Kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2022/23:TU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 22

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-02-07
Justering: 2023-02-14
Trycklov: 2023-02-20
Reservationer: 19
Betänkande 2022/23:TU5

Alla beredningar i utskottet

2023-01-17, 2023-02-07

Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga motioner som rör olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Utskottet hänvisar i första hand till genomförda eller pågående initiativ på området och framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla klimat- och transportpolitiska mål.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-02-22
Debatt i kammaren: 2023-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:TU5, Kollektivtrafikfrågor

Debatt om förslag 2022/23:TU5

Webb-tv: Kollektivtrafikfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 177 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Herr talman! Vi debatterar i kväll - det har verkligen hunnit bli kväll - TU5 Kollektivtrafikfrågor.

Kollektivtrafik ligger nära människor. Den används på olika sätt genom livets alla faser. Ansvaret ligger ytterst hos kommuner och regioner. Men här kan vi skapa förutsättningar för att underlätta och utveckla möjligheten att använda kollektiva färdmedel för klimatsmarta resor som bidrar till klimatomställningen.

Under pandemin såg vi hur resmönstret förändrades, så att det kollektiva resandet minskade. Nu är vi i ett nytt läge där vissa arbetsmönster förändrats, med erfarenheter och nya arbetssätt som pandemin bidragit till. Det kommer därmed att vara en extra utmaning för kollektivtrafiken i sin helhet att åter nå tidigare nivåer.

Målsättningen är nu i första hand att vara det självklara, attraktiva alternativet till bilen när det gäller såväl priser som tillgänglighet, tillförlitlighet och upplevelsen i sig som resan innebär. Man kan på ett trafiksäkert sätt använda även restiden till att logga in och starta upp arbete eller studier eller rent av till vila och reflektion.

Med resenären i centrum skapar kommuner och regioner förutsättningar för arbetsmarknadsregioner långt större än tidigare, med en väl fungerande och tillförlitlig kollektivtrafik. Det görs även genom samarbeten över regions- och landsgränser. Människors vardag ska inte försvåras av vare sig kommunala gränser, regionala gränser eller landsgränser. Livspusslet ska fungera för gymnasiestudenten Lovisa, som ska kunna lita på att hon kommer i tid till sin första lektion när hon reser över länsgränsen för sina studier. Småbarnsföräldrar ska både komma i tid till jobbet och vara trygga i vetskapen att de kan komma hem och hämta barnen på förskola och fritis på eftermiddagen.

Kollektivtrafik öppnar även för utflykter som sätter guldkant på tillvaron. När Maja, fem år, fantiserar om att ta tåget till "Modevärlden" är det med ett mått av förväntan och förtjusning över att tåget faktiskt tar Maja och hennes mamma precis dit de vill - och ett litet mått av realitet. Detsamma gäller när Olle kan lämna bilen vid pendlarparkeringen, ta tåget in till storstan och se sitt älskade Hammarby utkämpa ännu ett derby.

Herr talman! För mig som moderat är en väl fungerande kollektivtrafik viktigare än höghastighetståg. Att ha spår som håller, underhålls, utvecklas och har förutsättningar att klara svenska väderförhållanden skapar förutsättningar för klimatsmarta val i vardagen varje dag.

Med en regional pendling och stationstillfällen skapar vi allt större arbetsmarknadsregioner och ger fler möjligheten att upptäcka fantastiska boendekommuner, vilket även kan spela en stor roll för känslan av kvalitet i livet i stort.

Tänk att kliva av tåget vid ett av Sveriges vackraste stationssamhällen, Gnesta, med Frösjön glimrande på ena sidan spåret och centrum välkomnande på andra sidan! På dryga 30 minuter från stadens sus och dus kliver du rakt in i denna trygga, föreningstäta och entreprenörsstarka lilla kommun som - mycket tack vare en fungerande kollektivtrafik - erbjuder fantastiska kvaliteter i livet för människor som uppskattar att ha nära till allt.

Här är kollektivtrafiken, när den fungerar som den borde, ett starkt alternativ till bilen. Det är halva restiden, stationstillfällen som tar mig dit jag vill och en väl utbyggd pendlarparkering för den som behöver ta bilen en del av sträckan eller kommer med bussen i stomtrafiken.

Kommuner och regioner i samverkan i Mälardalen ligger i framkant när det kommer till det gemensamma biljettsystemet Movingo. Det gör resan just så flytande och flexibel som den bör vara för att vara det attraktiva alternativet. Allt finns smidigt i appen, från A till B, och det är lätt att boka och lätt att resa över länsgränserna. Flyget har effektivt lyckats samla allt så att man bara med ett par enkla knapptryckningar får upp hela världens flygresor, och vi välkomnar att detsamma får ta plats även i det kollektiva resandet på marken.

För att göra kollektivtrafiken mer effektiv och tillgänglig behövs innovativa lösningar och ny kunskap, och där är digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet avgörande verktyg för att vi ska kunna minska behovet av personbilstransporter. Framför allt är mindre tätbefolkade delar av landet i behov av innovativa lösningar som hjälper till att underlätta för utökad kollektivtrafik när tomma bussar är förödande men så enkla saker som anropsstyrd trafik kan bidra till utbudet när behovet finns.

Vi kan ta Alice och Ebbas skolbuss som exempel. Töserna följer lätt bussens färd från starten till just deras hållplats, direkt i telefonen via appen - och allt detta från vårt köksbord samtidigt som de dricker varm choklad och planerar dagen. Det är ett säkert resande, med tydlig förväntan och tydlig information. Med mer pengar till underhåll av vägen kommer bussens nu något skumpiga färd att bli bra mycket mer trivsam och resan gå något fortare. Då blir även bussen ett attraktivt färdmedel.

Herr talman! När tåget går som tåget - ett uttryck som snarast bör återerövras - kan det klimatsmarta resandets andel av genomförda resor öka. Med robusthet i systemet och garanterade tåglägen även för studie- och arbetspendling regionalt kan det vara en del i den omställning som krävs för att vi ska nå klimatmålen. För att nå dit krävs utbildningstillfällen som säkerställer att kompetensen finns tillgänglig och undanröjer hindret att kollektivtrafik ställs in på grund av brist på personal.

