Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:25 angående riktlinjer för älgvården jämte motioner (Betänkande 1975:JoU13 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 13

JoU 1975:13

Nr 13

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:25 angående riktlinjer för älgvården jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975:25 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att avge yttrande över vad i propositionen anförts om riktlinjer
för älgvården.

I propositionen förordas att samordnad älgjakt införs. Huvuddelen av
älgjakten kommer därvid att bedrivas på licens efter särskild ansökan. Inom
ramen för den samordnade älgjakten kommer länsstyrelsen att kunna lämna
generell älgtilldelning utan ansökan på mindre jaktområden.

Motionerna m. m.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksmötets början väckta motionen 1975:220 av herr Wikner
m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen anmodar regeringen att ge trafiksäkerhetsverket
och naturvårdsverket i uppdrag att i samarbete utreda frågan
och lämna förslag till åtgärder för att nedbringa antalet kollisioner mellan
vägtrafikfordon och vilt,

dets de i anledning av propositionen 1975:25 väckta motionerna

1975:1904 av herrar Forslund och Brännström (båda s) vari föreslås att
riksdagen beslutar att licensjaktens längd skall vara högst 14 dagar,

1975:1948 av herr Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att endast fastigheter taxerade som jordbruksfastigheter eller
fastigheter tillhörande jordbruksfastighet skall anses som jaktmarker vilka
det är tillåtet att bedriva älgjakt på och att all avskjutning av älg sker efter
årlig ansökan till och efter medgivande av länsstyrelse,

1975:1949 av herr Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta 1. att viltbiologisk expertis skall ingå i länsälgnämnderna,

2. att jakttidens början fastställs av regeringen och att jakttidens längd för
licens om en eller två älgar skall utgöra minst 20 dagar men att länsstyrelsen
skall äga rätt att generellt besluta om förlängd jakttid för områden vilkas
licens omfattar tre eller flera djur samt även i övriga fall där omständigheterna
så motiverar, 3. att i den händelse riksdagen beslutar om reglerad älgjakt
i enlighet med propositionens förslag om samordnad älgjakt i form av dels
licensjakt i kombination med s. k. generella licenser för vissa jaktområden

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 13

JolJ 1975:13

eller fastigheter, de s. k. generella licenserna endast skall omfatta en jakttid
om två till fem dagar och då endast avse kalvar,

1975:1950 av herr Dahlberg (s) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen beslutar 1. att försöksverksamheten i Norrbotten
upphör, 2. att älgjakten i Norrbottens län begränsas till sju dagar,

1975:1952 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling
av propositionen 1975:25 angående riktlinjer för älgvården beslutar
att systemet för samordnad älgjakt prövas under en period av i första hand
tre år efter att det införts i hela landet,

1975:1953 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs 1. att riksdagen
med hänsyn till det rörliga friluftslivet fastställer den allmänna licensjakttiden
till tolv dagar, 2. att riksdagen uttalar att en generell bestämmelse
skall råda att då kalvförande ko fälls skall regelmässigt kons kalv
eller kalvar om möjligt fällas,

1975:1954 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen, med bifall i övrigt till propositionen 1975:25, beslutar 1. att
uttala att försöksverksamheten med reglerad älgjakt i Kronobergs, Västmanlands
och Norrbottens län skall upphöra senast från och med jaktåret
1976/77, 2. att tiden för licensjakten i den samordnade älgjakten fastställs
till 14 dagar utom i Norrbottens län där tiden fastställs till 7 dagar,

1975:1955 av herr Stadling m. fl.(s,c,m,fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar 1. att samordnad älgjakt med urvalsinriktad och produktionsanpassad
beskattning införs i hela landet, 2. att all avskjutning av älg sker
efter årlig ansökan till samt efter vederbörligt tillstånd av länsstyrelsen, 3. att
jakttidens början fastställs av regeringen och att jakttidens längd skall utgöra
20 dagar men att länsstyrelsen skall äga rätt besluta om förlängd eller avkortad
jakttid för jaktområden, med hänsynstagande till de lokala omständigheterna,
4. att mindre jaktområden icke utan starka skäl får vägras anslutning
till ett större jaktområde, 5. att länets jaktvårdstjänsteman skall
vara föredragande och sekreterare i länsälgnämnden.

