Justitieutskottets betänkande i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:169 angående vissa domartjänster jämte motioner (Betänkande 1973:JuU44 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande nr 44 år 1973 JuU 1973:44

Nr 44

Justitieutskottets betänkande i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen 1973:169 angående vissa domartjänster jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:169 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att

A. inrätta följande ordinarie domartjänster, nämligen

1. en tjänst för regeringsråd,

2. vid Handens tingsrätt en lagmanstjänst och sex tjänster för
rådman,

3. vid Mölndals tingsrätt en rådmanstjänst,

4. vid Lidköpings tingsrätt en rådmanstjänst,

5. vid Sala tingsrätt en rådmanstjänst,

6. vid Mora tingsrätt en rådmanstjänst,

7. vid Hudiksvalls tingsrätt en rådmanstjänst,

8. vid Karlskrona tingsrätt en rådmanstjänst samt

B. föra på övergångsstat lagmanstjänsten vid Malungs tingsrätt.

Kungl. Maj:ts förslag såvitt gäller de ovan under A 1, 2 och 8 angivna
tjänsterna har utskottet behandlat i sitt betänkande JuU 1973:40.
Propositionen i återstående delar samt i anledning av propositionen
väckta motioner tar utskottet upp till behandling i detta betänkande.

Motionerna

I motionen 1973:2114 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c)
yrkas avslag på propositionen i vad avser rådmanstjänsten vid Hudiksvalls
tingsrätt.

I motionen 1973:2115 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och i motionen
1973:2121 av herr Nordgren (m) yrkas att riksdagen dels hos Kungl.
Maj:t begär att beslutet om upphörande av Västra Hälsinglands tingsrätt
måtte upphävas, dels ock avslår förslaget att inrätta en rådmanstjänst i
Hudiksvalls tingsrätt.

I motionen 1973:2122 av fru Thunvall (s) yrkas att riksdagen dels
avslår propositionen såvitt gäller förslaget om inrättande av en ordinarie
tjänst för rådman vid Hudiksvalls tingsrätt och samtidig indragning av
lagmanstjänsten vid Västra Hälsinglands tingsrätt, dels ock som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna att tingsrätten i Ljusdal bör bestå.

Rörande motiveringen för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till
motionerna.

1 Riksdagen 1973. 7 sami. Nr 44

JuU 1973:44

Ärendets tidigare handläggning m. m.

Av 1969 års riksdag fastställda principer för domkretsindelningen

På grundval av bl. a. de förslag som upptagits av domstolskommittén i
dess betänkande (SOU 1967:4) Ny domkretsindelning för underrätterna
framlade Kungl. Maj:t i propositionen 1969:44 för riksdagens godkännande
riktlinjer för den framtida domkretsindelningen för de allmänna
underrätterna.

Domkretsarna borde enligt dessa riktlinjer helst göras så stora att de
gav arbetsunderlag för minst tre domare. Stora möjligheter till undantag
från denna princip skulle dock finnas. Den nya domkretsindelningen
avsågs bli genomförd successivt och i huvudsak vara slutförd år 1975. Det
förutsågs emellertid i propositionen att ändringarna i domkretsindelningen
i några fall skulle komma att ta längre tid att genomföra.

I fråga om domkretsindelningen anförde första lagutskottet i sitt i
denna del av riksdagen godkända utlåtande (1LU 1969:38, s. 45 ff)
följande synpunkter:

Tillkomsten av principförslaget rörande landets indelning i domkretsar
har motiverats av att kommunindelningsreformens genomförande leder
till att åtskilliga av de nuvarande domkretsarna bryts sönder och av att
den nuvarande domkretsindelningen är otidsenlig. Revisionen av domkretsindelningen
har därför inte ansetts böra begränsas till de på grund av
kommunindelningsreformen ofrånkomliga justeringarna utan man har
velat begagna tillfället att nu dra upp riktlinjerna för en framtida
domkretsindelning, som på längre sikt kan påräknas bli ändamålsenlig.

Utskottet delar uppfattningen att grunderna för domkretsindelningen
bör bli föremål för ställningstagande av riksdagen i likhet med vad som
skedde före indelningarna i distrikt för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.
Vad frågan gäller är alltså att ange vissa riktlinjer i stort för den
framtida indelningen. Givetvis bör praktiska skäl som gör sig gällande i de
särskilda fallen kunna föranleda avvikelser från riktlinjerna. Allmänhetens
berättigade krav på god rättsvård och en fullgod service träder i
förgrunden då det gäller att göra en lämplig indelning. Stor betydelse
måste fästas vid samhörigheten geografiskt och i annat hänseende mellan
olika orter och bygder, vid centralorternas uppgift att erbjuda kommunerna
fullgod allmän service, vid kommunikationer och vid förutsättningarna
över huvud taget för behövlig kontakt mellan domstolen och
domkretsens olika delar. Utskottet fäster stor vikt vid uttalandena i
propositionen om att alla ändringar i den judiciella indelningen skall
föregås av särskilda utredningar beträffande de lokala förhållandena inom
de domkretsar som berörs och vill betona att stor hänsyn bör tas till de
synpunkter som från lokalt håll kan komma att anföras rörande bygdens
behov från rättsvårdssynpunkt och i fråga om service. Ett sådant
tillvägagångssätt medför självfallet att praktiska frågor kommer att inta
en framskjuten plats vid bedömningarna men utesluter inte att grundläggande
principer bör tas som utgångspunkter för arbetet med domkretsregleringarna.

