Kemikaliekontroll
Betänkande 1990/91:JoU3
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU03
Kemikaliekontroll
Innehåll
1990/91 JoU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1990. Bl.a. följande frågor behandlas:
Kemikalieinspektionen Lagstiftningsarbetet Förbud mot miljögifter
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning till bl.a. kemikalieinspektionens verksamhet och pågående arbete i övrigt på området.
Till betänkandet har fogats 18 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Motioner
1989/90:Jo723 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av gränsvärden för formaldehyd i kläder och textilier.
1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av miljöfarliga kemikalier, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om materialbalanser, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biologiska bekämpningsmedel, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete på kemikalieområdet.
1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar att förbjuda tillsatser av giftiga eller miljöfarliga ämnen i drivmedel fr.o.m. den 1 januari 1991, i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsning av användningen av vissa miljögifter, exempelvis klorerade kolväten och tungmetaller.
1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot import av freonprodukter och produkter tillverkade med hjälp av freon.
1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om skärpt lagstiftning för kemiska produkter.
1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagen om kemiska produkter skrivs om så att den blir mer lätttillgänglig för tillämpare, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kemikalieinspektionen årligen redovisar de kemikalier som är utbytbara, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommuner får ökade möjligheter att begränsa användningen av kemiska produkter i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kemiska produkter som i dag är utbytbara omedelbart skall förbjudas, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kemikalieinspektionens register görs offentligt och lättillgängligt, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att import, export och inrikes användning av miljöfarliga kemikalier årligen offentliggörs, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall upprätta en åtgärdsplan för att minska användningen av kemiska produkter, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konkreta åtgärder bör vidtas för att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket med 80 % fram till år 1995, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kemiska bekämpningsmedel förbjuds i hemträdgårdar, kommunala parker och grönområden.
1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin upphör senast den 1 januari 1991.
1989/90:Jo870 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvariga myndigheter som kemikalieinspektionen, konsumentverket och livsmedelsverket skall få i uppdrag att göra en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med utgångspunkt från vad som är förbjudet i andra länder, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att myndigheter som sätter gränsvärden som skall kunna accepteras måste redovisa hur de har satts och hur olika gifter i våra livsmedel samverkar samt att det måste göras en översyn av nu tillämpade gränsvärden. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär att principen om den omvända bevisbördan förs in i nuvarande kemikalielagstiftning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett öppet och tillgängligt produktregister hos kemikalieinspektionen, 12. att riksdagen beslutar om generellt förbud för produktion, import och användande av kemikalier i enlighet med vad som i motionen anförts, 13. att riksdagen beslutar om avveckling av klorerade organiska lösningsmedel i enlighet med vad som i motionen anförts, 14. att riksdagen beslutar att klorutsläpp från massaindustrin skall upphöra senast 1995, 15. att riksdagen beslutar att tillverkning av klorblekt toalett- och hushållspapper skall upphöra, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljömärkning i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och haloner skall förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av användningen av fullständigt halogenerade freoner skall utökas till att gälla även de freoner som inte är fullständigt halogenerade.
1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdsverket bör intensifiera forskningen kring olika klorföreningars skadeverkningar, 10. att riksdagen beslutar att klorerade kolväten och tungmetaller endast får användas då inga rimliga ersättningsämnen eller metoder finns tillgängliga, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svårnedbrytbara föreningar.
Utskottet
Kemikalieinspektionen
Motionerna
Krav på märkning av miljöfarliga ämnen framförs i motion Jo730 (fp) yrkande 7. Märkningen bör snarast komma till stånd och de vetenskapliga kriterierna för miljöfarligheten bör samordnas med dem inom EG. Enligt motionärerna i motion Jo879 (v) är det viktigt ur konsumentsynpunkt att ett system med miljömärkning av miljö- och hälsofarliga produkter införs. Systemet bör baseras på de strängaste krav som råder inom något av de nordiska länderna (yrkande 16).
Det arbete som pågår inom statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen med att upprätta materialbalanser för de mest farliga och använda ämnena måste enligt motion Jo730 (fp) yrkande 8 påskyndas och ges nödvändiga resurser. I motionen betonas även nödvändigheten av att kemikalieinspektionens förhandsgranskning av bekämpningsmedel påskyndas och dessutom utökas till att omfatta även andra kemikalier. Regeringen bör därför i enlighet med motionens yrkande 9 snarast framlägga förslag om förhandsgranskning av kemikalier liknande den som förekommer i USA och inom EG. Med målsättningen att samtliga högfrekventa ämnen skall vara tillfredsställande undersökta inom en tioårsperiod bör Sverige enligt motionens yrkande 12 ta ansvar för utforskning av några ämnens och produkters farlighet och i internationella sammanhang ställa krav på andra länder att göra detsamma. Det framhålls i motionen som självklart att Sverige skall delta aktivt och pådrivande i OECD:s projekt på området.
Kemikalieinspektionen skall enligt motion Jo847 (mp) yrkande 6 årligen redovisa utbytbara kemikalier liksom uppgifter om produktion, import, export och inrikes användning av miljöfarliga kemikalier (yrkande 11). Ansvariga myndigheter -- livsmedelsverket, konsumentverket och kemikalieinspektionen -- bör enligt motion Jo870 yrkande 1 från samma parti ges i uppdrag att göra en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige. Utgångspunkt bör vara vad som är förbjudet i andra länder. De myndigheter som fastställer gränsvärden måste redovisa hur dessa har fastställts och hur olika gifter i livsmedlen samverkar samt göra en översyn av gällande gränsvärden (yrkande 3).
