Konstarter, språk och bibliotek
Betänkande 2025/26:KrU7
|
|
Konstarter, språk och bibliotek
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid.
I betänkandet finns elva reservationer (S, V, C, MP).
Behandlade förslag
73 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Svenska språkets ställning, punkt 1 (C)
2. Svenska språkets ställning, punkt 1 (MP)
3. Litteratur och läsfrämjande, punkt 4 (S)
4. Enprocentsregeln, punkt 5 (MP)
5. Gestaltad livsmiljö för barn och unga, punkt 6 (MP)
6. Uppdrag om fotografi, punkt 7 (S)
7. Cirkusens förutsättningar, punkt 8 (S)
8. Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern, punkt 9 (V)
9. AI och upphovsrätt inom musikområdet, punkt 10 (S)
10. Filmpolitikens framtid, punkt 11 (S)
11. Filmpolitikens framtid, punkt 11 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Svenska språkets ställning |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M),
2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19.
Reservation 1 (C)
Reservation 2 (MP)
|
2. |
Svenskt teckenspråk |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1597 av Jessica Rodén (S) och
2025/26:1599 av Jessica Rodén (S) yrkandena 1 och 2.
|
3. |
Revitalisering av älvdalskan |
Riksdagen avslår motion
2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkandena 1 och 2.
|
4. |
Litteratur och läsfrämjande |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) och
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17.
Reservation 3 (S)
|
5. |
Enprocentsregeln |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M) och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39.
Reservation 4 (MP)
|
6. |
Gestaltad livsmiljö för barn och unga |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40.
Reservation 5 (MP)
|
7. |
Uppdrag om fotografi |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 och
2025/26:3483 av Helene Odenjung (L).
Reservation 6 (S)
|
8. |
Cirkusens förutsättningar |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13.
Reservation 7 (S)
|
9. |
Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern |
Riksdagen avslår motion
2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19.
Reservation 8 (V)
|
10. |
AI och upphovsrätt inom musikområdet |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12.
Reservation 9 (S)
|
11. |
Filmpolitikens framtid |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 73 och 75.
Reservation 10 (S)
Reservation 11 (MP)
|
12. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 19 mars 2026
På kulturutskottets vägnar
Mats Berglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Berglund (MP), Malin Danielsson (L), Alexander Christiansson (SD), Kristina Axén Olin (M), Lars Mejern Larsson (S), Jonas Andersson (SD), Azadeh Rojhan (S), Emma Ahlström Köster (M), Magnus Manhammar (S), Runar Filper (SD), Ewa Pihl Krabbe (S), Peter Ollén (M), Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD), Catarina Deremar (C), Anna-Lena Hedberg (SD) och Kristoffer Lindberg (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet 73 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om svenska språkets ställning, svenskt teckenspråk, revitalisering av älvdalskan, litteratur och läsande, arkitektur, form och design, fotografi, scenkonst och filmpolitik. Av dessa bereds 51 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har fattat beslut om tidigare under valperioden.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1.
Motionsförslag som bereds förenklat finns i bilaga 2.
Svenska språkets ställning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om svenska språkets ställning.
Jämför reservation 1 (C) och 2 (MP).
Motionerna
I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om insatser för att värna och stärka det svenska språket. Motionärerna framhåller att det svenska språket är ett litet språk i en globaliserad värld och att dess status inte kan tas för given. För att främja det svenska språket och säkra dess ställning i framtiden behövs enligt motionärerna stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik att fungera på svenska.
Catarina Deremar m.fl. (C) lyfter i kommittémotion 2025/26:3183 yrkande 14 behovet av att följa den teknologiska utvecklingen kring AI och hur den påverkar det svenska språket. Motionärerna påpekar att det allmänna har ett ansvar för att bidra till att alla har samma språkliga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Därför bör en språkutredning tillsättas med syftet att undersöka hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling, som AI är ett exempel på. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna.
I motion 2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över behovet av att inrätta en nationell digital svenskplattform för språkutbildning. Enligt motionären saknas i dag en lättillgänglig och kvalitetssäkrad digital utbildningsplattform för svenska som andraspråk. En sådan plattform skulle stärka både integrationen och svenska språkets status, menar motionären.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om mål för den nationella språkpolitiken (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Av målen framgår att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Vidare framgår att svenskan ska vara ett samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig, samt att alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Sedan 2009 är svenska språkets ställning reglerad i lag. I språklagen (2009:600) anges att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (4–5 §§). Vidare framgår att var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska (14 §).
Myndigheten Institutet för språk och folkminnen har i uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten ska särskilt samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om det svenska språket samt ge råd och upplysningar i språkfrågor. Myndigheten ska även främja språkteknologisk utveckling. Verksamheten inom språkteknologi och digital humaniora har under senare år alltmer inriktats mot att samla in och tillgängliggöra språkliga data för utveckling av språkmodeller. Vidare har myndigheten intensifierat arbetet med att digitisera och digitalisera myndighetens arkivsamlingar. Det språkteknologiska arbetet bedrivs i nära samverkan med ett antal aktörer, bl.a. Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Riksarkivet, AI Sweden samt Kungliga bibliotekets nationella infrastruktur för digital forskning och utveckling inom artificiell intelligens (KB-labb).
Inom ramen för KB‑labb utvecklas AI‑modeller för svenska språket som är tränade på bibliotekets omfattande samlingar. Syftet är att möjliggöra storskaliga analyser och främja utvecklingen av språkteknologi på svenska inom forskning, offentlig sektor och andra samhällsaktörer. Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att analysera och förbereda för en bredare användning av myndighetens språkmodeller i svensk offentlig sektor (U2025/01837). Uppdraget ska slutredovisas den 1 juni 2026.
