Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:85 angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975:JoU16 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 16

JoU 1975:16

Nr 16

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:85 angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

DRIFTBUDGETEN
Utbildning och forskning

1. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1975:85 bilaga 8 (jordbruksdepartementet)
under punkten G 14 (s. 25-28) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
inom i inrednings-och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten I 2 (s. 28-29) och hemställer

att riksdagen till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

3. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten 16 (s. 29-31) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen
uppförda kostnadsramar i enlighet med vad sorn förordats
i propositionen.

4. Lån till trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkten 5 a (s. 31-38)
föreslagit riksdagen att 1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 16

JoU 1975:16

för lån till trädgårdsnäringen, 2. till Lån till trädgårdsnäringen på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av
20 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksmötets början väckta motionen 1975:1552 av herr Josefson
(c) vari hemställs att riksdagen på tilläggsstat II för budgetåret 1974/75 anvisar
20 milj. kr. till prisreduktion för den eldningsolja som från och med
den 1 juli 1974 levererats till de växthusföretag och champinjonodlingar
som är berättigade till nedsättning av energiskatt,

dels de i anledning av propositionen 1975:85 väckta motionerna

1975:2095 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar 1. att komplettera lånestödet till trädgårdsnäringen med
bidrag på 2 kr./m! uppvärmd odlingsyta vid växthus- och champinjonodling,
varvid bidragsbeloppet dock ej får överstiga 40 000 kr., 2. att för detta bidrag
anvisa ett belopp om 5 milj. kr., 3. att de föreslagna lånebestämmelsema
i enlighet med vad som anförts i motionen utformas så, att de flesta växthusodlarna
kan ha möjlighet att fl lånestöd,

1975:2096 av herr Takman m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att anvisa 5 000 000 kr. av fonderade clearingsavgiftsmedel för ett
arealbidrag på 2 kr. per kvadratmeter odlingsyta till växthus- och champinjonodlingar,

1975:2097 av herrar Wachtmeister i Johannishus och Andersson i Ljung
(båda m) vari hemställs att riksdagen beslutar om stöd till trädgårdsnäringen
i enlighet med vad i motionen anförts.

Till utskottet har med anledning av propositionen inkommit en skrivelse
från Östgöta Trädgårdshall ek. för., Norrköpings handelsträdgårdsmästareförening
och Östergötlandsdistriktet av SMTF.

Utskottet

Som anförs under förevarande punkt har trädgårdsnäringen, som tidigare
haft en relativt gynnsam kostnadsutveckling, under senare tid i likhet med
andra näringar fått vidkännas kostnadsökningar på grund av bl. a. höjda
bränslekostnader.

Med utgångspunkt i en räntabilitets- och likviditetsundersökning, enligt
vilken trädgårdsföretagen hade en otillfredsställande likviditet i början av
år 1974, har 1974 års trädgårdsnäringsutredning analyserat hur näringens
kostnader och intäkter utvecklats under senare tid. Enligt utredningens beräkningar
har växthusodlingens oljekostnadsökningar överstigit intäktsök -

JoU 1975:16

ningarna med ca 30 milj. kr. Någon större förändring av produktionen i
syfte att anpassa denna till den uppkomna situationen har under denna
tid inte varit möjlig att genomfora. Enligt utredningens mening befinner
sig vissa växthusföretag därför nu i en besvärlig situation. Utredningen föreslår
temporära statliga stödåtgärder dels i form av lån, dels i form av
bidrag. Remissinstanserna är positiva till utredningens förslag vad avser
inrättandet av en statlig lånefond. I fråga om utredningens förslag om bidrag
har dock remissinstanserna delade meningar.

Föredraganden delar utredningens uppfattning att trädgårdsnäringen befinner
sig i en situation där vissa temporära åtgärder behöver vidtas i avvaktan
på de förslag till långsiktiga åtgärder som utredningen kan komma
att föreslå.

Liksom remissinstanserna finner föredraganden utredningens förslag om
statliga lån vara väl motiverade. Föredraganden förordar att ett anslag av
20 milj. kr. anvisas under fonden för låneunderstöd för lån till trädgårdsnäringen.
Lån bör kunna beviljas intill utgången avår 1976 i form av driftslån
till växthusföretag och företag med champinjonodling, vilka har uppvärmning.
Lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbruksnämnderna
bör svara för låneverksamheten. Lantbruksnämnderna bör bli
låneförvaltande organ. Lånen bör redovisas på lantbruksstyrelsens delfond
under fonden för låneunderstöd. Med stöd av tidigare bemyndigande av
riksdagen (prop. 1940:281, JU 1940:210, rskr 1940:237) bör lantbruksstyrelsen
bemyndigas att besluta om eftergift av statens rätt i samband med eventuella
förluster i låneverksamheten.

