Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om statsformen och om kvinnlig tronföljd (Betänkande 1972:KU20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1972

KU 1972:20

Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om statsformen
och om kvinnlig tronföljd.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1972:1 av herr Hermansson
i Stockholm m. fl. (vpk), 1972:789 av fru Eriksson i Stockholm (s) samt
1972:791 av fru Kristensson (m) och herr Schött (m).

Hemställan avser

i motionen 1972:1: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
att grundlagberedningen ges kompletterande direktiv att skyndsamt utarbeta
förslag till ändrad lydelse av grundlagen innebärande övergång
till republik”;

i motionen 1972:789: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en
utredning i syfte att fullfölja grundlagberedningens arbete angående
statschefens ställning med en genomlysning av frågan om republik som
ett alternativ till monarki i vårt land”; samt

i motionen 1972:791: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning
om och förslag till införande av kvinnlig tronföljd i Sverige”.

Tidigare behandling

Frågan om statsformen

Frågor rörande statsformen och statschefens ställning har vid ett
flertal tillfällen upptagits i motioner. Sålunda avslogs vid nio riksdagar
under åren 1912—1933 motioner, i vilka ifrågasatts övergång från
monarkiskt till republikanskt statsskick. Vid ettvart av dessa tillfällen
hade motionerna avstyrkts av konstitutionsutskottet (KU 1912:38,
1924 :B18, 1919:48, 1920:40, 1924:17, 1925:5, 1928:1, 1932:1 och
1933:8).

Efter år 1933 aktualiserades frågan först vid 1958 års A-riksdag. I
motioner hemställdes då, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om att åt den år 1954 tillsatta författningsutredningen även
skulle uppdragas att genomföra en förutsättningslös utredning angående
statschefens ställning i en modern svensk parlamentarisk demokrati,
omfattande både de konstitutionella och de representativa sidorna av
skilda system. I sitt utlåtande (KU 1958:A14) över motionerna återgav
konstitutionsutskottet vissa delar av författningsutredningens direktiv
och uttalade därefter, att det enligt dess bedömning föll under
utredningens redan givna uppdrag att i viktiga delar ompröva jämväl
statschefens ställning i en modern parlamentarisk demokrati. Med hänsyn
härtill avstyrkte utskottet, som inhämtat att författningsutredningens

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 20

KU 1972:20

arbete kunde beräknas bli slutfört under år 1959, en skrivelse till Kungl.
Maj:t med begäran om utredning i motionernas syfte. Utskottet
hemställde, att motionerna måtte anses besvarade med vad sålunda
anförts, vilket bifölls av riksdagen.

Författningsutredningen berörde statschefens ställning i motiven till
sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963:17, s. 135 ff.). Utredningen
uttalade till en början, att den inte haft att pröva den principiella frågan
om statsformen. Direktiven förutsatte att den avsedda moderniseringen
av författningen, inbegripet grundlagfästandet av det parlamentariska
styrelsesättets grundläggande principer, skulle genomföras utan övergivande
av den monarkiska statsformen. Utredningens förslag framlades
därför utan diskussion av statsformen. Dock föreslogs att de grundlagsstadganden,
som nu ålägger riksdagen att välja nytt konungahus därest
det regerande utslocknar på manssidan, skall ersättas med en bestämmelse,
som endast föreskriver, att riksdagen i den angivna situationen
skall utse ny statschef. Utredningen framhöll, att ett sådant
stadgande inte skulle prejudicera i någon riktning utan endast ge frihet
att välja mellan monarkisk och republikansk statsform.

1 motion till 1966 års riksdag hemställdes att en parlamentarisk
utredning skulle tillsättas för att utreda statschefens ställning i en
parlamentarisk demokrati och därvid även pröva frågan om en i
demokratisk ordning vald statschef i ett republikanskt statsskick.
Utskottet fann i sitt utlåtande (KU 1966:10) inte anledning att upptaga
frågan om monarkiskt eller republikanskt statsskick till behandling utan
ansåg det i stället angeläget, att de författningspolitiska frågor, som då
under lång tid hade diskuterats, fick en snabb lösning. Tio ledamöter
reserverade sig för en hemställan att riksdagen måtte anhålla om en
utredning rörande statschefens ställning i en modem parlamentarisk
demokrati. Dessa ledamöter uttalade att någon sådan prövning av frågan,
som utskottet förutsatte år 1958, inte hade genomförts av författningsutredningen,
vars betänkande gav en helt otillräcklig belysning av den
därmed förenade problematiken. Med hänsyn härtill fann sig reservanterna
böra tillstyrka att en sådan utredning kom till stånd som åsyftades i
motionerna. Riksdagen biföll reservationen.

Enligt direktiven för den år 1966 tillkallade grundlagberedningen
borde de rikspolitiska uppgifterna fördelas mellan folket, folkrepresentationen
eller dess organ samt regeringen. Vidare anfördes: ”Statschefens
ställning i en sådan modern parlamentarisk demokrati bör,
såsom riksdagen nyligen beslutat (rskr 1966:80), tas upp till prövning vid
en total författningsrevision.”