Regeringen beslutade den 7 december 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens i Sverige (dir. 2023:164). Uppdraget redovisades i betänkandet AI-kommissions färdplan för Sverige (SOU 2025:12). I betänkandet föreslås bl.a. att en nationell samordnare ska utses för att samordna det fortsatta arbetet med att ta fram stora språkmodeller för svenska språket. Med utgångspunkt i AI-kommissionens betänkande respektive Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 beslutade regeringen den 19 februari 2026 om en nationell AI-strategi, Sveriges AI-strategi (Fi2026/00397). Till AI-strategin hör en handlingsplan som innehåller åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med strategin. Regeringen avser bl.a. att utse en nationell AI‑samordnare för svenska språkmodeller.
Utskottets ställningstagande
Svenska språkets ställning är reglerad i språklagen. Av språklagen framgår att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.
Vidare har den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen till uppgift att bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i Sverige. Myndigheten ska också främja språkteknologisk utveckling. Utskottet konstaterar att Institutet för språk och folkminnen arbetar aktivt med språkteknologisk utveckling, såväl inom myndigheten som i samarbete med vetenskapssamhället. Utskottet noterar också att regeringen har initierat ett antal insatser som syftar till att utveckla och tillhandahålla språkmodeller på svenska. Exempelvis har regeringen i februari 2026 beslutat om en nationell AI-strategi, där åtgärder ingår för att just utveckla språkmodeller på svenska. Utskottet välkomnar dessa initiativ och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder till följd av motionsyrkanden om svenska språkets ställning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1519 (M), 2025/26:3183 (C) yrkande 14 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 19.
Svenskt teckenspråk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om svenskt teckenspråk.
Motionerna
I motion 2025/26:1597 av Jessica Rodén (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för att kulturinstitutioner med inriktning på svenskt teckenspråk och teckenspråkigt kulturarv ska kunna söka verksamhetsbidrag inom ramen för Statens kulturråds uppdrag. Samma motionär föreslår i motion 2025/26:1599 yrkande 1 ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan för att främja tillgängligheten till svenskt teckenspråk i utbildning, samhällsinformation och arbetsliv. I yrkande 2 i samma motion föreslås att språklagens efterlevnad i fråga om svenskt teckenspråk ska utredas och att detta ges regeringen till känna.
Bakgrund
Av 9 § språklagen (2009:600) framgår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. I språklagen finns också krav om att den som är döv eller hörselskadad eller av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Inom ramen för den språkvårdande uppgiften ingår ett ansvar för språkvård i svenskt teckenspråk. Myndigheten ger råd och rekommendationer om svenskt teckenspråk, gör undersökningar och sprider kunskap om språket och dess utveckling.
Språklagen är en s.k. ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Offentliga organisationer ska följa språklagen, men det finns inga straffbestämmelser om lagen inte efterlevs. Det finns således ingen utpekad myndighet som utövar tillsyn över språklagens efterlevnad. Däremot finns det andra medel som kan trygga att bestämmelserna följs, exempelvis tillsynen som utförs av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK).
Statens kulturråd har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag. Statens kulturråd fördelar både verksamhetsbidrag och projektbidrag till olika verksamheter inom kulturområdet. Regeringen har beslutat om ett antal statsbidragsförordningar som innehåller föreskrifter om bl.a. ändamål och förutsättningar för statsbidragen. Bidrag får lämnas till de aktörer som uppfyller kraven. Kulturinstitutioner med inriktning på svenskt teckenspråk kan därmed söka och ta del av dessa bidrag. Däremot finns det inget bidrag som är särskilt riktat till verksamheter med inriktning på svenskt teckenspråk eller teckenspråkigt kulturarv.
Utskottets ställningstagande
Teckenspråk är en förutsättning för att döva ska kunna vara delaktiga på lika villkor. Utskottet konstaterar att språklagen innehåller bestämmelser om att det svenska teckenspråket ska skyddas och främjas. Språklagen har enligt utskottet en viktig statushöjande effekt för det svenska teckenspråket, och främjar språkets fortlevnad. Den bidrar också till att synliggöra döva och hörselskadade som en språklig minoritet och betonar vikten av det svenska teckenspråket i samhället. Utskottet konstaterar även att Institutet för språk och folkminnen har ett ansvar för språkvård i svenskt teckenspråk och att myndigheten inom ramen för den uppgiften ger råd och sprider kunskap om svenskt teckenspråk. Därmed anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1597 (S) och 2025/26:1599 (S) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.
Revitalisering av älvdalskan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om revitalisering av älvdalskan.
Motionen
I motion 2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att verka för älvdalskans överlevnad och revitalisering. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ge Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ge nödvändigt stöd till älvdalskans överlevnad och revitalisering.
Bakgrund
I dag har älvdalskan status som ett folkmål, dvs. en dialekt som i ringa mån är påverkad av riksspråket. Den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att på vetenskaplig grund sprida kunskap om bl.a. språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten förfogar över omfattande samlingar av svenska dialekter. Samlingarna är öppna och tillgängliga för alla och består av både inspelningar och skriftligt material. Med utgångspunkt i material från dialektsamlingarna bedriver Institutet för språk och folkminnen forskning om dialekter och arbetar med flera långsiktiga ordboksprojekt. Myndigheten sprider kunskap om dialekter på en mängd olika sätt, t.ex. genom publikationer, föreläsningar, föredrag och genom att medverka som experter i olika sammanhang. Myndigheten förmedlar också kunskap på webben genom kunskapsbanker, läromedel, utställningar och bloggar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att verka för älvdalskans revitalisering och överlevnad. Däremot är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:454 (KD) yrkandena 1 och 2.
Litteratur och läsfrämjande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om litteratur och läsfrämjande.
Jämför reservation 3 (S).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige.
I motion 2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om stärkt läs- och språkutveckling med inspiration och kunskap från modellen Läs för mej, pappa!.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117). Målet innebär bl.a. att alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
Statens kulturråd har enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd till uppgift att verka för konstnärligt värdefull utveckling inom verksamheter som rör bl.a. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek. Inom ramen för uppgiften fördelar myndigheten olika statsbidrag. Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter uppgår under budgetåret 2026 till ca 215 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:83).