Endast företag som fyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd
enligt kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering
bör vara låneberättigade. Som villkor för lån bör vidare gälla
att om tillfredsställande säkerhet inte kan lämnas, lån ändå får beviljas om
det med hänsyn till låntagarens personliga förhållanden bedöms kunna ske
utan oskälig risk. Lånebeloppen bör fastställas efter utredning av behovet.
De bör ej få vara större än att företagen bedöms på sikt kunna förränta
och amortera dem. De bör dock ej heller vara mindre än 5 000 kr. Föredraganden
delar lantbruksstyrelsens uppfattning att den lånebeviljande
myndigheten bör ha möjlighet att efter preliminär prövning av låneansökan
besluta om förskottsutbetalning av viss del av lånet.

Föredraganden har ingen erinran mot utredningens förslag att lånen blir
ränte- och amorteringsfria under de två första åren. Amortering bör därefter
ske under tio år. Vidare bör ränta utgå efter bottenlåneräntan för bunden
fastighetskredit.

Föredraganden framhåller att trädgårdsnäringen utöver det stöd som näringen
för genom de nu nämnda lånemöjligheterna erhåller en betydande
stimulans genom den föreslagna räntefriheten under två år. Enligt propositionen
kan värdet av denna räntebefrielse uppskattas till ca 3,6 milj. kr.
Enligt föredragandens mening är de förordade åtgärderna tillräckliga för

1 * Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 16

JoU 1975:16

att lösa de omedelbara ekonomiska problemen i näringen. Av bl. a. den
anledningen kan föredraganden inte biträda utredningens förslag i fråga om
bidrag.

Det bidragssystem med vilket lånestödet enligt utredningens förslag borde
kombineras kan beskrivas på följande sätt. Bidrag föreslås kunna utgå med
högst 20 000 kr. Det bör dock inte i något fall fl överstiga 2 kr./m‘ uppvärmd
växthusyta eller 2 kr./m2 odlingsyta vid champinjonodling. Lägsta bidragsbeloppet
föreslås vara 500 kr. Då inget växthusföretag bör få bidrag om
det inte alls eller i mycket liten utsträckning används i produktionen under
eldningssäsongen bör bidrag endast utgå om företaget i fråga under år 1974
köpt in minst 15 m’ eldningsolja. Denna kvantitet skall utgöras av sådan
olja som uppfyller bestämmelserna för energiskattenedsättning för växthusuppvärmning.
Genom denna minimibestämmelse beräknas antalet bidragsberättigade
växthusföretag minska från 2 800 till ca 2 100.

Bidragssystemet är avsett att ge viss kompensation för ökade och okompenserade
kostnader under föregående år. Bidrag bör endast utgå till företag,
som är verksamma under år 1975. Kostnaderna, som beräknas till 5 milj.
kr., finnér utredningen kunna finansieras helt eller delvis av fonderade clearingavgiftsmedel.
Mot utredningens förslag vad avser bidrag till vissa växthusföretag
har två ledamöter reserverat sig. Reservanterna har funnit att
stödet till trädgårdsnäringen bör utgå endast i form av lån med ränteeftergift
under två år. Det material som utredningen har att basera sitt beslut på
ger enligt reservanterna inte underlag för att nu föreslå kontanta bidrag
efter en generell grund. Skulle det däremot visa sig att företagens situation
i framtiden blir sådan att behov av kontantbidrag uppstår för utredningen
enligt reservanternas mening på nytt ta upp frågan till prövning.

I de tre motioner som väckts i anslutning till propositionen 1975:85 i
förevarande del riktas ingen principiell invändning mot de i propositionen
förordade riktlinjerna för lån till trädgårdsnäringen. Det framhålls dock att
det föreslagna lånestödet inte torde vara tillräckligt för att klara de påfrestningar
som det nu uppkomna kostnadsläget för olja innebär för trädgårdsnäringen.
I motionen 2097 påpekas att trädgårdsnäringen, som även framhållits
av utredningen, beroende på dels hög oljeförbrukning, dels den koncentrerade
tid, som förbrukningen är särskilt hög, i jämförese med andra
förbrukningskategorier erlagt en oproportionerligt stor andel av clearingavgiftsmedel.
Motsvarande synpunkter anförs i motionerna 2095 och 2096.
Det framhålls också att ett lånestöd lider av administrativ tröghet, som
kan få allvarliga konsekvenser. Enligt sistnämnda motioner blir den föreslagna
stödformen en alltför arbets- och tidskrävande apparat för att tjäna
syftet att genom snabba åtgärder rädda nedläggningshotade växthusodlingar
ur den akuta krissituationen, om den inte kompletteras med bidragsstöd.
De båda motionerna utmynnar i yrkanden som innebär att det i propositionen
förordade lånestödet bör kompletteras med ett bidragssystem i huvudsaklig
överensstämmelse med 1974 års trädgårdsnäringsutrednings förslag.

