Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändringar avseende införande av en ordning med ersättare för riksdagsledamöterna m. m. (Betänkande 1974:KU1 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 1 är 1974

KU1974

Nr 1

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på ett vilande förslag
till grundlagsändringar avseende införande av en ordning med ersättare
för riksdagsledamöterna m. m.

Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställningstagande
anmäla ett vid 1972 års riksdag som vilande antaget förslag till
ändring i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget har fogats
som bilaga till detta betänkande. Det avser främst ändringar som
sammanhänger med införande av en ordning med ersättare för riksdagsledamöterna.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande 1972:30 och
propositionen 1972:66.

Stockholm den 29 januari 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Sten Andersson i Stockholm
(s), Ahlmark (fp), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s),
Gustafsson i Barkarby (s), Jonnergård (c), Hemelius (m), Nordin (c) och
Berndtson (vpk).

Särskilt yttrande

av herr Ahlmark (fp):

Riksdagens behandling av de vilande grundlagsförslagen inskränker sig
till antagande eller förkastande av dem. Ändringar och kompletteringar är
inte möjliga att göra.

Däremot säger grundlagarna ingenting om det sätt på vilket konstitutionsutskottet
skall behandla vilande grundlagsförslag. Skall man enbart
anmäla förslaget för kammaren eller skall man också uttala sig i
sakfrågan? 64 § riksdagsordningen ger utrymme för olika praxis. Både
1969 och 1971 behandlade utskottet motioner med anledning av vilande
förslag (KU 1969:2 resp. 1971:6). Därmed gjorde man indirekt en
sakbehandling av de vilande förslagen. Praxis har således skiftat.

Utskottens betänkanden avser bl. a. att ge vägledning åt riksdagsledamöterna
och allmänheten inför debatter i kammaren. Av dem kan
man avläsa partiernas ställningstaganden och argument i sakfrågorna. Jag

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 1

KU 1974:1

kan inte förstå varför riksdagsledamöterna och massmedia just i
grundlagsfrågor inför den andra behandlingen skall stå utan sådan
information genom att konstitutionsutskottet inte vill sakbehandla
motioner om vilande författningsändringar. Jag vill här hänvisa till Björn
Molins och mitt särskilda yttrande i konstitutionsutskottets betänkande
1971:6.

Utskottet borde alltså ha genomfört en sakgranskning (och föreslagit
ett tillstyrkande) av det vilande grundlagsförslag som detta betänkande
gäller. Majoriteten har tyvärr avvisat ett sådant förfarande, trots att det är
helt förenligt med gällande riksdagsordning. Däremot gläder det mig att,
om den nya författningen antas, behandlingen av vilande grundlagsförslag
i framtiden kommer att ske i den ordning som borde vara naturlig redan
nu.

KU 1974:1

Bilaga

1) Förslag till

ändring i regeringsformen och riksdagsordningen

Regeringsformen1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

1 :o Riksdagen representerar 1 :o Riksdagen representerar

svenska folket. Riksdagen består svenska folket. Riksdagen består

av trehundrafemtio ledamöter. Le- av trehundrafemtio ledamöter. Ledamöterna
utses genom val för tre damöterna utses genom val för tre

år (ordinarie val) på sätt riksdags- år (ordinarie val) på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konung- ordningen och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt stif- en och riksdagen gemensamt stiftad
lag stadga. Nyval på grund av tad lag stadga. Nyval på grund av

förordnande enligt 108 § gäller förordnande enligt 108 § gäller

endast för återstoden av löpande endast för återstoden av löpande

treårsperiod. treårsperiod. För ledamöterna fin nas

ersättare. Närmare bestämmelser
om ersättarna meddelas i riksdagsordningen.

1 kraft av denna grundlag skall riksdagen sammankomma varje år den
10 januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. När nyval hållits
på grund av förordnande enligt 108 §, skall den nyvalda riksdagen
sammanträda inom tre månader från förordnandet å tid som Konungen
bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens inkallande under tid, då
riksdagssession ej pågår, stadgas i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93 och 94 §§
finnes därom stadgat.