Miljöpartiet framför i motion Jo847 yrkande 10 krav på ett offentligt och lättillgängligt produktregister. Ett fullständigt och offentligt produktregister är enligt vänsterpartiets motion Jo879 yrkande 10 en nödvändig del i en fungerande kemikaliekontroll. Registret måste utformas så att det är användbart även för den som saknar specialkunskaper.
Utskottets överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att enligt 8 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall den som tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt genom märkning eller på annat sätt lämna uppgifter av betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt (produktinformation). Vidare skall den som yrkesmässigt hanterar en kemisk produkt lämna de uppgifter som är av betydelse för en bedömning av hälso- och miljörisker. Det ankommer på kemikalieinspektionen att se till att företagen tar det ansvar som lagen förutsätter och att systemet av åtgärder efterlevs och fungerar. Som utskottet tidigare anfört (1989/90:JoU16) bör en vidareutveckling av uppgiftsskyldigheten ske inom ramen för de regler som gäller enligt LKP.
Vid sin behandling av vissa avfallsfrågor (1989/90:JoU16, rskr. 241) konstaterade utskottet att det nordiska arbetet med vetenskapliga kriterier för miljöfarlighet samt regler för klassificering och märkning torde komma att resultera i väsentligt förbättrade förutsättningar för en utökad konsumentinformation på kemikalieområdet. Utskottet erinrade i sammanhanget om att riksdagen hösten 1989 tillstyrkte införande av frivillig miljömärkning (1989/90:LU13, rskr. 81). Märkningen organiseras inom ramen för Standardiseringskommissionens i Sverige (SIS) certifieringsverksamhet och kommer att bli föremål för en utvärdering som skall redovisas senast den 31 augusti 1994. Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom Nordiska rådet nyligen slutfört en rapport om regler för märkning av kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare erfarit att kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med ett svenskt regelsystem baserat på rapporten. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo730 yrkande 7 och Jo879 yrkande 16 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Det krav på införande av materialbalanser som framförs i motion Jo730 ingår som en viktig del i de ovan redovisade ansträngningarna för ett förbättrat uppgiftslämnande. Syftet är att få fram bättre kunskaper om hur och var man skall kunna påverka och minimera produkternas och varornas innehåll av miljöstörande ämnen. Som utskottet anförde våren 1990 (1989/90:JoU16) kan -- vid sidan av nuvarande uppgiftslämnande till kemikalieinspektionen -- bl.a. materialbalanser utformas och erforderlig information lämnas t.ex. genom miljöfarlighetsmärkning. Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan om utformningen av materialbalanser i regeringskansliet. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 8 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Enligt vad utskottet erfarit kommer ett system med förhandsanmälan av nya kemiska produkter att införas. Ett förslag härom, som i stort överensstämmer med det regelsystem som råder inom EG, har framlagts för regeringen och bereds i regeringskansliet. Förhandlingar med Gemenskaperna förestår i frågan. Beträffande gamla kemiska ämnen har utskottet erfarit att -- i syfte att ta fram dokumentation och vidta erforderliga åtgärder -- inom ramen för OECD har inletts ett omfattande internationellt arbete beträffande de ca 1 000 s.k. högvolymkemikalier som svarar för nästan 99 % av kemikalieanvändningen. Kemikalieinspektionen tar mycket aktiv del i detta arbete. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 9 i allt väsenligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte medföra någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Vid sin behandling av kemikaliefrågor hösten 1989 kunde utskottet bl.a. konstatera att Sverige spelar en framträdande och pådrivande roll i det internationella arbetet på kemikaliekontrollens område och att kemikalieinspektionen aktivt deltar i olika internationella sammanhang (1989/90:JoU3). För bl.a. internationell samverkan erhöll kemikalieinspektionen vid behandlingen av årets budgetproposition en viss förstärkning av medel. I propositionen betonades även vikten av arbetet med miljöfarliga kemikalier och EG/EFTA-samarbetet i kemikaliekontrollfrågor (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU15, rskr. 196). Utskottet har därefter erfarit att i mars 1990 hölls på svenskt initiativ och inom OECD:s kemikaliearbete ett möte i Stockholm om etablering av en samsyn på vilka kemikalier som bör avvecklas. Mötet resulterade i ett av OECD initierat projekt "Riskbegränsning" med målsättningen att till hösten 1990 åstadkomma en sammanställning av planerade eller vidtagna åtgärder och att i november 1990 presentera förslag till ett riskbegränsningsscenario som flera OECD-länder kan ansluta sig till. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 12 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Vad utskottet ovan anfört om pågående arbete såväl inom landet som internationellt är enligt utskottets mening ägnat att på sikt bidra till en utveckling av kemikaliearbetet i den riktning som anges i motion Jo847 yrkandena 6 och 11. Motionen avstyrks i berörda delar.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo870 yrkandena 1 och 3.
