Kommunikationsforskning
Betänkande 1994/95:TU24
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU24
Kommunikationsforskning
Innehåll
1994/95
TU24
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens samtliga förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i budgetpropositionen. Förslagen innebär att totalt 345,9 miljoner kronor anvisas för främst forsknings- och utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Av dessa medel avser 49,4 miljoner kronor bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och 197,7 miljoner kronor bidrag till Kommunikationsforskningsberedningen (KFB). I betänkandet behandlas åtta motioner som gäller frågor om ytterligare anslag, kommunikationsforskningens inriktning och lokalisering samt olika utredningsfrågor. Samtliga motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats sex reservationer, nämligen från v-ledamoten (1) om anslag till Kommunikationsforskningsberedningen, från v-ledamoten (2) om tyngre fordon, från mp-ledamoten (3) om miljöinriktat trafiksystem i övrigt, från v- och mp-ledamöterna (4) om kvinnoperspektiv i trafiksystemet, från v- och mp-ledamöterna (5) om just-in-time-transporter samt från mp-ledamoten (6) om snabbspårvägar.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Kommunikationsforskning
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnittet Kommunikationsforskning (s. 97--105) 1. att riksdagen till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt F 1), 2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kr (punkt F 2), 3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr (punkt F 3 yrk. 1), 4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i propositionen bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren (punkt F 3 yrk. 2), 5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr (punkt F 4), 6. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 810 000 kr (punkt F 5), 7. att riksdagen till Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr (punkt F 6).
Motionerna
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 29. att riksdagen beviljar ett anslag på 20 000 000 kr för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar, som ger mindre energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter, i form av en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt, 34. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om regionala snabbspårvägar.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiera och stödja en informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på trafiksystem, 8. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöförbättra de tyngre fordonen, 15. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anslår 45 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att samtliga nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller elektricitet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen beviljar ett anslag på 10 miljoner kronor till en trafikomvandlingsfond för kommunerna och Vägverket för att dessa genom information, planering m.m. skall stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar.
1994/95:T904 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare forskning vad gäller miljökonsekvenserna av gummidäck, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för att EU eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck.
1994/95:T907 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnaden av ett regionalt centrum för kommunikationsforskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen, 3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:T912 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt kunskapscentrum i Falun/Borlänge med samverkan mellan statliga verk, företag och högskolan.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportforskning fokuserad på kvinnors resemönster.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den med utgångspunkt i de i motionen anförda exemplen från Frankrike och Kalifornien finner vägar att gynna elbilen, 2. att riksdagen beslutar att införa begreppet elbil i relevant lagtext, med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst elektriskt driven motor", 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassning av elbilar.
Bakgrund
Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, post och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets huvudtitel anvisas forskningsanslag till Kommunikationsforskningsberedningen och Statens väg- och transportforskningsinstitut samt medel för bl.a. statistik och prognoser inom trafikområdet. Enligt nuvarande ordning beslutar riksdagen på grundval av regeringens förslag om treåriga program för forskningen. Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast våren 1993 och gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att en beställar- och utförarmodell infördes för forskningen samt att ökade resurser tillfördes kommunikationsforskningen.
Utskottet
1 Anslagsfrågor
1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling (FoU) åt myndigheter och andra uppdragsgivare. VTI skall genom detta arbete bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljövänligare trafik- och transportsystem. VTI skall svara för övergripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet. VTI:s verksamhet finansieras främst med uppdragsintäkter men också med anslag. Enligt regeringen visar årsredovisningen att VTI:s verksamhetsmål i allt väsentligt uppfyllts. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår att riksdagen till bidrag till VTI för budgetåret 1995/96, som omfattar 1 juli 1995--31 december 1996, anvisar ett ramanslag på ca 49,4 miljoner kronor. Anslaget skall disponeras av VTI för myndighetsuppgifter samt för att täcka vissa övriga kostnader för kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning och administration. Med hänvisning till kravet på besparingar i statsbudgeten och beräknad minskning av lokalkostnaderna innebär regeringens förslag en minskning av anslaget med ca 1,9 miljoner kronor i förhållande till planeringsramen för innevarande budgetår. Regeringen föreslår vidare att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar ett formellt 1 000-kronorsanslag under vilket VTI:s uppdragsverksamhet redovisas.
