
eller som är märkt med annat
kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning,
skall ej mottagas.

Väljare, som--

(Föreslagen lydelse)
målsbeteckning, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att
rösträtten utövats. Valkuvert, som ej
är tillslutet eller som är märkt med
annat kännetecken än föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ej mottagas,

därtill utser.

64 §.

Valsedelsförsändelse som--—

Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är av föreskriven
beskaffenhet samt att på ytterkuvertet
äro tecknade förklaring av
väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig anledning
antaga, att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet -------

Är innerkuvertet-------

väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad
vid valet, att ytterkuvertet är av
föreskriven beskaffenhet samt att på
ytterkuvertet äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skä,
1ig anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet; i
annat fall skall det ej mottagas.

■---rösträtten utövats.

---det återlämnas.

68 §.

1. När alla------röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter---nyssnämnda personer.

3. Sedan dessa — — -----följande sätt.

a) Valkuverten öppnas —--dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt
bestämmelserna under b) och c)
återinlagts i sina valkuvert eller lagts
åsido, ordnas i grupper sålunda, att
sedlar, vilka äro likalydande med avseende
å väljarbeteckning, sammanföras
i en grupp. Antalet valsedlar i
varje grupp räknas, varefter sedlarna
i varje grupp för sig inläggas i ett
eller flera omslag. Å varje omslag

d) De valsedlar, vilka icke enligt
bestämmelserna under b) och c)
återinlagts i sina valkuvert eller lagts
åsido, ordnas i grupper sålunda, att
sedlar, vilka äro likalydande med avseende
å partibeteckning, sammanföras
i en grupp. Antalet valsedlar i
varje grupp räknas, varefter sedlarna
i varje grupp för sig inläggas i ett
eller flera omslag. Å varje omslag

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

165

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

antecknas de inneliggande valsedlar- antecknas de inneliggande valsedlarnas
välj ar beteckning samt antal. nas partibeteckning samt antal.

e) De omslag — — -----å protokollet.

4. I protokollet ---- — ytterligare antecknas:

a) antalet valkuvert —-----

c) antalet valsedlar i varje sådan
grupp, som omförmäles i 3 mom. d),
samt gruppens välj arbeteckning jämte
antalet omslag, vari gruppens sedlar
inlagts.

5. Förrättningen bör utan avbrott
bringas till slut. Därest särskilda
skäl föranleda avbrott, må förrättningen
icke avbrytas i annan ordning
än att, sedan de i 2 mom. föreskrivna
åtgärderna vidtagits, verkställandet
av de i 3 och 4 mom. omförmälda
åtgärderna i sin helhet
uppskjutes, dock icke längre än till
påföljande dag. Innan förrättningen
sålunda avbrytes, skall tid för densammas
fortsättande tillkännagivas;
och skola valkuverten inläggas i omslag,
vilka förseglas under minst två
närvarandes sigill. Dessa omslag
jämte andra till valet hörande handlingar
skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej ånyo
företagas, innan valförrättaren inför
öppna dörrar förvissat sig om att de
åsätta sigillen äro obrutna.

Sedan valprotokollet upplästs och
dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
förklaras valförrättningen avslutad.

— sedlar inlagts;

c) antalet valsedlar i varje sådan
grupp, som avses i 3 mom. d), samt
gruppens partibeteckning jämte antalet
omslag, vari gruppens sedlar
inlagts.

5. Förrättningen skall utan avbrott
bringas till slut. Förrättningen
må ej uppehållas av åtgärd som skall
vidtagas i samband med annat val
som hållits samtidigt med valet till
riksdagen.

§•

1. Sedan valprotokollet upplästs
och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
förklaras valförrättningen avslutad.
Underrättelse om antalet valsedlar i
varje sådan grupp som avses i 68 §
3 mom. d) och om gruppens partibeteckning
lämnas genast till centrala
valmyndigheten.

166

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

\ alförrättaren skall-----— som värdepost.

2. På grundval av de underrättelser
som inkomma från valdistrikten
fördelar centrala valmyndigheten
preliminärt mandaten i riksdagen enligt
bestämmelserna i riksdagsordningen
och offentliggör resultatet av
fördelningen.

70 §.

1. Är någon------röstlängden uppförd.

2. Kan med------inom riket.

3. Vistas röstberättigad---å

Förekommer, då val till andra
kammaren skola förrättas i hela riket,
anledning till antagande, att
svenskt fartyg kommer att befinna
sig utom riket under den tid, då röstmottagning
enligt 72 § sker inom
riket, äger Konungen på därom gjord
framställning föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder
härför icke uppkommer, äga rum
å fartyget. Konungen meddelar närmare
bestämmelser om behörighet
att göra sådan framställning och om
den ordning, vari framställningen
skall ske.

fartyget.

Förekommer, då val till riksdagen
skall förrättas i hela riket, anledning
till antagande, att svenskt fartyg
kommer att befinna sig utom riket
under den tid, då röstmottagning enligt
72 § sker inom riket, äger
Konungen på därom gjord framställning
föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder härför
icke uppkommer, äga rum å fartyget.
Konungen meddelar närmare bestämmelser
om behörighet att göra
sådan framställning och om den ordning,
vari framställningen skall ske.

Vid röstningen
Väljaren skall
Väljaren skall
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å
kuvertet tecknade uppgiften om an -

i 96 §.
i riket.

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å
kuvertet tecknade uppgiften om an -

73 §.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

167

(Nuvarande lydelse)
ledningen härtill sannolik, erhåller
väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall

Är valkuvertet tillslutet och utan
annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,
motlages detsamma;
i annat fall skall det ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i väljarens
närvaro mottaget valkuvert i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)
ledningen härtill sannolik, erhåller
väljaren av röstmottagaren ett valkuvert,
försett med valbeteckning för
valet.

till röstmottagaren.

Är valkuvertet tillslutet och utan
annat märke än föreskriven ändam
ålsbeteckning, mottages detsamma;
i annat fall skall det ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i väljarens
närvaro mottaget valkuvert i
ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet
samt antecknar därå orten och dagen

för avlämnandet.

I sammanhang--— fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

74 §.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning som i 70 § sägs, äger därvid
avgiva valsedel jämväl för andra
maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt
och inom tid som i 62 § sägs.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning som i 70 § sägs, äger därvid
även för andra maken avgiva
valsedel avseende samma val eller
annat val som äger rum samtidigt.
För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och inom

tid som i 62 § sägs.
Äkta make,------anordnat försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig
ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen
är i behörigt skick och
tillsluten, mottages försändelsen; i
annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet
samt antecknar därå orten och dagen
för avlämnandet.

1 sammanhang------omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

Finnes att ytterkuvertet är i behö
rig ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen
är i behörigt skick och
tillsluten, mottages försändelsen; i
annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet.

168

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om rösternas sammanräknande och
valets avslutande.

Sammanräkning av

Kungörelse om sammanräkningen
skall senast dagen förut anslås offentligen
och införas i ortstidningar.

Det åligger--

Om rösternas sammanräknande, mandatens
fördelning oeh valets avslutande.

— efter valdagen.

Vid förrättningen prövar Konungens
befallningshavande valsedlarnas
giltighet och bestämmer ordningen
mellan namnen på valsedlarna för
varje parti.

Om förrättningen utfärdas kungörelse
med uppgift i förekommande
fall om den ordningsföljd vari sammanräkningen,
därest hinder icke
möter, kommer att företagas för olika
val. Sådan kungörelse skall se -

nast dagen före förrättningens början
anslås offentligen och införas i
ortstidningar.

— — anledningen härtill.

76 §.

79 §.

Ogill är valsedel:
till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning;
vilken upptager väljarbeteckning
å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första
beteckning upptager kartellbeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, eller såsom
första beteckning upptager dylik
kartellbeteckning utan att såsom
andra beteckning upptaga någon av
de å nämnda lista under kartellbeteckningen
uppförda partibeteckningarna; -

Ogill är valsedel:
till vilken använts annat än enfärgat
gult papper; dock skall, om valsedel
har den färg som föreskrivits
för annat val vilket förrättats samtidigt,
denna avvikelse icke föranleda
att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller
upptager mer än en partibeteckning;

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

169

(Nuvarande lydelse)

vilken upptager någon å omförmälda
lista under kartellbeteckning
uppförd partibeteckning annorledes
än såsom andra beteckning under
denna kartellbeteckning;

vilken upptager valkretsbeteckning
å annat ställe än nedanför namnen; vilken

icke upptager något giltigt
namn; dock att då samtliga namn
skola av anledning, som i 80 § andra
stycket sägs, anses såsom obefintliga,
valsedeln likväl skall tillgodoräknas
den A-grupp, B-grupp och Cgrupp
sedeln jämlikt 81 § på grund
av sin välj ar beteckning skall tillhöra.

Finnas i ett valkuvert två likalydande
valsedlar, skall allenast en sedel
räknas. Finnas i annat fall än nu
sagts i ett valkuvert två valsedlar eller
finnas i ett valkuvert flera än två
valsedlar, äro de alla ogilla. Där i
valkuvert finnes jämte valsedel annat
än sådan sedel, år valsedeln ogill.

Är något — —------—

Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har
icke å sedeln, om den upptager namnen
i en följd, det ena under det
andra, såsom första namn, samt, om
sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å
dess vänstra sida upptagits namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen,
anses samtliga namn å valsedeln
såsom obefintliga. Vid bedömandet
av vilket namn som skall
anses som det första skall hänsyn

(Föreslagen lydelse)

vilken icke upptager något giltigt
namn; dock att då samtliga namn
skola av anledning, som i 80 § andra
stycket sägs, anses såsom obefintliga,
valsedeln likväl skall tillgodoräknas
det parti vars partibeteckning den
bär.

Finnes i ett valkuvert mer än en
valsedel, äro valsedlarna ogiltiga. Innehåller
valkuvertet två eller tre valsedlar
och bära alla samma partibeteckning,
skall dock en valsedel
tillgodoräknas det angivna partiet.
De på valsedeln upptagna namnen
anses som obefintliga.

§•

såsom obefintligt.

Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 3
mom. omförmälda lista, men har
icke å sedeln, om den upptager namnen
i en följd, det ena under det
andra, såsom första namn, samt, om
sedeln upptager särskilda efterträdarenamn,
såsom första namn å
dess vänstra sida upptagits namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen,
anses samtliga namn å valsedeln
såsom obefintliga. Vid bedömandet
av vilket namn som skall
anses som det första skall hänsyn

170

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke tagas till namn, som enligt icke tagas till namn, som enligt

första stycket är att betrakta såsom första stycket är att betrakta såsom

obefintligt. obefintligt.

Återstår efter ------— såsom obefintliga.

För val -—------ såsom obefintligt.

81 §.

1. För rösternas sammanräknande
ordnas valsedlarna efter väljarbcteckning,
varom i 59 § andra stycket
sägs, sålunda, att valsedlar med samma
första beteckning sammanföras i
särskilda grupper (A-grupper).

Förekomma inom A-grupp valsedlar
med en andra beteckning, ordnas
A-gruppens sedlar efter sådan beteckning
(B-grupper). Till A-gruppen
hörande sedlar med endast en
beteckning anses tillhöra en särskild
B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar
med en tredje beteckning, ordnas
B-gruppens sedlar efter sådan beteckning
(C-grupper). Till B-gruppen
hörande sedlar med endast två
beteckningar anses tillhöra en särskild
C-grupp.

2. a) För varje C-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning
mellan de namn å gruppens valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannaval.

Vid varje sammanräkning gäller
valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen
gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

C-gruppens valsedlar ordnas i
namngrupper så, att sedlar med samma
första namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namn -

1. Sedan valsedlarna ordnats efter
partibeteckning, bestämmes i erforderlig
utsträckning genom särskilda
sammanräkningar för varje parti
ordning mellan de namn å partiets
valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannaval.

Vid varje sammanräkning gäller
valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen
gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper
så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp råk -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

171

(Nuvarande lydelse)
grupp räknas, och deras antal utgör
namngruppens rösttal. Samma tal är
också jämförelsetal för det namn,
som står först på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan
erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas
valsedlar vid närmast föregående
sammanräkning gällde för det namn,
som erhöll plats i ordningen, upplösas,
och nämnda valsedlar ordnas i
nya namngrupper så, att sedlar, som
vid den pågående sammanräkningen
gälla för ett och samma namn, bilda
en namngrupp; däremot bibehållas
övriga befintliga namngrupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad
namngrupp räknas och deras antal
utgör namngruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande
valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med
rösttalet för den namngrupp eller
sammanlagda rösttalet för de namngrupper,
vilkas valsedlar gälla för
namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är
lika med dess rösttal, där icke namngrupp
av valsedlar, som gälla för
namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats. Har så skett, erhålles
namnets jämförelsetal genom att
dela dess rösttal med det tal, som

(Föreslagen lydelse)
nas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal
för det namn, som står först
på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller första platsen i ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan
erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar
vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn,
som erhöll plats i ordningen, upplösas,
och nämnda valsedlar ordnas i
nya grupper så, att sedlar, som vid
den pågående sammanräkningen gälla
för ett och samma namn, bilda en
grupp; däremot bibehållas övriga befintliga
grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad
grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande
valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med
rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper,
vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är
lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, som gälla för namnet,
deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets
jämförelsetal genom att dess
rösttal delas med det tal, som motsvarar
den del gruppen tagit i besät -

172

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
motsvarar den del namngruppen tagit
i besättandet av plats eller platser,
som utdelats (namngruppens
platstal), ökat med 1, eller, om flera
namngrupper av valsedlar, som gälla
för namnet, deltagit i besättandet av
förut utdelad plats, med dessa namngruppers
sammanlagda platstal, ökat
med 1. Platstalet för en namngrupp
beräknas sålunda, att namngruppens
rösttal delas med största jämförelsetalet
vid sammanräkningen närmast
före namngruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid
delning, beräknas i decimaler, två till
antalet. Höjning av den sista decimalsiffran
må ej äga rum.

3. För varje B-grupp bestämmes i
erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning
mellan de namn å gruppens valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannaval
t. Därvid anses namnen å varje
C-grupps valsedlar förekomma i den
jämlikt 2 mom. bestämda ordning
och tillämpas i övrigt de i nämnda
mom. angivna grunder.

4. För varje A-grupp bestämmes i
erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning
mellan de namn å gruppens valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet.
Därvid anses namnen å varje
B-grupps valsedlar förekomma i
den jämlikt 3 mom. bestämda ordning
och tillämpas i övrigt de i 2
mom. angivna grunder.

5. Skola två eller flera platser besättas,
fördelas de mellan de olika
A-grupperna sålunda, att platserna,
en efter annan, tilldelas den A -

(Föreslagen lydelse)
tandet av plats eller platser, som utdelats
(gruppens platstal), ökat med
1, eller, om flera grupper av valsedlar,
som gälla för namnet, deltagit i
besättandet av förut utdelad plats,
med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet för en
grupp beräknas sålunda, att gruppens
rösttal delas med största jämförelsetalet
vid sammanräkningen
närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid
delning beräknas med två decimaler.
Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

173

(Nuvarande lydelse)
grupp, vilken för varje gång uppvisar
det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en A-grupp
tilldelad, besättes genast så, att Agruppens
första plats tillerkännes
den, vars namn är det första i ordningen
inom A-gruppen, A-gruppens
andra plats den, som bär andra namnet
i ordningen, A-gruppens tredje
plats den, som bär tredje namnet i
ordningen, och så vidare efter samma
grund, ändå att den, som är berättigad
till platsen, redan fått sig
tillerkänd plats från en eller flera
andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med Agruppens
rösttal, så länge A-gruppen
ännu icke fått sig någon plats
tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att Agruppens
rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet av A-gruppen
tilldelade platser, ökat med 1. Har
samma person erhållit platser från
två A-grupper, skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom
en halv plats; har någon erhållit
platser från 3 A-grupper, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels
plats; och så vidare efter samma
grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad
plats så många gånger, som
motsvarar de å gruppens valsedlar
upptagna namn, vilka avse själva
riksdagsmannavalet, varder den från
vidare jämförelse utesluten.

