Kärnsäkerhetssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland, m.m.
Betänkande 1992/93:NU20
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU20
Kärnsäkerhetssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland, m.m.
Innehåll
1992/93 NU20
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen, såvitt avser bilaga 1 avsnitt 4 och bilaga 2, dels två motioner -- helt eller delvis -- som väckts med anledning av propositionen.
Övriga delar av propositionen behandlas av jordbruksutskottet (bet. 1992/93:JoU11).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ytterligare 43,1 miljoner kronor skall anvisas till förbättring av kärnsäkerheten och strålskyddet i de baltiska staterna och i Ryssland. Medlen skall användas till bl.a. kunskapsöverföring, uppbyggnad av myndigheter inom de aktuella områdena och säkerhetsförbättringar i anläggningar. I en reservation (s) föreslås att endast 23,1 miljoner kronor skall anslås för angivna ändamål; besparingen skall utnyttjas för att möjliggöra inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
Utskottet tillstyrker vidare att det anslås 16 miljoner kronor till insatser för ny energiteknik. Av dessa medel skall 12,5 miljoner kronor utgöra bidrag till EG:s program för utveckling av energisystem. Återstående medel är avsedda för ökat bidrag till investeringar i mindre solvärmeanläggningar. I en reservation (s) föreslås att det skall anvisas 7,25 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit, medan en annan reservation (nyd) går ut på att regeringens förslag skall avslås.
Propositionen
I proposition 1992/93:99 föreslås i bilaga 1 -- efter föredragning av miljöminister Olof Johansson -- såvitt här är i fråga (3) att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 43100000 kr.
I propositionen föreslås vidare i bilaga 2 -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16000000 kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som behandlas här är följande:
1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 4. till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit, 7. till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 7250000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:Jo15 av Christer Windén (nyd) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget att till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 16 miljoner kronor.
Utskottet
Kärnsäkerhetssamarbete
Kärnkraftssäkerheten har en viktig roll i Sveriges samarbete med de baltiska staterna och med Ryssland. Under föregående budgetår avsatte regeringen sammanlagt 15 miljoner kronor till ett inledande kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete i Östersjöområdet. För innevarande budgetår har 25 miljoner kronor anvisats för detta ändamål. Medlen har ställts till Statens kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts (SSI) förfogande med syfte att dessa skall initiera konkreta samarbetsprojekt.
Under våren 1992 redovisade de båda myndigheterna förslag och kostnadsuppskattningar för budgetåret 1992/93 för det fortsatta samarbetet. SKI har angett tre prioriterade stödområden: säkerhetsmyndigheter, industri- och kraftverkssamarbete samt anläggningsspecifika projekt, främst vid Ignalinareaktorerna i Litauen. Kostnaderna har beräknats till 25 miljoner kronor för kunskapsöverföring och till 35 miljoner kronor för säkerhetsförbättringar i anläggningar. SSI har prioriterat insatser för att höja beredskapen mot kärnenergiolyckor samt stöd till strålskyddsmyndigheter i Estland, Lettland och Litauen; kostnaderna för de mest angelägna projekten beräknas till 8,1 miljoner kronor.
Regeringen delar de bedömningar och prioriteringar som SKI och SSI har gjort och föreslår i proposition 1992/93:99 (bilaga 1) att ytterligare 43,1 miljoner kronor anvisas för innevarande budgetår för samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet med de baltiska staterna och med Ryssland. I propositionen nämns vidare att arbete pågår med att skapa en multilateral fond för att komplettera de bilaterala insatserna när det gäller förbättring av kärnsäkerheten. Om fonden skulle komma till stånd redan under våren 1993 och behov då uppstå av svenskt ekonomiskt bidrag till fonden bör, sägs det i propositionen, en del av de nu begärda medlen omdisponeras för den nya fonden. I propositionen framläggs ytterligare förslag till miljöinriktade stödinsatser i Baltikum och Östeuropa. Dessa förslag jämte motioner behandlas av jordbruksutskottet i betänkande 1992/93:JoU11.
