Kommerskollegium
Betänkande 1993/94:NU20
Näringsutskottets betänkande
1993/94:NU20
Kommerskollegium
Innehåll
1993/94 NU20
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium m.m., dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Kommerskollegium.
Sammanfattning
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att verksamheten vid Kommerskollegium bör koncentreras till det handelspolitiska området. Förslagen i propositionen med anledning härav om ändring i resegarantilagen, om anslag till Kommerskollegium och Kammarkollegiet samt om att avgift får tas ut för prövning av ansökningar om att få använda officiella beteckningar tillstyrks av utskottet.
Regeringen meddelar i propositionen att den avser att låta undersöka om tillsynen över revisorer kan bedrivas i privat regi. Utskottet finner det naturligt att en sådan prövning görs och avstyrker därför ett motionsyrkande om att riksdagen redan nu skall uttala att staten även fortsättningsvis skall svara för tillsynen över revisorerna. Motionen får stöd i en reservation (s) med instämmande i en meningsyttring (v).
En motion med krav på att hanteringen av importlicenser skall överföras till tullen avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till att det är en sådan organisationsfråga som det ankommer på regeringen att besluta om.
Propositionen
I proposition 1993/94:138 föreslås att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),
2. godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet får tas ut i form av ansökningsavgifter (avsnitt 4.6),
3. till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt 5),
4. under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 14 (avsnitt 5).
Lagförslaget återges i bilaga.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1993/94:N27 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en privat lösning när det gäller auktorisation av revisorer.
1993/94:N28 av Sverre Palm och Per Olof Håkansson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föra över arbetsuppgifter till lokal tullmyndighet.
Utskottet
Bakgrund
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt frågor rörande inrikes handel som inte sköts av andra myndigheter. Vidare skall kollegiet handlägga näringsrättsliga ärenden i övrigt enligt vad som föreskrivs i särskilda bestämmelser. Kollegiets huvudsakliga uppgifter anges i förordningen (1988:570) med instruktion för Kommerskollegium.
De näringsrättsliga ärenden som Kommerskollegium handlägger är följande: auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer, auktorisation av och tillsyn över tolkar och översättare, resegarantiärenden, frågor om dispens från vissa bestämmelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och filialer (det gäller krav på bl.a. bosättning, kvalificerad revisor, redovisning av bruttoomsättning och innehav av aktier), överklaganden i ärenden om tillstånd att handla med skrot, tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet, taxa för yrkesmässig bostadsförmedling, tillsyn m.m. över auktoriserade handelskammare, utdelning av stipendier ur senator Emil Possehls stipendiefond.
Regeringen har i budgetpropositionerna åren 1992 och 1993 redovisat sin bedömning att Kommerskollegium bör renodlas som en handelspolitisk myndighet (prop. 1991/92:100 bil. 4, prop. 1992/93:100 bil. 4). Regeringen uppdrog i april 1993 åt Statskontoret att utreda frågan om ändrad organisationstillhörighet m.m. för Kommerskollegiets näringsrättsliga verksamhet. Statskontoret presenterade under hösten 1993 sina förslag i rapporten (1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet -- ändrad organisationstillhörighet.
De näringsrättsliga ärendenas organisationstillhörighet
I proposition 1993/94:138 redovisar regeringen hur den ämnar renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet. Detta avses ske genom att de näringsrättsliga ärendena förs över till ett antal andra myndigheter.
Till Kammarkollegiet överförs ansvaret för auktorisation och tillsyn avseende tolkar och översättare, för resegarantiärenden samt för taxan för yrkesmässig bostadsförmedling. Patent- och registreringsverket skall överta ärenden rörande aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. samt ärenden om tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet. Prövningen av överklaganden i ärenden om handel med skrot tas över av länsrätterna, medan ansvaret för den tidigare nämnda stipendiefonden förs till Svenska institutet. I propositionen redovisar regeringen att den anser att Kommerskollegium skall ha kvar handläggningen av frågor rörande handelskamrarna med hänvisning till att det här finns en koppling till kollegiets handelspolitiska verksamhet.