Statens kulturråds bidragsgivning inom läs- och litteraturfrämjande riktar sig till både fristående aktörer, såsom bokhandlare och litteraturfestivaler, och offentliga aktörer, exempelvis folkbibliotek, kommuner och regioner. Myndigheten prövar också statsbidrag som riktar sig till folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ungdomslitteratur eller inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungas läsintresse. Därutöver samordnar Statens kulturråd den nationella satsningen Bokstart som syftar till att främja små barns språkutveckling. Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Inom ramen för Bokstart fördelar Statens kulturråd statsbidrag till dels utvecklingsprojekt för att utveckla regionala och kommunala satsningar på små barns språk- och läsutveckling, dels språknätverk för att bygga upp lokal samverkan mellan folkbibliotek, förskola, logopedi och barnhälsovård m.fl. aktörer.
Utöver bidragsfördelningen har Statens kulturråd i uppdrag att samordna det nationella arbetet med läs- och litteraturfrämjande. Detta sker framför allt genom det s.k. Läsrådet. Statens kulturråd har också i samarbete med Statens skolverk tagit fram läslistor. I regleringsbrevet för 2026 har regeringen gett myndigheterna i uppdrag att genomföra insatser som ger stöd för hur arbetet med böckerna på läslistorna kan bedrivas i förskolor och skolor. Därutöver ska myndigheterna i dialog med förlag och andra aktörer på marknaden verka för att böckerna ska finnas att tillgå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att läsning behöver främjas i hela samhället och i hela landet. Inte minst är det viktigt att stärka läsglädjen och göra litteraturen till en naturlig del i barns och ungas vardag. Samtidigt noterar utskottet att det pågår ett stort antal insatser, såväl nationellt som lokalt, för att främja litteratur och läsning. Av den anledningen anser utskottet att det inte är nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1899 (S) och 2025/26:3459 yrkande 17 (S). Motionsyrkandena bör avslås.
Arkitektur, form och design
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om enprocentsregeln och barns och ungas inflytande över den gestaltade livsmiljön.
Jämför reservation 4 (MP) och 5 (MP).
Motionerna
Enprocentsregeln
I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39 föreslås ett tillkännagivande om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentregeln.
Jan Ericson m.fl. (M) framför i motion 2025/26:1738 att beslut om konstnärlig gestaltning vid ny-, om-, eller tillbyggnation av offentliga byggnader eller miljöer bör hanteras på samma sätt som alla andra utgifter och vägas mot andra angelägna insatser i stället för att låsas till en viss procentsats. Motionärerna anser därför att regeringen bör överväga att avveckla enprocentsregeln och föreslår att riksdagen ska tillkännage detta för regeringen.
Gestaltad livsmiljö för barn och unga
I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40 föreslås ett tillkännagivande om barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.
I kommittémotion 2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att barn bör ges ett ökat inflytande över beslut som påverkar de miljöer de vistas i, inklusive utformningen av dessa miljöer, dvs. de gestaltade livsmiljöerna. Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ till en vägledning för kommuner och regioner i syfte att få fler att arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om ett nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Enligt målet ska arkitektur, form och design bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:316). Målet ska uppnås genom att
– hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
– kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
– det offentliga agerar förebildligt
– estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
– miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
– samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken och dess preciseringar ska vara vägledande för statens initiativ inom området och är ofta en utgångspunkt även för kommuner och regioner i deras beslutsfattande. Målet kompletterar nationella mål inom andra politikområden med bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken, exempelvis målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggande och transportpolitiken.
I dag är tre statliga myndigheter särskilt utpekade för att främja och utveckla arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö: Boverket, Riksantikvarieämbetet och Moderna museet (Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd ingår sedan den 1 januari 2026 i Moderna museet). Vid Moderna museet finns ett centrum för arkitektur, form, design och offentlig konst, som ska verka för att det mål som riksdagen har fastställt inom området uppnås. Boverket samordnar myndigheternas arbete inom området och har inom ramen för sin samordnande roll ett ansvar för kompetensstöd till och främjande insatser för andra offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå.
Den 17 mars 2026 överlämnade regeringen skrivelsen Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design (Skr. 2025/26:163) till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design, med utgångspunkt i att alla ska ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön, att samverkan ska utvecklas och att värden ska tas till vara och utvecklas.
Enprocentsregeln
Den s.k. enprocentsregeln innebär att 1 procent av kostnaderna vid ny- , om- eller tillbyggnation av offentliga miljöer avsätts för konstnärlig gestaltning. Regeln är inte lagstadgad utan utgör en frivillig princip som länge har tillämpats av många statliga aktörer samt ett stort antal kommuner och regioner. Principen etablerades inom Statens konstråds verksamhet under 1930-talet och har sedan dess utvecklats till en etablerad modell för att integrera konst i den offentliga miljön.
Myndigheten Konstnärsnämnden har i rapporten 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (2020) undersökt tillämpningen av enprocentsregeln i kommuner och regioner. Av rapporten framgår att tillämpningen av regeln har ökat över tid. Vid tiden för undersökningen tillämpades regeln i 41 procent av kommunerna och 55 procent av regionerna. Det innebär en ökning med 8 procent för kommunerna och 18 procent för regionerna jämfört med referensåret 2012. Rapporten visar också att regionerna förmedlar kunskap och arrangerar seminarier för kommunerna, och att kommuner stöttar varandra i arbetet med att utveckla rutiner kring den offentliga konsten.
Barns och ungas inflytande över sin närmiljö
Riksdagen har beslutat att ge FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ställning som svensk lag. Barnkonventionen är till följd av riksdagens beslut svensk lag sedan den 1 januari 2020. Enligt barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och lika värde, rätt till överlevnad, liv och utveckling. Enligt artikel 31 har barn rätt till lek, vila och fritid. Barn och unga har också rätt att uttrycka sina åsikter och, med hänsyn till barnets ålder och mognad, få dem beaktade i alla frågor som berör dem (artikel 12). Detta gäller även vid planering, byggande och förvaltning av förskole- och skolmiljöer.