I motionen 2097 anför motionärerna att ett omedelbart verkande stöd

JoU 1975:16

kan ske i form av antingen restitution av clearingavgiftsmedel eller i form
av generellt arealbidrag per mJ uppvärmd odlingsyta i växthus. Emellertid
bör ett arealbidrag tidsbestämmas och endast tillämpas övergångsvis i avvaktan
på att ett kostnadsrelaterat stöd till trädgårdsnäringen införes. Formerna
för ett kostnadsrelaterat stöd bör enligt motionärerna utredas.

Utskottet vill för egen del framhålla att utskottet delar uppfattningen
att statligt stöd behövs för att trädgårdsföretag inte skall tvingas upphöra
eller skära ned sin verksamhet. Som anförs i propositionen är det emellertid
av största vikt att produktionen inom näringen snabbt anpassas till rådande
förhållanden i fråga om energikostnader och produktpriser. Utskottet anser
därför i likhet med föredraganden att statligt stöd snabbt bör kunna utgå
till de växthusföretag med uppvärmning som har likviditetssvårigheter.
Emellertid hyser utskottet principiella betänkligheter mot att stöd till företag
i syfte att avhjälpa akuta svårigheter i nyssberörda avseende bör utgå i form
av bidrag till driftskostnaderna. Utskottet finnér vidare att det kan starkt
ifrågasättas om det är rimligt att det statliga stödet till trädgårdsnäringen
skall utgå utan närmare prövning i det enskilda fallet. I utredningens förslag
till bidragssystem undantas visserligen vissa mindre växthusföretag, som
är komplement till blomsterhandel, grossisthandel m. m., men systemet
bygger i övrigt på att bidrag skall kunna utgå efter en generell grund. Som
också framgår av det föregående har utredningen haft delade meningar på
nu behandlad punkt. Emellertid anser utskottet hinder inte böra föreligga
att låta statsbidrag utgå till investeringar i energibesparande syfte. Utskottet
vill erinra om att riksdagen förra året på utskottets tillstyrkan beslöt att
statsbidrag enligt vissa regler skulle kunna utgå till sådana investeringar
inom trädgårdsnäringen som har bränslebesparande effekt (prop. 1974:69,
JoU 1974:19, rskr 1974:196). Förslag om fortsatt bidragsgivning i angivna
syfte har framlagts i propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m.
som i förevarande del bereds av näringsutskottet. För nästa budgetår har
sålunda beräknats ett belopp av 2 milj. kr. för ändamålet.

Vad gäller finansieringen av ett ifrågasatt system för driftsbidrag till trädgårdsnäringen
har såväl av utredningen som motionsvis framförts tangen
på att fonderade clearingavgiftsmedel skulle kunna användas för ändamålet.
Med anledning härav vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen godkänt
de grunder som skall gälla för dispositionen av clearingfonden för olja
(prop. 1975:1, bil. 12, p. Fl; FöU 1975:8; rskr 1975:68). Enligt dessa grunder
bör behållningen på clearingfonden utnyttjas för ändamål som är av betydelse
för att stärka försörjningsberedskapen inom energiområdet, t. ex. inköp och
lagring av fasta och flytande bränslen. Det ankommer på regeringen att
- efter förslag av överstyrelsen för ekonomiskt försvar - besluta om användningen
av fondmedlen.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte tillräckliga skäl för
att biträda förslaget om ett bidragssystem. Däremot anser utskottet i likhet
med föredraganden utredningens förslag om statliga lån vara väl motiverade.

JoU 1975:16

Vad i propositionen härutinnan förordats kan utskottet i allt väsentligt biträda.
Som förut redovisats är avsikten bl. a. att endast sådana företag som
uppfyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt kungörelsen
(1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering skall vara
låneberättigade. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den föreslagna
begränsningsregeln. Även i övrigt finner utskottet förordade villkor
för erhållande av ifrågavarande lån lämpligt avvägda. Enligt utskottets uppfattning
bör de förordade driftslånen bl. a. kunna utnyttjas i konsol ideringssyfte
för att exempelvis avlasta företagen mera svårbemästrade ränte- och
amorteringsåtaganden. Det förslag till ändrad utformning av lånebestämmelserna
som framläggs i motionen 2095 anser sig utskottet således ej böra
biträda.