Av de riktlinjer för domkretsindelningen som framlagts i propositionen
har endast den som avser domkretsarnas storlek, rörande vilken flera
motioner väckts, föranlett tvekan inom utskottet. Departementschefen
har anfört att domstolar med bara två domare bör inrättas endast när
särskilda skäl av lokal natur påkallar detta. Som framgår av det

Juli 1973:44

föregående fäster utskottet särskild vikt vid skäl av detta slag och anser,
att hänsynstagande härtill kan leda till ett bibehållande av tvådomardomsagor
i större utsträckning än departementschefen förutsatt och
därmed även till ett högre antal domkretsar än kommittén föreslagit.
Utskottet anser sålunda, att de av departementschefen angivna riktlinjerna
bör tillämpas med stor försiktighet. Om en domstol med endast två
domare är så belägen att en indragning av domstolen skulle påtagligt
försämra den rättssökande allmänhetens krav på service eller eljest
medföra väsentliga olägenheter för enskilda eller det allmänna bör
undantag från principen göras. 1 sammanhanget bör även betonas att
domsagokansli i centralort så långt möjligt bör bibehållas. Bland andra
faktorer som bör kunna påverka avgörandet är avstånd och kommunikationer.
Även lokalfrågorna bör tillmätas stor betydelse. Utskottet utgår
från att Kungl. Maj:t efter de utredningar varom ovan nämnts noga
överväger frågan och utnyttjar de möjligheter som finns att bevara även
domstolar med endast två domare. Skäl av nämnda slag kan enligt
utskottet befinnas vara så starka att de motiverar bibehållande av
domkrets som ger arbete för endast en domare. Med dessa jämkningar är
utskottet berett att godta propositionens förslag i denna del. Om ändring
i ovan angivna riktlinjer framdeles finnes motiverade bör frågan härom
underställas riksdagens prövning. Utskottet återkommer i det följande till
de möjligheter som erbjuds att anordna juristkollegium i de fall då
domstolen sysselsätter mindre än tre domare.

Som nämnts inledningsvis är 1 kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken utformad så att i tingsrätt skall finnas en chefsdomare
och minst två andra lagfarna domare. Utskottets ställningstagande i fråga
om tvådomarkretsarna föranleder en jämkning av paragrafen så att däri i
stället föreskrivs att i tingsrätt skall finnas en chefsdomare och en eller
flera andra lagfarna domare. Punkt 4 i övergångsbestämmelserna bör
jämkas till att avse endast enmansdomstolar. Till domarnas benämning
återkommer utskottet senare.

Av det ovan sagda framgår att utskottet inte har någon erinran mot
den i propositionen föreslagna principen att domkretsarna bör byggas
upp med kommuner som minsta enheter. Utskottet vill dock inte
underlåta att — med tanke på mycket stora kommuner — ifrågasätta
huruvida på längre sikt det nuvarande sambandet mellan domkretsindelning
och kommunindelning behöver vidmakthållas.

I några motioner har yrkats att förslag till ny domkretsindelning alltid
skall underställas riksdagen för yttrande innan beslut fattas. Ett sådant
förfarande strider mot den praxis som hittills tillämpats vid ändringar i
den judiciella indelningen liksom mot vad som tillämpats i andra liknande
sammanhang. Härtill kommer att ett tillmötesgående av motionärernas
önskemål skulle kräva antingen proposition till riksdagen vid varje
planerad indelningsändring eller utarbetande av ett förslag till ny
indelning omfattande hela landet. Den senare lösningen skulle vara möjlig
om genomförandet kunde ske samtidigt för hela landet. Som departementschefen
framhållit är det emellertid av flera skäl — främst hänsyn till
personalen och lokalförhållanden — fördelaktigt om genomförandet kan
ske successivt. Utskottet kan därför ej ansluta sig till motionärernas
förslag.

Det ankommer sålunda på Kungl. Maj:t att efter erforderliga utredningar
besluta om domkretsindelningen för underrätterna.

