Kemikaliepolitik

Betänkande 2022/23:MJU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området. 

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-02-09
Justering: 2023-02-16
Trycklov: 2023-02-22
Reservationer: 19
Betänkande 2022/23:MJU6

Alla beredningar i utskottet

2023-01-19, 2023-02-09

Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Utskottet menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-08
Debatt i kammaren: 2023-03-09
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:MJU6, Kemikaliepolitik

Debatt om förslag 2022/23:MJU6

Webb-tv: Kemikaliepolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 37 Marléne Lund Kopparklint (M)

Kemikaliepolitik

Fru talman! I betänkandet som vi ska debattera nu behandlas kemikaliepolitiken med utgångspunkt i motioner från allmänna motionstiden. Det finns 30 yrkanden i motionerna.

Jag skulle vilja börja med att prata om giftfri eller förgiftningsfri miljö. Det är begrepp värda att fundera över. Pseudonymen Falstaff, fakir myntade uttrycket: "Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift." Man svänger sig ofta med begreppet giftfritt, men det kan lura oss - dels för att gifter inte måste vara syntetiskt framställda, dels för att det handlar om dosering. Detta kommer jag att återkomma till.

Fru talman! Synsättet på gifter behöver ses över. Man omges ständigt av gifter i naturen genom djur, insekter och växter. Det finns naturliga gifter som vi människor tillverkat i form av syntetiska kopior och använt oss av när vi framställt egna innovationer. Både naturligt förekommande och mänskligt tillverkade ämnen som kan ha en förgiftande verkan har ofta en funktion eller ett syfte. Det är därför väsentligt att undersöka om borttagande av en produkt eller en tjänst kan genomföras utan att det skapar nya problem som i sin tur kanske till och med blir större och allvarligare än ursprungsproblemet.

Vissa gifter är farliga även i liten dos medan andra tas om hand och bryts ned i kroppen eller av organismer i naturen så länge dosen inte är för hög. Små doser av gift kan vara nödvändiga i mediciner. Vissa ämnen är farliga i en form eller i kombination med andra, men ofarliga i andra sammanhang. Man kan därför inte generellt säga att gifter är farliga eller oönskade.

Det är viktigt att diskutera begreppet gift till exempel när man pratar om en giftfri vardag. Det handlar mer om vår mänskliga och naturens förmåga att ta hand om ämnena, bryta ned och rena dem. Det spelar en viktig roll för vilka gifter som kan accepteras i omgivningen.

Fru talman! Med en allt större kemikalieanvändning kommer också ett större ansvar för vilka kemikalier människan sprider och hur de långsiktigt påverkar miljön och oss själva. Alla kemikalier är givetvis inte önskvärda överallt. En del kemikalier har visat sig påverka exempelvis människans hormonsystem och reproduktion. De kan också framkalla allergier.

Det har också visat sig att barn är särskilt känsliga för effekterna av skadliga kemikalier, eftersom de fortfarande växer och deras organ inte är fullt utvecklade. Det är viktigt att minska risken för att barn utsätts för sådana skadliga kemikalier som finns i vissa leksaker, soffor och köksredskap som finns på exempelvis förskolor.

Det känns tryggt att Alliansen lade en bra grund för kemikaliepolitiken som håller nu och i framtiden. Vi moderater är måna om att de kemikalier som finns i samhället ska vara säkra. Vi är därför ofta noga med att framhålla att kemikalielagstiftningen ska ha sin grund i väl underbyggd vetenskap och utgå från riskbedömningar. Självklart står vi bakom försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Det är viktigt att det finns en ansvarsfull hantering, och att det är lika spelregler för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Reachförordningen ger ett mycket starkt skydd för hälsa och miljö. Det effektivaste sättet att fasa ut oönskade kemikalier är att stötta innovation och utveckling av ny kemi. Det gäller hela den värdekedja vi pratar om nu. Svensk kemikaliepolitik är tyvärr alltför fokuserad på regelutveckling, trots att EU redan har en av världens mest omfattande kemikalielagstiftningar.

Användningen av en del skadliga kemikalier regleras i lag, och regeringen har en mycket ambitiös och hållbar politik på området. Därmed inte sagt att vi ska luta oss tillbaka och vara nöjda, för det finns materia som ständigt förändras när det gäller kemikalier. Många miljö- och hälsofarliga kemikalier är ännu inte reglerade. Det gäller inte minst PFAS.

För att garantera skydd av hälsa och miljö måste tillsynen vara god och högt prioriterad - vilket den är. Det gäller tillsyn inom Sverige och EU men framför allt import och e-handel. Mer än 90 procent av de kemikalier som kommer från EU-marknaden härrör från länder utanför EU. Det är viktigt att betona att de varor som importeras till Sverige också kan komma från tredjeland. Därför är tillsynen otroligt viktig.

Svensk kemikaliepolitik måste breddas och kompletteras för att bli effektiv och bidra till en god hälsa och miljö samt till välfärd och ekonomisk tillväxt, och dessutom möjliggöra klimatomställningen. Man måste fortsätta ställa höga krav för att minska exponeringen av skadliga kemikalier, inte minst för barnens skull. Vi moderater har jobbat för och ska jobba ännu mer för en hållbar kemikaliepolitik med en verktygslåda som innehåller olika åtgärder för att nå målet med en förgiftningsfri vardag.

Man måste förstå, ta in och planera för att möta dagens och framtidens hotbilder mot samhället. Det gäller att ta hänsyn till riskerna för hur kemikalier kan påverka människan och vår miljö negativt, tillsammans med vinsterna med att nyttja kemikalier med förnuft och på vetenskaplig grund. Detta går över departements- och myndighetsgränser. Regeringen har lagt fram en bra politik och har ett synsätt som jag känner mig trygg med. Här känner jag mig trygg med regeringens arbete. Vi lämnar inte barn och unga i sticket genom att fastna i stuprörstänkande när vi planerar för en trygg framtid.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 38 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Det är väldigt tydligt att vi i Sverige, över partigränser, gemensamt har stått upp för en aktiv kemikaliepolitik där grunden har handlat om att skapa en giftfri vardag. Det är otroligt viktigt för att säkra inte bara miljö utan också hälsa. Det är inte minst viktigt att skydda samhällets yngre medborgare genom en giftfri vardag.

Vi är mycket medvetna om att det inte är tryggt i dag, och jag hoppas att även riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint är medveten om det. Det finns tusentals kemikalier i vår vardag, och flera av dem är hormonstörande. Forskarna pekar tydligt på att de utgör en risk för cancer, fertilitetsstörningar och problem för hjärnans utveckling. Det finns även risk för en rad olika tumörer, som ju handlar om cancer. Det här är folksjukdomar som människor i västvärlden drabbas av i ökad utsträckning i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag kan därför inte låta bli att undra hur riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint kan vara så lugnt tillbakalutad i debatten. Hon talar om vad alliansregeringen gjorde för hundra år sedan. Vi står här och nu, och människor drabbas av dessa kemikalier just nu. Många i vårt samhälle har släktingar som drabbats av cancer eller diabetes. Då vill vi inte ha lugnt tillbakalutade moderata riksdagsledamöter, utan vi vill ha en stark regering som fortsätter driva på i dessa frågor.

Varför denna tillbakalutade attityd?


Anf. 39 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Det känns väldigt tryggt att ledamoten Jytte Guteland nämner precis alla de delar som jag hade med i mitt anförande och som vi har som grund i regeringens arbete. Att känna sig trygg med att det görs ett gediget arbete i regeringen tror jag nog att Jytte Guteland känner igen, eftersom detta hela tiden påtalades av den förra regeringen.

Jag känner mig trygg med att det finns flera olika delar i det här. Det ser man i det underlag som tagits fram till denna debatt. Vi gör mycket, och vi har gjort mycket. Men självklart finns det saker kvar att göra, vilket jag tog upp i mitt anförande. Ingen, oavsett parti, kan luta sig tillbaka och känna sig helt trygg med att vi har en stabil och fullgod politik på området. Det beror på att det hela tiden förändras på kemikalieområdet. Vetenskapen går framåt. Vi hittar ämnen som behöver utredas och som vi kanske också måste sätta stopp för. Inte minst gäller det PFAS-området, som vi brukar tala om.