Barns rätt till inflytande är också reglerat i andra regelverk. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska kommunerna verka för en öppen och inkluderande planprocess där berörda ges möjlighet till insyn och delaktighet. I många kommuner utvecklas särskilda metoder för att inkludera barn och unga i planeringen av skolmiljöer, offentliga platser och andra fysiska miljöer där barns perspektiv är betydelsefullt.
Barnets bästa är också utgångspunkten i skollagen (2010:800). Av 1 kap. 10 § skollagen framgår att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet och att barnets inställning ska klarläggas så långt det är möjligt. Vidare anges att barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne.
Boverket har tagit fram föreskrifter och en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. I vägledningen finns råd och metodstöd för hur kommuner kan arbeta med att göra barn och unga delaktiga i beslut som rör deras närmiljö.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen den 17 mars 2026 överlämnade en skrivelse om en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design. Skrivelsen kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta några initiativ med anledning av motionsyrkanden om arkitektur, form och design. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:190 (MP) yrkande 4, 2025/26:1738 (M) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 39 och 40.
Uppdrag om fotografi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett uppdrag om fotografi.
Jämför reservation 6 (S).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om fotografiets infrastruktur. Motionärerna påpekar att Sverige saknar ett nationellt fotografimuseum och menar att samlingar riskerar att splittras eller gå förlorade om ingen gemensam struktur etableras.
I motion 2025/26:3483 av Helene Odenjung (L) föreslås ett tillkännagivande om ett offentligt uppdrag om fotografi som konstform. Enligt motionären bör ett sådant uppdrag riktas till en relevant aktör inom området, t.ex. ett befintligt museum.
Bakgrund
Fotografi som konstform och kulturarv finns representerad på flera museer i Sverige. Av förordningen (2025:1536) med instruktion för Moderna museet framgår att myndighetens ansvars- och samlingsområden omfattar konst i alla dess former företrädesvis från tiden efter år 1900. Fotografi utgör en del av verksamheten. I museets samling finns ca 100 000 fotografier från 1840-talet fram till i dag. Fotografi visas också i museets samlingspresentation och i separata fotoutställningar. Tillsammans med Nationalmuseum driver Moderna museet Konstbiblioteket, som är ett av Nordens största specialbibliotek inom konst, fotografi och design.
Fotokonsten som kulturarv samlas och tillgängliggörs också på andra myndigheter och kulturinstitutioner. Exempelvis har Riksantikvarieämbetet en omfattande samling dokumentära fotografier, och Nordiska museet har stora kulturhistoriska bildsamlingar. Nordiska museet har även utvecklat och underhåller det s.k. Fotografregistret (Sverige), som innehåller data om fotografer som varit verksamma i Sverige från 1800-talets mitt och fram till i dag. Utöver verksamheterna på de statliga museerna och på de större stiftelsemuseerna finns privata, regionala och kommunala initiativ på fotografiområdet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att fotografi är en central del av vårt kulturarv som är viktigt att bevara. Samtidigt noterar utskottet att fotokonsten är väl representerad på flera statliga kulturinstitutioner. Utskottet konstaterar t.ex. att konstmuseet Moderna museet har ett särskilt uppdrag att visa och bevara samtidskonsten. Inom detta uppdrag är fotografi och annan visuell konst en naturlig och integrerad del av verksamheten. Utskottet noterar vidare att museets samlingar omfattar en betydande mängd fotografier och att fotografi är en central del i Moderna museets utställningsverksamhet.
Vidare noterar utskottet att fotokonst även samlas och tillgängliggörs vid en rad andra institutioner samt genom olika privata, regionala, kommunala och ideella initiativ runt om i landet. Utskottet anser att det är glädjande att intresset för fotografi är stort i Sverige. Det är också positivt att det finns en mångfald av aktörer och finansiärer som gemensamt engagerar sig för fotografi som konstform och kulturarv. Detta stärker områdets självständighet och möjligheterna till konstnärlig utveckling. I nuläget finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna om ett särskilt uppdrag om fotografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3459 (S) yrkande 30 och 2025/26:3483 (L).
Scenkonst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om cirkusens förutsättningar, ett nationellt uppdrag till Tornedalsteatern samt AI och upphovsrätt inom musikområdet.
Jämför reservation 7 (S), 8 (V) och 9 (S).
Motionerna
I partimotion 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Tornedalsteatern ett nationellt uppdrag.
I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om AI:s påverkan på musikområdet. Motionären anser att AI och globaliseringen tillsammans har skapat nya förutsättningar för musikområdet och att det därför finns ett behov att undersöka hur det upphovsrättsliga skyddet kan stärkas.
I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om cirkusens förutsättningar och organisering. Motionärerna påpekar att det i dag råder en brist på spelplatser för cirkus samt att höga hyror, krångliga tillståndsprocesser och okunskap om gällande regelverk tillsammans gör det svårt för cirkusverksamheter att turnera och nå publiken. Detta innebär, enligt motionärerna att cirkusens ställning som en tillgänglig och demokratisk konstform riskerar att försvagas.
Bakgrund
Finansiering av teater-, dans- och musikområdet
Bestämmelser om statsbidrag för det fria kulturlivet inom scenkonstområdet finns i förordningen (2012:516) om statsbidrag till det fria kulturlivet inom teater-, dans- och musikområdet. Ändamålet med statsbidraget är att främja mångfald, kvalitet och förnyelse samt annan kulturpolitiskt värdefull utveckling inom det fria kulturlivet. Bidrag enligt förordningen får lämnas till aktörer som är verksamma i Sverige inom teater, dans-, musik eller annan scenkonstrelaterad verksamhet. Statens kulturråd prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen. För 2026 uppgår anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål till knappt 250 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:83).
