Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10 (Betänkande 1914:Ku10 - b Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10.

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juli 1914 kl. 9 e m.

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av dels väckt motion
angående skrivelse till Konungen i fråga om utarbetande
av förslag till sådan ändring av lagen om val till riksdagen,
att deras rösträtt tryggas, som utan eget förvållande
ej blivit upptagna i röstlängden, dels uppkommen
fråga om åtgärder till skydd för rösträtten i
sådana fall, där röstlängd förkommit.

Närvarande: herrar Edén, Clason, Bellinder, Mannheimer, von Geijer, Kjellén, Stadener,
Olof Olsson, von Mentzer, Skarstedt, Hallberg, Jansson i Djursätra,
Persson från Malmö, Räf, Waldén, Leander, Beckman, Kropp, Janson i
Bråten och Jönsson i Slätåker.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hän- i) ncrrSkgrvisad
motion, nr 50, har herr Skarstedt hemställt, »att riksdagen ville s c * mo ,n"''
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
utarbeta bestämmelse i vallagen till tryggande av deras rösträtt, som utan
eget förvållande ej blivit upptagna i röstlängden».

Rörande de skäl, motionären åberopat till stöd för sin hemställan,
hänvisas till motionen.

Såsom motionären påpekar, skall röstlängd för val till andra kammaren
upprättas före den 25 juni varje år, och skall densamma efter
mantalslängden för året upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet,
vilkas ålder vid årets början ej understiger tjugufyra år. Bestyret med
röstlängdens upprättande åligger på landet den tjänsteman, som verk -

Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10.

ställer debitering av utskylderna till kronan, d. v. s. häradsskrivaren,
och i stad magistraten eller, där särskilda tjänstemän äro för nämnda
debitering förordnade, dessa under magistratens inseende. Sedan längden
senast den 25 juni avlämnats på landet till ordföranden i valnämnden
och i stad till magistraten, skall längden under tiden från och med den
3 till och med den 9 juli vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under
behörig tillsyn framlagd för granskning, och skall tid och ställe för
framläggandet på i lagen angivet sätt kungöras. Det åligger valnämndens
ordförande eller magistraten att ofördröjligen till envar i röstlängden
upptagen person, som däri ej antecknats såsom röstberättigad, härom
med allmänna posten sända underrättelse med angivande av den eller
de omständigheter, på grund varav han från rösträtt uteslutits, dock att
det ej är nödigt att sända underrättelse till dem, vilka åtnjuta fattigunderstöd
eller sakna stadigt hemvist. Anmärkning mot röstlängden
skall framställas senast den 15 juli, varefter prövning av gjorda anmärkningar
äger mm den 25 i samma månad. Den vederbörligen
rättade röstlängden länder därefter till ovillkorlig efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som efter nämnda tid hålles, intill dess ny röstlängd på
enahanda sätt kommit till stånd, vadan det ej är medgivet att vid valtillfället
framställa och styrka anmärkning emot längden.

Såsom av förestående redogörelse framgår, har lagstiftaren sökt i
olika avseenden uppställa garantier för att en röstberättigad person ei

skall genom felaktighet i röstlängden berövas sin rösträtt, i det att å

ena sidan längden upprättas under ämbetsansvar, nämligen av den
tjänsteman, som ombesörjer uppläggandet av den till grund för röstlängden
liggande mantalslängden, samt å andra sidan blivit i lag fastslagen
en tid av sju dagar, under vilken längden skall vara lätt tillgänglig
för allmänhetens granskning. Till yttermera säkerhet är det
föreskrivet, att i stort sett envar i röstlängden upptagen person, som
därstädes angives såsom icke röstberättigad, skall om detta förhållande
erhålla personlig underrättelse med allmänna posten. Däremot har av
självklara skäl denna garanti ej kunnat beredas dem, som av en eller
annan anledning ej fått sina namn upptagna i röstlängden.