Som svar på en interpellation angående uppdrag för grundlagberedningen
att utreda statschefens ställning i en republik, anförde dåvarande
statsministern den 31 oktober 1968 (1968 II 34:12) att direktiven
kvarstod oförändrade och att beredningens uppdrag inneslöt en prövning
av och ett ställningstagande till frågan, om vårt statsskick i framtiden
borde vara monarkiskt eller republikanskt.

Vid 1971 års riksdag behandlades två motioner angående den framtida

KU 1972:20

statsformen. I den ena yrkades att riksdagen skulle fatta principbeslut om
övergång till republik, och i den andra hemställdes att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning i
frågan om republik eller monarki. Konstitutionsutskottet (1971:15)
avstyrkte motionerna under hänvisning till att frågan om statschefens
ställning i en modern parlamentarisk demokrati övervägdes av grundlagberedningen.
Riksdagen följde utskottet.

Frågan om kvinnlig tronföljd

Förslag om införande av kvinnlig tronföljd har framförts i riksdagen
1964, 1966, 1967, 1968, 1969 och 1970.

I utlåtande 1964 (KU 1964:24) redovisade utskottet frågans behandling
i riksdagen 1952 i anledning av då väckta motioner samt inom
författningsutredningen. Utskottet anförde att frågan mycket nära
berörde principfrågan om statsformen och därför borde ses i ett vidare
sammanhang. Då frågan om en genomgripande författningsreform just
var föremål för överläggningar och utskottet inte ville tillstyrka en
framställning från riksdagens sida som kunde föregripa dessa överläggningar,
hemställde utskottet om avslag på motionerna. Åtta ledamöter (4
h, 2 fp, 2 c) reserverade sig med yrkande om utredning och förslag
angående införande av kvinnlig tronföljd utan brytande av gällande
succession samt om behörighet för kvinnliga medlemmar av konungahuset
att vara regent och ordförande i tillförordnad regering. Riksdagen
biföll utskottets hemställan.

I utlåtande 1966 (KU 1966:12) uttalade utskottet, att de synpunkter
som anfördes 1964 alltjämt ägde giltighet och avstyrkte de väckta
motionerna. Fyra ledamöter (3 h, 1 fp) reserverade sig med samma
yrkande som i 1964 års reservation. Riksdagen följde utskottet.

1 utlåtande 1967 (KU 1967:5) anförde utskottet, efter att ha erinrat
om riksdagsbehandlingen av frågan 1964 och 1966, att det vidare
utredningsarbetet i författningsfrågan uppdragits åt grundlagberedningen,
som bl. a. skulle överväga statschefens ställning i en modern parlamentarisk
demokrati. Med hänsyn härtill fann utskottet ej skäl till någon
riksdagens åtgärd i anledning av de väckta motionerna. Reservation
avgavs även nu av fyra ledamöter (3 h, 1 fp) med samma yrkande som
tidigare. De anförde bl. a. att det inte är säkert att grundlagberedningen
prövar frågan om kvinnlig tronföljd i samband med sina överväganden om
statschefens ställning. Motionerna avslogs av riksdagen.

1 utlåtande 1968 (KU 1968:12) hänvisade utskottet till sina tidigare
utlåtanden i ämnet och hemställde om avslag på motionerna. Fyra
ledamöter (3 h, 1 fp) reserverade sig för bifall. Riksdagen följde
utskottet.

I utlåtande 1969 (KU 1969:10) inskränkte sig utskottet likaså till att
hänvisa till de tidigare ställningstagandena och hemställde om avslag på
motionerna. Tre ledamöter (alla m) avgav en reservation, vari hemställdes
att grundlagberedningen skulle få ”i uppdrag att utarbeta förslag till de

KU 1972:20

grundlagsändringar som erfordras för att införa fullt kognatisk tronföljd i
vårt land utan att rubba den nuvarande successionen”. Fyra ledamöter (2
c, 2 fp) avgav en annan reservation, vari hemställdes att grundlagberedningen
skulle få ”i uppdrag att vid prövning av frågan om statschefens
ställning undersöka vilka grundlagsändringar som erfordras för att införa
fullt kognatisk tronföljd i vårt land utan att rubba den nuvarande
successionen i första led”. Riksdagen följde utskottet.

Det skall anmärkas att med ”fullt kognatisk tronföljd” förstås en
tronföljd där den tidigare regentens äldsta barn oavsett kön ärver kronan.

Också i utlåtande 1970 (KU 1970:8) nöjde sig utskottet med att
hänvisa till sina tidigare, av riksdagen godkända utlåtanden i frågan och
avstyrkte motionerna. Två reservationer avgavs, den ena av två ledamöter
(båda m) och den andra av tre ledamöter (1 c, 2 fp). Reservationerna har
samma innehåll som motsvarande reservationer i 1969 års utlåtande,
dock i fråga om den förstnämnda reservationen med den avvikelsen att
reservanterna uttalar att den nuvarande successionen i första led inte bör
brytas. Riksdagen avslog motionerna.

