Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om proportionella val inom kommunala organ (Betänkande 1971:KU44 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 44 år 1971

KU 1971:44

Nr 44

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om proportionella
val inom kommunala organ.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1971:545 av herrar Olsson i
Sundsvall och Stridsman (båda c).

Hemställan avser att ”riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att
utredningen om den kommunala demokratin får i uppdrag att utreda
frågan om utvidgning av rätten att begära proportionella val att gälla
samtliga val som företas av landsting och kommunfullmäktige samt val
som företas av styrelser och nämnder, utsedda av landsting och kommunfullmäktige”.

Motionen behandlar frågan om proportionell fördelning mellan partierna
vid val till samtliga organ som utses av kommuner och landsting.
Särskilt nämnes val av heltidsengagerade förtroendemän, av ordförande
och vice ordförande i nämnder och styrelser samt av arbetsutskott inom
dessa. Vidare nämnes val av valnämnd och valdeputerade, av nämndemän
vid domstolar samt slutligen val av ledamöter i lokal taxeringsnämnd.

Gällande bestämmelser

För flertalet av de val, som förrättas av de kommunala församlingarna,
gäller enligt bestämmelser i de olika kommunallagarna — vilka på denna
punkt är likalydande — att de skall vara proportionella, om det begäres av
minst så många väljande, som motsvarar det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat
med 1. Om det förfarande som i sådant fall skall iakttas stadgas i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m. m.

Bestämmelser i ämnet återfinns i 22 § kommunallagen (1953:753),
32 § landstingslagen (1954:319) och 25 § lagen om församlingsstyrelse
(1961:436). De är tillämpliga på val av kommunstyrelse, förvaltningsutskott
och kyrkoråd samt av nämnder för handhavande av särskilda
förvaltnings- och verkställighetsbestyr (s. k. fakultativa nämnder). Vidare
gäller de i fråga om val av revisorer och revisorssuppleanter, av särskilda
beredande organ med minst två ledamöter, av församlingsdelegerade och,
i Stockholm, suppleanter för dessa. Motsvarande föreskrifter finns också
för val av åtskilliga nämnder för specialreglerad förvaltning, t. ex. byggnadsnämnd,
socialnämnd och barnavårdsnämnd.

Den särskilda kommunallagen (1957:50) för Stockholm innehåller i
23 § en bestämmelse, som något avviker från de övriga kommunallagar -

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 44

KU 1971:44

nas vad gäller det proportionella valsättets närmare tillämplighet. Sålunda
omfattas varken borgarrådsberedningen eller de fakultativa nämnderna av
stadgandet.

Ordförande och vice ordförande i kommunstyrelse utses enligt 34 §
kommunallagen av kommunfullmäktige bland ledamöterna i kommunstyrelsen.
Bestämmelsen gäller enligt föreskrifter i respektive lagar för val
av ordförande och vice ordförande i bl. a. skolstyrelse, socialnämnd,
barnavårdsnämnd, nykterhetsnämnd, hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd
och brandstyrelse. Däremot bestämmer kommunen själv hur ordförande
och vice ordförande i s. k. fakultativa nämnder skall utses. Vanligen sker
val av samtliga ordförande och vice ordförande vid ett sammanträde med
kommunfullmäktige under hösten före en ny mandatperiods början.

Med stöd av 43 § kommunallagen kan kommunfullmäktige antaga
reglemente för kommunstyrelsen. I sådant reglemente må bestämmas att
styrelsen äger delegera beslutanderätt i vissa närmare angivna ärenden till
bl. a. särskild avdelning. Om kommunfullmäktige så beslutar, må även de
fakultativa nämnderna på motsvarande sätt delegera beslutanderätt (45 §
andra stycket kommunallagen). Dessa bestämmelser utgör den formella
grunden för arbetsutskott inom styrelser och nämnder.

Enligt 33 § lagen om val till riksdagen skall för vaije kommun finnas
en valnämnd av fem inom kommunen boende personer. Ordförande och
suppleant för honom förordnas av länsstyrelsen medan de fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter väljes av kommunfullmäktige. Om
kommunen är indelad i valdistrikt, utser valnämnden för vai]e valdistrikt
minst fyra personer att som nämndens deputerade vara valförrättare i
distriktet. Valnämnden förordnar en av de deputerade att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.