Inom kollektivtrafiken arbetar människor som genom sina insatser och med servicekänsla ut i fingerspetsarna får kollektivtrafiken att fungera smidigt varje dag. En trygg arbetsmiljö är en otroligt viktig fråga. Det är angeläget att anställda inom alla delar av kollektivtrafiken kan utföra sina arbetsuppgifter under säkra och trygga förhållanden, oavsett tid på dygnet.

Likaså ska miljön i kollektivtrafikens alla delar vara trygga för alla oss som använder den. Det kan handla om ljussättning i tunnlar och områden på väg till och från pendlarparkeringar, trygghetsvärdar ombord på tåg vissa tider på dygnet, kameror som gör det tydligt när olyckan är framme och kopplingar mellan olika enheter för att bistå varandra när så krävs.

Kollektivtrafiken ska vara till för alla. Barnvagnen ska kunna fara med på bussen eller tåget och rullstolen likaså. I andra fall är färdtjänst en avgörande faktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett aktivt och självständigt liv. Vi framhåller därför att färdtjänst är en demokratifråga som berör både rättigheter och levnadsvillkor.

Herr talman! Gotland har en särpräglad situation som inte återfinns i övriga landet. Ingen annanstans ser man sin motorväg - eller väg över huvud taget, för den delen - stängd under en stor del av dagen på samma sätt som gotlänningarnas väg till fastlandet är. Därför är det viktigt att se till att antalet avgångar på attraktiva tider säkerställs, och dessutom till rimliga priser. Såväl gods som invånare och turister ska kunna resa på ett snabbt, smidigt, klimatsmart och kostnadseffektivt sätt.

Hutlösa priser och märkliga tider för avgångar riskerar att allvarligt skada den regionala utvecklingen. Här ligger just nu ett stort ansvar på Trafikverket i arbetet med upphandling av färjetrafik inför den kommande avtalsperioden. Gotlänningarna, näringsidkarna och semesterfirarna ska försäkras en väl fungerande trafik. Det är något vi kommer att följa noga.

Därmed yrkar jag avslutningsvis bifall till utskottets förslag i dess helhet.


Anf. 178 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ann-Sofie Lifvenhage för anförandet. Det var många saker där som även jag som socialdemokrat kunde instämma i, till exempel att kollektivtrafiken ska vara till för alla. Det var mycket väl uttryckt. Även detta att kollektivtrafiken innebär klimatsmarta resor är givetvis viktigt att ha med sig i den här diskussionen.

Ledamoten nämnde vid ett tillfälle att kollektivtrafiken ska vara det självklara och attraktiva valet jämfört med bilen. Det är såklart angeläget att vi ser till att så många människor som möjligt reser kollektivt och inte sätter sig i stora bilar och reser en och en. Därför är jag lite nyfiken på en sak.

Ledamoten är säkert väl medveten om att man i många moderatstyrda regioner runt om i landet just nu genomför kraftiga prishöjningar inom kollektivtrafiken. I Sörmland genomförs prishöjningar, om än inte så kraftiga. Det genomförs kraftiga prishöjningar i till exempel Östergötland och Skåne - uppemot 10 procent.

Ledamoten lyfte själv priserna som en del i att skapa ett attraktivt val. Jag är därför nyfiken på hur ledamoten ser på att den attraktiviteten skadas när regionstyren där hennes eget parti är ledande höjer avgifterna inom kollektivtrafiken.


Anf. 179 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi ser på de olika transportslagen just utifrån ekonomi.

När jag följer biljettpriser runt om i landet ser jag att man ändå får ganska mycket trafik för pengarna. I mitt hemlän kan man till exempel resa obegränsat mellan stationerna för 2 000 kronor i månaden, och det är ändå väldigt många mil man får resa för den pengen. Det skulle jag säga är långt mycket mer attraktivt än användandet av bilen om vi ser till hur många mil man hade kommit på att tanka. Vi ser ju tyvärr att drivmedelspriserna går upp och att väldigt mycket i vårt samhälle just nu blir dyrare än vi har varit vana vid.


Anf. 180 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Ledamoten är inne precis på det som är angeläget här, nämligen att hela samhället befinner sig i en kostnadskris. Må så vara att man kan få mycket trafik för pengarna, men för en pressad student eller en pressad barnfamilj blir prishöjningen ganska märkbar i vardagen. Varenda krona är viktig för dessa familjer, studenter, pensionärer och övriga löntagare som just nu pressas hårt. Detta tycker jag är en viktig sak att ha med sig.

Jag vill också fråga lite om Gotlandstrafiken. Ledamoten nämnde i sitt anförande att Gotlandstrafiken är viktig och att något måste göras med den utveckling vi ser inom Gotlandstrafiken, dels för gotlänningarna, som har fått kraftiga prisökningar men som har en rabatt, dels för andra som reser till Gotland, såsom anhöriga och turister.

Detta har diskuterats här i kammaren förut, och min uppfattning är att regeringen har varit ganska avvisande till nya förslag utöver vad man har i statsbudgeten. Jag är nyfiken på om det finns något nytt på gång från regeringen gällande Gotlandstrafiken eller om det är samma linje som gäller. Kvarstår de tilldelade pengarna?


Anf. 181 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Jag tackar även för denna viktiga fråga.

Gotlandstrafiken är otroligt viktig. Det är en särpräglad situation. Precis som jag sa i mitt anförande finns det inga andra ställen i landet där motorvägen, eller gatan för den delen, är helt stängd under stor del av dygnet. Därför är Gotlandstrafiken viktig för den regionala utvecklingen, så att gotlänningarna kan få besök av farmor och farfar och så att gods kan föras både till och från ön.

Det är otroligt viktigt att priserna hålls på en nivå som gör att regional utveckling fortsätter att gynnas och att ön fortsätter att vara attraktiv som besöksmål för alla oss som inte bor permanent där. Att tillskjuta medel var en del i den konstruktion som vi har när det gäller fördelningen, där staten bidrar extra för de höjda drivmedelspriserna.

Jag skulle önska att Gotlandstrafiken kommer att kunna bedrivas med minst samma mängd resor, gärna vid ännu mer attraktiva tillfällen under dygnet och till lägre pris än vad vi har sett nu, förhoppningsvis genom förbättrad energianvändning.


Anf. 182 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! När Ann-Sofie Lifvenhage nämnde Gnesta och Frösjön kunde jag inte låta bli att ta replik, eftersom jag själv har klivit av pendeltåget där tusentals gånger på min resa till och från Stockholm.