Riksdagsordningen2

§ 1

1. Svenska folket representeras av riksdagen.

Riksdagen består av trehundra- Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. femtio ledamöter. För ledamöter na

skola finnas ersättare.
Riksdagsmännen kunna i utövningen av sin befattning icke bindas av
andra föreskrifter än rikets grundlagar.

1 Omtryckt 1971:271.

2 Omtryckt 1971:272.

1 * Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 1

KU 1974:1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

§ 3

Riksdagens ledamöter utses genom
val för en tid av tre år
(ordinarie val), som räknas från
början av året efter det då valet
skett.

Riksdagens ledamöter samt ersättare
för dem utses genom val
för en tid av tre år (ordinarie val),
som räknas från början av året
efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen (nyval) på grund av förordnande
enligt 108 § regeringsformen gäller endast för tiden från och med den
dag, då den nyvalda riksdagen sammanträder första gången, till utgången
av löpande treårsperiod.

§ 4

Ej må någon riksdagsman förmenas att sin riksdagsmannabefattning
utöva; dock gäller under krigstid undantag härutinnan för militärpersoner,
då de av Konungen i rikets tjänst beordras.

Att riksdagsledamots befattning
i vissa fall utövas av ersättare
framgår av 28 §.

§ 16

2. Av mandaten äro trehundratio fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta
valkretsmandat i varje valkrets fastställes för tre år i sänder på grundval av
en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen
och antalet röstberättigade i hela riket enligt närmare föreskrifter i
vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat, vilka först fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti
erhållit, utses i vederbörande valkrets
en riksdagsledamot enligt
föreskrifter som meddelas i vallagen.

För varje mandat, som parti
erhållit, utses en riksdagsledamot
och ersättare för honom enligt
föreskrifter som meddelas i vallagen.

§ 18

Har parti i någon valkrets erhållit
flera mandat än antalet på
partiets valsedlar upptagna namn,
som avse själva valet och ej endast
utseende av efterträdare till avgången
ledamot, flyttas överskju -

Har parti i någon valkrets erhållit
flera mandat än antalet på
partiets valsedlar upptagna namn,
flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av
17 § 3 morn., till annan valkrets,

KU 1974:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tande mandat, med motsvarande där partiet deltager i fördelningen

tillämpning av 17 § 3 morn., till av fasta valkretsmandat,

annan valkrets, där partiet deltager
i fördelningen av fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara
obesatt under den tid för vilken valet gäller.

§ 20

För en var, som blivit utsedd
till ledamot av riksdagen, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas,
fullmakt ofördröjligen utfärdas i
två exemplar, av vilka det ena
överlämnas åt den valde och det
andra insändes till det departement,
till vilket justitieärendena
höra.

För en var, som blivit utsedd
till ledamot av riksdagen eller till
ersättare, skall, på sätt i vallagen
närmare stadgas, bevis därom
ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra
insändes till det departement, till
vilket justitieärendena höra.

§ 21

Vill ledamot av riksdagen befattningen
sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej
pågår, hos Konungens befallningshavande.

Vill ledamot av riksdagen eller
ersättare avsäga sig uppdraget,
äger han göra det vid valtillfället
eller sedermera, under tid då session
ej pågår, hos den myndighet,
som enligt vallagen fastställer utgången
av val till riksdagen.

§ 22

Besvär över val till riksdagen
föreskrifter i vallagen.

Skall på grund av utgången av
besvär över val till riksdagen valet
göras om i en eller flera valkretsar,
gälla likväl de fullmakter som utfärdats
för riksdagens ledamöter
till dess nya ledamöter blivit utsedda.

anföras hos regeringsrätten enligt

Skall på grund av utgången av
besvär över val till riksdagen valet
göras om i en eller flera valkretsar,
gälla likväl de bevis som utfärdats
för riksdagens ledamöter och för
deras ersättare till dess nya ledamöter
och ersättare blivit utsedda.

KU 1974:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ledamot av riksdagen äger av
statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning.
Närmare bestämmelser
härom meddelas i en av
Konungen och riksdagen samfällt
beslutad stadga.

Ledamot av riksdagen och ersättare
äger av statsmedel åtnjuta
arvode och reseersättning. Närmare
bestämmelser härom meddelas i
en av Konungen och riksdagen
samfällt beslutad stadga.