Beslut om de här beskrivna förändringarna fattas i huvudsak av regeringen. I några fall krävs emellertid riksdagens medverkan. Överföringen av resegarantiärendena föranleder ändringar i resegarantilagen (1972:204) innebärande att Kommerskollegium i olika böjningsformer byts ut mot Kammarkollegiet i motsvarande form. Vidare föreslår regeringen att Kammarkollegiet för nästa budgetår -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och nyligen bifallits av riksdagen (bet. 1993/94:FiU7) -- tillförs 6,2 miljoner kronor, vilket motsvarar det beräknade behovet av resurser för hantering av de ärendegrupper som förs över till myndigheten.
Som tidigare nämnts skall Patent- och registreringsverket överta handläggningen av ärenden som rör tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet. Enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa officiella beteckningar samt förordningen (1976:100) om vissa officiella beteckningar får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller statlig kontroll- eller garantibeteckning inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Under föregående budgetår prövade Kommerskollegium ett trettiotal ärenden av denna typ. Regeringen anser att prövningen bör finansieras genom avgifter så att full kostnadstäckning uppnås och föreslår därför att riksdagen godkänner att det får tas ut avgifter för ansökan om tillstånd att använda de aktuella beteckningarna.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till Kommerskollegium till 47,2 miljoner kronor. Som en följd av överflyttningen av de näringsrättsliga ärendena från Kommerskollegium minskar kollegiets resursbehov. Regeringen föreslår därför att ett belopp på 41,7 miljoner kronor anvisas till kollegiet för budgetåret 1994/95. Riktlinjerna för Kommerskollegiets handelspolitiska verksamhet -- där det övergripande målet är att kollegiet med frihandel som grundprincip skall bidra till att Sveriges intressen i handeln med omvärlden tas till vara -- gäller även under de kommande två budgetåren. I budgetförslaget har inte hänsyn tagits till resursbehov som kan uppstå som resultat av de nyligen avslutade GATT-förhandlingarna eller av ett svenskt medlemskap i EU. Dessa frågor kommer att behandlas vid en senare tidpunkt, när underlag för ställningstaganden föreligger.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Kommerskollegiets verksamhet bör koncentreras till det handelspolitiska området. Förslagen i propositionen med anledning härav om ändring i resegarantilagen, om anslag till Kommerskollegium och Kammarkollegiet samt om att avgift får tas ut för prövning av ansökningar om att få använda officiella beteckningar tillstyrks av utskottet.
Auktorisation och godkännande av revisorer
Fram till den 1 juli 1973 svarade handelskamrarna för auktorisation av revisorer och godkännande av s.k. granskningsmän. Handelskamrarna hade utövat denna funktion i ca 60 år i enlighet med bestämmelser som de själva fastställt.
Genom beslut av riksdagen våren 1973 infördes en statlig reglering av revisorerna (prop. 1973:26, bet. NU25). Regeringen uppdrog sedan åt Kommerskollegium att bli handläggande myndighet. Kollegiets verksamhet när det gäller revisorer regleras huvudsakligen i förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Meddelande om auktorisation gäller i fem år. Förnyelse meddelas efter särskilt ansökningsförfarande. I propositionen lämnas följande uppgifter om verksamheten. Antalet ansökningar om auktorisation eller godkännande som revisor uppgår till ca 300 per år. Därutöver prövas ett femtontal ärenden rörande revisionsbolag och ca 650 förnyelseansökningar. Tillsynsverksamheten syftar dels till att pröva revisorns eller revisionsbolagets lämplighet, dels till att utveckla god revisions- och revisorssed. Antalet tillsynsärenden har ökat under senare år, och för närvarande prövas ett hundratal ärenden årligen. För råd och upplysningar i handläggningen av revisorsärenden finns en särskild rådgivande nämnd knuten till kollegiet. I nämnden ingår företrädare för bl.a. revisorsorganisationerna, Bokföringsnämnden, Riksskatteverket och Stockholms Fondbörs AB. Verksamheten är avgiftsbelagd genom en ansökningsavgift.
Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska Revisorssamfundet (SRS) har egna disciplinnämnder som kan erinra, varna eller utesluta en ledamot, som åsidosatt sina plikter.
Statskontoret förordar i den tidigare nämnda rapporten att en ökad grad av självreglering skall prövas. Om denna lösning inte godtas bör, enligt Statskontoret, Patent- och registreringsverket överta Kommerskollegiets verksamhet när det gäller revisorer.