Jag tycker att ledamoten lite grann förvanskade det jag sa. Jag kan heller inte riktigt se grunden för den fråga som ställdes i repliken.


Anf. 40 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Låt mig precisera mig. Vad jag verkligen skulle vilja veta är vad riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint menar när hon talar om att man vill bredda synen på kemikaliepolitiken. Det är uttryck som jag hört från branschorganisationer och andra. Frågan är vad det innebär. Jag tror att man måste vara väldigt noga med vad man menar när man vill bredda det här.

Om man vill problematisera "giftfri vardag" och i stället bredda kemikaliepolitiken så att den handlar om andra saker ska man nog vara lite försiktig. Man behöver definitivt prata om vilken kemikaliepolitik man ska ha, men man får inte förminska de problem vi har i dag med att många människor drabbas av sjukdomar på grund av skadliga kemikalier som kommer ut på marknaden. De finns där under ganska lång tid innan lagstiftningen hinner i fatt och räddar människor.

Det är ett problem vi har i dag. Det finns tusentals kemikalier i vår vardag, och många av dem är skadliga för människors hälsa. Det gäller inte minst hormonstörande ämnen som drabbar barn och unga under uppväxten.

Man behöver vara mer framåtlutad, och ledamoten måste precisera vad hon menar med att bredda. Exakt vad är det hon vill bredda i sådana fall? Det får inte handla om att vattna ur, för det är vad jag hör bakom orden.

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).


Anf. 41 Marléne Lund Kopparklint (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Jag vet inte om jag var otydlig i mitt anförande eller om man inte vill lyssna på vad jag sa eller inte vill se den politik som regeringen för fram.

Att bredda handlar om att vara vaksam på vilka kemikalier vi har att göra med. Vi har breddat vår politik, och vi kommer att göra det också framöver. Det handlar inte om att vi kommer att lägga undan viktiga frågor. Tvärtom kommer vi att prioritera området.

Jag tycker att det är viktigt att alla partier tänker på att man måste jobba aktivt med dessa frågor, eftersom kemikalieområdet är föränderlig materia. Som jag sa tidigare går vetenskapen framåt. Vi kan se att det ständigt förändras. Ett kemiskt ämne som var farligt för tio år sedan är kanske inte farligt om tio år. Man kanske ser kombinationseffekter på ett sätt som man inte har sett tidigare och som ger skadeverkande effekter. Det måste vi ta tag i. Det här är att bredda politiken.

Jag hoppas att ledamoten fått ett klargörande svar.


Anf. 42 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi har en stolt tradition i Sverige med ett aktivt arbete för en giftfri miljö, även om vi ganska sent började använda uttrycket "giftfri miljö". Tidigt förbjöd vi farliga ämnen som PCB och DDT, som inneburit stora miljöproblem.

Många av de stora och tunga ämnena, som vi ser som traditionella giftiga ämnen, börjar försvinna ut ur naturen. Havsörnar och andra populationer, som tidigare påverkats, återhämtar sig.

Alla dessa ämnen infördes på marknaden en gång med ett gott syfte. Sedan kom de ut i handeln. De användes och kom ut i naturen, och då visade de sig ha för stor miljöpåverkan. Vi blev helt enkelt tvungna att förbjuda dem.

Tyvärr har vi inte alltid lärt av oss av historien. Vi människor hittar ständigt på nya ämnen. Vi för ut dem på marknaden innan vi vet vilken skada de gör. Tidigare var praxis att ämnet var ofarligt tills något annat bevisats. Självklart bör det vara tvärtom; man måste bevisa att ämnet är ofarligt innan det förs ut.

Vi måste därför fortsätta att vara på vår vakt och ha en stark kemikalielagstiftning. Framför allt behöver vi ha ett bättre internationellt samarbete på kemikalieområdet. Kemikalier flyter ofta med vatten och strömmar. Vi får dem i våra varor och i våra Wishpaket utan att veta vad det är. Det internationella samarbetet är därför oerhört viktigt.

Innan sammanträdet började tittade jag på Kemikalieinspektionens hemsida. Det händer trots allt mycket. Där fanns sida upp och sida ned med olika ämnen som har förbjudits eller begränsats. De flesta har konstiga förkortningar som är svåra att hålla ordning på för gemene man.

Något som jag tror att de flesta känner igen efter de senaste årens debatter är ftalater - ett spännande ord som börjar på ft. Det är svårt att uttala på svenska. Ämnet är en mjukgörare som används framför allt i plast, men det har visat sig vara hormonstörande. Det transporteras och går ut. Man har kommit med förbud på förbud. Det senaste är en begränsning som även omfattar andra saker än just leksaker och barnavårdsartiklar, som var det första som förbjöds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Man kan också se att det bara är vissa delar av dessa som är förbjudna. Ofta finns ämnena i grupp. När man har förbjudit ett ämne byts bara en molekyl ut, och då får man samma mjukgörande egenskaper men också samma giftighet.

Det finns alltså fortfarande saker att göra. Just nu kan man tala om att man jobbar i ett arms race. Därför är det otroligt viktigt att kunna förbjuda ämnen i grupp.

Den senaste förkortning som jag tror att många har hört talas om är PFAS. Det är ett samlingsnamn för över 10 000 högfluorerade ämnen. De har ett stort användningsområde. Framför allt känner man kanske till dem från brandskum, men de finns även i skyddskläder och vissa artiklar inom sjukvården och läkemedelstillverkning. De gör dock också väldigt stor skada på människor och djur.

Det mest sorgliga i kråksången är att de här ämnena i princip är oförstörbara. De kommer ut i naturen från tillverkning och användning, så spridningsfaran finns genom alla delar, och när de väl har kommit ut i naturen finns de i princip kvar i all oändlighet. De flesta är också vattenlösliga, vilket gör att de sipprar med vatten, går vidare och hamnar i jordar, och så får vi det i vårt dricksvatten.

Svårigheten att bryta ned PFAS-ämnen i kombination med att de är vattenlösliga gör alltså att vi har de här föroreningarna för en lång tid framöver. Därför måste vi dels stoppa källan, dels ha övervakningsprogram så att vi ser var det finns. Vi måste också ha gränsvärden som gör att vi kan slå till och få bort de här sakerna. Därför vill jag yrka bifall till reservation 13 som handlar just om gränsvärden inom PFAS.

Nu finns det ett förbud på gång i EU mot PFAS, och Sverige måste vara aktivt och driva på så att det blir verklighet. Man har precis också förbjudit 200 av de här 10 000 PFAS-ämnena.

En annan sak rörande kemikalier och som vi hörde lite om tidigare är att en enskild kemikalie kanske inte är så giftig. Den kanske inte har någon påverkan alls, men i kombination med någonting annat får den en helt annan effekt. Ett plus ett blir tre eller kanske till och med fem. Här måste vi se till att våra ämnen prövas, inte bara vart och ett för sig utan även i kombinationer och efter giftighet. Det är det som vi kallar för cocktail- eller kombinationseffekter.

När man förbjuder ämnen i grupp är det därför viktigt att riskbedömningar görs även för kombinationer av ämnen och ämnesgrupper. Det här är någonting som också Kemikalieinspektionen har uppmärksammat efter det regeringsuppdrag som de har haft och som de rapporterade i februari. Jag hoppas att det kommer bättre lagstiftning och att Sverige också kan vara med och driva på mycket mer i det internationella samarbetet och i EU-samarbetet.

Jag tror att vi alla vill leva i en giftfri miljö. Jag tror också att alla är överens om att vi måste cirkulera mer och återvinna bättre för att vi ska nå detta. Ska vi kunna leva inom de planetära gränserna måste vi använda de resurser som vi har och dem som vi redan har tagit upp. Det sker ju till stor del inom vissa kategorier, till exempel pappersåtervinning, medan byggmaterial är i sin linda. Där är ett av de stora problemen att vi inte vet vad som finns i. Det finns olika kemikalier som gör att vi inte kan återbruka eller återvinna på det sätt vi vill, till exempel går det inte att ta upp en gammal matta eller någonting sådant och använda, smälta om plasten eller vad det nu må vara eftersom kemikalierna helt enkelt är för giftiga.

