Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Betänkande 2017/18:SfU24

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 maj 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24)

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-04-24
Justering: 2018-05-03
Trycklov: 2018-05-08
Reservationer: 2
Betänkande 2017/18:SfU24

Alla beredningar i utskottet

2018-04-24

Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24)

Regeringen föreslår att karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till den motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-05-22
Debatt i kammaren: 2018-05-23
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:SfU24, Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Debatt om förslag 2017/18:SfU24

Webb-tv: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 52 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Vi ska nu övergå till att debattera betänkande SfU24, Karensavdrag - en mer rättvis självrisk. Jag vill börja med att säga att vi står bakom båda våra reservationer i det här betänkandet, men för tids vinnande vid voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 2.

Sverigedemokraterna anser att det i grunden är ett bra förslag att ersätta karensdagen med ett lagstadgat karensavdrag. Det kommer att innebära ett mer rättvist system och inte drabba personer olika exempelvis beroende på längden på arbetsdagen. Jag tänker inte gå in i detaljerna i förslaget, utan de finns att läsa i betänkandet. Kanske nästa talare kommer att gå in mer på detaljerna.

Vi står i grunden bakom propositionen, men vi har två reservationer. En av dem handlar om att Sverigedemokraterna under lång tid har haft inställningen att den tidigare karensdagen helt ska slopas för särskilt utsatt vårdpersonal, anställda inom förskolan samt vissa lärare och fritidspedagoger inom grundskolan. Vi står fast vid den linjen samtidigt som vi står bakom regeringens förslag att gå från karensdag till karensavdrag för alla yrkesgrupper utom egenföretagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Karensavdrag - en mer rättvis självrisk

Herr talman! Vi menar att på arbetsplatser där det konstant föreligger en risk för vårdtagarens, barnens och personalens hälsa och välbefinnande i det dagliga arbetet och där det inte går att undvika återkommande smittsjukdomar ska personalen inte drabbas ekonomiskt vid sjukfrånvaro. Tanken med vårt förslag är också att förebygga smittspridning från personal till känsliga vårdtagare och barn inom skola och barnomsorg. Detta berör dels anställd sjukvårdspersonal som arbetar med särskilt känsliga vårdtagare, till exempel mycket känsliga äldre personer, dels vårdpersonal på arbetsplatser med hög smittrisk såsom infektionskliniker och akutmottagningar. Anställda inom skola och barnomsorg inom vissa åldersgrupper och avdelningar löper också större risk att bli sjuka än övrig skolpersonal.

Sverigedemokraterna menar därför att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på hur bestämmelser kring karensavdrag ska utformas för att dessa yrkeskategorier i bästa fall inte ska få något karensavdrag alls eller åtminstone få förmånligare bestämmelser oavsett om det finns kollektivavtal på plats eller inte.

Socialförsäkringsutskottet menar i det här betänkandet att särskilda bestämmelser för vissa yrkeskategorier skulle innebära ett orättvist system. Jag anser dock att dessa yrkesgrupper i sitt yrke utsätter sig för risker som man inte gör i andra yrken, och därför menar jag att det snarare skulle innebära orättvisa att inte ha de här särskilda bestämmelserna eftersom det ingår i deras jobb att utsätta sig för risker vad gäller smitta.

Vinsterna med att låta personal vara hemma utan karensavdrag eller med förmånligare bestämmelser efter smitta är flera, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv eftersom patienterna ska kunna vara säkra på att bli mottagna av frisk personal. Det är också förödande om just risken att smittas och då drabbas personligt rent ekonomiskt för sjukvårdspersonal gör att det blir ännu svårare att rekrytera personal inom sjukvården. Vi har ju redan en stor vårdkris i Sverige, och sjuksköterskor jobbar inom andra branscher på grund av låga löner och andra ofördelaktiga förutsättningar.

Det här är alltså jätteviktigt. Om inte den här personalen finns där och tar risken att bli utsatt för smitta, vem ska göra det då? Vi politiker måste skapa de bästa förutsättningarna för personalen inom de här yrkeskategorierna.