Även den s.k. Revisorsutredningen -- som övervägt vilken författningsreglering som behövs med anledning av EES-avtalet och anpassningen till EG:s revisorsdirektiv -- har utrett frågan om huruvida kompetens- och lämplighetsprövningen av revisorer kan utföras av någon annan än en statlig myndighet. I betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG framhålls att utredningen inte funnit det meningsfullt att föreslå en privat eller delvis privat lösning. Tungt vägande skäl för denna ståndpunkt är, anförs det, att SRS motsatt sig en privat lösning och att normgivningsmakt inte kan överlämnas till ett privat rättssubjekt. Revisorsutredningen bedömer att Patent- och registreringsverket och Kammarkollegiet i stort sett är lika lämpliga att överta tillsynen.
I den nu föreliggande propositionen anför regeringen att en ytterligare prövning bör göras av möjligheterna att finna en privat lösning för auktorisation, godkännande och tillsyn beträffande revisorer. Det hänvisas till att olika instanser i yttranden över de nämnda utredningarna framhållit att det finns fördelar att vinna inom ramen för en privat lösning. Närheten till marknaden och de berörda aktörerna bör kunna öka effektiviteten i verksamheten. Dessutom torde möjligheterna att rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen förbättras, sägs det i propositionen. Regeringen betonar emellertid att systemet för auktorisation, godkännande och tillsyn måste byggas upp så att det är tillfredsställande från rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Vidare måste systemet ha stadga och trovärdighet samt vara oberoende från olika partsintressen. Det markeras i propositionen att en privat lösning förutsätter att statsmakterna beslutar om rättsregler för verksamheten och att staten har inflytande och insyn bl.a. när det gäller kvalitetskontrollen.
Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp för att utreda ett privat system för auktorisation, godkännande och tillsyn avseende revisorer. Arbetsgruppen skall bl.a. beakta ambitionen att den nya organisationen skall träda i kraft den 1 januari 1995. En proposition om ändrade regler för auktoriserade och godkända revisorer har aviserats av regeringen till slutet av maj 1994.
I motion 1993/94:N27 (s) framhåller motionärerna att de inte instämmer i regeringens bedömning att en privatisering av tillsynen över revisorerna bör eftersträvas. Det statliga inflytandet över verksamheten bör bibehållas, anför motionärerna. De hänvisar till att den kraftiga ökningen av den ekonomiska brottsligheten och problemen med det stora antalet konkurser ställer stora krav på kvalificerade revisorer.
Utskottet anser att den hittillsvarande kompetensprövningen av och tillsynen över revisorerna har fungerat på ett bra sätt. I stort sett samma ordning har emellertid tillämpats i drygt 20 år. Det är därför enligt utskottets uppfattning naturligt -- särskilt när avsikten nu är att Kommerskollegiets verksamhet skall koncentreras till handelspolitiska uppgifter -- med en prövning av om tillsynen över revisorerna kan utövas på något annat sätt. Det ligger därvid nära till hands, såsom regeringen anför, att undersöka om en privat lösning kan förena önskemålet om en höjd effektivitet med kraven på oberoende från partsintressen och på inflytande från statens sida.
Först när ett förslag har presenterats för riksdagen om hur den framtida tillsynen över revisorerna bör bedrivas finns det anledning för utskottet att ta ställning i frågan om en privat eller statlig tillsyn är att föredra. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet den aktuella motionen.
Hantering av importlicenser
Ett EU-medlemskap medför påtagliga konsekvenser för delar av svensk statsförvaltning, anförs det i motion 1993/94:N28 (s). För t.ex. tullmyndigheten innebär det ett stort bortfall av arbetsuppgifter. Det är självfallet angeläget att reducera de personalproblem som uppstår då, anser motionärerna. De föreslår att i de fall utökade uppgifter tillkommer för statsförvaltningen bör det övervägas om dessa kan skötas av tullens personal. Detta borde, enligt motionärerna, vara möjligt i fråga om hanteringen av importlicenser utom när det gäller de handelspolitiska övervägandena. De anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning. För närvarande svarar Kommerskollegium för en viss del av hanteringen av importlicenser.
I betänkandet (Ds 1993:99) Utrikesdepartementets handelsavdelnings organisation och dess förhållande till Kommerskollegium i ett EG-medlemskapsperspektiv har behandlats bl.a. vilka uppgifter den nationella handelspolitiska administrationen bör ha vid ett EU-medlemskap när det gäller medverkan i den gemensamma handelspolitikens formulering och tillämpning. I betänkandet sägs bl.a. (s. 213) att svenska myndigheters uppgifter när det gäller licensområdet kommer att vara att: behandla framställningar från svenska företag om handelsregleringar, företräda Sverige i EU-kommissionens och rådets arbetsgrupper, utfärda licenser inom ramen för inom EU beslutade kvoter, kontrollera vid export och import att gällande licenskrav är uppfyllda.
