Kompletteringspropositionen 1992/93:150 Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.
Betänkande 1992/93:JuU38
Justitieutskottets betänkande
1992/93:JUU38
Kompletteringspropositionen 1992/93:150 Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.
Innehåll
1993/94 JuU38
ANDRA HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m., såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker en i anledning av propositionen väckt motion.
I ärendet föreligger ett särskilt yttrande (s) och en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1992/93:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har regeringen dels föreslagit riksdagen
1. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget till Statsrådsberedningen i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag (A 1, s. 1),
2. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag (A 2, s. 1 f),
3. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag (A 3, s. 2),
4. att under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa 10 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3 (D 2, s. 2),
5. att under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94 anvisa 96 396 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3 (E 2, s. 3 f),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört (s. 8 f) om effektivare distribution av författningssamlingarna.
Motionen
1992/93:Ju34 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om 96 396 000 kr till sluten kriminalvård enligt vad i motionen anförts om behovet av att pengar satsas på alternativ kriminalvård,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den kriminalpolitiska inriktningen enligt vad i motionen anförts om ökad satsning på öppna vårdformer som kontraktsvård och samhällstjänst.
Utskottet
Nya ramanslag
Regeringens förslag innebär att anslagen till Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Utredningar m.m. skall anvisas i form av ramanslag i stället för som tidigare i år beslutats i form av förslagsanslag (Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet) resp. reservationsanslag (Utredningar m.m.).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Domstolarna m.m.
Regeringen föreslår att anslaget till Domstolarna m.m. ökas med 10 miljoner kronor. Anslagsökningen avses täcka ökade kostnader för domstolsväsendet på grund av lagstiftningen rörande stöd och service till vissa funktionshandikappade (prop. 1992/93:159, SoU19, rskr. 321) och lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. (prop. 1992/93:58, BoU4, rskr. 98)
Härutöver bör nämnas att regeringen i ett annat ärende om förändrade regler om bostadsbidrag (prop. 1992/93:174, BoU21), föreslagit riksdagen att tillföra ytterligare 2,6 miljoner kronor till anslaget.
Utskottet konstaterar vidare att riksdagen i medelsanvisningen till Domstolarna m.m. beslutat att öka det av regeringen i budgetpropositionen föreslagna ramanslaget med 3 miljoner kronor för att tillgodose behov av personalutbildning och chefsutveckling samt ökade utbildningsinsatser beträffande det sexualiserade våldet (prop. 1992/93:100 bilaga 3, JuU24, rskr. 289).
Det anförda innebär att anslaget till domstolarna för budgetåret 1993/94, på grund av riksdagsbeslut under detta år, kan förväntas höjas med 5,6 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Med beaktande härav tillstyrker utskottet propositionen i denna del.
Kriminalvården
Riksdagen beslutade tidigare under våren (prop. 1992/93:4, JuU19, rskr. 223) att ge regeringen i uppdrag att i kompletteringspropositionen, bl.a. på grund av de nya reglerna om villkorlig frigivning, redovisa förslag till budgetreglering för kriminalvården där det ökande behovet av anstaltsplatser beaktats och därjämte för riksdagen presentera en långsiktig konsekvensanalys i fråga om beläggningsutvecklingen på kriminalvårdsanstalterna.
Utskottet höll under slutet av april månad i år en utfrågning med generaldirektören Björn Weibo i Kriminalvårdsstyrelsen om anstaltsbeläggningen m.m.
Beläggningen på kriminalvårdsanstalterna under senare delen av år 1992 och de fem första månaderna 1993 vid resp. mättillfälle uppgick till 93 % den 1 september, 100 % den 1 oktober, 97 % den 1 november, 96 % den 1 december, 86 % den 1 januari, 93 % den 1 februari, 95 % den 1 mars, 96 % den 1 april och 92 % den 1 maj. Sedan den 1 september 1992 har beläggningssituationen vid anstalterna således varit mycket ansträngd och anstalterna har i praktiken varit fullbelagda. Situationen vid häktena är i allt väsentligt densamma som vid anstalterna.