I fullständighetens intresse kan här hänvisas till interpellationsdebatter
angående domsagoreglering i riksdagens första och andra kammare den
16 april 1970.

JuU 1973:44

Beslutade ändringar i domkretsindelningen

Genom verkställda ändringar i landets judiciella indelning har efter
1969 års rikdagsbeslut antalet underrätter nedbringats till f. n. 104 (se
prop. 1970:203, SU 1970:206, rskr 1970:422 och prop. 1971:167, JuU
1971:28, rskr 1971:314).

Under åren 1970 och 1973 har Kungl. Maj:t fattat beslut om vissa
ändringar i domkretsindelningen fr. o. m. den 1 januari 1974 i Stockholms
län, Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län, Västmanlands län,
Kopparbergs län och Gävleborgs län. Kungl. Maj:t har därefter med
beaktande även av beslutade ändringar i den kommunala indelningen
förordnat om den judiciella indelningen i hela riket fr. o. m. den 1 januari
1974 (se SFS 1973:740). Ett genomförande av nu angivna beslut skulle
medföra att det totala antalet tingsrätter den 1 januari 1974 nedgår till
100. Ändringarna vid denna tidpunkt innebär att viss del av Södertörns
tingsrätts domkrets bryts ut och bildar domkrets för en ny tingsrätt,
benämnd Handens tingsrätt (se JuU 1973:40) samt att Sävedals tingsrätt
upphör och dess domkrets förs över till domkretsen för Mölndals
tingsrätt och — såvitt gäller en mindre del — till domkretsen för
Göteborgs tingsrätt, att Vara tingsrätt upphör och dess domkrets förenas
med domkretsen för Lidköpings tingsrätt, att Västmanlands mellersta
tingsrätt upphör och dess domkrets förenas med domkretsen för Sala
tingsrätt, att Malungs tingsrätt upphör och dess domkrets förenas med
domkretsen för Mora tingsrätt och att Västra Hälsinglands tingsrätt
upphör och dess domkrets förenas med domkretsen för Hudiksvalls
tingsrätt.

Vidare har beslut fattats om att vid senare tidpunkter domkretsarna
för följande tingsrätter skall förenas med domkretsarna för nedan angivna
tingsrätter, nämligen Uppsala läns norra tingsrätt med Uppsala tingsrätt
senast den 1 januari 1975, Hallands södra tingsrätt med Halmstads
tingsrätt senast den 1 januari 1975, Folkungabygdens tingsrätt med
Motala tingsrätt senast den 1 januari 1976, Strömstads tingsrätt med
Uddevalla tingsrätt senast den 1 januari 1976 och Nedansiljans tingsrätt
med Falu tingsrätt den 1 januari 1977.

Beslut om ytterligare sammanföring av domkretsar föreligger inte.

Kungl. Maj:ts beslut år 1970 beträffande Västra och Norra Hälsinglands
domsagor

Området för Ljusdals kommun i dess omfattning fr. o. m. den 1
januari 1971 bildar domkrets för Västra Hälsinglands tingsrätt, som har
kansli och tingsställe i Ljusdal. Områdena för Hudiksvalls, Bergsjö,
Gnarps, Harmångers och Hassela kommuner i den omfattning områdena
hade fr. o. m. samma dag bildar domkrets för Hudiksvalls tingsrätt, som
har kansli och tingsställe i Hudiksvall.

På grundval av en av domstolsberedningen företagen utredning
angående ändrad judiciell indelning i Häslinglandsdelen av Gävleborgs län,
redovisad i en departementspromemoria den 10 april 1970 (stencil Ju
1970:6), och efter remissbehandling av promemorian föreskrev Kungl.

Juli 1973:44

Maj:t i beslut den 29 juni 1970 att Västra Hälsinglands tingsrätt den 1
januari 1974 skall upphöra och tingsrättens domkrets då förenas med
domkretsen för Hudiksvalls tingsrätt. För Hudiksvalls tingsrätt skall
enligt beslutet fr. o. m. den 1 januari 1974 vara tingsställen i Hudiksvall
och Ljusdal.

I domstolsberedningens nyssnämnda promemoria föreslogs att Västra
och Norra Hälsingslands domsagor skulle förenas till en underrätt den 1
januari 1972. Domstolsberedningen uttalade bl. a. att den fann det
tveksamt om Västra Hälsinglands domsaga på sikt kommer att ge
arbetsunderlag ens för en domare samt att domsagan inte har sådant
ogynnsamt geografiskt läge som enligt de år 1969 antagna principerna
för domkretsindelningen i undantagsfall kan motivera att endomardomstol
behålls.