Jag funderade på något i detta sammanhang. Vi vill ju att kollektivtrafiken ska fungera, och pendeltågen till Gnesta är ett jättebra exempel på kollektivtrafik som behövs och som får orten att växa och också utökar arbetsmarknadsregionerna. Sedan kom regionaltågen, som halverade restiden, vilket är fantastiskt för både Gnesta, Flen och andra orter längre ut i Sörmland. En förutsättning för detta var bland annat att man byggde Grödingebanan, där vi kan åka 250 kilometer i timmen, och att man byggde Citybanan, som gjorde att det inte blev så igenkorkat här inne i Stockholm.

Min fråga till ledamoten Lifvenhage är varför Moderaterna inte unnar folk i södra Sverige utefter Södra stambanan samma privilegium att åka på ett bra och smidigt sätt med kollektivtrafiken, som det ju handlar om. De riskerar nu, när tågen från kontinenten blir fler, att bli sittande fast där. Vi ska väl inte bara tänka utifrån perspektivet Stockholm och Mälardalen?


Anf. 183 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Helldén, för frågan!

Det är lite ledsamt att ledamoten valde att lämna en alldeles fantastisk boendekommun som verkligen erbjuder det lilla extra för alla.

Jag och Moderaterna anser att det är viktigt med kollektivtrafik i hela landet. Kollektivtrafiken behöver inte se exakt likadan ut, för vi har olika förutsättningar i olika delar, men man bör kunna resa inom en timme, vilket är vad som vanligtvis anses okej för en resa mellan arbetet och hemmet. Där har vi sett en möjlighet för storstäderna att lätta på boendetrycket, medan kranskommunerna kan vara blodomlopp och se till att det finns kvalitativa boendemiljöer inom reseavståndet en timme.


Anf. 184 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Men det behövs även i södra Sverige, och man kan knyta ihop regionerna. Det innebär att de också kan växa. När vi har en bra kollektivtrafik i Mälardalen innebär det att Mälardalen och de orter som finns utanför växer. Gnesta är en fantastisk ort att bo i, och ni som inte har gjort det kan prova det, som jag har gjort.

Det är inte bara där detta behövs, utan det behövs också i södra Sverige. När vi pratar om nya stambanor handlar det om Jönköping, Borås och så vidare, men det handlar också om de befintliga orter som finns utefter Södra stambanan. De behöver en bra kollektivtrafik, och med den expansion som kommer att ske ser jag det som problematiskt att Moderaterna och regeringen gör en tvärbromsning när det gäller nya stambanor.

Det ska väl inte bara vara Mälardalen som växer, eller hur?


Anf. 185 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Nej, självklart är det kollektiva resandet lika viktigt över hela landet, men vi har också olika sätt att resa i olika delar av landet.

När det gäller nya stambanor för höghastighetstågen respekterar jag att vi har olika inställning, men jag ser att de pengar som frigörs när man inte bygger höghastighetståg kommer att kunna bidra på ett mer effektivt sätt till det regionala pendlandet. Detta gör att jag ser positivt på att vi kommer att kunna ha en kollektivtrafik värd namnet i hela landet.

Fler stationstillfällen innebär att fler har möjlighet att både kliva på och kliva av på sin väg till jobbet. Det hade inte varit möjligt om vi i stället hade använt pengarna till resor från A till Ö. Där tror jag mer på A till B eller kanske A till D.


Anf. 186 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Kollektivtrafiken är viktig för att det ska gå att leva, bo, resa och arbeta i hela Sverige.

Jag tror att vi är många som den senaste tiden har sett vilka möjligheter det finns för kollektivtrafiken att ställa om i grön riktning. Vi var några som gjorde ett spännande studiebesök på båtföretaget Candela här i Stockholm. De tittar på hur man med eldrivna färjor kan ta sig fram i Stockholm på halva restiden.

Det är klart att det är otroligt viktigt att kollektivtrafiken utvecklas och finns i hela Sverige och inte bara blir en förtätande faktor i storstäderna. För Centerpartiet är det viktigt att arbeta för att detta ska ske. Det sker genom teknikutveckling och genom att vi digitaliserar på olika sätt. Det finns många tjänster som vi kan knyta till kollektivtrafiken som vinner på digitalisering, oavsett om det är wifi-uppkopplingsmöjligheter, gemensamma biljettsystem eller något annat.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt att driva på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 70 procent till 2030 för våra inrikes transporter. Jag tycker att det är bra att det i utskottets texter står att det är just detta mål man ska nå, så där har vi en enighet i hela trafikutskottet.

I detta arbete spelar, som jag tidigare sa, kollektivtrafiken en viktig roll, delvis för att vi reser klimatsmart tillsammans. Det finns stora möjligheter att kombinera resande med hjälp av forskning och ny teknik.

I detta sammanhang skulle jag vilja passa på att lyfta fram K2, ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik som bedriver forskning om kollektivtrafiklösningar i nära samarbete med kollektivtrafikens aktörer. Forskningsprojekten kan till exempel handla om kollektivtrafik och samåkning på landsbygden, om digitalt resestöd i kollektivtrafiken för resenärer med varierande behov och om att realisera ny mobilitet och så mycket mer. Men det är inte bara K2 som jobbar med forskning på detta område. Det gör även VTI, som bedriver spännande och viktig forskning.

Fru talman! Politiken och kollektivtrafikens aktörer arbetar alla för att nå målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Men som tidigare talare också har varit inne på tappade kollektivtrafiken resenärer på många sätt under pandemin, ned till 20 procent. Och nu har vi två år på oss att riktigt fundera på hur vi ska stärka förutsättningarna för kollektivtrafiken att växa och nå målet.

Fru talman! En annan viktig del när vi pratar om kollektivtrafik handlar om jämställda förutsättningar. Tyvärr har vi bara under de senaste dagarna kunnat se hur jämställdheten går bakåt på ett väldigt tråkigt sätt. Man uppmärksammade häromdagen att lönegapet mellan män och kvinnor ökar igen efter att ha slutits under 15 år, och det är givetvis alarmerande på många sätt.

En viktig faktor för ett jämställt arbetsliv är att vi har en fungerande kollektivtrafik. Vi vet att kvinnors arbetsmarknadsregioner många gånger är mindre än mäns arbetsmarknadsregioner. Och här tänker jag att vi har ett särskilt ansvar för att se hur vi med hjälp av kollektivtrafik som används av fler kvinnor faktiskt kan se att arbetsmarknadsregionerna kan öka.

