Kartavgift i ärenden om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn
Betänkande 1996/97:JoU7
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU07
Kartavgift i ärenden om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn
Innehåll
1996/97 JoU7
Sammanfattning
I proposition 1996/97:48 föreslås att en kartavgift skall få tas ut i ärenden om stöd enligt lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Avgiften skall finansiera ett digitalt kartsystem som erfordras för prövningen av ansökningar om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker de med anledning av propositionen väckta motionerna. Till betänkandet fogas en reservation (m, fp).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:48 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd, 2. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:Jo4 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av kartmaterial i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo5 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:48, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av upprättandet av ett digitalt kartsystem. 1996/97:Jo6 av Rigmor Ahlstedt och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten står för kostnaderna för nytt kartmaterial och att medel till detta anvisas ur EU-bidragspengar.
Skrivelse Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har inkommit med en skrivelse i ärendet.
Utskottet
Propositionen En viktig del i EU:s jordbrukspolitik är de olika former av direktstöd som ges till jordbrukare. De stöd som nu är aktuella är areal- och djurbidrag samt olika former av miljöstöd och regionala stöd. För att få stöd skall jordbrukarna skicka in en ansökan med de uppgifter som anges i respektive stödförordning. Jordbruksverket har som behörig myndighet det primära ansvaret för utbetalning av stöd samt för tillsyn och kontroll. Ansökningar om stöd ges dock in till och prövas av länsstyrelserna. Med hänsyn till att det finns en mängd olika stödformer till jordbruket och då varje stödform inte lämpligen bör administreras och kontrolleras separat har en enhetlig ram för hantering av flera typer av stöd införts genom förordning (EEG) nr 3508/92. Enligt den förordningen skall varje medlemsstat upprätta ett s.k. integrerat administrations- och kontrollsystem. Från och med den 1 januari 1997 är det integrerade systemet även tillämpligt på förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven. I det integrerade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system för arealidentifikation som skall utgöra grunden vid hanteringen av de arealbaserade stöden. Tillgången till ett sådant system är en förutsättning för att svenska jordbrukare skall kunna erhålla stöd med finansiering från EG:s budget. Totalt uppgår dessa stöd till svenska jordbruksföretag till drygt åtta miljarder kronor. Det nya systemet för identifiering av brukningsenheternas skiften innebär att s.k. block bildas, vilka tilldelas unika identiteter. Därigenom kan för högt redovisade arealer och dubbelredovisning av samma skiften i stödhanteringen lättare upptäckas. Blockbildningen skall genomföras genom utnyttjande av digital information som hämtas från den ekonomiska kartan. Med ledning av denna information skall särskilda digitala kartor tas fram som sedan skall granskas och kompletteras av länsstyrelserna. Blockindelningen enligt den digitala kartan skall ligga till grund för stödmyndighetens prövning och kartan måste därför användas av de jordbrukare som ansöker om stöd. I praktiken kommer det att gå till på det sättet att den jordbrukare som föregående år har ansökt om ett arealbaserat EU-stöd automatiskt från stödmyndigheten får sig tillsänt en eller flera ajourförda kartor framställda ur det digitala kartsystemet. Dessa kartor innehåller de block som omfattas av jordbrukarens tidigare stödansökan. Inom dessa block skall jordbrukaren markera de skiften som han innevarande år söker stöd för. Den ifyllda kartan skall därefter tillsammans med ansökan om stöd skickas till stödmyndigheten för prövning. Föreskrifter kommer att meddelas om att den jordbrukare som ansöker om arealbaserat EU-stöd måste använda sig av stödmyndighetens blockkartor. I dag får jordbrukaren själv införskaffa och bekosta en för ändamålet godkänd karta. Till de arealbaserade stöden hör arealersättning samt miljöstöd och regionala stöd. Systemet för arealidentifikation kommer att användas även vid ansökningar om djurbidrag. För sådana bidrag måste nämligen en foderareal anges och registreras i systemet. Kartunderlaget kommer att behöva ajourföras årligen. Enligt förordning (EEG) nr 3508/92 skall en viss medfinansiering från gemenskapen ske av de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig för att införa data- och kontrollsystemen. Detsamma gäller för inköp av flyg- eller satellitbilder och för analysen av dessa i de fall medlemslandet deltar i det försöksprojekt som pågår med sådan kontroll. Gemenskapens medfinansiering omfattar däremot inte utgifter för uppdatering av fastighetsregisterkartor. Genomförandet av det integrerade systemet skall vara avslutat vid utgången av år 1997. Förutsättningarna för att införa det integrerade systemet varierar väsentligt mellan medlemsländerna. Till skillnad från flera andra medlemsländer har det för Sveriges del konstaterats att det officiella kartmaterial som finns inte är tillräckligt för det integrerade systemets behov. Upprättandet av det digitala kartmaterialet kommer därför att för Sverige innebära stora utgifter av engångskaraktär. Kostnaden har beräknats uppgå till ca 100 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader som beräknas uppgå till drygt 17 miljoner kronor per år. Regeringen har övervägt olika möjligheter till finansiering av det digitala kartsystemet och har därvid funnit att en finansiering genom ett uttag av en kartavgift bör väljas. LRF har framfört att förbundet principiellt motsätter sig en avgiftsfinansiering men att detta får accepteras om någon annan möjlighet till finansiering inte finns. Till den del de sammanlagda kostnaderna för det digitala kartsystemet inte täcks av gemenskapens medfinansiering bör de rimligen bäras av de företag som önskar att få del av EU:s arealbaserade stöd. Stödmyndigheten bör därför ges en möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin ansökan om EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet. Det bör därför i lagarna om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och om EG:s förordningar om jordbruksprodukter tas in bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter skall tas ut för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt de EG-förordningar som lagarna omfattar. I detta bemyndigande bör även avgifter för tillsyn ingå. Den särskilda bestämmelse härom som nu finns i lagarna kan därmed utgå. Regeringen eftersträvar en förenkling av regelsystemen för jordbruksföretagen i syfte att åstadkomma en rationellare och billigare administration för såväl myndigheter som företag. Med tanke på detta vore det att föredra en ordning där den som ansöker om bidrag medger att avgiften betalas genom ett avdrag från det stöd som betalas ut. Det nu gällande regelverket inom EG tillåter emellertid inte en sådan avgiftsbetalning. Regeringen kommer dock liksom hittills att verka för förändringar som innebär enklare och mer flexibla EG-regler. Kartavgiften bör knyta an till storleken på den karterade jordbruksareal som kan komma att omfattas av stöd. Storleken på de kostnader som skall täckas av avgiften motiverar en avgiftsnivå motsvarande tio kronor för varje hektar mark som kan komma i fråga för stöd. Avgift överstigande 3 000 kronor bör dock inte tas ut. Den lägsta avgiften bör lämpligen bestämmas till 200 kronor. Regeringen har för avsikt att i en förordning närmare fastställa avgifternas storlek.