6. Skall blott en plats besättas, tillfaller
platsen den, vars namn står
främst i ordningen inom den Agrupp,
som, enligt vad i 5 mom. sägs,
har största jämförelsetalet.

(Föreslagen lydelse)

174

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1908

(Nuvarande lydelse)

7. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal
skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

(Föreslagen lydelse)

5. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal
skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

83 §.i

Vid rösternas------- Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar — —----valet gäller.

Kan förrättningen icke bringas till
slut på en dag eller blir det eljest
nödvändigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar
inläggas i omslag, vilka förseglas
under minst två närvarandes sigill.
Dessa omslag jämte andra till valet
börande handlingar skola därefter
läggas i säkert förvar. Förrättningen
må ej återupptagas, innan de närvarande
förvissat sig om att de
åsätta sigillen äro obrutna.

84 §.

Kan förrättningen icke på en dag
bringas till slut, eller varder eljest
nödigt att densamma uppskjuta eller
avbryta, skola alla valsedlar inläggas
i omslag, vilka förseglas under minst
två närvarandes sigill. Dessa omslag
jämte andra till valet hörande handlingar
skola därefter läggas i säkert
förvar; och må förrättningen ej ånyo
företagas, innan de närvarande förvissat
sig om att de åsätta sigillen
äro obrutna. 1

Resultatet av sammanräkningen
kungöres omedelbart genom uppläsning
av protokollet. Med denna uppläsning
är förrättningen avslutad.
Protokollet tillställes ofördröjligen
centrala valmyndigheten.

1 I prop. 27 föreslås följande lydelse av tredje stycket: »Kan förrättningen icke på en dag
bringas till slut, eller varder eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsedlar
inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte
andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; ocli må förrättningen ej
ånyo företagas, innan de närvarande förvissat sig om alt de åsätta sigillen äro obrutna.»

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

175

(Nuvarande lydelse)

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av valprotokollet.
Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.

(Föreslagen lydelse)

§-‘

1. Mandaten i riksdagen fördelas
av centrala valmyndigheten på
grundval av sammanräkningsprotokollen
och med tillämpning av 16—
19 §§ riksdagsordningen. Myndigheten
fastställer även vilka personer
som skola erhålla mandaten.

Har i en valkrets ordning enligt
81 § icke bestämts mellan tillräckligt
många namn för att de mandat
som ett parti erhållit i valkretsen
skall kunna besättas med kandidater,
skall Konungens b ef ältning shavande
på anmodan av centrala valmyndigheten
vid ny förrättning, som
kungöres enligt 76 §, återupptaga
sammanräkningen för att bestämma
ytterligare namn i ordningen.

2. Har enligt sammanräkningsprotokoll
samma kandidat fått plats
i ordning enligt 81 § i mer än en valkrets
eller för mer än ett parti och
skulle han till följd därav erhålla
mandat i mer än en valkrets eller för
mer än ett parti, skall han tillträda
det mandat, för vilket hans jämförelsetal
är störst. Mellan lika jämförelsetal
avgöres företrädet genom
lottning. Vid fastställandet av vem
som skall erhålla mandat, som han
ej tillträder, anses det som om han
ej varit kandidat vid valet.

3. Centrala valmyndigheten tillkännagiver
ofördröjligen valets ut- I

1 I prop. 27 föreslås följande lydelse av mom. 2: »Har enligt---mer än ett parti, ankom mer

det på honom att bestämma vilket mandat han skall tillträda. Vid fastställande av vem som
skall erhålla mandat, som han ej tillträder, anses det som om han ej varit kandidat vid valet.

I fall som avses i första stycket skall centrala valmyndigheten skriftligen förelägga den för
flera mandat upptagne kandidaten att inom fyra dagar från dagen för föreläggandet inkomma
med uppgift om vilket mandat han önskar tillträda. Inkommer han icke med sådan uppgift
inom föreskriven tid, erhåller han icke något mandat. Vid fastställande av vilka personer som
skola tillträda mandaten anses det som om han icke varit kandidat till något av dem.»

176

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Fullmakt för vald riksdagsman
utfärdas av Konungens befallningshavande.
Sådan fullmakt skall hava
följande lydelse:

» Vid röstsammanräkning, som den
... (dag, månad, år) ... hållits för
... (valkretsens namn), har» N. N.
»blivit utsedd till ledamot av riksdagens
andra kammare för en tid av
fyra år, räknade från och med den
1 januari nästkommande år» (eller
om valet hållits efter fyraårsperiodens
början: »för tiden till den 1 januari
år...»); »varom detta länder
till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

1. Har någon, som blivit vald till
riksdagsman, avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald,
då skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen vid offentlig förrättning,
så kungjord, som i 26 §
sägs, verkställa ny röstsammanräk -

(Föreslagen lydelse)
gång genom kungörelse i allmänna
tidningarna. Genom kungörelsens
införande är valet avslutat. Måste
centrala valmyndighetens förrättning
enligt denna paragraf uppskjutas
eller avbrytas, skola sammanräkningsprotokollen
från valkretsarna
och övriga handlingar som röra
valet läggas i säkert förvar. Efter
förrättningens slut skola de handlingar
som röra valet förvaras till
utgången av den tid valet gäller.

4. Anvisningar för centrala valmyndighetens
förrättning enligt denna
paragraf meddelas av Konungen.

§•

Fullmakt för riksdagsledamot utfärdas
av centrala valmyndigheten.
Sådan fullmakt skall hava följande
lydelse:

N. N. »har för en tid av tre år, räknade
från och med den 1 januari
... (år)» (eller om valet hållits på
grund av förordnande enligt 108 § regeringsformen:
»för tiden till den 1
januari... /år/»); »utsetts till ledamot
av riksdagen för ... (partiets
namn) i ... (valkretsens namn)
varom detta länder till bevis och fullmakt.
» Ort och tid.

1. Har någon, som blivit vald till
riksdagsman, avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald,
då skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen vid offentlig förrättning,
varom senast dagen förut
kungörelse anslås offentligen och

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

177

(Nuvarande lydelse)
ning inom den A-grupp, för vilken
den avgångne blivit vald. Blev den
avgångne vald för flera A-grupper,
skall sammanräkningen ske inom
den A-grupp, från vilken plats först
tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga den avgångnes namn och
på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen
inom A-gruppen. Varje valsedel gäller
såsom hel röst. Med iakttagande
av att namn å någon, som blivit genom
valet utsedd till riksdagsman,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn, som
står främst bland de för den avgångne
riksdagsmannen särskilt upptagna
efterträdarenamnen eller, om sådant
namn ej finnes, det namn för
själva riksdagsmannavalet, som står
främst å sedeln, eller, om ej heller
sådant namn finnes, det namn, som
står främst bland samtliga efterträdarenamnen
å sedeln. Den som erhållit
högsta rösttalet inträde såsom
ledamot i den avgångnes ställe. Mellan
lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman,
som blivit utsedd jämlikt 1
12''—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)
införes i ortstidningar, verkställa ny
röstsammanräkning inom det parti,
för vilket den avgångne blivit vald.

Vid den nya sammanräkningen tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
gällde för den avgångnes namn
vid den sammanräkning, då namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje
valsedel gäller såsom hel röst. Med
iakttagande av att namn å någon,
som blivit genom valet utsedd till
riksdagsman, anses såsom obefintligt,
skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för
den avgångne riksdagsmannen särskilt
upptagna efterträdarenamnen,
eller, om sådant namn ej finnes, det
namn för själva riksdagsmannavalet,
som står främst å sedeln, eller, om
ej heller sådant namn finnes, det
namn, som står främst bland samtliga
efterträdarenamnen å sedeln.
Den som fått högsta rösttalet skall
intaga den avgångnes plats i ordningen.
Mellan lika rösttal skilje lotten.

Vid förrättning för ny sammanräkning
skall Konungens befallningshavande
i protokoll upptaga de föreliggande
omständigheterna och angiva
vem som skall intaga den avgångnes
plats i ordningen. Efter
sammanräkningens avslutande skall
protokollet uppläsas och valsedlarna
åter inläggas under försegling. Protokollet
tillställes ofördröjligen centrala
valmyndigheten.

2. Lag samma vare, där riksdagsman,
som blivit utsedd efter sam1968.
5 samt. 2 avd. Nr 20

1/8 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mom., avgått före utgången av den manräkning enligt 1 mom., avgått
tid, för vilken lian blivit utsedd; och före utgången av den tid, för vilken
skall vid den nya sammanräkningen han blivit utsedd. Vid den nya samsåsom
förut hänsyn tagas blott till manräkningen skall såsom förut
de valsedlar, vilka upptaga den först hänsyn tagas blott till de valsedlar,
avgångnes namn och på grund därav som gällde för den först avgångnes
gällde för detta namn vid den sam- namn vid den sammanräkning, då
manräkning, då namnet tilldelades namnet tilldelades plats i ordningen,
plats i ordningen inom A-gruppen.

88 S.

Vid förrättning, som i nästföregående
paragraf avses, skall Konungens
befallningshavande i protokoll
upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vilken på grund därav
skall inträda i den avgångnes ställe.
Sedan detta protokoll vid förrättningen
upplästs, utfärde Konungens
befallningshavande omedelbart fullmakt
för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara av följande
lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit utsedd till
ledamot av riksdagens andra kammare
för ... (valkretsens namn) för
en tid av fyra år, räknade från och
med den 1 januari år ...» (eller om
den avgångne utsetts först efter fyraårsperiodens
början: »för tiden till
den 1 januari år ...»), »men denna
plats blivit ledig, har vid förrättning
enligt 87 § av lagen om val till
riksdagen» N. N. »blivit utsedd att
inträda såsom ledamot av nämnda
kammare för tiden till den 1 januari
år ...» (eller om förrättningen hållits
före fyraårsperiodens början:
»för sagda tid»); »varom detta länder
till bevis och fullmakt.» Ort och
tid.

1. Finnes i fall, som avses i 87 §,
icke på valsedlarna namn på någon
kandidat, som kan intaga den avgångnes
plats i ordningen, skall detta
angivas i protokollet över förrättningen.
Det ankommer i sådant fall
på centrala valmyndigheten att med
tillämpning av 18 § riksdagsordningen
flytta mandatet till annan
valkrets. Mandatet tillfaller där den,
som vid själva riksdagsmannaval
stått närmast i tur att erhålla mandat.
Kan mandatet icke besättas i någon
valkrets, skall det vara obesatt
under återstoden av valperioden.

Om det behöves för tillämpning av
föreskrifterna i första stycket, skall
Konungens befallningshavande på
anmodan av centrala valmyndigheten
vid ny förrättning, som kungöres på
sätt i 76 § sägs, återupptaga sammanräkningen
för att fastställa ordning
mellan de namn å partis valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Bestämmelserna i första och andra
styckena äga tillämpning även när
fel, som på besvär över den omedelbara
utgången av valet förklarats ha
förekommit, är sådant att det ej kan
avgöras, vem som i valkretsen bör intaga
den avgångnes plats i ordningen.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

179

(Nuvarande lydelse)

Finnes, i fall, som i 87 § avses, å
där omförmälda valsedlar icke namn
å någon, som kan inträda såsom ledamot
i den avgångnes ställe, då
skall ngtt val anställas för besättande
av den lediga platsen.

Samma lag vare, där fel, som på
besvär över den omedelbara utgången
av valet förklarats hava förelupit,
år sådant, att det ej kan avgöras,
vem som bör inträda i den avgångnes
ställe.

Om besvär över val till andra kammaren
är stadgat i riksdagsordningen.

(Föreslagen lydelse)

2. Avgår riksdagsman, som utsetts
enligt denna paragraf, före utgången
av den tid, för vilken han blivit utsedd,
anses han vid tillämpning av
87 § ha blivit vald vid själva riksdagsmannavalet.

§•

Sedan ny ledamot utsetts i avgången
ledamots ställe eller det fastställts
att ny ledamot icke kunnat utses, utfärdar
centrala valmyndigheten kungörelse
därom i allmänna tidningarna.
Har ny ledamot utsetts, utfärdar
myndigheten omedelbart fullmakt
för honom.

Fullmakt för ledamot av riksdagen
som utsetts i avgången ledamots
ställe skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. »utsetts till ledamot
av riksdagen för ... (partiets namn)
i ... (valkretsens namn) för en tid
av tre år, räknade från och med den
1 januari... (år)» (eller om den avgångne
utsetts först efter treårsperiodens
början: »för tiden till den 1
januari... /år/» ), »men detta mandat
blivit ledigt, har efter ny sammanräkning»
(eller om 88 § tillämpats:
»efter flyttning av mandatet
till... /valkretsens namn/») N. N.
»utsetts att inträda som ledamot av
riksdagen på det lediga mandatet för
tiden till den 1 januari... (år)» (eller
om förrättningen hållits före treårsperiodens
början: »för samma
tid»); »varom detta länder till bevis
och fullmakt.» Ort och tid.

§•

Besvär över val till riksdagen ställas
till Konungen och skola vid äventyr
av talans förlust ha inkommit

180

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till centrala valmyndigheten inom
tio dagar från den dag då kungörelse
om valets utgång intogs i allmänna
tidningarna. Så snart besvär inkommit,
översändes avskrift av besvären
till Konungens b ef ältningshavande
med anmodan att skyndsamt
inkomma med yttrande över besvären
till Konungen. Efter besvärstidens
utgång kungör centrala valmyndigheten
skyndsamt samtliga inkomna
besvär i allmänna tidningarna.
Därvid utsättes viss kort tid,
inom vilken förklaring över besvären
må avgivas till myndigheten. Efter
utgången av förklaringstiden insänder
myndigheten ofördröjligen
besvärshandlingarna och inkomna
förklaringar till Konungen.

Den som vill anföra besvär äger
inom tre dagar efter begäran därom
erhålla utdrag av protokoll hos
Konungens befallning shav ande eller
av sådan handling hos centrala valmyndigheten
som visar hur fördelningen
av mandaten i riksdagen har
skett.

I de ärenden rörande val till andra
kammaren, varom i denna lag förmäles,
må det vara envar tillåtet att,
under iakttagande av behörig tid och
ordning, på eget äventyr till myndighet
insända handlingar i betalt brev
med allmänna posten.

§•

I de ärenden rörande val till riksdagen,
varom i denna lag förmäles,
må det vara envar tillåtet att, under
iakttagande av behörig tid och ordning,
på eget äventyr till myndighet
insända handlingar i betalt brev med
allmänna posten.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, Kuvert, varom förmäles i 60, 62,
63 och 73 §§, skola vara av ogenom- 63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje sär- skinligt papper av samma färg
skilt slag angår, lika till storlek och som valsedel för riksdagsmannavalet

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

181

(Nuvarande lydelse)
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert som avses i 60,
62 och 73 §§ tillställas på statsverkets
bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert
ävensom ytterkuvert som avses i
73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.

162----------

Det åligger — -—- ---— — — —

Blanketter till--------

97 I

I riksdagen representerat politiskt
parti äger vid val till andra kammaren,
i den omfattning och ordning
Konungen bestämmer, erhålla gottgörelse
av statsverket för kostnaderna
för de valsedlar partiet låtit iordningställa
för valet.

(Föreslagen lydelse)

samt, vad varje särskilt slag angår,
lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen
fastställda formulär. Kuverten
skola tillverkas endast genom statsverkets
försorg samt på dess bekostnad
tillhandahållas valnämnden. Kuvert
som avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas
på statsverkets bekostnad
även röstmottagare. I 62 och 63 §§
omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert
som avses i 73 § skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
parti.