Opinionen bland remissinstanserna var delad. Förslaget att sammanföra
Västra och Norra Hälsinglands domsagor tillstyrktes eller lämnades
utan erinran av riksåklagaren, hovrätten för Nedre Norrland, rikspolisstyrelsen,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, Jurist- och samhällsvetareförbundet
och Statstjänstemannaförbundet. Förslaget avstyrktes av länsstyrelsen
i Gävleborgs län, Västra Hälsinglands domsaga, Ljusdals köping
samt Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner.

Länsstyrelsen anförde i sitt remissyttrande bl. a. följande:

Ett genomförande av domstolsberedningens förslag skulle kunna
motverka de försök man nu gör från det allmännas sida att befrämja den
industriella utvecklingen i Ljusdalsområdet. Länsstyrelsen vill i detta
sammanhang bl. a. uppmärksamma, att fr. o. m. den 1.7.1970 räknas
Ljusdalsregionen till det inre stödområdet. Därigenom har statsmakterna
klart markerat angelägenheten av ökade insatser i området. Ljusdal blir
också storkommun från och med år 1971.

Folkminskningen i Ljusdals kommunblock har visserligen varit stor
under senare år men på goda grunder kan man förvänta sig en ökad
industrialisering inom de närmaste åren och därigenom en stabilisering av
befolkningstalet. Beredningens farhågor, att domsagan på sikt icke skulle
ge arbetsunderlag ens för en domare, synes därför vara obefogade.

Som några kommuner i sina yttranden påpekat skulle en placering i
Hudiksvall av domstolskansli för hela norra Hälsingland medföra orimligt
långa reseavstånd för besökande från stora delar av Ljusdalsregionen.
Invånarna i Los och Ramsjö kommuner skulle därjämte med anlitande av
kollektiva trafikmedel icke kunna besöka rättens kansli och återvända till
hemorten på en och samma dag. Redan på grund härav får det anses
uppenbart, att sådana särskilda skäl föreligger, som motiverar undantag
från de fastlagda principerna för domkretsindelningen. Enligt länsstyrelsens
mening bör Västra Hälsinglands domsaga därför bestå som en
enmansdomstol jämväl i fortsättningen.

Svar på en enkel fråga vid 1973 års vårriksdag

Vid besvarande den 1 mars 1973 av en enkel fråga om beaktande av
lokala synpunkter vid avgörande av domkretsindelningsfrågor uttalade
statsrådet Geijer beträffande Västra Hälsinglands tingsrätt bl. a. att
domstolen för det dåvarande inte gav full sysselsättning för en ordinarie

JulJ 1973:44

domare med de beräkningsgrunder som utgår från det antal mål och
ärenden som anses skola utgöra underlag för minst en ordinarie domare.
Han tilläde att frågan på grund av gjord framställning var under prövning
i departementet.

Kungl. Maj:ts beslut 1973 i anledning av skrivelser från Ljusdals kommun

I skrivelser till justitieministern den 1 december 1972 och den 11
september 1973 samt till statsministern den 26 april 1973 har Ljusdals
kommun anhållit bl. a. att Västra Hälsinglands tingsrätt får bestå efter
den 31 december 1973.

Kungl. Maj:t beslöt den 21 september 1973 att skrivelserna inte skulle
föranleda någon åtgärd.

Regionalpolitiska uppgifter

Länspr ogram 1970

I sin redovisning inom ramen för länsprogram 1970 hänför länsstyrelsen
i Gävleborgs län bl. a. Ljusdal till kategorin regionala tillväxtcentra.
Länsstyrelsen uttalar särskilt att ett bevarande av Ljusdal som regionalt
centrum anses som angeläget, eftersom avstånden till alternativa regioncentra
är alltför stora för att vara acceptabla. Ljusdal anses också av
länsstyrelsen vara lämplig lokaliseringsort för utbyggnad av industricentrum
enligt de riktlinjer som 1968 års lokaliseringsutredning föreslagit (se
prop. 1972:111, bilaga 1, bihang B s. 269 ff).

Statsmakternas beslut om regionalpolitisk! handlingsprogram m. m. 1972
och 1973

Beträffande riksdagens beslut om riktlinjer för regionapolitiken och
om medel i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m.
hänvisas till prop. 1972:11 1 och InU 1972:28 samt prop. 1973:50 och
InU 1973:7. Här skall blott erinras om statsministerns uttalanden i den
förstnämnda propositionen av innebörd att de positiva effekterna av den
förda regionalpolitiken visade att vi var på rätt väg men att insatserna
hittills inte i önskvärd utsträckning åstadkommit bättre regional balans
samt att regionalpolitiken måste vidareutvecklas till en välfärdspolitik för
alla delar av landet. Det skall också nämnas att inrikesutskottet i
anslutning till statsministerns uttalanden i detta hänseende i sitt
betänkande InU 1972:28 framhöll att arbetet på att tillförsäkra
människorna i olika delar av landet likvärdiga levnadsbetingelser måste
fullföljas med all kraft samt att hela samhällsverksamheten måste
engageras i dessa strävanden.