Utskottet vill i enlighet med vad som framhölls i samband med det senaste forskningspolitiska beslutet, erinra om att VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom sin tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i verksamheten (bet. 1992/93:TU34). Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar för budgetåret 1995/96.
1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. KFB skall också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet. KFB har fr.o.m. budgetåret 1993/94 fått ändrade uppgifter och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla för KFB även för budgetåret 1995/96 (1 juli 1995--31 december 1996). Regeringen anser vidare att KFB:s inriktningsplan utgör en utmärkt grund för beredningens fortsatta arbete. I propositionen framhålls att Sverige som medlem i EU blir fullt ut delaktig i de gemensamma forskningsprogram som bl.a. omfattar transportområdet. EU-medlemskapet medför också att KFB avlastas uppgiften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges deltagande i EU:s särprogram för transportforskning. Regeringen föreslår därför en besparing på KFB:s anslag med 22,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Regeringen framhåller vidare att den resursförstärkning som beredningen fick i samband med att sektorsforskningsansvaret övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94 uppgick till 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart otillräcklig mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen inom telekommunikations- och informationsteknologiområdet i dag måste tillmätas. Det program för en förstärkt forskning inom informationsteknologiområdet som KFB redovisat ger enligt regeringens bedömning en god grund för att bredda forskningsbasen inom detta område. Regeringen föreslår ett tillskott av anslagsmedel till KFB för informationsteknikforskning på 37,5 miljoner kronor. Sammantaget anser regeringen att KFB bör tilldelas ett ramanslag på 197,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minskning av beredningens egna lokalkostnader. Enligt propositionen är det angeläget att KFB kan besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en längre period. Regeringen anser därför att det även fortsättningsvis skall vara möjligt för beredningen att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte rimligt, vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt, att beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engagemang som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för ramanslaget. Ett sådant bemyndigande har senast lämnats av regeringen till KFB i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 och gäller åtaganden under åren 1997/98--1999/2000 inom en total ram av högst 160 miljoner kronor. I propositionen föreslås att regeringen bör bemyndigas att i regleringsbrevet närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden under budgetåret 1995/96 för perioden fram t.o.m. budgetåret 2001.
I motionerna T224 (v) och T907 (v) föreslås att anslaget till KFB ökas med 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag budgetåret 1995/96. Medlen bör användas till att förstärka forskningen beträffande bl.a. samordning och interaktion mellan olika kommunikationsslag, vilka kommunikationer vi skall ha i framtiden, vilka satsningar som är lämpliga i olika delar av landet samt miljöfrågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen under anslaget Kommunikationsforskningsberedningen anvisar 197,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utskottet vill härvid särskilt framhålla betydelsen av den föreslagna satsningen på informationsteknikforskning. I ett skede då informationstekniken är på stark frammarsch i samhället är det viktigt att KFB kan leva upp till sitt sektorsforskningsansvar.
Beträffande förslagen i motionerna T224 (v) och T907 (v) om att anslaget till KFB bör ökas med ytterligare 45 miljoner kronor budgetåret 1995/96 för forskning om bl.a. samordning mellan olika trafikslag och trafikmiljöfrågor vill utskottet framhålla att forskning om de frågor som nämns i dessa motionsförslag faller inom KFB:s sektorsforskningsansvar. KFB:s uppgift är härvid att inom ramen för tilldelade resurser prioritera mellan olika FoU-projekt. Utskottet vill också hänvisa till regeringens kommunikationskommitté som kommer att behandla vissa av de frågeställningar som tas upp i dessa motionsförslag. Med hänvisning till det anförda och till det statsfinansiella läget avstyrker utskottet motionsförslagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att regeringen bemyndigas att besluta om ram för KFB:s åtaganden vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren.