Herr talman! Alla som har barn i förskoleåldern, vilket också jag har, känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten - vi föräldrar har givetvis ett ansvar att inte skicka våra sjuka barn till förskolan - är det för oss också en självklarhet att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola där pedagogerna är sjuka för att det innebär en så stor ekonomisk risk för dem att vara hemma med karensavdrag på karensavdrag, som det nu blir.

Vi anser att det är orimligt att förskolepersonal ska drabbas ekonomiskt negativt för att de tar det stora ansvaret att ta hand om våra barn på förskolan för att vi ska kunna jobba, till exempel som jag gör när jag står här i dag och talar trots att jag har barn hemma. De tar det här stora ansvaret och utsätter sig då också för risk för smitta, och då tycker jag inte att det är orättvist att de får särskilda bestämmelser. Det förtjänar de.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Karensavdrag - en mer rättvis självrisk

Detta kommer naturligtvis att innebära en ökad kostnad för kommuner och landsting - de är redan lite oroade för ökade kostnader i och med den här propositionen. För att tillgodose det föreslår vi också ett tillkännagivande om ett stimulansbidrag till kommuner och landsting.

Vi har även vissa frågeställningar och farhågor kring hur karensavdraget ska räknas ut på ett rättvist sätt vid oregelbunden arbetstid och vill se en ordentlig uppföljning av detta efter två år. Det är bra att även utskottet ser riskerna, och vi förutsätter att en sådan uppföljning kommer att göras. Jag hoppas verkligen att det kommer att bli så.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).


Anf. 53 Kerstin Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet Karensavdrag - en mer rättvis självrisk.

Det här förslaget innebär en ändring genom att vi tar bort nuvarande karensdag och ersätter den med karensavdrag i stället. I medierna har man i rubriker gett bilden av att karensen ska tas bort, men så är inte fallet. Nuvarande system med självrisk i form av en karensdag har vi haft sedan 1993. Sedan dess har vi sett att bestämmelsen har fått alltmer olika och orättvisa effekter för olika människor. Frågan belyses också i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Remissrundan gällande det här ärendet visade också att förslaget tas emot väl av både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Det är ett välkommet förslag.

Många kommer inte att märka någon skillnad ekonomiskt. För majoriteten av arbetstagarna kommer karensavdraget att bli samma som dagens karensdag. De som berörs av de föreslagna ändringarna är flera olika yrkesgrupper som har det gemensamma att de inte har ett åtta-till-fem-jobb. Några har väldigt långa arbetspass, några jobbar dygn, några jobbar bara natt och andra jobbar skift. Det handlar om ojämnt fördelade arbetspass, obekväma arbetstider och nattarbete. De här personerna finns inom trygghet och säkerhet, till exempel all vår blåljuspersonal. De finns inom bevakning på industrier och på många andra arbetsplatser. En stor del finns naturligtvis inom sjukvården, inom äldrevården och inom handikappomsorgen. Därför är det också många kvinnor som berörs.

Det rör alltså alla dem som får vårt samhälle att gå runt, även under nattens mörka timmar. Dagens konstruktion med en karensdag har för dem som arbetar i dessa dygnetruntbranscher inneburit ett orättvist stort avdrag, beroende på vilket schema de haft när de insjuknat.

Förslaget går ut på att karensavdraget ska motsvara ungefär 20 procent av en sjuklön om man räknar ut det på en genomsnittlig vecka. En närmare beräkning av karensavdragets storlek ska bestämmas genom kollektivavtal. Vi kommer säkert att se olika konstruktioner framöver eftersom det gäller alla möjliga arbetstider och scheman. Men det gemensamma ska vara att karensavdraget ska bli mer rättvist.

Jag är glad över att det finns en enighet om förslaget. Det kommer nämligen att göra stor skillnad för de här yrkesgrupperna.

Herr talman! Det här anförandet blir ganska kort, men jag tror att det har framgått klart att en ändring från karensdag till karensavdrag kommer att leda till att det blir mer rättvist mellan yrkesgrupper, mellan dem som ständigt jobbar dag och dem som jobbar på obekväma och konstiga arbetstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Karensavdrag - en mer rättvis självrisk

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Det ger parterna tid att förhandla fram kollektivavtal på området.

