Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland
Betänkande 1990/91:TU6
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU06
Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland
Innehåll
1990/91 TU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet riksdagens revisorers förslag 1989/90:17 angående koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland. Utskottet delar revisorernas uppfattning att det alternativ för Gotlandstrafiken valdes som sammantaget för hela den tioåriga avtalsperioden kunde beräknas medföra den lägsta belastningen på statsbudgeten. I likhet med revisorerna anser utskottet att viss kritik kan riktas mot transportrådet beträffande upphandlingsförfarandet. Utskottet noterar dock att revisorerna inte hävdat att de påtalade bristerna är av den arten att de påverkat resultatet av upphandlingen. Utskottet avstyrker de båda motioner som väckts med anledning av revisorernas förslag.
Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av m-ledamöterna och ett av v-ledamoten.
Förslaget
I förslag 1989/90:17 har riksdagens revisorer hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i fråga om tillämpning av upphandlingsförordningen.
Motionerna
1990/91:T1 av Jerry Martinger (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koncessionsavtalet mellan staten och Nordström & Thulin AB (N&T) omedelbart måste bli offentligt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten skall utnyttja sin rätt att utse auktoriserad revisor med uppgift att granska den del av N&Ts verksamhet och räkenskaper som påverkar koncessionstrafiken mellan Gotland och fastlandet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att revisorns rapport skall tillställas riksdagen för att tillsammans med gällande avtal kunna utgöra del av underlag för beslut om medelstillskott till Gotlandstrafiken för budgetåret 1991/92.
1990/91:T2 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvaret för färjetrafiken till och från Gotland bör överföras från transportrådet till ett trafikråd direkt underställt regeringen.
Yttrande från riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer har på anmodan av utskottet yttrat sig över Rederiaktiebolaget Gotlands skrivelse till trafikutskottet av den 1 oktober 1990 såvitt avser avsnittet Ekonomiska konsekvenser jämte bilaga 8 till skrivelsen. Se bilaga till detta betänkande.
Bakgrund
Färjetrafik mellan svenska fastlandet och Gotland får enligt lagen (1970:871) om linjesjötrafik på Gotland bedrivas endast efter tillstånd av regeringen. Regeringen eller myndighet som regeringen betämmer, fastställer taxor och turlistor. Trafiken utförs med statligt bidrag i form av transportstöd. Rederiaktiebolaget Gotland (Gotlandsbolaget) har alltsedan lagen om linjesjöfart på Gotland trädde i kraft år 1971 haft koncession på färjetrafiken. Fr.o.m den 1 januari 1988 övergick dock koncessionen till N&T. Transportrådets handläggning av upphandlingen av Gotlandstrafiken liksom regeringens beslut i ärendet har kritiserats bl.a. vad gäller kraven på affärsmässighet och objektivitet. Mot denna bakgrund har riksdagens revisorer granskat förfarandet vid upphandlingen av Gotlandstrafiken efter år 1987. Revisorernas granskning har avgränsats till att omfatta följande frågor:
avtalets kostnadskonsekvenser för staten, formella fel vid upphandlingen, avtalad servicenivå, sysselsättningseffekter på Gotland.
Till utskottet har i ärendet inkommit skrivelser från Gotlandsbolaget av den 1 oktober 1990 och den 1 november 1990. Utskottet beslöt den 23 oktober 1990 att anmoda riksdagens revisorer att yttra sig över den del av den förstnämnda skrivelsen som behandlar ekonomiska konsekvenser av avtalet. Riksdagens revisorer avgav den 25 oktober 1990 det begärda yttrandet.