1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Riksdagen beslutade våren 1993 att KFB skulle inleda ett fyraårigt program för forskning, utveckling och demonstration beträffande användningen av el- och hybridfordon. Riksdagen beslutade våren 1994 att programmet skulle omfatta totalt 120 miljoner kronor för fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Hittills har riksdagen för två budgetår anvisat totalt 39 miljoner kronor för dessa ändamål. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 61 miljoner kronor anvisas för programmets fortsatta genomförande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
1.4 Statistik och prognoser
Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993 inrättades under Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993 Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU). Enligt direktiven har DPU ansvar för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transportsystemet. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar. Medel till DPU:s verksamhet anvisas över anslaget till statistik och prognoser. Regeringen anser att DPU:s verksamhetsplan kan ligga till grund för kommande verksamhet i de delar som gäller nuvarande uppgifter. Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och strävandena att i ökad utsträckning tillämpa en helhetssyn på kommunikationerna bör DPU:s analys- och planeringsuppgifter vidgas till att omfatta hela kommunikationssektorn med dess olika kommunikationsmedier, dvs. förutom fysiska transporter även post- och televerksamhet m.m. Även med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det gäller planeringen inom transportsektorn anser regeringen att det ligger närmast till hands att DPU ges ansvaret även för att ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som statsmakterna behöver inom övriga delar av kommunikationssektorn. Det är därvid en fördel att DPU redan har ett samlat statistikansvar för hela kommunikationssektorn. För dessa tillkommande analys- och planeringsuppgifter bör enligt propositionen DPU:s anslag ökas med 3 miljoner kronor. DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell statistik inom området transporter och kommunikationer. Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill anknuten informationsteknik bör forceras enligt regeringen. För sistnämnda ändamål och övriga statistikuppgifter föreslås att anslaget förstärks med 9 miljoner kronor. Enligt regeringens uppfattning finns det starka såväl formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i myndighetsform. Mot denna bakgrund och med hänvisning till att delegationens verksamhet föreslås utvidgas ytterligare anser regeringen att DPU bör ombildas till myndighet. Sammantaget föreslås att riksdagen till anslaget Statistik och prognoser anvisar 34,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns betydande fördelar med att ge DPU ett samlat ansvar för analys- och planeringsuppgifter samt statistik för hela kommunikationssektorn. Därmed skapas förbättrade möjligheter för att beslutsunderlaget skall kunna tillgodose behovet av en helhetssyn på området. Utskottet har ingen erinran mot förslaget att DPU ombildas till en myndighet. Utskottet tillstyrker också den föreslagna medelsanvisningen.
1.5 Transportinformatik
Regeringen har tillsatt en delegation som arbetar med frågor om informationsteknikens användning i trafik- och transportsystemet. Enligt kommittédirektiven (dir. 1994:41) skall delegationen utreda frågor om informationsteknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk kring informationsteknikens användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda insatser för att främja användningen av sådan teknik i transportsektorn. Uppdraget skall vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens verksamhet anvisas över anslaget Transportinformatik (anslaget benämndes budgetåret 1994/95 Informationsteknologi). Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat 2 miljoner kronor på anslaget. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 en medelsanvisning på 3 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
2 Kommunikationsforskningens inriktning
I det följande behandlas motionsförslag som väckts om bl.a. FoU-verksamhetens inriktning och om olika utredningsfrågor.
2.1 Miljöinriktat trafiksystem
I motion T904 (fp) om miljövänliga gummidäck refereras till en undersökning som varit knuten till Kemikalieinspektionen. Denna undersökning behandlar bl.a. det kemiska innehållet i gummidäck till bilar och miljöeffekterna av den gummimassa som sprids utmed vägarna i samband med däckslitaget. En del av kemikalierna från däckslitaget som hamnar i miljön kan vara skadliga. Det gäller bl.a. s.k. HA-olja som används som mjukgörare i däck. Enligt motionen bör miljökonsekvenserna av gummidäck bli föremål för ytterligare forskning. Forskning bör ske om bl.a. miljövänligare gummisorter. Vidare bör enligt motionen Sverige arbeta för att EU eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck. Bakgrunden till detta är främst att Sverige importerar en stor del av däcken från EU-området.