Utskottet betonade hösten 1989 värdet av att kemikalieinspektionens produktregister till utformning och innehåll syftar till en så bred kunskapsspridning som möjligt om kemiska ämnen (1989/90:JoU3). Utskottet kunde emellertid även konstatera att allmänheten hittills utnyttjat registret endast i begränsad utsträckning, vilket till stor del torde bero på dels att möjligheterna till information är otillräckligt kända, dels att det -- med hänsyn till ämnets natur -- erfordras vissa kunskaper för erhållande av adekvat och begriplig information. Enligt vad utskottet erfarit lämnade kemikalieinspektionen våren 1990 förslag till regeringen om fortsatt utbyggnad av registret. Eftersom godtagbara kriterier för produkternas miljöfarlighet hittills har saknats har registrets klassificeringssystem endast omfattat produkternas hälsofarlighet. Kemikalieinspektionens ovan nämnda förslag omfattar bl.a. en utvidgning av registret till att avse även miljöfarliga ämnen samt dessutom bl.a. noggrannare mängduppgifter, uppgifter om huvudkomponenter -- dvs. ämnen som utgör mer än 5 % av innehållet oberoende av farlighet -- samt skyldighet att redovisa vissa miljöfarliga ämnen enligt den s.k. 40-listan och kända allergi- och cancerframkallande ämnen. Förslaget bereds i regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den databas -- Riskline -- som arbetats fram i samarbete mellan kemikalieinspektionen och medicinska informationscentralen vid Karolinska institutet. Riskline är uppbyggt efter tre huvudprinciper: ämnesområdet toxikologi, kemiskt ämne (ämnesgrupp) som viktigaste ingång samt renodlat utvärderat material, dvs. rapporter som tillkommit genom samförstånd (consensus) av en grupp forskare och specialister, såväl utländska som inhemska. Riskline innehöll i oktober 1989 ca 1 700 referenser och beräknas växa med 300--500 referenser per år. I stort sett samtliga referenser är till engelskspråkiga rapporter. Uppdatering sker varje kvartal.
Vad utskottet ovan anfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo847 yrkande 10 och Jo879 yrkande 10. Motionsyrkandena bör således inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Lagstiftningsarbetet
Motionerna
Som ett led i samordnandet av miljölagstiftningen bör regeringen enligt folkpartiets motion Jo730 yrkande 11 lägga fram förslag om en lag om bekämpningsmedel som reglerar både kemiska och biologiska medel.
Krav på skärpt lagstiftning för kemiska produkter framförs i motion Jo843 (c) yrkande 2, och enligt miljöpartiets motion Jo847 yrkande 5 bör lagen om kemiska produkter skrivas om så att den blir mer lättillgänglig för tillämpare. Vänsterpartiet anser att principen om den omvända bevisbördan bör införas i kemikalielagstiftningen (motion Jo879 yrkande 9).
Utskottets överväganden
Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande Kontroll av kemiska produkter och varor (SOU 1988:44) en särskild lag för både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. I avvaktan på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion Jo730 yrkande 11.
Med anledning av två motionsyrkanden om skärpt lagstiftning på kemikalieområdet resp. en mer lättillgänglig lagtext vill utskottet erinra om den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatte våren 1989 (dir. 1989:32). Kommittén har till uppgift att utreda hur de olika lagarna på miljövårdens område skall kunna samordnas och bli lättare att överblicka och skall presentera förslag till skärpta miljökrav i lagstiftningen. Även samordningen mellan myndigheterna berörs i översynen. Kommittén skall redovisa ett principbetänkande före den 1 februari 1991. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna Jo843 yrkande 2 och Jo847 yrkande 5 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 1988:44) att principen om den omvända bevisbördan förs in i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Med hänvisning till att utredningens betänkande är föremål för beredning i regeringskansliet avstyrker utskottet motion Jo879 yrkande 9.
Förbud mot miljögifter m.m.
Motionerna
Formaldehyd i kläder och textilier bör enligt motion Jo723 (fp) åsättas gränsvärden efter japansk förebild, dvs. totalförbud beträffande kläder och textilier avsedda för barn under två år och differentierade gränsvärden för kläder och textilier avsedda för vuxna.
Miljöpartiet kräver i motion Jo770 yrkande 4 förbud mot tillsatser av giftiga eller miljöfarliga ämnen i drivmedel fr.o.m. den 1 januari 1991 och i motion Jo847 yrkande 9 omedelbart förbud mot utbytbara kemiska produkter.
Användningen av vissa miljögifter, t.ex. klorerade kolväten och tungmetaller, bör enligt motionerna Jo773 yrkande 11 och Jo883 yrkande 10 (båda m) i princip tillåtas endast då realistiska ersättningsämnen eller alternativa produktionsmetoder saknas. Samma princip bör gälla beträffande svårnedbrytbara föreningar (Jo883 yrkande 13).
Centerpartiet begär i motion Jo822 yrkande 16 förbud mot import av freonprodukter och produkter tillverkade med hjälp av freon. Enligt motion Jo882 (mp) yrkande 14 skall användningen av freoner och haloner förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992 och den planerade avvecklingen av användningen av fullständigt halogenerade freoner utökas till att gälla även icke fullständigt halogenerade freoner (yrkande 16).
Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket med 80 % fram till år 1995 efterlyses i motion Jo847 (mp) yrkande 13, och i motionens yrkande 14 krävs förbud mot kemiska bekämpningsmedel i hemträdgårdar, kommunala parker och grönområden.
Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör enligt motion Jo867 (mp) yrkande 11 upphöra senast den 1 januari 1991.
Vänsterpartiet begär i motion Jo879 yrkande 12 generellt förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier -- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium, paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade organiska lösningsmedel bör vara slutförd senast år 1995 (yrkande 13). Klorutsläppen från massaindustrin bör enligt motionens yrkande 14 upphöra senast år 1995, och förbud mot tillverkning av klorblekt toalett- och hushållspapper bör förbjudas omedelbart (yrkande 15).