— — äger rum.

----— 73 §§ sägs.

--tillhandahållas valnämnden.

§•

Papper för framställning av valsedlar
för val till riksdagen tillhandahålles
kostnadsfritt av statsverket
enligt de närmare bestämmelser som
meddelas av Konungen.

I riksdagen representerat parti erhåller
dessutom i den omfattning och
ordning som Konungen bestämmer
gottgörelse av statsverket för kostnader
för iordningställande av sådana
valsedlar.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen i Ivungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och förslagen
under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma riksdag,
slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall

182 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val till riksdagen,
som avser uteslutande tid efter utgången av år 1970, och vid upprättandet
av röstlängd år 1970.1 1

Vid tillämpning av 54 § 4 mom. i dess nya lydelse skall val i hela riket till
riksdagens andra kammare jämställas med val i hela riket till riksdagen.

1 Med hänsyn till de förslag beträffande 30, 38, 53 a och 56 §§ som utskottet framlagt i anslutning
till prop. 92 har i detta stycke utöver texten enligt prop. 27 tillfogats »och förslagen under

1) och 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92* samt »och vid upprättandet av röstlängd år 1970*.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

183

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 19301
skall upphöra att gälla, dels att 3 § 1—3 mom., 5 §, 8 §, 11 § 1 mom., 19 §
1 mom., 20 § 1 och 4 mom., 23, 25 och 30 §§, 33 § 2 mom., 34, 38, 39, 43, 46
och 47 §§, 52 § 2 mom. samt 53, 60 och 60 a §§ samma lag skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m. Vid val av landstingsmän
eller av k o m m u n a 1-fullmäktige eller stadsfullmäktige
skall varje kommun eller
del av kommun, som enligt lagen
om val till riksdagen utgör valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, bilda ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av municipalf
u 11 mäktige skall varje
municipalsamhälle bilda ett valdistrikt.
Dock skall, där municipalsamhälle
helt sammanfaller med
två eller flera valdistrikt vid val till
riksdagens andra kammare, varje sådant
distrikt utgöra ett valdistrikt
jämväl vid val av municipalfullmäktige.
Ingå eljest delar av municipalsamhälle
i olika valdistrikt vid val
till andra kammaren, må länsstyrelsen,
när skäl därtill äro, förordna,

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o m. Vid val av landstingsmän
eller av k o m m u n alful
1 m ä k t i g e eller stadsfullmäktige
skall varje kommun eller
del av kommun, som enligt lagen
om val till riksdagen utgör valdistrikt
vid val till riksdagen, bilda
ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av munici palf

ull mäktige skall varje
municipalsamhälle bilda ett valdistrikt.
Dock skall, där municipalsamhälle
helt sammanfaller med två
eller flera valdistrikt vid val till riksdagen,
varje sådant distrikt utgöra
ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäktige.
Ingå eljest delar
av municipalsamhälle i olika valdistrikt
vid val till riksdagen, må länsstyrelsen,
när skäl därtill äro, förordna,
att varje sådan del skall bilda

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1946: 191, av 5 §, 19 § 1 mom., 34 och 43 §§ se 1963: 128,
av 8 § se 1965: 607, av 11 § 1 mom., 20 § 4 mom. och 33 § 2 mom. se 1942:177, av 20 § 1 mom.
och 60 § se 1967: 833, av 23 och 38 §§ se 1962: 72, av 25 § se 1952: 265, av 30 och 39 §§ se 1965: 609
samt av 60 a § se 1966: 682.

184

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
att varje sådan del skall bilda eget
valdistrikt vid val av municipalfullmäktige.

3 m o m. Vid val av k y r k of
ullmäktige skall varje församling
eller, där församling är för dylikt
val delad i valkretsar, varje sådan
valkrets bilda ett valdistrikt. Där
på grund av bestämmelserna i lagen
om val till riksdagen delar av församlingen
eller av valkretsen ingå i
olika valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall dock varje
sådan del bilda eget valdistrikt
vid val av kyrkofullmäktige. När
skäl därtill äro, må länsstyrelsen
förordna, att delar av församling eller
valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser
skulle var för sig bilda
eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,
dock skola vid sådant val
tillsammans utgöra ett valdistrikt.

Kommunalval förrättas inför den
valnämnd, som enligt lagen om val
till riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för kommunen,
eller, om i kommunen äro
flera valdistrikt, inför deputerade,
som valnämnden utser. Beträffande
deputerade som nu sagts äger 91 §
lagen om val till riksdagen motsvarande
tillämpning.

Meddelar länsstyrelse-----

I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla
inom valdistriktet mantalsskrivna
personer, vilka uppnått eller under
kalenderåret uppnå en ålder av tju -

(Föreslagen lydelse)
eget valdistrikt vid val av municipalfullmäktige.

3 m o m. Vid val av k y r k of
ullmäktige skall varje församling
eller, där församling är för dylikt
val delad i valkretsar, varje sådan
valkrets bilda ett valdistrikt. Där
på grund av bestämmelserna i lagen
om val till riksdagen delar av församlingen
eller av valkretsen ingå i
olika valdistrikt vid val till riksdagen,
skall dock varje sådan del bilda
eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.
När skäl därtill äro, må
länsstyrelsen förordna, att delar av
församling eller valkrets, vilka enligt
dessa bestämmelser skulle var för
sig bilda eget valdistrikt vid val av
kyrkofullmäktige, dock skola vid sådant
val tillsammans utgöra ett valdistrikt.

§•

Kommunalval förrättas inför den
valnämnd eller de deputerade, som
enligt lagen om val till riksdagen har
att förrätta sådant val för kommunen.

--skall förrättas.

§•

I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av nitton år,

185

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
go år, med angivande för var och en,
huruvida han äger eller saknar rösträtt
vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt vid val,
som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad; dock
att i fråga om den, som först under
kalenderåret uppnått eller uppnår
en ålder av tjugo år, anmärlces, att
rösträtt ej tillkommer honom förr
än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en---------- —

Närmare föreskrifter — ----—

(Föreslagen lydelse)
med angivande för var och en, huruvida
han äger eller saknar rösträtt
vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige
och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den
10 juni brister i något av vad lag
stadgar såsom villkor för rösträtt vid
val, som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av nitton år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår,
i längden.

---— -— av Konungen.

1 mom. Allmänna kommunalval
skola förrättas, val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige
tredje söndagen i september
månad, val av m u n i c i p a 1 f u lira
ä k t i g e första söndagen i oktober
månad samt val av k y r k ofullmäktige
tredje söndagen i
sistnämnda månad.

§•

1 m o m. Allmänna kommunalval
skola förrättas, val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige
och stadsfullmäkt
i g e samma dag som ordinarie val
till riksdagen äger rum samt val
av municipalfullmäktige
första söndagen och val av k y r k ofullmäktige
tredje söndagen i
oktober.

19 §•

1 m o m. Då kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke
Konungen annorledes förordar, för
envar i röstlängden som röstberättigad
vid valet upptagen person genom
valnämndens försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det valdistrikt
den röstberättigade tillhör, dagen för
valet samt den myndighet, som skall

1 m o in. Då kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke
Konungen annorledes förordnar, för
envar i röstlängden som röstberättigad
vid valet upptagen person genom
valnämndens försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det valdistrikt
den röstberättigade tillhör, dagen för
valet samt den myndighet, som skall

186

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort må upprättas gemensamt
för flera kommunalval. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga
valen, skall förhållandet tydligt
angivas å kortet.

Röstkorten skola — -—
Upprättande och--

(Föreslagen lydelse)
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort må upprättas gemensamt
för flera val. Är väljaren icke
röstberättigad vid samtliga val, skall
förhållandet tydligt angivas å kortet.

— de röstberättigade.

— vid valet.

20 §.

1 mom. När val — — —--— i ortstidningar.

I kungörelsen-------utom riket.

4 mom. I fråga om Stockholm
gäller vad särskilt är stadgat om
kungörande av val av stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige.

Förrättas flera val samtidigt, utfärdas
gemensam kungörelse om
valen.

4 mom. I fråga om Stockholm
gäller vad särskilt är stadgat om
kungörande av val av kyrkofullmäktige.

23 §.

Val är omedelbart och sker med
slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Ovanför namnen skall å valsedel
utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord
för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen
må förekomma en
kartellbeteckning (beteckning i ord
för två eller flera vid valet samverkande
partier) och mellan partibeteckning
och namnen en fraktionsbeteckning
(beteckning i ord för viss
grupp av väljare eller viss meningsriktning
inom partiet). Nedanför
namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,
en av beteckningarna
»landstingsmannavah, »kommunalfullmäktigvah,
» municipalfullmäk -

Val är omedelbart och sker med
slutna sedlar. Vid val av landstingsman
skola begagnas valsedlar av enfärgat
blått papper och vid annat val
valsedlar av vitt papper.

-i valsedel skall finnas partibeteckning
samt namn på en eller flera kandidater.

Partibeteckning bör sättas ovanför
namnen, överst på valsedel bör
angivas det val valsedeln avser (valbeteckning)
och nederst på sedeln
bör angivas vilken valkrets denna avser
(valkretsbeteckning).

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

187

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tigvah, »stadsfullmäktigvah, »kyrkofullmäktigval
för församlingen»,

»kyrkofullmäktigval för samfälligheten»
eller »kyrkofullmäktigval för
skoldistriktet» eller annan beteckning
i ord för ifrågavarande slag av
val ävensom, såsom valkretsbeteckning,
beteckning för den valkrets sedeln
avser.

Valsedel bör — —----vilka åsyftas.

Är något------såsom obefintliga.

Ogill är valsedel:
till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;
vilken upptager parti-, kartell- eller
fraktionsbeteckning å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen;

vilken upptager valbeteckning eller
valkretsbeteckning å annat ställe
än nedanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt
namn.

Har valsedel försetts med valkretsbeteckning
avseende annan valkrets
än den som väljaren tillhör, skall
den omständigheten icke föranleda
att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande
valsedlar, skall allenast en sedel
räknas.

Har vid val, vilket förrättats i sam -

Anvisningar till vägledning för
valsedels utformning meddelas av
Konungen.

§•

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat papper
än sådant som i 23 § första stycket
föreskrivits för det val, vid vilket
sedeln avgivits; dock skall, om valsedel
har den färg som föreskrivits
för annat val vilket förrättats samtidigt,
denna avvikelse icke föranleda
att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller
upptager mer än en partibeteckning;
eller

vilken icke upptager något giltigt
namn.

188

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
band med ett eller två andra val, avgivits
en eller ock två likalydande
valsedlar, försedda med valbeteckning
för det andra valet eller något
av de andra valen, skall med iakttagande
av vad i tredje stycket sägs,
angivna förhållande icke föranleda,
att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats
vid val förrättat i samband med
ett eller två andra val, två valsedlar,
av vilka den ena är försedd med valbeteckning
för det förstnämnda valet
och den andra är försedd med
valbeteckning för det andra eller något
av de andra valen, skall endast
sedeln med valbeteckning för det val,
varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett
valkuvert två valsedlar eller finnas i
ett valkuvert flera än två valsedlar,
äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte valsedel
annat än sådan sedel, är valsedeln
ogill.

30 §.

Valsedelsförsändelse som---— -

Är innerkuvertet

2 mom. Omedelbart därefter uttagas
valkuverten ur valurnan och

(Föreslagen lydelse)

Finnes i ett valkuvert mer än en
valsedel, äro valsedlarna ogiltiga.
Innehåller valkuvertet två eller tre
valsedlar och bära alla samma partibeteckning,
skall dock en valsedel
tillgodoräknas det angivna partiet.
De på valsedeln upptagna namnen
anses som obefintliga.

-----väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad
vid valet, att ytterkuvertet är av
föreskriven beskaffenhet samt att på
ytterkuvertet äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet; i
annat fall skall det ej mottagas.

- rösträtten utövats.

- det återlämnas.

33 §.

2 m o m. Så snart det kan ske efter
röstningens avslutande uttagas

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

189

(Nuvarande lydelse)
räknas oöppnade. I det protokoll,
som i överensstämmelse med särskilda
av Konungen fastställda formulär
och i formulären givna anvisningar
skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Jämväl räknas
och upptages i protokollet antalet
personer, som enligt anteckningarna
i röstlängden deltagit i valet. Därefter
tillkännagives såväl antalet valkuvert
som antalet nyssnämnda personer.
Där särskilda val förrättas å
samma dag inför samma valförrättare,
skall dessutom anteckning om
detta förhållande göras i protokollet
för varje val.

(Föreslagen lydelse)
valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse
med särskilda av
Konungen fastställda formulär och
i formulären givna anvisningar skall
föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Jämväl räknas och
upptages i protokollet antalet personer,
som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet. Därefter
tillkännagives såväl antalet valkuvert
som antalet nyssnämnda personer.

Sedan i--— — -—

a) Valkuverten öppnas

34 §.

- — följande sätt.
--— dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt
bestämmelserna under b) och c)
återinlagts i sina valkuvert eller lagts
åsido, ordnas i grupper sålunda, att
sedlar, vilka äro likalydande med avseende
å väljarbeteckning (kartell-,
parti- och fraktionsbeteckning), sammanföras
i en grupp. Antalet valsedlar
i varje grupp räknas, varefter
sedlarna i varje grupp för sig inläggas
i ett eller flera omslag. Å varje
omslag antecknas de inneliggande
valsedlarnas väljarbeteckning samt 1

d) De valsedlar, vilka icke enligt
bestämmelserna under b) och c)
återinlagts i sina valkuvert eller lagts
åsido, ordnas i grupper sålunda, att
sedlar, vilka äro likalydande med
avseende å partibeteckning, sammanföras
i en grupp. Antalet valsedlar
i varje grupp räknas, varefter
sedlarna i varje grupp för sig inläggas
i ett eller flera omslag. Å varje
omslag antecknas de inneliggande
valsedlarnas partibeteckning samt
antal.

antal.

e) De omslag,---— — — å protokollet.

f) I protokollet —---— — ytterligare antecknas:

1) antalet valkuvert----

3) antalet valsedlar i varje sådan
grupp, som omförmäles i d),
samt gruppens väljarbeteckning j ämte
antalet omslag, vari gruppens sedlar
inlagts.

— — sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan
grupp, som omförmäles i d), samt
gruppens partibeteckning jämte antalet
omslag, vari gruppens sedlar
inlagts.

190

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

g) Förrättningen bör-----— äro obrutna.

h) Sedan de --------- som värdepost.

i) När val av landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige
förrättas samtidigt med val till
riksdagen, skola de åtgärder som avses
i 33 § 2 mom. och i denna paragraf
under a)—f) anstå till dess
valförrättningen angående riksdagsmannavalet
avslutats.

38 §.

Vid röstningen — —---— — — — i 60

Väljaren skall------och postadress.

Väljaren skall----- — -— sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet —--röstningen avser.

Väljaren skall---till röstmottagaren.

Är valkuvert tillslutet och utan
annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,
mottages detsamma;
i annat fall skall det ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i väljarens
närvaro mottaget valkuvert i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet. I

§•

Är valkuvert tillslutet och utan annat
märke än föreskriven ändamålsbeteckning,
mottages detsamma; i
annat fall skall det ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i väljarens
närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet,
tillsluter ytterkuvertet samt

antecknar därå orten och dagen för
avlämnandet.

I sammanhang-------fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva
valsedel, avseende samma val eller
annat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 § sägs.

Äkta make,---------

Finnes att ytterkuvertet är i behörig
ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen
är i behörigt skick och
tillsluten, mottages försändelsen; i

§•

Äkta make, vilken röstar i den
ordning som i 35 § sägs, äger därvid’
även för andra maken avgiva valsedel,
avseende samma val eller annal
val, som äger rum samtidigt. För sådant
fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och inom tid, somt
i 28 § sägs.
anordnat försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig
ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen
är i behörigt skick och
tillsluten, mottages försändelsen; ii

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

191

(Föreslagen lydelse)
annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet, tillsluter ytterkuvertet
samt antecknar därå orten och dagen
för avlämnandet.