Utskottet anser att de frågor som tas upp i motionen är viktiga. Det är som motionärerna framhåller angeläget med ytterligare forskning om miljövänliga gummidäck inte bara med hänsyn till tänkbara miljökonsekvenser utan också med anledning av däckens stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet förutsätter att sådan forskning kan komma till stånd utan något initiativ från riksdagens sida. Utskottet förutsätter också att regeringen, när den så finner lämpligt, kommer att arbeta för att EU eftersträvar en miljövänlig produktion av gummidäck. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen.
I motion T224 (v) framhålls att de tyngre fordonen måste miljöförbättras. Det är viktigt att de tyngre fordonen minskar bränsleförbrukningen och att motorer som kan köras på biobränslen utvecklas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att minska miljöproblemen från de tyngre fordonen. Stora ansträngningar måste göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel. Sådant arbete pågår bl.a. inom ramen för KFB:s forskningsverksamhet. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet är inte erforderligt varför det avstyrks av utskottet.
I tre motioner från Miljöpartiet lämnas förslag som syftar till att uppnå ett miljöinriktat trafiksystem i övrigt.
I motion T221 (mp) föreslås att 20 miljoner kronor anvisas till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter. Det gäller bl.a. forskning kring drivmedel. Det framhålls att svensk uppfinnartradition är mycket god men att det behövs ökat stöd för att olika idéer skall kunna prövas och utforskas. Småföretagen utgör en stor potential i sammanhanget.
Enligt motion T225 (mp) bör riksdagen besluta att samtliga nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller elektricitet. I motionen föreslås också att 10 miljoner kronor anvisas till en trafikomvandlingsfond som skall användas av kommunerna och Vägverket för information, planering m.m. för att stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar. Bakgrunden är enligt motionärerna att det finns ett stort intresse för alternativdrivna bilar men att en verklig efterfrågan på dessa förhindras på grund av kunskaps- och kapitalbrist.
I motion N236 (mp) framhålls att regeringen med utgångspunkt i de i motionen anförda exemplen från Frankrike och Kalifornien bör finna vägar att gynna elbilen. Som exempel anförs bl.a. Kaliforniens krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000 nya bilar per år. Minst 2 % av deras försäljning skall vara bilar med nollutsläpp. Vidare refereras till exempel från Frankrike om förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker med elbil för att minska luftföroreningarna samt om samverkan mellan franska staten och biltillverkarna Renault och Peugeot-Citroën för att hålla nere priset på elbilar för konsumenterna.
I motion N236 (mp) föreslås vidare att begreppet elbil införs i relevant lagtext med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst elektriskt driven motor". Detta påverkar bl.a. kommunernas möjligheter att utforma parkeringsbestämmelser om t.ex. gratisparkering för elbilar, anser motionärerna. Även elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Vidare föreslås att en miljöklass 0 eller 0,5 bör införas för elbilar eller el- och elhybridbilar.
Enligt utskottets mening råder enighet om att trafiksystemet måste utformas så att miljökonsekvenserna hålls på en acceptabel nivå. En intensiv forskning och andra åtgärder är nödvändiga om ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas. I det arbete med ett miljöanpassat transportsystem, som regeringen bl.a. redovisat för riksdagen i en särskild skrivelse (skr. 1994/95:120), ingår olika åtgärder såväl på FoU-området som på andra områden. Regeringens kommunikationskommitté har i uppdrag att behandla trafikens miljöfrågor och lägga fram förslag till hur ett miljöanpassat transportsystem skall kunna åstadkommas. Utskottet vill erinra om riksdagens forskningspolitiska beslut i vilket miljöfrågorna angavs som ett prioriterat område. Exempelvis är de satsningar som sker inom ramen för KFB:s forskningsverksamhet vad gäller bl.a. biobränslen och el- och hybridfordon viktiga delar i arbetet med att utveckla ett miljöanpassat transportsystem. Utskottet vill härvid erinra om att riksdagen våren 1994 beslutade om en resursnivå på sammanlagt 120 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprogram beträffande el- och hybridfordon. I avsnitt 1.3 i detta betänkande har utskottet förordat att riksdagen anvisar 61 miljoner kronor till KFB för nästa budgetår inom ramen för detta forskningsprogram. Sammantaget finns enligt utskottets mening goda förutsättningar för att forskningen skall kunna lämna verkningsfulla bidrag till arbetet med att miljöanpassa transportsystemet.