Kemikaliepolitik

Saker som var tillåtna förr är inte det i dag, så för att vi ska komma till en cirkulär ekonomi måste vi avgifta systemet och se till att det som sätts ut faktiskt också går att återvinna. Därför är jag väldigt glad över att Kemikalieinspektionen för någon vecka sedan redovisade regeringsuppdraget Giftfritt från början, som man har haft sedan 2021. Där finns, förutom ytterligare förbud mot PFAS, också flera förslag på hur vi ska få igång den cirkulära ekonomin, till exempel säkerhetsmarginaler i lagstiftning för just skador som uppstår vid blandningar med cocktaileffekter, att man ska ha en annan tillsyn när det gäller e-handel för att se hur de här ämnena förflyttar sig och hur vi får in dem liksom vägledning för att minska risken för farlig återanvändning.

Jag hoppas därför att regeringen hanterar detta skyndsamt och att flera av de här delarna blir verklighet så fort som möjligt. Motsatsen till en giftfri miljö är ju en giftig miljö, och det tror jag inte att någon vill ha. Därför måste vi fortsätta att hålla uppe arbetet.

(Applåder)

(forts. § 9)


Anf. 116 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Kemikaliepolitik är ett speciellt betänkande. Det brukar inte vara någon större debatt om dessa frågor, utan det råder relativt stor enighet. Det kan ha betydelse att det är svåra frågor som kräver gedigen kunskap på detaljnivå, och vi kanske ska vara ärliga och säga att alla i utskottet inte besitter den. Här riktar jag spegeln främst mot mig själv, så ingen annan ska känna sig träffad.

Vi har att antal miljökvalitetsmål, varav ett är Giftfri miljö. Detta mål innebär att när det är uppnått ska förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits av oss människor inte hota vår hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta tror jag är något som alla kan skriva under på, oavsett partitillhörighet.

Halterna av ämnen som vi människor har skapat, så kallade naturfrämmande ämnen, ska vara nära noll, och deras påverkan på vår hälsa och ekosystemen ska vara försumbar. Även där tror jag att vi har en enormt stor enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Slutligen ska halterna av de ämnen som naturligt finns i miljön vara nära de nivåer som de låg på innan vi människor började utvinna eller ändra dem. Så är det absolut.

Som vi hörde i de två anförandena före frågestunden och voteringen jobbas det med detta, ganska brett, men samtidigt är det svårt då det är så många ämnen. Inte minst har vi cocktaileffekten, som vi vet alldeles för lite om ännu.

Det är alltså generellt sett väldigt liten skillnad i synen på målet. Dessutom har vi lämnat över mycket av beslutanderätten i kemikaliepolitiken till EU, vilket i sig kan vara rimligt eftersom gifterna inte stannar vid en landsgräns. Det är viktigt att vi har en reglering på EU-nivå och, inte minst, på internationell nivå. Som vi också hörde i tidigare inlägg importerar vi mycket till vårt land, och då är det viktigt att det är strikta regler där varorna tillverkas så att vi inte importerar en massa gifter.

Man kan ändå ha åsikter om de förslag och beslut som kommer från EU, där konsekvensanalyser ibland kan ifrågasättas och kanske även miljönyttan i förhållande till kostnaden eller inverkan på andra områden. Men generellt är det ändå där frågorna bör ligga.

En viktig och bärande del i kemikaliepolitiken för oss kristdemokrater är att ta särskild hänsyn till barnen. Våra barn är extra känsliga för kemikalier, och därför ska de politiska besluten ta hänsyn till detta och syfta till att skydda barn och unga.

Det är redan i dag möjligt för en fristående huvudman att driva förskola eller skola med giftfri profil. Detta bör vara möjligt även för en offentlig huvudman. Vi jobbar därför för att offentliga aktörer som bedriver verksamhet för barn ska ha rätt att själva ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla i upphandlingar, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Detta skulle gälla allt från leksaker och nappflaskor till mat och dryck som i första hand konsumeras av barn i verksamheterna. Förslaget möjliggör för offentliga aktörer att vara drivande i miljöutvecklingen. Det är viktigt att det offentliga tar på sig ledartröjan.

Fru talman! Nanopartiklar har många användningsområden, men vi vet för lite om hur människor och miljö utsätts för materialet, vars risk, spridning och exponering inte är tillräckligt kända. Den lagstiftning som finns är undermålig. I EU:s Reachlagstiftning finns en gräns som säger att all import eller tillverkning av kemiska ämnen som överstiger ett ton per år och tillverkare måste registreras. Eftersom nanomaterial ofta används eller importeras i mycket små mängder riskerar de att falla under strecket för detta krav, vilket gör att den nuvarande lagstiftningen inte helt kan generera den information som behövs för att bedöma risker och vid behov vidta åtgärder.

Regeringens bedömning är att det finns ett stort behov av att anpassa lagstiftningen inom EU och säkerställa att etappmålet för nanopartiklar och nanomaterial uppnås. Samtidigt ska det sägas att det är material som verkligen kan hjälpa oss, inte minst när det gäller att bota sjukdomar.

Bisfenol A är ett ämne med omfattande användning i samhället. Ämnet har flera hälso- och miljöfarliga egenskaper och misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Studier har visat att bisfenol A är hormonstörande även vid låga doser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sedan tidigare råder inom EU förbud mot bisfenol A i nappflaskor och barnmatsförpackningar. Även andra typer av bisfenoler är dock skadliga. Debatten om bisfenol A har medfört att varianter av fenol, såsom bisfenol B, bisfenol F och så vidare, har dykt upp på marknaden, bland annat i kassakvitton, som vi kanske inte tänker är så farliga. Den enda tillverkaren av kassakvitton i Sverige har i ett yttrande till den före detta regeringen framhållit att om ett förbud mot bisfenol A införs bör det omfatta alla typer av bisfenoler eftersom de uppges ha samma verkan.

I den så kallade Selmastudien undersöktes exponeringen för hormonstörande ämnen och deras betydelse för utvecklingen av kroniska sjukdomar. Selmastudien kunde påvisa hur exponering för bisfenol F under tidig graviditet kunde kopplas till sämre kognitiv förmåga hos barn vid sju års ålder.

Sedan december 2015 har EU-kommissionen, med stöd av EU:s leksaksdirektiv, infört haltgränser för bisfenol A i leksaker för barn under tre år och leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Detta är ett steg i rätt riktning, men det är dags att gå vidare. Glädjande nog ser vi nu hur man på EU-nivå börjar agera mot dessa så kallade evighetskemikalier, såsom bisfenoler och PFAS.

Som vi hörde tidigare är många dricksvattentäkter i Sverige förorenade av långlivade och giftiga per- och polyfluorerade kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS. Dricksvattentäkterna för så många som 3 ½ miljon invånare i vårt land kan vara förorenade. Olika PFAS-föreningar förekommer i ett antal tillämpningar, däribland brandsläckningsskum samt inom olika industriella processer. Textil- och läderimpregnering är ett annat stort användningsområde med applikation för till exempel vattenavvisande friluftskläder. Dock ser vi nu hur de stora tillverkarna av friluftskläder i Norden verkligen har tagit detta på allvar och jobbar för att få bort den typen av produkter.

I dag är endast en av PFAS-föreningarna förbjuden, nämligen PFOS, men även många av de andra PFAS-föreningarna har liknande miljö- och hälsoegenskaper. Därför är det angeläget med ett helhetsgrepp på denna kemikaliegrupp. Kristdemokraterna driver därför på för ett förbud mot alla PFAS-ämnen, förutom de ämnen där det kan visas att ämnets miljö- och hälsoegenskaper är acceptabla.

Sedan har vi ju nu en pågående rättsprocess kring PFAS-ämnen i dricksvatten i Blekinge. Hovrättsdomen har överklagats till Högsta domstolen av de drabbade kunderna vid vattentäkten Brantafors i Kallinge, och det ska bli mycket intressant att följa hur ärendet kommer att fortsätta.

De reservationer som finns i dagens betänkande yrkar jag avslag på, främst med hänvisning till att arbete pågår. Jag yrkar också bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 117 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Kjell-Arne Ottosson talar sig varm för såväl barn som vikten av att ta itu med de skadliga ämnena. "Nära noll" är ett uttryck som används av riksdagsledamoten Kjell-Arne. Det är lovvärt att vi får höra det i Sveriges riksdag, och det är viktigt att ha den utgångspunkten. Det verkar också finnas en insikt om att väldigt mycket av kemikaliepolitiken ligger på EU-nivån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Samtidigt måste man notera att det på Klimat- och näringslivsdepartementet, där riksdagsledamotens egen partiordförande är departementschef, är förvånande tyst i kemikaliefrågorna, kanske i synnerhet i frågor som rör just barn och deras rätt till en giftfri vardag. Från det att den nya regeringen tillträdde har miljöfrågorna och klimatfrågorna behandlats väldigt styvmoderligt, om inte rent bakåtsträvande.