Utskottet
1 Avtalets kostnadskonsekvenser för staten
1.1 Revisorernas överväganden
På riksdagens revisorers uppdrag har två auktoriserade revisorer företagit en jämförande beräkning av kostnadskonsekvenserna för statens del avseende å ena sidan det avtal som träffades mellan staten och N&T den 21 december 1987 och å andra sidan Gotlandsbolagets avtalsförslag den 17 februari 1987. De föreslagna beräkningarna avser den tioåriga avtalsperioden 1 januari 1988--31 december 1997. I de olika kalkylerna ingår följande poster:
Intäkter
Seglationsintäkter Övriga intäkter
Kostnader
Turersättning Hamnavgifter Försäljnings- och administrationskostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader
Riksdagens revisorer framhåller att den företagna kostnadsutredningen har gett vid handen att det alternativ valts som sammantaget för hela den tioåriga avtalsperioden kunde beräknas medföra den lägsta belastningen på statsbudgeten. Skillnaden i kostnadsutfall är dock enligt de gjorda beräkningarna mycket liten. De antaganden som gjorts om seglationsintäkter, inflation, diskonteringsfaktor m.m. är dessutom förenade med en viss osäkerhet. Detta medför enligt revisorerna att man inte entydigt kan avgöra om det kostnadsmässigt fördelaktigaste alternativet valts. Riksdagens revisorer konstaterar vidare att staten tog en risk i och med att N&T inte kunde specificera de fartyg som skulle ingå i koncessionstrafiken. Det visade sig också att kapitalkostnaden på grund av utvecklingen på fartygsmarknaden avsevärt översteg de belopp man kalkylerat med. Revisorerna framhåller dock att -- sedan regeringen frångått den av riksdagen förordade lösningen att staten skulle äga koncessionsflottan -- den påtalade risken torde vara en ofrånkomlig förutsättning för att uppnå ökad konkurrens i färjetrafiken enligt 1986 års riksdagsbeslut. I en skrivelse till trafikutskottet av den 1 oktober 1990 framhåller Gotlandsbolaget bl.a. att anbudet från bolaget skulle givit den lägsta kostnaden för staten. Som stöd för detta uttalande bifogas en beräkning utförd av den auktoriserade revisorn Pål Wingren som tidigare varit revisor i Gotlandsbolaget. Riksdagens revisorer har på anmodan av utskottet yttrat sig över Gotlandsbolagets skrivelse såvitt avser avsnittet "Ekonomiska konsekvenser" och bil. 8 till skrivelsen (Pål Wingrens beräkningar). Revisorerna framhåller i yttrandet att något nytt inte har tillkommit som ändrar deras bedömning i förslag 1989/90:17.
1.2 Utskottets överväganden
Utskottet vill erinra om att riksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat att det är angeläget att minska statens kostnader för stödet till färjetrafiken till Gotland (bet. TU 1985/86:4, rskr. 36). I proposition 1985/86:105 om färjetrafiken till Gotland framhölls att en ökad konkurrens i Gotlandstrafiken bör eftersträvas i syfte att förbättra trafiken och begränsa statens kostnader för denna. I propositionen betonades att som ett första steg i denna riktning måste en ökad konkurrens i upphandlingen komma till stånd. Riksdagen godkände de i propositionen förordade riktlinjerna för ökad konkurrens i Gotlandstrafiken (bet. TU 1985/86:26, rskr. 347). Utskottet vidhåller sin tidigare framförda uppfattning att det är angeläget att åstadkomma ökad konkurrens i Gotlandstrafiken. Därför ser utskottet positivt på att den senaste upphandlingen genomfördes i konkurrens mellan olika rederier. Såväl de auktoriserade revisorerna som riksdagens revisorer anser att, utifrån de fakta som var kända vid tidpunkten för beslutet, det för staten fördelaktigaste alternativet för avtalsperioden valdes. Som redovisats ovan är dock skillnaden i kostnadsutfall mellan de olika alternativen mycket liten. Utskottet har för sin del inte funnit att det föreligger skäl att göra någon annan bedömning. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte påkallad med anledning av vad som anförts under detta avsnitt.