Det är för fall av sistberörda art, d. v. s. för skyddande av sådana

personers rösträtt, som saknas i röstlängden, ehuru de bort vara däri
upptagna, som motionären önskar nya garantier utöver de redan befintliga.
Utskottet vill icke förneka det behjärtansvärda i detta syfte,
då det måste anses i och för sig högeligen angeläget att i möjligaste
mån förekomma, att en röstberättigad person utan eget förvållande berövas
sin rösträtt. Emellertid finner utskottet den av motionären ifråga -

Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10.

satta utvägen, enligt vilken valnämnden skulle vid ansvarspåföljd åläggas
att jämföra röstlängden med mantalslängd en, föga ägnad att verka i
åsyftad riktning, i synnerhet som i de flesta fall, då personer icke, såsom
sig bort, upptagits i röstlängden, orsaken därtill torde vara att söka i
felaktighet vid mantalslängdens uppläggande och ej i förbiseende vid
överförandet av namn från man t al slängd en till röstlängden. A andra
sidan skulle det av motionären föreslagna förfarandet medföra åtskilliga
praktiska svårigheter och stor omgång för valnämnderna. Slutligen bör
det framhållas, att, såsom ovan påpekats, redan nu röstlängden upprättas
under ämbetsansvar, vadan ett felaktigt förfarande därvid är att anse
såsom tjänsteförseelse.

Över huvud taget lärer någon ytterligare garanti för rösträtten i
förevarande fall ej stå att vinna, med mindre den hos oss numera
gällande grundsatsen om den vederbörligen rättade röstlängdens ovillkorliga
vitsord uppoffras. Motionären pekar ock på denna utväg såsom
en möjlighet. Nämnda princip är emellertid enligt utskottets mening
av den grundläggande betydelse och det praktiska värde, såväl ur synpunkten
av valets snabba förrättande som med hänsyn till önskvärdheten
av att i största möjliga utsträckning undanröja anledningar till valets
överklagande, att utskottet icke kan förorda dess brytande. På grund
av dessa skäl har utskottet ej kunnat tillstyrka bifall till motionen.

Vid behandlingen av ovanberörda ärende har inom utskottet uppmärksamheten
fästs därpå, att under det innevarande år förrättade valet
till andra kammaren en hel kommuns valmän gått miste om utövningen
av sin rösträtt på den grund, att den för kommunen gällande röstlängden
genom olyckshändelse förkommit. Som tillika till utskottets kännedom
kommit, att ärendet dragits under Kungl. Maj:ts prövning, har utskottet
begärt och från kung], justitiedepartementet erhållit hithörande handlingar,
av vilka utskottet inhämtat följande: I en den 22 mars 1914 avlåten underdånig
skrivelse har kyrkoherden i Blacksta och Vadsbro församlingar
Gustaf Edvard Langborg förmält, att vid en den 9 februari 1914 inträffad
eldsvåda den i vederbörlig ordning för Blacksta sockens valdistrikt senast
upprättade röstlängden uppbrunnit. Enligt vad ordföranden i valnämnden
uppgivit, hade denne vänt sig till såväl häradsskrivaren i orten
som Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län med begäran

II) Skydd för
rösträtten i
sådana fall,
där röstlängd
förkommit.

Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10.

om upprättandet av ny röstlängd, men hade hans i detta avseende gjorda
framställningar blivit avslagna. Vid sådant förhållande och då valdistriktet
sålunda saknade röstlängd, ehuru val av ledamöter i riksdagens
andra kammare utsatts att äga rum den 5 april 1914, hade sökanden
ansett sig böra underställa saken Kungl. Maj:ts prövning och åtgärd,
därvid sökanden ville framhålla att det icke borde vara omöjligt för
häradsskrivaren att med ledning av vederbörande mantalslängd och
andra tillgängliga uppgifter före valet upprätta ny röstlängd för socknen
sådan som den uppbrunna, mot vilken ingen anmärkning förekommit.
Genom beslut den 28 mars 1914 fann Kungl. Maj:t emellertid, då fråga
av förevarande art icke borde komma under Kungl. Maj:ts prövning i
annan ordning än som funnes bestämd för anställande av klagan över
blivande val, framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare
åtgärd.

