Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion angående det kommunala partistödet (Betänkande 1974:KU10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 10 år 1974

KU 1974:10

Nr 10

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion angående
det kommunala partistödet.

Motionen

I motionen 1974:356 av herr Strindberg m. fl. (m) hemställs: ”att
riksdagen antager följande

Förslag till

Lag om ändring i lag om kommunalt partistöd:

Härigenom förordnas som följer.

Kommun får lämna ekonomiskt bidrag till varje sådant parti som
tillhör politisk riksorganisation och som under den tid beslut om bidrag
avser är representerat i kommunens fullmäktige. Beslutet skall innehålla
att bidrag utgår till varje sådant parti och att en fjärdedel av utgående
anslag skall fördelas lika mellan partierna och återstoden fördelas mellan
dessa i förhållande till deras antal platser i fullmäktige under nämnda tid.

Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning på landstingskommun
och landsting.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.”

Under hänvisning till att det statliga partistödet sedan 1972 har en
utformning som bl. a. innebär att grundstöd utgår till varje i riksdagen
företrätt parti anser motionärerna att en motsvarande konstruktion bör
införas också för kommunalt partistöd. Vidare bör endast parti som
tillhör politisk riksorganisation få partistöd.

Gällande ordning m. m.

I lagen (1969:596) om kommunalt partistöd stadgas följande:

Kommun får lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti, som under
den tid beslut om bidrag avser är representerat i kommunens fullmäktige.
Beslutet skall innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti med samma
belopp för varje plats som partiet under nämnda tid har i fullmäktige.

Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning på landstingskommun
och landsting.

Om lagens bakgrund och tidigare ändringsförslag skall här antecknas
följande.

Beslut om införande av ett statligt partistöd fattades år 1965. Det
innebar att statsbidrag skulle utgå till politiskt parti som är representerat
i riksdagen och bedriver en fortlöpande opinionsbildande verksamhet

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 10

KU 1974:10

bland sina medlemmar och bland allmänheten.

1968 års riksdag hemställde hos Kungl. Majit (KU 1968:33, rskr 345)
om utredning av frågan om rätt för kommun att bevilja anslag till
politiskt parti för kommunal informationsverksamhet.

Vid 1969 års riksdag framlades propositionen 1969:126 med förslag
till lag om kommunalt partistöd med den lydelse som återgetts ovan. 1
anslutning till propositionen väcktes ett flertal motioner med olika
yrkanden, bl. a. om en konstruktion med grundbidrag.

I sitt utlåtande godtog utskottet (KU 1969:36) i huvudsak det
framlagda förslaget. Beträffande fördelningen av partistödet anfördes, att
starka skäl talade för att stödet borde utgå som ett för alla partier lika
stort grundbidrag. Det uttalades att åtskilliga av partiernas kostnader för
informationsverksamhet är oberoende av partiernas storlek. Enligt
utskottets mening var en konstruktion med grundbidrag bättre än
propositionens förslag ägnad att åstadkomma en aktiv informationsverksamhet
och därmed vidareutveckling av den kommunala demokratin.
Grundbidragen borde lämpligen utgöra en fjärdedel av det totala
bidragsbeloppet. Utskottet hemställde om bifall till ett i enlighet med
utskottets berörda ställningstaganden ändrat lagförslag.

I en reservation av tio ledamöter (s) yrkades helt bifall till propositionen
och avslag på de i ärendet väckta motionerna. I motiveringen
anfördes bl. a. följande:

Då det gäller den närmare utformningen av regler om kommunalt
partistöd är det angeläget att fasthålla utgångspunkten, att syftet är att
öka medborgarnas möjligheter till information, inte att gagna partierna i
och för sig. Det är också naturligt att inte utan starka skäl, som direkt
anknyter till de kommunala förhållandena, göra avvikelser från vad som
gäller i fråga om det statliga partistödet.

Utskottet finner också att en fördelning av bidragen i direkt
proportion till antalet mandat är bestämt att föredraga från den angivna
utgångspunkten. De förslag om att en viss del av anslagen skall fördelas
lika mellan partierna som grundbelopp, vilka framförts i övriga motioner,
bör sålunda avvisas. Utskottet vill särskilt erinra om att det som skäl mot
en sådan konstruktion av det statliga partistödet anfördes, att den skulle
gynna partisplittring. Denna synpunkt är giltig även i detta sammanhang.

Riksdagen biföll reservationen.

Vid 1971 års riksdag yrkades i motionerna 1971:541 (fp) och
1971:549 (m) införande i lagen om kommunalt partistöd av regler om
grundbidrag. Utskottet framhöll i sitt betänkande (KU 1971:28) bl. a. att
samma huvudprinciper borde gälla för det kommunala partistödet som
det statliga. Frågan om reglerna för det kommunala partistödet borde
därför enligt utskottet upptas till övervägande gemensamt med fördelningsreglerna
för det statliga partistödet. Med hänsyn härtill hemställde
utskottet i anledning av motionerna om en översyn av lagen om
kommunalt partistöd i enlighet med vad utskottet anfört.