Som förut nämnts har i några av motionerna uttryckts farhågor för att
lånesystemet blir administrativt tungrott med risk för att företagen kommer
att få vänta länge på lånestödet med ökade ekonomiska svårigheter för företagen
som följd. Utskottet vill i anslutning härtill starkt understryka vikten
av att låneverksamheten organiseras så att önskemålet om ett snabbt stöd
till berörda företag verkligen kommer att bli tillgodosett. Som redovisats

i det föregående bör lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande,
lantbruksnämnderna svara för låneverksamheten, varvid nämnderna bör
bli låneförvaltande organ. Utskottet förutsätter att nämnda myndigheter
vidtar de förberedelser i form av omdisposition av personal, uppgörande
av ändamålsenliga och praktiska blankettrutiner m. m. som erfordras för
att långivningen skall kunna genomföras effektivt och utan onödig tidsutdräkt.
Enligt vad utskottet erfarit är lantbruksstyrelsen också inriktad på
att på allt sätt bidra till en snabb handläggning av förevarande ärenden.
Som sägs i propositionen bör den lånebeviljande myndigheten ha möjlighet
att efter preliminär prövning av låneansökan besluta om förskottsbetalning
av viss del av lånet.

Föredraganden har som framgår av det föregående anslutit sig till ett
av utredningen framlagt förslag att lånen skall vara ränte- och amorteringsfria
under de två första åren ^varefter amortering bör ske under tio år. Räntan
anses böra utgå efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att trädgårdsnäringen
utöver det likviditetsstöd som näringen får genom de förut nämnda lånemöjligheterna
erhåller den stimulans som räntefrihet under de första åren
av lånetiden innebär. Värdet av det i propositionen framlagda förslaget i
nu förevarande avseende har uppskattats till ca 3,6 milj. kr. Utskottet är
inte helt övertygat om att de förordade åtgärderna är tillräckliga för att
lösa de omedelbara ekonomiska problemen inom näringen. Även om utskottet
inte ansett sig böra förorda bifall till de motionsvis framförda yrkandena
om ett temporärt bidragssystem som komplement till den förordade
låneformen finner utskottet att de i motionerna uttryckta farhågorna för
att lånestödet skall visa sig otillräckligt måste tillmätas beaktande. Enligt
utskottets mening bör motionsyrkandena så till vida kunna tillmötesgås

JoU 1975:16

att tiden för lånens ränte- och amorteringsfrihet utsträcks från två till tre
år. Värdet av en sålunda utvidgad räntebefrielse kan uppskattas till omkring

2 milj. kr.

Skulle det föreslagna investeringsanslaget av 20 milj. kr. visa sig otillräckligt
torde frågan om anvisande av ytterligare medel för ändamålet senare
få underställas riksdagen.

Utskottet förutsätter att 1974 års trädgårdsnäringsutredning i sitt fortsatta
arbete med uppmärksamhet följer utvecklingen av den nu förordade stödgivningen
till trädgårdsnäringen och framlägger de förslag vartill erfarenheterna
kan föranleda. Utredningen bör härvid bl. a. vara oförhindrad att
pröva möjligheten att - därest så befinns motiverat - i förekommande fall
slopa återbetalningsskyldigheten för nu förevarande lån. Vad utskottet föreslagit
i fråga om lånens ränte- öch amorteringsfrihet börge tillfredsställande
rådrum för utredningens överväganden härvidlag.

Vid riksdagens bifall till vad utskottet i det föregående förordat synes
bl. a. syftet med den vid riksmötets början väckta motionen 1552 i väsentlig
grad tillgodoses. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen torde
därför inte vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:2095, yrkande 3, godkänner de av utskottet förordade
riktlinjerna för lån till trädgårdsnäringen,

2. till Lån lill trädgårdsnäringen på tilläggsstat lil till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000
kr.,

3. anser motionen 1975:1552 besvarad med vad utskottet anfört,

4. lämnar motionerna 1975:2095, yrkandena 1 och 2, 1975:2096
och 1975:2097 utan åtgärd till den del de ej besvarats i det
föregående.

Stockholm den 6 maj 1975

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c)*, Hedström (s), fru Theorin (s)*,
herrar Jonasson (c). Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson
i Lund (s)*, Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s)*, Takman
(vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Ohlin (s), herrar Enlund (fp), Andersson
i Ljung (m)* och fru Andersson i Hjärtum (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975:16

Reservation

vid punkten 4 (Lån till trädgårdsnäringen) av herrar Larsson i Borrby (c),
Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus
(m), Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c)
som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "för ändamålet” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) har likviditetssvårigheter.