I sammanhang---omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

43 §.

(Nuvarande lydelse)
annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet.

Sammanräkning verkställes vid
offentlig förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan, dock icke
förrän å åttonde dagen efter valdagen.

Om förrättningen utfärdas kungörelse
med uppgift i förekommande
fall å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,
därest hinder icke
möter, kommer att företagas för olika
val. Sådan kungörelse skall senast
sex dagar före förrättningens
början införas i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.

Det åligger -----

Sammanräkning verkställes vid
offentlig förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan, dock icke
förrän å åttonde dagen efter valdagen
och ej heller förrän sammanräkning
av samtidigt förrättat val
till riksdagen avslutats.

Om förrättningen utfärdas kungörelse
med uppgift i förekommande
fall om den ordningsföljd, vari sammanräkningen,
därest hinder icke
möter, kommer att företagas för olika
val. Sådan kungörelse skall senast
dagen före förrättningens början anslås
offentligen och införas i ortstidningar.

— anledningen härtill.

46 §.

1 m o m. a) För varje C-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning
genom särskilda sammanräkningar
ordning mellan de namn å C-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast
val av suppleant eller efterträdare.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel
allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen
gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln. C-gruppens valsedlar
ordnas i namngrupper så, att
sedlar med samma första namn bilda

1 m o m. Sedan valsedlarna ordnats
ef ter partibeteckning, skall inom
varje parti i erforderlig utsträckning
genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn
å partiets valsedlar, vilka ej avse allenast
val av suppleant eller efterträdare.

Vid varje sammanräkning gäller
valsedel allenast för ett namn.

Vid första sammanräkningen gäller
valsedel för det namn, som står
först å sedeln.

en namngrupp.

192

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
Valsedlarna inom varje namngrupp
räknas, och deras antal utgör
namngruppens rösttal. Samma tal är
också jämförelsetal för det namn,
som står först på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan
erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

För de namn, för vilka finnas gällande
valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med
rösttalet eller sammanlagda rösttalet
för den eller de namngrupper, vilkas
valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet
för ett namn är lika med dess
rösttal, där icke namngrupp av valsedlar,
som gälla för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets

(Föreslagen lydelse)

Partiets valsedlar ordnas i grupper
så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas,
och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal
för det namn, som står först
på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller första platsen i ordningen.

Vid varje följande sammanräkning
gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan
erhållit plats i ordningen, står främst
å sedeln.

Valsedlarna inom varje nybildad
grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande
valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med
rösttalet för den grupp, eller sammanlagda
rösttalet för de grupper,
vilkas valsedlar gälla för namnet.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

193

(Nuvarande lydelse)
jämförelsetal genom att dela dess
rösttal med namngruppens platstal,
ökat med 1, eller om flera namngrupper
av valsedlar, som gälla för
namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats, med dessa namngruppers
sammanlagda platstal, ökat
med 1. Platstalet för en namngrupp
motsvarar den del, namngruppen tagit
i besättandet av plats eller platser,
som förut utdelats, och beräknas
sålunda, att namngruppens rösttal
delas med största jämförelsetalet
vid sammanräkningen närmast före
namngruppens bildande. Bråktal,
som uppkommer vid delning, beräknas
i decimaler, två till antalet; höjning
av den sista decimalsiffran må
ej äga rum.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller plats i ordningen.

2 mom. För varje B-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning
genom särskilda sammanräkningar
ordning mellan de namn å B-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast
val av suppleant eller efterträdare.
Därvid anses namnen å varje Cgrupps
valsedlar förekomma i den
jämlikt 1 mom. bestämda ordningen
och tillämpas i övrigt de i nämnda
moment angivna grunderna.

3 mom. För varje A-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning
genom särskilda sammanräkningar
ordning mellan de namn å A-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast
val av suppleant eller efterträdare.
Därvid anses namnen å varje B13
— Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)
rösttal delas med det tal, som motsvarar
den del, gruppen tagit i besättandet
av plats eller platser, som
utdelats (gruppens platstal), ökat
med 1, eller, om flera grupper av valsedlar,
som gälla för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad
plats, med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet
för en grupp beräknas sålunda, att
gruppens rösttal delas med största
jämförelsetalet vid sammanräkningen
närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är
störst, erhåller plats i ordningen.

Bråktal, som uppkommer vid delning,
beräknas med två decimaler.
Den sista decimalsiffran får ej höjas.

1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

194

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
grupps valsedlar förekomma i den
jämlikt 2 mom. bestämda ordningen
och tillämpas i övrigt de i 1 mom.
angivna grunderna.

4 mom. Skola genom valet två
eller flera platser besättas, fördelas
de mellan de olika A-grupperna sålunda,
att platserna, en efter annan,
tilldelas den A-grupp, som för varje
gång uppvisar det största av nedan
angivna jämförelsetal. Plats, som blivit
en A-grupp tilldelad, besattes genast
så, att A-gruppens första plats
tillerkännes den, vilkens namn är det
första i ordningen inom A-gruppen,
A-gruppens andra plats den, som bär
andra namnet i ordningen, A-gruppens
tredje plats den, som bär tredje
namnet i ordningen, och så vidare
efter samma grund, ändå att den,
som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från en eller
flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med Agruppens
rösttal, så länge A-gruppen
ännu icke fått säg någon plats tilldelad.
Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att A-gruppens
rösttal delas med det tal, som motsvarar
antalet av A-gruppen tilldelade
platser, ökat med 1. Har samma
person erhållit platser från två Agrupper,
skall dock vid beräkning av
det antal platser, som utdelats, vardera
platsen anses blott såsom en
halv plats; har någon erhållit platser
från tre A-grupper, anses varje
sådan plats såsom en tredjedels
plats; och så vidare efter samma
grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad
plats så många gånger, som
motsvarar de å A-gruppens valsed -

(Föreslagen lydelse)

2 m o m. Skola två eller flera
platser besättas, fördelas de mellan
de olika partierna sålunda, att platserna,
en efter annan, tilldelas det
parti, vilket för varje gång uppvisar
det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti
tilldelad, besättes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den,
vars namn är det första i ordningen
inom partiet, partiets andra plats
den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som
bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå
att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats
från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu icke fått sig någon plats
tilldelad, genom att partiets rösttal
delas med 1,4. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att
partiets rösttal delas med det tal,
som är 1 högre än det dubbla antalet
av partiet tilldelade platser. Har
samma person erhållit platser från
två partier, skall dock, vid beräkningav
det antal platser som utdelats, vardera
platsen anses blott såsom en
halv plats; har någon erhållit platser
från tre partier, anses varje sådan
plats såsom en tredjedels plats; och
så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad
plats så många gånger, som motsvarar
de å partiets valsedlar upptag -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

195

(Nuvarande lydelse)
lar upptagna namnen, vilka ej avse
allenast val av suppleant eller efterträdare,
skall den uteslutas från vidare
jämförelse.

5 mom. Skall blott en plats besättas
tillfaller platsen den, vilkens
namn står främst i ordningen inom
den A-grupp, som, enligt vad i 4
mom. sägs, har största jämförelsetalet.

6 mom. Mellan lika rösttal eller
jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

Sedan val av landstingsman
avslutats, skola suppleanter utses sålunda,
att för varje landstingsman
inom den A-grupp, för vilken han
blivit vald, företagas så många, dock
minst två, nya sammanräkningar,
som A-gruppen erhållit platser. Har
landstingsman fått sig tillerkänd
plats från flera A-grupper, anses han
vald för den A-grupp, från vilken
plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga landstingsmannens namn
och på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen
inom A-gruppen. Varje valsedel gäller
såsom hel röst. Med iakttagande
av att namn å någon, som blivit genom
valet utsedd till landstingsman
eller till suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn, som
står främst av de för den ifrågavarande
landstingsmannen särskilt
upptagna suppleantnamnen eller, om

(Föreslagen lydelse)
na namn, vilka ej avse allenast val
av suppleant eller efterträdare, skall
det uteslutas från Andare jämförelse.

3 mom. Skall blott en plats besättas,
tillfaller platsen den, vars
namn står främst i ordningen inom
det parti, som, enligt vad i 2 mom.
sägs, har största jämförelsetalet.

4 mom. Mellan lika rösttal eller
jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

§•

Sedan A''al av landstingsmän
avslutats, skola suppleanter utses sålunda,
att för Ararje landstingsman
inom det parti, för \rilket han blivit
vald, företagas så många, dock minst
två, nya sammanräkningar, som partiet
erhållit platser. Har landstingsman
fått sig tillerkänd plats från
flera partier, anses han vald för det
parti, från vilket plats först tilldelades
honom.

Vid varje sammanräkning tages
hänsyn blott till de Aralsedlar, vilka
upptaga landstingsmannens namn
och på grund därav gällde för detta
namn \id den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen.
Varje valsedel gäller såsom hel röst.
Med iakttagande av att namn å någon,
som blivit genom \ralet utsedd
till landstingsman eller till suppleant
för den landstingsman sammanräkningen
avser, anses såsom obefintligt,
skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de
för den ifrågavarande landstingsmannen
särskilt upptagna suppleantnamnen
eller, om sådant namn ej

196

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
sådant namn ej finnes, det namn för
själva landstingsmannavalet, som
står främst å sedeln, eller, om ej heller
sådant namn finnes, det namn
som står främst bland samtliga suppleantnamnen
å valsedeln. Den som
erhållit högsta rösttalet är vald till
suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser. Mellan lika
rösttal skall skiljas genom lottning.

De för —-------___

(Föreslagen lydelse)
finnes, det namn för själva landstingsmannavalet,
som står främst å
sedeln, eller, om ej heller sådant
namn finnes, det namn som står
främst bland samtliga suppleantnamnen
å valsedeln. Den som erhållit
högsta rösttalet är vald till suppleant
för den landstingsman sammanräkningen
avser. Mellan lika rösttal
skall skiljas genom lottning,
blivit utsedda.

52 §.

2 m o m. Avgår fullmäktig —
Den nya sammanräkningen äger
rum inom den A-grupp, för vilken
den avgångne blivit vald. Blev den
avgångne vald för flera A-grupper,
skall sammanräkningen ske inom
den A-grupp, från vilken plats först
tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till
de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes
namn och på grund därav
gällde för detta namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades
plats i ordningen inom A-gruppen.
Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall--- -—

Efter sammanräkningens

------ medgiva det.

Den nya sammanräkningen äger
rum inom det parti, för vilket den
avgångne blivit vald. Blev den avgångne
vald för flera partier, skall
sammanräkningen ske inom det parti,
från vilket plats först tilldelades
honom. Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes
namn och på grund därav gällde
för detta namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i
ordningen. Varje valsedel gäller såsom
hel röst.
skiljer lotten.

—- -— -—- under försegling.

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd
landstingsman eller fullmäktig före
utgången av den tid, för vilken han
blivit utsedd, förfares på enahanda
sätt, som i nämnda paragraf är sagt;
och skall vid ny sammanräkning för
utseende av fullmäktig hänsyn såsom
förut tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes
namn och på grund därav gällde

§•

197

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för detta namn vid den sammanräk- för detta namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i ning, då namnet tilldelades plats i
ordningen inom A-gruppen. ordningen.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, Kuvert, varom förmäles i 26, 28,
29 och 38 §§, skola vara av ogenom- 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper, samt, vad varje sär- skinligt papper av samma färg som
skilt slag angår, lika till storlek och valsedel för valet i fråga samt, vad
beskaffenhet. Kuverten skola vara varje särskilt slag angår, lika till
försedda med ändamålsbeteckning storlek och beskaffenhet. Kuverten
enligt av Konungen fastställda for- skola vara försedda med ändamålsmulär.
Kuverten skola tillverkas en- beteckning enligt av Konungen fastdast
genom statsverkets försorg. ställda formulär. Kuverten skola till verkas

endast genom statsverkets försorg.

126,_________m°t ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, Kuvert, som avses i 28 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsver- tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som av- kets bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på stats- ses i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden, verkets bekostnad även valnämnden.
I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert
samt ytterkuvert, som avses i 38 §, samt ytterkuvert, som avses i 38 §,
skola på statsverkets bekostnad till- skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen rep- handahållas jämväl i riksdagen
resenterat politiskt parti. representerat parti.

128------—--äger rum.

Det åligger---------- — 38 §§ sägs.

I riksdagen representerat politiskt
parti äger vid val av landstingsmän
och val av stadsfullmäktige för stad,
som ej deltager i landsting, i den
omfattning och ordning Konungen
bestämmer, erhålla gottgörelse av
statsverket för kostnaderna för de
valsedlar partiet låtit iordningställa
för valet.

Kommun äger besluta att vid val
av fullmäktige i kommunen politiskt

§•

I riksdagen representerat parti
äger vid val av landstingsmän och
val av stadsfullmäktige för stad, som
ej deltager i landsting, i den omfattning
och ordning Konungen bestämmer,
erhålla gottgörelse av statsverket
för kostnaderna för de valsedlar
partiet låtit iordningställa för valet.

Kommun äger besluta att vid val
av fullmäktige i kommunen parti som

198

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
parti som är eller genom valet blir
representerat i fullmäktige, skall erhålla
bidrag av kommunen till partiets
kostnader för framställning av
valsedlar. Beslutet skall innehålla att
ersättning utgår till varje sådant parti
efter enhetliga grunder. Ersättning
får dock ej utgå i den mån gottgörelse
erhålles av statsverket.

(Föreslagen lydelse)
är eller genom valet blir representerat
i fullmäktige, skall erhålla bidrag
av kommunen till partiets kostnader
för framställning av valsedlar.
Beslutet skall innehålla att ersättning
utgår till varje sådant parti
efter enhetliga grunder. Ersättning
får dock ej utgå i den mån gottgörelse
erhålles av statsverket.

Papper för framställning av valsedlar
för val, som förrättas samma
dag som ordinarie val till riksdagen
äger rum, tillhandabålles kostnadsfritt
av statsverket enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av
Konungen.

Denna lag tiäder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och
förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma
liksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari
1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val för
tid efter utgången av år 1970.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

199

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 6—9 och 33 §§ kommunallagen den 18 december
19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Rösträtt vid val av fullmäktige
tillkommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande------

(Föreslagen lydelse)

Rösträtt vid val av fullmäktige
tillkommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

- ■— — kommunala vallagen.

7 §•

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,
som äro boende inom
kommunen och uppnått tjugutre års
ålder. Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd kan ej väljas till
fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör

Kommer fullmäktig---—

Den som —- — -------

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,
som äro boende inom
kommunen. Den som är omyndig
kan ej väljas till fullmäktig.

-----— till fullmäktige.

----sitt uppdrag.

av fullmäktige.

8 §.

Fullmäktige väljas för fyra år, Fullmäktige väljas för tre år, räkräknade
från och med den 1 januari nade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett. året näst efter det, då valet skett.
Om val----- —----särskilt stadgat.

Senaste lydelse av 6 § se 1965: 604, av 7 § se 1967: 784 och av 9 § se 1959: 61.

200

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)

För val-----

Vid valkretsindelning
I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den fyraårsperiod,
som valet gäller, en fullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens
för samma år i mantalslängden upptagna
folkmängd delas med antalet
fullmäktige för hela kommunen.
Därest det antal fullmäktige, som
med tillämpning av denna regel skall
utses, icke uppgår till det för kommunen
bestämda antalet, skola för
ernående av detta antal de valkretsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt den angivna
regeln äro bestämmande för fullmäktiges
antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek
välja ytterligare en fullmäktig. Äro
överskottstalen lika för två eller flera
valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.