Till utskottet har i anledning av propositionen 1975:25 överlämnats ett
stort antal skrivelser från organisationer och enskilda personer.

Utskottet

Jakt efter älg i Sverige får f. n. bedrivas dels utan ansökan eller andra
formaliteter såsom s. k. allmän jakt under den allmänna jakttiden vilken
anges av regeringen i en årlig jakttidskungörelse, dels efter tillstånd av
länsstyrelsen såsom licensjakt under särskild, av länsstyrelsen bestämd tid.
Den allmänna jakttiden för älg varierar enligt den senaste jakttidskungörelsen
(1974:554) mellan två och fem dagar. Den infaller regelmässigt i de

JoU 1975:13

fyra nordligaste länen i september och i övriga delar av landet i oktober.
Den särskilda jakttiden för jakt efter älg får i en eller flera perioder omfatta
tillsammans högst 30 dagar om inte särskilda skäl föranleder annat. Den
för orten bestämda allmänna jakttiden för älg skall ingå i den särskilda
jakttiden. Jakten får i regel tillåtas börja tidigast första dagen förden allmänna
jakttiden. Licensjakt efter älg förekommer i dag på omkring två tredjedelar
av älgjaktarealen.

I ett år 1964 framlagt betänkande förordade 1949 års jaktutredning att
försöksverksamhet med s. k. helt reglerad älgjakt skulle bedrivas i vissa
län. Sådana försök pågår i Kronobergs och Västmanlands län sedan jaktåret
1967/68 och i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen sedan jaktåret
1971/72. Om regeringen inte förordnar annat, upphör försöksverksamheten
med utgången av innevarande jaktår. Verksamheten har följts av statens
naturvårdsverk. I anslutning till försöken har bedrivits älgforskning med
anlitande av medel från jaktvårdsfonden och älgskaderegleringsfonden. I
slutet av år 1972 anmälde naturvårdsverket att tiden var kommen för en
allmän övergång till enbart licensjakt efter älg. Frågan har därefter beretts
ytterligare av en särskild arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet. Arbetsgruppen
har framlagt en promemoria (Ds Jo 1974:6) med förslag till riktlinjer
för den framtida älgvården. Arbetsgruppen framhåller att målet för den framtida
älgvården bör vara att hålla älgstammen vid en lämplig kvalitativ och
kvantitativ nivå samtidigt som älgens skadegörelse på skog och växande
gröda begränsas och riskerna för älgkollisioner i trafiken minskas. Vidare
framhålls att ansvaret för älgvården även i fortsättningen i första hand bör
åvila den som har rätt till jakt. För att samordna älgvården och förebygga
älgskador av olika slag måste emellertid det allmänna ta på sig en del av
detta ansvar. Arbetsgruppen förordar allmän övergång till licensjakt efter
älg. Förslaget skiljer sig på några punkter från det system som tillämpas
i försökslänen. Den största skillnaden består i att arbetsgruppen föreslår
att tillstånd till jakt efter älg, avseende såväl kalv som vuxet djur, på mindre
jaktområden skall fl årsvis lämnas generellt utan särskild ansökan. Beträffande
jakt på övriga marker förordas tillståndsgivning efter ansökan i likhet
med vad som f. n. gäller för jakt under särskild jakttid. I försökslänen är
också licensansökan obligatorisk. Remissinstanserna har nära nog genomgående
anslutit sig till arbetsgruppens uppfattning att älgjakten i fortsättningen
bör samordnas.