Av vad i nu omhandlade ärende förefallit synes framgå, att i fall,
då röstlängd förkommit, inom valdistriktet röstberättigade personer
definitivt betagas utövningen av den rösträtt dem lagligen tillkommer.
Att detta är ett allvarligt missförhållande, som, såvitt möjligt är, bör
undanröjas, synes utskottet uppenbart. Det är här icke nog med att rösträttens
förlust sålunda kan drabba ett avsevärt antal valmän, och att
den drabbar envar av dem utan hans eget förvållande, det har i detta
fall icke ens — såsom exempelvis då enskild valman går miste om sin
rösträtt på den grund, att han icke upptagits i röstlängden — varit
möjligt för de från rösträtten uteslutna att genom något sitt åtgörande
förebygga förlusten.

Givetvis kan skydd i förevarande fall vinnas endast på det sättet,
att anstalt träffas för förkommen röstlängds ersättande med annan sådan.
För detta syftes ernående synas två olika utvägar erbjuda sig, nämligen dels
den, att varje röstlängd städse upprättas i två exemplar, antingen i
tvenne huvudskrifter eller i en huvudskrift och eu vidimerad avskrift,
varav vid behov den ena kan träda i stället för den andra, och dels den
utvägen, att i varje särskilt fall, då en röstlängd förkommit, en ny längd
upplägges, givetvis med utgångspunkt från de förhållanden, som voro
för den förra längden gällande. Av dessa utvägar kan den förstnämnda
ur vissa synpunkter synas säkrast leda till målet, därvid för vinnande
av önskvärd trygghet tydligen måste förutsättas, att de båda exemplaren
förvaras på skilda ställen. Å andra sidan medför den kostnader, som i betraktande
av de dock säkerligen ganska sällsynta fall, då dubbletten för sitt
här förutsatta ändamål skulle komma till användning, kunna synas onödigt
stora. Den senare utvägen däremot medför uppenbarligen, att särskilda an -

Konstitutionsutskottets betänkande Nr 10.

stalter måste vidtagas, om den gamla röstlängden skall kunna på ett tillförlitligt
sätt rekonstrueras. En beaktansvärd omständighet är ock den, att, då
röstlängden föreligger färdig först i juli månad och valet regelmässigt
förrättas i september, tiden för den nya längdens upprättande, när det
gäller ordinarie val, merendels måste bliva ganska kort. Vilken utväg
än väljes lära de erforderliga lagbestämmelserna bliva tämligen vidlyftiga,
och har utskottet fördenskull ansett lämpligt, att frågan i hela dess
vidd hänskjuta till utredning av Kungl. Maj:t.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att herr Skarstedts ifrågavarande motion ej
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,
huruvida icke sådana ändringar kunna vidtagas i gällande
bestämmelser, att rösträttens utövning möjliggöres
i fall, då röstlängd för val till andra kammaren förkommit,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

Stockholm den 10 juli 1914.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 5 samt. 7 käft. (Nr 9—10.)

Konstitutionsutskottets betänkande År 10.

Reservationer:

dels av herrar Olof Olsson, Skarstedt, Persson från Malmö, Waldén
och Kropp, som anfört:

))Då rösträttens tryggande åt en var, som är berättigad till rösträtt,
är det. väsentliga, som ej får äventyras av formella ting, och då
endast en skillnad till kvantiteten kan föreligga emellan fallet Blacksta,
dar en hel kommuns rösträtt förkommit, och de fall, där enskildas rösträtt
råkat ut för enahanda missöde, ha vi ansett, att utskottets hemställan
under mom. a) bort ha följande lydelse:

att riksdagen målte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
icke sådana ändringar kunna vidtagas i gällande bestämmelser,
att rösträttens utövning möjliggöres i fall
da röstberättigad utan eget förvållande ej blivit i röstlängden
upptagen, samt för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen kan föranleda;

och dels av herrar Clason, Bellinder och von Geijer emot viss del
av motiveringen till utskottets under b) gjorda hemställan.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.