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo723 med krav på gränsvärden för formaldehyd i kläder och textilier vill utskottet inledningsvis erinra om att kemikalieinspektionen i sin rapport nr 2/87 har publicerat en kartläggning av produkter och varor som innehåller formaldehyd. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom kemikalieinspektionen arbete med åtgärder beträffande formaldehyd i kläder. I sitt slutbetänkande (SOU 1989:76) föreslår allergiutredningen bl.a. införande av gränsvärden för formaldehydavgivning från kläder och andra textilier. Betänkandet är för närvarande föremål för beredning i regeringskansliet. Med det anförda och med hänvisning till de möjligheter till förbud mot hantering och import av kemiska produkter som ges enligt 12 § lagen om kemiska produkter anser utskottet syftet med motionen i allt väsentligt tillgodosett. Motionen avstyrks.
Genom naturvårdsverkets föreskrifter om motorbensin sker redan i dag en viss reglering av bensininnehållet, och i sin rapport nr 3751 föreslår verket sådan utvidgning av förordningen (1985:838) om motorbensin att verket får möjlighet att utge föreskrifter på området. Förslaget bereds i regeringskansliet. I avvaktan på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion Jo770 yrkande 4.
I samband med förra årets behandling av ett antal motionsyrkanden om kemikaliekontroll föreslog utskottet tillkännagivande om substitutionsprincipens införande i lagen om kemiska produkter (1989/90:JoU3, rskr. 8). Principen genomfördes genom ändring i 5 § första stycket och 20 § första stycket samma lag (SFS 1990:239). Med hänvisning härtill finner utskottet syftet med motionerna Jo773 yrkande 11, Jo883 yrkandena 10 och 13 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkande 9.
Med anledning av några motionsyrkanden om CFC-produkter m.m. vill utskottet inledningsvis erinra om -- vilket även framfördes vid utskottets behandling av liknande motionsyrkanden under riksmötet 1989/90 (JoU3) -- att målet för avvecklingsprogrammet för CFC är en total avveckling av användningen av ozonnedbrytande ämnen inom alla användningsområden. Avvecklingsplanen är tvingande och straffsanktionerad och bygger på dagens förutsättningar, kunskaper och teknik samt på tillgången till alternativa produkter m.m. Utskottet kan ånyo konstatera att det svenska avvecklingsprogrammet internationellt sett är mycket långtgående. Enligt vad utskottet erfarit följer regeringen frågan med uppmärksamhet och erhåller fortlöpande information om utvecklingen av alternativa produkter och processer som kan påskynda avvecklingen av samtliga ozonnedbrytande ämnen. I juli 1989 framlade naturvårdsverket förslag om förbud mot import av sådana freonprodukter och produkter tillverkade med hjälp av freon som avses omfattas av det förbud som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1991. I sin rapport nr 3716 redovisar naturvårdsverket åtgärder till skydd för ozonskiktet och lämnar förslag om förbud mot nyinstallationer och portabla halonbrandsläckare. Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan i regeringskansliet. Den 20 september 1990 fattade regeringen beslut om förbud mot import fr.o.m. den 1 januari 1991 av vissa skumplastprodukter tillverkade med hjälp av CFC. Naturvårdsverket har i uppdrag att senast vid årsskiftet 1990-1991 avge förslag om vilka ytterligare varugrupper som skall omfattas av ett eventuellt importförbud fr.o.m. den 1 januari 1995. Som utskottet tidigare (1989/90:JoU16) framhållit är det angeläget att detta arbete snarast slutförs. I avvaktan på resultatet av nämnda beredning anser utskottet emellertid inte att motion Jo822 yrkande 16 nu påkallar någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering anser utskottet motion Jo882 yrkande 14 inte påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Med anledning av motion Jo882 yrkande 16 vill utskottet framhålla att naturvårdsverkets ovan nämnda uppdrag även omfattar möjliga åtgärder för avvecklingen av icke fullständigt halogenerade freoner (HCFC). Undantag har emellertid gjorts för vissa speciella områden där alternativ saknas och där dessutom en avveckling av CFC skulle försenas, t.ex. köldmedium, isolergas i skumplast och produkter för vissa medicinska ändamål. I sammanhanget bör erinras om att miljöavgiftsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59) har framlagt förslag om miljöavgift på inhemsk tillverkning och import av HCFC och på HCFC i importerade varor. Med hänvisning till pågående beredning av förslaget och till vad utskottet anfört ovan finner utskottet syftet med motion Jo882 yrkande 16 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Beträffande yrkande 13 i motion Jo847 vill utskottet erinra om det särskilda handlingsprogram som har utarbetats för att minska hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och som innebär att en halvering av användningen skall ha åstadkommits på fem år efter år 1985. Enligt vad utskottet erfarit har användningen av s.k. aktiv substans hittills minskat med 45 %, varav en tredjedel utgörs av lågdospreparat. Utskottet vill även erinra om det uppdrag som har lämnats berörda myndigheter om en ytterligare halvering. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Yrkande 14 i motion Jo847 ger utskottet anledning att -- utöver vad som anförts ovan -- erinra om det ansvar som tillkommer miljö- och hälsoskyddsnämnderna när det gäller tillsynen av kemikalieanvändningen inom kommunen. Utskottet vill även erinra om att ca 200 bekämpningsmedel har undandragits s.k. allmänt bruk och således endast får användas i yrkesmässig verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit har naturvårdsverket och kemikalieinspektionen i samarbete utarbetat en vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämnderna vad gäller tillsynen enligt lagen om kemiska produkter. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen har nyligen i sin rapport Begränsningsuppdraget redovisat ett regeringsuppdrag om förslag till åtgärder för att begränsa användningen av sådana ämnen som kan ha särskilt skadlig inverkan på miljön. I en första omgång har myndigheterna koncentrerat sitt arbete på ämnen där aktiviteter redan pågått eller planerats. Myndigheterna avser att i sin löpande verksamhet fortsätta arbetet och att på ett mer systematiskt sätt identifiera nya ämnen för begränsning av användningen. I rapporten föreslås begränsningar av användningen genom föreskrifter beträffande klorerade lösningsmedel, blyhagel och viss användning av kvicksilver och kvicksilverhaltiga produkter. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo867 yrkande 11 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo879 yrkandena 12, 13, 14 och 15 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Övrigt
Motionerna
Enligt motion Jo847 (mp) bör kommunerna dels ges ökade möjligheter att begränsa användningen av kemiska produkter (yrkande 8), dels åläggas att upprätta åtgärdsplaner för minskad användning av sådana produkter (yrkande 12).