§ 26

Endast den som är myndig och
upptagen i röstlängd såsom röstberättigad
kan vara ledamot av
riksdagen.

Endast den som är myndig och
upptagen i röstlängd såsom röstberättigad
kan vara ledamot av
riksdagen eller ersättare.

Riksdagsledamot äger erhålla ledighet
från sin befattning enligt
bestämmelser som riksdagen meddelar
med stöd av 78 §.

§ 28

1. Medan session pågår göres
hos Konungen av riksdagens talman
anmälan om de ledigheter
inom riksdagen, vilka skola under
samma eller före nästa riksdag
fyllas, varefter Konungen anbefaller
Dess befallningshavande föranstalta,
att riksdagsmän utses i de
avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots
avgång uppstår under tid, då
session ej pågår, åligger Konungens
befallningshavande att så förfara,
som i 1 mom. är sagt.

1. I särskild av Konungen och
riksdagen samfällt stiftad lag bestämmes
när riksdagsledamots befattning
skall utövas av ersättare
samt hur det skall förfaras när ersättare
skall kallas in till tjänstgöring.

2. För ersättare som utövar
befattning som riksdagsledamot
gäller vad som är stadgat i fråga
om ledamot.

3 Förutvarande 27 § upphävd genom 1969:22.

KU 1974:1

Nuvarande lydelse

Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant
hinder, som godkännes av riksdagen;
dock att härigenom ingen
ändring sker i vad ovan är sagt om
rätt att vid valtillfälle riksdagsmannauppdrag
sig avsäga.

1. Innan riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för
det departement, till vilket justitieärendena
höra, eller den
Konungen i hans ställe förordnar,
i närvaro av tre bland de av
riksdagen valde fullmäktige i riksbanken
och tre bland fullmäktige i
riksgäldskontoret granskning av de
till departementet inkomna, för
riksdagens ledamöter utfärdade
fullmakter. Denna granskning,
som har till föremål att undersöka,
huruvida fullmakterna blivit i
föreskriven form utfärdade, skall
vara fulländad sist å dagen före
riksdagens början. Inkommer fullmakt
efter riksdagens början, skall
sådan granskning, som nyss är
sagd, genast verkställas.

2. Riksdagen tillkommer dock
sedan att pröva behörigheten till
riksdagsmannakallets utövande, ej
mindre för sådana dess medlem -

Föreslagen lydelse

Riksdagsledamot eller ersättare
må ej, medan session pågår, avsäga
sig sitt uppdrag, utan att han visar
sådant hinder, som godkännes av
riksdagen; dock att härigenom
ingen ändring sker i vad ovan är
sagt om rätt att vid valtillfälle
avsäga sig uppdrag som riksdagsledamot
eller ersättare.

Avgår ledamot eller ersättare
under tid då session pågår, skall
talmannen göra anmälan härom
till den myndighet som fastställer
utgången av val till riksdagen
enligt föreskrifter som meddelas i
vallagen.

1. Innan riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för
det departement, till vilket justitieärendena
höra, eller den
Konungen i hans ställe förordnar,
i närvaro av tre bland de av
riksdagen valde fullmäktige i riksbanken
och tre bland fullmäktige i
riksgäldskontoret granskning av de
till departementet inkomna, för
riksdagens ledamöter och ersättare
utfärdade bevis. Denna granskning,
som har till föremål att
undersöka, huruvida bevisen blivit
i föreskriven form utfärdade, skall
vara fulländad sist å dagen före
riksdagens början. Inkommer bevis
efter riksdagens början, skall
sådan granskning, som nyss är
sagd, genast verkställas.

2. Riksdagen tillkommer dock
sedan att pröva behörigheten till
riksdagsmannakallets utövande, ej
mindre för sådana dess medlem -

KU 1974:1

Nuvarande lydelse
mar, vilkas fullmakter ej blivit
godkända, än även för dem, emot
vilka eljest, till följd av denna
grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om vars riksdagsmannarätt
fråga är hos riksdagen
väckt, bibehåller emellertid sin
befattning såsom ledamot, intill
dess han blivit därtill obehörig
förklarad.