Jag ska inte ta tågfrågan en gång till, för det gjorde vi i den förra debatten. Men satsningar på nya stambanor hade gett kvinnor i till exempel Jönköping möjligheter att på ett helt annat sätt vidga sin arbetsmarknadsregion jämfört med dagens situation.

Vi måste ha bättre förutsättningar för arbete, studier, hämtning på förskola med mera. Och jag ser också att utskottsmajoriteten välkomnar det som den förra regeringen skrev i infrastrukturpropositionen, nämligen att en viktig utgångspunkt i utvecklingen av transportinfrastrukturen är att beakta jämställdhetsperspektiv i alla delar av processen. Så det finns alltså en stor och bred majoritet för detta också i utskottet.

Fru talman! En situation som har uppmärksammats under hela hösten men också nu i vår är det som den tidigare ledamoten från Moderaterna lyfte fram, nämligen situationen för människor på Gotland där färjetrafiken är en del av kollektivtrafiken. Det är klart att den kostnadsökning som man har sett och som man hänvisar till är oerhört svår att leva med. Det handlar om att ungdomslag ska kunna åka till fastlandet för att tävla, det handlar om att familjer ska kunna ses med någorlunda regelbundenhet och så vidare.

Ledamoten Lifvenhage sa i sitt anförande att man hade ett stort hopp om Trafikverkets kommande upphandling. Men jag hoppas och vet att det tas initiativ på olika sätt, och jag hoppas att vi innan denna upphandling blir klar också får se initiativ från den nuvarande regeringen inom den närmaste tiden.

Fru talman! Förutom dessa frågor driver vi frågor om gränsöverskridande kollektivtrafik. Vi vill se en översyn av färdtjänstlagen för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer, att resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr.

Vi har sex reservationer på detta område och står givetvis bakom alla. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9 som handlar om en jämställd kollektivtrafik.


Anf. 187 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om kollektivtrafiken. Och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Det är nog många av oss som dagligen använder kollektivtrafiken runt om i landet. Med exempelvis bussar, pendeltåg, tunnelbana, båt och spårvagn tar vi oss till arbetet, skolan eller fritidsaktiviteter. Det är för många av oss en självklarhet att förflytta oss på detta sätt. Men för en del finns inte detta alternativ. Tyvärr ser vi att många linjer har lagts ned i olika delar av Sverige, och kollektivtrafiken blir då inget alternativ.

Men ibland går det åt ett annat håll, som hemma i mitt hemlän Östergötland, där den nya politiska ledningen i regionen både återför och öppnar en ny busslinje för landsbygdstrafiken utanför Norrköping. Det är naturligtvis väldigt glädjande och positivt för de boende. Men det är också en viktig signal till oss alla som bor på landsbygden att det går att tänka om när det gäller kollektivtrafiken.

Fru talman! Det är viktigt att framhålla att kollektivtrafiken i första hand är en fråga för regionen och för kommunala överväganden. Det är viktigt för oss i riksdagen och i regeringen att främja kollektivtrafiken genom exempelvis den nationella planen för transportinfrastrukturen och investeringar i järnvägar och busskörfält.

Jag är därför glad över att vi har en regering som lägger 1 miljard på att förbättra vägunderhållet där bussar dagligen trafikerar. Med dessa pengar kan vi fylla det stora hål som vi har i underhållsskuld och som byggts upp under många år. Pengar kommer att gå till beläggningsunderhåll, linjemålning, broreparationer med mera för att våra vägar ska bli säkrare att färdas på.

Jag vill också passa på att säga någonting om Gotlandstrafiken. Gotlandstrafiken är en livsnerv mellan Gotland och fastlandet. Vi vet att biljettpriserna har höjts kraftigt på grund av de höga bränslekostnaderna, som har sin grund i Rysslands krig i Ukraina.

Att det finns en god förbindelse är oerhört viktigt, inte bara för gotlänningarna utan också för oss på fastlandet. Exempelvis produceras många av de livsmedel som vi äter på fastlandet just på Gotland. För oss på fastlandet som verkligen behöver öka vår livsmedelsberedskap är livsnerven lika viktig som för gotlänningarna. Det är därför viktigt att regeringen har tillfört pengar till Gotlandstrafiken för de ökade bränslekostnaderna.


Anf. 188 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Jag står självklart bakom alla reservationer från Socialdemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

För oss socialdemokrater är kollektivtrafiken grundläggande för att klara vår tids stora samhällsutmaning, klimatet, samt för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Människor ska ha möjlighet att resa till arbetet, till fritidsaktiviteter och till vänner. Kollektivtrafiken är ett viktigt instrument för att ge människor ett av de mest instrumentala värden som vi har - frihet.

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. För att kunna klara detta mål är det viktigt att kollektivtrafiken är väl utbyggd. Det är viktigt att vi ser till att människor i så många fall som möjligt väljer att sätta sig på exempelvis bussen, tåget eller spårvagnen för att genomföra sin resa.

Vi behöver se till att kollektivtrafiken blir det naturliga valet för var och en som ska resa. Det är en i högsta grad politisk uppgift. Det är i högsta grad en uppgift för oss i denna kammare. Och det är i högsta grad en uppgift för varenda folkvald i detta land.

För oss socialdemokrater är det angeläget att fler människor väljer att resa kollektivt. Det finns ett mål om att år 2025 ska 25 procent av alla resor genomföras med gång, cykel och kollektivtrafik; det är det så kallade GCK-målet. För att det ska uppnås krävs en kollektivtrafik som är tillgänglig, prisvärd och attraktiv.

Kollektivtrafiken behöver vara tillgänglig på så sätt att den rent faktiskt finns - i städer och på landsbygden, på obekväma arbetstider, på helger och nätter - och inte minst att alla, oavsett fysiska och psykiska förutsättningar kan använda den.

Kollektivtrafiken behöver vara prisvärd på så sätt att avgifterna inte är så höga att människor väljer bort den. Resenärer ska inte drabbas av skrämselhicka när de betalar sin resa.