Enligt Statens kulturråd bidrar statsbidraget till att scenkonstverksamheter får bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och att konstnärlig förnyelse och utveckling möjliggörs. I årsredovisningen för 2025 konstaterar Statens kulturråd att det för dans- och cirkusområdena finns utmaningar kopplade till att hitta ändamålsenliga scener. Verksamheter som erbjuder produktions- och visningsplatser runt om i landet är därför prioriterade i Statens kulturråds bidragsgivning.
Ett nationellt uppdrag till Tornedalsteatern
Tornedalsteatern är en fristående tvåspråkig teater i Norrbotten som har i uppdrag att skapa scenkonst som speglar Tornedalen, dess kultur och språk. Teatern arbetar både med professionella produktioner och med amatörteater, vilket gör den till en viktig kulturaktör i regionen. En central del av uppdraget är att revitalisera och stärka minoritetsspråket meänkieli och att sprida kunskap om tornedalingars kultur och historia.
Tornedalsteatern har samarbetsavtal med fem kommuner, s.k. medlemskommuner, och verksamheten finansieras genom årliga kommunala bidrag, utvecklingsbidrag från Region Norrbotten och statsbidrag från Statens kulturråd. Därutöver ingår teatern i andra samarbetsprojekt och tar emot privata medel.
Statens bidragsgivning till kulturområdet sker i huvudsak genom de bidragsgivande myndigheterna. En viktig utgångspunkt för kulturpolitiken är principen om armlängds avstånd. Den innebär att politiker beslutar om ramar och budget för kulturen, men lägger sig inte i det konstnärliga innehållet. Syftet är att värna och upprätthålla den konstnärliga friheten. Därför är huvudregeln att statsbidrag ska sökas i konkurrens och fördelas av expertmyndigheterna efter prövning av sakkunniga.
Vissa scenkonstinstitutioner får medel direkt från staten och ska bedriva en nationell verksamhet. Det gäller exempelvis de två nationalscenerna, de statliga aktiebolagen Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Det gäller även Unga Klara AB, som sedan 2015 får årliga statliga medel för att vara den ledande nationella teaterscenen för barn och unga i Sverige, och Riksteatern, som får direkta statliga bidrag för att producera och turnera scenkonst av hög kvalitet i hela landet. Gemensamt för scenkonstinstitutionerna som tar emot årliga statliga bidrag utan ansökan är att medlen följer med särskilda riktlinjebeslut, som anger de finansiella villkoren för användningen av statens medel. Det är genom de finansiella villkoren i riktlinjebesluten som regeringen fastställer nationella uppdrag för institutionerna.
Arbetet med AI och upphovsrätt inom musikområdet
Den snabba teknologiska utvecklingen och den ökande användningen av artificiell intelligens påverkar musikbranschen i många hänseenden. Med dagens AI-verktyg kan ny musik snabbt och enkelt genereras med befintliga verk som bas. Detta kan innebära långtgående konsekvenser för rättighetshavarnas möjligheter till kontroll och ersättning.
Bestämmelser om upphovsrätt finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt upphovsrättslagen vissa rättigheter till verket. Dessa rättigheter är dels ekonomiska, dels ideella.
Det upphovsrättsliga regelsystemet har en stark internationell prägel. Upphovsrättslagen bygger till stor del på internationella överenskommelser och olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. När det gäller regleringen av AI-träning på upphovsrättsligt skyddat material är Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (DSM‑direktivet) av särskild betydelse. Sedan 2024 finns regler om utveckling och användning av AI inom unionen i den s.k. AI-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689).
Som tidigare nämnts har regeringen beslutat om en nationell AI-strategi (Fi2026/00397). Sveriges AI-strategi är en långsiktig inriktning för regeringens arbete med AI. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen. Strategin genomförs genom myndighetsuppdrag, författningsändringar, samverkansforum och särskilda budgetsatsningar. En handlingsplan som konkretiserar strategin med åtgärder, tidsramar och ansvariga aktörer finns som en bilaga till strategin. En central utgångspunkt i strategin är att upphovsrätten ska respekteras när befintliga verk används vid AI-träning. Strategin slår även fast att ändamålsenliga ersättningsmodeller behövs för rättighetshavare vars verk används vid AI‑träning.
I februari 2026 beslutade regeringen att tillsätta en intern arbetsgrupp med uppgift att samordna frågor om immaterialrätt. Syftet är att stärka svensk innovations- och konkurrenskraft, inte minst när det gäller de kreativa näringarna och branscherna. Inom ramen för detta arbete är upphovsrätten en viktig del.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Statens kulturråd har till uppgift att fördela statsbidrag till det fria kulturlivet inom scenkonstområdet. Vidare noterar utskottet att Statens kulturråd har kännedom om svårigheterna för dans- och cirkusaktörer att hitta ändamålsenliga spelplatser och att myndigheten därför prioriterar verksamheter som erbjuder produktions- och visningsplatser i sin bidragsgivning. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande om cirkusens förutsättningar.
Utskottet är inte heller berett att i nuläget ta några initiativ för att regeringen ska tillsätta en utredning med syftet att ge Tornedalsteatern ett s.k. nationellt uppdrag. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att Tornedalsteatern är en viktig kulturinstitution som har en unik roll i att lyfta fram Tornedalens kulturarv, språk och identitet. Samtidigt noterar utskottet att Tornedalsteatern får statsbidrag via Statens kulturråd samt regionala, kommunala och icke-offentliga stöd. Utskottet konstaterar att huvudregeln för bidragsgivning i staten är att bidrag söks i konkurrens och prövas av sakkunniga. Ett skäl för detta förfarande är att värna principen om konstens frihet. Utskottet anser att avsteg från huvudregeln bör göras med försiktighet och efter noggrant övervägande.
