Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående insyn i kommunala bolag och stiftelser (Betänkande 1972:KU10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 10 år 1972

KU 1972:10

Nr 10

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
insyn i kommunala bolag och stiftelser.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1972:52 av herr Helén m. fl. (fp) i viss del (hemställan
punkten 4) och

motionen 1972:390 av herr Bohman m. fl. (m) i viss del (hemställan
punkten 1 i den del den omfattar insyn i kommunala bolag).

Hemställan avser

i motionen 1972:52 i här aktuell del: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t

begär 4. att förslag framläggs till åtgärder för vidgad insyn i och

kontroll av kommunala bolag och stiftelser i enlighet med vad som anförs
i motionen”; samt

i motionen 1972:390 i här aktuell del: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller 1. att denna motion och motion 294 överlämnas till utredningen
om den kommunala demokratin för beaktande av vad däri anförts om
den kommunala demokratin”.

I motionen 1972:52 framhålls, att kommunala bolag inrättats i allt
större utsträckning under senare år. Motionärerna förklarar, att den
kommunala verksamheten i vissa fall är väl anpassad att bedrivas i
bolagsform. Från demokratisk synpunkt anser man dock, att det ökande
användandet av bolagsformer fått negativa konsekvenser. För att öka
medborgarnas möjligheter till insyn i och kontroll av verksamheten
framförs ett flertal förslag till åtgärder. I motionen föreslås bl. a. rätt för
kommunfullmäktiges ledamöter att närvara vid bolagsstämmorna och att
där ställa frågor, rätt för kommunfullmäktige att förrätta val av
styrelseledamöter i kommunala bolag och rätt för kommunens revisorer
att granska de kommunala bolagens räkenskaper. Vad som anförts om
kommunala bolag anses också vara tillämpligt beträffande stiftelseägda
kommunala företag.

I motionen 1972:390 hänvisas till vad som anförts i motionen
1972:294 (m) i avsnittet En levande folkstyrelse. I detta hävdar
motionärerna att ett alltför vanligt sätt att undandra viktig kommunal
verksamhet offentlighetens kontroll är att bedriva den i bolagsform. I
kommunallagen bör därför tydligare än nu stadgas antingen att sådan
verksamhet inte får drivas av aktiebolag eller att kommunägda bolag med
monopolställning av allmän servicekaraktär skall vara underkastade
samma offentlighetsregler som statliga och kommunala myndigheter.

I övrigt hänvisas till motionerna.

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 10

KU 1972:10

Utredningen om den kommunala demokratin

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 tillkallades
utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin för att
undersöka möjligheterna till ett vidgat och fördjupat medborgerligt
engagemang i den kommunala verksamheten. I utredningsuppdraget ingår
att behandla formerna för insyn och inflytande i kommunala bolag och
andra särskilda rättssubjekt. I denna del anförs i direktiven följande:

En kartläggning av hithörande problem har gjorts av kommunalrättskommittén
i betänkandet Kommunala bolag (SOU 1965:40) och i
remissyttrandena över detta. Denna kartläggning bör tjäna som utgångspunkt
för nya överväganden i belysning av erfarenheter som vunnits
sedan betänkandet avgavs. Åtgärder som nu har berörts torde i allmänhet
kunna vidtas utan lagändringar. De sakkunniga bör emellertid oavsett
förslagens karaktär göra en fullständig redovisning av åtgärder som enligt
de sakkunnigas uppfattning lämpligen bör komma i fråga. En sådan
redovisning bör kunna bli värdefull för den allmänna debatten och för
överväganden i kommunerna i frågor om stärkandet av den kommunala
demokratin i den egna kommunen.

Frågans behandling vid 1971 års riksdag

Motioner med liknande syfte som de nu förevarande behandlades även
vid 1971 års riksdag. En utförlig redovisning av ärendets tidigare
behandling och Svenska kommunförbundets remissyttranden lämnas i
utskottets betänkande 1971:41, till vilket här hänvisas.

I sitt avstyrkande utlåtande framhöll utskottsmajoriteten (s, c), att det
med hänsyn till kommunaldemokratiutredningens uppdrag inte var
behövligt med något initiativ från riksdagens sida. Vidare uttalade man,
att delfrågan om kommunala bolag inte bör särbehandlas, då den nära
sammanhänger med övriga frågor om kommunal demokrati.

I en reservation av fyra ledamöter (2 fp, 2 m) hemställdes, att
riksdagen med anledning av motionerna 1971:103 och 1971:114, båda
såvitt då var i fråga, samt 1971:540 i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle
hemställa om förslag till riksdagen om former för en förbättrad insyn i
och kontroll av de kommunala bolagen och stiftelserna. Reservanterna
ansåg, att utskottets yttrande borde ha haft följande lydelse:

Den kommunala verksamheten bedrivs i stigande omfattning i form av
bolag eller stiftelser. Detta är en i vissa avseenden nödvändig utveckling.
Den ökade bolagsbildningen medför emellertid samtidigt vissa från
demokratisk synpunkt mindre önskvärda konsekvenser. Fullmäktiges
möjligheter till insyn i och kontroll av bolagsverksamheten är mindre än i
fråga om verksamhet som bedrivs av kommunala nämnder och styrelser.