Kollektivtrafiken behöver vara attraktiv på så sätt att dessa faktorer gör den till ett naturligt alternativ att resa med. Den måste som sagt finnas i hela landet, inte bara i storstäderna, och även på tider då det inte råder traditionell så kallad rusningstrafik. Det är vidare angeläget att kollektivtrafikens huvudsakliga fokus inte blir att finnas bara där den kan gå med vinst utan även på andra ställen i landet.

Fru talman! Kollektivtrafiken är ett utmärkt exempel på hur man kollektivt kan lösa samhällsutmaningar. När man reser kollektivt skapas mer utrymme på väg och järnväg för andra transporter, exempelvis gods. Man gör också en kollektiv ansträngning för att minska klimatpåverkan och bidrar till att säkerställa den här planetens överlevnad. Vi är nog alla medvetna om att det är kollektivt, tillsammans, som vi kan lösa några av vår tids stora samhällsutmaningar - inte var och en för sig.

Jag vill ta tillfället i akt att nämna att för oss socialdemokrater är det självklart att kollektivtrafiken är viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är i huvudsak kvinnor, inte sällan i välfärdsyrkena, som reser kollektivt. Satsningar på kollektivtrafiken är således också satsningar på jämställdheten och på att göra det möjligt för fler kvinnor att resa. Även det är ett viktigt perspektiv att ha med sig.

Fru talman! Kollektivtrafiken är i huvudsak ett regionalt och kommunalt ansvar. Det är där utformningen avgörs och priserna sätts. Den förra socialdemokratiska regeringen tog dock flera initiativ för att ge regionerna och kommunerna möjlighet att utöka kollektivtrafiken. I sammanhanget förtjänar särskilt stadsmiljöavtalen att lyftas fram. Stadsmiljöavtalen möjliggör för landets kommuner att söka medel för att utveckla kollektivtrafiken. I den nationella plan för infrastrukturen som antogs av riksdagen i somras avsätts 1 miljard kronor årligen till stadsmiljöavtalen. Det är pengar som kommer att möjliggöra utbyggd kollektivtrafik i hela landet.

Fru talman! Flera regioner genomför just nu kraftiga prishöjningar i kollektivtrafiken. Det är en beklaglig utveckling som riskerar att skada målet att fler ska resa med gång, cykel och tåg och målet att Sverige ska vara utsläppsneutralt år 2045.

Vi socialdemokrater hade i vårt budgetförslag skjutit till mer pengar till landets kommuner och regioner än vad regeringen gjorde, och vi ville dessutom se avgiftsfria resor i kollektivtrafiken för unga och studerande under sommaren. Det hade inneburit att fler kunnat resa och då rest kollektivt.

Fru talman! Jag vill fästa särskild uppmärksamhet vid Socialdemokraternas ambition att alla unga och studerande skulle ha kunnat resa avgiftsfritt med kollektivtrafiken under sommaren. Det hade varit en viktig reform, inte minst i dessa tider av kostnadskris. Det hade gett unga och studerande, som pressas hårt av skenande kostnader, ett välkommet andrum. Redan i dag går studenter i Lund, Stockholm, Uppsala och flera andra studentstäder back tusentals kronor varje månad. Vill man säkra kompetensförsörjningen och bildningen framöver kan man inte låta unga och studerande gå under i den pågående kostnadskrisen.

Att möjliggöra för unga och studerande att resa avgiftsfritt med kollektivtrafiken under sommaren hade givetvis haft många andra och mer långsiktiga effekter än att hjälpa hårt pressade studenter här och nu. Det hade gett unga möjligheter att leva friare liv och skapat tidiga vanor att resa kollektivt. Det hade varit bra för klimatet och för transportsystemet. Vi socialdemokrater är helt enkelt övertygade om att detta är en viktig reform som hade gjort stor samhällsnytta.

Fru talman! Jag vill också ta tillfället i akt att säga några ord om Gotlandstrafiken. Gotland är en del av Sverige. Det är därför angeläget att det är möjligt för människor från resten av Sverige att resa till Gotland men framför allt för gotlänningarna att ta sig till och från fastlandet.

Gotlänningarna pressas just nu hårt av skenande kostnader för biljettpriserna till och från ön. På nästan ett år har Gotlandstrafiken sett en prisökning på över 50 procent. Det dynamiska prissystemet gör att det mitt i veckan i februari kan kosta 2 800 kronor för en enda person att korsa kommungränsen. Särskilt hårt av alla dessa kostnadsökningar pressas de som bor på fastlandet men som har släkt och vänner på Gotland. För denna grupp är resorna ännu dyrare.

Vi socialdemokrater vill betona vikten av att Gotlandstrafiken fungerar och att det är möjligt för människor att resa till och från Gotland för en rimlig kostnad. Allt annat riskerar att skada bilden av Gotland som en naturlig del av Sverige.

Det märks redan nu hur gotlänningarna upplever stor frustration i frågan, inte minst genom den namninsamling som genomförs med anledning av de skenande kostnaderna för gotlänningarna och dem som vill ta sig till Gotland. I sammanhanget vill jag också, precis som tidigare talare, ta tillfället i akt att säga att särskild uppmärksamhet måste riktas mot den upphandling som snart kommer att genomföras av Gotlandstrafiken. Den kommer att bli oerhört viktig för Gotlandstrafikens och Gotlands utveckling.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om färdtjänsten. Det finns en oroande utveckling att vissa regioner i syfte att spara pengar kraftigt försvårar tillgången till färdtjänst för de människor som är i behov av den. För oss socialdemokrater är det självklart att alla människor, oavsett funktionsvariation, ska ha möjlighet att resa. Friheten kan inte och får inte begränsas till att inte omfatta de människor som exempelvis saknar syn eller har nedsatt rörelseförmåga. Det är en viktig uppgift för oss som politiker.

(Applåder)


Anf. 189 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag ska vi debattera kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafiken spelar en mycket viktig roll för att människor ska kunna få ihop sin vardag. Cirka 20 procent av alla inrikesresor sker med kollektivtrafik. En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att hela transportsystemet i Sverige ska fungera.

Kollektivtrafiken knyter ihop och samverkar med transporter på väg och järnväg och med sjöfart och flyg. Att resa med buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg eller båt minskar också utsläppen och trängseln på vägarna runt städer och större tätorter. Kollektivtrafiken behöver därför fortsätta att byggas ut i hela landet.