I motion 1992/93:Jo14 (s) begärs ett samlat program för Östeuropapolitiken och för hur åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning skall passas in i denna. I avvaktan på detta program föreslås omdisponeringar i regeringens förslag för att möjliggöra inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum på 100 miljoner kronor. När det gäller det i detta betänkande aktuella förslaget konstateras att säkerhetsläget vid flera östeuropeiska kärnkraftverk kartlagts och att utomordentligt stora investeringar måste till för att de skall närma sig vår standard. Regeringen har emellertid, anförs det i motionen, inte redovisat vilken ambition den har eller om det är meningsfullt att göra insatser i dessa nedgångna verk. Därför avvisas förslaget i propositionen såvitt gäller anslag för att sätta i gång anläggningsspecifika projekt. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att riksdagen skall anslå 20 miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit för de nu aktuella insatserna.
Utskottet vill understryka det angelägna i att Sverige på olika sätt aktivt medverkar till att kärnsäkerheten och strålskyddet i våra östra grannländer snabbt förbättras. Regeringen och berörda myndigheter har här tagit flera viktiga initiativ på såväl bilateral som multilateral nivå. Utskottet anser att det är av vikt att erforderliga medel ställs till förfogande för de fortsatta insatserna på detta område och finner att SKI:s och SSI:s bedömningar, som delas av regeringen, är välmotiverade. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del och avstyrker det berörda yrkandet i motion 1992/93:Jo14 (s).
Insatser för ny energiteknik
I propositionen (bilaga 2) sägs att det är angeläget att uppnå en svensk anslutning till EG:s olika program för utveckling av energisystem. Dessa program har en inriktning och en verksamhet som överensstämmer med den energiöverenskommelse som träffades våren 1991, anförs det. Svenska företag och institutioner för forskning bedöms ha en hög kompetens inom dessa områden och kan förväntas kunna konkurrera framgångrikt om de medel som finns tillgängliga i programmen. Regeringen föreslår att Sverige skall delta med 25 miljoner kronor per år i finansieringen av programmen och att hälften av detta belopp nu skall anvisas för budgetåret 1992/93.
Vidare aviseras i propositionen att investeringsstödet till vindkraftverk och solvärmeanläggningar skall höjas från 25procent till 35procent. För att skapa utrymme för höjningen av stödet till solvärmeanläggningar föreslås att ytterligare 3,5 miljoner kronor skall anvisas för innevarande budgetår.
Förslagen i propositionen innebär sammantagna att det till anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas ytterligare 16 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Genom beslut av riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU25) under våren 1992 har till detta anslag anvisats 170 miljoner kronor för innevarande budgetår. Härav disponeras 50 miljoner kronor av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) för bidrag till investeringar i vindkraftverk. För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar har 10 miljoner kronor avsatts, varav NUTEK och Boverket vardera disponerar hälften.
Till energiteknikfonden har 110miljoner kronor överförts. Från denna fond kan stöd lämnas till kraftvärmeproduktion med biobränslen, utveckling av miljöskyddsteknik, motoralkoholer och energieffektiv teknik samt till forskning inom energiområdet m.m. Medlen disponeras av NUTEK, Statens naturvårdsverk och Transportforskningsberedningen. Enligt tidigare beslut skall energiteknikfonden tillföras 110 miljoner kronor per år i fem år från det nyssnämnda anslaget. Därutöver kommer ca 95 miljoner kronor från den allmänna energiskatten på oljeprodukter.
För bidrag till investeringar i vindkraftverk disponerar NUTEK, under den femårsperiod som startade den 1 juli 1991, sammanlagt 250 miljoner kronor. Fram till den 1 juli 1992 hade ett 30-tal projekt beviljats medel på totalt 20 miljoner kronor. Till investeringar i solvärme för fjärrvärmeanläggningar har NUTEK beviljat bidrag på ca 60000 kronor. Boverket, som hanterar stödet till solvärme i småhus och flerbostadshus, beviljade under förra budgetåret bidrag på totalt 4,2 miljoner kronor av bidragsramen på 5 miljoner kronor.
En del av deltagandet i EG:s program rörande energisystem bör bekostas med medel från energiforskningsanslaget, anförs det i motion 1992/93:Jo14 (s). Vidare sägs att regeringen inte har redovisat någon övertygande argumentation för att ett höjt investeringsstöd skulle leda till ett genombrott för vind- och solkraft. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att regeringens förslag skall reduceras med 7,25 miljoner kronor.
I motion 1992/93:Jo15 (nyd) påpekas att Ny demokratis grundinställning är att Sverige bör satsa på kärnkraft. Därför yrkas avslag på förslaget i propositionen att 16 miljoner kronor skall anslås till ny energiteknik.