I fråga om motionsförslaget om att en miljöklass 0 eller 0,5 bör införas för elbilar eller el- och elhybridbilar, har utskottet erfarit att Miljöklassutredningen i sitt delbetänkande om ett vidareutvecklat miljöklasssystem i EU (SOU 1995:31) föreslagit att miljöklassning av el- och hybridbilar införs. Betänkandet har nyligen överlämnats till regeringen. Utskottet vill erinra om att det inte ankommer på riksdagen och regeringen att i detalj lägga fast vilken forskning som skall utföras med statliga bidrag. Denna uppgift har delegerats till bl.a. myndigheter som har till uppgift att beställa och finansiera forskning, såsom KFB på kommunikationsområdet. Inom ramen för den inriktning som fastlades i det senaste forskningspolitiska beslutet år 1993 ankommer det på KFB att beställa och finansiera forskning inom kommunikationsområdet. Utskottet är med hänvisning till det statsfinansiella läget inte berett att förorda att riksdagen anvisar ytterligare medel för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar och för att uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av bl.a. pågående forsknings- och utvecklingsarbete avstyrker utskottet motionerna T221 (mp), T225 (mp) och N236 (mp) i nu behandlade delar.
2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet
Enligt motion T224 (v) är frågan om en fungerande kollektivtrafik en viktig jämställdhetsfråga. En satsning på spårbunden trafik innebär en satsning på kvinnorna, de äldre, barnen och ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en fungerande kollektivtrafik än andra. Mot denna bakgrund framhålls i motionen att regeringen bör initiera och stödja en informationsinsats för att beskriva trafiksystemet utifrån ett kvinnligt perspektiv.
I motion A807 (c) behandlas frågor om transportforskning fokuserad på kvinnors resemönster. Det framhålls att det är nödvändigt att utveckla alternativa allmänna transportsystem som anpassas till boendemiljöerna och baseras på olika kategoriers behov bl.a. av rörlighet. Kvinnor har här en speciell roll eftersom de koncentrerar sig mer på stadens livskvalitet än på farten. Transportforskningen har inte varit särskilt inriktad på kvinnors resmönster. Det är inte alldeles klarlagt i hur stor utsträckning resebeteende reflekterar resebehov. Transportforskningen är enligt motionen viktig för att få fram material för att bättre kunna fokusera planeringen kring kvinnors resebehov.
Utskottet har tidigare, senast under våren 1994 (bet. 1993/94:TU25), behandlat frågor om kvinnoperspektiv i trafiksystemet och särskilt sådana frågeställningar som nämns i motion T224 (v). Utskottet vill framhålla att resvanorna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet vill samtidigt erinra om att skillnader i resvanor också föreligger mellan olika åldersgrupper och geografiska områden. Enligt den övergripande trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman. Utskottet vill också framhålla att de resvaneundersökningar som genomförs innebär att kunskaperna om resvanorna för olika kategorier i samhället, t.ex. för kvinnor, fördjupas och kommer till ökad nytta i trafikplaneringen. Utskottet vill också erinra om den forskning som bl.a. initierats av KFB om exempelvis kollektivtrafik och övriga persontransporter. När sådan forskning generellt behandlar t.ex. olika trafikantkategorier kommer därvid också forskningsresultaten att gälla bl.a. kvinnors villkor. Utskottet vill framhålla vikten av att kommunikationsforskningen framöver kan inriktas på frågeställningar som särskilt gäller kvinnor och kommunikationer. Detta är en viktig jämställdhetsfråga som inte bara gäller fysiska transporter utan även exempelvis telekommunikationer. Vad gäller spridning av forskningsinformation vill utskottet erinra om KFB:s ansvar för dokumentation och information om forskningsresultaten inom kommunikationsområdet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen inte är nödvändigt. Motionerna avstyrks därför i nu behandlade delar.