Sju ledamöter (3 c, 2 fp, 2 m) ansåg i en reservation, att riksdagen
borde anhålla hos Kungl. Majit om förslag till 1972 års riksdag om
ändrade regler för kommunalt partistöd i syfte att införa grundbidrag.

KU 1974:10

Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 197 1:96).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 tillkallades 1971 års
partistödsutredning (Ju 1971:4) med uppdrag att göra en översyn av
reglerna om statligt och kommunalt partistöd. Utredningen hade parlamentarisk
sammansättning med representation av samtliga fem i riksdagen
företrädda partier. I augusti 1972 framlade utredningen ett enhälligt
betänkande (SOU 1972:62) med förslag rörande offentligt stöd till de
politiska partierna. Förslaget innehöll i huvudsak följande:

1. Det statliga partistödet — som i stort sett varit oförändrat sedan
det infördes fr. o. m. år 1966 — uppjusteras från 70 000 kr. per
riksdagsmandat och kalenderår till 85 000 kr., vilket innebär en årlig
uppräkning med 5,25 miljoner kr.

2. Som ett komplement till nuvarande kanslistöd införs ett grundstöd
å 1,5 miljoner kr. per kalenderår till varje riksdagsparti som uppnått
minst fyra % av rösterna i hela landet vid senaste val. Härigenom ökar det
statliga stödet till partierna med 7,5 miljoner kr. per år. Kanslistödet i
övrigt kvarstår oförändrat, dvs. utgår med ett årligt belopp av 3 500
respektive 5 250 kr. per riksdagsmandat beroende på om vederbörande
partigrupp är representerad eller inte i regeringen.

3. Till parti som ej blivit företrätt i riksdagen utgår statligt partistöd
med så många mandatbidrag (å 85 000 kr.) som partiet fått tiondels
procentenheter röster över 2,5 % av väljarkåren i hela landet vid senaste
val (avtrappat partistöd).

4. Parti som representerats i riksdagen enligt tolvprocentregeln och
som vid senaste val inte nått upp till fyra % av rösterna i hela landet
erhåller statligt partistöd enligt punkterna 1 och 3 ovan, dock högst
sammanlagt 14 mandatbidrag. I kanslistöd erhåller ett sådant parti dels
bidrag per erövrade mandat i riksdagen, dels lika många fjortondelar av
ett grundstöd som partiet har antal riksdagsmandat.

5. För successiv anpassning av den statliga bidragsgivningen till
valutslagen föreslås utjämning i tiden av det statliga parti- och kanslistödet
med följande konstruktion. Första året efter val beräknas partistöd
utifrån en sjättedel gånger antalet mandat i senaste val plus fem
sjättedelar gånger antalet mandat i näst senaste val. Andra året efter val
beräknas partistöd utifrån hälften gånger antalet mandat i senaste val plus
hälften gånger antalet mandat i näst senaste val. Sista året av valperioden
slutligen beräknas partistöd utifrån fem sjättedelar gånger antalet mandat
i senaste val plus en sjättedel gånger antalet mandat i näst senaste val.
Som mandat betraktas även mandatbidrag enligt 3 och 4. Om nyval ägt
rum räknas som ”senaste val” medeltalet av senaste ordinarie val och
därefter förekommande nyval och som ”näst senaste val” medeltalet av
näst senaste ordinarie val och därefter förekommande nyval.

Om ett riksdagsparti, med minst fyra % av väljarna bakom sig, vid
ordinarie val eller nyval inte får tillräckligt antal röster i hela landet för
att passera sistnämnda gräns, garanteras partiet grundstöd lägst med 75 %
(dvs. 1 125 000 kr.) första året efter valet, med 50 % (dvs. 750 000 kr.)
andra året efter valet och med 25 % (dvs. 375 000 kr.) tredje året efter
valet (avtrappat grundstöd).

KU 1974:10

6. I konsekvens med ställningstagandena rörande det statliga partistödet
blir det primär- och landstingskommunala partistödets konstruktion
oförändrad.

7. De statliga bidragen erlägges med hela sina belopp under februari
månad varje år efter beslut av partibidragsnämnden. Bl. a. av administrativa
skäl utbetalas bidragen direkt till partiernas riksorganisationer, om inte
vederbörande parti särskilt beslutar att kanslistödet (inkl. grundstödet)
skall utgå till riksdagsgruppen. Motsvarande utbetalningsregler bör
tillämpas i fråga om det kommunala partistödet.

8. Nyval och eventuell regeringsombildning påverkar det statliga partioch
kanslistödet (inkl. grundstödet) först fr. o. m. året efter förändringen.
Parti, som saknat riksdagsrepresentation eller endast varit
företrätt i riksdagen med enstaka mandat men som genom nyvalet blir
representerat i riksdagen på grundval av minst fyra % av rösterna i hela
landet, får dock grundstöd motsvarande den del av året som återstår från
det att den nyvalda riksdagen haft sitt första sammanträde, dock högst
1,5 miljoner kr.

9. Särskilda tillämpningsregler — vars innehåll framgår av kapitel 6,
avsnitt 6.8 och 6.9 - föreslås vid valsamverkan mellan flera partier, vid
sammanslagningar och uppdelningar av partier samt för det fall att någon
vald representant för ett parti lämnar detta under löpande valperiod.

10. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1972. Detta innebär bl. a.
att ett halvt grundstöd och hälften av den föreslagna höjningen av det
statliga partistödet skall utgå till riksdagspartierna under andra halvåret
1972. Reglerna om utjämning i tiden av grundstödet och det statliga
partistödet föreslås dock träda i kraft först fr. o. m. 1973 års val.

11. De nya reglerna skall gälla inte blott under nu löpande valperiod
utan även under valperioden 1974-1976, oberoende av utgången i 1973
års val.

12. Det statliga partistödet som infördes att gälla fr. o. m. 1966 har i
praktiken varit oförändrat sedan dess. Utredningen uttalar önskemålet att
en omprövning av utgående belopp inom det statliga parti- och
kanslistödet sker med kortare intervaller, varvid relationerna mellan
beloppen förutsättes oförändrade.

13. Frågan om pressens betydelse för den politiska opinionsbildningen
har i enlighet med direktiven diskuterats inom utredningen. Sedan
proposition beträffande presstöd lagts och behandlats av riksdagen
liksom ny pressutredning aviserats har utredningen förutsatt att pressfrågan
löses i dessa sammanhang.

Utredningens förslag innebar en sammanlagd ökning av den statliga
bidragsgivningen till partierna med 12,75 miljoner kr. per kalenderår.
Stödet från staten skulle därmed uppgå till ett årligt belopp av ca 39
miljoner kr. Tillsammans med det kommunala partistödet på 40 miljoner
kr. skulle den totala bidragsgivningen till partierna från staten och
kommunerna ligga i storleksordningen 80 miljoner kr. per kalenderår,
vartill kommer stödet till de politiska ungdoms- och studentförbunden

KU 1974:10

samt bidragen till valsedelskostnaderna.

På grundval av utredningens förslag framlades genom propositionen
1972:126 ett förslag till lag om statligt stöd till politiska partier.
Propositionen tillstyrktes enhälligt av konstitutionsutskottet (KU
1972:55) och bifölls av riksdagen (rskr 1972:295).

Här skall också antecknas att det under allmänna motionstiden vid
1972 års riksdag väcktes flera motioner — 1972:169 (fp), 1972:390 (m)
och 1972:797 (fp, c, m) — som avsåg både det statliga och det
kommunala partistödet. I fråga om det kommunala partistödet begärdes i
samtliga motioner bl. a. övergång till ett system med grundbidrag. I sitt
enhälliga betänkande över motionerna m. m. (KU 1972:27) återgav
utskottet en presskommuniké från presstödsutredningen med huvudprinciperna
i utredningens förslag. Utskottet antecknade att de angivna
principerna i det väsentliga tillgodosåg motionärernas synpunkter. 1
avvaktan på behandlingen av den väntade propositionen på grundval av
utredningens förslag borde motionerna enligt utskottet inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Riksdagen förklarade i enlighet med utskottets
hemställan motionerna besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet

Enligt gällande lag (1969:596) om kommunalt partistöd får kommun
och landstingskommun lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti som
är representerat i kommunens fullmäktige resp. i landstinget. Bidrag skall
utgå i förhållande till antalet platser partiet har i representationen. I
motionen begärs nu en ändrad konstruktion av det kommunala partistödet.
Bidrag skall enligt motionen kunna utgå endast till politiskt parti
som tillhör politisk riksorganisation. Vidare skall en fjärdedel av utgående
anslag fördelas lika mellan partierna och återstoden i förhållande till
antalet platser som partiet har i representationen.

I 1971 års partistödsutredning (Ju 1971:4) enades de fem i riksdagen
representerade partierna 1972 om utformningen av samhällets stöd till de
politiska partierna. Överenskommelsen, som avsåg tiden fr. o. m. den 1
juli 1972 till och med utgången av valperioden 1974—1976, innebar bl. a.
betydande ökningar av den statliga bidragsgivningen till partierna. Vid
sidan av det egentliga partistödet infördes ett särskilt statligt kanslistöd,
som till större delen skulle utgå i form av grundstöd med 1,5 miljoner kr.
per kalenderår till varje riksdagsparti som uppnått minst fyra procent av
rösterna i hela landet vid senaste val. 1 överenskommelsen ingick att det
primär- och landstingskommunala partistödets konstruktion skulle vara
oförändrad. Förslag i enlighet med överenskommelsen framlades i
proposition till höstriksdagen 1972 och godtogs då enhälligt.

Med hänsyn till 1972 års beslut om partistödets utformning och
beslutets bakgrund avstyrker utskottet den i motionen föreslagna
ändrade konstruktionen för det kommunala partistödet.

KU 1974:10

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:356.

Stockholm den 19 februari 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö* (m), Mossberg (s), Sten Andersson i Stockholm*
(s), Ahlmark (fp), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m),
Gustafsson i Barkarby (s), Jonnergård (c), Johansson i Malmö (s),
Nordin* (c) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOT AB 747083S Stockholm 1974