Naturvårdsverket bör enligt motion Jo883 (m) yrkande 2 intensifiera forskningen om olika klorföreningars skadeverkningar.
Utskottets överväganden
Enligt lagen om kemiska produkter (LKP) och enligt 26 § förordningen (1985:426) till lagen kan och skall kommunerna bedriva tillsyn på området. Kemiska produkter skall vara väl utredda och leverantören är skyldig att lämna information om produktens innehåll och eventuella aktsamhetsregler. En grundtanke är även att farliga produkter skall ersättas med mindre farliga om ändamålet ändå kan uppnås. Detta gäller även ur såväl miljö- som hälsosynpunkt. Som ovan anförts (s. 9) har den s.k. substitutionsprincipen nyligen genom ändring i 5 § första stycket och 20 § första stycket LKP införts i lagtexten. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkandena 8 och 12.
Med anledning av motion Jo883 yrkande 2 om intensifierad forskning vid naturvårdsverket om olika klorföreningars skadeverkningar vill utskottet anföra följande. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs forskning inom tre av motionsyrkandet berörda forskningsområden: Persistenta toxiska organiska substanser (dioxinliknande föreningar) med ett anslag om 4 milj.kr. för budgetåret 1990/91, Säl- och sälskydd, halogenerade föreningars påverkan på sälstammen med 1,9 milj.kr. i anslag för samma tid samt Miljö/cellulosa med ett anslag om 3,5 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Dessutom pågår ett pilotprojekt om okänt halogenerade material. För ändamålet har avdelats 1 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Medlen har fördelats genom beslut av naturvårdsverkets forskningsnämnd. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den särskilda vikt som enligt regeringens proposition om forskning bör läggas vid bl.a. forskningen om den marina miljön (prop. 1989/90:90, JoU17, rskr. 336). Vad utskottet anfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionsyrkandet. Motion Jo883 yrkande 2 bör således inte medföra någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo730 yrkande 7 och 1989/90:Jo879 yrkande 16,
res. 1 (v)
2. beträffande s.k. materialbalanser
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 8,
3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 9,
res. 2 (fp)
4. beträffande internationellt samarbete inom kemikaliekontrollen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 12,
5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 6 och 11,
res. 3 (mp)
6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 1,
res. 4 (mp)
7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 3,
res. 4 (mp)
8. beträffande produktregistret
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo847 yrkande 10 och 1989/90:Jo879 yrkande 10,
res. 5 (v, mp)
9. beträffande lag om bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 11,
res. 6 (fp, v)
10. beträffande skärpt lagstiftning för kemiska produkter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo843 yrkande 2 och 1989/90:Jo847 yrkande 5,
11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 9,
res. 7 (v, mp)
12. beträffande gränsvärden för formaldehyd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo723,
res. 8 (fp, v, mp)
13. beträffande förbud mot vissa tillsatser i drivmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo770 yrkande 4,
14. beträffande användningen av vissa miljögifter
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo773 yrkande 11 och 1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13,
res. 9 (m, mp)
15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 9,
res. 10 (mp)
16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo822 yrkande 16,
res. 11 (c, v)
17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo882 yrkandena 14 och 16,
res. 12 (c, mp)
18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom jordbruket
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 13,
res. 13 (mp)
19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 14,
res. 14 (mp)
20. beträffande användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo867 yrkande 11,
res. 15 (mp) 21. beträffande förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 12 och 13, res. 16 (v)
22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 14 och 15,
res. 16 (v)
23. beträffande kommunernas användning av kemiska produkter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 8 och 12,
res. 17 (v, mp)
24. beträffande forskning om klorföreningars skadeverkningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo883 yrkande 2.
