Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd (Betänkande 1971:KU20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1971

KU 1971:20

Nr 20

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående kommundelsråd.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande motioner i vad avser kommundelsråd: 1971:

86 av herr Helén (fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 9;

1971: 114 av herr Bohman (m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 7
i den del den omfattar frågan om kommundelsråd; samt

1971: 228 av herr Hedlund (c) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 1.

Hemställan avser

i motion 1971: 86 punkt 9: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer 9. att Kungl. Maj:t uppdrar åt 1970 års kommunal demokratiutredning

att framlägga förslag till sådan ändring i kommunallagen
att kommunerna ges möjlighet att införa direktvalda kommundelsråd
och att detta sker i så god tid att beslut i riksdagen efter remissbehandling
och sedvanlig beredning kan fattas 1972»;

i motion 1971: 114 punkt 7: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa att Kungl. Maj:t 7. överlämnar motionen till

utredningen om den kommunala demokratin för beaktande i syfte att
fördjupa den kommunala demokratin»; samt

i motion 1971: 228 punkt 1: »att riksdagen begär hos Kungl. Maj:t
att den pågående utredningen om den kommunala demokratin får i uppdrag
1. att utarbeta ett förslag till lagstiftning om kommundelsråd enlig
vad som anförts i motionen, i sådan tid att val till sådana råd enligt
den nya lagstiftningen kan äga rum på hösten 1972».

Under rubriken »Nya kommunala arbetsformer» anförs i motionen
1971: 114 bl. a. följande:

För att motverka det växande avståndet mellan väljare och valda
krävs nya, mindre, kommunala enheter. Kommundelsråd, eller vad man
önskar kalla dem, kan aktivt bidraga till att ge medborgarna bättre
möjligheter till ett reellt inflytande. Människornas åsikter, exempelvis
boendemiljöns utformning som riskerar att fastna i kommunernas
stela byråkrati, kan inom kommundelsrådens ram få ett naturligt utlopp.
Vi tror att sådana råd skulle bli ett verksamt instrument för en
fördjupad demokrati.

1 Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 20

KU 1971:20

Frågans tidigare behandling

Under 1960-talet behandlades i olika sammanhang och vid flera tillfällen
frågan om formerna för att stärka den kommunala demokratin
genom att bereda ett ökat antal kommunmedlemmar möjlighet att aktivt
delta i kommunala beslut. Problemet hade aktualiserats i samband med
debatten om förslaget till kommunblocksreformen (Principer för en ny
kommunindelning, SOU 1961: 9).

År 1962 tillsattes en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet för att
bl. a. behandla detta spörsmål, och året därpå fick kommunalrättskommittén
i uppdrag att utreda delegationsmöjligheterna i samband med
kommunala beslut. Denna kommitté avlämnade sitt betänkande 1965
(SOU 1965: 6) med förslag till utvidgade delegationsmöjligheter av begränsad
omfattning. Förslag därom i proposition tillstyrktes av utskottet
(KU 1967: 32) och godkändes av riksdagen 1967.

Vid 1966 och 1967 års riksdagar framfördes i motioner önskemål om
utredning av åtgärder för att stärka den kommunala demokratin. Utskottet
hänvisade i sina utlåtanden (KU 1966: 18, 1967: 57) över dessa
motioner främst till pågående utredningar av kommunalrättskommittén
och ansåg inte, att det fanns anledning till initiativ av riksdagen i frågan.
Riksdagen avslog motionerna.

Motioner med krav om utredning av den kommunala demokratin
förelåg även vid 1968 års riksdag och behandlades av utskottet samtidigt
som propositionen med förslag till partiell författningsreform. Utskottet
uttalade (KU 1968: 20 s. 14) att det var ett starkt önskemål att
man fick till stånd en samordning av utredningsarbetet på ifrågavarande
område och föreslog, att en arbetsgrupp skulle tillsättas med företrädare
för de stora politiska partierna och kommunförbunden för att förbereda
en kommande utrednings arbete. Utskottet hemställde att riksdagen
meddelade Kungl. Maj:t vad utskottet anfört om en arbetsgrupp
för frågor rörande den kommunala demokratin. Riksdagen följde utskottet.

Följande år, 1969, behandlade utskottet (KU 1969: 16) en motion
med önskemål om skyndsam utredning av den regionala och lokala förvaltningens
organisation och uppgifter samt fem motioner (KU 1969:
38) med direkt hemställan om utredning av kommundelsfrågan. Utskottet
behandlade frågan utförligt i sina utlåtanden och ansåg inte, att
något riksdagens initiativ var påkallat bl. a. med tanke på de överläggningar
om den kommunala demokratin som inletts mellan representanter
för de stora politiska partierna, kommunförbunden och den statsvetenskapliga
forskningen. Riksdagen avslog motionerna.