På grundval av bl. a. här angivna förarbeten har i förevarande proposition
förordats riktlinjer för älgvården som syftar till att samordnad älgjakt skall
införas i hela landet. Föredraganden säger sig dela arbetsgruppens tidigare
berörda uppfattning angående målet för den framtida älgvården. Systemet
med samordnad älgjakt bör medge att förutsättningar skapas för att nå detta
mål. Den instans som administrerar älgjakten, dvs. länsstyrelsen, får möjlighet
att reglera avskjutningen och anpassa älgstammen till en lämplig nivå.
Riktlinjerna innebär i korthet i sina huvuddrag följande. Jakttillstånd skall

JoU 1975:13

lämnas för jakt på s. k. licensområden som enligt föredragandens mening
bör ha sådan storlek att för området lämpliga biologiska avskjutningsnormer
kan tillämpas. Föredraganden ansluter sig till arbetsgruppens uppfattning
att ett licensområde om möjligt bör vara sammanhängande och så stort
att det kan tilldelas minst en vuxen älg per år. Anslutningen av mindre
jaktområden till licensområden bör vara frivillig. Den kategori älgjägare,
vars marker är för små för att utgöra eget licensområde och som av någon
anledning, exempelvis höga arrendeavgifter eller andra villkor för jakten
som man inte kan enas om, inte vill eller kan ansluta sina marker till
licensområde, bör fö generell älgtilldelning. Den generella tilldelningen bör
enligt föredraganden avse kalv och ett vuxet djur per registrerad enhet.
Alla älgjaktsområden, såväl licensområden som områden, där generell tilldelning
gäller, skall vara registrerade hos länsstyrelsen. Beträffande jakttidens
längd framhålls i propositionen angelägenheten av att hänsyn tas
till andra fritidsintressen som utövas i skog och mark. Av detta skäl förordas
en förkortning av jakttiden från nuvarande högst 30 dagar till högst 20
dagar vid licenstilldelning. Vid generell tilldelning skall jakttiden vara två
till fem dagar. Länen skall indelas i älgvårdsdistrikt med gränser som om
möjligt bör motsvara kommungränserna. Representanter för älgjägarna i
distrikten skall av länsstyrelsen varje år kallas till överläggningar i syfte
att samordna jägarnas insatser i fråga om älgvården och inhämta deras synpunkter
beträffande bl. a. indelningen av fastigheter i licensområden, anslutning
till licensområden samt älgstammens vård och beskattning. Till
varje länsstyrelse skall knytas en länsälgnämnd med huvuduppgift att dels
vara ett rådgivande organ åt länsstyrelsen i älgvårdsfrågor, dels sköta de
frågor som älgskadenämnderna nu svarar för. Länsälgnämnden skall bestå
av sju ledamöter som länsstyrelsen förordnar. Till ledamöter bör utses representanter
för jordbruket, skogsbruket, frilufts- och naturvårdsintressena,
trafiksäkerhetsintresset och jägarnas organisationer. Den samordnade älgjakten
förordas bli införd fr. o. m. jaktåret 1976-1977 i hela landet, utom
på samernas jaktmarker ovanför lappmarksgränsen och inom renbetesfjällen.
Frågan om samernas rättigheter beträffande älgjakten kommer att tas upp
i särskild ordning. Den i Kronobergs, Västmanlands och Norrbottens län
pågående försöksverksamheten skall tills vidare fortsätta i sin nuvarande
form. Det föreslagna systemet för samordnad älgjakt bör prövas under en
period av fem år efter det att det har införts i hela landet. Därefter skall
frågan om älgjaktens fortsatta utformning övervägas på nytt.

Utskottet för beträffande olika detaljer i propositionen i den mån de inte
berörs i det följande hänvisa till propositionen.

Utskottet har i anslutning till sin behandling av propositionen haft att
pröva de inledningsvis angivna motionsyrkandena.