Ur klimatsynpunkt är kollektivtrafiken i dagsläget den viktigaste orsaken till att vi har så låga utsläpp som vi ändå har i Sverige. Om klimatmålet för 2030 ska nås kommer kollektivtrafiken också i framtiden att spela en mycket viktig roll. Det är väldigt positivt att större delen av kollektivtrafiken är fossilfri i dag. Men arbetet med fossilfrihet måste fortsätta, och därför vill Liberalerna att all kollektivtrafik på väg och spår ska drivas av el eller fossilfria bränslen senast 2030. Vi vill också påskynda omställningen till fossilfri kollektivtrafik genom att energiskatten på elbussar jämställs med den på annan kollektivtrafik.

Fru talman! Liberalerna vill se ett ökat fokus på hela transporten, alltså hur lång tid det tar att åka från dörr till dörr. Det är ju den tiden som räknas för en person. Vi har tidigare i dag pratat om nya stambanor. Man lägger miljarder på att korta tiden som tillbringas på tåg med kanske 30 minuter.

Man kan ta som exempel den som tar en timme på sig att åka till jobbet - det är ungefär vad människor tycker är acceptabelt. En kvart är i bästa fall den tid det tar att ta sig till tågstationen och att ta sig därifrån till jobbet. Det innebär att en tågresa på ungefär 30 minuter är vad man klarar av.

Ska man minska totaltiden från dörr till dörr behöver alltså större fokus läggas på alla situationer där man går från ett trafikslag till ett annat. Utöver det självklara med tajmade tidtabeller vill vi liberaler se fler och bättre planerade pendelparkeringar, bättre utrustade hållplatser och smidigare övergångar vid hamnar och flygplatser. Man behöver också fokusera på upplevelsen och trafiksäkerheten för barn, äldre och funktionsnedsatta vid byte.

Därför är det glädjande att till exempel den planerade tågförbindelsen ut till Landvetter flygplats nu är på gång i samband med järnvägsbyggnationen mellan Göteborg och Borås. Samtidigt behövs utbyggd kollektivtrafik till Arlanda - allt för att minska beroendet av bilen.

Fru talman! Kollektivtrafiken till Gotland i form av Gotlandsfärjorna är en förutsättning för att Gotland ska fungera på ett bra sätt. Nu pågår arbetet med en ny upphandling av Gotlandstrafiken, där främst invånarnas och näringslivets behov bör beaktas.

I och med kriget i Ukraina har Gotlands och Gotlandstrafikens betydelse för totalförsvaret också ökat. Krigets konsekvenser har starkt påverkat bränslepriserna i Sverige. Detta har tydligt visat sig, inte minst när det gäller Gotlandstrafiken. Transporter till ett rimligt pris är en förutsättning för att Gotland fortsatt ska fungera och kunna utvecklas.

Fru talman! Liberalerna värnar rätten och möjligheten till färdtjänst. Antalet beviljade ansökningar om färdtjänst har dock minskat de senaste åren. Vi behöver bevaka utvecklingen av rättspraxis för alla färdtjänsttillstånd men i synnerhet för tillstånd för synnedsatta.

Allt fler kommuner och regioner nekar tillstånd med motivet att personer som har grav synnedsättning eller är blinda ska lära sig sträckan till kollektivtrafiken utantill. Eftersom de kan gå anses de inte behöva färdtjänst, trots att de inte kan se. Det är därför positivt att Trafikanalys nu utreder hur kommuner ger tillstånd för färdtjänst med särskilt fokus på synnedsatta. Uppdraget ska presenteras den 31 mars i år, så vi får se vad de kommer fram till.

Fru talman! Angående färdtjänst kan jag också konstatera att de nordiska länderna har olika nationella system för färdtjänst för personer med funktionsnedsättning. Detta gör att det i dag tyvärr inte finns någon möjlighet för personer som är bosatta i gränsområdena att resa över nationsgränserna med färdtjänst. Jag anser därför att rätt till färdtjänst över nationsgränserna för personer som är bosatta i gränsområdena bör säkerställas i samarbete mellan de nordiska länderna.

Kollektivtrafiken behöver utvecklas i hela landet. Trafikutskottets grupp för forsknings- och framtidsfrågor tog under förra mandatperioden fram en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden. Nya former av kollektivtrafik, bildelning, kombinerade transporter och elbilar kan på kort sikt öka tillgängligheten på landsbygden. På lite längre sikt kan drönare, elflygplan och självkörande minibussar bidra till ökad tillgänglighet. Det är viktigt att sprida kunskap om vilka mobilitetslösningar som fungerar i olika sammanhang.

Fru talman! Vi behöver bejaka den tekniska utvecklingen. Med utbyggt bredband kan digitala tjänster ge oss möjlighet till klimatsmarta val i trafiken. I dag har vi samtidigt bilpooler, elsparkcyklar, elcyklar och mopedbilar, och i framtiden har vi självkörande bilar. Jag anser att vi behöver utreda hur kollektivtrafiken kan möjliggöra att dessa nya transportmedel inkluderas. Detta bör också inkludera delningsekonomins nya koncept för taxi. Regelverken behöver ses över så att vi kan tillvarata de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger.

Slutligen, fru talman, vill jag säga att svensk kollektivtrafik gick igenom en mycket svår tid under pandemin. Det fanns krav på att upprätthålla trafiken för att människor skulle kunna ta sig till jobbet samtidigt som det var väldigt få resenärer. Detta skapade stora ekonomiska bekymmer för både regioner och företag, vilket kollektivtrafiken lider av än.

Sveriges Bussföretag, Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik tog under 2022 ett initiativ för en nystart för kollektivtrafiken i Sverige. Här finns en lång rad förslag som vi bör beakta, så att kollektivtrafiken kan förbli attraktiv för människor runt om i vårt land.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 190 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Kollektivtrafiken är ryggraden i ett hållbart transportsystem. Kollektivtrafiken är basen i ett modernt samhälle. Den är grunden för ett jämlikt och jämställt resande.

Vi tar ibland kollektivtrafiken för given, men den måste värnas och hela tiden utvecklas. I dessa tider av kriser - ekonomiska och klimatmässiga - måste kollektivtrafiken ges tillräckliga utvecklingsmöjligheter och resurser. Det handlar om rätt fysisk infrastruktur, plats i transportsystemet och ekonomiska resurser. Vi måste tillsammans se till att kollektivtrafiken fungerar så smidigt och effektivt som möjligt. Staten, regionerna och kommunerna måste samordna sina insatser.