Beträffande nämndemän vid domstolar gäller att de enligt föreskrift i 4
kap. 5 § rättegångsbalken utses genom val, som förrättas av kommunens
fullmäktige. Hör till domsaga mer än en kommun, fördelar rätten antalet
nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd.
Vaije kommun skall dock utse minst en nämndeman. Valen sker — i
avsaknad av föreskrift om annat — med enkel röstövervikt, dvs. enligt
majoritetsvalmetod. Då nämndemän skall väljas, skall rätten göra anmälan
därom till den som har att föranstalta om valet. Nämndeman väljes
för sex år men äger avgå efter två år. Valperioderna för nämndemän är
inte enhetliga inom en valkrets.

I lokal taxeringsnämnd förordnas enligt föreskrift i 6 § taxeringsförordningen
ordförande av länsstyrelsen medan val av ledamöter verkställes
av fullmäktige i vederbörande kommun. Antalet valda ledamöter i
taxeringsnämnd skall utgöra minst tre och högst åtta. För envar av de
valda ledamöterna skall utses en suppleant. Enligt bestämmelser i 13 §
taxeringsförordningen kan till ledamot och suppleant endast utses svensk
medborgare. Vidare stadgas att till ledamöter och suppleanter bör utses
redliga och allmänt aktade personer, som kan antagas besitta nödig insikt

KU 1971:44

och erfarenhet. Vid valet skall tillses att om möjligt personer tillhörande
olika inom nämndens verksamhetsområde förekommande skattskyldiga
kommer att tillhöra nämnden samt att såvitt möjligt kännedom om
distriktets olika delar kommer att finnas inom nämnden.

Tidigare behandling

Av de i motionen särskilt nämnda exemplen på val som för närvarande
ej sker proportionellt har riksdagen under senare år med anledning av
motionsyrkanden behandlat val av kommunala förtroendemän samt
nämndemän i domstolar.

Frågan om kommunal- och landstingsrådens kommunalrättsliga ställning
över huvud samt om tillsättande av dem behandlades av utskottet i
utlåtandena 1968:30 och 1969:35.

I sitt utlåtande 1968:30 redogjorde utskottet för gällande ordning,
pågående utredningsarbete och frågans tidigare behandling. Därefter
anförde utskottet:

Av den föregående redogörelsen har framgått, att riksdagen under
senare tid i skilda sammanhang tagit ställning till frågor rörande heltidsengagerade
kommunala förtroendemän. Det har vidare nämnts att länsdemokratiutredningen
skall verkställa en förutsättningslös utredning av
frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser med särskilt
beaktande av de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i kommuner
där mer än en sådan utses. Utskottet vill även erinra om att
riksdagen i samband med årets beslut om partiell författningsreform
föreslagit, att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för
de stora politiska partierna och de kommunala förbunden för att
kartlägga arbetsuppgifterna och dra upp riktlinjerna för en samlad
översyn av den kommunala demokratin. De frågor som sammanhänger
med det ökande heltidsengagemanget av förtroendemän kan inte förbigås
i detta sammanhang.

På grund av nämnda förhållanden kan utskottet inte tillstyrka någon
riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner.

Utskottet hemställde att riksdagen måtte avslå motionerna. Tre ledamöter
(m) reserverade sig. Riksdagen avslog motionerna.

I sitt utlåtande 1969:35 hänvisade utskottet till föregående års utlåtande
och hemställde om avslag på motionerna. Tre ledamöter (m) reserverade
sig. Riksdagen följde utskottet.

Frågan om proportionella val av nämndemän i domstolar har behandlats
av utskottet i utlåtandena 1969:34 och 1970:16. Utskottet anförde i
sitt utlåtande 1969:34 följande:

Syftet med förevarande motioner är att proportionell valmetod skall
tillämpas vid de kommunala församlingarnas val av nämndemän till
domstolarna. Frågan om lämplig valmetod vid nämndemansval prövades i
samband med rättegångsbalkens tillkomst. Tanken på införande av
proportionellt val avvisades då. Orsaken härtill synes främst ha varit att
denna metod förhindrar en successiv förnyelse av nämnderna, eftersom
den förutsätter att samtliga nämndemän väljs samtidigt genom en
valförrättning. Den successiva förnyelsen ansågs värdefull, eftersom den

KU 1971:44

förhindrar täta växlingar i nämndens sammansättning och medför större
kontinuitet i dess arbete.