I motionen 1955, yrkande 1, framförs ett allmänt hållet förslag att riksdagen
beslutar att samordnad älgjakt med urvalsinriktad och produktionsanpassad
beskattning av älgstammen införs i hela landet. Utskottet ansluter

JoU 1975:13

sig för egen del till denna principiella uppfattning. Såvitt utskottet kunnat
bedöma bör genom det föreslagna samgåendet i älgvårdsdistrikt bland jägarna
ett stärkt medvetande om gemensamt ansvar för älgstammens beskattning,
vård och utveckling skapas, och det bör kunna förutsättas att
jaktvårdsorganisationerna, länsälgnämnderna, länsstyrelserna och övriga berörda
parter under försöksperioden är beredda att aktivt verka för en effektiv
samordning av älgjakten. Det synes utskottet som om propositionen i princip
ligger väl i linje med det nu berörda motionsyrkandet. Utskottet finnér
därför inte erforderligt med någon särskild riksdagens åtgärd med anledning
av yrkande 1 i motionen 1955.

I motionen 1955, yrkande 4, hemställs att riksdagen beslutar att mindre
jaktområden inte utan starka skäl får vägras anslutning till större jaktområden.
I propositionen uttalas att anslutningen av fastigheter till licensområden
bör vara frivillig, och det framhålls vidare att det är naturligt att den
som önskar ansluta sina marker till ett licensområde för att därigenom möjliggöra
en bättre samordning av jakten inte utan särskilda skäl skall kunna
förhindras att ansluta sin fastighet till licensområdet. Skulle en fastighet
vägras anslutning till licensområde bör, anför föredraganden, länsjaktvårdsföreningen
söka ena parterna. Lyckas inte detta bör den utestängda fastigheten
kunna kompenseras i samband med älgtilldelningen.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att anslutningen av mindre
områden till licensområden så långt möjligt bör ske under frivilliga former.

I övrigt vill utskottet framhålla att, om det vid prövning av fråga om älgtilldelning
visar sig att markägare på nyss angivna sätt ådagalagt sin vilja
att bidra till en bättre samordning av jakten, detta förhållande bör ges stort
beaktande. Detsamma bör gälla beträffande den som vägrats anslutning
till jaktvårdsområde. Med hänsyn till vad föredraganden anfört i den nu
berörda frågan finnér utskottet emellertid inte erforderligt med något särskilt
riksdagens uttalande med anledning av yrkande 4 i motionen 1955.

I motionen 1948 föreslås, i vad här är i fråga, att riksdagen beslutar att
endast fastigheter som är taxerade som jordbruksfastigheter eller fastigheter
tillhörande jordbruksfastighet skall anses som jaktmarker på vilka det är
tillåtet att jaga älg. Utskottet vill erinra om att arbetsgruppen förutsatt att
de fastigheter som ingår i ett licensområde skall vara taxerade som jordbruksfastighet
och att förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Naturvårdsverket påpekar dock att det finns vissa fastigheter
som köpts in för exploateringsändamål, exempelvis vissa mossmarker
som inte är taxerade som jordbruksfastighet men dock har den karaktären
att de kan komma i fråga för älgjakt. Enligt föredragandens mening bör
förutom fastigheter som är taxerade som jordbruksfastighet kunna registreras
även fastigheter som taxerats som annan fastighet och som har jaktlig
betydelse för älgjakt.

Utskottet anser det kunna förutsättas att jaktmarkerna inom det föreslagna
systemet till övervägande del kommer att ligga på jordbruksfastigheter och

JoU 1975:13

anser sig i övrigt böra biträda naturvårdsverkets och föredragandens uppfattning
i frågan. Utskottet anser inte att förevarande motionsyrkande bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I några motionsyrkanden har framförts förslag som direkt berör frågan
om generell älgtilldelning. Sålunda har i motionen 1948, såvitt här är i fråga,
och motionen 1955, yrkande 2, hemställts om beslut av riksdagen att all
avskjutning av älg skall ske efter årlig ansökan till och vederbörligt tillstånd
av länsstyrelsen, dvs. att sådan generell tilldelning av älg som förordas i
propositionen inte skall fö förekomma. I motionen 1949, yrkande 3, föreslås
att, därest ett system med generell licens införes, sådant medgivande endast
skall omfatta en jakttid av två till fem dagar och endast avse kalvar.