En väl fungerande och tillgänglig kollektivtrafik utgör enligt min uppfattning en grundförutsättning för att klara både arbets- och fritidsresor på ett hållbart sätt. För en kraftigt ökad andel kollektivtrafikresande måste kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och bättre kvalitet. Därför anser Miljöpartiet att det behövs kraftfulla åtgärder för att stödja de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och för att få tillbaka resenärerna och förtroendet för kollektivtrafiken.

Under coronan ändrades arbetsplatsernas rutiner och därmed resenärernas resandemönster. Färre reser, och resandet ser annorlunda ut. Detta ställer krav på nytänkande inom kollektivtrafiken. Behovet av utbud kvarstår, men intäkterna minskar. Det här är en utmaning som vi måste klara av.

Det ska vara tryggt och bekvämt att resa kollektivt. Det bidrar till att utvidga arbetsmarknadsregionerna och förbättra förutsättningarna för jobb och tillväxt.

För utvidgade arbetsmarknadsregioner krävs bra regional trafik, och i stora delar av landet krävs därmed utbyggd spårbunden trafik. I söder har vi en oroväckande utveckling i och med att regeringen har stängt ned respektive omprövat byggandet av nya spår och nya stambanor. Detta främjar inte en hållbar utveckling. Trängseln på spåren måste lösas.

Vi behöver skapa ett smidigt nationellt biljettsystem som ger resenärerna en sömlös resa. Vi behöver ett system som premierar regelbundet resande över regiongränserna. Det är inte nödvändigt att systemet är statligt styrt, utan detta kan i praktiken lösas inom Samtrafiken och de redan uppbyggda clearingsystem som finns där. Den tekniska utvecklingen av kortsystemen hjälper också till här.

Regeringen tog i höstas bort medlen för ett nationellt biljettsystem i budgeten, vilket är beklagligt. Utvecklingsmedel behövs.

För städerna och den utveckling som behövs där krävs ett statligt åtagande. Stadmiljöavtalet, som bland annat har gått till den nödvändiga hållbara kollektivtrafikutbyggnaden, bör stärkas. Men även här har vi sett en neddragning av budgetmedlen. Om vi ska kunna få en ökad andel kollektivtrafikresande, vilket är ett mål vi behöver hålla i för att klara att upprätthålla ett smidigt transportsystem, minska trängseln i städerna och skapa ett system som håller sig inom ramarna för vad naturresurserna och klimatet tål, behövs medel och samordning.

Vår infrastrukturminister har dock skickat signaler som går i rakt motsatt riktning. "Planera för fler bilar i städerna", säger ministern. "Planera städerna för fler bilar!" Det känns verkligen som att vi flyttats tillbaka till svenskt 50-tal och vurmen för bilen, parkeringshusen och de breda, flerfiliga motorvägsliknande sår som togs upp i våra stadsmiljöer. Detta är oroväckande.

Kollektivtrafiken är resurssnål, klimatsmart och avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur målet om fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken ska kunna uppnås.

I två av tre storstadsregioner, Stockholm och Västra Götaland, ser vi hur priserna på kollektivtrafiken frysts eller, som i Västra Götaland, sänkts. Miljöpartiet sitter med i båda styrena. I Region Skåne där samma konstellation som i regeringen styr, M, KD och Liberalerna med stöd av SD, höjer man priserna med upp till 10 procent. Det är problematiskt. Vi kan inte höja priset på kollektivtrafiken. Vi måste hitta system som stärker resandet och håller tillbaka biljettpriserna inom kollektivtrafiken så att vi får fler som reser hållbart, jämlikt och jämställt.

En av de bästa reformerna som sett dagens ljus var det färdmedelsneutrala reseavdraget. Detta system skulle premiera just dem som tog kollektivtrafiken till jobbet, men det skrotades av regeringen. I stället höjde man stödet till bilåkande och fossila drivmedel kraftigt. Vi ser ett tydligt mönster: Regeringspartierna sänker i stället för stärker kollektivtrafiken.

Fru talman! Vi behöver värna och utveckla kollektivtrafiken - bussen, spårvagnen, tunnelbanan, pendeltågen och regiontågen - men den nya regeringen styr i stället med berått mod bort från en hållbar utveckling.

Fru talman! För tids vinnande väljer jag att inte yrka bifall till någon av Miljöpartiets reservationer.


Anf. 191 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 16 om färdtjänst.

Fru talman! Många har svårt att få livspusslet att gå ihop. Kanske bor man en bit utanför stan och är beroende av bil för att lämna och hämta barn, handla, skjutsa till fritidsaktiviteter med mera. Andra lever ett mer stillsamt liv, bor centralt och har tillgång till kollektivtrafik direkt utanför bostaden och reser kollektivt till sin arbetsplats. Många faktorer avgör vilken transport man väljer. Jag själv tycker inte om att köra bil och kör kanske bara 300-400 mil om året. Jag föredrar absolut att åka kollektivt.

Behoven kan också förändras över tid. När man som liten går i skolan går eller cyklar man, om man inte får skjuts. Som lite äldre kan man åka kollektivt. När man får ett jobb och flyttar hemifrån hamnar man kanske på en plats med mindre kollektivtrafik. När familjen sedan utökas behöver man utföra fler transporter. Då kan det vara svårt att välja kollektivtrafiken. Tiden räcker inte för allt, och man vill inte lämna barnen på dagis klockan 6 och hämta dem klockan 18 eftersom det blir alltför långa dagar för barnen. Därför är man beroende av bilen.

I ett land med växande befolkning och för dem som inte kan köra bil måste ett gott kollektivtrafikutbud finnas. Men att det råder skillnader i landet faller sig naturligt, till exempel mellan Åsele och Stockholm. För att öka möjligheten att välja kollektivtrafik vill vi att det byggs fler trygga och säkra pendlarparkeringar. Då kan man ta bilen dit och sedan smidigt byta till kollektivtrafik.

Fru talman! Man ska inte behöva vara civilingenjör för att köpa biljett i kollektivtrafiken. För de resvana med månadskort är det sällan problem, men för sällanresenärer, äldre och funktionshindrade är det svårare. Vi menar att biljettsystemen i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas så att personer med olika funktionsnedsättningar själva ska kunna boka och köpa biljetter. Dessa system bör utformas i samråd med brukarorganisationer för att de ska passa så många som möjligt.