2 Upphandlingen
2.1 Revisorernas överväganden
Tillvägagångssättet vid upphandlingen av Gotlandstrafiken finns uförligt redovisat i revisorernas förslag till riksdagen. Därvid framgår att regeringen den 20 februari 1986 uppdrog åt transportrådet att ta upp överläggningar om Gotlandstrafiken efter år 1987. Den 22 december 1986 redovisade transportrådet sitt uppdrag och överlämnade en principöverenskommelse mellan staten och N&T. Regeringen beslutade den 19 februari 1987, efter det att Gotlandsbolaget och N&T inkommit med preciseringar av sina tidigare anbud, att koncessionen skulle övergå till N&T. Staten genom transportrådet tecknade senare på regeringens uppdrag avtal med N&T för att reglera de ekonomiska mellanhavanden som följer av koncessionstrafiken. Innan regeringen den 19 februari 1987 beslutade att koncessionen skulle övergå till N&T hade en av regeringen utsedd juristgrupp bestående av rättscheferna vid statsrådsberedningen, justitiedepartementet och kommunikationsdepartementet granskat transportrådets formella handläggning av upphandlingen. Juristgruppen ansåg att upphandlingsförordningen inte var direkt tillämplig vid det upphandlingsuppdrag angående Gotlandstrafiken som transportrådet utfört. Det främsta skälet till denna slutsats var att det slutliga ställningstagandet ankom på regeringen. Eftersom upphandlingsförordningen grundar sig på principer som antagits av riksdagen ansåg juristgruppen att en statlig myndighet -- även regeringen -- måste anses skyldig att följa grundprinciperna så gott det går. Dessa är främst principerna om affärsmässighet, offentlighet och rättssäkerhet. Rättssäkerhetsprincipen innebär krav på saklighet och opartiskhet, bl.a. möjlighet till konkurrens på lika villkor. Juristgruppen fann vid sin granskning att transportrådet inte åsidosatt dessa principer. Gruppen fann likväl att kritik kunde riktas mot transportrådet på två olika punkter. Transportrådet borde ha klargjort tidigare för Gotlandsbolaget när förhandlingsskedet var avslutat och att det därefter gällde för bolaget att avge ett formellt anbud. Vidare kritiseras det förhållande att transportrådet vid överläggningarna med andra företag än Gotlandsbolaget biträtts av en person som var suppleant i Gotlandsbolagets styrelse. Riksdagens revisorer som instämmer i den kritik som juristgruppen framfört anser transportrådets förfarande anmärkningsvärt. Revisorerna redovisar också vissa andra synpunkter beträffande förfarandet vid upphandlingen. De omständigheter som låg till grund för transportrådets beslut att säga upp det tidigare gällande avtalet med Gotlandsbolaget borde enligt revisorerna ha dokumenterats på sådant sätt att man från tillgängliga handlingar i ärendet klart kunnat utläsa vilka affärsmässigt betingade omständigheter som varit avgörande för detta beslut. Detta gäller särskilt frågan hur transportrådet vid sitt beslut beaktat den omständigheten att staten genom att det tidigare avtalet sades upp frånhände sig sin rätt till de andelar i eventuella realisationsvinster som staten hade tillförsäkrats genom detta avtal. Revisorerna godtar emellertid transportrådets bedömning i sak som den redovisats för revisorerna. I den på kommunikationsdepartementet upprättade akten finns ingen dokumentation som visar hur de båda slutliga anbuden utvärderats och vägts mot varandra. Det finns inte heller några anteckningar som visar hur man beaktat sysselsättningsaspekten. Revisorerna finner detta anmärkningsvärt. Transportrådets beslut den 19 december 1986 att teckna en principöverenskommelse med N&T återfinns inte i transportrådets styrelseprotokoll. Beslutet togs vid ett icke protokollfört styrelsesammanträde. Revisorerna finner förfarandet olämpligt i synnerhet som styrelsen vid sitt sammanträde den 11 december 1986 klart uttalat att den ville bli fortlöpande informerad i frågan. Dessutom råder oklarhet om vilka ledamöter som deltog i beslutet. Enligt revisorernas bedömning har den granskade upphandlingen genomförts på ett icke helt korrekt sätt. Även om förutsättningarna för upphandlingen i förevarande fall varit speciella anser revisorerna att de formella kraven avseende formerna för upphandlingen måste ställas högt. Detta gäller i synnerhet när regeringen är den avtalsslutande parten och när upphandlingen avser betydande belopp. Upphandlingsförordningens regler bör enligt revisorernas mening äga tillämpning också vid regeringens upphandling. Den oklarhet som nu synes föreligga angående upphandlingsförordningens tillämpning vid regeringens upphandling bör undanröjas, framhåller revisorerna.