Den valmetod som nu tillämpas har enligt utskottets mening inte vållat
väsentliga olägenheter. Som framhålles i ett par av motionerna fördelas
nämndemannaplatserna, oaktat regler därom saknas, i allmänhet med
ledning av partiernas styrkeförhållanden. Man bör också — som kommunförbundet
anfört i ett yttrande över motionerna — beakta att en
nämndemans politiska åsikt inte har så stor betydelse, eftersom det inte
ingår i uppgiften att göra politiska bedömningar. Det synes viktigare att
personer, som har de erforderliga kvalifikationerna för uppdraget, utses
till nämndemän än att platserna fördelas rättvist mellan partierna.
Möjligheterna att rekrytera lämpliga nämndemän torde vara större vid en
successiv förnyelse än om alla nämndemän skall utses på en gång.
Utskottet kan sålunda inte finna bärande skäl för en övergång till
proportionella val av nämndemän och hemställer därför, att riksdagen
avslår motionerna.

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

I sitt utlåtande 1970:16 hänvisade utskottet till föregående års utlåtande
och hemställde om avslag på motionerna. Riksdagen biföll utskottets
hemställan.

Riksdagen har även behandlat frågan om tillämpning av reglerna om
proportionellt val på kommunala bolag med anledning av motioner 1969
och 1970 (KU 1969:40 och 1970:28). Riksdagen avslog motionerna båda
åren, 1970 med motiveringen att frågan skulle bli föremål för behandling
av den då nyligen tillsatta utredningen om den kommunala demokratin.

Pågående utredning

Utredningen om den kommunala demokratin fick 1970 i uppdrag att
från länsdemokratiutredningen överta frågan om minoritetsrepresentation
i kommunernas styrelser och därmed sammanhängande frågor samt
att överväga de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i kommuner
där mer än en sådan utses. Länsdemokratiutredningen hade erhållit
dessa uppdrag genom tilläggsdirektiv den 27 maj 1966. Bakgrunden
härtill var att riksdagen begärt detta i enlighet med en hemställan därom
av konstitutionsutskottet (KU 1966:20) med anledning av ett motionspar.
I direktiven för utredningen (Riksdagsberättelsen år 1971 s. 415)
uttalas i denna del, att spörsmålet om minoritetsrepresentation i kommunernas
styrelse och därmed sammanhängande frågor är av sådan betydelse
för utformningen av andra åtgärder för stärkande av den kommunala
demokratin att den bör behandlas med förtur eller i vart fall parallellt
med övriga frågor.

KU 1971:44

Utskottet

Frågan i vilken utsträckning valsystemet skall vara proportionellt vid
val som förrättas av landsting och kommunfullmäktige är närmast en
fråga om rätt till minoritetsrepresentation. Detta spörsmål har vid
tillkallandet av utredningen om den kommunala demokratin bedömts
som så betydelsefullt att det enligt utredningsdirektiven bör behandlas
med förtur eller i vart fall parallellt med övriga frågor.

Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen om den kommunala
demokratin att redovisa ett omfattande sakmaterial om kommunal
parlamentarism innan utredningen tar ställning i frågan. Detta material
kan tjäna som underlag för vidare diskussion om olika kommunala
styrelseformer. Motionärernas önskemål bör i väsentliga delar anses
vara tillgodosedda härmed. 1 detta läge anser utskottet det inte vara påkallat
med något initiativ från riksdagens sida i anledning av förevarande
motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionen 1971:545.

Stockholm den 2 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson*
(s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c),
Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson i Stockholm* (s),
Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Norrby i Åkersberga (fp),
Schött (m) och Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herr Olsson i Sundsvall (c):

Principen för den kommunala självstyrelsen i vårt land är en form av
samregerande mellan de olika i kommunfullmäktige och landsting representerade
partierna. Så länge denna grundprincip gäller är det väsentligt
med garantier för minoritetsrepresentation i samtliga av kommunfullmäktige
och landsting utsedda nämnder och styrelser, liksom bland ombud
m. fl. som utses kommunalt.

I åtskilliga kommuner träffas överenskommelser mellan partierna om
proportionell fördelning även av poster för vilka proportionellt val ej kan
begäras enligt gällande förordningar. I vissa kommuner utnyttjar däremot
majoritetsgruppen möjligheten att utestänga minoritetsgrupperna från
poster, där proportionellt val ej kan begäras. Enligt min uppfattning vore

KU 1971:44

det värdefullt att få frågan om utvidgning av rätten att begära proportionellt
val att gälla samtliga val inom kommuner och landsting allsidigt
utredd. Jag förutsätter efter de upplysningar som lämnats att utredningen
om den kommunala demokratin skall behandla dessa spörsmål på ett
tillfredsställande sätt.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.504 S