Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av en motion om sänkning av rösträtts- och valbarhetsålder
Betänkande 1972:KU37
Konstitutionsutskottets betänkande nr 37 år 1972
KU 1972:37
Nr 37
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av en motion om
sänkning av rösträtts- och valbarhetsålder.
Motionen
I detta betänkande behandlas motionen 1972:167 av herr Hermansson
m. fl. (vpk).
Hemställan avser: ”att riksdagen beslutar att rösträttsålder och
valbarhetsålder sänks till 18 år samt att vederbörande utskott utarbetar
förslag till erforderlig lagtext”.
Motionen hänvisar till motionen 1972:181 av herr Hermansson m.fl.
(vpk) om sänkning av myndighetsåldern till 18 år. Sistnämnda motion
behandlas av lagutskottet.
Gällande bestämmelser, frågans tidigare behandling, m. m.
Enligt nu gällande regler tillkommer rösträtt vid val till riksdagen och
kommunala val den som senast under valåret uppnår 20 års ålder och i
röstlängd är upptagen som röstberättigad (riksdagsordningen § 14, 6 §
kommunallagen). Åldersgränsen för valbarhet till riksdagen eller i
kommunala val är myndig ålder (RO § 26, 7 § kommunallagen) dvs. för
närvarande att vederbörande skall ha fyllt 20 år.
År 1969, då riksdagen antog den partiella författningsreformen,
varigenom bl. a. nyssnämnda åldersgränser vid val till riksdagen infördes,
beslöts även en ändring i föräldrabalken (1949:381) av innebörd att
myndighetsåldern sänktes från 21 till 20 år.
I propositionen (1968:92) rörande bl. a. förslag till sänkning av
rösträtts- och valbarhetsålder tog departementschefen även upp frågan
om en längre gående sänkning av rösträttsåldern. Han förklarade sig
därvid inte anse det uteslutet, att det vid en allmän översyn av
rösträttsvillkoren skulle visa sig möjligt att utforma dessa på ett sådant
sätt att rösträttsåldern kunde fastställas fristående och på andra grunder
än dem som är aktuella vid bestämmandet av myndighetsåldern. Han
framhöll, att det ingick i grundlagberedningens uppdrag att under arbetet
på den totala författningsreformen göra en översyn av rösträttsvillkoren
och därvid bl. a. överväga om omyndighet på grund av domstols beslut
ovillkorligen bör diskvalificera för rösträtt.
Beträffande valbarhetsåldern anförde departementschefen i nyssnämnda
proposition (1968:92) bl. a. att ålderskravet för valbarhet till
riksdagsman torde sakna betydelse som garanti för riksdagsledamöternas
kvalifikationer, då en sådan garanti redan ligger i partiernas intresse av att
nominera endast personer som är förtjänta av väljarnas förtroende. Det
1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 37
KU 1972:37
2
var därför naturligt, menade departementschefen, att i åldershänseende
knyta valbarhetsåldern antingen till rösträttsåldern eller till myndighetsåldern.
Vid valet mellan dessa två stannade departementschefen för att
föreslå myndighetsdagen som nedre gräns för valbarhet.
Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig konstitutionsutskottet i nu
refererade hänseenden till vad departementschefen anfört (KU 1968:20).
Riksdagen följde utskottet (rskr 1968:279).
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen (1969:25) med förslag till
bl. a. en sänkning av myndighetsåldern uttalade första lagutskottet ( 1LU
1969:32) i anledning av motioner om en mera långtgående sänkning av
myndighetsåldern, att för en 20-årsgräns bl. a. talade att relationen
mellan myndighets- och rösträttsålder även i fortsättningen fick bestå
samt att det f. n. syntes ovisst i vilken mån grundlagberedningens översyn
av rösträttsvillkoren kunde leda till en ytterligare sänkning av rösträttsåldern.
Utskottet framhöll som avgörande för sin bedömning, att
myndighet bör inträda vid 20 års ålder, önskemålet om en nordisk
rättslikhet på förevarande område samt att den nu föreslagna sänkningen
grundats på nordiska överläggningar, där man lyckats nå enighet om
åldersgränsen 20 år.
Frågan om sänkning av myndighetsåldern till 18 år behandlades vid
1970 och 1971 års riksdagar. Båda åren avslogs motionerna på vederbörande
utskotts (1LU 1970:3, LU 1971:6) hemställan. Reservationer
avgavs, 1970 — blank - av en ledamot (fp) och 1971 av fem ledamöter (2
fp, 3 c). I reservationen 1971 föreslogs att riksdagen skulle hos Kungl.
Maj:t begära förslag till erforderliga lagändringar för en sänkning av
myndighetsåldern till 18 år. En närmare redogörelse för ärendena lämnas
i betänkandet LU 1972:19, till vilket hänvisas.
Frågan om ytterligare sänkning av rösträttsåldern upptogs såväl vid
19.70 som 1971 års riksdagar. I sitt utlåtande i anledning av ifrågavarande
motioner till 1970 års riksdag anförde konstitutionsutskottet (KU
1970:9) att frågan om ytterligare sänkning av rösträttsåldern skulle
prövas av grundlagberedningen och att riksdagen inte borde föregripa
denna prövning genom något ställningstagande i sak till de förslag som
framförts i motionerna. Utskottet hemställde, att riksdagen måtte anhålla
hos Kungl. Majit att motionerna skulle överlämnas till grundlagberedningen.