När det gäller AI och dess påverkan på musikområdet noterar utskottet att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att möta den nya teknologiska utvecklingen och dess påverkan på samhället. Utskottet välkomnar den nya nationella AI-strategin som utgör en viktig vägledning för arbetet med AI i hela Sverige. Vidare anser utskottet att det är positivt att strategin markerar att upphovsrätt och immaterialrätt ska respekteras när befintliga verk ingår i AI-träning. En fungerande upphovsrätt är en förutsättning för att konstnärligt yrkesverksamma ska kunna försörja sig och ha överblick över spridningen av sina konstnärliga verk. Utskottet avser därför att följa frågan om AI:s påverkan på konst- och kulturområdet noga. Med hänvisning till pågående arbete bedömer utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionen om AI, upphovsrätt och musikområdet.
Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2025/26:2786 (V) yrkande 19 och 2025/26:3459 (S) yrkandena 12 och 13.
Filmpolitikens framtid
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om filmpolitikens framtid.
Jämför reservation 10 (S) och 11 (MP).
Motionerna
I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 73 föreslås ett tillkännagivande om att förändra produktionsincitamenten för film. I yrkande 75 i samma motion föreslås ett tillkännagivande om att införa en strömningsavgift. Motionärerna anser att förutsättningarna för svensk film behöver stärkas och understryker vikten av att Filmutredningens förslag bereds skyndsamt.
I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 föreslås ett tillkännagivande om filmpolitikens framtid. Motionärerna anser att det nya medielandskapet kräver en ny inriktning för filmpolitiken, inte minst när det gäller innehållsproduktion av svensk film och den svenska filmens finansiering.
Bakgrund
Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att utse en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den nationella filmpolitiken. I uppdraget ingick att föreslå förändringar som gör att filmpolitiken bättre ska möta områdets utmaningar och behov (dir. 2024:10). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24). I betänkandet lämnas bl.a. föreslag om nya nationella mål för filmpolitiken, medfinansieringsavgifter för strömningstjänster och ett reformerat produktionsincitament. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har aviserat att en filmpolitisk proposition kommer att överlämnas till riksdagen under 2026.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) bereds i Regeringskansliet och att regeringen har för avsikt att överlämna en filmpolitisk proposition under 2026. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och finner därför inte skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av motionerna om filmpolitikens framtid. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena 2025/26:3459 yrkande 60 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 73 och 75.
Motioner som bereds förenklat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avstyrker de yrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2023/24:KrU3 Public service och film, 2023/24:KrU8 Kultur och fritid för barn och unga, 2023/24:KrU10 Kultur för alla, 2024/25:KrU4 Public service och dataspel, 2024/25:KrU5 Kulturarv, 2024/25:KrU6 Tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor och 2024/25:KrU7 Litteratur, språk och konstarter. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför yrkandena.
|
1. |
av Catarina Deremar (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14,
bifaller delvis motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19 och
avslår motion
2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M).
Ställningstagande
Med den snabba utvecklingen av AI är det viktigt att följa hur det svenska språket påverkas och huruvida den teknologiska utvecklingen kan innebära konsekvenser för allas möjlighet till språklig delaktighet. Vi anser därför att det bör tillsättas en språkutredning med uppdraget att undersöka hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling som AI.
Språket är en nyckel för att förstå sig själv, kommunicera med andra och delta aktivt i samhällslivet. I dag har inte alla samma språkliga förutsättningar att delta fullt ut i samhället. Vi anser att språklig delaktighet är avgörande i en demokrati och att det finns ett gemensamt ansvar för detta i samhället.
|
2. |
av Mats Berglund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19,
bifaller delvis motion
2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och
avslår motion
2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M).
Ställningstagande
Svenskan är ett litet språk i en globaliserad värld, och dess ställning kan inte tas för given. För att värna och stärka det svenska språket krävs aktiva och långsiktiga insatser. Språket är bäraren av berättelser, identitet och demokratiskt deltagande – och därför måste vi också säkra dess plats i framtidens teknologier. Vi vill se stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik att fungera på svenska, såsom det arbete som i dag bedrivs vid Kungliga biblioteket.
|
3. |
av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17 och
bifaller delvis motion
2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S).
Ställningstagande
Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i var och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsning stärker möjligheten att förstå världen, delta i samhällsdebatten och utöva demokratiska rättigheter. På samhällelig nivå är läsning central för att bevara och utveckla det nationella språket och kulturen. Läsning bidrar också till social jämlikhet, eftersom fri tillgång till böcker och bibliotek ger människor samma möjlighet att ta del av kunskap och berättelser. Att värna om läsningen innebär således att värna demokratin. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en översyn om hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige.
|
4. |
av Mats Berglund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39 och
avslår motion
2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M).
Ställningstagande
Vi anser att enprocentsregeln behöver få en tydligare roll i den statliga politiken för gestaltad livsmiljö. I dag finns stora variationer när det gäller hur enprocentsregeln och i vilken utsträckning den efterlevs. Staten behöver därför vidta åtgärder för att förenkla och öka användningen av regeln i hela landet.
Exempelvis bör en stödfunktion för kommuner och regioner utvecklas. Beställarfunktionen i Stockholms stad (Stockholm konst) kan tjäna som förebild för en sådan funktion. Denna typ av beställarstöd leder projekt genom hela processen – från planering till färdigt verk – och ger beställaren, tillgång till både konstnärlig och projektledande kompetens. Både offentliga och privata aktörer kan använda sig av tjänsten.
Vi bedömer att om motsvarande stödfunktion infördes för kommuner och regioner skulle flera positiva konsekvenser uppstå: mer konst i offentliga miljöer, ett tydligare och mer professionellt stöd till konstnärer samt en breddad finansiering av offentlig konst genom att den privata sektorn ges bättre förutsättningar att medverka.
|
5. |
av Mats Berglund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40.