Grundlagberedningens förslag

Grundlagberedningen avlämnade i mars 1972 sitt slutbetänkande ”Ny
regeringsform, ny riksdagsordning” (SOU 1972:15). Enligt förslaget är
konungen rikets statschef. Han blir inte innehavare av någon politisk
makt. Han behåller emellertid sin ställning som symbol för riket och sina
representativa uppgifter. Beredningen uttalar att de av statschefens
funktioner som har sin grund i konungens traditionella ställning som
innehavare av regeringsmakten inte kan förenas med ett parlamentariskt
system. Beredningens förslag är i allt väsentligt enhälligt såvitt gäller
statschefens ställning och befogenheter. Det har i denna del allmänt
betecknats som en kompromiss. Beredningen diskuterar i motiven till sitt
betänkande inte valet mellan monarkisk eller republikansk statsform.

Beredningens förslag i fråga om statschefens ställning och befogenheter
innebär,'utöver vad ovan har sagts, i korthet följande. Beslutanderätten
i regeringsärenden tillkommer uteslutande ministären. Statschefen
deltar inte i regeringens beslutssammanträden. Inte heller utövar han
befälet över försvarsmakten. Konungens nuvarande roll vid regeringsbildning
övertas närmast av talmannen. Talmannen skall således efter
överläggningar med partiföreträdarna och vice talmännen föreslå riksdagen
en statsministerkandidat. Denne måste godkännas av riksdagen
genom en särskild omröstning. Det ankommer på statsministern att utse
övriga ministrar i regeringen. Beslut om entledigande av statsministern
fattas av talmannen, och beslut om entledigande av annan minister fattas
av talmannen eller av statsministern. — Statschefen bereds möjlighet att
följa regeringens arbete främst genom särskilda sammanträden, konseljer,
mellan statschefen och regeringen. Konselj skall hållas minst en gång i
kvartalet. Statschefen kvarstår som ordförande i utrikesnämnden. Han är
enligt förslaget också närvarande vid riksdagens (”riksmötets”) öppnande
och förklarar på talmannens hemställan riksmötet öppnat. När ny

KU 1972:20

regering skall tillträda, äger regeringsskiftet ram vid en särskild konselj
inför statschefen.

Skulle kungahuset utslockna, skall riksdagen enligt förslaget utse en
riksföreståndare som fullgör statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen
får på så sätt handlingsfrihet att ta ställning till den framtida statsformen.

Beredningen föreslår inte någon ändring av de nuvarande tronföljdsreglerna
i successionsordningen. Beredningen är emellertid inte enig på
denna punkt. Moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets
representanter i beredningen reserverar sig för full jämställdhet mellan
könen i fråga om tronföljden, dock vill de att nuvarande tronföljares rätt
inte skall rubbas.

Beredningen föreslår att ändringarna i grundlagen i fråga om statschefens
ställning och befogenheter inte skall träda i kraft så länge Gustaf
VI Adolf är konung. Under denna tid tillämpas i stället motsvarande
regler i 1809 års regeringsform och 1866 års riksdagsordning. Beredningen
räknar i övrigt med att dess förslag i princip skall kunna börja
tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1975.

Utskottet

I förevarande motioner begärs förslag från grundlagberedningen om
övergång till republik, utredning för att genomlysa frågan om republik
som ett alternativ till monarki respektive utredning och förslag om
kvinnlig tronföljd.

Grandlagberedningen har numera lagt fram slutbetänkande med
förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning. Beredningen har
därmed avslutat sitt utredningsarbete.

Inom utskottet finns delvis olika uppfattningar företrädda i föreliggande
sakfrågor. Emellertid är att beakta att grundlagberedningens förslag
för närvarande underkastas remissbehandling. Remissbehandlingen är
ett betydelsefullt inslag i den procedur som leder fram till beslut av
statsmakterna i viktiga samhällsfrågor. Det vore enligt utskottets mening
oriktigt att föregripa remissbehandlingen genom ställningstaganden från
riksdagens sida i förevarande sakfrågor. Inte heller finns skäl att nu
påkalla särskild utredning i frågorna.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

att motionerna

1. 1972:1

2. 1972:789 och

3. 1972:791

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON

KU 1972:20

Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Nelander (fp), fru Thunvall (s),
herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson,
Sten, i Stockholm (s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Åkersberga
(fp), Dahlberg (s) och Schött (m).

Särskilt yttrande

av herrar Werner (m) och Schött (m):

Grundlagberedningen har framlagt sitt slutbetänkande, som för
närvarande är föremål för remissbehandling. Oberoende härav anser vi oss
oförhindrade att ge uttryck för vår principiella uppfattning att någon
annan ändring icke bör ske i vårt monarkiska statsskick än den att
kvinnlig tronföljd införes, varvid dock den nuvarande successionen i
första led icke bör rubbas.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1328 S Stockholm 1972