res. 18 (m)
Stockholm den 26 september 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom Nordiska rådet nyligen slutfört en rapport om regler för märkning av kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare erfarit att kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med ett svenskt regelsystem baserat på rapporten. I likhet med vänsterpartiet anser utskottet det viktigt ur konsumentsynpunkt att ett sådant system snarast kommer till stånd och förutsätter att systemet baseras på de strängaste krav som råder inom något av de nordiska länderna. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo879 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 7 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1989/90:Jo730 yrkande 7,
2. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)
Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:
För att få kontroll över utvecklingen på kemikalieområdet är det enligt utskottets mening -- vilket även framförs i motion Jo730 -- nödvändigt att kemikalier undersöks och testas innan de släpps ut på marknaden. Utskottet har erfarit att kemikalieinspektionen förelagt regeringen ett förslag om förhandsgranskning av nya kemikalier. Utskottet ansluter sig till motion Jo730 yrkande 9 och anser att regeringen snarast bör framlägga förslag om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen, liknande den granskning som redan förekommer i USA och inom EG. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Årlig redovisning av vissa kemikalier m.m. (mom.5)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet anser utskottet att kemikalieinspektionen årligen skall redovisa de miljöfarliga kemikalier som den anser vara utbytbara och därmed möjliga att förbjuda. Även uppgifter om produktion, import, export och inrikes användning av miljöfarliga kemikalier bör offentliggöras årligen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo847 yrkandena 6 och 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkandena 6 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Revision av i Sverige tillåtna kemikalier m.m. (mom. 6 och 7)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "På samma" och slutar med "och 3" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo870 bör aktsamhetsprincipen alltid vara vägledande inom kemikaliekontrollen. Om det i ett annat land råder förbud mot en viss kemikalie bör aktsamhetsprincipen gälla även i vårt land. Det som är farligt i ett land är ju rimligen farligt också i Sverige, varför vi skall avstå från att använda i andra länder icke tillåtna kemikalier. Följaktligen bör ansvariga myndigheter -- livsmedelsverket, konsumentverket och kemikalieinspektionen -- ges i uppdrag att göra en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med utgångspunkt i vad som av hälso- eller miljöskäl är förbjudet i andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo870 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
För att gränsvärden skall kunna accepteras anser utskottet, som därmed ansluter sig till motion Jo870 yrkande 3, att de myndigheter som fastställer gränsvärden skall redovisa hur dessa har fastställts och hur olika gifter i livsmedlen samverkar samt göra en översyn av gällande gränsvärden. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:
6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Produktregistret (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet betonade" och på s. 7 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
För att problem orsakade av miljöfarliga kemikalier skall kunna lösas måste -- som anförs i motionerna Jo847 och Jo879 -- information ges till allmänheten om ämnenas skadlighet och utbytbarhet. Företag har i dag skyldighet att anmäla sina produkter till kemikalieinspektionens produktregister. De skall emellertid inte kunna kräva sekretess med hänvisning till "handelshinder" eller "affärshemligheter". För att en inventering av de olika ämnena skall kunna göras anser utskottet att uppgifter om industrins kemikalieanvändning måste vara offentliga och lättillgängliga. Koncentreras informationen till ett ställe blir uppgifterna lättare att sprida. Informationen bör därför samlas i ett databassystem. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo847 yrkande 10 och Jo879 yrkande 10 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande produktregistret att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo847 yrkande 10 och 1989/90:Jo879 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 6. Lag om bekämpningsmedel (mom. 9)
Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att biologiska bekämpningsmedel, vars effekter och risker kan jämföras med de kemiska bekämpningsmedlen, inte omfattas av förordningen om kemiska bekämpningsmedel. Som anförs i motion Jo730 bör regeringen -- som ett led i samordningen av miljölagstiftningen -- återkomma till riksdagen med ett förslag till lag om bekämpningsmedel som reglerar både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Utskottet ansluter sig härvid till förslaget som framlagts av utredningen Kontroll av kemiska produkter och varor att reglerna i lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark kan inarbetas i en lag som omfattar både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo730 yrkande 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lag om bekämpningsmedel att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. Den s.k. omvända bevisbördan (mom. 11)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och på s. 8 slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Principen om den omvända bevisbördan, vilket innebär att den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall kunna visa att produkten är ofarlig för hälsa och miljö, fanns införd i lagen om hälso- och miljöfarliga varor från år 1973, som föregick den nuvarande lagen om kemiska produkter. Utskottet ansluter sig till motion Jo879 yrkande 9 och anser att principen bör föras in även i nu gällande lagstiftning. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Gränsvärden för formaldehyd (mom. 12)
Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan -- i likhet med motionären i motion Jo723 -- konstatera att formaldehyd ökar riskerna för både allergier och cancer. Enligt vad utskottet erfarit har i Japan och Finland införts gränsvärden för ämnet i kläder och andra textilier. I båda länderna använder man ett system med differentierade gränsvärden med hänsyn till om plagget i fråga är avsett för barn eller för vuxna. Ett system liknande det i Japan bör enligt utskottets mening införas även i Sverige. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande gränsvärden för formaldehyd att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo723 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 9. Användningen av vissa miljögifter (mom. 14)
Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Åsa Domeij (mp) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I samband" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo773 krävs dels omfattande forskningsinsatser för att miljöproblemen skall kunna upptäckas på ett tidigt stadium, dels ytterligare åtgärder för att olika miljögifter skall kunna minimeras. Utskottet anser att strängare regler är motiverade då det gäller användning av t.ex. klorerade kolväten och tungmetaller. Kvicksilver i febertermometrar och klorerade kolväten i hushållskemikalier är exempel på ämnen som kan ersättas av andra ämnen med mindre miljöpåverkan. Sammanfattningsvis anser utskottet att användningen av klorerade kolväten och tungmetaller i princip bör tillåtas endast då realistiska ersättningsämnen eller alternativa produktionsmetoder saknas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo773 yrkande 11 och Jo883 yrkandena 10 och 13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande användningen av vissa miljögifter att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo773 yrkande 11 och 1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10. Förbud mot utbytbara kemiska produkter (mom.15)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med det" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