Om indelning------ — —

Beslut om —------—

(Föreslagen lydelse)

inom valkrets,
kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en fullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens
för samma år i mantalslängden
upptagna folkmängd delas med antalet
fullmäktige för hela kommunen.
Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av denna regel
skall utses, icke uppgår till det för
kommunen bestämda antalet, skola
för ernående av detta antal de valkretsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt den angivna
regeln äro bestämmande för fullmäktiges
antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var för sig i ordning
efter överskottens storlek välja
ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen
lika för två eller flera
valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.

--i ärendet.

— nästa val.

Ledamöter och suppleanter i kommunens
styrelse väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett. Valet
skall förrättas i december månad
året näst efter det, då allmänna val
av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot------av

§•

Ledamöter och suppleanter i kommunens
styrelse väljas för tre år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Valet skall förrättas i december månad
året näst efter det, då allmänna
val av fullmäktige ägt rum.
t j änstgöringstiden.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 196S

201

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och
förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till samma
riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari
1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av
fullmäktige för tid efter utgången av år 1970.

202

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 6—10 §§ och 45 § 1 mom. kommunallagen för
Stockholm den 1 mars 19571 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande------

(Föreslagen lydelse)

§•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
---- kommunala vallagen.

Stadsfullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende inom
staden och uppnått tjugutre års
ålder. Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd kan ej väljas till
stadsfullmäktig.

Landshövdingen, länsöverdirektören
Kommer stadsfullmäktig
Den som-------

Stadsfullmäktige väljas för fyra
år (tjänstgöringsår), räknade från

Stadsfullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende inom
staden. Den som är omyndig kan
ej väljas till stadsfullmäktig.

---till stadsfullmäktige.

sitt uppdrag.

— av stadsfullmäktige.

8 §•

Stadsfullmäktige väljas för tre år
(tjänstgöringsår), räknade från och

1 Senaste lydelse av 6 § se 1965: 605, av 7 § se 1967: 7S3 och av 9 § se 1959: 62.

203

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

och med den 15 oktober det år, då med den 15 oktober det år, då valet
valet skett. skett.

Om val----------särskilt stadgat.

För val--— —------

Vid valkretsindelning----—

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den fyraårsperiod,
som valet gäller, en stadsfullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
en hundradedel av stadens
för samma år i mantalslängden upptagna
folkmängd. Därest det antal
fullmäktige, som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår
till etthundra, skola för ernående av
detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter de tal, som
enligt den angivna regeln äro bestämmande
för fullmäktiges antal
inom valkretsarna, vara berättigade
att var för sig i ordning efter överskottens
storlek välja ytterligare en
fullmäktig. Äro överskottstalen lika
för två eller flera valkretsar, avgöres
företrädet genom lottning.

Om indelning —

Beslut om ---

inom valkrets.

------kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en stadsfullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
en hundradedel av stadens
för samma år i mantalslängden upptagna
folkmängd. Därest det antal
fullmäktige, som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår
till etthundra, skola för ernående av
detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter de tal, som
enligt den angivna regeln äro bestämmande
för fullmäktiges antal
inom valkretsarna, vara berättigade
att var för sig i ordning efter överskottens
storlek välja ytterligare en
fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres
företrädet genom lottning.

■— i ärendet.

--- — nästa val.

10 §.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att kungörelse skall utfärdas av valnämnden.

204

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Stadsfullmäktige välja
vid det sammanträde, som avses i
11 § första stycket, det år, då val av
stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd
för en tid av fyra år till det antal,
som stadsfullmäktige bestämma. Till
borgarråd må allenast utses personer
med synnerlig insikt och erfarenhet
i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv. Vid val av
borgarråd skall, där så äskas eller
omröstning begäres, anställas särskilt
val av varje borgarråd.

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Stadsfullmäktige välja
vid det sammanträde, som avses i
11 § första stycket, det år, då val av
stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd
för en tid av tre år till det antal, som
stadsfullmäktige bestämma. Till borgarråd
må allenast utses personer
med synnerlig insikt och erfarenhet
i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv. Vid val av
borgarråd skall, där så äskas eller
omröstning begäres, anställas särskilt
val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen i Ivungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och
förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till samma
riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 15 oktober
1970 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av
stadsfullmäktige för tid därefter.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

205

Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 8, 9 och 44 §§ landstingslagen den 14 maj 19541
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8§.

Landstingsmän

och suppleanter
väljas bland de röstberättigade, som
äro boende inom landstingskommunen
och uppnått tjugutre års ålder.
Den som är omyndig eller i konkurstillstånd
kan ej väljas till landstingsman
eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör -—

Kommer landstingsman-----

Den som-----------

(Föreslagen lydelse)

Landstingsmän och suppleanter
väljas bland de röstberättigade, som
äro boende inom landstingskommunen.
Den som är omyndig kan ej väljas
till landstingsman eller suppleant.

---- ---eller suppleant.

—- — --— sitt uppdrag.

av landstinget.

Landstingsmän jämte suppleanter
väljas utom i fall, som avses i 17 §,
för fyra år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det, då
valet skett.

§•

Landstingsmän jämte suppleanter
väljas utom i fall, som avses i 17 §,
för tre år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då valet
skett.

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Valet skall förrättas vid landstingsmöte
året näst efter det, då allmänna
Aal av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot — —— -—---

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för tre år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Valet skall förrättas vid landstingsmöte
året näst efter det, då allmänna
val av landstingsmän ägt rum.
av tjänstgöringstiden.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1967: 785 och av 44 § se 1965: 103.

206

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen, som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag och förslaget
under 2) i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till samma riksdag, slutligt
antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya
bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val av landstingsmän
jämte suppleanter för tid efter utgången av år 1970.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

207

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1937 (nr 281)

om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Förbundsf ullmäktige
väljas för fyra år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter
det, då allmänna kommunalval ägt
ruin, eller, där landstingskommun
ingår i förbundet, från och med den
1 januari det därpå följande året.

Val av--- — —--—---

Skall val-----------

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Förbundsf ullmäktige

väljas för tre år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter
det, då allmänna kommunalval ägt
rum, eller, där landstingskommun
ingår i förbundet, från och med den
1 januari det därpå följande året.
under året.

— föra ordet.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av
Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och erhållit
kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall den nya bestämmelsen
dock tillämpas endast i fråga om val av fullmäktige i kommunalförbund för
tid efter utgången av år 1970.

208

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 och 10 §§ lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo
års ålder och ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger
cn röst.

Den som---—-------

Om upprättande --------

(Föreslagen lydelse)

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton
års ålder och ej på grund av
domstols förklaring är eller efter
uppnådd myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad
äger en röst.

- annan församling.

---kommunala vallagen.

Kyrkofullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende inom
församlingen och uppnått tjugutre
års ålder. Den som är omyndig
eller i konkurstillstånd kan ej väljas
till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör,--

Kommer kyrkofullmäktig---

Den som------------

§•

Kyrkofullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende inom
församlingen. Den som är omyndig
kan ej väljas till fullmäktig.

--till kyrkofullmäktige.

----— — — sitt uppdrag.

av fullmäktige.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1965: 606 och av 10 § se 1967: 799.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

209

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning
av förslagen under 1) och 2) i Kungl. Maj :ts proposition nr 92 till 1968 års
riksdag slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari
1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om val, som
avser uteslutande tid efter utgången av år 1970, och vid upprättandet av
röstlängd år 1970.

14 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 20

210

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 4

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1969—1972

Med avseende på val och särskilda röstsammanräkningar för besättande
av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972 förordnas
härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen1
icke skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §
4 inom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skall gälla
de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finns upptagna
i lagen den 30 maj 1952 (nr 267) med vissa bestämmelser om val till
riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag
sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu ifrågavarande
lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas
av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen om
val till riksdagen» skall utbytas mot orden »enligt lagen med vissa bestämmelser
om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,
vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom. se 1944:84, av 56 § 4 mom. se 1952:264, av 57 och 72 §§ se
1867:832, av 59 och 79 §§ se 1952:264 samt av 81 och 87 §§ se 1940:550.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

211

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens

andra kammare

Härigenom förordnas som följer.

Förrättas samtidigt med valen den 15 september 1968 till riksdagens andra
kammare i något valdistrikt även kommunalt val, skall den omständigheten
att vid riksdagsmannavalet avgetts valsedel som har val- eller valkretsbeteckning
för det kommunala valet icke föranleda att sedeln blir ogiltig.
Sedeln tillgodoräknas det parti som angetts på denna men namnen anses
obefintliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

212

Konstitutionsutskottets betänkande, nr 20 år 1968

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen1, dels att 31, 32, 70 och 95 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges, dels att rubriken omedelbart före 70 § skall lyda »Om rätt
lör väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet
eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

1. Varje kommun skall med de
undantag, som här nedan i mom.

2—7 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är stad delad i valkretsar för
val av stadsfullmäktige, utgör sådan
valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt
mom. 3 ytterligare delning i valdistrikt
beslutes.

3. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval
må, där så finnes
lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt.
4

4. Är landskommun delad i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige,
utgör sådan valkrets ett
valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt mom. 6 eller 7
ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Varje kommun skall med de
undantag, som här nedan i mom.
2—3 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är kommun delad i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige, utgör sådan
valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt mom.
3 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

3. Kommun eller valkrets för val
av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
må, där så finnes lämpligt,
delas i två eller flera valdistrikt
för riksdagsmannaval.

1 Senaste lydelse av 31 § se 1030: ISO, av 32 § se 1963:127 samt av 70 och 95 §§ se 1967:832.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

213

(Nuvarande lydelse)

5. Höra delar av landskommun
till olika valkretsar för riksdagsmannaval
eller landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt för
riksdagsmannaval, där ej jämlikt
mom. 6 eller 7 ytterligare delning i
valdistrikt beslutes.

6. Landskommun, valkrets för
kommunalfullmäktigval eller sådan
del av kommun, som i mom. 5 sägs,
skall, där antalet invånare i sådan
kommun, valkrets eller del av kommun
överstiger 3 000, indelas i två
eller flera valdistrikt med högst
3 000 invånare; dock att på framställning
av kommunalstämma
Konungens b efältning shavande må
härifrån medgiva undantag, där särskilda
förhållanden inom kommunen
anses göra sådan indelning obehövlig
eller olämplig.

7. Om landskommun, valkrets för
kommunalfullmäktigval eller sådan
del av kommun, som i mom. 5 sägs,
till följd av samfärdsförhållanden
eller andra orsaker finnes icke lämpligen
böra utgöra ett enda valdistrikt,
må sådan kommun, valkrets eller del
av kommun delas i två eller flera
valdistrikt.

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 mom. sägs, må
väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom
den kommun eller del av kommun,
om vars delning i valdistrikt är fråga-
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från

214

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
kommunalfullmäktige eller i stad
stadsfullmäktige. Skall kommun på
landet delas, må delar av samma by
eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning
vare Konungens befallningshavande
berättigad och i fall, varom stadgas
i 31 § 6 mom., pliktig att om indelning
i valdistrikt eller ändring i redan
skedd indelning förordna, sedan
på landet kommunalfullmäktige
och i stad stadsfullmäktige beretts
tillfälle att i ärendet avgiva yttrande.
Om ändring i distriktsindelning
vare Konungens befallningshavande
pliktig att i den ordning nyss sagts
förordna även för det fall, att så erfordras,
då kommun, efter att tidigare
hava indelats i valdistrikt för
riksdagsmannaval, delas i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.

Beslut angående----—--

2. över beslut, som i 1 mom. avses,
må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för överklagande
av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas
efter förordningarna om kommunalstyrelse.

1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda

(Föreslagen lydelse)
kommunalfullmäktige eller i stad
stadsfullmäktige. Skall kommun på
landet delas, må delar av samma by
eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning
vare Konungens befallningshavande
berättigad att om indelning i valdistrikt
eller ändring i redan skedd
indelning förordna, sedan på landet
kommunalfullmäktige och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att
i ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare
Konungens befallningshavande pliktig
alt i den ordning nyss sagts förordna
för det fall, att så erfordras, då
kommun, efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

—--— skall angivas.

2. över beslut, som i 1 mom. avses,
må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för överklagande
av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas
efter kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753) och kommunallagen
för Stockholm den 1 mars 1957
(nr 50).

§•

1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt ''säd valförrättningen
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

215

(Nuvarande lydelse)
distrikt hör, å postanstalt. Den som
vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken postanstalt
finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, som nyss
sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han är i
röstlängden uppförd.

2. Kan med

3. Vistas röstberättigad

Förekommer, då —---

(Föreslagen lydelse)
distrikt hör, å postanstalt. Den som
vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas
av kriminalvårdsstyrelsen,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna valsedel,
som nyss sagts, ändock att anstalten
är belägen å den ort, där han
är i röstlängden uppförd,
inom riket.

— å fartyget.

—- skall ske.

Valnämnden åligger--

Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort, som upprättas av
valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.

anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, skall gäldas av
kommunerna, vilka jämväl hava att
tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å — — — uppdragets fullgörande.

95 §.

ordentligen verkställas.

Kostnaden för de

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

216

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 35 § 1 mom. och 59 § kommunala vallagen
den 6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att
rubriken till 6 kap. skall lyda »Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
talsedel a postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

35 §.

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättning för det
valdistrikt, där han är uppförd i
röstlängden, å valdagen avlämna valsedel
å postanstalt. Vid val som nu
sagts må den, som vårdas eller
tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes
inrättad, å valdagen där avlämna
valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där väljaren
är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före val -

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättning för det
valdistrikt, där han är uppförd i
röstlängden, å valdagen avlämna valsedel
å postanstalt. Vid val som nu
sagts må den, som vårdas eller
tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,
vid vilken postanstalt
finnes inrättad, å valdagen
där avlämna valsedel, ändock att
anstalten är belägen å den ort, där
väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före val -

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom. se 1962: 72 och av 59 § se 1966:94.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

217

(Nuvarande lydelse)
dagen avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård eller tjänstgöring
å sjukvårdsanstalt inom rilcet är förhindrad
att utöva sin rösträtt å valdagen.

(Föreslagen lydelse)
dagen avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård eller tjänstgöring
å sjukvårdsanstalt eller anstalt som
förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen
är förhindrad att utöva sin rösträtt
å valdagen.

Valnämnden åligger--

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för blanketter till
röstkort och för kuvert, som avses
i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda
omslagen skola gäldas vid
val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida
kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å---— uppdragets fullgörande.

59 §.

ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för kuvert, som avses
i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 §
omförmälda omslagen skola gäldas
vid val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och
bestrida kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 § och 26 a §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

218

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 5

Förslag

till

ändrad lydelse av § 60 regeringsformen

(Nuvarande lydelse)

Till bevillningar räknas tull- och
accismedlen, postmedlen, chartaesigillataeavgiften,
husbehovsbrännerimedlen
samt vad varje riksdag
dessutom särskilt såsom bevillning
sig åtager. Ej må några allmänna
avgifter, av vad namn och beskaffenhet
som helst, utan riksdagens
samtycke kunna förhöjas, tullen å
inkommande och utgående spannmål
allena undantagen. Ej heller må
statens inkomster förpaktas eller,
till vinning för kronan eller enskilda
personer och korporationer, några
monopolier fastställas utan genom
lag stiftad av Konung och riksdag
samfällt i den ordning § 87 stadgar.

(Föreslagen lydelse)

60.

Till bevillningar räknas tull- och
accismedlen, chartae-sigillataeavgiften,
husbehovsbrännerimedlen samt
vad varje riksdag dessutom särskilt
såsom bevillning sig åtager. Ej må
några allmänna avgifter, av vad
namn och beskaffenhet som helst,
utan riksdagens samtycke kunna
förhöjas, tullen å inkommande och
utgående spannmål allena undantagen.
Ej heller må statens inkomster
förpaktas eller, till vinning för kronan
eller enskilda personer och korporationer,
några monopolier fastställas
utan genom lag stiftad av
Konung och riksdag samfällt i den
ordning § 87 stadgar.