Sex ledamöter (3 fp och 3 c) reserverade sig till förmån för en
hemställan att riksdagen i anledning av motionerna måtte - för att
möjliggöra tillämpning av reformen redan i 1973 års val — som vilande
för vidare grundlagsenlig behandling anta ett i reservationen intaget
förslag till ändrad lydelse av § 14 andra stycket riksdagsordningen, vilket
innebar att rösträttsåldern sänktes med ett år och alltså skulle inträda
året efter det 18 års ålder uppnåtts. Vid behandlingen av utlåtandet
stannade kamrarna i olika beslut. Första kammaren biföll utskottets
hemställan medan andra kammaren biföll reservationen. Då sammanjämkning
inte kunde åstadkommas förföll frågan (KU 1970:25).
I sitt utlåtande över motioner i förevarande ämne till 1971 års riksdag
uttalade konstitutionsutskottet (KU 1971:48) - under hänvisning till att
KU 1972:37
3
företrädarna för de politiska partierna i grundlagberedningen enhälligt
beslutat, att under våren 1972 framlägga förslag om att rösträtt skall
inträda den dag en person fyller 18 år — att motionerna inte borde
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställde därför
att riksdagen skulle förklara motionerna besvarade med vad utskottet
anfört. Riksdagen följde utskottet.
Grundlagberedningens förslag
I sitt den 2 mars 1972 framlagda förslag till ny regeringsform och ny
riksdagsordning (SOU 1972:15) har grundlagberedningen föreslagit att
såväl rösträtts- som valbarhetsålder skall sänkas till 18 år. I förslaget, som
i denna del är enhälligt, har 2 kap. 2 § regeringsformen erhållit följande
lydelse:
Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer varje i riket bosatt svensk
medborgare som har uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Om
rösträtt för svenska medborgare som ej är bosatta i riket stadgas i lag.
Den som är omyndigförklarad av domstol äger ej rösträtt.
Rösträtten skall grundas på en före valet uppgjord röstlängd.
Samma kapitels 11 § första stycket har i förslaget följande innehåll:
Endast den som är svensk medborgare, myndig och upptagen i
röstlängd såsom röstberättigad kan vara ledamot av riksdagen eller
ersättare för ledamot.
Som motivering till den föreslagna sänkningen anför beredningen bl. a.
följande.
En sänkning av rösträttsåldern skulle enligt beredningens uppfattning
vidga demokratin genom att dels öka andelen röstberättigade medborgare,
dels stimulera ungdomens politiska intresse. Genom bl. a. förbättrad
skolundervisning i samhällskunskap, massmediernas informationsverksamhet
och föreningsverksamheten bör flertalet ungdomar efter hand få
bättre förutsättningar att ta ställning i politiska frågor, redan innan de
uppnår den nu gällande rösträttsåldern. Beredningen föreslår på dessa
grunder, att rösträttsåldern sänks till 18 år. Vid valet av denna åldersgräns
har beredningen beaktat den betydelse som 18-årsgränsen i andra
sammanhang har för inträdandet av medborgerliga rättigheter och
skyldigheter. Den civilrättsliga handlingsförmåga, som numera är anknuten
till 18-årsåldern, är exempelvis så omfattande, att det inte utan fog
kan hävdas, att myndighet väsentligen inträder redan vid denna ålder.
Man kan vidare hänvisa till att värnpliktsåldern sedan länge är 18 år samt
till att rätt att ingå äktenskap inträder vid samma ålder. Beredningen
avser emellertid inte att med sitt förslag om sänkning av rösträttsåldern
upphäva det traditionella sambandet mellan rösträttsålder och myndighetsålder.
Beredningen har nämligen förutsatt att myndighetsåldern även
i framtiden kommer att sammanfalla med rösträttsåldern. Då frågan om
myndighetsåldern inte omfattas av beredningens utredningsuppdrag, kan
beredningen emellertid inte framlägga något formligt förslag i detta
hänseende. Eftersom åldern för valbarhet till riksdagen enligt beredningens
förslag även fortsättningsvis skall följa myndighetsåldern (se
nedan under 11 §), kommer en sänkning av myndighetsåldern till 18 år
att medföra en motsvarande sänkning av valbarhetsåldern.
KU 1972:37
4
Utskottet
I förevarande motion begärs en sänkning av rösträtts- och valbarhetsålder
till 18 år.
Grundlagberedningen har i sitt slutbetänkande med förslag till ny regeringsform
och ny riksdagsordning förordat att rösträtts- och valbarhetsålder
sänks till 18 år. Motionärernas önskemål överensstämmer således
med beredningens förslag. Betänkandet har remissbehandlats och är nu
föremål för överväganden inom justitiedepartementet. Proposition, som
bl. a. behandlar frågorna om rösträtts- och valbarhetsålder, kan väntas
föreläggas riksdagen under våren 1973. Dessa frågor kommer därigenom
att inom pågående valperiod i ett större sammanhang underställas riksdagens
prövning. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att motionen inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att motionen 1972:167 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 november 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson* (s), Henningsson*
(s), fru Thunvall* (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg
(s), Andersson, Sten, i Stockholm (s), Werner i Malmö (m). Bergqvist
(s), Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga (fp), Schött* (m), Molin (fp)
och Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Göteborgs Offsettrycken AB 72 1758 S Stockholm 1972