För att underlätta miljö- och hälsoskyddsmyndigheternas tillsynsarbete måste enligt utskottets mening de centrala tillsynsmyndigheterna omedelbart ställa krav på substitution hos tillverkare och importörer av kemiska produkter. Utskottet ansluter sig med detta uttalande till motion Jo847 yrkande 9 om absolut förbud mot sådana kemiska produkter som i dag är utbytbara. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Förbud mot import av freonprodukter m.m. (mom. 16)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med anledning av några" och på s. 10 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Trots riksdagens beslut om avveckling av användningen av freonprodukter nödgas utskottet konstatera att importen av produkter tillverkade med hjälp av freon fortsätter. I likhet med centerpartiet anser utskottet att Sverige bör ta till vara den tekniska utveckling som sker i landet och påverka internationella fora för att en global minskning av freonanvändningen skall kunna åstadkommas. Utskottet ansluter sig till motion Jo822 yrkande 16 om förbud mot import av freon och av produkter som tillverkats med hjälp av freon. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo822 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Avveckling av freoner och haloner m.m. (mom.17)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Med samma" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo882 anses det allvarligaste hotet mot ozonskiktet komma från s.k. freoner. Utskottet anser att användningen av freoner och haloner bör förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992 och ansluter sig därmed till motionens yrkande 14. I enlighet med motionens yrkande 16 bör den planerade avvecklingen av användningen av fullständigt halogenerade freoner utökas till att gälla även icke fullständigt halogenerade freoner. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo882 yrkandena 14 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Beträffande yrkande" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket skall minska med 80 % fram till år 1995 och ansluter sig därmed till motion Jo847 yrkande 13. Vid bedömningen skall hänsyn tas inte bara till antalet kilo aktiv substans utan även till den areal preparaten täcker och till preparatens giftighet. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom jordbruket att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Förbud i vissa fall mot kemiska bekämpningsmedel (mom. 19)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Yrkande 14" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet kan utskottet konstatera att stora mängder bekämpningsmedel används i hemträdgårdar och parker. Denna kemikalieanvändning är onödig och bör enligt utskottets mening förbjudas omedelbart. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo847 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska bekämpningsmedel att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin (mom. 20)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Naturvårdsverket och" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo867 anser utskottet att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör upphöra senast den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo867 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier m.m. (mom. 21 och 22)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motion Jo879 yrkande 12 om generellt förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier -- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium, paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade organiska lösningsmedel bör i enlighet med motionens yrkande 13 vara slutförd senast år 1995. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.
Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste enligt utskottets mening upphöra. De senaste årens snabba utveckling av teknik för rening och den minskade användningen av klorblekta pappersprodukter gör det -- vilket även anförs i motion Jo879 -- fullt möjligt för massaindustrin att senast år 1995 helt upphöra med utsläpp av klorerade organiska föreningar. Tillverkning av klorblekt toalett- och hushållspapper bör förbjudas omedelbart. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden 14 och 15 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 och 22 bort ha följande lydelse:
21. beträffande förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Kommunernas användning av kemiska produkter (mom. 23)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt lagen" och slutar med "och 12" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet anser utskottet att kommunernas befogenheter på kemikaliekontrollområdet måste utvidgas. Kommunerna bör ges bemyndigande att med direkt lagstöd meddela generella föreskrifter om förbud mot användning av vissa kemiska produkter. Varje kommun bör även upprätta en åtgärdsplan för kraftigt minskad användning av miljöfarliga kemikalier. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo847 yrkandena 8 och 12 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande kommunernas användning av kemiska produkter att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkandena 8 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med anledning" och på s. 12 slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motion Jo883 yrkande 2 och anser att naturvårdsverket bör intensifiera forskningen om olika klorföreningars skadeverkningar. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande forskning om klorföreningars skadeverkningar att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo883 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)
Åsa Domeij (mp) anför:
Enligt 8 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall den som tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt märka produkten med information om uppgifter av betydelse från miljö- eller hälsosynpunkt. För vissa kemiska produkter finns det ersättningsprodukter som inte är lika skadliga, medan sådana substitut saknas för andra produkter. Miljöpartiet anser att information om detta måste framgå av produktens märkning.
Kopplas kravet på produktinformation till substitutionsprincipen i 5§ LKP blir resultatet krav på information om för vilka ändamål produkten inte får användas. Denna skyldighet föreligger alltså redan i lagen men den framgår enligt vår mening inte tillräckligt tydligt! Vi anser att lagen om kemiska produkter måste skrivas om på ett sådant sätt att den som hanterar, importerar, tillverkar eller utövar tillsyn enligt lagen klart kan se vilka krav lagen ställer.
Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier presenteras framför allt i motion 1989/90:Jo847.
2. S.k. materialbalanser m.m. (mom. 2 och 3)
Annika Åhnberg (v) anför:
Många av de största miljökatastroferna är effekter av kemikaliehantering: Minamata på 1950-talet, Seveso år 1976, Bhopal år 1984, Sandoz år 1986 m.fl. Detsamma gäller även för många "kontinuerliga" långsiktiga miljöproblem som orsakas av t.ex. PCB, DDT och CFC.
Varje år släpps nya kemiska produkter ut på marknaderna i Sverige och i andra länder. Myndigheterna har inte kontroll över förloppet, och effekterna av vare sig produkterna var för sig eller i samverkan med varandra är inte kända. Självfallet behövs det förhandsgranskning från samhällets sida, med åtföljande rätt att förbjuda olämpliga eller onödiga produkter. Detta är emellertid inte tillräckligt. För att komma till rätta med problemen behövs ett nytt system, en helt ny kedja av styrmedel, vilket vänsterpartiet också har krävt. Det behövs enligt vår mening miljökonsekvensanalyser, materialbalanser och produktanalyser innehållande s.k. kvittblivningsspecifikation. Därmed förläggs en stor del av ansvaret till producenten, importören eller försäljaren av en produkt. Redskapen kommer att fungera som styrmedel i kombination med myndigheters kontroll, miljöavgifter, avfallsavgifter, information m.m. Dessa krav från vår sida behandlas i annat sammanhang.