Det förslag om statliga lån som framläggs i propositionen får med hänsyn
till föreliggande stödbehov anses ha en begränsad räckvidd, men utskottet
anser dock förslaget kunna accepteras som en temporär åtgärd i avvaktan
på de förslag till långsiktiga åtgärder som 1974 års trädgårdsnäringsutredning
kommer att lägga fram. Utskottet förutsätter att de närmare bestämmelserna
för lånestödet utformas på ett sätt som medger en smidig och snabb handläggning
av ärendena. Emellertid vill utskottet starkt understryka att de
förordade driftslånen bör kunna utnyttjas i konsolideringssyfte för att avlasta
företagen mera svårbemästrade ränte- och amorteringsåtaganden.

Emellertid vill utskottet ifrågasätta om det förordade lånestödet är till
fyllest för att hjälpa trädgårdsnäringens utövare i den svåra likviditetssituation
som nu föreligger. Med den begränsade räckvidd som lånestödet
får anser utskottet det nödvändigt att det kompletteras med ett bidragssystem.
Det av regeringen föreslagna lånestödet kommer endast att kompensera
ett mindre antal odlare för de förluster de lidit genom de kraftigt
höjda oljekostnaderna. Många företagare torde också tveka inför utsikten
att i ett ansträngt ekonomiskt läge få en redan tung skuldbörda ökad. Som
framgår av trädgårdsnäringsutredningens nu föreliggande förslag har man
i de flesta västereuropeiska länder sökt kompensera växthusodlarna genom
generella bidrag endera per m’ levererad olja eller i form av arealbidrag.
I Holland har stödet i stor utsträckning getts i form av avskrivningslån.
För de svenska växthusföretagen har det onekligen varit mycket kännbart
att de, i motsats till vad som skett i de flesta västeuropeiska länder, inte
erhållit något stöd under föregående år utöver de garantilån som kunnat
utgå. Om man i detta läge bygger på endast lånestöd, kommer man att
ytterligare förlänga och öka företagens ekonomiska svårigheter.

Som framgår av propositionen har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
(SHTF), Svenska lantarbetareförbundet och Sveriges grossistförbund
tillstyrkt utredningens förslag vad avser både inrättandet av en lånefond
och bidragssystemet. I motionen 2095 föreslås maximibeloppet för bidrag
böra utgöra 40 000 kr. Motionärerna hänvisar till att förenämnda remissinstanser
framlagt motsvarande förslag under åberopande av bidragens stora
betydelse för sysselsättningen. Utskottet kan för sin del instämma i motionärernas
yrkande på förevarande punkt. I övrigt bör bidragsvillkoren enligt
utskottets mening utformas i överensstämmelse med utredningens förslag.

JoU 1975:16

Med anledning av bl. a. vad i ämnet anförts i motionen 2097 vill utskottet
framhålla att utskottet ser införandet av det förordade bidragssystemet som
en tillfällig åtgärd i ett synnerligen trängt läge för trädgårdsnäringens utövare.
Systemet bör tillämpas övergångsvis i avvaktan på trädgårdsnäringsutredningens
fortsatta överväganden rörande ett mera långsiktigt verkande stöd
till näringen.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
finnér” och på s. 6 slutar med ”böra biträda” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att det på tilläggsstat under nionde huvudtiteln förs
upp ett särskilt reservationsanslag för ändamålet. Anslaget, som bör disponeras
av lantbruksstyrelsen, torde i enlighet med trädgårdsnäringsutredningens
uppskattningar böra beräknas till 5 milj. kr. Detta belopp kan ses
som en återbetalning till växthusodlarna för att de fått erlägga en i jämförelse
med andra förbrukarkategorier oproportionerligt stor andel clearingmedel.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”2 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har (lika med utskottet) inom näringen. Även om

utskottet biträder de motionsvis framförda förslagen om ett temporärt bidragssystem
som komplement till den förordade lånefonden finnér utskottet
att farhågorna för att lånestödet ändå skall visa sig otillräckligt måste tillmätas
beaktande. Enligt utskottet talar skäl för att tiden för lånens ränte- och
amorteringsfrihet utsträcks från två till tre år.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med anledning av regeringens förslag och motionerna
1975:2095, yrkandena 1 och 2, 1975:2096 och 1975:2097 till
Särskilt bidrag till trädgårdsnäringen på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.