Beträffande Ljusdal skall här nämnas att kommunen ligger inom det
inre stödområdet och tillhör de regionala centra, beträffande vilka
chefen för inrikesdepartementet i prop. 1972:111 uttalat att särskilda
insatser från samhällets sida kan bli aktuella för att upprätthålla regional

Juli 1973:44

service. Som exempel på regional service nämns tillgång till varuhus,
gymnasiala skolor, lasarett och advokatkontor (se InU 1972:28 s. 31 ff
och s. 64). Det bör också nämnas att inrikesutskottet i betänkandet InU
1973:7 uttalade att den förstärkning av lokaliseringsstödet som föreslagits
bör bli till fördel för Gävleborgs län och inte minst Ljusdal som ligger
inom det inre stödområdet, för vilket stödinsatserna föreslås bli väsentligt
förstärkta.

Vissa uppgifter om Ljusdals kommun

Ljusdals kommun har bildats av Ljusdals köping samt Los, Färila,
Ramsjö och Järvsö landskommuner. Enligt den befolkningsstatistik som
bygger på kyrkobokföringen har folkmängden i det område som nu utgör
Ljusdals kommun den 1 januari ett vart av åren 1968—1973 uppgått till
23 980, 23 333, 22 952, 22 524, 22 390 resp. 22 343.

Ljusdals kommun utgör Ljusdals polisdistrikt och ingår som del i
Hudiksvalls åklagardistrikt. 1 Ljusdal finns en distriktsåklagare stationerad.
Utstationeringen skall enligt beslut av riksåklagaren upphöra vid
årsskiftet 1973 — 1974.

Advokatverksamhet bedrivs vid två enskilda advokatbyråer i Ljusdal.
Enligt beslut av domstolsväsendets organisationsnämnd kommer den
allmänna advokatbyrån i Sundsvall att under år 1974 uppta mottagningsverksamhet
i Ljusdal.

Ljusdal utgör distriktsenhet inom den år 1972 omorganiserade
lantmäteriverksamheten. Fastighetsbildningsmyndigheten i Ljusdals lantmäteridistrikt
är sålunda förlagd till Ljusdal (se SFS 1971:45). Till
Ljusdal har också förlagts en lantmäterispecialenhet för uppgifter som
sammanhänger med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering och
liknande.

Vissa uppgifter om Västra Hälsinglands tingsrätt

Domkretsen för Västra Hälsinglands tingsrätt utgörs av Ljusdals
kommun. Fram till den 1 januari 1971 ingick i domkretsen Arbrå
landskommun, som vid nämnda tidpunkt tillfördes Bollnäs tingsrätt.

I Västra Hälsinglands tingsrätt tjänstgör för närvarande en lagman
(t. f.), tre tingsnotarier, fem domstolsbiträden, två halvtidsanställda
tjänstemän med särskilda arbetsuppgifter vid inskrivningsmyndigheten,
en expeditionsförman och en städerska.

Antalet till domstolen inkomna tvistemål och brottmål utgjorde

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 t. o. m. 20.11

355 382 335 328 255 250 225

JuU 1973:44

Utredning angående metoder för att mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna Med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 har
sakkunniga tillkallats för att utreda frågan om metoder för att mäta
arbetsbelastningen i tingsrätterna. I anförande till statsrådsprotokollet för
nämnda dag uttalade statsrådet Geijer bl. a. följande:

Antalet tingsrätter är f. n. 104. Tingsrätterna är mycket olika stora.

Den största av dem har mer än 70 ordinarie domare, de 17 minsta har
bara en domare. Motsvarande variationer föreligger givetvis beträffande
annan personal. Lönekostnaderna för personalen i tingsrätterna uppgår
enligt 1973 års statsverksproposition till ca 200 milj. kr.

Fördelningen av olika mål och ärenden på de skilda tingsrätterna
varierar starkt.

En förutsättning för att de resurser som ställs till förfogande för
tingsrätterna skall kunna fördelas riktigt mellan tingsrätterna och därmed
utnyttjas effektivt är att arbetsbelastningen i de skilda tingsrätterna kan
jämföras på ett någorlunda rättvisande sätt. Normer för beräkningar som
kan läggas till grund för sådana jämförelser har tidigare framräknats och
under lång tid i större eller mindre utsträckning varit vägledande för
resurstilldelningen. På grund av olika reformer inom domstolsväsendet
har det emellertid blivit allt svårare och numera helt omöjligt att tillämpa
dessa normer.

Enligt vad departementschefen uttalade bör utredningen avse alla I

personalkategorier. Det bör ankomma på de sakkunniga att närmare
överväga huruvida och i vad mån inskrivningsärenden bör beaktas i
sammanhanget. Detsamma bör gälla lagsökningar och betalningsförelägganden.
Närmare direktiv för utredningen har inte meddelats.