När det gäller kemikaliefrågorna har vi tidigare stått upp gemensamt för en giftfri vardag och vikten av att skydda inte minst de allra minsta och se till att man inte utsätts för skador på sitt hormonsystem när man växer upp. Jag vill därför höra hur riksdagsledamoten ser på de här frågorna och höra lite mer bestämt vilka förväntningar som finns på den egna regeringen.


Anf. 118 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för frågan. Jag tror i ärlighetens namn att vi är väldigt eniga, även om vi står i dessa två repliktalarstolar mot varandra. Det är ingen tvekan om att barn och deras rättigheter står oerhört högt i den kristdemokratiska politiken och i den kristdemokratiska ideologin. Det tror jag inte att någon kan ta miste på. Vi har väldigt mycket av gemensam syn på detta.

Sedan är det så, vilket Jytte Guteland självfallet vet, att den här regeringen bara har suttit i fyra och en halv månad. Hade det varit en fotbollsmatch hade det gått fem minuter. Man hinner inte allt på fyra och en halv månad, vilket även ledamoten självfallet vet. Arbetet kommer att fortskrida. Det är ingen tvekan om det. Jag är jättesäker på att vi kommer att komma fram med förslag som vi finner stor enighet för i kammaren, eftersom vi alla, tror jag, vill både miljöns och våra barns framtid väl. Jag är inte ett dugg bekymrad över detta.


Anf. 119 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Jag tror absolut att det i den här kammaren finns en insikt om att det kan ta tid för en regering att komma på plats. Den insikten tror jag delas av alla oss som förstår hur politiken fungerar.

Samtidigt har just den koalition som nu befinner sig i regeringen haft väldigt hög svansföring om hur snabbt saker ska gå. Många vallöften har brutits. Det skulle vara kärnkraft på plats - var det inom 100 dagar? Men Ottosson har rätt i att det inte alltid går så fort.

Däremot är det förvånande att detta patos för barnen inte finns med mer i den kristdemokratiska politiken nu för tiden. Jag har nog aldrig hört Kristdemokraternas partiordförande prata om hormonstörande ämnen och vikten av att skydda barn från dessa. Barn utsätts i dag för hormonstörande ämnen i mat, emballage, kartonger, kläder, soffor och så vidare. Vardagen är faktiskt giftig för barn som växer upp i dag. Det här får effekten att det i framtiden kommer att finnas par som får svårt att skaffa barn. Det ser vi redan inträffa. Detta med familjeskapandet brukar ligga Kristdemokraterna varmt om hjärtat. En uppmaning i min slutreplik är att Kristdemokraterna ska ta detta till sig och försöka lägga lite engagemang på det.


Anf. 120 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten Jytte Guteland om att barns framtid ligger även vår partiordförande väldigt varmt om hjärtat. Orsaken till att Jytte Guteland har missat detta är månne att hon har varit i Bryssel och jobbat. Men jag kan hälsa Jytte Guteland välkommen med i Kristdemokraterna, så att ledamoten får vara med på våra interna möten. Då kommer hon garanterat att få höra väldigt mycket om barns rättigheter och om hur vi ska skapa en bättre värld för den kommande generationen. Hjärtligt välkommen till Kristdemokraterna, Jytte Guteland!


Anf. 121 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står tryggt i mitt eget parti och är väldigt stolt över att vara en socialdemokratisk riksdagsledamot, så att det inte råder något tvivel om det.

Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag å Socialdemokraternas vägnar bifall endast till reservation 16 om hormonstörande ämnen.

Om miljö- och klimatpolitiken skulle syfta till att skapa en framtid som är bra för barn och bin skulle den bli bra för oss alla. Det tror jag att vi alla kan se framför oss. Det som skyddar våra barn och det som skyddar bina ger en trygghet för vår framtid. På samma sätt kan vi förstås förstå att motsatsen är skadlig och farlig för oss alla.

Kemikalier finns i en mängd produkter i vår vardag. De tillför egenskaper som är nödvändiga och önskvärda för oss och som till och med underlättar vår vardag. Många företag utvecklar samhället genom dessa kemikalier. Det är sant, och detta ska vi värna. Men vi måste också ta på allvar de folksjukdomar och den skada på naturen som många kemikalier i dag medför.

Jag vill särskilt lyfta hormonstörande ämnen i denna debatt. Hormonstörande ämnen kostar fler liv i dag än många kanske vet. De är skadliga för vår fertilitet, påverkar hjärnan och ger förhöjd risk för växande folksjukdomar som diabetes och vissa cancertyper och -tumörer. Barn och ungdomar är särskilt utsatta, då deras hormonsystem utvecklas just nu.

Hormonstörande ämnen finns i våra kläder, i barnleksaker och i vårt smink. Vi möter dem i elektroniken, i rengöringsmedlet och i matlådan. Vi må inte ha en aning om det, men vår vardag är faktiskt överfull av kemikalier. De flesta av dem är som sagt harmlösa, men många är hälsoskadliga. Kombinationen av olika kemikalier - det har vi också hört i debatten - skapar cocktaileffekter som många gånger är farliga för oss människor.

De hormonstörande ämnena är en tydlig orsak till den fertilitetskris som många länder i världen upplever. Allt fler par är ofrivilligt barnlösa och behöver hjälp för att kunna skaffa barn. Hormonstörande ämnen drabbar inte bara reproduktionen, vilket är oerhört allvarligt, utan ökar också risken för cancer och kan leda till diabetes. Mycket av det som vi ser hos våra nära och kära och som vi vet att människor runt oss lider av är dessa kemikalier en medorsak till.

För ett par år sedan gjordes en studie av värmländska gravida kvinnor och deras barn. Studien visade att barnens hjärnutveckling påverkades av hur mycket hormonstörande ämnen mammorna hade i kroppen. Dessa kvinnor hade ingen särskild bakgrund. De levde i Sverige, i Värmland. Precis som många av oss hade de ingen aning om att de hade mycket hormonstörande ämnen i kroppen. Det handlar bara om att leva i vår tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag har själv velat se hur utsatt jag är. Jag gjorde därför tillsammans med dåvarande utrikesminister Margot Wallström ett test för att se hur mycket hormonstörande ämnen jag hade i min kropp. Det visade sig vara höga halter. Det var chockartat att upptäcka att jag hade så höga nivåer av dessa ämnen i kroppen. Även låga halter kan vara farliga, och de nivåer som uppmättes hos mig, Margot och de sjuksköterskor som var med var skrämmande.

Kan man inte skydda sig då, kanske du som lyssnar tänker, genom att äta bättre, konsumera bättre material och helt enkelt vara en duktigare konsument? Det hade varit en bra idé om det hade gått.

När jag för en tid sedan lyssnade på ett forskarseminarium visade det sig att många av dessa ämnen finns i de flesta produkter. De finns också i produkter där vi inte förväntar oss att de ska finnas.

När jag lyssnade handlade det i det fallet om pizzakartonger, där även de ekologiska kartongerna innehöll hormonstörande ämnen. Då är det inte så lätt att vara medveten konsument.

Ett bekymmer i dag är att lagstiftningen ofta ligger för sent. Det har också tagits upp i debatten. När ett ämne upptäcks är det redan på marknaden på bred front och drabbar människor.

Fru talman! Bin och många pollinerande arter drabbas hårt av mängden kemikalier i naturen. Det kommer kemikalier från samhället, från läkemedel och från våra avlopp där vi har sköljt ut våra skönhetsprodukter. Men de kommer också från jordbruket på ganska bred front.

De är en bidragande orsak till den massdöd av arter vi nu upplever. Forskarna talar om den sjätte massutrotningen. Studier har visat att pollinerande insekter drabbas såväl av kemikalier som av den globala upphettningen.