Den 20 mars 1970 fick chefen för civildepartementet bemyndigande
att tillkalla sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av den kommunala
demokratin. Motioner hade emellertid redan väckts angående
tillsättande av en utredning, vari begärdes en allmän översyn av den
kommunala demokratin och därvid bl. a. frågan om kommundelsråd.

KU 1971:20

En direkt hemställan om utredning och förslag angående kommundelsråd
framfördes också motionsvis. Enligt utskottet (KU 1970: 29) föll
samtliga motionsyrkanden inom den strax tidigare tillsatta utredningens
uppdrag. Utskottet hemställde att motionerna skulle anses besvarade
med vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Såsom utskottet uttalade i sitt utlåtande över motioner med samma
syfte vid 1969 års riksdag, har kommunerna redan nu möjlighet att
inom den kommunallagsreglerade förvaltningen inrätta lokala opinionsorgan
anknutna till det kommunala beredningsförfarandet.

Frågan om inrättande av direktvalda kommundelsråd med fakultativ
karaktär övervägs inom den år 1970 tillsatta utredningen om den kommunala
demokratin. Då denna fråga är betydelsefull och därför bör göras
till föremål för noggranna överväganden på grundval av erforderligt
faktamaterial finns det enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl att
påskynda utredningens ställningstaganden.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionerna

1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 9,

2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den omfattar
frågan om kommundelsråd samt

3) 1971: 228 såvitt avser hemställan punkt 1.

Stockholm den 9 mars 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson
(s), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Ahlmark (fp),
Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson
i Malung (s), Schött (m), Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson
(s).

Reservationer

1) av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m), Schött (m) och
Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

Alla möjligheter att stärka den kommunala självstyrelsen måste tillvaratas.
Ett sätt att fastare förankra den kommunala självstyrelsen är att
införa kommundelsråd. Därigenom skulle ytterligare en kanal från de

KU 1971:20

styrda till de styrande åstadkommas och människornas reella medbestämmanderätt
skulle öka.

Frågan om införande av kommundelsråd har länge diskuterats och
olika alternativ har förts fram i debatten. Enligt utskottets mening är
det nu dags att gå från ord till handling. Kommunaldemokratiutredningen
bör prioritera behandlingen av frågan om kommundelsråd. Utredningen
synes emellertid inte nu ha några konkreta planer, som kan leda
till att ett förslag i frågan kan behandlas före 1973 års val. Om man
stannar för att valen av kommundelsråden skall ske direkt och i samband
med valen av kommunfullmäktige, så kommer dessa råd — under
förutsättning att principen om gemensam valdag bibehålies i ytterligare
några val — följaktligen inte att kunna träda i funktion förrän tidigast
1977. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att en framställning
nu görs för att påskynda kommunaldemokratiutredningens arbete
av denna fråga i syfte att ge riksdagen möjlighet att behandla frågan i
god tid före 1973 års val.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 86 punkt 9, 1971:
114 punkt 7 i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228
punkt 1 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lagstiftning
rörande kommundelsråd till 1972 års riksdag.

2) av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c),
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: De

frågor som sammanhänger med den kommunala självstyrelsens
lokala förankring utgör otvivelaktigt själva kärnpunkten i den problematik
som aktualiserats av kommunindelningsreformen. För att öka kontakten
och inflytandet från den enskilde kan många vägar prövas. En
av dem är införandet av kommundelsråd. Dessa bör självfallet vara fakultativa
men genom lagstiftning ges en betydelsefull status. Dess uppgifter
som opinionsorgan med yttrande och förslagsrätt borde ge ökat intresse
och inflytande från enskilda kommuninnevånare. Väsentligt är dock att
dessa råd väljs direkt av folket inom berört område och att också vissa
mindre förvaltningsuppgifter övervägs ingå i deras uppgifter.

Frågan om kommundelsråd skall enligt direktiven prövas av 1970 års
utredning om den kommunala demokratin. Då det är av största vikt att
kommuner får möjlighet att införa kommundelsråd med angivna uppgifter
så snart som möjligt i anslutning till kommunsammanläggningar
förutsätter utskottet att utredningen med viss förtur behandlar frågan
om kommundelsråd.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen anser motionerna 1971: 86 punkt 9, 1971: 114 punkt 7
i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228 punkt 1
besvarade med vad utskottet anfört.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 197t