Utskottet

I detta betänkande behandlas vissa av Kungl. Maj:t i propositionen
1973:169 framlagda förslag att ändra domarorganisationen fr. o. m. den
1 januari 1974 vid tingsrätter som berörs av ändringar samma dag i den
judiciella indelningen. I betänkandet behandlas också fyra i anledning av
propositionen väckta motioner, nämligen 1973:2114 av fru Jonäng (c)
och herr Björk i Gävle (c), 1973:21 15 av herr Westberg i Ljusdal (fp),

1973:2121 av herr Nordgren (m) och 1973:2122 av fru Thunvall (s).

Kungl. Maj :ts förslag föranleds av tidigare fattade beslut om ändringar
i domkretsindelningen fr. o. m. den 1 januari 1974. Enligt besluten skall
då Sävedals tingsrätt, Vara tingsrätt, Västmanlands mellersta tingsrätt,

Malungs tingsrätt och Västra Hälsinglands tingsrätt upphöra och domkretsarna
för dessa tingsrätter föras över till domkretsarna för Mölndals
och Göteborgs, Lidköpings, Sala, Mora respektive Hudiksvalls tingsrätt. 1
följd härav bör enligt propositionen en tjänst för rådman inrättas i en var
av Mölndals, Lidköpings, Sala, Mora och Hudiksvalls tingsrätter samt
lagmanstjänsten vid Malungs tingsrätt föras på övergångsstat. Lagmans -

JulJ 1973:44

tjänsterna i de övriga upphörande tingsrätterna kan enligt propositionen
dras in.

De föreliggande motionerna innefattar önskemål att Västra Hälsinglands
tingsrätt skall bestå. I samtliga motioner yrkas avslag på propositionen
såvitt avser inrättande av en ordinarie tjänst för rådman i Hudiksvalls
tingsrätt. Därjämte yrkas i motionerna 1973:21 15 och 1973:2121 att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att beslutet om upphörande av Västra
Hälsinglands tingsrätt upphävs samt i motionen 1973:2122 att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att tingsrätten i Ljusdal bör
bestå.

De nyss nämnda ändringarna i domkretsindelningen utgör ett led i den
översyn av landets indelning i domkretsar varom statsmakterna fattade
principbeslut år 1969 (prop. 1969:44, 1LU 1969:38, rskr 1969:283). Det
ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om ändrad domkretsindelning i
enlighet med de riktlinjer som därvid antogs av riksdagen.

De av departementschefen år 1969 uppdragna riktlinjerna innebar
bl. a. att domkretsarna helst skulle göras så stora att de gav arbetsunderlag
för minst tre domare. Stora möjligheter till undantag från denna
princip skulle dock finnas. Domstolar med bara två domare borde
inrättas endast när särskilda skäl av lokal natur påkallade detta. Enligt
vad första lagutskottet uttalade i sitt utlåtande över Kungl. Maj:ts förslag
borde praktiska skäl kunna föranleda avvikelser från riktlinjerna. Stor
betydelse måste enligt utskottet fästas vid samhörigheten geografiskt och
i annat hänseende mellan olika orter och bygder, vid centralorternas
uppgift att erbjuda kommunerna fullgod allmän service, vid kommunikationer
och vid förutsättningarna över huvud taget för behövlig kontakt
mellan domstolen och domkretsens olika delar. Utskottet betonade
vidare bl. a. att stor hänsyn borde tas till synpunkter från lokalt håll
rörande bygdens behov från rättsvårdssynpunkt och i fråga om service. På
närmare anförda skäl ansåg utskottet att de av departementschefen
angivna riktlinjerna borde tillämpas med stor försiktighet. Om en
domstol med endast två domare är så belägen att en indragning av
domstolen skulle påtagligt försämra den rättssökande allmänhetens
möjligheter till service eller eljest medföra väsentliga olägenheter för
enskilda eller det allmänna, borde enligt utskottet undantag från
principen göras. Utskottet betonade också att domsagokansli i centralort
så långt möjligt borde bibehållas. Bland andra faktorer som borde kunna
påverka avgörandet nämnde utskottet avstånd och kommunikationer.
Även lokalfrågorna borde tillmätas stor betydelse. Skäl av nämnda slag
kunde enligt utskottet befinnas vara så starka att de motiverade
bibehållande av domkrets som ger arbete för endast en domare. Vad
utskottet uttalat godkändes av riksdagen.

Till bedömning föreligger nu spörsmålet huruvida Västra Hälsinglands
tingsrätt i Ljusdal bör bestå. 1 andra hand uppkommer frågan om Kungl.
Maj:t enligt vad som föreslagits i propositionen bör bemyndigas att
inrätta en ordinarie tjänst för rådman i den tingsrätt, till vars domkrets
domkretsen för Västra Hälsinglands tingsrätt skall föras enligt Kungl.