I propositionen anförs (bilaga 2 s. 5) att de fördjupade analyser som gjorts av utvecklingen efter det att volymökningen inträffat hösten 1992 visar att det framför allt är de långtidsdömda som står för ökningen. En närliggande slutsats av analyserna skulle, enligt propositionen, kunna vara en fortsatt volymökning de närmaste åren. Regeringen anser emellertid att en rad faktorer samtidigt bidrar till att den fortsatta beläggningssituationen är svår att förutse. Bl.a. tyder statistik över beläggningen på en minskad ökningstakt och en möjlig stabilisering av beläggningen på en ny högre nivå.
Mot bakgrund av det anförda och för att kunna göra en samlad bedömning av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på kriminalpolitiken har regeringen givit Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS) och Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) utarbeta en framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska verksamhetsområdet. Analysen avses ge underlag för fortsatta och mer långsiktiga överväganden inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom kriminalpolitikens område och regeringen planerar att i 1994 års budgetproposition redovisa en plan med förslag till långsiktigt verkande åtgärder mot brottsligheten i samhället. I det sammanhanget kommer frågan om beläggningsutvecklingen inom kriminalvården och de resursbehov som föranleds av denna att tas upp på nytt.
Utskottet har tidigare vid ett stort antal tillfällen (senast i betänkande 1992/93:JuU19 s. 13 f) uttalat att beläggningsnivån bör ligga omkring 85 % för att möjliggöra differentiering av olika intagna samtidigt med ett gott resursutnyttjande.
I propositionen (s. 6 f) beräknar justitieministern att det behövs omkring 360 nya anstaltsplatser till följd av den redan inträffade beläggningsökningen och för att kunna möjliggöra önskvärd differentiering i enlighet med riksdagens riktlinjer. Härutöver tillkommer det, med hänsyn tagen till den önskvärda möjligheten till differentiering, behov av ytterligare omkring 580 platser till följd av de ändrade reglerna om villkorlig frigivning. Tillsammans beräknas reformen om villkorlig frigivning och beläggningsökningen medföra ett behov av ca 940 anstaltsplatser. Platsbehovet beräknas i huvudsak kunna tillgodoses genom om- och tillbyggnader av det nuvarande anstaltsbeståndet. Den långsiktiga planeringen omfattar även uppförande av någon eller några nya anstalter.
Enligt propositionen kommer utbyggnaden av anstaltsorganisationen inte att kunna ske i takt med det successivt ökade behovet av platser. Under om- och tillbyggnadsperioden kan det därför komma att behövas provisoriska lösningar. Detta kommer, enligt vad utskottet inhämtat, sannolikt främst att inträffa under budgetåret 1995/96 då platstillgången kommer att understiga behovet enligt de beräkningar som för närvarande görs inom kriminalvården.
Utskottet konstaterar först att regeringens redovisning visar att belastningen på anstaltsorganisationen kommer att öka under de närmaste åren. En utbyggnad framstår alltså som nödvändig, och utskottet har inga invändningar mot regeringens planering härvidlag. Positivt är enligt utskottets mening att det i planeringen inkluderats behovet av anstaltsplatser för att även i framtiden möjliggöra differentiering av olika intagna.
När det gäller medelsbehovet för budgetåret 1993/94 föreslår regeringen en förstärkning av anslaget till kriminalvården med drygt 96 miljoner kronor. De extra resurserna erfordras för att finansiera riksdagens beslut om villkorlig frigivning i den del beslutet innebar att villkorlig frigivning kan ifrågakomma först efter det att två månader av straffet avtjänats. Beslutet i den delen medför ett högre antal intagna i första hand på öppna anstalter än vad regeringen förutsett i budgetpropositionen. I sammanhanget kan nämnas att den beräknade totalkostnaden för riksdagsbeslutet om villkorlig frigivning uppgår till 215 miljoner kronor årligen. Härav finansieras merparten, som framgår av propositionen, genom omprioriteringar och rationaliseringar inom Justitiedepartementets område.
I motion Ju34 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ökning av anslaget till kriminalvården. I motionen förespråkas att resurserna satsas på alternativ kriminalvård, och att det görs en översyn av den kriminalpolitiska inriktningen med sikte på en ökad användning av öppna vårdformer.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen i år. Utskottet hänvisade då till (JuU25 s. 8) den omfattande översyn av kriminalvården som görs inom ramen för Straffsystemkommitténs (dir. 1992:47) och Fängelseutredningens (dir. 1992:36) arbete. Något resultat av utredningarnas arbete i dessa frågor kan, som utskottet då konstaterade, inte förväntas under nästa budgetår och inte heller bör utredningarnas arbete föregripas. Utskottet har alltjämt denna uppfattning, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju34.
