Kompletteringspropositionen 1993/94:150 Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.
Betänkande 1993/94:JuU33
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU33
Kompletteringspropositionen 1993/94:150 Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.
Innehåll
1993/94 JuU33
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m., såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker ett antal i anledning av propositionen väckta motionsyrkanden. I ärendet föreligger fyra reservationer från (s).
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att med ändring av riksdagens beslut (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229) till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 9 731 611 000 kr (B 5 s. 1).
Motionerna
1993/94:Ju40 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för all personal inom den lokala polisorganisationen avseende trygghetsfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser mot den ekonomiska brottsligheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalvården m.m.
1993/94:Ju41 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionala ekobrottskommandon inrättas i Stockholms-, Göteborgs- och Skåneregionerna.
1993/94:Fi31 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa förutsättningar för att öka inkomsterna inom kriminalvårdsanstalterna,
43. att riksdagen avslår förslaget om att 90 miljoner kronor anvisas till polisen för budgetåret 1994/95 som en engångsanvisning,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektiva åtgärder mot den svarta sektorn.
Utskottet
Lokala polisorganisationen
Riksdagen har till lokala polisorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisat ett ramanslag på 9 641 611 000 kr (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229).
Under våren 1994 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (1980:759) om utbetalning av statliga tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner m.m. Ändringen innebär att myndigheterna fortsättningsvis är skyldiga att betala kostnader för pensionsersättningar för arbetstagare som i enlighet med trygghetsavtalet avgår frivilligt för att någon annan uppsagd eller uppsägningshotad arbetstagare skall få fortsatt anställning.
Enligt vad regeringen anför i kompletteringspropositionen kan polisen förväntas utnyttja trygghetsavtalet i ökad omfattning i anslutning till de organisatoriska förändringar som nu genomförs inom polisväsendet. De beräknade kostnaderna för pensionsersättningar för poliser som i enlighet med avtalet avgår frivilligt för att någon annan uppsagd eller uppsägningshotad arbetstagare skall få fortsatt anställning skall belasta polisens ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95.
För att underlätta för polisen att klara detta föreslås i kompletteringspropositionen att ytterligare 90 miljoner kronor anvisas som en engångsanvisning till polisen för nästa budgetår under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen.
I motion Fi31 (nyd) yrkas avslag på regeringens förslag i denna del. Enligt motionärerna bör polisen inte göra sig av med den kompetens som finns hos äldre poliser.
I motion Ju40 (s) anförs att även den administrativa personalen inom polisväsendet bör omfattas av det föreslagna medelstillskottet.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna i denna del anföra följande.
Polisväsendet är inne i en period av omstrukturering och rationalisering som bl.a. är en följd av de besparingar som måste ske i verksamheten och som riksdagen beslutat om (se prop. 1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Förändringsarbetet kommer även att beröra den enskilde polismannen, inte minst genom den övergång till s.k. närpolisverksamhet som nu äger rum på många håll i landet. Polisyrkets speciella karaktär och de nya arbetssätt som skall börja tillämpas gör att det bör undvikas, så som blivit fallet på vissa håll, att en stor del av polisstyrkan består av äldre polismän. Det finns därför särskilda skäl att underlätta för äldre polismän att gå i pension, inte minst om alternativet till följd av besparingskraven är att yngre kollegor måste sägas upp eller att nyrekryteringen till yrket minskar. I sammanhanget bör vidare påpekas att riksdagen tidigare uttalat att de besparingar som skall genomföras inom polisverksamheten i första hand bör göras genom administrativa rationaliseringar och att indragningar i polisverksamheten på fältet måste undvikas (se 1992/93:JuU2y s. 2). Genom att extra medel ställs till förfogande för pensionering av äldre polismän kan undvikas att den direkta polisverksamheten drabbas av kostnaderna för deras pensioner. Härutöver bör beaktas att det kan antas bli svårt för den som utbildats till polis att med sin speciella kompetens finna annan likvärdig sysselsättning utanför polisväsendet.
Med det anförda instämmer utskottet i regeringens uppfattning att särskilda medel bör avsättas för förtida pensionering av polismän. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att för detta ändamål tillföra anslaget för den lokala polisorganisationen 90 miljoner kronor utöver av riksdagen tidigare anvisade medel. Motion Fi31 avstyrks.