Omtryckt 1965:815.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

219

Bilaga 6

Förslag

till

1) ändrad lydelse av § 62 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen
§ 62.

riksstaten anslå.

Sedan statsverkets —- — -----

Det tillkommer riksdagens lönedelegation
att, därest icke riksdagen
för visst fall annorlunda beslutar, i
förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,
som skola gälla för statens
arbetstagare eller eljest tillhöra
riksdagens prövning, rådpläga med
statsrådsledamot, som Konungen
därtill förordnat, samt att å riksdagens
vägnar godkänna överenskommelse,
som träffats i sådan fråga.

Det tillkommer riksdagens lönedelegation,
därest icke riksdagen för
visst fall annorlunda beslutar, att i
förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,
som skola gälla för statens
arbetstagare eller eljest tillhöra
riksdagens prövning, rådpläga med
statsrådsledamot, som Konungen
därtill förordnat, samt att å riksdagens
vägnar godkänna avtal i sådan
fråga eller, om sådan fråga undantagits
från avtal, förslag till reglering
av frågan.

Riksdagsordningen
§ 71.

— honom återstått.

--som ledamöter.

mening antecknas.

Riksdagens lönedelegation
Vardera kammaren

Vad i-----

Innan förhandlingsöverenskommelse
träffats eller förhandling eljest
slutförts, må ledamot icke utan
delegationens tillstånd yppa vad vid
sakens behandling i delegationen
förekommit. Ledamot, så ock suppleant,
skall första gången han är
närvarande vid sammanträde med
delegationen avgiva försäkran om
tystnadspliktens iakttagande.

Innan avtal i förhandlingsfråga
träffats eller förhandling eljest slutförts
eller förslag som avses i 62 §
andra stycket regeringsformen framlagts
för delegationen, må ledamot
icke utan delegationens tillstånd
yppa vad vid sakens behandling i
delegationen förekommit. Ledamot,
så ock suppleant, skall första gången
han är närvarande vid sammanträde
med delegationen avgiva försäkran
om tystnadspliktens iakttagande.

1 Omtryckt 1965: 816.

220

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

2) ändrad lydelse av § 42 regeringsformen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 42.

Skulle den-----— regeringen tillträtt.

Uti alla de fall, då enligt denna
och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres av statsrådet, skola dess samtliga
ledamöter, där de icke äga laga
förfall, vara närvarande och rösta.

Uti alla de fall, då enligt denna
och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres av statsrådet, skola dess samtliga
ledamöter, där de icke äga laga
förfall, vara närvarande och rösta.
Skrivelser, propositioner, författningar
och andra expeditioner som
avses i 38 § första punkten skola i
Konungens ställe underskrivas av
statsministern eller den ledamot av
statsrådet, som statsministern förordnar.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

221

Bilaga 7

Förslag

till

1) ändrad lydelse av § 50 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen
§ 50.

— — och kungöra.

Riksdagen skall---- •—■ — —-

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 § riksdagsordningen
omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske efter
samråd med statsministern, eller ock
av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda. Sådant förordnande
gäller till dess vapenvila
inträtt eller Konungen eller krigsdelegationen
dessförinnan beslutar, att
riksdagen skall återtaga sina befogenheter.
Krigsdelegationen beslutar
själv om formerna för sin verksamhet.

Kan till —• ---------

Skulle till —- — --— ---

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 § riksdagsordningen
omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske efter
samråd med statsministern, eller ock
av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda. Krigsdelegationen
kan även, om statsministern
och minst två tredjedelar av talmanskonferensens
ledamöter äro ense
därom, träda i riksdagens ställe, om
riket hotas av omedelbar krigsfara.
Konungen och krigsdelegationen äger
var för sig besluta att riksdagen
skall återtaga sina befogenheter.
Krigsdelegationen beslutar själv om
formerna för sin verksamhet,
skall förestås.

- till riksdagen.

Riksdagsordningen
§ 73.

Riksdagens krigsdelegation----------väljer hälften.

För varje ledamot väljes en supp- Då krigsdelegationen trätt i riksleant
att vid förfall för honom in- dagens ställe äger den, om ledamot
träda. Vid förfall för både ledamot avlider eller får varaktigt förfall, för -

222

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse)
och hans suppleant bestämmes övriga
suppleanters tjänstgöring av
den ordning, i vilken de blivit valda.

(Föreslagen lydelse)
ordna annan ledamot av riksdagen
att ingå i delegationen.

Val av krigsdelegation skall äga
ruin å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller till
dess nytt val av krigsdelegation förrättas,
dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej vidare
skall anses tillhöra delegationen. Förordnar
Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
heliålle utan hinder därav delegationens
ledamöter sina befattningar.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

223

2) ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen och § 68
riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Regeringsformen

Riksdagen skall •—--•— — ■—

Riksdagens ombudsmän väljas för
lid och på sätt riksdagsordningen
stadgar; och bör samtidigt för en
var av dem utses en ställföreträdare
av de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, att i dennes ställe
utöva ämbetet i de fall instruktionen
angiver.

Skulle ombudsman----—

96.

--- — aktörer utstaka.

För ombudsmännen utser riksdagen
erforderligt antal ställföreträdare
av de egenskaper, som för ombudsmännen
angivits.

97.

Riksdagens ombudsmän och deras
ställföreträdare väljas för tid
och på sätt riksdagsordningen stadgar.

blivit vald.

I händelse ombudsman avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
överläge ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller tiar han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
hans befattning ledig, ägc nytt
val av ställföreträdare rum, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då riksdagssession ej

I händelse ombudsman avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertages ämbetet omedelbart
av den ställföreträdare som utsetts
först eller, om två eller flera valts
samtidigt, av den till levnadsåren
äldste. Riksdagen skall därefter så
snart ske kan förrätta nytt val av ombudsman.
Skulle ställföreträdare avsäga
sig det erhållna förtroendet eller
bliver eljest hans befattning ledig,
äge nytt val av ställföreträdare
rum.

224 Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

pågår, riksdagens rätt härutinnan
utövas genom de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Riksdagsordningen

Riksdagens ombudsmän väljas för
tiden från valet till dess sådant val
under fjärde året därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes genom
fyrtioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra vid samma tillfälle,
då ombudsman utses, och på
enahanda sätt välja en ställföreträdare
för honom. Ställföreträdare utses
för tiden till dess nytt val av vederbörande
ombudsman äger rum.

I händelse ombudsman avsäger sig
det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan, för tid
och på sätt ovan stadgas, förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller har han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt
val av ställföreträdare rum för tid
och på sätt ovan är föreskrivet, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då session e j på -

68.

Riksdagens ombudsmän och deras
ställföreträdare väljas var och en för
tiden från valet till dess sådant val
under fjärde året därefter försiggått.

Valen verkställas genom fyrtioåtta
för tillfället nämnda valmän, av vilka
vardera kammaren inom sig utser
tjugufyra. Dessa valmän skola
sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen efter den,
då de blivit utsedda. Vid valet gälle
enahanda bestämmelser som för val
av kamrarnas talmän.

I händelse ombudsman avsäger sig
det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertages ämbetet omedelbart
av den ställföreträdare som utsetts
först eller, om två eller flera valts
samtidigt, av den till levnadsåren
äldste. Riksdagen skall därefter så
snart ske kan, för tid och på sätt
ovan stadgas, förrätta nytt val av
ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna förtroendet
eller bliver eljest hans befattning ledig,
äge nytt val av ställföreträdare
rum för tid och på sätt ovan är
föreskrivet.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

225

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

går, riksdagens rätt härutinnan utövas
genom de av riksdagen välde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.

15—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

226

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 8

Förslag

till

ändring i riksdagsstadgan

(Nuvarande lydelse)

Riksdagens krigsdelegation skall
av talmännen kallas att sammanträda
inom två dagar från den, då den
blivit vald. Vid detta sammanträde
skall delegationen välja ordförande
och en eller flera vice ordförande.
Dessa åligger att förbereda delegationens
verksamhet för den händelse
denna skulle komma att träda i riksdagens
ställe på sätt i 50 § regeringsformen
sägs.

Vad här nedan i 15, 16, 22 och
23 §§ samt 30 § första stycket sägs
skall äga motsvarande tillämpning
på krigsdelegationen under tid, då
denna icke trätt i riksdagens ställe.

(Föreslagen lydelse)

13.

Riksdagens krigsdelegation skall
av talmännen kallas att sammanträda
inom två dagar från den, då den
blivit vald. Vid detta sammanträde
skall delegationen välja ordförande
och en eller flera vice ordförande.
Det åligger detta presidium att hålla
sig underrättat om beredskapsplaneringen
för riksstyrelsen och samråda
därom med vederbörande statsråd.

Riksdagens förvaltningskontor
handhar de uppgifter i övrigt, som
äro förenade med riksdagens krigsberedskap
och krigsdelegation under
tid då delegationen icke trått i riksdagens
ställe. Kontoret skall därvid
samråda med delegationens presidium,
som äger meddela erforderliga
anvisningar.

Denna ändring träder i kraft dagen
efter riksdagens beslut.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

227

Bilaga 9

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen
§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna
ntses genom val för tre år
(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag
stadga. Nyval på grund av förordnande
enligt 108 § gäller endast för
återstoden av löpande treårsperiod.

1 kraft---------

Om riksdagens------

2 :o. Skulle med------

Riksdagen skall vart tredje år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses höra från
detta skall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, lios
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nå -

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna
utses genom val för fyra år
(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag
stadga. Nyval på grund av förordnande
enligt 108 § gäller endast för
återstoden av löpande fyraårsperiod.
Konungen bestämmer.

---därom stadgat.

---grundlagens ordning.

103.

Riksdagen skall vart fjärde år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från
detta skall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, hos
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nå -

228

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)
digt avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.

(Reservationens förslag)
digt avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.

övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1
januari 1973.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val
till riksdagen som skall äga rum i september 1972 och om förlängning av
de vid utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande
uppskov med tillämpningen av regeringsformen.

Riksdagsordningen

§ 1.

1. Svenska folket —• —-------av riksdagen.

Riksdagen består av trehundra- Riksdagen består av trehundrafem femtio

ledamöter. tio ledamöter etter det högre tal som

föranledes av stadgandet i 16 § 3
mom.

Riksdagsmännen kunna----------rikets grundlagar.

2. Skulle med-----------är stadgat.

§ 3.

Riksdagens ledamöter utses genom
val för eu tid av tre år (ordinarie
val), som räknas från början
av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen
(nyval) på grund av förordnande
enligt 108 § regeringsformen gäller
endast för tiden från och med den
dag, då den nyvalda riksdagen sammanträder
första gången, till utgången
av löpande treårsperiod.

§ 16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas
mellan partier. Med parti avses varje

Riksdagens ledamöter utses genom
val för en tid av fyra år (ordinarie
val), som räknas från början
av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen
(nyval) på grund av förordnande
enligt 108 § regeringsformen gäller
endast för tiden från och med den
dag, då den nyvalda riksdagen sammanträder
första gången, till utgången
av löpande fgraårsperiod.

1. I varje valkrets väljes, efter
folkmängden vid början av året näst

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

229

(Utskottets förslag)
politisk sammanslutning eller grupp
av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio
fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i varje valkrets. Antalet
fasta valkretsmandat i varje valkrets
fastställes för tre år i sänder
på grundval av en beräkning av förhållandet
mellan antalet röstberättigade
i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket enligt närmare
föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,
vilka först fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit,
utses i vederbörande valkrets
en riksdagsledamot enligt föreskrifter
som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst
fyra procent av rösterna i hela riket,
är berättigat att deltaga i fördelningen
av mandaten. Parti, som
fått färre röster, äger dock deltaga i
fördelningen av de fasta valkretsmandaten
i valkrets, där partiet fått
minst tolv procent av rösterna.

(Reservationens förslag)
före den fyraårsperiod, för vilken
valen gälla, en riksdagsman för varje
fullt tal, motsvarande en trehundrafemtiondel
av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet i
1 mom. bör utses, icke uppgår till
trehundrafemtio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas
folkmängd mest överskjuter de
tal, som enligt samma mom. äro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, var för sig i
ordning efter överskottens storlek vara
berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Äro överskottstalen
lika för två eller flera valkretsar,
avgöres, där så är nödigt, företrädei
genom lottning.

4. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod
av Konungen.

17.

Valen till riksdagen äro proportionella.
Närmare bestämmelser om val
meddelas i vallagen.

230

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

talet erhålles, så länge parti icke tilldelats
något mandat, genom att partiets
röstetal i valkretsen delas med
l/i och därefter genom att röstetalet
för varje gång delas med det tal som
motsvarar dubbla antalet mandat,
som partiet redan erhållit i valkretsen,
ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas
mellan de partier, som fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket, på
sådant sätt att fördelningen av samtliga
mandat i riksdagen, med undantag
av de fasta valkretsmandat som
tillfallit parti med mindre än fyra
procent av rösterna, blir proportionell
mot de i fördelningen deltagande
partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det sammanlagda
antal mandat i riksdagen som
parti skall ha för att bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln
i 1 mom. på hela riket
som en valkrets. Varje parti tilldelas
så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de
fasta valkretsmandaten erhållit flera
mandat än som motsvarar den proportionella
representationen för partiet
enligt första stycket, bortses vid
fördelningen av utjämningsmandaten
från partiet och de fasta valkretsmandat
det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som
parti erhållit tillföres det första den
valkrets där partiet efter fördelningen
av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga
valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföras ett efter an -

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

231

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

nät den valkrets där partiet för varje
gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln
i 1 mom. på partiets röstetal
i valkretsarna.

§ 18.

Har parti i någon valkrets erhål- (Denna paragraf utgår.)
lit flera mandat än antalet på partiets
valsedlar upptagna namn, som
avse själva valet och ej endast utseende
av efterträdare till avgången
ledamot, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av
17 § 3 mom., till annan valkrets, där
partiet deltager i fördelningen av
fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt
första stycket, skall mandatet vara
obesatt under den tid för vilken valet
gäller.

§ 19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning (Denna paragraf utgår.)
av 17 eller 18 §, avgöres företrädet
genom lottning.

22.

Besvär över val till riksdagen anföras
hos Konungen enligt föreskrifter
i vallagen. Besvären prövas av
regeringsrätten.

Är någon missnöjd med val till
riksdagen, må han däröver hos
Konungen anföra besvär. För sådant
ändamål äger klaganden hos
Konungens befallningshavande äska
behörigt protokollsutdrag, vilket inom
högst tre dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust av talan, sist inom tio
dagar efter valförrättningens slut
med sina till Konungen ställda besvär
inkomma till Konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 §
stadgas, lämnar vederbörande till -

232

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

Nämndens samtliga -----—

I enahanda -----• -----

(Reservationens förslag)
fälle att sig förklara. Sedan den för
förklarings avgivande bestämda tid
tilländalupit, har Konungens befallningshavande
att besvären jämte alla
målet rörande handlingar ofördröjligen
till Konungen insända, för
att i Dess regeringsrätt skyndsamt
föredragas och avgöras.

69.

Riksdagen skall vart fjärde år
inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta
personer, vilken nämnd, i den
ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma, huruvida
högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta
att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan
bevisligen begångna fel och brott,
varom regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta
kall skiljas. Denna nämnd träder
samma dag den blivit vald tillsammans.

— ----vidare föreskrives.

— regeringsrättens ledamöter.

Riksdagens lönedelegation består
av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
utser inom sig. De väljas för tiden
från valet, till dess sådant val under
tredje året därefter försiggått, dock
att ledamot som dessförinnan avgått
ur riksdagen ej vidare skall anses
tillhöra delegationen. Har ledamot
före den tid, för vilken han valts, avgått
ur delegationen, anställes val
för den tid som för honom återstått.