2.2 Utskottets överväganden
Utskottet instämmer för sin del i den gemensamma kritik av handläggningen av ärendet som framförts av revisorerna och juristgruppen. Transportrådet borde således ha klargjort tidigare för Gotlandsbolaget när förhandlingsskedet var avslutat. Det var vidare olämpligt att transportrådet vid överläggningarna med andra företag än Gotlandsbolaget biträddes av en person som var suppleant i Gotlandsbolagets styrelse. Utskottet delar också revisorernas uppfattning att det varit önskvärt att man av tillgängliga handlingar klart kunnat utläsa vilka affärsmässigt betingade omständigheter som varit avgörande för transportrådets beslut att säga upp det tidigare gällande avtalet. Särskilt gäller det frågan hur transportrådet beaktat omständigheten att staten genom att det tidigare avtalet sades upp, frånhände sig rätten till andelar i eventuella realisationsvinster. Utskottet noterar dock att vare sig revisorerna eller juristgruppen hävdat att de påtalade bristerna är av den arten att de försatt Gotlandsbolaget i ett sämre förhandlingsläge eller i övrigt påverkat ärendets utgång. När det gäller revisorernas synpunkter på bristen på dokumentation av regeringens motivering till beslutet att godkänna avtalet med N&T konstaterar utskottet att det vare sig i regeringsformen eller annan lagstiftning uppställs några formella krav på motivering av regeringsbeslut. Det förtjänar dock i sammanhanget att påpekas att konstitutionsutskottet vid ett flertal tillfällen, särskilt vid granskning av beslut i överklagandeärenden, påtalat vikten av en ökad användning av så utförliga och klargörande motiveringar som möjligt av regeringens beslut. En erinran härom finns också i den av statsrådsberedningen utgivna Bruna Boken om förvaltningslagens tillämpning hos regeringskansliet. Utskottet kan inte, till skillnad från revisorerna, finna det beslutsförfarande som tillämpades då transportrådet tecknade en principöverenskommelse med N&T olämpligt. Vid styrelsemötet den 11 december 1986 ställde sig styrelsen bakom uppläggningen av förhandlingsarbetet och gav ordföranden mandat att slutföra förhandlingarna. Styrelsen ville dock ha en fortlöpande information. Styrelsen gav också ordföranden bemyndigande att säga upp avtalet mellan staten och Gotlandsbolaget om förhandlingarna påkallade det. Den av styrelsen begärda informationen lämnades senare per telefon. Som revisorerna själva framhåller har det inte heller vid senare styrelsesammanträden framförts någon kritik från styrelsens ledamöter. Som framgår av den tidigare redovisningen anser revisorerna att den oklarhet som nu synes föreligga angående upphandlingsförordningens tillämpning vid regeringens upphandling bör undanröjas. Utskottet anser, i likhet med den av regeringen utsedda juristgruppen, att en statlig myndighet -- även regeringen -- är skyldig att så gott det går följa de grundprinciper om affärsmässighet, offentlighet och rättssäkerhet som riksdagen lagt fast. Utskottet har vidare erfarit att det inom finansdepartementet pågår en översyn av upphandlingsförordningen. Utskottet utgår från att de oklarheter som kan finnas om förordningens tillämpningsomåde tas upp i detta sammanhang. Någon riksdagens åtgärd med anledning av vad som anförts under detta avsnitt är enligt utskottets mening inte erforderlig.
3 Servicenivån i trafiken
3.1 Revisorernas överväganden
Riksdagens revisorer framhåller att det inte har funnits en tillräckligt klart utarbetad kravspecifikation avseende servicenivå och transportkapacitet vid anbudstillfället vilket gjort det svårare att göra en tillfredsställande bedömning av alternativen i detta hänseende. De anför vidare att den trafikkapacitet som staten avtalat om skall stå till allmänhetens förfogande i föreskriven omfattning och fartygens allmänna utrymmen skall vara i sådant skick att de kan utnyttjas för avsedda ändamål. Det ankommer enligt revisorerna på transportrådet att se till att åtgärder vidtas i detta syfte. Vissa av de förhållanden i Gotlandstrafiken som kritiserats kan enligt revisorernas mening inte hänföras till försumligheter från rederiernas sida eller till det nu aktualiserade rederibytet utan har till övervägande grad sin grund i bakomliggande trafikpolitiska beslut. När det gäller transport av farligt gods har enligt revisorerna den genom rederibytet föranledda förändringen i färjetrafiken inneburit en klar försämring. Revisorerna anser att den ökade risken för att sådant gods i strid med bestämmelserna transporteras även på ordinarie turer inger allvarlig oro. Revisorerna utgår från att denna fråga särskilt beaktas vid de fortsatta övervägandena om Gotlandstrafikens omfattning och inriktning.