I det föregående har utskottet omnämnt arbetsgruppens och föredragandens
ställningstaganden till spörsmålet om generell älgtilldelning, dvs. möjligheten
för älgjägare vars marker är för små för att utgöra eget licensområde
och som inte kunnat eller velat ansluta sig till större jaktområden, att utan
ansökan erhålla rätt till viss jakt på sina områden. Vid remissbehandlingen
av arbetsgruppens förslag har tanken på generell älgtilldelning mött stark
kritik. Sådan har även framförts i ett stort antal skrivelser till utskottet
från bl. a. jägarsammanslutningar i olika delar av landet. Det har i dessa
sammanhang främst hävdats att ett system med generell licensgivning skulle
vara ägnat att i hög grad motverka syftet med en samordning av älgjakten.
Föredraganden anser som tidigare nämnts att den generella tilldelningen
bör avse kalv och ett vuxet djur per registrerad jaktlig enhet.

Utskottet har vid sina överväganden av skälen för och emot en anordning
med generell älgtilldelning funnit det viktigt att man inte går för långt
i fråga om sådan tilldelning då detta givetvis kan äventyra syftet med den
ifrågasatta samordningen av älgjakten. Samtidigt vill utskottet emellertid
inte bestrida att ett visst behov föreligger att älgjägare med små jaktmarker
skall under nyss berörda förutsättningar kunna medges viss jakt utan särskild
ansökan härom. Enligt utskottets mening bör emellertid en sådan generell
tilldelning på angivna skäl omfatta endast en kalv årligen per registrerad
jaktlig enhet. Möjlighet bör emellertid öppnas för här ifrågavarande kategori
älgjägare att efter årlig prövning av länsstyrelsen när särskilda skäl föreligger
erhålla tilldelning av ytterligare en kalv eller ett vuxet djur. Som förutsättning
för tilldelning av sist nämnt slag bör gälla att den berörda jaktliga enheten
av geografiska eller andra skäl som anses böra godtagas, t. ex. oskäligt hög
avgift för inträde i jaktområde, inte lämpligen kan anslutas till ett licensområde.
Utskottet förutsätter att här ifrågavarande ärenden handläggs smidigt
och med hänsynstagande till såväl jaktvårdens intressen som de lokala förhållandena.

Vad gäller frågan om jakttidens längd vid generell tilldelning vill utskottet
endast framhålla att i propositionen förordas en tid av 2-5 dagar. Utskottet
ansluter sig härtill. När extra tilldelning av älg medgivits bör länsstyrelsen
enligt utskottets mening bestämma jakttiden i varje särskilt fall.

JoU1975:13

Utskottet biträder således förslagen i motionen 1949, yrkande 3, och motionen
1955, yrkande 2, så till vida att utskottet anser att generell tilldelning
endast skall avse kalv men finner i övrigt med hänsyn till det anförda
inte skäl föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1948,
såvitt här är i fråga, och motionen 1949, yrkande 3.

1 propositionen förordas att jakttidens början skall fastställas av regeringen.
Härmed överensstämmande yrkanden görs i motionerna 1949, yrkande 2
(delvis), och 1955, yrkande 3 (delvis). Utskottet finner inte anledning till
erinran emot vad i propositionen anförts i denna del. Motionsyrkandena
för anses besvarade härmed och bör inte föranleda någon särskild riksdagens
åtgärd.