De skäl som föreligger för att underlätta för poliser att gå i förtida pension gör sig enligt utskottets uppfattning inte gällande med samma styrka när det gäller annan personal inom polisväsendet. Utskottet är därför inte berett att förorda att även andra yrkeskategorier skall omfattas av det särskilda medelstillskottet. Detta hindrar naturligtvis inte att överenskommelser om förtida pensionering av exempelvis administrativ personal träffas inom ramen för trygghetsavtalet och bekostas med andra medel som polisväsendet disponerar. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion Ju40 i här behandlad del.
Ekonomisk brottslighet
I kompletteringspropositionen lämnar regeringen en redovisning av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra samhällets möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Uskottet har under senare år ägnat frågan om bekämpandet av ekonomisk brottslighet ökad uppmärksamhet. Utskottet har bl.a. anordnat offentliga utfrågningar i ämnet såväl år 1991 som år 1993 (se 1990/91:JuU23 bil. 1 och 2 samt 1992/93:JuU21 bil. 1 och 2) liksom en icke offentlig utfrågning den 24 februari 1994, den senast nämnda med företrädare för åklagar- och polisväsendet, Finansinspektionen, Riksskatteverket och konkursförvaltarkollegiet.
I samband med budgetbehandlingen våren 1991 förordade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande ett tillkännagivande om behovet av en översyn av åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten (1990/91:JuU23, rskr. 214).
I utskottets betänkande med anledning av förslagen i årets budgetproposition om anslag till polisväsendet (1993/94:JuU19) finns en utförlig redogörelse för genomfört och pågående arbete m.m. med anledning bl.a. av riksdagens tillkännagivande.
I betänkandet konstaterade utskottet (s. 18 f) att de åtgärder som vidtagits under senare tid för att förbättra polisens möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet har varit alltför begränsade och att det fortfarande finns betydande brister i denna del av polisverksamheten. Utskottet fann att ärendebalanserna i storstadsområdena alltjämt är oacceptabelt stora och att möjligheterna att bedriva förspaning för att uppdaga den ekonomiska brottsligheten är otillräckliga. Enligt utskottets uppfattning måste kompetensen och effektiviteten i verksamheten höjas ytterligare. Utskottet ansåg vidare att ekorotlarna i främst storstäderna behöver personalförstärkningar i form av poliser med lämplig bakgrund för detta slag av utredningsverksamhet och tjänstemän med främst ekonomisk specialistkompetens. Sammantaget ansåg utskottet att kampen mot den ekonomiska brottsligheten nu på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet måste prioriteras i polisverksamheten. För att detta skall bli möjligt utan att annan angelägen polisverksamhet åsidosätts ansåg utskottet att polisen behöver förstärkta resurer utöver de som redan avsatts och de som föreslogs i budgetpropositionen. Vad utskottet anfört föreslogs riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet konstaterade vidare (s. 20 f) att polisen behöver en ny, mer koncentrerad och slagkraftig organisation för bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Inriktningen borde vara att få till stånd resursförstärkningar i framför allt storstadsregionerna för att komma till rätta med de besvärande ärendebalanserna där. Utskottet fann också att det, för att få ett fungerande övergripande ledningsansvar, behövs nya lednings- och samrådsfunktioner med nära anknytning till förundersökningsledningen hos regionåklagarmyndigheterna. I dessa organ borde enligt utskottet ingå åklagare, poliser, skatterevisorer, konkursförvaltare m.m. I fråga om den rent operativa verksamheten borde enligt utskottet övervägas om den i ökad utsträckning borde bedrivas i arbetslag där såväl poliser som åklagare, ekonomer, skatterevisorer och andra med specialistkompetens kan ingå. Utskottet uttalade att regeringen skyndsamt borde vidta lämpliga åtgärder för att vad utskottet anfört beträffande polisens organisation för bekämpande av ekonomisk brottslighet kan komma till utförande. Siktet borde enligt utskottet vara inställt på att förändringarna skall ha kommit till stånd vid ingången av budgetåret 1994/95. Regeringens åtgärder borde redovisas för riksdagen i 1995 års budgetproposition. Detta föreslogs riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet förordade (s. 32) mot bakgrund av det ovan anförda en ökning av den ekonomiska ramen för Rikspolisstyrelsen med 52 miljoner kronor utöver förslaget i budgetpropositionen för att förstärka polisens förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet. Utskottet föreslog vidare att 10 miljoner kronor skulle anslås som en engångssatsning för en upplysnings- och informationskampanj om ekonomisk brottslighet.