Våra växthusgasutsläpp är inte hållbara, men det är inte heller vår kemikaliekonsumtion. Det är dags att politiken tar tag i dessa livsavgörande frågor och gör betydligt mer. Kemikalierna måste upp på dagordningen såväl i Sverige som i hela EU.

Det behövs ett totalförbud av alla identifierade, förmodade och misstänkta hormonstörande kemikalier i EU. Till dess behövs märkning på alla konsumentprodukter som innehåller ämnen som kan vara hormonstörande.

Fru talman! Vi måste också driva frågan internationellt. Mycket har gjorts, och många är de svenskar som har varit framme på bred front och gjort detta. Men kemikalierna färdas över landsgränser med produkter men också i våra vatten. Det kan inte anses handla bara om Sverige. Vi måste arbeta gemensamt för en tryggare kemikaliepolitik.

Då behövs det ett arbete likt det för klimatet. Det behövs ett Parisavtal för kemikalier. Det behövs en panel lik den expertpanel som finns när det handlar om klimatet. Vi har lyckats med framsteg på det området nu på senare tid. Det handlar mycket om den tidigare svenska regeringens kamp för dessa frågor.

Sverige har en god chans att driva kemikaliefrågorna på EU-nivån. Just nu pågår mycket på området. Det gäller revideringen av förpackningsregleringen och alla de övergripande kemikalielagstiftningar som är på gång.

Det handlar inte minst om den revidering av Reachförordningen som nu är på frammarsch. Där måste Sverige och den nuvarande regeringen vara aktiva. Det gäller att vara betydligt mer på hugget och intresserad av att driva den linje som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Vi socialdemokrater anser att både jobb och en renare miljö kan skapas genom ett ambitiöst genomförande av kemikaliestrategin på EU-nivån. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisligt ofarliga. Vi måste också se till att de farliga byts ut mot mindre farliga alternativ. Det är egentligen en no-brainer efter det som vi har talat om i den här debatten. Det är väl självklart egentligen. Ändå händer för lite på det här området.

EU måste stå emot den lobbying som sker från kemikalieindustrin. Det handlar om att lita på att innovationsförmågan finns att utveckla bättre och säkra kemikalier. Det gäller att våga stå emot den lobby som finns om att behålla gårdagens giftiga alternativ.

Fru talman! Mycket görs för att skydda miljö och hälsa från farliga kemikalier. EU ligger nu i fasen för att revidera lagstiftning för att skydda oss. Men också Kemikaliemyndigheten har utvecklat många verktyg. Det är bland annat Prio, som syftar till att hjälpa företag att substituera farliga kemikalier och se till att man går före lagstiftningen. Det är bra.

Men vi behöver göra mer. Vi socialdemokrater vill mer. Vi vill se till att skapa en giftfri miljö för våra barns och våra bins skull.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).


Anf. 122 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Det är ett anmärkningsvärt högt tonläge ledamoten Jytte Guteland har i debatten. Hon nämnde tidigare hög svansföring.

Jag skulle vilja ställa en fråga om hur ofta Magdalena Andersson har talat om kemikalier, om vi nu ska diskutera sådana saker. Om ledamoten vill ifrågasätta vilka partiledare som har talat om olika ämnen skulle jag vilja veta det, men jag tycker inte att det är relevant. Det viktiga är hur vi bedriver politiken och hur vi framhåller politiken.

Socialdemokraterna har styrt från 2014 till 2022. Under den perioden har vi sett en dramatisk utveckling på flera områden som har drabbat medborgare och företag negativt.

Fru talman! Det är minst sagt märkligt hur ledamoten kan stå här i kammaren med den höga svansföring som hon själv nämner och kritisera och i ifrågasätta vår regering.

Vi kan konstatera att det mesta har gått utför under Socialdemokraternas styre. Det kanske är just därför att man inte har makten som gör att man har det här tonläget. Man kanske borde tänka på det när man tar en debatt och har ett replikskifte.

Jag vill ställa frågan till ledamoten om ni själva är nöjda med det arbete som ni utförde förra mandatperioden och mandatperioden innan den och om ledamoten tycker att ni utförde precis det som ledamoten sa uppe i talarstolen. Det fanns mycket utrymme som ni hade kunnat utnyttja.


Anf. 123 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Tack för frågan, Marléne Lund Kopparklint!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Självklart är det viktigt att ha en förväntan som är rimlig på våra partiordförande. De är människor, och de har ett begränsat utrymme för vad de kan hinna med.

Samtidigt är det en viss skillnad om man är departementschef på Klimat- och näringslivsdepartementet och leder det departement som har den stora och viktiga rollen nu i den viktiga tid då kemikalielagstiftningen ska revideras.

Jag är den första att säga att jag hade önskat att kemikalierna hade varit tydligare på bordet under förra mandatperioden. Men då låg de inte på EU:s bord på det sätt som de gör i dag.

I dag har vi den stora revideringen av Reach på bordet. Jag befann mig under åtta års tid i Europaparlamentet och längtade i princip varje dag efter att kommissionen skulle göra mer på kemikalieområdet så att vi fick arbeta med frågorna.

Det är det fönstret som är öppet just nu. Din regering har chansen att agera och ta riktiga steg framåt. Vi har många socialdemokrater som har lett arbetet med kemikaliepolitiken och drivit det väldigt hårt.

Det gäller inte minst Margot Wallström som var kommissionär och mamma till just kemikalielagstiftningen i Reachförordningen. Det är ett ganska stort arbete som man ändå får tillräkna en socialdemokrat.

Men vi ska inte stå här och käbbla om det är S eller M som leder kemikaliepolitiken. Det viktiga är vad vi gör nu. Nu finns det ett fönster för ett starkt agerande.

I stället för att fundera på huruvida jag är artig mot näringsministern tänker jag att moderaten Lund Kopparklint kan fundera på hur man kan driva på regeringen att bli mer ambitiös när nu fönstret är öppet för en starkare kemikaliepolitik.

(Applåder)


Anf. 124 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Jag är fullt medveten om hur man kan driva på regeringen. Vi har en ganska bra kontakt med den.

Det jag fortfarande tycker är anmärkningsvärt är hur ledamoten frånhänder sig sitt ansvar genom att tala om hur man har jobbat i EU och bara har längtat hem. Det är fortfarande sitt eget parti som man har ett ansvar för. Man kan blicka tillbaka på den politik som man har fört tidigare.

Jag hörde i anförandet flera punkter där jag vet att Socialdemokraterna hade kunnat påverka under sin regeringstid mycket bättre än vad man gjorde.

Jag tycker som sagt att det är lite tråkigt när det blir ett sådant här debattklimat, där man kastar sten i glashus. Jag hoppas att vi tillsammans kan föra fram den politik som är bra och som jag ändå tycker att regeringen driver. Vi går framåt, och jag tycker att vi har en god hållning i de här frågorna. Och som sagt: Ett bra debattklimat, tack!


Anf. 125 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Ett bra debattklimat är oerhört viktigt. Samtidigt är det viktigt att man i Sveriges riksdag har möjlighet att föra fram en skarp politik men också möjlighet att granska och driva på en regering. Den rollen måste en vital demokratisk institution som Sveriges riksdag ha.

Jag tycker att det är precis detta vi ska göra också i opposition. Jag tror nog att det fanns en och annan socialdemokrat under den socialdemokratiska regeringstiden som tyckte att det var svettigt när oppositionen var kritisk. Det kan vara obekvämt att känna av den flåsande kritiken från en opposition, men det är också vår roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Med det sagt vill jag ändå säga att fönstret är öppet just nu, och jag avundas dem som nu har möjligheten att från Sveriges regering verkligen vara de stora förändrarna för en bättre kemikaliepolitik. Fönstret kommer ju att vara öppet det här året för att driva på EU-kommissionen i en annan riktning.

Jag är ledsen att behöva säga det, men hittills har inte den svenska regeringen visat viljan och intresset för att driva miljö- och kemikaliefrågorna på den nivån. Jag är den första att hoppas att den här debatten kan bli vändningen, och jag riktar förstås min förhoppning till Lund Kopparklints möjlighet att driva på sina egna partikamrater och kollegor i andra partier i koalitionen.


Anf. 126 Björn Tidland (SD)

Fru talman! I dag ska vi debattera kemikaliepolitik. Detta är mitt första anförande under mitt första år som riksdagsman, så vi får se hur det går.