Beträffande licensjakttidens längd har föredraganden på i det föregående
omnämnda skäl förordat en minskning från nu gällande regel om högst
30 dagar till högst 20 dagar, dock med möjlighet för länsstyrelsen att när
särskilda skäl föreligger något förlänga jakttiden. Jakttidens längd har tagits
upp i ett antal motioner. Den föreslås således böra bestämmas i motionen
1904 till högst 14 dagar, i motionen 1949, yrkande 2 (delvis), till minst
20 dagar, i motionen 1950, yrkande 2, till sju dagar i Norrbottens län, i
motionen 1953, yrkande 1, till 12 dagar, i motionen 1954, yrkande 2, till
14 dagar utom i Norrbottens län, där den bör vara sju dagar, samt i motionen
1955, yrkande 3 (delvis), till 20 dagar. I motionen 1949, yrkande 2 (delvis),
föreslås dessutom att länsstyrelsen skall äga rätt att generellt besluta om
förlängd jakttid för områden, vilkas licens omfattar tre eller flera djur, samt
även i övriga fall, där omständigheterna gör det motiverat. I motionen 1955,
yrkande 3 (delvis), föreslås också att länsstyrelsen skall kunna besluta om
förlängd eller avkortad jakttid med hänsyn till lokala omständigheter.

Utskottet finner för sin del skälen för en begränsning av jakttiden till
högst 20 dagar i och för sig vägande. Utskottet vill emellertid samtidigt
ansluta sig till det sistnämnda förslaget i motionen 1955 att länsstyrelsen
skall kunna såväl avkorta som förlänga licensjakttiden när det är påkallat
av lokala förhållanden. De motionsyrkanden i övrigt som berör jakttidens
längd bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1950, yrkande 1, föreslås att försöksverksamheten med reglerad
älgjakt i Norrbotten skall upphöra och i motionen 1954, yrkande 1, hemställs
att försöksverksamheten i samtliga försökslän upphör senast fr. o. m. jaktåret
1976/77. I propositionen anförs att i försökslänen det nuvarande systemet
med reglerad älgjakt bör bibehållas tills vidare. Såvitt utskottet kunnat bedöma
har den hittillsvarande försöksverksamheten utfallit väl. Det synes
också vara av värde att i det första skedet av ett system med samordnad
älgjakt kunna tillgodogöra sig ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten.
Utskottet biträder därför vad föredraganden uttalat i frågan och avstyrker
de nu berörda motionsyrkandena.

Vad gäller länsälgnämnderna föreslås i motionen 1949, yrkande 1, att
viltbiologisk expertis skall ingå i länsälgnämnd. I motionen 1955, yrkande

JoU 1975:13

5, föreslås att länets jaktvårdstjänsteman skall vara föredragande och sekreterare
i nämnden. Utskottet har i det föregående berört departementschefens
synpunkter beträffande nämndens sammansättning. Det anförs
vidare i propositionen att föredraganden i jaktfrågor vid länsstyrelsen bör
fungera som sekreterare i länsälgnämnden. Utskottet finnér för egen del
angeläget att den som anlitas för uppdraget äger ingående praktiska erfarenheter
av jaktliga frågor och är förtrogen med de särskilda förhållanden
på detta område som kan råda inom länet. Det ter sig naturligt att härvidlag
exempelvis länsjaktvårdstjänstemannen i länet eller tjänsteman vid
länsstyrelsens naturvårdsenhet närmast kommer i fråga. Till länsälgnämnden
bör även eljest, när så är möjligt, kunna knytas viltbiologisk expertis.
Det ankommer emellertid på länsstyrelsen att utse befattningshavare vid
nämnden, och utskottet finner inte tillräckliga skäl föreslå någon annan
åtgärd från riksdagens sida med anledning av förevarande motionsyrkanden
än att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

I propositionen förordas att det föreslagna systemet med samordnad älgjakt
prövas under en period av fem år sedan det införts i hela landet och
att frågan om älgjaktens fortsatta utformning därefter övervägs på nytt.
I motionen 1952 föreslås att riksdagen beslutar att prövotiden i första hand
skall vara tre år. Utskottet vill för sin del framhålla angelägenheten av att
verkningarna av systemet hålls under fortlöpande noggrann observation.
Hinder bör inte möta att under försökstiden vidtas sådana jämkningar i systemet
som kan befinnas ändamålsenliga. Även om det i och för sig hade
varit önskvärt med en kortare prövotid torde det av bl. a. biologiska skäl
inte vara möjligt att på kortare tid än fem år få fram ett material som
kan ge underlag för en meningsfylld utvärdering. Efter prövotidens utgång
bör regeringen underställa riksdagen vederbörligen utvärderade resultat av
det nya systemet och föreslå åtgärder som kan föranledas härav. Utskottet
finner sig med hänsyn till det anförda inte böra föreslå någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen 1952.