2.3 Andra forskningsfrågor
Enligt motion T224 (v) har trafikpolitiken anpassats till den kraftigt ökade bilismen och till företagens just-in-time-filosofi (rullande lager). Det sistnämnda systemet har medfört en kraftig ökning av transportbehovet, fler lätta lastbilar och högre energiförbrukning. Denna utveckling har enligt motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader från företagen till samhället i form av ökat vägslitage, fler trafikoffer och sämre miljö. Enligt motionen bör därför en utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter tillsättas.
Utskottet konstaterar att godstrafikens konsekvenser för samhället behandlats i rapporter inom ramen för Transportforskningsberedningens (TFB), numera Kommunikationsforskningsberedningens (KFB), verksamhet. I en forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7, Förändringar i transportmönster -- externa effekter) angavs att effekterna av material-administrativa tillämpningar på transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa effekter som kan uppstå, såsom miljöeffekter, olyckor, vägslitage och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha ökat till följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också att nya transportmönster går att kombinera med en positiv utveckling som minskar transporternas externa effekter för samhället. Utskottet konstaterar vidare att liknande frågeställningar om material-administrativa tillämpningar m.m. har behandlats i TFB-rapport 1992:31 benämnd Framtida godstransporter i ett omvärldsperspektiv. Utskottet vill också erinra om att regeringens kommunikationskommitté har i uppdrag att lägga fram förslag till en nationell plan för kommunikationerna, vilket innebär att transportsystemet som helhet behöver analyseras liksom hur ett miljöanpassat transportsystem skall kunna åstadkommas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.
I motion T221 (mp) föreslås att en utredning om regionala snabbspårvägar tillsätts. Utredningen bör utarbeta olika förslag om regionala snabbspårvägar samt utreda om dessa även kan samordnas i ett nationellt snabbspårnät.
Utskottet vill i fråga om motionsförslaget beträffande snabbspårvägar erinra om att det ankommer på KFB att beställa forskning om bl.a. olika former av väg- och spårburen kollektivtrafik. Vidare kan nämnas att inom ramen för den s.k. storstadstrafiköverenskommelsen i Stockholmsregionen (Dennisöverenskommelsen) ingår snabbspårvägsnät. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför av utskottet i denna del.
3 Kommunikationsforskningens lokalisering
I motion T907 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp för kommunikationsforskning. Det bör vara lokaliserat utanför de etablerade högskolor som arbetar med sådan forskning. Resurser bör ges till centrumet för viss grundforskning och för att utveckla system och lösningar som kan anpassas till direkt industriproduktion. Samverkan bör ske med industrin. Det kan gälla system för kombitransporter, trafikledning, samordning land--sjötransporter, kollektivtrafik för tätorter m.m. Miljöaspekterna måste ges stor vikt. Enligt motionen bör KFB:s anslag användas till grundfinansieringen. Det föreslås att det regionala centrumet för kommunikationsforskning byggs upp i Fyrstadsregionen. Som skäl anges de goda förutsättningarna i området, bl.a. högskolan i Trollhättan/Uddevalla och närheten till SAAB:s och Volvos transportmedelsindustrier.
Enligt motion T912 (s) om transporthögskola i Borlänge har de utflyttade statliga verken fått stor betydelse för regionernas förmåga att växla om till en mer kunskaps- och tjänsteorienterad utveckling. Det är nu viktigt för regionerna att fortsätta utveckla kompetens och kunskapmiljöer i berörda mellanstäder med hjälp av högskolorna och verken. Detta bör även gynna verkens kunskapsuppbyggnad och rekrytering. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att ett nationellt kunskapscentrum byggs upp i Falun/Borlänge i samverkan mellan statliga verk, företag och högskolan. Med deltagande av bl.a. Banverket, Vägverket, VTI och högskolan skulle ett nationellt kunskapscentrum för utbildning och forskning inom transportområdet kunna byggas upp i Falun/Borlänge. Delar av VTI borde kunna ingå i detta centrum.