Varför har då partiet valt att lägga detta område på mig? Det kan man fråga sig. Visserligen har jag en civilingenjörsexamen från Chalmers 1997, men det var i maskinteknik. Det närmaste jag kom ämnet kemi på maskinlinjen var nog tentorna i metalliska material och polymera material. Men jag har tagit mig an uppgiften med energi och entusiasm, och i dag ska jag försöka att sammanfatta resultatet.

Vår kommittémotion innehåller 15 förslag till riksdagsbeslut. Det är noga övervägda yrkanden som har förankrats både i SD:s grupp i miljö och jordbruksutskottet och i vår riksdagsgrupp. I dag yrkar jag dock endast bifall till reservation 9. Det gäller yrkande 6, 9 och 10 i SD:s kommittémotion.

Fru talman! I dagens samhälle med tusentals industriellt framställda produkter exponeras både människor och miljö för kemikalier. Det finns därför ett behov av att reglera och kontrollera förekomsten av kemikalier. Efter Sveriges inträde i EU är det inte enbart våra egna nationella lagar som reglerar kemikalier utan även en mycket omfattande och byråkratisk EU-lagstiftning.

Det finns många tragiska exempel på produkter som har orsakat stor skada: bly i bensin, ddt och neurosedyn för att bara nämna några. Just nu är det PFAS som både Sverige och EU fokuserar på att reglera hårdare.

Det är mycket viktigt att samhället på ett systematiskt och strukturerat sätt hanterar nya kemikalier. En alltför restriktiv och byråkratisk process försenar nyttiga produkter och begränsar nyföretagande och innovation. Samtidigt innebär en alltför liberal och släpphänt hantering av nya produkter stora risker för både konsumenter och miljö.

I arbetet med att reglera kemikaliers användning måste därför alltid myndigheters utredningar, forskningsrapporter och akademiska avhandlingar ingå i beslutsunderlagen.

Fru talman! Förutsägbarhet och likvärdiga förutsättningar för EU:s företag skapar en sund konkurrens som gynnar både näringsliv och Europas konsumenter. Det finns därför en poäng med konsensus inom EU när det gäller gemensamma regler och marknadsförutsättningar avseende kemikalier som förekommer inom det europeiska handelsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Regeringens uppgift i sitt förhållande till EU måste vara att se över och revidera samtliga särlagstiftningar på kemikalieområdet så att de bättre harmoniserar med EU-lagstiftningen.

Fru talman! Nästa område som vår kommittémotion berör är e-handel. Handel via internet tar ständigt nya marknadsandelar och är ett bekvämt och enkelt sätt för konsumenter att införskaffa sig varor från hela världen.

Trots alla ansträngningar av Kemikalieinspektionen förekommer fortfarande okontrollerad e-handel, som innebär att otaliga produkter som innehåller skadliga ämnen kommer in i landet. Speciellt allvarligt är det när billiga leksaker som innehåller skadliga ämnen importeras. För att skydda våra barn måste Kemikalieinspektionen skyndsamt och målmedvetet accelerera arbetet med att förhindra att dessa skadliga produkter kommer in i landet.

Fru talman! Så har vi det här med skatter. Svenskarna är världens högst beskattade folk. Behöver vi alla dessa skatter som ligger som ett tungt ok på våra axlar? Elektronikskatten, även benämnd kemikalieskatten, är en nationell skatt som tas ut på elektronik och som både näringsliv och myndigheter var kritiska till när den infördes. Skatten är krånglig och svår att administrera för både företag och myndigheter. För att komma till rätta med dessa problem bör kemikalieskatten förbättras, eller helt tas bort, så den inte missgynnar svenska företag på den globala marknaden.

Att fasa ut skadliga ämnen från kroppsnära produkter är bra, och regeringen bör införa lagar som förbjuder dessa kemikalier. En del ämnen är dessutom skadliga för ekosystemet. Det gäller särskilt de svårnedbrytbara, såsom PFAS. SD är övertygade om att ett förbud mot PFAS är mer effektivt än att införa en krånglig och byråkratisk skatt som inte har avsedd effekt.

Fru talman! Läkemedel räddar liv och minskar lidande för tusentals medborgare i vårt land, och det är bra. Tyvärr är det mindre bra när dessa läkemedel kommer ut i våra vattendrag. En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet visar att Sveriges största dricksvattentäkter är förorenade av avloppsvatten med miljögifter som är svåra att bryta ned, och majoriteten är läkemedelssubstanser. Läkemedelsrester från hushåll och sjukhus kan påverka fysiologiska processer hos såväl människor som djur när de kommer ut i naturen.

Användningen av antibiotika och svampdödande medel kan leda till resistensutveckling hos mikroorganismer. Östrogen och liknande ämnen påverkar fiskars reproduktionsförmåga och sekundärt hela ekosystemet. En utredning behöver snarast tillsättas för att undersöka hur en miljöprövning skulle kunna utformas som en del i godkännandeprocessen för läkemedel.

Fru talman! Vi behöver en levande landsbygd i Sverige, och då är det nödvändigt med ett effektivt, välmående och konkurrenskraftigt jordbruk. I dessa tider är det även viktigt att säkerställa en hög självförsörjningsgrad av livsmedel i händelse av isolering eller krig.

Det finns i dag en marknad för ekologiska livsmedel, som man kan välja när man handlar mat. Vid odling av kommersiella produkter måste man dock i vissa fall använda växtskyddsmedel, och när så är fallet måste man se till att det blir enklare för de svenska bönderna. Det är i dag både krångligt och byråkratiskt om man vill använda växtskyddsmedel. Därför bör processen kring ansökningar förenklas, och en större harmonisering med EU-regler måste på plats i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag återkommer till det här med skattetrycket i Sverige. Punktskatten på växtskyddsmedel - varför finns den, och varför är den så hög? Rimligt vore ju en likvärdig skatt i hela EU för att inte snedvrida konkurrensen.

Det långsiktiga målet, vill jag hävda, måste vara att alltid välja de växtskyddsmedel som har minst inverkan på ekosystemet och självklart minst påverkan på människors hälsa.

Fru talman! Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och Sverige måste kunna producera dricksvatten även om vi blir isolerade vid en akut kris. Därför bör regeringen skyndsamt säkerställa att Sveriges lager av kemikalier som används till rening av vatten och avlopp är tillräckliga för att klara en längre isolering i händelse av krig. Just nu är vi helt beroende av import av dessa kemikalier, och vi har ytterst begränsade lager - med andra ord en mycket allvarlig situation som snarast måste åtgärdas.

Fru talman! En annan vattenfråga som jag drivit under flera år i Göteborg då jag satt som ledamot i kommunfullmäktige berör sanering av kemiska stridsmedel som dumpades i både Västerhavet och Östersjön efter andra världskriget. Förra veckan var jag och min kollega Beatrice på besök på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg, och då var jag mycket tydlig med att SD ser mycket allvarligt på denna tickande miljöbomb.

Vi i SD vill lyfta frågan om sanering av dessa kemikalier, som ingen vill känna ansvar för. Det var ju inte vi som dumpade dessa dödliga gifter i havet, och man kan fråga sig varför vi ska betala för något som andra länder ställt till med. Responsen på våra varningssignaler har varit minst sagt sval, inte bara på kommunal nivå utan även bland myndigheter och här i kammaren.


Anf. 127 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Jag skulle vilja ta upp detta med harmonisering, något som jag hörde att Björn Tidland ville se på EU-nivå. Ordet harmonisering för tankarna, i synnerhet när det handlar om miljö- och kemikaliefrågor, till att Sverige skulle sänka sina ambitioner. Det är oftast den likheten som finns med harmonisering, eftersom vi ofta har ett högre skydd hemma än vad vi ser på EU-nivå. Då vill jag fråga Björn Tidland om det är detta som avses, alltså att vi ska sänka våra ambitioner för att skydda människor och miljö när det gäller kemikaliefrågor. Det är min första fråga.


Anf. 128 Björn Tidland (SD)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten! Jag är ny här, så det blir lite hackigt.

Vår utgångspunkt är konkurrenssituationen för det svenska jordbruket. Om vi har två vågskålar och lägger högre krav i den ena ska det i den andra ligga, för svensk landsbygds och svenska jordbrukares konkurrenskrafts skull, att reglerna ska vara likvärdiga i hela EU. Det är utgångspunkten, om det nu var svar på frågan.


