Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till 1994/95 års riksmöte m.m.
Betänkande 1994/95:KU19
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU19
Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till 1994/95 års riksmöte m.m.
Innehåll
1994/95 KU19
Sammanfattning
I betänkandet föreslår utskottet att Justitieombudmännens ämbetsberättelse 1994/95:JO1 läggs till handlingarna.
Med begagnande av sin initiativrätt lägger utskottet fram förslag till ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Ändringen ger Riksdagens ombudsmän möjlighet att, under vissa förutsättningar, återlämna ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i fråga avslutats.
Utskottet
1. Ämbetsberättelsen
Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska justitieombudsmännens verksamhet. Till utskottet har för detta ändamål hänvisats ombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 1993--den 30 juni 1994 (redogörelse 1994/95:JO1). Ämbetsberättelsen har inte föranlett någon motion.
Ämbetsberättelsen inleds på sedvanligt sätt med en skrivelse till riksdagen, vari lämnas vissa uppgifter om organisationen och verksamheten.
Riksdagen har den 4 maj 1994 beslutat att omvälja justitieombudsmannen Jan Pennlöv att vara justitieombudsman från valet till dess att nytt val genomförts under fjärde året därefter.
Antalet nya ärenden under verksamhetsåret var 4 741, vilket är 40 fler än under närmast föregående verksamhetsår. Ökningen hänför sig till klagomål och andra framställningar från enskilda. Antalet sådana ärenden var 4 589 vilket innebär en ökning med 167 eller knappt 4 % i förhållande till närmast föregående verksamhetsår. Inspektions- och andra initiativärenden uppgick till 107, vilket är en minskning med 126 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Denna markanta minskning anges till största delen bero på ändringar i rutinerna vad gäller remisser till myndigheterna efter inspektioner och då främst inom JO Stina Wahlströms tillsynsområde. Hennes bedömningar med anledning av iakttagelser under inspektionerna tas i stället i största möjliga omfattning in i inspektionsprotokollen. Antalet remisser och andra skrivelser från myndigheter var 45 mot 46 under föregående period. Sammanlagt avgjordes 4 570 ärenden vilket är en minskning med 44 ärenden eller ca 1 % jämfört med föregående period. Av de avslutade ärendena var 4 385 anmälningsärenden, 51 remissärenden samt 134 inspektions- eller andra initiativärenden. Antalet oavgjorda ärenden vid verksamhetsårets slut var 1 002 vilket är 171 ärenden fler än året innan. Balansläget har således försämrats med drygt 20 %.
Under verksamhetsåret har inga åtal väckts. Anmälan för vidtagande av disciplinär åtgärd har gjorts i ett fall. Den möjlighet som ges i 18 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän att överlämna klagomål till annan myndighet för prövning och avgörande har utnyttjats i 74 fall.
Ämbetsberättelsen innehåller redogörelser för ärenden av större allmänt intresse. Dessutom redovisas vilka remissyttranden m.m. som avgetts och de inspektioner som företagits. Berättelsen innehåller också uppgifter om internationellt samarbete.
2. Ändring i instruktionen för Riksdagens ombudsmän
2.1 Skrivelse från chefsjustitieombudsmannen
I en skrivelse den 4 november 1994 till konstitutionsutskottet från chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh, har aktualiserats frågan om ett initiativ från utskottets sida gällande en författningsreglering som gör det möjligt för JO att återlämna ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i fråga avslutats. I skrivelsen föreslås en författningsreglering motsvarande den som enligt 6 § första och andra meningarna förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet gäller för myndigheter under regeringen.
Anmälare hos Riksdagens ombudsmän framför, enligt skrivelsen, ofta önskemål om att återfå originalhandlingar (såväl video- resp. ljudupptagningar som skriftliga handlingar) som de ingett i ett klagoärende. En sådan begäran skulle i många fall kunna tillmötesgås utan att de intressen åsidosätts som tillgodoses genom arkivlagens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård. Det anses därför angeläget att Riksdagens ombudsmän ges samma författningsenliga rätt som myndigheter under regeringen att återlämna ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i fråga avslutats.
2.2 Gällande bestämmelser
2.2.1 Arkivlagen
I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. I arkivförordningen (1991:446) ges bestämmelser om sådana arkiv och arkivmyndigheter som avses i arkivlagen.