Jag har inte reserverat mig till förmån för folkpartiets yrkanden 8 och 9 i motion Jo730 då yrkandena endast behandlar en liten del av problematiken. Kontrollnivån i USA och inom EG är enligt motionen tillräckligt hög, en uppfattning jag emellertid inte delar.
3. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)
Åsa Domeij (mp) anför:
Någon förhandsgranskning av nya kemiska ämnen görs inte förutom då det gäller införandet av ett nytt bekämpningsmedel. Det åligger den som introducerar en kemisk produkt på marknaden att själv kontrollera att bestämmelserna i lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP) efterföljs. Den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt är enligt lagen skyldig att utreda vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka. Beträffande utredningsskyldigheten är bevisbördan omvänd.
Miljöpartiet anser att en bestämmelse om förprövningsplikt för en kemisk produkt måste införas i LKP. Dessutom anser vi att lagen tydligt skall visa att principen om den omvända bevisbördan gäller även vid tillämpningen av substitutionsprincipen. Detta innebär t.ex. att en tillverkare har bevisbördan för att hans produkt är mindre skadlig än andra motsvarande produkter.
Ett sätt att på ett tidigt stadium få uppgift om vilka kemiska produkter som tillverkas eller hanteraras vid miljöfarlig verksamhet är att redan vid prövningen enligt miljöskyddslagen (1969:387) ställa krav på att tillståndsansökan skall innehålla uppgifter om de kemiska produkter som skall tillverkas eller hanteras inom den miljöfarliga verksamheten.
Vi anser att 13 § miljöskyddslagen bör ändras så att tillståndsansökan även skall omfatta uppgifter om vilka kemiska produkter som skall tillverkas eller hanteras inom den miljöfarliga verksamheten.
Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier presenteras framför allt i motion Jo847.
4. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)
Annika Åhnberg (v) anför:
Så till vida delar jag uppfattningen i motion Jo847 att det är angeläget att användningen av bekämpningsmedel minskar inom jordbruket. I likhet med motionärerna anser jag också att beräkningen av bekämpningsmedelsanvändningens omfattning skall grundas på bekämpad arealstorlek och inte på mängden substans, eftersom nyare bekämpningsmedel är så grundläggande annorlunda till sin uppbyggnad att en jämförelse med traditionella bekämpningsmedel annars blir omöjlig. Denna åsikt har vid åtskilliga tillfällen framförts i motioner från vänsterpartiet och behandlats i andra sammanhang.
Användningen av bekämpningsmedel är en orsak både till utarmning av flora och fauna och till förorening av vattendrag och grundvatten -- och därmed också av vattentäkter. Dessutom medför hanteringen av kemikalier arbetsmiljöproblem. Det bästa sättet att minska användningen av bekämpningsmedel är en planerad och genomtänkt övergång till ett jordbruk med bättre ekologisk anpassning, vad som ibland kallas "alternativ odling" och ibland "ekologiskt lantbruk".
Ett beslut om reduktion av bekämpningsmedelsanvändningen med 80 % till år 1995 -- det är oklart vilket utgångsår som avses -- som saknar förslag om hur minskningen skall åstadkommas kan enligt min mening knappast anses vara ett meningsfullt riksdagsbeslut. Det är snarare ytterligare en i raden av innehållslösa deklarationer. Därför har jag i detta sammanhang avstått från att reservera mig till förmån för yrkande 13 i motion Jo847.
5. Klorutsläppen från massaindustrin m.m. (mom. 22)
Åsa Domeij (mp) anför:
I stort sett all verksamhet i samhället som påverkar den yttre miljön påverkar också havet. Även kommunerna måste ta sin del av ansvaret eftersom kommunala avloppsreningsverk tillför havet kväve. Vi föreslår därför att alla kommunala reningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall införa kvävereduktion motsvarande 60 % senast år 1992 och 75 % senast år 1995. För övriga reningsverk skall krävas en reduktionsgrad på minst 50 %.
Utsläppen av fosfor leder även till övergödning och behöver minskas. Vi anser att utsläppen av fosfor från reningsverken skall halveras fram till år 1993. Vi föreslår också att varje enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst 95 %. En stor del av det fosfor som släpps ut kommer från tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell miljöskatt på fosfor i tvättmedel.
Massaindustrin släpper ut stora mängder klorhaltiga föreningar. Utsläppen består av många olika ämnen av varierande farlighet. Ett av de giftigaste ämnena som släpps ut är dioxin. Utsläppen av klorhaltiga ämnen är så allvarliga att mycket stränga krav måste ställas på industrin. Vi anser att klorhaltiga utsläpp från massaindustrin skall upphöra senast år 1995. För att stimulera en övergång till icke klorblekt papper föreslår vi att försäljningen av klorblekt papper i Sverige förbjuds fr.o.m. den 1 juli 1991.
Miljöpartiet har i motion Jo867 yrkat att varje reningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst 95 % senast den 1 juli 1993, att utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin skall ha upphört senast år 1995 samt att klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli 1991. Dessa motionsyrkanden har inte behandlats i detta betänkande utan kommer att behandlas i annat sammanhang.
6. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)
Åsa Domeij (mp) anför:
Moderata samlingspartiet har i motion Jo883 yrkande 2 tagit upp behovet av forskning om klorföreningars skadeverkningar. I samband med den forskningspolitiska propositionen föreslog miljöpartiet att medel skulle avsättas för forskning om halogenerade, persistenta substanser, deras förekomst och skadeverkningar. Förslaget avslogs av riksdagen.