71.

Riksdagens lönedelegation består
av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
utser inom sig. De väljas för tiden
från valet, till dess sådant val under
fjärde året därefter försiggått, dock
att ledamot som dessförinnan avgått
ur riksdagen ej vidare skall anses
tillhöra delegationen. Har ledamot
före den tid, för vilken han valts, avgått
ur delegationen, anställes val
för den tid som för honom återstått.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

233

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Riksdagen utser —--------som ledamöter.

Vad i--- —------mening antecknas.

Innan avtal-----------tystnadspliktens iakttagande.

§ 72.

Riksdagen förordnar-----

För varje —--------

Om framställningar-----

----och förvaltning.

Revisorerna väljas för tiden från
valet, till dess sådant val under f järde
året därefter försiggått. Riksdagen
utser en revisor till ordförande, en
till förste vice ordförande och en till
andre vice ordförande.

- blivit valda.

----särskilt föreskriver.

Övergångsbestämmelser

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den
1 januari 1973. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även dessförinnan
beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter utgången
av år 1972.

Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya
lydelse skall äga rum första gången år 1972.

Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september
1972 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande
valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av
riksdagsordningen i dess nya lydelse.

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången av
år 1972. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan
av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov
med behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder
närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas
av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i
tillämpning i sin nya lydelse.

234

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Bilaga 10

(Utskottets förslag)

Förklarar riksdagen
I annat fall än som avses i första
stycket entledigar Konungen statsministern
eller annan ledamot av
statsrådet, om statsministern begär
det.

Avgår statsministern,-----

(Reservationens förslag)

förklaringen gavs.

I annat fall än som avses i första
stycket entledigar Konungen statsministern
på dennes begäran och
annan ledamot av statsrådet, om han
själv eller statsministern begär det.
----statsminister utnämnes.

Regeringsformen
§ 35.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

235

Bilaga 11

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen
§ 35.

Förklarar riksdagen enligt 107 §
att ledamot av statsrådet icke åtnjuter
riksdagens förtroende, entledigar
Konungen honom, såvida förordnande
om nyval enligt 108 § icke meddelas
inom en vecka efter det förklaringen
gavs.

I annat —----------begär det.

Avår statsministern--—- —- — ----

Förklarar riksdagen enligt 107 §
att ledamot av statsrådet icke åtnjuter
riksdagens förtroende, entledigar
Konungen honom.

statsminister utnämnes.

§ 49.

I kraft av denna grundlag skall
riksdagen sammankomma varje år
den 10 januari, eller, om helgdag då
inträffar, dagen därefter. När nyval
hållits på grund av förordnande enligt
108 §, skall den nyvalda riksdagen
sammanträda inom tre månader
från förordnandet å tid som Konungen
bestämmer.

Om riksdagens -—-------

2:o. Skulle med-------

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna
utses genom val för tre år på
sätt riksdagsordningen och särskild
av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga.

I kraft av denna grundlag skall
riksdagen sammankomma varje år
den 10 januari, eller om helgdag då
inträffar, dagen därefter.

--därom stadgat.

---grundlagsenlig ordning.

236

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Varje riksda;

Å riksdag, som sammanträder efter
nyval, varom i 108 § stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas, än
som erfordras.

Denna regeringsform samt rikets
övriga grundlagar kunna icke ändras
eller upphävas, utan genom Konungens
och två riksdagars beslut.

Då riksdagen
Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i riksdagen minst fem
sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av ledamöterna vid
votering instämt i beslutet.

(Reservationens förslag)
riksdagsordningen bestämmas.

81.

Denna regeringsform samt rikets
övriga grundlagar kunna icke ändras
eller upphävas, utan genom
Konungens och två riksdagars beslut,
eller ock, om därmed förenad
tidsutdräkt är till men för riket, av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras att i riksdagen
minst fem sjättedelar av de röstande
och minst tre fjärdedelar av
ledamöterna vid votering instämt i
beslutet.

ej godkänner.

(Utskottets förslag)

§ 53.

237

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1068

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

§ 107.

Riksdagen äger---------

Yrkande om---- —-----

Konungen förordnar om nytt val
i hela riket till riksdagen (nyval), om
statsministern begär det. Efter nyval
må förordnande om sådant val
ej ånyo meddelas förrän fem månader
förflutit från den nyvalda riksdagens
första sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats,
må riksdagssession avbrytas.
Beslut därom meddelas av Konungen
på statsministerns begäran.

Riksdagens ledamöter
Nytt val i hela riket till riksdagen
(nyval) på grund av förordnande enligt
108 § regeringsformen gäller endast
för tiden från och med den dag,
då den nyvalda riksdagen sammanträder
första gången, till utgången
av den treårsperiod för vilken ordinarie
val senast hållits.

Har förordnande om nyval meddelats
enligt 108 § regeringsformen,
må riksdagssession avbrytas. Beslut
därom meddelas av Konungen på
s tat sm in is t ems begäran.

—- — sig därom.

— riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförklaring
må icke upptagas till prövning
under tiden från det val ägt rum
till dess den genom valet utsedda
riksdagen sammanträder.

108.

(Denna paragraf utgår.)

valet skett.

(Denna paragraf utgår.)

Riksdagsordningen

§ 3.

238

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

(Reservationens förslag)

När nyval har hållits, skall den
nyvalda riksdagen sammanträda inom
tre månader från förordnandet
om valet å tid som Konungen bestämmer.

§ 13.

Ordinarie val till riksdagen för- Val till riksdagen förrättas å tid
rättas å tid i september som före- september som föreskrives i valla
skrives i vallagen. gen.

Nyval på grund av förordnande enligt
108 § regeringsformen förrättas
så snart det kan ske.

§ 30.

Befinner sig

kunna upprepas.

För beslut -— -—- — -------i beslutet.

Förlängning av valperiod medför
ej inskränkning i rätten att förordna
om nyval enligt 108 § regeringsformen.

Riksdags början och avbrytande av

riksdagssession.

Riksdags början.

§ 34.

Konungen låter----- — -— ---11 januari.

1 id riksdag som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skall sådan berättelse,
som nyss sagts, ej överlämnas
och skall proposition angående statsverkets
tillstånd och behov framläggas
blott om riksstaten icke blivit
reglerad.

Då Konungen----------undersåtliga vördnad.

§ 35.

b örordnande om nyval enligt (Denna paragraf utgår.)
108 § regeringsformen tillkännagives,
då session pågår, genom öppet
brev, vilket uppläses i riksdagen av
statsministern eller annan ledamot

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

239

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

au statsrådet som Konungen förordnat
därtill och i annat fall genom
allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdagssession
tillkännagives genom öppet brev på
sätt som förcskrivcs i första stycket.

Efter tillkännagivandet skall sessionen
omedelbart avslutas.

§ 36.

1. Å varje —-------— ---dess ledamotsantal.

2. Finnes fråga----—------ständigt utskott.

3. Riksdagen utser---— — -—----ställe inträda.

4. Ä riksdag, som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skola ej flera utskott
tillsättas, än som erfordras.

5. Om val---enligt 78 §. 4. Om val---enligt 78 §.

6. Statsrådsledamot må — -— —- 5. Statsrådsledamot må —--

kan förekomma. kan förekomma.

§ 58.

När proposition-------

Är inom ------------ —

Riksdagen må till annan session
eller till nästföljande riksdag
uppskjuta behandlingen av ärende
som ej berör riksstaten. Ytterligare
uppskov må beslutas. Ärendet skall
dock avgöras senast under nästföljande
riksdag. Uppskov till nästföljande
riksdag må ej beslutas under
år då ordinarie val till riksdagen förrättas.
Meddelas förordnande om nyval
enligt 108 § regeringsformen,
vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må -—-------

Riksdagen må-------

Av riksdagen

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grund -

--— utskottet uppehållas.

ovillkorligen avgöras.

Riksdagen må till annan session
eller till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av ärende som
ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov
må beslutas. Ärendet skall dock
avgöras senast under nästföljande
riksdag. Uppskov till nästföljande
riksdag må ej beslutas under år då
val till riksdagen förrättas.

—utskotts betänkande.

---extra session.

— i 64 §.

64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grund -

240

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)
lag kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättat val i hela riket till riksdagen
ånyo prövas av den riksdag, som
först sammanträder. Varder förslaget
därvid antaget, bliver det riksdagens
beslut; ägande riksdagen ej
rätt att uti vilande förslag ändring
göra. Ej må beslut över vilande förslag
till annan riksdag, än nu är
nämnt, uppskjutas, utan att Konungen
och riksdagen därom äro ense.

(Reservationens förslag)
lag kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes. Har sådant
förslag antagits men erfordras enligt
81 § regeringsformen beslut av
två riksdagar, skall det vila för att
efter därpå förrättat val i hela riket
till riksdagen ånyo prövas av den
riksdag, som först sammanträder.
Varder förslaget därvid antaget, bliver
det riksdagens beslut; ägande
riksdagen ej rätt att uti vilande förslag
ändring göra. Ej må beslut över
vilande förslag till annan riksdag,
än nu är nämnt, uppskjutas, utan
att Konungen och riksdagen därom
äro ense.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

241

Bilaga 12

;;! ''i

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Regeringsformen
§ 49.

Om riksdagens-------

2 :o. Skulle med —------

1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundra
ledamöter. Ledamöterna utses
genom val för tre år (ordinarie
val) på sätt riksdagsordningen och
särskild av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga. Nyval
på grund av förordnande enligt 108 §
gäller endast för återstoden av löpande
treårsperiod.

--— därom stadgat.

---- grundlagsenlig ordning.

Riksdagsordningen

1. Svenska folket--— — —■ —

Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter.

Riksdagsmännen kunna —- ----

2 :o. Skulle med — ■—- —- •—- •— -—

—---av riksdagen.

Riksdagen består av trehundra ledamöter.

------— rikets grundlagar.

---är stadgat.

§ 2.

Riksdagen skall —---—• •—---det erforderligt.

Riksdagens vårsession---------15 juni.

Har riksdagen —-----------det erfordras.

Konungen äger--—-------det erforderligt.

Riksdagen skall även inkallas till Riksdagen skall även inkallas till
extra session, om minst etthundra- extra session, om minst etthundra
femton ledamöter begära det och an- ledamöter begära det och angiva
giva särskilt skäl för sin framställ- särskilt skäl för sin framställning,
ning. Kallelse skall då utfärdas se- Kallelse skall då utfärdas senast till
nast till tjugonde dagen efter det be- tjugonde dagen efter det begäran
gäran framställdes. framställdes.

Riksdagen är---------—- — utlöpande valperiod.

Om sammankallande---------stadgat därom.

16 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

242

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)

1. Mandaten i — ---- —---

2. Av mandaten äro trehundratio
fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i varje valkrets. Antalet
fasta valkretsmandat i varje valkrets
fastställes för tre år i sänder
på grundval av en beräkning av förhållandet
mellan antalet röstberättigade
i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket enligt närmare
föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,
vilka först fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.

För varje--------

3. Endast parti--------

(Reservationens förslag)

16.

---- beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro tvåhundrasextiofem
fasta valkretsmandat, vilka
fördelas mellan partier på grundval
av valresultatet i varje valkrets.
Antalet fasta valkretsmandat i varje
valkrets fastställes för tre år i sänder
på grundval av en beräkning av förhållandet
mellan antalet röstberättigade
i valkretsen och antalet röstberättigade
i hela riket enligt närmare
föreskrifter i vallagen.

Övriga trettiofem mandat äro utjämningsmandat,
vilka först fördelas
mellan partier på grundval av
valresultatet i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.

- i vallagen.

---av rösterna.

Riksdagen äger — — ------

2. Finnes fråga------

36.

---dess ledamotsantal.

---ständigt utskott.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

243

3. Riksdagen utser----

4. Å riksdag--—---

5. Om val--------

6. Statsrådsledamot må--

Statsrådsledamot, justitieråd -Ej heller--------

-— -—■ — — ställe inträda.

--som erfordras.

— enligt 78 §.

------— hans avgång.

------— 37 §2 mom. sägs.

- kan förekomma.

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 2 avd. Nr 20

16*

WMs tihtifbrmi tékxftMiv i tfb /»M-fenttå mn

Bilaga 13 mbinlni 9llljg —--— -— -----loelu nogfibzjlifl .8

.gji-ibiolio riioa —---------— gfibzilh Å .1

• § 8? Igihio — --------------Ibv rnO .ö

.gnågvn armil — — -—---- —--— årri JoxnEbalzbåiajBjg .0

.zgäz .mom 8 g \8------------- båi9iliizn[ .lomebolzb/hzlnig

(Utskottets fQTfiiwhhiöl ned-----(Reservationens färqlflyj\ j\[

Riksdagsordningen

§ 2.

Riksdagen skall,---------det erforderligt.

Riksdagens vårsession avslutas se- Riksdagens vårsession avslutas senast
den 31 maj. Riksdagen äger nast den 31 maj. Riksdagen äger
dock, om synnerliga skäl föreligga, dock, efter hörande av den i 50 §
efter hörande av den i 50 § omför- omförmälda talmanskonferensen, bemälda
talmanskonferensen, besluta sluta att sessionen skall pågå längst
att sessionen skall pågå längst till till och med den 15 juni, om behandoch
med den 15 juni. lingen av framlagda ärenden bedö mes

kunna avslutas senast denna
dag.

Har riksdagen---------det erfordras.

Konungen äger —------- ---det erforderligt.

Riksdagen skall---------begäran framställdes.

Riksdagen är----------utlöpande valperiod.

Om sammankallande--—------stadgat därom.

-- *91

ÖS lY, .bu» 2 .Unna i, Uo''Aokm\ zmy^ubv.An \\\\ ymm\U\

Kam t tiv Hb nm fsfröftUtöft sb«V mlvt n(k\ rnnffli

24-t

(qd\''6\''q\ y,\"A\<)Å?,Y \ Bilaga 14

riiiljBB m/n3 .in !''.0\\in 71. TJIliu U‘>

-rii/ jo gning^Iqqn nadir/ mo qioaTiq

-An i -laiaiid innj. 01 nan ner! lin ,aan

•io>IIIiv mogna ingbnig 2fil be v v b jog

C Reservationens förslag.)......

-j;z nybgmu i gBri/Iaolrre JJinigm *iot

ngnft i Jlii doof» ;bB8ilifii3d®,f8lllöPorÖg^»<5FlilB daob ;bngiJifbiodj^öi mog

-labnolnd ivhrm jg/iöl moa ,nob m& 14.iobnaInd -iabnu jgiöl moa ,nab mo

tWl -umqqw --lalla flmKpqulouen nöitLu na innqqn lalla jifinqqn jau;

i.qöV(''.''i''o\ ?.si''in<)s\nnvvA''i''A i

nn[)Kg in/nH /in nobaVm v b iabln na

-niv [o gnimr/lqqu nadir/ nio ,no<rnq

-An i labiid innj 01 nab mui JJi; ,aon

•iodlliv mogna •ingbuie gol bnv vn log
, (Utskotfets förs lan} , .. *

-na nabgnni i gnndoafnn Jdfi-naoi iol

JiiBMl-äÖS; t4öådiffffl6r«iåeiBP''9öbP är
aveltelnii lmiJbiwgsirtfl miltnui^ijiikått?

n it laty''å\WiiMl ra kétråJStl i¥l»lW>&tdMbM
deråret näririåstdföwHalöl. Deri sonr
på grund av

JiiÄMsältntatlibÄfflfé®- ,aénmsttfi» är

a vidte lun lfisäbocfgtfbed WöfrmqifJpAått’
adertätv&miåiÅetftmiml itmKtr.ltWbnderåret
n ii r rn éfSf i I 5 ife Väte tV: Ddib ’>/& i i i

domstols förklaring

d K

iå grund av

domstols förklaring

eller efter uppnådd myndighetsålder u eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva '' skalfförbliva omyndig å^^r^iWidlc* ej

fésifått™ ''ivlb{d rnoa no(I P&sWäfek ib noilin ioi! /l moa noCI

i mdigrinllgöi nbföp,. tfäMlW1 g,dlBiqqu nsbgnÉUaö-i

-7Ö i isggiloiöl (,a -iobnirf mo .rmnab -vö i laggilaiöl [a labnid rno ,nnnob
nnd JJb >bob godinrnnn bivijKI .Jgh nnd lli; doob god-inuinn bbiBÖ Jgh
-nalnil niaiin laaöl bngil li&MidW "JlfA la-iöf hBgiiJihodigöi lild

.•uVnRO g. ,-iiVnb

1. För val---JigmUbiöi blida^ana— övriga län. - - ---------- f n; :mnnH

2. Antalet fasta----------------genom lottning.

Vid tillämpningen av första styr- Vid tillämpningen av första stycket
beräknas antalet röstberaftfgacfe1’ ^eVlieraknas antalet röstberättigade

''/ O

på grundval av uppgifterna i stomj< *
tum a Jtill OM a wl atfe ätegdfo^tiii Kn årfet.