Utskottet vill med anledning av motionsförslagen framhålla betydelsen av att landets forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Strukturen och rollfördelningen mellan beställare och utförare av forskning är av strategisk betydelse. KFB:s uppgift är bl.a. att initiera och stödja kommunikationsforskning vid olika forskningsorgan. Forskningen kommer därvid att utföras på olika platser i landet. Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut innefattar statens ansvar för kommunikationsforskningen att fungerande forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas som möjliggör en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Utskottet anser att det främst bör vara en uppgift för ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör utformas och bedöma vilka forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens väg- och transportforskningsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
2. beträffande anslag till bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kr,
3. beträffande anslag till Kommunikationsforskningsberedningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 15 och 1994/95:T907 yrkande 3 till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr, res. 1 (v)
4. beträffande beslutsram för Kommunikationsforskningsberedningen att riksdagen i enlighet med vad som anförts i propositionen bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren,
5. beträffande anslag till bidrag till forskning om el- och hybridfordon att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr,
6. beträffande anslag till statistik och prognoser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 810 000 kr,
7. beträffande anslag till transportinformatik att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr,
8. beträffande miljövänliga gummidäck att riksdagen avslår motion 1994/95:T904,
9. beträffande tyngre fordon att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 11, res. 2 (v)
10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 29, 1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena 1--3,
res. 3 (mp)
11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T224 yrkande 7 och 1994/95:A807 yrkande 6, res. 4 (v, mp)
12. beträffande just-in-time-transporter att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 8, res. 5 (v, mp)
13. beträffande snabbspårvägar att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 34, res. 6 (mp)
14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T907 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:T912.
Stockholm den 4 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar Josefsson (s).
Reservationer
1. Anslag till Kommunikationsforskningsberedningen (mom. 3)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "utskottet motionsförslagen" bort ha följande lydelse: Utskottet bedömer att transportforskningen är av strategisk betydelse för både miljön och Sveriges ekonomi. Samhällets insatser på detta område bör därför stärkas. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att anslaget till KFB utökas med 45 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 utöver regeringens förslag. Medlen bör användas till att förstärka forskningen beträffande bl.a. samordning och interaktion mellan olika kommunikationsslag. Det gäller bedömningar av vilka slags transporter och kommunikationer som behövs i framtiden, vilka satsningar som är lämpliga i olika delar av landet, hur investeringar kan samordnas, vilka effekter de olika kommunikationsslagen har på varandras utveckling, regional utveckling, stadsplanering etc. Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (v) yrkande 15 och T907 (v) yrkande 3 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till Kommunikationsforskningsberedningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T224 yrkande 15 och 1994/95:T907 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 242 735 000 kr,
2. Tyngre fordon (mom. 9)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att de tyngre fordonens miljöproblem och bränsleförbrukning minskar. För att komma till rätta med dessa problem bör därför åtgärder vidtas för att bl.a. främja forskning och utveckling på fordonsområdet samt användningen av biobränslen. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tyngre fordon att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Miljöinriktat trafiksystem i övrigt (mom. 10)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att samhället står inför ett viktigt val, nämligen att bygga motorvägar eller miljövänligare vägar. För att uppnå det senare återstår dock mycket forskning. Det krävs en omfattande forskning om bl.a. miljövänliga transportlösningar inom Sverige och till kontinenten. Vidare krävs forskning om drivmedel. Svensk uppfinnartradition är mycket god men det behövs ökat stöd för att olika idéer skall kunna prövas och utforskas. Småföretagen utgör en stor potential i sammanhanget. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i motion T221 (mp) att 20 miljoner kronor bör anvisas till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter. Det finns i dagsläget ett stort intresse för alternativdrivna bilar men en verklig efterfrågan av dessa förhindras på grund av kunskaps- och kapitalbrist. Särskilda medel för främjandet av alternativa drivmedel bör anvisas. Utskottet anser därför, som föreslås i motion T225 (mp), att 10 miljoner kronor bör anvisas till en trafikomvandlingsfond som skall användas av kommunerna och Vägverket för information, planering m.m. för att stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar. Användningen av fossila bränslen är ett mycket stort problem, och åtgärder bör därför vidtas som underlättar övergången till andra driftsformer. Utskottet anser därför att samtliga nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila bränslen även bör kunna drivas med biobränslen eller elektricitet. Vad gäller åtgärder för att underlätta introduktionen av el- och elhybridbilar bör såsom framhålls i motion N236 (mp) begreppet elbil införas i relevant lagtext med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst elektriskt driven motor". Detta påverkar bl.a. kommunernas möjligheter att utforma parkeringsbestämmelser om t.ex. gratisparkering för elbilar. Även elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Enligt utskottets mening bör också en miljöklass 0 eller 0,5 införas för elbilar eller el- och elhybridbilar. Det finns exempel från andra länder som kan ge vägledning i frågan om hur elbilen skall kunna gynnas. Som redovisas i motion N236 (mp) finns det exempel från Frankrike och Kalifornien. Kalifornien har krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000 nya bilar per år om att minst 2 % av deras försäljning skall vara bilar med nollutsläpp. Exemplen från Frankrike gäller förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker med elbil för att minska luftföroreningarna samt om samverkan mellan franska staten och biltillverkarna Renault och Peugeot-Citroën för att hålla nere priset på elbilar för konsumenterna. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 (mp) yrkande 29, T225 (mp) yrkandena 2 och 3 samt N236 (mp) yrkandena 1--3 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande 29, 1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena 1--3 dels till Riskkapitalfond för trafikprojekt för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr, dels till Trafikomvandlingsfond för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 10 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kvinnoperspektiv i trafiksystemet (mom. 11)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse: Utskottet anser för sin del att det är angeläget att verka för att vi får ett bättre kvinnoperspektiv på trafikfrågorna. Inte minst viktigt från jämställdhetssynpunkt är det att det finns en fungerande kollektivtrafik. Satsningar på spårbunden trafik innebär förbättringar för kvinnorna, de äldre, barnen och ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en fungerande kollektivtrafik än andra. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen får i uppdrag att initiera och stödja en informationsinsats som syftar till att beskriva ett kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v) yrkande 7 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion A807 (c) yrkande 6 blir till väsentlig del tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 7 och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Just-in-time-transporter (mom. 12)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att s.k. just-in-time-transporter förorsakat en kraftig ökning av transportbehovet. Sådana transporter har resulterat i betydligt fler lätta lastbilar med mindre energieffektiva motorer och minskad last per transport. Även tyngre lastbilar har numera mindre last per transport. Utvecklingen av de tyngre fordonen på detta område har stått still. Sammantaget har detta inneburit en högre energiförbrukning per ton last enligt en rapport från NUTEK år 1994. Energianvändningen för gods på väg har ökat från 11 TWh år 1970 till 19 TWh år 1990 samtidigt som energianvändningen för övriga godstransportslag varit oförändrad. Enligt utskottets mening har den beskrivna utvecklingen inneburit en oplanerad överföring av kostnader från företagen till samhället i form av ökat vägslitage, fler trafikoffer och sämre miljö. Utskottet anser därför att en utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter bör tillsättas. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v) yrkande 8 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande just-in-time-transporter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Snabbspårvägar (mom. 13)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att en förutsättning för en god infrastruktur är bra regionala förbindelser. Regionala snabbspårvägar kan tillgodose viktiga transportbehov. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att en utredning bör tillsättas för att utarbeta olika förslag om regionala snabbspårvägar. Kostnaderna och marknadsförutsättningarna för olika förslag bör belysas. Utredningen bör också belysa om de regionala snabbspårvägarna kan samordnas i ett nationellt snabbspårnät. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp) yrkande 34 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande snabbspårvägar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Kommunikationsforskning1 Förslag till riksdagsbeslut1 Motionerna2 Bakgrund4 Utskottet4 1 Anslagsfrågor4 1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)4 1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)5 1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon6 1.4 Statistik och prognoser7 1.5 Transportinformatik8 2 Kommunikationsforskningens inriktning8 2.1 Miljöinriktat trafiksystem8 2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet10 2.3 Andra forskningsfrågor11 3 Kommunikationsforskningens lokalisering13 Hemställan14 Reservationer15