Det kan också bli problem om man behöver åka över länsgränser eftersom systemen är olika. Det underlättar inte resandet. Sverigedemokraterna välkomnar en satsning på ett gemensamt biljettsystem för landet som gör det lättare att resa kollektivt i hela Sverige.

Fru talman! Färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken. Ibland är den avgörande för att brukarna ska få ett drägligt liv. Men den fungerar tyvärr inte likadant i alla kommuner. I vissa kommuner fungerar det bra, i andra mindre bra. Vi menar att färdtjänsten ska vara en god, likvärdig och flexibel samhällsservice. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta, vara föräldrar och ha en meningsfull fritid. Därför måste en översyn av färdtjänstlagen göras för att stärka densamma och göra den mer rättvis så att den inte utgör ett hinder för vissa personer med handikapp.


Anf. 192 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Patrik Jönsson tog upp frågan om ett nationellt biljettsystem. Det ströks ur regeringens budget, och när jag ställde en fråga om det till ansvarigt statsråd under en frågestund blev det tydligt att det inte kommer att genomföras och att regeringen prioriterar annat.

Sverigedemokraterna har ett avgörande och ett i det närmaste dominerande inflytande på regeringen, så varför har det nationella biljettsystemet strukits ur budgeten om Sverigedemokraterna brinner för det?


Anf. 193 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Det kan jag faktiskt inte svara på. Jag har ingen aning, för jag satt inte med i de förhandlingarna. Vi har med det, men det är ju ett givande och tagande. Det finns kanske en naturlig förklaring.

Rent spontant kan jag tycka att kostnaden ska bäras av regionerna. Det är trots allt i regionerna som systemen nyttjas, så det är inte en statlig fråga utan en regional eller kommunal fråga. Jag har därför inga problem med att finansieringen sker den vägen. Skattebetalarkollektivet kommer att få samma kostnad oavsett om staten eller regionerna eller kommunerna betalar det.

Men jag har som sagt ingen insyn i detta.


Anf. 194 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett ärligt svar.

Det har funnits i statsbudgeten tidigare, och vi socialdemokrater har historiskt drivit denna fråga. Jag delar uppfattningen att det hade varit ett stort lyft för kollektivtrafiken med ett nationellt biljettsystem. Vi får väl se om det kan komma på plats på ett annat sätt, genom SKR eller så. Jag tycker dock att det vore naturligt att staten tog ansvar för ett nationellt biljettsystem och att regeringen drev denna fråga.

Jag hoppas att ledamoten med sina direkta ingångar till Regeringskansliet driver denna fråga i de sammanhang där han verkar. Det kan ju inte vara så att man säger en sak innan man går in i kammaren, en sak när man är i kammaren och en sak när man är utanför kammaren.


Anf. 195 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Just jag har inte den direkta ingången, det har jag faktiskt inte, men jag kan absolut driva det i vår grupp.

Jag blev här faktiskt upplyst om något jag inte kände till, varför jag såklart tar frågan med mig. Det är ju en viktig fråga. Sedan får vi väl se var den landar.

Det är kanske inte jättemånga som pendlar eller reser så frekvent att man behöver ha buss i Skåne och i Stockholm. Men för dem som gör det är det ganska smidigt och viktigt.

Det är för det första en kostnadsfråga. Jag menar att man inte ska behöva ha månadskort i Skåne och Stockholm och betala fullt ut för det om resandet inte är proportionellt fullt ut. Det tror jag är något som vi skulle kunna samverka om i det här systemet så att man får ett rimligare pris. Så är det ju när man samverkar mellan olika regioner och över regiongränser - då finns det biljetter. Movingo är ett exempel på en sådan biljett där man kan få ett bättre pris än om man hade köpt separata resor i varje region.

Jag ska för egen del ta det här med mig. Vi bör titta på det. Sedan är frågan som sagt om regionen, kommunen eller skattebetalarna betalar för riket, så att säga. Vi hade kanske kunnat få ett större framåtdriv i frågan. Jag hoppas verkligen att det löser sig.

Varför SKR inte tagit itu med detta tidigare kan jag också undra. Jag kan hålla med om att det är en organisation som borde ha gjort det. Men vi kan titta på SKR och hur länge den organisationen funnits. År 2023 finns det inte ens ett gemensamt patientjournalsystem för hela Sverige. Det säger ganska mycket om SKR:s handlingskraft, kan jag tycka, och det är beklämmande.

Jag tackar för frågan från ledamoten Adrian Magnusson, och jag önskar att vi kan se över och lösa den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-08
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. En ökad andel kollektivtrafik

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5, 10 och 11,

      2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

      2022/23:2023 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och

      2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (V)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S091016
      SD64009
      M570011
      C10203
      V00213
      KD16003
      MP00153
      L14002
      Totalt152915650
      Ledamöternas röster
    2. Kollektivtrafik i hela landet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:389 av Jessica Rodén (S),

      2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9,

      2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 24,

      2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17 och

      2022/23:2028 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 3.
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (MP)
    3. Jämställd och jämlik kollektivtrafik

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 4 och

      2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 11.
      • Reservation 8 (S, MP)
      • Reservation 9 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S109016
      SD64009
      M570011
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP10143
      L14002
      Totalt1742110450
      Ledamöternas röster
    4. Gränsöverskridande kollektivtrafik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 5.1.
      • Reservation 10 (C)
    5. Biljettsystem

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 6-8,

      2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkandena 59 och 60 samt

      2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 14 och 15.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (V)
      • Reservation 13 (C)
      • Reservation 14 (MP)
    6. Vissa bemanningsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:84 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 17 och

      2022/23:285 av Mirja Räihä (S).
      • Reservation 15 (V)
    7. Färdtjänst

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:92 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 25,

      2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:1224 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

      2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16,

      2022/23:1323 av Staffan Eklöf (SD),

      2022/23:1374 av Anna Wallentheim (S) och

      2022/23:1517 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 16 (SD)
      • Reservation 17 (V)
      • Reservation 18 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910016
      SD06409
      M570011
      C00213
      V00213
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt193644250
      Ledamöternas röster
    8. Gotlandstrafiken

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:158 av Hanna Westerén (S),

      2022/23:1413 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

      2022/23:1743 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S).
      • Reservation 19 (S, V)