Riksdagen beslutade den 13 april i år att bifalla vad utskottet hemställt (rskr. 229).
Som framgår av kompletteringspropositionen uppdrog regeringen, mot bakgrund bl.a. av det nyss nämnda riksdagsbeslutet, den 14 april 1994 åt Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket att, under ledning av Riksåklagaren, utarbeta ett förslag till väsentligt fördjupat samarbete på central nivå mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och exekutionsväsendet när det gäller bekämpningen av ekonomisk brottslighet. En utgångspunkt skall därvid vara att Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisens ekorotel och personal med bl.a. rådgivande uppgifter och sambandsfunktion från skatteförvaltningen och exekutionsväsendet skall samlokaliseras till en central grupp för bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Gruppens arbete skall ledas av överåklagaren vid Statsåklagarmyndigheten för speciella mål.
I uppdraget ingår vidare att redovisa förslag vad gäller formerna för samverkan mellan den centrala gruppen och andra organ såsom Finansinspektionen samt regionala myndigheter inom åklagar- och polisväsendet, skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.
Förslagen skall redovisas i form av en rapport från Riksåklagaren senast den 1 september 1994. Målet skall vara att den centrala gruppen skall kunna träda i verksamhet senast den 1 juli 1995.
Regeringen uppdrog samma dag åt Riksåklagaren att utreda om de åklagare inom länen som huvudsakligen arbetar med ekonomisk brottslighet kan lokaliseras till de orter där polisens resurser för ekobrottsbekämpningen finns. Syftet med uppdraget är att kunna möjliggöra en regional eller lokal samverkan som motsvarar det fördjupade centrala samarbetet. Resultatet av uppdraget skall redovisas senast den 3 oktober 1994.
I motion Ju40 (s) anförs att den nya organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet bör införas redan under hösten 1994 eller absolut senast den 1 januari 1995.
I motion Ju41 (m) förordas att en regional samordning när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet skall genomföras omedelbart i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I ett interpellationssvar i riksdagens kammare den 16 maj i år (snabbprotokoll 1993/94:104 s. 31) anförde justitieministern att regeringen inte bedömt det som rimligt och möjligt att kräva att den centrala gruppen för bekämpande av ekonomisk brottslighet i sin helhet skall vara fullt utvecklad före den 1 juli 1995. Hon höll det emellertid inte för uteslutet att verksamheten helt eller delvis kan komma att starta tidigare, och hon förutsatte att myndigheterna kommer att lägga ner all kraft på att komma i gång med verksamheten så snart det kan ske. Beträffande regional samverkan på området anförde justitieministern att regeringen bedömt det som lämpligt att inhämta erfarenheter från arbetet i den centrala gruppen innan en sådan ordning införs. När detta kan ske är enligt justitieministern beroende av Riksåklagarens uppfattning om lämpligheten med en sådan ordning och möjligheterna när det gäller genomförandet. Enligt justitieministern är verksamheten i storstadsregionerna här av särskilt intresse.
Utskottet delar justitieministerns uppfattning i frågan om tiden för genomförandet av de aktuella organisatoriska förändringarna. Motionerna Ju40 och Ju41 avstyrks.
I kompletteringspropositionen förutskickar regeringen lagöversyner i olika hänseenden. Således anförs att mycket talar för att t.ex. bestämmelserna om brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken och straffbestämmelsen om osant intygande bör ses över. Vidare uttalas att frågan om edstemat för gäldenärers bouppteckningsed bör omfatta också räkenskapsmaterialet under våren kommer att övervägas inom Justitiedepartementet tillsammans med flera andra konkursrättsliga frågor som har aktualiserats i olika sammanhang. Det gäller bl.a. förslag som har förts fram för att komma till rätta med de s.k. bekvämlighetskonkurserna. Tillsammans med de nu nämnda förslagen bereds enligt kompletteringspropositionen förslag på ett stort antal områden, bl.a. vad gäller konkurslagstiftningen, som lagts fram av en interdepartemental arbetsgrupp i rapporten Företagande & Konkurrens på likvärdiga villkor.