3.2 Utskottets överväganden
Utskottet delar för sin del de synpunkter på servicenivån i trafiken som revisorerna framfört. Utskottet har erfarit att en ny kombinerad person- och godsfärja inköpts, som kommer att sättas i trafik våren 1991. Därmed bör det vara möjligt att komma till rätta med de problem avseende transport av farligt gods som revisorerna pekat på. Någon riksdagens åtgärd med anledning av vad som anförts under detta avsnitt är enligt utskottets mening inte nu erforderlig.
4 Sysselsättningseffekter på Gotland
Utskottet delar revisorernas uppfattning att det inte finns skäl att kritisera rederibytet från sysselsättningspolitiska utgångspunkter.
5 Motionerna
I motion T1 (m) yrkas att riksdagen bör ge regeringen till känna att koncessionsavtalet mellan staten och N&T omedelbart bör offentliggöras. Detta är enligt motionären nödvändigt om riksdagen i fortsättningen skall kunna fatta beslut om stöd till Gotlandstrafiken. Såväl regeringen som kammarrätten har med hänvisning till sekretesslagen avslagit framställningar om att offentliggöra avtalet mellan staten och N&T. Regeringen och kammarrätten ansåg att såväl det allmänna som bolaget skulle lida skada om ifrågavarande uppgifter röjs. Det ankommer inte på riksdagen att uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall. Motionen avstyrks därför av utskottet i denna del. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att såväl riksdagens revisorer som de auktoriserade revisorer som företagit utvärderingen har haft tillgång till hela det dokumenterade beslutsunderlaget och den fullständiga avtalstexten.
Vidare yrkas i motionen att staten utnyttjar sin rätt att utse en auktoriserad revisor med uppgift att granska den del av N&Ts verksamhet och räkenskaper som påverkar koncessionstrafiken mellan Gotland och fastlandet, samt att revisorns rapport skall tillställas riksdagen för att tillsammans med gällande avtal utgöra del av underlag för beslut om stöd till Gotlandstrafiken för budgetåret 1991/92. Förslaget att staten bör utnyttja sin rätt att enligt det nya avtalet utse en auktoriserad revisor att granska den del av rederiets verksamhet och räkenskaper som påverkar koncessionstrafiken har även framförts av riksdagens revisorer. Utskottet har erfarit att regeringen har för avsikt att utnyttja sin rätt att utse en auktoriserad revisor. Utskottet anser det självklart att riksdagen skall ha tillgång till erforderligt beslutsunderlag vid sina beslut om transportstöd till Gotlandstrafiken. Av det anförda följer att motionen i huvudsak redan är tillgodosedd i denna del. Någon riksdagens åtgärd är inte erforderlig, varför utskottet avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.
I motion T2 (c) begärs att ansvaret för färjetrafiken till och från Gotland överförs från transportrådet till ett trafikråd direkt underställt regeringen. Av regeringens skrivelse 1990/91:50 framgår att regeringen har för avsikt att föreslå riksdagen att transportrådet avvecklas. Regeringen måste därvid överväga vilken myndighet som skall ha ansvar för Gotlandstrafiken. Utskottet som anser att regeringens ställningstagande i frågan bör avvaktas avstyrker motionen.
6 Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande revisorernas förslag att riksdagen lämnar förslag 1989/90:17 utan vidare åtgärd.
2.beträffande offentliggörande av koncessionsavtalet att riksdagen avslår motion 1990/91:T1 yrkande 1,
3.beträffande auktoriserad revisor m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T1 yrkandena 2 och 3,
4.beträffande ansvaret för färjerafiken att riksdagen avslår motion 1990/91:T2.
Stockholm den 13 november 1990
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anders Castberger (fp) och Jan Sandberg (m).
Särskilda yttranden
1. Offentliggörande av koncessionsavtalet (mom. 2)
Görel Bohlin, Tom Heyman och Jan Sandberg (alla m) anför:
Riksdagen har lagt fast vissa grundläggande principer om affärsmässighet, offentlighet och rättssäkerhet vid offentlig upphandling. Det är därför enligt vår uppfattning väsentligt att avtalet mellan staten och Nordström & Thulin AB offentliggörs så långt det är möjligt. Detta är också, som framhålls i motion T1 (m), nödvändigt för att riksdagen skall kunna få erforderligt underlag vid sina beslut om stöd till Gotlandstrafiken. Nordström & Thulin AB vill inte att avtalet offentliggörs. De anser att rederiets intressen då skulle skadas. Med hänvisning till sekretesslagen har regeringen och kammarrätten avslagit framställningar om att offentliggöra avtalet. Eftersom riksdagen inte kan uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall går det inte, som utskottet också framhåller, att tillstyrka yrkandet i motion T1 (m) om att riksdagen skall besluta att avtalet omedelbart skall offentliggöras. Med hänvisning till vad vi anfört förutsätter vi emellertid att regeringen verkar för att avtalet offentliggörs i så stor utsträckning som möjligt.