Anf. 129 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Vid en första anblick kan det synas sympatiskt att det handlar om att skapa förutsättningar på den inre marknaden eller att ha gemensamma, likvärdiga spelregler. I den riktningen arbetar vi socialdemokrater alltid: att försöka sträva efter en hög nivå på EU-nivån och se till att det blir goda möjligheter också för svenska jordbrukare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Men det som är viktigt att veta - eftersom vi befinner oss i en tid där mycket ligger på bordet och där mycket handlar om vilka ansträngningar regeringen gör, och också mot bakgrund av att Björn Tidland företräder ett parti som ger stöd till regeringen och är en av ingenjörerna bakom den regering vi har i Sverige i dag - är om det är Björn Tidlands åsikt att vi ska sänka nivåer för att hamna på samma nivå som EU, eller om det handlar om att vi vill driva på så att andra EU-länder kommer i kapp Sverige och vi tillsammans tar steg framåt för att skydda miljö och människors hälsa.

Vi lever ju i en tid - detta har debatterats här under eftermiddagen - där människor utsätts väldigt mycket för gifter i vår natur på grund av att många kemikalier är skadliga för oss.


Anf. 130 Björn Tidland (SD)

Fru talman! Det här med harmonisering av EU-regler handlar om en nivå ovanför. EU-reglerna är väldigt omfattande och genomarbetade. Det är väldigt svårt för vårt land att driva en linje när så många är inblandade. Ambitionen kan vara det, men det ska hela tiden vara likvärdigt.

Det viktiga är att vi ser till så att inte de svenska jordbrukarna har sämre förutsättningar. När det till exempel gäller antibiotika har vi högre krav i djurskyddet, och det har inneburit att det har varit svårt för svenska jordbrukare att hävda sig i konkurrensen. Detsamma borde gälla även kemikalierna i växtskyddsmedel.


Anf. 131 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Det är både skrämmande och upprörande att vi har kemiska ämnen på marknaden i Sverige och Europa som kan ge allvarliga hälsoskador och orsaka förödande effekter i miljön. Det finns över 100 000 kemikalier inrapporterade inom EU, men vi har enbart kunskap om några få procent av dessa. För en säkrare kemikalieanvändning krävs mer forskning och ett mer heltäckande regelverk både nationellt, på EU-nivå och globalt.

Vid bedömning av kemikalier borde försiktighetsprincipen gälla. Det innebär att förebyggande åtgärder ska vidtas när det finns farhågor om hot mot hälsa eller miljö, även om det råder osäkerhet. Inga nya kemikalier borde börja användas innan deras eventuella negativa påverkan har utretts. Kemikalier med egenskaper som inte är tillräckligt kända borde bedömas som farliga tills de har granskats.

För att minska mängden farliga kemikalier i vår vardag krävs starkare lagstiftning och fler styrmedel. Ämnen som är hälsoskadliga för människor hamnar också i naturen, där de kan orsaka stor negativ miljöpåverkan. Det kan handla om hormonstörande bisfenoler, som finns i kvitton, tandlagningar och rör till vårt dricksvatten. Det kan handla om ftalater, som kan skada vår reproduktionsförmåga och som kan finnas i plastgolv och leksaker. Det kan handla om bromerade flamskyddsmedel i möbler och elektroniska produkter. Det här är bara några exempel på kemikalier som måste regleras hårdare.

Inte minst handlar det om PFAS. Jag är stolt över att den svenska Kemikalieinspektionen har gått före och tillsammans med fyra andra länder föreslagit kraftiga regleringar av samtliga PFAS-ämnen i EU. Jag hoppas innerligt att förslaget går igenom utan att vattnas ur av kemikalieindustrins lobbyister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Men oavsett eventuellt kommande förbud är PFAS en pågående skandal som vi kommer att få leva med resten av våra liv. Några som på det mest smärtsamma vis har blivit medvetna om detta är invånarna i Kallinge i Blekinge. Efter att under flera år ovetande ha druckit PFAS-förorenat vatten har de nu de högsta uppmätta halterna i världen av PFAS i sitt blod. Det är en skandal som visar på det fundamentala misslyckandet i hur kemikalier regleras, där ämnen tillåts släppas ut obehindrat och man först decennier senare ser de negativa effekterna.

Precis som fossilindustrin länge kände till klimathotet utan att låta kunskapen komma allmänheten till del har kemiindustrin i 50 år vetat om att PFAS är giftigt utan att slå larm. De har satt sin egen kortsiktiga vinning framför våra liv och vår hälsa, och konsekvenserna får vi leva med för evigt.

PFAS är kända som just evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i miljön. I väntan på att ämnena regleras på EU-nivå anser Vänsterpartiet att Sverige bör gå före och införa nationella begränsningar. Danmark har sedan 2020 ett förbud mot PFAS i livsmedelsförpackningar. Det är hög tid att Sverige inför samma sak. Därför yrkar jag bifall till reservation 12 om att införa ett nationellt förbud mot vissa produkter som innehåller PFAS. Jag kan tillägga att jag givetvis står bakom även övriga reservationer som Vänsterpartiet har ställt sig bakom i betänkandet.

Fru talman! Reglering av kemikalier är inte minst en viktig fråga för de tusentals arbetare som jobbar inom kemikalieindustrin i Sverige och i resten av världen. Bättre regleringar gynnar inte bara oss konsumenter utan också alla som arbetar med dessa ämnen. Ju mer kemikalier det finns i produkter här, desto mer kemikalier blir det bland arbetare runt om i världen.

Det räcker inte att förbjuda enstaka ämnen. Det räcker inte heller att se till att vi konsumenter får bättre information, utan kemikalielagstiftningen måste skärpas från grunden. Man måste kunna hantera kemikalier i grupp. Om man har stoppat en egenskap eller hormonstörande effekt hos ett ämne ska detta automatiskt gälla för nya ämnen som kommer ut på marknaden och som har liknande egenskaper.

Vi måste också kunna hantera hur kemikalier fungerar i blandningar, så kallade kombinationseffekter. En kemikalie kan förefalla oproblematisk ifall den används enskilt, men samreagera i miljön med andra kemikalier och då bli skadlig. Därför måste man kunna göra bedömningar utifrån dessa kombinationseffekter.

Det är industrin som ska ha bevisbördan. Det är industrin som ska bevisa att ämnen behövs, att de inte är skadliga och att detta har bevisats genom tester. Först då ska de kunna släppas ut på marknaden. Vi politiker ska inte behöva göra brandkårsutryckningar i efterhand, så som det tyvärr är i dag. Låt oss slippa fler skandaler med giftiga ämnen som skadar människor och miljö!

(Applåder)


Anf. 132 Stina Larsson (C)

Fru talman! Vi är duktiga på att hantera kemikalier i vårt land, men det förekommer spridning av farliga kemikalier i den svenska naturen i alla fall. Här är några nyhetsrubriker från det senaste halvåret:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

"Över 160 kemikalieutsläpp i svenska hav, men ingen dömd."

"Kemikalieutsläpp i dricksvatten i Unnaryd."

"Här kämpar fåglarna för sina liv efter kemikalieutsläpp."

"Mysteriet i ån: Varifrån kommer den giftiga kemikalien?"

Och detta bara det senaste halvåret!

Men det finns såklart värre exempel, och man behöver då inte gå till någon textilfabrik långt borta i Asien. Ni har kanske läst om den svåra tågolycka som skedde i början av februari i USA, där godsvagnar fyllda av kemikalier spårade ur. En hel småstad är i uppror, med förorenad luft, förgiftade marker och odrickbart vatten. Statsåklagaren ska nu utreda eventuella utsläpp, och Biden anklagas för att bry sig mer om Kiev än om amerikanerna i Ohio.

Kemikalieutsläpp och olyckor är alltså ett globalt problem och sker överallt i världen. Därför vill Centerpartiet ha ett utökat internationellt samarbete. Jag kommer till det lite senare.

Fru talman! Kemikalier är onaturliga ämnen som framställts av människan i syfte att få specifika egenskaper anpassade till olika ändamål. Kemikalier används i tillverkning av mängder av olika varor: byggmaterial, mat, textilier och elektronik i all oändlighet.