Föreslagen lydelse
mar och ersättare, vilkas bevis ej
blivit godkända, än även för dem,
emot vilka eljest, till följd av
denna grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om vars behörighet
fråga är hos riksdagen väckt, bibehåller
emellertid sin befattning
såsom ledamot eller ersättare, intill
dess han blivit därtill obehörig
förklarad.

§ 44

Talmannen eller ledamot av
statsrådet må ej deltaga i utskott
såsom ledamot eller suppleant.

Ingen äger närvara i utskott, när ärende om granskning av hans egna
åtgärder i utövning av tjänst eller uppdrag förekommer till överläggning
eller beslut.

§ 49

Den i 54 § regeringsformen omförmälda
utrikesnämnden skall bestå
av talmannen samt nio andra
ledamöter, som riksdagen utser
inom sig. Talmannen tillhör nämnden
till dess nytt val av talman
äger rum. Övriga ledamöter väljas
av varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande för tiden till
dess nytt sådant val förrättas. För
talmannen är vice talman suppleant
i nämnden. För övriga ledamöter
skall väljas nio suppleanter.
Valet sker i samma ordning som är
föreskriven för utseende av ledamöterna.
Ledamot, som avgår ur
riksdagen innan den tid, för vilken
han blivit vald till riksdagsman
tilländalupit, eller som utnämnes
till statsråd, skall ej vidare anses

tillhöra nämnden.

Inträffar ledighet i nämnden, träde suppleant såsom ledamot i den
avgångnes ställe. Har ledamot förfall, skall suppleant kallas att i den
frånvarandes ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande den ordning, som

KU 1974:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid inträde skall iakttagas mellan suppleanterna, galle enahanda bestämmelser
som i fråga om suppleants inträde i utskott. Suppleant, som ej
kallas att tjänstgöra vid sammanträde med nämnden, skall ändock
beredas tillfälle att därvid närvara.

Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och
leder nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro
föres ordet av statsministern eller, om han ej är närvarande, av ministern
för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilde
sakkunnige må av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden
förordnar Konungen.

Skulle minst fyra av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

För ändamål som avses i 50 § andra stycket regeringsformen må
talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman sammankalla
nämnden. Nämnden skall också sammanträda för detta ändamål, om två
av dess ledamöter begära det. Förhandlingarna ledas i detta fall av
talmannen, av vice talman eller om ingen av dem är tillstädes, av den
äldste bland de nävarande ledamöterna. Som nämndens beslut gäller den
mening om vilken de flesta bland de närvarande ledamöterna förena sig
eller, om rösterna äro lika delade, den mening, som ordföranden biträder.

Ledamot av nämnden, så ock suppleant, skall första gången han är
närvarande vid sammanträde med nämnden avgiva försäkran om
iakttagande av den i 54 § regeringsformen stadgade tystnadsplikten.

§ 53

Ej må riksdagen i Konungens närvaro över något ämne rådpläga eller
besluta; ej heller må riksföreståndare övervara riksdagens överläggningar
eller beslut.

Ledamot av statsrådet, som ej Ledamot av statsrådet äger till tillhör

riksdagen, äger tillträde till träde till riksdagens sammanträriksdagens
sammanträden, med den, med rättighet att deltaga i

rättighet att deltaga i överlägg- överläggningarna,

ningarna men ej i besluten.

I mål, som personligen rörer någon ledamot av riksdagen, må han väl
överläggningarna, men ej beslutet, övervara.

§ 73

Riksdagens krigsdelegation be- Riksdagens krigsdelegation be står

av femtio ledamöter, vilka står av femtio ledamöter, vilka
riksdagen väljer inom sig. riksdagen väljer inom sig. Talman nen

för ordet i delegationen.

Då krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe äger den, om ledamot
avlider eller får varaktigt förfall, förordna annan ledamot av riksdagen att
ingå i delegationen.

KU 1974:1

Nuvarande lydelse
Val av krigsdelegation skall äga
rum å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller
till dess nytt val av krigsdelegation
förrättas, dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej
vidare skall anses tillhöra delegationen.

Föreslagen lydelse
Val av krigsdelegation skall äga
rum å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller
till dess nytt val av krigsdelegation
förrättas, dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej
vidare skall anses tillhöra delegationen.
Talmannen utövar ordförandeskapet
till dess nytt val av
talman äger rum.