Enligt 9 § arkivlagen har en arkivmyndighet rätt att överta arkivmaterial från myndighet som står under dess tillsyn. Övertagandet kan ske både efter överenskommelse och på grund av ett ensidigt beslut från arkivmyndigheten. När en arkivmyndighet har övertagit arkivmaterial från en annan myndighet övergår hela ansvaret för det materialet till arkivmyndigheten. Bestämmelser om gallring finns i 10 § arkivlagen.
Särskilda bestämmelser för statliga arkiv finns i 11--13 §§. Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan statlig myndighet skall, enligt 11 §, myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. I paragrafens andra stycke finns fr.o.m. den 1 januari 1995 en erinran om vad som skall gälla enligt lagen om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring (bet. 1993/94:KU20 och bet. 1994/95:KU4).
Enligt 12 § får en statlig myndighet, utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 11 §§, avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller med stöd av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller inte handlingar som en myndighet har fått som lån.
2.2.2 Förordning (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet m.m.
I förordning (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet m.m. finns föreskrifter om skyldighet för domstolar och andra statliga myndigheter att i mål och ärenden tillhandahålla beslut och andra handlingar samt att gå allmänheten tillhanda med att lämna upplysningar och översända handlingar.
En handling som har getts in till en myndighet i ett mål eller ärende får, enligt 6 § förordningen, inte återlämnas förrän målet eller ärendet avgjorts. Om originalhandlingen i ett sådant fall inte finns hos någon myndighet, får återlämnandet förenas med villkor om att bestyrkt kopia av handlingen ges in. Har målet eller ärendet avgjorts av domstol, får handlingen inte återlämnas innan avgörandet vunnit laga kraft, om inte domstolen medger det och bestyrkt kopia ges in eller redan finns bland handlingarna.
2.2.3 Arkivstadga för riksdagen
För riksdagen finns en arkivstadga (RFS 1978:1, omtryck RFS 1987:4) med tillämpningsföreskrifter. Stadgan tillämpas på arkiv hos riksdagen och dess organ samt, såvitt gäller 2, 3, 11 och 12 §§, på arkiv hos Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer och Nordiska rådets svenska delegation. Ett arbete pågår för närvarande inom riksdagen för att anpassa stadgan till nu gällande bestämmelser enligt arkivlagen och arkivförordningen. I arkivstadgan finns inga bestämmelser av den innebörd som nu är aktuell.
3. Utskottets överväganden
3.1 Ämbetsberättelsen
Utskottet har, liksom tidigare år, fått ett antal skrivelser från allmänheten angående ombudsmännens verksamhet.
Justitieombudsmännen har inför utskottet muntligen lämnat uppgifter om sin verksamhet. I samband med utskottets granskning har genom utskottskansliets försorg gjorts en genomgång av ämbetets äldsta inte avgjorda ärenden samt av diarier, protokoll och registratur.
Den av utskottet nu företagna granskningen har inte gett anledning till något särskilt uttalande.
3.2 Ändring i instruktionen för Riksdagens ombudsmän
I skrivelsen från chefsjustitieombudsmannen föreslås en författningsreglering motsvarande den som enligt 6 § första och andra meningarna förordningen om statliga myndigheters serviceskyldighet gäller för myndigheter under regeringen.
Fråga är om allmänna handlingar som, under vissa förutsättningar, skall kunna återlämnas till den som ingett handlingen sedan ärendet i fråga är avslutat. Utskottet förordar att en bestämmelse som möjliggör sådant återlämnande införs i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Enligt utskottets mening bör bestämmelsen tas in i 23 § som ett andra stycke. Utskottet anser att ändringen bör träda i kraft den 1 februari 1995. Av utskottet föreslagen lydelse framgår av bilaga.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ämbetsberättelsen att riksdagen lägger Justitieombudsmännens ämbetsberättelse -- redogörelse 1994/95:JO1 -- till handlingarna, 2. beträffande ändring i instruktionen för Riksdagens ombudsmän att riksdagen antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Stockholm den 6 december 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Håkan Holmberg (fp).
Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän
Bilaga
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §
Ärende avgörs efter föredragning, som ankommer på tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen eller särskilt utsedd föredragande. Beslut att avvisa ärende eller avskriva ärende från handläggning kan dock fattas utan föredragning. Ombudsman kan också avgöra annat ärende utan föredragning, om särskilda skäl föranleder det.
En handling som har getts in
till Riksdagens ombudsmän i
ett ärende, får inte
återlämnas förrän
ärendet avgjorts. Om
originalhandlingen i ett
sådant fall inte finns hos
någon myndighet, får
återlämnandet förenas
med villkor om att bestyrkt
kopia av handlingen ges in.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1995.