I utskottets betänkande 1993/94:JuU19 redogörs utförligt för andra lagstiftningsåtgärder när det gäller ekonomisk brottslighet.
I motion Ju40 (s) påtalas behovet av en samlad översyn av lagstiftningen rörande den ekonomiska brottsligheten. Vidare föreslås att lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt utsträcks till att omfatta bl.a. växlingskontor och guldhandeln och att det skall bli möjligt att tillfälligt stoppa transaktioner där man misstänker försök till penningtvätt.
Liknande motionsförslag avstyrktes nyligen av utskottet i det nyssnämnda betänkandet 1993/94:JuU19. Utskottet anförde då att det mot bakgrund av pågående lagstiftningsåtgärder inte behövdes någon allmän översyn av lagstiftningen som berör ekonomisk brottslighet. Beträffande lagen om åtgärder mot penningtvätt konstaterade utskottet bl.a. att EU-staterna överenskommit att avvakta med en utvidgning av lagstiftningen till dess att erfarenheter vunnits om hur det aktuella EU-direktivet fungerar i praktiken.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju40 i denna del.
I motion Fi31 (nyd) efterlyses ett större grepp från samhällets sida för att komma till rätta med "den svarta sektorn".
Som framgått av det föregående och av de utskottsbetänkanden som där hänvisas till har en mängd åtgärder under senare tid vidtagits eller initierats för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Något riksdagens initiativ härutöver med anledning av motion Fi31 är inte erforderligt. Motionen avstyrks i denna del.
Kriminalvård m.m.
I motion Ju40 (s) begärs att regeringen skall återkomma med förslag som beräknas innebära besparingar om 25 miljoner kronor inom bl.a. kriminalvården i enlighet med vad som förordades av (s) i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år. Förslagen gäller bl.a. utvecklandet av alternativa påföljder till fängelse och ökad användning av sådana påföljder, t.ex. i form av kontraktsvård för rattfyllerister, samt ökad satsning på brottsförebyggande arbete. I sammanhanget framförs också önskemål om förbättrad ersättning till nämndemän.
De nämnda frågorna har behandlats av utskottet under våren i betänkandena 1993/94:JuU18 (brottsförebyggande åtgärder) 1993/94:JuU19 (alternativa påföljder) och 1993/94:JuU20 (ersättningen till nämndemän). Utskottet avstyrkte i ärendena bifall till de då föreliggande motionerna med hänvisning bl.a. till pågående utrednings- och utvecklingsarbete m.m. när det gäller alternativa påföljder och olika former av brottsförebyggande arbete samt till att ekonomiskt utrymme saknas för en höjning av ersättningen till nämndemän.
Utskottet vidhåller sin inställning till de aktuella frågorna och avstyrker bifall till motion Ju40 i denna del.
I motion Fi31 (nyd) begärs åtgärder som skall öka de intagnas arbetsinsatser på fängelserna i syfte att ge staten ökade inkomster.
Utskottet avstyrkte i ett betänkande förra våren (1992/93:JuU25) ett liknande motionsyrkande. Utskottet konstaterade då att kriminalvårdens uppgift inte är att ge staten inkomster utan att svara för verkställighet av utdömda straff. Det sagda hindrar emellertid inte, anförde utskottet, att de intagna bör ges en meningsfull syssselsättning, t.ex. arbetsträning.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker bifall till motion Fi31 i här aktuell del.
Övrigt
Utskottet har i övrigt ingenting att anföra i anledning av propositionen eller motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till lokala polisorganisationen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:JuU19, rskr. 229) samt med avslag på motion 1993/94:Fi31 yrkande 43 under andra huvudtiteln till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 731 611 000 kr,
2. beträffande garantipension för administrativ personal att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 1, res. 1 (s)
3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis och 1993/94:Ju41, res. 2 (s)
4. beträffande översyn av lagstiftning m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis, res. 3 (s)
5. beträffande åtgärder mot den svarta sektorn att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 44,
6. beträffande kriminalvården m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju40 yrkande 3, res. 4 (s)
7. beträffande inkomster från fängelserna att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi31 yrkande 42.