Motionerna Enligt motion Jo4 (m) är propositionen dåligt underbyggd och har föregåtts av ett otillräckligt beredningsarbete. De juridiska oklarheterna kring regeringens finansieringsförslag och frågans principiella vikt borde ha föranlett en mer omfattande och bättre dokumentering av ärendet. Det påpekas att LRF i en skrivelse bestämt tagit avstånd från avgiftsfinansiering av kartsystemet och att allvarliga juridiska betänkligheter kan riktas mot förslaget med hänsyn till bl.a. lydelsen av rådets förordning (EEG) 1752/92 om arealstöd. Enligt motionärerna har regeringen inte heller i tillräcklig omfattning prövat och redovisat möjligheterna att finansiera en del av kostnaderna för kartmaterialet inom ramen för berörda myndigheters budget. Moderata samlingspartiet har länge krävt förenklingar i administrationen av EU:s jordbrukspolitik som kan frigöra resurser inom Jordbruksverket, bl.a. en förenkling av kulturmiljöstödet. Enligt uppgift undersöker regeringen för närvarande möjligheterna att förenkla administrationen av vissa stödformer, men en koppling av detta arbete till frågan om finansiering av kartmaterialet saknas. Motionärerna yrkar att propositionen avslås och att riksdagen begär förslag till finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs i motionen. Också i motion Jo5 (kd) ifrågasätts om regeringsförslaget är förenligt med grundprincipen i berörda EU-bestämmelser att producenterna skall få ut stödbeloppen utan avdrag. Den nya kartavgiften måste ses som en ren administrationskostnad som skall bäras av myndigheterna. Motionärerna i motion Jo6 (c) framhåller bl.a. att lantbrukarna redan betalat de kartor som behövdes i samband med Sveriges EU-inträde. Enligt motionen bör staten stå för kostnaderna för nytt kartmaterial.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att kostnaderna för det digitala kartsystemet rimligen bör bäras av de företag som önskar få del av EU:s arealbaserade stöd, i den del kostnaderna inte täcks av gemenskapens finansiering. Den avgiftsnivå som anges i propositionen framstår inte som oskäligt betungande i förhållande till de stödbelopp som kan komma i fråga. Såvitt utskottet kan bedöma finns det heller inga EG-rättsliga bestämmelser som i detta fall skulle utgöra hinder mot att ett medlemsland tar ut avgifter för en prestation som tillhandahålls av statliga myndigheter. Stödmyndigheten bör därför ges möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin ansökan om EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag och avstyrker motionerna Jo4, Jo5 och Jo6.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande kartavgift m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Jo4, 1996/97:Jo5 och 1996/97:Jo6 antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd, b) lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. res. (m, fp)
Stockholm den 4 februari 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).
Reservation
Kartavgift m.m. Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet delar? och på s. 5 slutar med ?och Jo6? bort ha följande lydelse: Utskottet delar bedömningen i motion Jo4 att det krävs ytterligare beredning och överväganden innan riksdagen kan fatta beslut om en ny avgift av administrativ karaktär. Som framgår av motionen är det i hög grad oklart om en avgift av detta slag är förenlig med EG-rätten. Vidare saknas det beslutsunderlag som bör krävas för ett riksdagsbeslut om finansiering av de angivna kostnaderna. Såvitt framgår av propositionen har regeringen varken prövat eller redovisat möjligheterna att finansiera kostnaderna inom ramen för de berörda myndigheternas budget. Det arbete som pågår för att förenkla administrationen av EU:s jordbrukspolitik bör enligt utskottets mening kunna frigöra vissa resurser, men någon koppling mellan detta arbete och finansieringsfrågan görs inte i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Jo4 och Jo5 avslår propositionen och begär ett nytt förslag om finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs i motion Jo4. Härigenom tillgodoses i huvudsak även motion Jo6. dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande kartavgift m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Jo4 och 1996/97:Jo5 och med anledning av motion 1996/97:Jo6 avslår propositionen samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering.