Kampanjkostnader vid valet till Europaparlamentet
Betänkande 1994/95:KU50
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU50
Kampanjkostnader vid valet till Europaparlamentet
Innehåll
1994/95 KU50
Sammanfattning
I betänkandet behandlas frågan om medel till partier och organisationer för att bedriva opinionsarbete i EU-frågor. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att anvisa medel (30 miljoner kronor) för riksdagspartiernas kampanjkostnader m.m. för valet till Europaparlamentet. Utskottet förordar också en viss fördelning av medlen mellan partierna.
Utskottet avstyrker med hänsyn till dels de nu föreslagna medlen till kampanjkostnader, dels EU 96-kommitténs arbete en motion om ekonomiskt stöd till EU-negativa organisationers opinionsarbete.
Till betänkandet har fogats en reservation (m) och ett särskilt yttrande (c).
Propositionen
1994/95:150 bilaga 3 A 7 vari yrkas att riksdagen till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
Motionerna
1994/95:K808 av Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.
1994/95:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär ett genomförande av vad som i motionen anförts om informationsinsatser.
1994/95:K23 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet anvisa 30 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har den 20 april 1995 beslutat om anslag till Allmänna val m.m. för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100, bet. KU40, rskr. 273). För kostnaderna för valet i september 1995 till Europaparlamentet hade beräknats 140 miljoner kronor. Några medel hade däremot inte beräknats för riksdagspartiernas information i samband med det valet.
Propositionen
I propositionen framhålls att riksdagspartierna har ett givet intresse av att nå ut med information till väljarna, bl.a. för att informera om hur de ser på de EU-frågor som aktualiseras i valet. Information kan också enligt propositionen behövas för att personröstning skall kunna tillämpas.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att 30 miljoner kronor anslås till ändamålet.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts motion K23 av Anders Björck m.fl. (m). I motionen yrkas avslag på det här behandlade förslaget om medelsanvisning. Som skäl till yrkandet hänvisas till Sveriges allvarliga statsfinansiella läge. Den svåra ekonomiska situation som landet befinner sig i kräver enligt motionärerna återhållsamhet med de offentliga utgifterna på i princip alla områden, och även politiska partier bör bidra till att statens utgifter hålls nere.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också två tidigare väckta motioner om medel till opinionsbildning inför valet till Europaparlamentet m.m.
I motion K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v), yrkande 4, begärs att riksdagen skall uppdra åt regeringen att genomföra vad som i motionen anförs om informationsinsatser. Motionen väcktes med anledning av proposition 1994/95:154 om val till Europaparlamentet m.m., och motionärerna ansåg det vara en klar brist att den propositionen saknade förslag om medel för informationsinsatser för de partier som ställer upp i valet och att den borde kompletteras för att undanröja denna brist. Motionärerna pekade på att ja- och nejsidan i samband med folkomröstningen om EU-medlemskap fick möjlighet att medverka i den informationsskrift som Riksskatteverket sände ut till samtliga hushåll, och motionärerna förordade att ett liknande arrangemang ordnades för de olika partierna i samband med valet till Europaparlamentet.
Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) anser i motion K808, som väcktes under allmänna motionstiden 1995, att det är mycket angeläget med en bred, öppen och allsidig debatt där många olika åsikter kommer till tals om vilken linje Sverige skall välja inför olika ställningstaganden i EU och att debatten inför valet till Europaparlamentet och inför regeringskonferensen 1996 är särskilt viktig. För att möjliggöra en sådan allmän och öppen debatt bör riksdagen enligt motionärerna anslå medel så att också den EU-kritiska opinionen kan delta på rimliga villkor och med väl underbyggda argument. Regeringen bör senast i samband med kompletteringspropositionen föreslå anslag som möjliggör också för organisationer som är EU-kritiska eller motståndare till EU-medlemskap att bedriva aktivt opinionsarbete. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.
Tidigare fördelning av kampanjmedel mellan riksdagspartierna
Inför folkomröstningen om EU-medlemskap anslogs 60 miljoner kronor till kampanjverksamhet (prop. 1993/94:245, bet. KU50, rskr. 430). Av detta belopp utgick 12 miljoner kronor till riksdagspartierna, medan resten fördelades på de kampanjorganisationer som bildats för att verka för något av svarsalternativen. Fördelningen mellan partierna skedde med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen mellan dem i riksdagsvalet 1991 med viss justering nedåt för de större partierna och uppåt för de små partierna.
Information om EU-frågor i andra sammanhang
En särskild parlamentarisk kommitté, EU 96-kommittén (UD 1995:02, dir. 1995:15) har tillsatts med uppdrag att bl.a. stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar. Kommittén skall sålunda särskilt lägga sig vinn om att både positiva och negativa uppfattningar kommer till uttryck och att debatten förs runt om i landet. Särskilda medel kommer att ställas till kommitténs förfogande också för dessa uppgifter.
I kompletteringspropositionen begär regeringen med hänvisning till främst EU 96-kommittén att ytterligare 15 miljoner kronor skall anvisas till utredningar inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde för det kommande budgetåret. Frågan om detta anslag har beretts av utrikesutskottet, som i betänkande UU26 tillstyrker regeringens förslag i denna del. Utrikesutskottet betonar att kommittén särskilt måste lägga sig vinn om att såväl förespråkare som kritiker kommer till tals samt att debatten förs runt om i landet.
Från EU 96-kommittén har inhämtats att frågan om medelsfördelning inte har avgjorts inom kommittén. Två alternativ diskuteras. Det ena alternativet innebär en mera konventionell modell med ett fritt ansökningsförfarande där olika organisationer får ansöka om bidrag till egna projekt. Det andra alternativet innebär att kommittén sätter upp program med bestämda syften och att olika organisationer får ge in förslag till lösningar för att nå de angivna syftena.
Frågor om anslag till Europainformation i andra former behandlas i konstitutionsutskottets betänkande KU36. I kompletteringspropositionen nämns faktaskriftserie och s.k. medborgarsamtal om EU m.fl. aktiviteter bland planerade insatser som inte omfattas av uppdraget till den parlamentariska kommittén.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det liksom regeringen vara värdefullt att partierna har möjlighet att inför valet till Europaparlamentet nå ut till väljarna med information om hur de ser på olika EU-frågor som aktualiseras i valet. Även i ett ansträngt statsfinansiellt läge bör därför medel avsättas för att göra sådan verksamhet möjlig. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om ett särskilt anslag till partiernas kampanjkostnader. Motion K19 yrkande 4 tillgodoses därmed. Utskottet avstyrker motion K23.
Propositionen innehåller inte något förslag om fördelningen av de anslagna medlen. Inte heller har denna fråga väckts i någon motion. Utskottet anser emellertid att fördelningen bör fastställas av riksdagen. Enligt utskottets uppfattning bör fördelningen vara i huvudsak proportionell med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen vid riksdagsvalet 1994. Den procentuella fördelningen bör dock jämkas med hänsyn till att alla partier har vissa grundläggande kostnader. Utskottet föreslår att beloppet fördelas enligt följande.
(s) 11 801 500 kr (m) 6 133 500 kr (c) 2 885 500 kr (fp) 2 862 500 kr (v) 2 224 500 kr (mp) 2 098 000 kr (kds) 1 994 500 kr
Vad gäller begäran i motion K808 om det angelägna i en bred och allsidig debatt i EU-frågor vill utskottet anföra följande.
De nu tillstyrkta medlen till riksdagspartiernas kampanjkostnader inför valet till Europaparlamentet innefattar medel såväl till partier som har en huvudsakligen positiv syn på EU som till partier vars syn på EU huvudsakligen är negativ. Inom vissa av partierna är opinionen delad, och på deras valsedlar inför valet kommer både EU-positiva och EU-negativa personer att kandidera. Även EU-kritiska opinioner kommer därigenom att få del av de angivna kampanjmedlen. Vidare är en av huvuduppgifterna för den parlamentariskt sammansatta EU 96kommittén att stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och att ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar. Som ovan framgår understryks det i direktiven för kommittén att den särskilt skall lägga sig vinn om att både positiva och negativa uppfattningar kommer till uttryck, och särskilda medel kommer att ställas till kommitténs förfogande också för detta. Även om kommittén inte ännu har fastställt sina principer för medelsanvändningen, är direktiven klara i detta avseende.
Utskottet anser att syftet med motionen härigenom är tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m. att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag och med anledning av motion 1994/95:K19 yrkande 4 samt med avslag på motion 1994/95:K23 till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsfördelningen, res. (m)
2. beträffande debatt i EU-frågor att riksdagen avslår motion 1994/95:K808.
Stockholm den 30 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Reservation
Medelsanvisning till kampanjkostnader m.m. (mom. 1)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1 994 500 kr" bort ha följande lydelse:
Valet till Europaparlamentet innebär för Sveriges del ytterligare ett steg in i den pågående europeiska integrationsprocessen, och valet har enligt utskottets uppfattning ett stort symbolvärde.
Sveriges statsfinansiella läge är emellertid allvarligt. Den svåra ekonomiska situation som landet befinner sig i kräver återhållsamhet med de offentliga utgifterna på i princip alla områden, och även politiska partier bör enligt utskottets uppfattning bidra till att statens utgifter hålls nere. Utskottet vill erinra om att partierna har ett icke föraktligt ekonomiskt stöd. Kampanjkostnaderna för valet till Europaparlamentet bör kunna inrymmas i detta ordinarie partistöd. Utskottet avstyrker därför förslaget att avsätta 30 miljoner kronor till partiernas kampanjkostnader inför detta val.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K23 avslår regeringens förslag till medelsanvisning till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 och motion 1994/95:K19 yrkande 4,
Särskilt yttrande
Debatt i EU-frågor (mom. 2)
Birgitta Hambraeus (c) anför:
I motion K808 pläderas för resurser också till den EU-kritiska opinionen, dels till kampanjen inför Europaparlamentsvalet i höst, dels för debatten inför EU:s regeringskonferens, IGC 96.
När det gäller IGC 96 har motionens syfte uppnåtts i och med EU 96-kommitténs direktiv.
När det gäller valet till Europaparlamentet är det viktigt att utskottet i detta betänkande framhåller att de 30 miljonerna också tilldelas EU-kritiska opinioner inom partier där opinionen är delad.
Enligt min mening är det emellertid olyckligt att det endast är de nuvarande riksdagspartierna som får statligt stöd inför sin valkampanj. Andra grupper som ställer upp till valet till Europaparlamentet får därmed ett sämre utgångsläge. Ett ansökningsförfarande liknande det som sköttes av UD genom den s.k. Fälldin-delegationen hade varit lämpligt.
Det är vanligt att EU-ländernas representation i Europaparlamentet skiljer sig markant från den i de inhemska parlamenten. I Danmark t.ex. tillhör 25 % av EU-parlamentarikerna partier som inte finns i Folketinget. Dessa är samtliga motståndare till EU som det reglerats av Maastrichtfördraget.