Utskottet finner det angeläget att Sverige kan delta aktivt i EG:s olika program för att utveckla energisystemen. Härigenom får Sverige ytterligare möjligheter att medverka till att effektivare energianvändning och miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. De aktuella projekten inom EG avser inte forskning utan stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar, varför bidrag från det av regeringen föreslagna anslaget är lämpligast.
Utskottet anser vidare att det är viktigt att satsningarna på förnybara energikällor förstärks. Enligt uppgift bedömer de ansvariga myndigheterna att en höjd bidragsnivå verksamt kan medverka till ökade investeringar i vindkraft och solvärmeanläggningar. Efterfrågan har dessutom ökat när det gäller stöd till mindre solvärmeanläggningar. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det av regeringen föreslagna beloppet och avstyrker motionerna 1992/93:Jo14 (s) och 1992/93:Jo15 (nyd), den förstnämnda i nu aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 1 moment 3 och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 43100000kr., res. 1 (s)
2. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 2 och med avslag på motionerna 1992/93:Jo14 yrkande 7 och 1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16000000 kr. res. 2 (s) res. 3 (nyd)
Stockholm den 3 december 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Göran Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s) och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kärnsäkerhetssamarbete (mom.1)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.3 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion 1992/93:Jo14 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara självklart att Sverige skall engagera sig för att minska riskerna i kärnkraftverken i de baltiska staterna och i Ryssland. Det säkerhetskunnande som utvecklats i Sverige måste utnyttjas för att hjälpa våra grannländer på detta område. Våra insatser måste emellertid för att vara verkningsfulla på lång sikt utgå från en helhetssyn på energiförsörjningen i de aktuella länderna. Det är här fråga om att bl.a. aktualisera åtgärder mot det energislöseri som existerar i dessa samhällen. Eftersom regeringen inte presenterat ett sammanhållet program för energisektorn och visat hur nya medel skall användas till säkerhetsförbättringar i olika anläggningar kan utskottet inte tillstyrka propositionen i denna del.
Däremot finner utskottet det befogat att ytterligare resurser satsas på kunskapsöverföring och myndighetssamarbete. En beredskap måste också finnas för bidrag till den multilaterala fond som är under bildande. Med hänvisning till det anförda tillstyrks förslaget i motion 1992/93:Jo14 (s) om att det aktuella anslaget skall reduceras med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga 1 moment 3 och med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 23100000 kr.
2. Insatser för ny energiteknik (mom.2)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett ökat internationellt samarbete eftersträvas när det gäller utvecklingen av energisystemen. Det är därför angeläget att medverka i de olika EG-programmen på detta område. Inom dessa program finns såväl forskningsprojekt som utvecklingsprojekt och projekt som syftar till att ta fram demonstrationsanläggningar. En del av Sveriges bidrag till detta EG-samarbete kan därför, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Jo14 (s), finansieras från energiforskningsanslaget, vilket minskar behovet av medel till anslaget för ny energiteknik.
Regeringen begär också ytterligare medel för att kunna höja stödet till investeringar i solvärme från 25procent till 35procent. Detta görs emellertid utan att det redovisas något underlag som gör det troligt att en sådan förändring kommer att bidra till ökade investeringar i denna typ av anläggningar. Utskottet efterlyser en realistisk politik för att få till stånd ökade satsningar på alternativa energikällor. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet kravet i nyssnämnda motion på att regeringens nu aktuella förslag skall reduceras med 7,25 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga 2, med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 7 och med avslag på motion 1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8750000 kr.
3. Insatser för ny energiteknik (mom.2)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan satsningarna på vindkraft och solvärme inte ge några nämnvärda tillskott till vår energiförsörjning. Därför bör det inte utgå statligt stöd till investeringar i sådana anläggningar. Vi avvisar därför regeringens begäran om ytterligare 16 miljoner kronor för insatser till ny energiteknik. Anslagen till EG:s program rörande energisystemen kan täckas genom omfördelning av befintliga medel. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del liksom det berörda yrkandet i motion 1992/93:Jo14 (s) och tillstyrker motion 1992/93:Jo15 (nyd).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo15 avslår proposition 1992/93:99 bilaga 2 och motion 1992/93:Jo14 yrkande 7.