JuU 1973:44

Maj:ts beslut, nämligen Hudiksvalls tingsrätt.

Utskottet, som i ärendet erhållit kompletterande upplysningar av
chefen för justitiedepartementet, vill till en början erinra om att Kungl.
Maj:ts beslut att Västra Hälsinglands tingsrätt skall upphöra och dess
domkrets förenas med domkretsen för Hudiksvalls tingsrätt fattades den
29 juni 1970. Under den remissbehandling som föregick beslutet
avstyrktes förslag om sammanföring av tingsrätterna av länsstyrelsen i
Gävleborgs län, Västra Hälsinglands domsaga, Ljusdals köping samt
Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. I de avstyrkande yttrandena
framfördes åtskilliga synpunkter av sådan art som enligt första lagutskottets
ovan återgivna uttalanden förtjänar särskilt hänsynstagande vid
domsagoregleringar. Liknande skäl för domstolens bevarande har därefter
från lokalt håll framförts till Kungl. Maj:t under 1972 och 1973.
Utskottet hänvisar härvidlag till redogörelsen i det föregående. Inom
utskottet har skäl av nu angivet slag — bl. a. rörande avstånd och
kommunikationer inom den ifrågavarande regionen — lett till viss
tveksamhet beträffande tillämpningen av 1969 års riktlinjer vid avgörande
om tingsrätten i Ljusdal bör bestå. Vad särskilt gäller frågan huruvida
domkretsen ger tillräckligt arbetsunderlag för en domare får enligt
utskottets mening konstateras att hittills använda normer för beräkning
av arbetsbelastningen i tingsrätterna inte ger någon säker ledning. I vart
fall anser utskottet det inte klart framgå av föreliggande material att
arbetsunderlaget i Västra Hälsinglands tingsrätt är för htet för en
ordinarie domare. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att
redan en bedömning i enlighet med riksdagens uttalanden år 1969 kan
leda till ett bibehållande av Västra Hälsinglands tingsrätt. Samtidigt bör
konstateras att någon erinran i och för sig inte kan riktas mot Kungl.
Maj:ts beslut år 1970 om indragning av domstolen.

Vid avgörande av frågan om indragning bör ske kan emellertid enligt
utskottets mening inte uteslutande beaktas riksdagens uttalanden från
1969. De riktlinjer som då antogs måste nämligen som antyds i
motionerna ses i belysning av de beslut om ett regionalpolitiskt
handlingsprogram och om medlen i den fortsatta regionalpolitiska
stödverksamheten m. m. som statsmakterna fattat under 1972 och 1973
(se redogörelsen i det föregående, s. 6). Härvidlag vill utskottet särskilt
hänvisa till betydelsen av statsmakternas ovan återgivna uttalanden 1972
om att arbetet på att tillförsäkra människorna i olika delar av landet
likvärdiga levnadsbetingelser måste fullföljas med all kraft samt att hela
samhällsverksamheten måste engageras i dessa strävanden.

Såvitt gäller tingsrätten i Ljusdal bör särskilt framhållas att Ljusdal
ligger inom det inre stödområdet och utgör ett av de regionala centra,
beträffande vilka chefen för inrikesdepartementet i prop. 1972:111
uttalat att särskilda insatser från samhällets sida kan bli aktuella för att
upprätthålla regional service. Mot bakgrund härav kan med fog hävdas att
en indragning av tingsrätten i Ljusdal — med de konsekvenser denna
åtgärd skulle få för bl. a. de rättssökande och för samhällsverksamheten i
regionen — direkt skulle motverka de syften statsmakterna uttalat sig för

Juli 1973:44

på det regionalpolitiska området.

Mot ett bifall till motionsyrkandena om ett bibehållande av tingsrätten
i Ljusdal talar naturligtvis å andra sidan att avsevärd tid förflutit
sedan Kungl. Maj:t fattade beslut om indragningen. Härvidlag bör
emellertid beaktas att inga mera betydande verkställighetsåtgärder
vidtagits i anledning av beslutet samt att frågan under tiden efter beslutet
varit föremål för förnyade överväganden. Sålunda beslöt Kungl. Maj:t så
sent som den 21 september 1973 att framställningar om tingsrättens
bibehållande inte skulle föranleda någon åtgärd.