Utskottet ansluter sig till justitieministerns bedömning av medelsbehovet.
Effektivare distribution av författningssamlingarna
Från anslaget Svensk författningssamling betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelning av Svensk författningssamling (SFS) som regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.k. frilistan. I årets budgetproposition (1992/93:100 bilaga 3, JuU28, rskr. 293), punkt H 1 (s. 139), beräknades anslaget för budgetåret 1993/94 till 10 112 000 kr.
I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att avskaffa den kostnadsfria tilldelningen av SFS m.fl. författningssamlingar för domstolar och andra myndigheter från årsskiftet 1993/94. Förslaget bygger på promemorian (Ds 1993:21) Effektivare distribution av författningssamlingarna som remissbehandlas för närvarande. Tanken är att beställarna själva i fortsättningen skall betala för sina abonnemang och lösnummer. För att kompensera de domstolar och myndigheter som förlorar den kostnadsfria tilldelningen av författningssamlingar avser regeringen att föra över delar av SFS-anslaget till dem. Den nya ordningen kan genomföras genom att regeringen beslutar om ändringar i författningssamlingsförordningen.
I promemorian behandlas inte de konsekvensändringar som blir aktuella i de regler om en frilista som finns i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för Riksdagens förvaltningskontor och Riksbanken.
Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i propositionen anfört om effektivare distribution av författningssamlingarna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att distributionen av författningssamlingarna bör göras så kostnadseffektiv som möjligt. Utskottet utgår från att de medel som frigörs på anslaget kommer att fördelas på de myndigheter, i första hand inom rättsväsendet, som drabbas av kostnadsfördyringar i sammanhanget. Under dessa förutsättningar har utskottet ingen erinran mot förslaget. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statsrådsberedningen att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Statsrådsberedningen i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
2. beträffande anslag till Justitiedepartementet att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
3. beträffande anslag till Utredningar m.m. att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
4. beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag under andra huvudtiteln till Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:JuU24, rskr. 289) anvisar ytterligare 10 000 000 kr,
5. beträffande anslag till Kriminalvården att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ju34 under andra huvudtiteln till Kriminalvården för budgetåret 1993/94 utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:JuU25, rskr. 290) anvisar ytterligare 96 396 000 kr, men. (v)
6. beträffande effektivare distribution av författningssamlingarna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 27 maj 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp) och Kent Carlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Anslag till kriminalvården (mom. 5)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson (alla s) anför:
Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade regler för villkorlig frigivning. Med tanke på att Straffsystemkommittén bl.a. arbetar med frågan hur systemet med villkorlig frigivning skall vara utformat på sikt, och i denna del skall lägga fram förslag senast den 1 oktober 1993, har vi motsatt oss ett provisorium som skulle gälla endast till dess att Straffsystemkommitténs genomgripande översyn och beredningen därav har genomförts. Med hänsyn till riksdagens nyssnämnda beslut om ändrade regler beträffande villkorlig frigivning vill vi dock inte motsätta oss att erforderliga medel härför tillförs anslaget.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Anslag till Kriminalvården (mom. 5)
Enligt Vänsterpartiets mening bör användningen av fängelsestraff begränsas så mycket som möjligt. Fängelse som påföljd är det dyraste och sämsta alternativet. Frihetsstraffens skador på individen är också väl dokumenterade. Arbetet på att ta fram alternativ till fängelse har hittills gått för sakta. Det måste intensifieras och satsningar bör göras på öppnare strafformer. I första hand bör kontraktsvård och samhällstjänst utvecklas vidare. Riksdagen bör nu begära en översyn av den kriminalpolitiska inriktningen med sikte på ökade satsningar på öppna vårdformer som kontraktsvård och samhällstjänst. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt Vänsterpartiets mening är det således fel att nu satsa ytterligare 96 miljoner kronor på att stänga in människor. I stället borde resurserna satsas på alternativ till fängelsestraff.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 5 borde ha hemställt:
5. beträffande anslag till Kriminalvården att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju34 och med avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 2 i denna del, dels avslår regeringens förslag om ökat anslag till Kriminalvården, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.