2. Ansvaret för färjetrafiken (mom. 4)
Viola Claesson (v) anför: Vänsterpartiet har såväl genom partimotioner som i riksdagsdebatten framfört allvarlig kritik mot transportrådet. Enligt vår uppfattning har alltför många självpåtagna och felaktiga initiativ och utspel präglat rådets verksamhet. Vi har därför gång på gång upprepat vårt krav om att transportrådet skulle avskaffas och ersättas med ett annat organ. När nu även regeringen, i skrivelsen 1990/91:50, föreslagit att transportrådet skall avvecklas förutsätter vänsterpartiet att förslaget inte enbart grundats på ekonomiska skäl utan att regeringen tagit fasta på den kritik som framförts mot rådet.
Riksdagens revisorers yttrande över Rederiaktiebolaget Gotlands skrivelse till trafikutskottet (1990-10-24)
Bilaga
Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland
Trafikutskottet har den 23 oktober 1990 begärt yttrande över Rederiaktiebolaget Gotlands (Gotlandsbolaget) skrivelse den 1 oktober 1990 till trafikutskottet såvitt avser avsnittet Ekonomiska konsekvenser jämte bilaga 8 (Wingrens analys) till skrivelsen.
Auktoriserade revisorn Pål Wingren, Öhrlings Reveko AB har för Rederi AB Gotlands räkning jämfört kostnaderna i avtalet mellan staten och Nordström & Thulin AB den 21 december 1987 och Gotlandsbolagets avtalsförslag den 17 februari 1987. Beräkningarna baseras på ett rapportutkast från riksdagens revisorer som Gotlandsbolaget haft tillgång till. Gotlandsbolaget hävdar att bedömningen från Wingren visar att anbudet från Gotlandsbolaget skulle givit den lägsta kostnaden för staten samt att detta påtalats för riksdagens revisorer i brev den 31 maj 1990. Gotlandsbolaget påstår vidare att riksdagens revisorer i sin bedömning godtagit korrigeringar som transportrådet gjort av Gotlandsbolagets anbud. Gotlandsbolaget anser det vidare anmärkningsvärt att riksdagens revisorer ej beaktat osäkerheten i anbudet från Nordström & Thulin AB (N&T) med avseende på den risk för ökade kapitalkostnader som förelåg genom att de fartyg som skulle ingå i koncessionstrafiken ej specificerats i överenskommelsen.
Revisorernas granskning (Förs. 1989/90:17)
Öhrlings Reveko AB i Göteborg gjorde i april 1990 för revisorernas räkning en granskning av kostnadskonsekvenserna för staten av koncessionsavtalet. Analysen baseras på avtalet mellan staten och N&T daterat den 21 december 1987 och Gotlandsbolagets två avtalsförslag -- till regeringen den 17 februari 1987 och till transportrådet den 16 december 1986. Beräkningarna omfattar hela avtalsperioden 1988--1997. Analys och slutsatser baseras på samma material som Gotlandsbolaget hänvisar till i beräkningarna från Pål Wingren. N&Ts avtal baseras på två fartyg och Gotlandsbolagets på tre fartyg. Staten fastställer taxor och turlistor i Gotlandstrafiken. Kapaciteten och volymen är något högre för N&T än för Gotlandsbolaget, därför blir intäkterna något högre för N&T. Transportrådet utgår från en skillnad på 3 milj.kr. per år i sin kalkyl. Kapitalkostnaderna har beräknats vara desamma under hela perioden. Pris- och kostnadsökningarna för övriga kostnader har bedömts till 6 % per år. Skillnaden mellan de i avtalet beräknade kostnaderna och intäkterna i seglationen utgör statsbidraget/subventionen och redovisas som transportstöd. Vid en bedömning av kostnadskonsekvenser för staten i form av transportstöd visade analysen att det fördelaktigaste alternativet valts. Av rapporten framgår att det är med viss osäkerhet som riksdagens revisorer gör sin bedömning. Skillnaden mellan de båda alternativen är liten. Riksdagens revisorer konstaterar vidare att staten tog en risk i och med att N&T inte kunde specificera de fartyg som skulle ingå i koncessionstrafiken. Det visade sig också att kapitalkostnaden på grund av utvecklingen på fartygsmarknaden avsevärt översteg de belopp man kalkylerat med. Revisorerna framhåller dock att -- sedan regeringen frångått den av riksdagen förordade lösningen att staten skulle äga koncesssionsflottan -- den påtalade risken torde vara en ofrånkomlig förutsättning för att uppnå ökad konkurrens i färjetrafiken enligt 1986 års riksdagsbeslut. Brevet från Pål Wingren, daterat den 31 maj 1990 mottog Kjell Nilsson den 1 juni 1990 på eftermiddagen efter det att riksdagens revisorer avgjort granskningsärendet om Gotlandstrafiken (protokoll 1989/90:24, § 24.6). Brevet tillförde inte ärendet något nytt som ändrade revisorernas ställningstagande.