En sammanvägning av riksdagens uttalanden år 1969 vid antagandet av
riktlinjerna för domkretsindelningen med riksdagens beslut år 1972 om
riktlinjerna för regionalpolitiken ger enligt utskottets mening till resultat
att tingsrätten i Ljusdal bör bibehållas. Vad utskottet sålunda i anledning
av motionerna uttalat bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Utskottet är medvetet om att ett hänsynstagande till regionalpolitiska
synpunkter på sätt här ovan skett kan föranleda ett bibehållande av de
efter den 1 januari 1974 bestående tingsrätterna i något större utsträckning
än som hittills kunnat förutses. Utskottet anser sig emellertid i detta
ärende icke böra — utöver vad som framgår av det föregående — dra upp
några närmare riktlinjer för de överväganden som kan erfordras i detta
hänseende. Det får liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att i de
särskilda fallen besluta om domkretsindelningen.

Av utskottets ställningstagande i det föregående följer att skäl saknas
att nu inrätta en tjänst för rådman i Hudiksvalls tingsrätt. Förslaget
härom i propositionen bör således avslås.

Övriga i propositionen upptagna i detta betänkande behandlade
förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande Västra Hälsinglands och Hudiksvalls
tingsrätter i anledning av motionerna 1973:21 14, 1973:21 15,
1973:2121 och 1973:2122

1. ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
bibehållande av Västra Hälsinglands tingsrätt,

2. avslår det genom propositionen 1973:169 framlagda
förslaget att Kungl. Maj:t skall bemyndigas inrätta en
ordinarie tjänst för rådman vid Hudiksvalls tingsrätt;

B. att riksdagen — med bifall till propositionen i de delar den
inte behandlats i utskottets betänkande JuU 1973:40 eller
under A ovan — bemyndigar Kungl. Maj:t dels att inrätta en
ordinarie tjänst för rådman i en var av Mölndals, Lidköpings,
Sala och Mora tingsrätter, dels att föra på övergångsstat
lagmanstjänsten vid Malungs tingsrätt.

Stockholm den 4 december 1973

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

JuU 1973:44

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), fröken Mattson
(s)*, herrar Ernulf (fp), Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Nygren (s),
Westberg i Ljusdal (fp), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Polstam (c)*, Schött
(m)*, Måbrink (vpk), Norrby i Gunnarskog (c), Alf Pettersson i Malmö
(s) och Svensson i Halmstad (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten A

av fröken Bergegren (s), fröken Mattson (s), herrar Larfors (s), Nygren
(s), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Alf Pettersson i Malmö (s) och Svensson i
Halmstad (s), som beträffande Västra Hälsinglands och Hudiksvalls
tingsrätter anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med orden
”Till bedömning” och slutar på s. 11 med orden ”således avslås” bort ha
följande lydelse:

Vad gäller de i motionerna aktualiserade spörsmålen vill utskottet,
som i ärendet erhållit kompletterande upplysningar av chefen för
justitiedepartementet, till en början erinra om att Kungl. Maj:ts beslut att
Västra Hälsinglands tingsrätt skall upphöra och dess domkrets förenas
med domkretsen för Hudiksvalls tingsrätt fattades den 29 juni 1970.
Beslutet föregicks av vederbörlig utredning och remissbehandling, därvid
såväl företrädare för lokala intressen som regionala och centrala instanser
anförde synpunkter på frågan.

Enligt utskottets mening står Kungl. Maj:ts beslut år 1970 om
indragning av domstolen i överensstämmelse med vad riksdagen uttalade
år 1969 i samband med antagandet av riktlinjerna för domkretsindelningen.

Visserligen kan med visst skäl hävdas att vid avgörande av frågor om
domkretsindelning på sätt antyds i motionerna regionalpolitiska synpunkter
bör beaktas i högre grad än som skett i samband med Kungl.
Maj:ts beslut år 1970. Härvidlag skall emellertid framhållas att de
omständigheter av regionalpolitisk och liknande natur som framförs i
motionerna varit kända för Kungl. Maj:t så sent som den 21 september
1973 då Kungl. Maj:t beslöt att framställningar om tingsrättens bibehållande
inte skulle föranleda någon åtgärd.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att det ej kan komma i
fråga att nu upphäva Kungl. Maj:ts beslut år 1970 beträffande Västra
Hälsinglands tingsrätt. Utskottet avstyrker sålunda bifall till de motionsyrkanden
som syftar till ett upphävande av beslutet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i vad avser inrättande av en tjänst för
rådman i Hudiksvalls tingsrätt har utskottet ingen erinran. Utskottet
tillstyrker därför bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall
till motionerna i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under A bort ha följande lydelse:

JuU 1973:44

A. att riksdagen beträffande Västra Hälsinglands och Hudiksvalls
tingsrätter med avslag på motionerna 1973:2114, 1973:2115,
1973:2121 och 1973:2122 och med bifall till propositionen
1973:169 i denna del bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en
ordinarie tjänst för rådman vid Hudiksvalls tingsrätt.

GOTAB 73 5555 S Stockholm 1973