Ställningstagande
Trots att barn och unga enligt barnkonventionen har rätt att delta i konst- och kulturlivet och har rätt till inflytande över frågor som berör dem finns i dag stora variationer över landet när det gäller barns och ungas delaktighet i utveckling av deras livsmiljö. Vi menar att barns och ungas närmiljöer, såsom skolgårdar, fritidsgårdar och andra offentliga miljöer där barn och unga vistas, tydligare behöver inkluderas i arbetet med gestaltad livsmiljö. Därför anser vi att en vägledning bör tas fram för hur fler kommuner och regioner kan arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.
|
6. |
av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 och
bifaller delvis motion
2025/26:3483 av Helene Odenjung (L).
Ställningstagande
I dag saknas en samlad bild av Sveriges fotografiska arkiv och bildsamlingar. En nationell databas bör byggas upp för att få en nödvändig överblick över var samlingarna finns, dess innehåll och arkivens omfattning. En nationell satsning gör det möjligt att bevara och tillgängliggöra både historiska och samtida bilder för forskare, skolor och allmänheten, bl.a. genom digitalisering och öppna arkiv. Den kan också ge bättre förutsättningar för samtida fotografer att utveckla sitt arbete och nå en publik utan att vara helt beroende av kommersiella uppdrag, samtidigt som den stärker Sveriges internationella synlighet inom fotografi genom samarbeten och utställningar utomlands. Inte minst är detta viktigt då det i Sverige saknas ett nationellt fotografimuseum. Viktiga samlingar riskerar i nuläget att splittras eller gå förlorade om ingen gemensam struktur etableras. Vi anser därför att det är hög tid att se över förutsättningarna för det svenska fotografiet, fotografiska arkiv och bildsamlingar. Vi uppmanar regeringen att möjliggöra en nationell infrastruktur för det svenska fotografiet.
|
7. |
av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13.
Ställningstagande
Cirkusens ställning som tillgänglig och demokratisk konstform är hotad. I dag saknar majoriteten av landets kommuner lämpliga spelplatser för cirkusverksamhet. Därtill är hyrorna ofta höga, tillståndsprocesserna krångliga kunskapen om gällande regelverk bristfällig. Sammantaget innebär detta betydande svårigheter för cirkusverksamheter att turnera och nå publiken. Den stora variationen över landet när det gäller tillgången till funktionella spelplatser skapar dessutom ojämlika förutsättningar mellan kommuner och regioner. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en samlad översyn av cirkusens förutsättningar och organisering.
|
8. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19.
Ställningstagande
Tornedalsteatern har sedan 1986 haft en central roll i att lyfta Tornedalens kulturarv, språk och identitet. Genom sin verksamhet bidrar teatern till att synliggöra meänkieli, stärka den lokala identiteten och skapa delaktighet i det lokala kulturlivet. Teatern fungerar både som professionell scen och som mötesplats där olika grupper i samhället kan medverka, och den når även publik nationellt och internationellt genom turnéer. För att säkerställa att Tornedalsteatern kan fortsätta sin verksamhet anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Tornedalsteatern ett nationellt uppdrag.
|
9. |
av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12.
Ställningstagande
Teknikutvecklingen, digitaliseringen, AI och globaliseringen av musiken har skapat helt nya förutsättningar. Allt detta påverkar musikens villkor. För att Sverige fortsatt vara ett framgångsrikt musikland behövs ett nytt politiskt grepp. Därför menar vi att det är dags att se över den svenska musikens villkor och förutsättningar, hur AI inverkar på musikområdet och hur vi kan säkra det upphovsrättsliga skyddet.
|
10. |
av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 och
bifaller delvis motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 73 och 75.
Ställningstagande
Trenden med globala techjättar och storbolag som etablerat verksamhet i Norden och Sverige har förändrat medielandskapet och svenskars konsumtion av audiovisuellt innehåll. Vi välkomnar filmutredningen Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland, SOU 2025:24. Utredningen innehåller flera delar som är viktiga för svensk films utveckling. Förslaget om nya, tydligare filmpolitiska mål är ett steg i rätt riktning. Vi ser positivt på att utredningen framhåller behovet av ett brett filmutbud av hög kvalitet, att film ska visas i hela landet, att svensk film når en stor publik samt att filmarvet bevaras och används. Vi delar i stort utredningens analys och anser att många av förslagen är bra och kreativa. För att säkra en bärkraftig inhemsk filmproduktion över tid behövs en gemensam kraftsamling där staten, branschen och nya aktörer bidrar. Vi anser att riksdagens partier måste involveras i den fortsatta diskussionen om framtidens filmpolitik för att värna svensk filmproduktion och ett rikt och varierat innehåll på svenska.
|
11. |
av Mats Berglund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 73 och 75 samt
bifaller delvis motion
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60.