Kemikalier är ofta svårnedbrytbara, vilket gör att de kan befinna sig länge i naturen utan att brytas ned och försvinna. De är ofta även fettlösliga och bioackumulerande vilket gör att ämnena lagras i levande organismer och att lagringen sker i en snabbare takt än vad ämnena bryts ned.

Visserligen är inte alla kemiska ämnen farliga, men många kemikalier kan i hög grad vara skadliga för både hälsan och miljön. När de kommer ut i naturen kan effekterna vara akuta och dramatiska och orsaka massdöd av exempelvis fisk och fåglar. Mindre dramatiska effekter, men som på lång sikt kan orsaka allvarliga störningar, benämns ofta som kroniska effekter.

Vad kan vi då göra politiskt för att begränsa dessa farliga ämnen? Jo, vi kan förbjuda tillverkningen och användningen av vissa kemikalier, och vi kan jobba för att minska spridningen av kemikalier - helt enkelt se till att de inte kommer ut i naturen över huvud taget.

Fru talman! Arbetet med att minska användandet av kemikalier samt minska kemikaliernas skadlighet är något som ständigt måste pågå överallt. Även om ett visst ämne förbjuds i Sverige och Europa finns det stor sannolikhet att det kommer till oss senare. Vi handlar med varor som innehåller farliga ämnen som sedan blir mätbara i dricksvattnet, och farliga ämnen lagras i både människor och djur som rör sig över vår planet.

Därför vill jag och Centerpartiet verkligen trycka på att det är angeläget att det internationella kemikaliearbetet utökas och fördjupas. Varor tillverkas och transporteras i dag över hela världen, och hanteringen av dessa ämnen är en global angelägenhet. Det är ofta långa avstånd mellan fabrikerna där varor tillverkas och slutkonsumenterna. Information om vilka kemiska ämnen som använts vid produktionen är ofta mycket svårtillgänglig. På så sätt går många potentiellt skadliga ämnen under radarn.

Som konsument är man mindre säker när man köper något via e-handel. En vara som du som konsument köper i Sverige, eller i något annat EU-land, har ofta producerats någon helt annanstans i världen. För att höja medvetenheten och minska förekomsten av farliga ämnen i importerade varor bör därför en särskild satsning göras på det internationella kemikaliearbetet, i synnerhet arbetet med ökad information om farliga ämnen i leverantörskedjor samt det bilaterala samarbetet med strategiska länder som Sverige har en stor varuimport från. Därför vill jag yrka bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Jag vill också kommentera PFAS, de högfluorerande ämnen som är vår tids värstingkemikalier, för att citera Per Ängquist på Kemikalieinspektionen. Centerpartiet har länge drivit på för ett förbud. PFAS-ämnen är långlivade i naturen och misstänks vara cancerframkallande och hormonstörande för oss människor. De kallas evighetskemikalier eftersom de är extremt långlivade och även extremt svårnedbrytbara. Det är väldigt angeläget att minska förekomsten av PFAS i alla delar av samhället och att produkter som innehåller PFAS snabbare fasas ut i Sverige.

Tillsammans med myndigheter i fyra andra länder har svenska Kemikalieinspektionen tagit fram ett omfattande förslag om att begränsa användningen av över 10 000 PFAS-kemikalier, meddelade Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande i början av februari. Vid årsskiftet infördes också nya gränsvärden för hur höga nivåer av PFAS som får finnas i dricksvatten och livsmedel inom EU. Livsmedelsverkets riktlinjer betyder bland annat att gränsvärdet för PFAS sänks kraftigt och att det är hög tid för kommuner att se över vilka PFAS-halter de har i sitt dricksvatten.

Centerpartiet välkomnar myndigheternas tuffare tag mot PFAS. Men vi tycker egentligen att regeringen borde göra mer. Man måste följa upp var PFAS finns och övervaka och kontrollera de ämnen som redan spridits i naturen. PFAS har påträffats i svenska vatten, och det är helt oacceptabelt att dessa ämnen har fått spridas så länge att vattentäkter runt om i landet måste tas ur bruk. Det får oerhörda konsekvenser för det svenska lantbruket och för dricksvattenproduktionen. Regeringen behöver snarast vidta åtgärder för att se över hur de mest kontaminerade vattentäkterna och jordbruksmarkerna kan saneras för att bli av med förhöjt PFAS-innehåll.

I överläggningar i slutet av januari med miljö- och klimatministern påpekade jag och Centerpartiet att PFAS borde inkluderas i de skärpta kraven för att minimera spridningen av giftiga ämnen i vattenmiljön. Det ville inte regeringens representant. Det är anmärkningsvärt, och därför vill jag också poängtera för de styrande partierna att de bör begrunda Centerpartiets tre reservationer - punkterna 12, 13 och 14 - som handlar om att stoppa PFAS. Jag är stolt över att även andra partier har yrkat bifall till de reservationerna.

Fru talman! Politiskt finns det mycket att göra, och vi kan alla bidra. Vi hörde tidigare här från talarstolen att det finns andra som vill sänka kraven, men det vill inte Centerpartiet.

Som konsument kan man välja produkter med liten miljöpåverkan och hantera kemikalierna på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt vad gäller både användandet och avfallshanteringen. Om vi alla hjälps åt sprider vi kunskap om hur vi bör göra, och då kan vi gemensamt göra skillnad. Jag vill inte ha fler rubriker i tidningen om kemikalieutsläpp som skadar människor, djur och natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-15
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 16, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ett riskbaserat synsätt i kemikaliearbetet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 88.
      • Reservation 1 (C)
    2. Ett kunskapsbaserat kemikaliearbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:967 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 2 (SD)
    3. Ett utökat internationellt arbete

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 79.
      • Reservation 3 (S, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092015
      SD620011
      M580010
      C01905
      V19104
      KD15004
      MP01305
      L13003
      Totalt167125057
      Ledamöternas röster
    4. Uppdatering av EU:s kemikalielagstiftning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 80.
      • Reservation 4 (V, C, MP)
    5. Utveckling och harmonisering av EU-lagstiftning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:967 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 4 och

      2022/23:981 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 21.
      • Reservation 5 (SD)
    6. Skärpt kemikalielagstiftning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 37.
      • Reservation 6 (S, V, MP)
    7. Minskad spridning av kemikalier i haven

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.3.
      • Reservation 7 (S, MP)
    8. Information om farliga ämnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:967 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7.
      • Reservation 8 (SD)
    9. Utredningar om farliga ämnen i produkter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:967 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 6, 9 och 10.
      • Reservation 9 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD062011
      M580010
      C19005
      V20004
      KD15004
      MP13005
      L13003
      Totalt23062057
      Ledamöternas röster
    10. Genomförande av EU:s kemikaliestrategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 38 och

      2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 20.
      • Reservation 10 (S, V, MP)
    11. Farliga ämnen i byggprodukter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 81.
      • Reservation 11 (V, C, MP)
    12. Vissa förbud mot PFAS

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 83.
      • Reservation 12 (V, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (V, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD620011
      M580010
      C01905
      V02004
      KD15004
      MP01305
      L13003
      Totalt24052057
      Ledamöternas röster
    13. Gränsvärden för PFAS i dricksvatten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 82.
      • Reservation 13 (C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD620011
      M580010
      C01905
      V20004
      KD15004
      MP01305
      L13003
      Totalt26032057
      Ledamöternas röster
    14. Sanering av PFAS

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 85.
      • Reservation 14 (C, MP)
    15. Utfasning och gränsvärden för hormonstörande ämnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 87.
      • Reservation 15 (V, C, MP)
    16. Lagstiftning om hormonstörande ämnen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 36.
      • Reservation 16 (S, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S388016
      SD620011
      M580010
      C19005
      V02004
      KD15004
      MP01305
      L13003
      Totalt170121058
      Ledamöternas röster
    17. PFAS i matförpackningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1970 av Ida Karkiainen m.fl. (S).
      • Reservation 17 (V)
    18. Riskbedömning av biologiska bekämpningsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:985 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 14.
      • Reservation 18 (SD)
    19. Kemikalieinspektionens avgifter för tillsyn och prövning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:967 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 5, 12 och 13.
      • Reservation 19 (SD)
    20. Försörjning av kritiska kemikalier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:602 av Marléne Lund Kopparklint (M).
    21. Kemikalieinspektionens lokalisering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:727 av Robert Hannah och Helena Gellerman (båda L).