Försäkringskassan och Tillväxtverket har i uppdrag att informera om det nya regelverket. Men de ska också följa upp konsekvenser av förslaget. Det ligger också i sakens natur att arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer kommer att följa upp. Och de kommer att påtala eventuella problem med systemet för oss.


Anf. 54 Jan Ericson (M)

Herr talman! Detta är ett ärende som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Redan 2011 skrev jag om det här problemet på min egen blogg, om orättvisan mellan dem som kanske jobbar 15 arbetspass på en månad och dem som har normal arbetstid med 22 arbetsdagar.

Bakgrunden var att jag hade talat med personer som arbetade till exempel natt inom vården, och jag såg att de drabbades hårt ekonomiskt av karensdagen vid sjukdom. Flera fackliga organisationer har också drivit den här frågan genom åren.

I oktober 2012 blev jag ledamot av den då pågående Parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som tillsattes av Alliansen. En av de frågor jag drev var just att byta karensdag mot karensavdrag. Och eftersom det fanns fler röster för att ändra enades utredningen till slut om detta. Det blev också ett av förslagen i vårt slutbetänkande, som vi överlämnade till regeringen redan i januari 2015.

Sedan utredningen presenterades har Moderaterna drivit frågan om karensavdrag. Men regeringen har tyvärr inte gjort särskilt mycket åt vare sig detta eller alla andra kloka förslag i den stora socialförsäkringsutredningen.

Först den 1 mars i år, mer än tre år efter att utredningen presenterades, fick riksdagen propositionen från regeringen. Den innehåller ett förslag som är identiskt med utredningens förslag om karensavdrag. Det är lite märkligt att det skulle ta sådan tid. Det är som sagt också konstigt att formuleringen är identisk med den som fanns i utredningens förslag.

Men det är i alla fall en välkommen förändring för dem som exempelvis arbetar natt inom sjukvården eller inom andra yrken där man arbetar längre men färre arbetspass. Det är kanske också en liten pusselbit för att göra de yrkena aningen mer attraktiva.

Jag blir dock lite förvånad när jag läser både propositionen och betänkandet. Det står nämligen att "förslaget om ett karensavdrag grundar sig på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har sett över karensdagens konstruktion" och i stället föreslagit karensavdrag. Det är en märklig historieskrivning. Det här förslaget grundas alltså helt på en enig socialförsäkringsutredning där samtliga åtta riksdagspartier ingick.

Det är dessutom märkligt att regeringen tillsatte ännu en utredning som tittade på exakt samma sak som Socialförsäkringsutredningen precis hade tittat på. Sedan föreslog man exakt samma lösning, ordagrant, som i utredningens förslag. Det fördröjde alltså förslaget i tre år.

Karensavdrag - en mer rättvis självrisk

När jag hör Kerstin Nilsson från Socialdemokraterna tala förstår jag att vi är helt överens i sak. Hon talar om hur viktigt detta är, framför allt för kvinnor som arbetar inom vården.

Det tog alltså tre år från det att vi överlämnade utredningens slutbetänkande till ansvarig minister tills regeringen lade fram ett förslag, som var färdigt, serverat och klart i utredningen. Det är faktiskt lite märkligt.

Det tog sju år från att jag själv tog upp den här frågan i sociala medier första gången tills förslaget blev verklighet och kom till riksdagen för behandling. Man får inte ha bråttom som politiker.

Det känns ändå bra att ha varit en del av förändringen, hela vägen från utredningen fram till i dag.

Jag yrkar för Moderaternas räkning bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-05-23
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
    2. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:96 punkterna 1 och 2.
  2. Utvärdering av karensdagsreformen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4128 av Linus Bylund m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 1 (SD)
  3. Karensavdrag för vissa yrkesgrupper

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4128 av Linus Bylund m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M730010
    SD03309
    MP23002
    C19003
    V18003
    L14005
    KD12004
    -0503
    Totalt25638055
    Ledamöternas röster