MJd b*<«illnilitgchri»n»d stblmmirfebU
b«i4ttlptelöÄf!jie skddik!eiWdboigimd
Hfdm ''np^HåltJ titttw1 ävtJliddetv «of«ia{
ipnötwn dribbs tn f ö«-ogåp hflfi ibvfcnvfoid
ftoooSisr smb adjn^iggpuMntiviäcööl
ttbtld Bf (inkila- i»tg »iiifi <pfi c#b fefttMJ di ppa
»död -teytfÄigih<etlsMidein''f;l<yit förbi KVi
0tiiytf4if^.bbnsl ibo agildämllulglinlg
nodli/ mo .nogaoq niding mvriH

qiå grundval av uppgifterna i stommarna
Hjill tJftaÄtetoärigct&ftiöl iföfi året.

»diet teé^iliniltgehnanSéä så''sbm!‘ilöstIdaf^e
stalfisld ''Ädftorgttfö,
Httiui u p-f albit löddra årtbMdöPSbftåst
tiwdefiinlöW&sCafifoégftéftiÄeiåitialefidierd
tlpoosfev s''iuii nijn^ggfuÄdffiivTäosffid
sbstdnföBkSbriKgliiäiineierbéfteWifiippv
null 0 nbymWg-toJtdäkitcr n skid k förbi mt
öiäyne^irg.bbnBl rbo vgildiifnllrifgbnlg
nadir/ mo ,nogiaq nnbne nn/nH

rivb nnd tln ,g9nni / jo gnine^Iqq^ 5)1 nab nnd tle ,gonni / [o gnina^iqt

g n fö llUoö i V i;i''<i*iy,ft N8 d -w|qlnältbsu jf
11 (m i Mh sj^m i -iö<t 1 tu idf 1 efteéaiwsp.lnlte
längdnn .djitfg i^db rippllagai ålAaobibtV
ttwgilhl<J«tWnildistvilt-tnlobvpiiläå iiqqu
bÄtfi etftiöÄ ijHale rf ik a I e q dfr åir qö i jn ftp n b

-tu:NW igHti!)/iösWAiqgll(;rti]lpi''ä!Wfid föinf

tina hfi iHihil mdi-M ad dl ftr it< Mi»tvt ats1iWii#iQbnÉöj»rdfö>öat<ppt@99lgaUb
ii®yåg
rttMsb ;iftfijöiil 1 isMktefa nyUfcfegttppi

wflhufilenöbmtor Wbndörår^iiiiqlpnå

246

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

(Utskottets förslag)
en ålder av nitton år. Envar sådan
person, om vilken upplysning ej vinnes,
att lian den 10 juni brister i något
av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom
rösiberätligad; dock att i fråga
om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder
av nitton år, anmärlces, att rösträtt
ej tillkommer honom förr än efter
utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter —----

(Reservationens förslag)
en ålder av aderton år. Envar sådan
person, om vilken upplysning ej vinnes,
att han den 10 juni brister i något
av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att i fråga
om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder
av aderton år, anmärlces, att rösträtt
ej tillkommer honom förr än efter
utgången av löpande kalenderår.
----av Konungen.

I särskild---• —------

Den som fyller nitton år det år då
röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i övrigt.
Därvid anmärlces dock att han
blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i---------

b §•

- röstlängden upprättas.

Den som fyller aderton år det år
då röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i övrigt.
Därvid anmärlces dock att han
blir röstberättigad först nästa kalenderår.

- särskild röstlängd.

Kommunala vallagen

8 §.

1 röstlängden skola enligt manfmslängden
för året upptagas alla
mom valdistriktet mantalsskrivna
personer, vilka uppnått eller under
kalenderåret uppnå en ålder av nitton
år, med angivande för var och
en, huruvida han äger eller saknar
rösträtt vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.

I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla
inom valdistriktet mantalsskrivna
personer, vilka uppnått eller under
kalenderåret uppnå en ålder av aderton
år, med angivande för var och
en, huruvida han äger eller saknar
rösträtt vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

247

(Utskottets förslag)
kalenderåret uppnått eller uppnår
en ålder av nitton år, anmärkes, att
rösträtt ej tillkommer honom förr
än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en--- --------— i lä

Närmare föreskrifter-----

(Reservationens förslag)
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av aderton år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår,
lgden.

----av Konungen.

Kommunallagen

6 §•

Om upprättande-------

Rösträtt vid val av fullmäktige
tillkommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått aderton års ålder
och ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger
en röst.

---kommunala vallagen.

Kommunallagen för Stockholm
6 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalendeår uppnått nitton års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande-------

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått aderton års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
---kommunala vallagen.

Lagen om församlingsstyrelse

9 §•

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk- Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom försam- tige tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk med- lingen mantalsskriven svensk med -

KdWstMuUbiTmit^titMfrShåtätoUäftäÄycmtäå\åk\

{iftirsiagift)
lM>Wgaré{BSöJl|uär Itnedklmotud svesiskn
kyvkifn oefti ^o»i v*sena WBundeTB nqqb
föfltgålöUfö ljalehiii-Ehän Ufi{)ii^btrirj5iit
tan ffe^ri^iicr io£h uji; p&iögrrmdnad
domstols förklaring)lärjlfielleafjfHfdjé®

( Rfye>tvdi\(>tiQmsfäx$Scig)
böngapc, -ssAfe äHäim|teni;«fh9fi<tR>$k*
liVrkon! -och (isomå sanöSh undwbHäsito
f öij^gåfinderkaiwjdfipåM i fip j)«iåj tii«4krr
fnniiåS-slåiidföl t/fthn «*j; ujglrgFttMt HK
domstols förklaring är eller .-rött-sfe

uppnådd myndighetsålder skalJnfiöfHiidiippnådd -myndighetsålder srköiféiQör bliva

omyndigi;;å7aujö''! röstberättigad bliva- omyndigo j^ailj^iftöslbiemUfcigad

äger en röst. äger en röst.

Den som —-------annan församling.

nagBUBnummod,________

Om upprättande

kommunala vallagen.

ogitdiknllul ve In/ hi/ JliiiiaöH
rmnurnniod rnoni isvna larnniodllil
,9iBgiodb3m danova naviidaalBtnfirn
ohnoBgoiöliaBn lobnu iaBnaa rnoa
-Ib aié notiobn jlsnqqu iBiabnalnd
alolamob vb bnmg åq ja rioo isb
bb/snqqn löfte lalla ib gniiBbhöl
B/ildiöl linda loblBalorigibnvrn
lags bBgitisiadieöi oj/inY .gibnvrno

.Jaöl no

.riagBllB / ElBmnnrnod----------

ogiJ/liimliijl vb Ibv biv jJsiieöH
nammirnoi rnoni mvno lornniodHii
.oiBgiodbsrn danova naviidaalfilnBrn
9bn9Bg9iölt8Bfi i9bmi iaEnoa rnoa
i9blé ain nobin JlBnqqn irmbnobid
-Bldiöl aloJarnob vb bnmg nq j.9 do o
-gibrwu bbBnqqn labb ioIIo ib gnii
.gibnvrno nvildiöl linda lablBalsrl
• iaöi na logs bBgiltiiiodlaöi ojinY

--------------obrnsl Jihqqu rnO

rnloridoa)8 liil nagBllRnornnio/I

-därnllnfabBia vb Ibv biv UihJaöH
nobfila rnoni irjvrio lornrnodllil ogil
,9iBgiodb9ni danova noviidaalBinnm
9bn9Bg9iöliaBfi i9bnu lanma rnoa
i9bfå aiB noliobn tténqqn iBiobrioInd
-nt/liöl alolamob vb bnmg nq [9 doo
-gibnvm bbBnqqn loilo lolta ib gnii
.gibnvrno Bvibhöl linda loblBalod
.iaöi na i9gfi bfigiilinodlaöi oj/inY
.nogBllfiv Bbinornmod---

t»

-dfinillnlabBJa vb Ibv biv Jläilaöfl
riabnla rnoni mvno laniniodliil ogit
,9iBgiodborn danova naviidaatBinnru
abnoBggiöltaBn labriri jannaa rnoa
lobfå aié noWrn Jlånqqu i/bbnalfid
-nldiö‘1 aloJarnob vb bnmg b q (9 doo
-gibnvm bbBnqqn lalb i9lb ib gnii
.gibnvrno B/iIdiö''1 llsda lobtBabrl
•iaöi no logii bBgiliBi9diaöi 9[ibY
---------..— gbnntlBiqqn rnO

aaloivtaagnilmsaiöl mo nognJ

• 8 «

-därnllulodivd vb Ibv biv JiiiiJaöfl -diämllulodi^d vb Ibv biv Uäilaö/I
-rnBaiöl rnoni iB/n9 i9rnrnodIIii ogil -runaiöl rnoni iBvno lornniodllij sgit
-barn dan9va riovridaalnlmun nogni! -horn danova noviidaalBinnm nognil

K^tts tihitfö/sin ttUs&i ttetMbé l äfeft&Rtfei \m\ <M \ «r\ g/iMS

848

Bilaga 15

Iladhnnl

(Utskottets förslag) (Reservationens förslag)

Riksdagsordningen

t ..........................1®. ...................... JahrmÄ

i 1. Mandaten i------ --iiMgfflHeiqnItjIitBjip/paittiteiQQhöittgåqoid

8 2. Av mandaten— ----------ii Msjn«fl lagij rf pa b n 7 n d gamanoitoM

0 övriga fyrtio -- - — — ^sl^n,,i tfilfMÄfl H & gflff" bd) i n i g J )o;i g F J

För varje — — —---—----- — ----— i vallagen............... iaJiojIeJU

3. EndästiÄIÄt#1»^^ rlft9ist

‘ Bag^aiB fbo gninraioiti/ sieniiBii a n o g b d^I ni b m ms i n3_.

2ei)2;lmBfnnii;}____

^rosterna i. ne a,rri -

........ ...._____pninraioim 9‘ifiimBfi

(i£ra procent av rosterna i liéla n- tre procent av

kgt, är berättigat att delt^gfl.^f.jf^nig

delningen av mandaten. Parti, som delningen av mandMen.{ Pj^rli^^m

Wt läFFttgEttSiWV-igägcrbilwtei /?&^éi&9ingi^&!&ilftfl£ilsfjstfi9> ''iliffi^b $?Maöa *

fördelningen av de fastrao)MkE<tfcs{gri<täDdelhiaag@forkred{ter fastlliii tvÄ®retsitöandaten
i valkrets, där partiet fååldniHaMätCniiiWiflkWtStröfeopatesia fått

nst tolv procent av rösterna;

fö

8 g

. . noitfigslabanöl gnagabeiiifl

. . . . i9f''iigqquggnrndgnB''ig ^io]io''Å^Ul^noiUsiit^no}l

...................... nämebodmo gnagfibarfiH

..........................loioaivgi gnggfibediH

.................... noitagolabagiirf gnggafagdi/I

.............. •ialggiYfifiilini gnggninbioggebajli/I

nollBgiriBgioggninJIiäviöf rloo -iBnoaigq gnogBbgrfifl
..........Bni9iz9iggBibnmg yb gnimlanBig jictaG

........ nggBiaiölggBlbnmg liii gnintliiagBlbjlö''5!

................T8 in noiiiaoqoiq i nggBiaiötgBJ

.................................... nfidfifemoH

.................................... obmriBViBVi

•ignoiiBY''i9ggfI

8g . . .	.............•ioqioniiqbiJYmi gjogBlg/iöl	rno	BgB-ll	i	a
10	............... obriBgibaling gbårgiBia	«	«	«	(2
10 .........	................. abnEnbioiölalBYvn	«	«	«	(8
80	............. IfiinBgiomBboI gnagcbadri	«	«	«	(t
80 ......	............... gebinig gri9noigg9g''iBY	«	«	«	tö
to	..................... m9blBgttB7iaöa	«	«	«	(0
to ...........	................. ngTiäqginoooiqBT/i	«	«	«	(T

250

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

Innehåll

Ärendet ...................................................... 1

Propositionernas huvudsakliga innehåll .......................... 1

Motionernas huvudsakliga innehåll .............................. 3

Utskottsinitiativens huvudsakliga innehåll ........................ 6

Utskottet ...................................................... 7

Den gemensamma valdagen och den kommunala demokratin...... 9

Enkammarriksdagens närmare utformning och arbetssätt ........ 14

Valsystemet.................................................. 20

Parlamentarismens inskrivande i grundlagarna .................. 27

Speciella frågor

Följdändringar till parlamentarismens inskrivande i grundlagarna 31

Rösträtts-, valbarhets- och behörighetsvillkoren ................ 35

Postmedlens karaktär av bevillning .......................... 36

Interimsregering genom statsrådet............................ 38

Riksdagens lönedelegation .................................. 39

Konstitutionsutskottets granskningsuppgifter .................. 40

Riksdagens ombudsmän .................................... 41

Riksdagens revisorer........................................ 42

Riksdagens krigsdelegation .................................. 43

Riksdagsordningens initiativregler ............................ 47

Riksdagens personal- och förvaltningsorganisation.............. 48

Detalj granskning av grundlagstexterna........................ 50

Följ dlagstiftning till grundlagsförslagen ...................... 53

Lagförslagen i proposition nr 87.............................. 54

Hemställan .................................................. 55

Närvarande .................................................. 58

Reservationer

1) i	fråga	om förslagets huvudprinciper.............	........... 58
2) »	»	» statsråds entledigande ...............	........... 61
3) »	»	» nyvalsförordnande .................	........... 61
4) »	»	» riksdagens ledamotsantal .............	........... 63
5) »	»	» vårsessionens slutdag ...............	........... 63
6) »	»	» rösträttsåldern .....................	........... 64
7) »	»	» fyraprocentspärren .................	........... 64

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1968

251

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden .............................. 66

Bilaga 2

Till utskottets hemställan I a) ................................ 86

Bilaga 3

Till utskottets hemställan Ib) .............. 153

Bilaga 4

Till utskottets hemställan II .................................. 210

Bilaga 5

Till utskottets hemställan III .................................. 218

Bilaga 6

Till utskottets hemställan IV .................................. 219

Bilaga 7

Till utskottets hemställan V .................................. 221

Bilaga 8

Till utskottets hemställan VI .................................. 226

Bilaga 9

Till reservationen 1) 227

Bilaga 10

Till reservationen 2) 234

Bilaga 11

Till reservationen 3) 235

Bilaga 12

Till reservationen 4) 241

Bilaga 13

Till reservationen 5) 244

Bilaga 14

Till reservationen 6) 245

Bilaga 15

Till reservationen 7) 249