Ett flertal åtgärder kan vidtas för att öka den demokratiska styrningen
och kontrollen av de kommunala bolagen och stiftelserna. Kommunfullmäktige
kan ges rätt att delta i bolagsstämmorna (motsvarande) och där
ställa frågor om verksamheten. Möjlighet kan öppnas att i fullmäktige
rikta interpellation också till ordförande i kommunalt bolag eller
kommunal stiftelse. Kommunens ordinarie revisorer kan ges rätt att
granska även bolagens och stiftelsernas räkenskaper. Val av styrelseleda -

KU 1972:10

möter i dessa organ kan göras av kommunfullmäktige och beredas av dess
valberedning. Dessutom kan bolagens och stiftelsernas information till
kommunfullmäktige och till allmänheten på olika sätt förbättras.

Det är angeläget att dessa möjligheter till en förbättrad insyn i de
kommunala bolagens och stiftelsernas verksamhet snarast blir föremål för
övervägande och att resultaten av dessa överväganden delges riksdagen i
form av förslag till lagändringar.

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen motionsyrkandena.

Utskottet

För fullgörande av vissa samhällsuppgifter har kommunerna funnit det
lämpligt att inrätta kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt.
Detta anses tillåtet, om företaget faller inom ramen för kommunens
kompetens och om kommunen enligt gällande författningar inte är
skyldig att driva verksamheten i egen regi.

I motionerna 1972: 52 och 1972: 390 begärs, att förslag till åtgärder
framläggs i syfte att öka medborgarnas möjligheter till insyn i och
kontroll av den kommunala verksamhet som drivs i bolags- och
stiftelseform. Även om kommunallagen inte är tillämplig på de nämnda
rättssubjekten, är kommunens inflytande över dessa verksamhetsformer i
praktiken betydande. Det görs emellertid gällande på annat sätt än vid
nämnd förvaltning. Kommunen kan vidare i viss utsträckning öka sitt
formella inflytande genom föreskrifter i bolagsordningen och stiftelseurkunden
eller genom avtal med de särskilda rättssubjekten. Därvid bör
uppmärksammas, att kommunallagens regler är tillämpliga på det
kommunala beslutsfattande, som berör förhållandet mellan kommunen
och t. ex. ett kommunalt bolag. En kommunmedlem kan sålunda enligt
de vanliga besvärsreglerna överklaga ett fullmäktigebeslut om aktieteckning
eller om ingående av avtal rörande verksamheten. Inom ramen för
gällande lagstiftning är det därtill möjligt för bolagen att inbjuda
exempelvis kommunfullmäktiges ledamöter till deltagande i bolagsstämmorna.
En fullmäktig kan därvid medges rätt att yttra sig och ställa
frågor.

Det anförda utesluter självfallet inte, att frågor, som hänger samman
med kommunens och medborgarnas formella insyns- och kontrollmöjligheter
av här aktuell kommunal verksamhet, förtjänar uppmärksamhet.
Insikten härom har bl. a. lett till att frågan hänskjutits till olika
utredningar för prövning. En ingående kartläggning av hithörande
problem gjordes av kommunalrättskommittén i betänkandet Kommunala
bolag och andra särskilda rättssubjekt för kommunal verksamhet (SOU
1965:40). I uppdraget förden parlamentariska utredning, som tillkallades
1970 om den kommunala demokratin, ingår att särskilt ta upp frågan om
bl. a. formerna för insyn och inflytande i bl. a. kommunala bolag och
stiftelser. Som utskottet framhöll i sitt utlåtande vid 1971 års riksdag kan
det förutsättas, att de frågor som aktualiserats i förevarande motions -

KU 1972:10

yrkanden kommer att bli föremål för utredningens överväganden.
Utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1972:52 och 1972:390, båda
såvitt nu är i fråga

Stockholm den 7 mars 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), Nelander (fp),
Henningsson* (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),
Mossberg (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist
(s), Fiskesjö (c), Schött* (m), Gustavsson i Ängelholm (s), Molin (fp)
och Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nelander (fp), Wemer i Malmö (m), Schött (m) och Molin (fp),
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

Den kommunala verksamheten bedrivs i stigande omfattning i form av
bolag eller stiftelser. Detta är en i vissa avseenden nödvändig utveckling.
Den ökade bolagsbildningen medför emellertid samtidigt vissa från
demokratisk synpunkt mindre önskvärda konsekvenser. Fullmäktiges
möjligheter till insyn i och kontroll av bolagsverksamheten är avsevärt
mindre än i fråga om verksamhet som bedrivs av kommunala nämnder
och styrelser.

Ett flertal åtgärder kan vidtas för att öka den demokratiska styrningen
och kontrollen av de kommunala bolagen och stiftelserna. Förslag härom
har framförts i motionerna 1972:52 och 1972:390. Bland dessa kan
nämnas rätt för kommunfullmäktige att närvara vid bolagens stämmor
och där ställa frågor, lätt att i fullmäktige rikta interpellation till
bolagsstyrelses ordförande, rätt för kommunens revisorer att granska
också bolagens räkenskaper samt skyldighet för bolagsstyrelse att
fortlöpande informera kommunens styrelse om bolagets verksamhet och
att årligen ge allmänheten en fyllig information därom.

Med hänsyn till bolagens och stiftelsernas ökade betydelse inom den
kommunala verksamheten är det nödvändigt, att dessa möjligheter till en
förbättrad insyn i de kommunala bolagens och stiftelsernas verksamhet
snarast blir föremål för övervägande och att resultaten av dessa
överväganden delges riksdagen i form av förslag till lagändringar.

KU 1972:10

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna 1972:52 och 1972:390,
båda såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t begär förslag till
åtgärder för vidgad insyn i och kontroll av kommunala bolag
och stiftelseföretag.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1181 S