Utredaren (ambassadör Göran Engblom) anser att den sistnämnda uppgiften är naturlig för tullmyndigheten, medan de övriga bör ligga på Utrikesdepartementets handelsavdelning eller på Kommerskollegium. Generaltulldirektören Ulf Larsson har i en skrivelse till statsrådet Ulf Dinkelspiel framfört förslag som ligger i linje med vad motionärerna föreslår. Statsrådet har i ett svar i februari 1994 meddelat att det förslag som utredaren lagt fram är väl förankrat. Beslut kommer dock att tas först i samband med att olika organisationsfrågor prövas efter folkomröstningen om ett EU-medlemskap. Enligt vad som upplysts utskottet från Kommerskollegium har alla EU-länder gjort en åtskillnad på så sätt att utfärdande av licenser ligger på en myndighet, medan kontroll av att licenskraven är uppfyllda vid export och import ligger på en annan myndighet.
Det är i första hand en uppgift för regeringen att besluta om de organisationsfrågor som kan uppkomma vid ett svenskt medlemskap i EU. Utskottet utgår från att regeringen i sådant fall beaktar möjligheterna att låta tillkommande statliga uppgifter när så är lämpligt utföras av personal från myndigheter som får en minskad arbetsbörda till följd av medlemskapet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N28 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande resegarantilagen att riksdagen antar det i proposition 1993/94:138 framlagda förslaget till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),
2. beträffande användande av officiell beteckning att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 2 godkänner att avgifter får tas ut för ansökan om tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet,
3. beträffande anslag till Kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 3 till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr,
4. beträffande anslag till Kammarkollegiet att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 4 till Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (bet. 1993/94:FiU7, rskr. 217) -- anvisar ett ramanslag på 6 200 000 kr,
5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer att riksdagen avslår motion 1993/94:N27, res. (s)
6. beträffande hantering av importlicenser att riksdagen avslår motion 1993/94:N28.
Stockholm den 12 april 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s) och Roland Lében (kds).
Bengt Dalström (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment 5.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Auktorisation och godkännande av revisorer (mom. 5)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet anser" och slutar på s. 6 med "aktuella motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill till en början erinra om att ett starkt skäl för att det i början av 1970-talet infördes en statlig reglering av auktorisationen, godkännandet och tillsynen avseende revisorer var att staten genom lag ställt krav på att revisionen i vissa företag skulle utföras av kvalificerade revisorer. Detta skäl är alltjämt giltigt. Utskottet vill härutöver framhålla att statens och samhällets intresse av en kvalificerad revision i företagen har ökat under senare år. Detta understryks bl.a. av behovet att motverka den ekonomiska brottsligheten. Den statliga auktorisations- och tillsynsfunktionen har under den gångna 20-årsperioden på ett förtjänstfullt sätt fullgjorts av Kommerskollegium.
Redan med hänvisning till vad som nu har anförts saknas det, enligt utskottets uppfattning, anledning att utreda om en privat lösning kan åstadkommas. Behovet -- som även regeringen medger -- av att staten också i framtiden skall besluta om rättsregler samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar dessutom för att tillsynen skall bli kvar i statlig regi. Kraven på rättssäkerhet och konkurrensneutralitet liksom på oberoende från partsintressen och trovärdighet torde vara svåra att tillgodose med en privat lösning, men är redan uppfyllda genom den nuvarande statliga tillsynsformen.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer. Härmed tillstyrks motion 1993/94:N27 (s). Det ankommer på regeringen att bedöma vilken statlig myndighet som är bäst lämpad att svara för de nämnda uppgifterna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationen till detta betänkande.
Regeringens lagförslag
Bilaga
Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204) Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 5, 12, 13, 14 och 15 §§ resegarantilagen1 (1972:204) ordet Kommerskollegium i olika böjningsformer skall bytas ut mot Kammarkollegiet i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 1 Senaste lydelse av 1 § 1992:1673 4 § 1992:1673 5 § 1992:1673 14 § 1992:1673 15 § 1985:859.