I motionen 1953, yrkande 2, föreslås att riksdagen uttalar sig för en generell
bestämmelse att då kalvförande ko fälls även kons kalv eller kalvar skall
fällas om möjligt. Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra
om föredragandens uttalande att kalv bör fällas om kalvförande ko får fällas
eller har fällts av misstag och att regelmässigt kalv bör fällas före kalvförande
ko. Utskottet förutsätter att de regler som innefattas i dessa synpunkter
kommer att beaktas vid älgjakten och att eventuella avsteg härifrån kommer
att föranleda lämpliga åtgärder av de jaktvårdande myndigheterna och organisationerna.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl att föreslå någon särskild
åtgärd med anledning av yrkandet.

Utskottet har i detta sammanhang även behandlat den fristående motionen
220, vari hemställs att åt trafiksäkerhetsverket och naturvårdsverket
uppdras att i samarbete utreda frågan om åtgärder för att nedbringa antalet
kollisioner mellan vägtrafikfordon och vilt. Motionen åsyftar kollisioner mel -

JoU 1975:13

lan fordon och älgar. Utskottet vill anföra att i den allmänna målsättningen
för den samordnade älgjakten bl. a. framhållits angelägenheten av att riskerna
för älgkollisioner i trafiken minskas. Detta spörsmål har i regeringens
uttalanden och i de olika skedena av förarbeten till propositionen getts rätt
stort utrymme. Föredraganden har bl. a. uttalat att länsstyrelserna bör ha
möjlighet att vidta särskilda åtgärder, om det skulle visa sig att licenserna
inte utnyttjas utan älgstammen antar en sådan nivå att riskerna för trafikolyckor
och annan skadegörelse inte kan accepteras. Detta bör exempelvis
kunna ske genom ytterligare avskjutning för att därigenom nedbringa vinterstammen.
Det kan förutsättas att frågan även i fortsättningen uppmärksammas
av berörda myndigheter och organisationer m. fl. Det bör även
nämnas att vid Stockholms universitets zoologiska institution försök pågår
i samarbete med statens vägverk m. fl. i syfte att finna nya metoder för
att avhålla älgarna från trafikstråken. Försöken avser bl. a. biologiska metoder
för detta syfte.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen
synes f. n. inte påkallad.

Propositionen föranleder i de delar som inte berörts i det föregående inget
särskilt uttalande av utskottet.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. beträffande målsättningen för en samordnad älgjakt med anledning
av propositionen 1975:25 och motionen 1975:1955, yrkande
1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande anslutningen till jaktområden m. m. med biträdande
av vad föredraganden i propositionen anfört och med anledning
av motionen 1975:1955, yrkande 4, samt med avslag
på motionen 1975:1948, såvitt här är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande generell älgtilldelning med anledning av propositionen
och motionerna 1975:1949, yrkande 3, och 1975:1955,
yrkande 2,samt med avslag på motionen 1975:1948, såvitt här
är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande licensjakttidens längd m. m. med bifall till motionen
1975:1955, yrkande 3, och med anledning av propositionen
och motionen 1975:1949, yrkande 2, samt med avslag
på motionerna 1975:1904,1975:1950, yrkande 2,1975:1953, yrkande
1, och 1975:1954, yrkande 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande försöksverksamheten med avslag på motionerna
1975:1950, yrkande 1, och 1975:1954, yrkande 1, biträder vad
föredraganden anfört,

JoU 1975:13

6. beträffande länsälgnämnderna med anledning av propositionen
och motionerna 1975:1949,yrkande l,samt 1975:1955, yrkande

5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

7. lämnar motionerna

a. 1975:220,

b. 1975:1952, och

c. 1975:1953, yrkande 2,
utan åtgärd.

