Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om officiell flaggning på dag för riksdags- och kommunalval (Betänkande 1973:KU10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 10 år 1973

KU 1973:10

Nr 10

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om officiell
flaggning på dag för riksdags- och kommunalval.

Motionen

I motionen 1973:371 av herr Hjorth m. fl. (s) hemställs: ”att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär sådan ändring av Kungörelse angående
allmänna flaggdagar och annan officiell flaggning att dagen för riksdagsoch
kommunalval blir allmän flaggdag”.

I motiveringen uttalar motionärerna att valdagen enligt deras mening
utgör en sådan symbol för vår frihet och vårt oberoende att den bör ingå
i de allmänna flaggdagarna.

Gällande ordning m. m.

I 79 § 1 mom. regeringsformen föreskrivs att ingen förändring av
rikets vapen eller flagga får göras utan riksdagens samtycke. Närmare
bestämmelser om flaggan har getts i lagen (1906:55) angående rikets
flagga. Flagglagen innehåller vissa regler om förande av tretungad flagga
utan och med visst tecken samt om förande av tvärskuren flagga med
visst tecken därpå. Härutöver innehåller flagglagen inte några bestämmelser
om användningen av den svenska flaggan.

Sedan år 1939 är i almanackan vissa dagar angivna som allmänna
flaggdagar. Till antalet är de numera tretton, av vilka två f. n.
sammanfaller. Dag för riksdags- och kommunalval anges inte som
flaggdag.

Förteckningen i almanackan över flaggdagar har tillkommit på enskilt
initiativ, nämligen av bestyrelsen för svenska flaggans dag. Den har blott
karaktären av en rekommendation. För krigsmakten finns emellertid
tjänsteföreskrifter om flaggning på vissa i kommandoväg bestämda
flaggdagar. Enligt dessa tjänsteföreskrifter skall på allmänna flaggdagar på
samtliga flaggstänger, utom på stång där örlogsflagga föres varje dag,
hissas tvärskuren flagga. Nu gällande föreskrifter är intagna i tjänstereglemente
för krigsmakten av den 17 juni 1960. Ehuru föreskrift därom
saknas, brukar flaggning på allmän flaggdag äga rum också på statliga
byggnader i övrigt liksom på kommunala byggnader. Även enskilda
flaggar i stor utsträckning dessa dagar. I inte obetydlig omfattning flaggar
bl. a. kommuner också på dag för riksdags- och kommunalval.

Med hänsyn till innehållet i motionen må noteras att i de övriga
nordiska länderna finns föreskrifter om flaggdagar. Till de norska
flaggdagama hör dagen för stortingsval.

1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 10

KU 1973:10

Utredningsförslag om rikets vapen och flagga m. m.

1949 års riksdag anhöll (rskr 1949:248) med anledning av en i frågan
väckt motion, att Kungl. Maj:t måtte ombesörja en enhetlig ordning för
rikets allmänna flaggdagar.

Frågor angående allmänna flaggdagar togs även upp i två vid 1961 års
riksdag väckta motioner (1:6, 11:10), som behandlades av allmänna
beredningsutskottet (ABU 1961:1). Syftet med motionerna var dels att
få till stånd en enhetlig ordning för beslutanderätten i fråga om
flaggdagarna och en översyn av dem (1:6) och dels att dagar för
andrakammarval och kommunalval (1:6) samt Förenta Nationernas dag
(11:10) skulle upptagas bland de allmänna flaggdagarna. Allmänna
beredningsutskottet ansåg sig inte böra taga ståndpunkt till spörsmålet,
vilka dagar som bör vara allmänna flaggdagar. Däremot fann utskottet
önskvärt med en fast ordning för bestämmandet av sådana dagar och ansåg
prövningen av dessa frågor böra få ankomma på Kungl. Maj:t. Riksdagen
gav i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 mars 1961 (rskr 1961:94) till
känna vad utskottet anfört i sitt utlåtande över motionerna.

Enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 december 1961 tillkallades
den 2 februari 1962 hovrättspresidenten Mauritz Wijnbladh att som
sakkunnig verkställa utredning angående rikets vapen och flagga. Den
sakkunnige avgav den 16 maj 1966 betänkandet Rikets vapen och flagga
(SOU 1966:62). Betänkandet innehåller bl. a. förslag till ny lag om rikets
flagga. Härtill ansluter sig förslag till kungörelse angående allmänna
flaggdagar och annan officiell flaggning. Enligt detta senare förslag blir
den officiella flaggningen i landet föremål för reglering. Huvudbestämmelsen
är att å svenska staten här i riket tillhöriga eller av svenska staten
disponerade byggnader, inrymmande statliga myndigheter och institutioner,
så ock vid svenska beskickningar och lönade konsulat skall på
allmänna flaggdagar sådan svensk flagga vara hissad, som av myndigheten
eller institutionen må begagnas. Enligt förslaget skall bl. a. dag, då val i
hela riket till riksdagens andra kammare förrättas, vara allmän flaggdag.
Däremot ansåg sig utredningsmannen inte kunna förorda, att dag för
kommunala val skulle upptagas som allmän flaggdag.

Betänkandet har remissbehandlats. Någon åtgärd därutöver har ännu
inte företagits av Kungl. Majd.

I skrivelse 1973:3 anges att de inledningsvis angivna riksdagsskrivelserna
1949:248 och 1961:94 är föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet

I motionen aktualiseras frågan om officiell flaggning på dag för
riksdags- och kommunalval.

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom
motionärerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på
dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan
flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala

KU 1973:10

beslut därom.

Frågan om att ombesörja en enhetlig ordning för den officiella
flaggningen i landet har aktualiserats i skilda sammanhang tidigare, bl. a.
genom riksdagsskrivelser 1949 och 1961. I ett utredningsförslag, som
ännu inte prövats av Kungl. Maj:t, har också lämnats förslag till en sådan
ordning. Enligt förslaget, som avlämnades före beslutet om enkammarreformen
och den gemensamma valdagen för riksdags- och kommunalval,
skall bl. a. dag för val till riksdagens andra kammare vara allmän flaggdag.

Med hänsyn till det anförda kan det enligt utskottets mening antas att
den i motionen upptagna frågan kommer att uppmärksammas hos Kungl.
Maj:t utan att något särskilt riksdagsinitiativ skall behöva tagas.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1973:371 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 27 februari 1973

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra (c),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Svensson i Eskilstuna
(s), Bergqvist (s), Werner i Malmö (m), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö*
(c), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m), Molin (fp), Wictorsson (s) och
Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 73 3424 S Stockholm 1973