Stockholm den 24 maj 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Lena Boström (s) och Kjell Eldensjö (kds).
Reservationer
1. Garantipension för administrativ personal (mom. 2)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "De skäl" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Den omorganisation och rationaliseringsverksamhet som pågår inom polisverksamheten innebär att polisens administration bantas. Det kan därför antas att det främst blir den administrativa personalen -- som för övrigt till stor del består av kvinnor -- som kommer att drabbas av uppsägningar inom den lokala polisorganisationen. Det finns enligt utskottets uppfattning en påtaglig risk för att den uppsagda administrativa personalen ersätts med polismän, som då tas från den rent polisiära verksamheten för att utföra administrativa göromål. För att åstadkomma en så smidig övergång som möjligt till en mer ekonomisk och administrativt effektiv lokal polisorganisation bör, anser utskottet, även annan personal än polismän komma i åtnjutande av det föreslagna medelstillskottet till den lokala polisorganisationen. Även jämställdhetsskäl talar för en sådan ordning. Det ankommer på regeringen att se till att här aktuella medel fördelas i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju40 i behandlad del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande garantipension för administrativ personal att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet (mom. 3)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Ju41 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan för sin del inte finna att det föreligger behov av de utredningsuppdrag som regeringen lagt ut och som innebär att en ny organisation för bekämpande av ekonomisk brottslighet inte kan vara färdig förrän tidigast om drygt ett år. Utskottet anser tvärtom att det finns tillräckligt underlag för att redan under hösten 1994 och senast till den 1 januari 1995 genomföra de brådskande samordningsåtgärder m.m. på central och regional nivå som riksdagen fattat beslut om. Det ankommer på regeringen att vidta åtgärder för att detta skall kunna komma till utförande. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande organisationen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis och 1993/94:Ju41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Översyn av lagstiftning m.m. (mom. 4)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser nu att utvecklingen visat att det behövs en samlad översyn av vilka lagstiftningsåtgärder som kan vidtas för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Det får ankomma på regeringen att se till att en sådan översyn kommer till stånd. Utskottet anser vidare att det finns skäl att redan nu utvidga tillämpningsområdet för lagen om åtgärder mot penningtvätt till att omfatta skattebrott samt transaktioner också hos t.ex. växlingskontor och guldhandel, dvs. områden där det typiskt sett omsätts stora mängder pengar. Det bör också öppnas en möjlighet att med stöd av lagen besluta om tillfälligt stopp för transaktioner där man misstänker att pengarna är föremål för penningtvätt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som tillgodoser utskottets önskemål. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande översyn av lagstiftning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kriminalvården m.m. (mom. 6)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste en kraftfull satsning ske på det brottsförebyggande området. Åtgärder som omfattar både den enskilda familjen och olika samhällsorgan behöver vidtas, främst för att förebygga uppkomsten av kriminella beteenden hos barn och ungdomar. Särskilt det lokala brottsförebyggande arbetet bör byggas ut och ges en större betydelse. Det ankommer på regeringen att utforma och lägga fram förslag med en sådan brottsförebyggande inriktning som utskottet nu skisserat.
När det gäller påföljdssystemet bör enligt utskottets uppfattning arbetet med att utveckla alternativa påföljder till fängelse fortsätta. Det ankommer på regeringen att finna lämpliga former för en översyn av påföljdssystemet med denna inriktning och att därefter återkomma till riksdagen med förslag.
I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det är angeläget att ersättningen till nämndemän snarast förbättras. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är möjligheterna till höjningar emellertid begränsade. En delreform är dock möjlig. Utskottet anser således att den övre gränsen för ersättningen snarast bör höjas till 800 kr per dag. Ett mål på sikt bör vara att ersättning till nämndemän skall utgå efter samma principer som gäller för kommunalt förtroendevalda. Det är regeringens uppgift att utfärda nödvändiga bestämmelser härom.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kriminalvården m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.