Ställningstagande
Sverige har en lång tradition som framstående filmnation. Historien kan visa upp en mängd namnkunniga svenska regissörer, manusförfattare, skådespelare men också banbrytande filmer. Trots det ligger Sverige på bottennivå i Norden och Europa när det gäller offentlig finansiering av film och tv-produktion. Vi anser att när omvärlden är stadd i snabb förändring behöver mer göras för att svensk film ska stå stark. Det gäller såväl finansiering som produktion och distribution. Filmutredningen som presenterades våren 2025 var därför efterlängtad. Vi och vårt parti står i huvudsak bakom utredningens förslag. I likhet med utredningen anser vi att produktionsincitamenten ska utökas och att först-till-kvarn-principen ska avskaffas. Vi anser också att en strömningsavgift ska införas. Sammantaget välkomnar vi utredningens förslag och anser att det är angeläget att en filmpolitisk proposition så snart som möjligt överlämnas till riksdagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över barns inflytande över beslut som påverkar dem i deras närmiljö och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:422 av Martin Ådahl (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Dalhalla till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda älvdalskans överlevnad och revitalisering och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Institutet för språk och folkminnen (Isof) i uppdrag att ge nödvändigt stöd till älvdalskans överlevnad och revitalisering och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:463 av Gudrun Brunegård (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra förordningen avseende plats för tillkännagivandet av mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma) och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:472 av Carita Boulwén (SD):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att alla barn ska få lära sig teckenspråk i tidig ålder och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:513 av Jamal El-Haj (-):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att öka det statliga stödet till offentliga bibliotek i landet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1311 av Per-Arne Håkansson och Agneta Nilsson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt centrum för keramisk konst på Kullahalvön och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att inrätta en nationell digital svenskplattform för språkutbildning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1597 av Jessica Rodén (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att kulturinstitutioner med inriktning på svenskt teckenspråk och teckenspråkigt kulturarv ska kunna söka verksamhetsbidrag inom ramen för Statens kulturråds uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1599 av Jessica Rodén (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan för att främja tillgänglighet till svenskt teckenspråk i utbildning, samhällsinformation och arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att följa upp hur språklagen efterlevs vad gäller svenskt teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1618 av Jan Riise m.fl. (MP):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra och revitalisera användningen av det finska språket bland sverigefinnarna och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en långsiktig finansiering av Finlandsinstitutets resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Norge och Finland avseende nyhetsmedier på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1648 av John E Weinerhall (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenska minoriteter i utlandet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid statliga investeringar och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt läs- och språkutveckling med inspiration och kunskap från modellen ”Läs för mig, pappa!” och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2479 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Heindorff (båda M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sökbarheten på länder och språk på bibliotek under den begynnelsebokstav som anger landet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2485 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att göra Höganäs till ett nationellt centrum för keramik utifrån ett naturligt kulturarv och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2499 av Jesper Skalberg Karlsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en ny ordning för kulturstöd till ensambegravningar och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2716 av Markus Wiechel m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra den svenska benämningen av Kaliningrad till Königsberg och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att se över finansieringen av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken i syfte att dessa ska få en permanent och stabil finansiering och tillkännager detta för regeringen.
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Tornedalsteatern ett nationellt uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2787 av Jessica Wetterling m.fl. (V):
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över ett möjligt samarbete mellan de nordiska biblioteken för att det ska bli möjligt att låna böcker från andra nordiska länder på olika samiska språk och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att inrätta en nationalscen för Sápmi och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en litteraturpolitisk utredning för att adressera de utmaningar som beskrivs i motionen och genomlysa hela det litterära ekosystemet och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga folkbibliotek ska drivas av vinstdrivande företag och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att digitaliseringen av det filmiska kulturarvet påskyndas och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig utredning för att genomlysa musiklivets villkor på alla nivåer från statliga subventioner, utbildningsvägar, turnéstruktur och myndigheters samverkan till exportfrågor och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C):
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en ny språkutredning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP):
32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns, ungas och familjers läsning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3366 av Mats Berglund m.fl. (MP):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att stärka livekulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler spelplatser och livescener och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om livekulturens infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arrangörsledet och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om replokaler och musikhus och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3435 av Jan Riise m.fl. (MP):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig finansiering av resursbibliotek för de nationella minoriteterna och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Norge vad gäller tidningar på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S):
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till dansens förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över musikområdets förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om AI:s påverkan på musikområdet och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cirkusens förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedskärningarna på de nationella scenerna och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kungliga Operan och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt satsning på nationella minoriteters bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Giron Sámi Teáhter och Tornedalsteatern och tillkännager detta för regeringen.
29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bildkonst, arkitektur och design och tillkännager detta för regeringen.
30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fotografiets infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt center för keramisk konst och tillkännager detta för regeringen.
33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Form/Design Centers nationella uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemslöjd och tillkännager detta för regeringen.
60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitikens framtid och tillkännager detta för regeringen.
61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om audiovisuell avgift och tillkännager detta för regeringen.
63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om produktionsincitament och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3483 av Helene Odenjung (L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt uppdrag om fotografi som konstform och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S):
22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta satsningarna på resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP):
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att värna och stärka det svenska språket och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om läsfrämjande satsningar och tillkännager detta för regeringen.
21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utveckla litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö och tillkännager detta för regeringen.
42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen för bild- och formkonsten och tillkännager detta för regeringen.
47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra finansiering av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Giron Sámi Teáhter ett uppdrag som nationalscen och tillkännager detta för regeringen.
71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om långsiktigt hållbart mediestöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra produktionsincitamenten för film och tillkännager detta för regeringen.
75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strömningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
12. Motioner som bereds förenklat | ||
|
2025/26:422 |
Martin Ådahl (C) |
|
|
2025/26:463 |
Gudrun Brunegård (KD) |
|
|
2025/26:472 |
Carita Boulwén (SD) |
2 |
|
2025/26:513 |
Jamal El-Haj (-) |
|
|
2025/26:1311 |
Per-Arne Håkansson och Agneta Nilsson (båda S) |
|
|
2025/26:1618 |
Jan Riise m.fl. (MP) |
2, 3 och 6 |
|
2025/26:1648 |
John E Weinerhall (M) |
|
|
2025/26:2479 |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Heindorff (båda M) |
|
|
2025/26:2485 |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
|
2025/26:2499 |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|
|
2025/26:2716 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
|
|
2025/26:2786 |
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) |
4 |
|
2025/26:2787 |
Jessica Wetterling m.fl. (V) |
7 och 10 |
|
2025/26:2819 |
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) |
3, 4, 13 och 14 |
|
2025/26:3183 |
Catarina Deremar m.fl. (C) |
8 |
|
2025/26:3364 |
Camilla Hansén m.fl. (MP) |
32 |
|
2025/26:3366 |
Mats Berglund m.fl. (MP) |
1, 3–5 och 7 |
|
2025/26:3435 |
Jan Riise m.fl. (MP) |
4 och 7 |
|
2025/26:3459 |
Björn Wiechel m.fl. (S) |
10, 11, 14, 15, 18, 22, 24, 29, 32–35, 61 och 63 |
|
2025/26:3721 |
Jennie Nilsson m.fl. (S) |
22 |
|
2025/26:3775 |
Amanda Lind m.fl. (MP) |
20, 21, 42, 47, 50, 71 och 78 |