Nya beräkningar presenterade av Gotlandsbolaget
Pål Wingren, Öhrlings Reveko AB, har för Gotlandsbolagets räkning i september 1990 gjort en beräkning över totala drifts- och kapitalkostnaderna för perioden 1988--1997 avseende anbud från Gotlandsbolaget och N&T samt en beräkning av utfallet av verkliga kapitalkostnader t.o.m. 1990 för N&T. Analysen grundar sig på ett första utkast från revisorerna som utarbetats av Öhrlings Reveko i Göteborg och alltså inte på det slutliga materialet som riksdagens revisorer grundar sin bedömning på. Slutsatsen är att Gotlandsbolaget redovisar de lägsta kostnaderna. Nuvärdet av de totala kostnaderna för perioden diskonterade till 11 % uppgår till 1 442 milj.kr. för Gotlandsbolaget och 1 461 milj.kr. för N&T. Skillnaden är liten mellan Gotlandsbolaget och N&T, 19 milj.kr. eller 1,3 %. Om beräkningarna baseras på utfallet 1988--1990 (budget) blir totala kostnaderna för N&T 1 498 milj.kr. I beräkningarna redovisas inte intäktssidan och därmed inte heller transportstödet och statens kostnader för Gotlandstrafiken. Wingren har alltså inte gjort en fullständig analys av materialet.
Kommentar
Riksdagens revisorer har inte gjort några ändringar eller korrigeringar i Gotlandsbolagets olika anbud. Underlagsmaterialet är alltså detsamma i de olika beräkningarna. Om man lägger på seglationsintäkterna på Wingrens beräkningar blir resultatet samma som i riksdagens revisorers material. Nuvärdet av det beräknade transportstödet över hela avtalsperioden blir lägst för N&T. Det verkliga kostnadsutfallet under åren 1987--1990 har blivit högre än beräknat för N&T. Det beror på utvecklingen på fartygsmarknaden, som inte kunde förutses när avtalet slöts i slutet av 1987. Man kan konstatera att investeringskalkyler av den här typen innebär att bedömningarna blir osäkra, eftersom underlagsmaterialet är osäkert. Det går inte med säkerhet att uttala sig om priser, kostnader och marknad på 10 års sikt. En sammanvägning av olika faktorer visar att det alternativ som valdes kunde beräknas medföra den lägsta belastningen på statsbudgeten. Något nytt har inte tillkommit som ändrar riksdagens revisorers bedömning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Förslaget1 Motionerna1 Yttrande från riksdagens revisorer2 Bakgrund2 Utskottet3 1 Avtalets kostnadskonsekvenser för staten3 1.1 Revisorernas överväganden3 1.2 Utskottets överväganden4 2 Upphandlingen4 2.1 Revisorernas överväganden4 2.2 Utskottets överväganden6 3 Servicenivån i trafiken7 3.1 Revisorernas överväganden7 3.2 Utskottets överväganden7 4 Sysselsättningseffekter på Gotland8 5 Motionerna8 6 Hemställan9 Särskilda yttranden9
Bilaga Riksdagens revisorers yttrande över Rederiaktiebolaget Gotlands skrivelse till trafikutskottet10