8. biträder vad i propositionen anförts beträffande riktlinjer för
älgvården i vad de ej tidigare behandlats i utskottets hemställan.

Stockholm den 13 maj 1975

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Jonasson (c), Lindberg (s), fru Olsson i
Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus
(m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg
i Vretstorp (s), fru Ohlin (s), herrar Stadling (s), Enlund (fp), Andersson
i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c).

Reservationer

1. beträffande generell älgtilldelning

av herrar Jonasson (c), Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar
Pettersson i Lund (s), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s) och fru Ohlin
(s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets utlåtande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”1949, yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin prövning av frågan om generell älgtilldelning ansett
en vägledande synpunkt böra vara att ett sådant system utformas så att
det inte motverkar syftet med en samordning av älgjakten. Samtidigt är
det rimligt att älgjägare som av olika skäl inte ansett sig kunna ansluta
sina marker till licensområde också ges möjlighet att jaga vuxen älg utan
att detta blir administrativt svårhanterligt. Utskottet har noterat de farhågor
som från vissa håll uttryckts för att en sådan generell älgtilldelning som
förordas i propositionen skulle medföra alltför stor beskattning av älgstammen.
Utskottet har dock inte kunnat finna att dessa betänkligheter är motiverade.
Såväl älgstammens utveckling under de senste årtiondena som erfarenheterna
av den jakt som hittills bedrivits av här ifrågavarande kategori
älgjägare talar häremot. Som sägs i propositionen torde vidare den förordade

JoU 1975:13

samordningen av älgjakten innebära att huvuddelen av jakten kommer att
bedrivas på licens efter särskild ansökan. Det finns enligt utskottets mening
inte heller anledning räkna med att de älgjägare som omfattas av en generell
älgtilldelning inte skulle i samma mån som övriga älgjägare känna sitt ansvar
för älgstammens beskattning, vård och utveckling. Utskottet finnér med
hänsyn till det anförda det i propositionen förordade systemet med generell
älgtilldelning väl avvägt och ansluter sig sålunda till departementschefens
uppfattning i frågan. Motionsyrkandena avstyrks alltså i motsvarande delar.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande generell älgtilldelning biträder vad föredraganden
anfört och lämnar motionerna 1975:1948, såvitt här är i fråga,
1975:1949, yrkande 3, samt 1975:1955, yrkande 2, utan åtgärd,

2. beträffande licensjakttidens längd
av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

De i propositionen anförda motiven - hänsynen till andra fritidsintressen
- för en begränsning av jakttiden till 20 dagar finner utskottet i och för
sig vägande. Som anförs i motionerna 1904 och 1954 kan emellertid skäl
anföras för en ytterligare nedskärning av jakttiden. Erfarenheterna från försöksverksamheten
i Kronobergs och Västmanlands län visar, erinrar motionärerna
om, att älgar som fällts under jaktens första 5-7 dagar motsvarar
i genomsnitt 70 procent av den totala avskjutningen. En lång jakttid kan
medföra ökade risker för trafikolyckor med älgar inblandade. En kortare
jakttid kan innebära att jägare med stora jaktmarker inte hinner själva helt
utnyttja sin rätt utan överlåter delar av den till andra jägare. Det är, anförs
det bl. a., bättre att fler jägare får delta i jakten ett fåtal dagar än att ett
fåtal förjaga många dagar. I motionerna 1950 och 1954 anförs att de speciella
förhållanden i Norrbottens län, bl. a. minskningen av älgstammen, bör medföra
att jakttiden där bestäms till sju dagar.

Utskottet finner de sålunda anförda skälen för en större förkortning av
jakttiden än departementschefen förordat beaktansvärda och ansluter sig
till motionsförslagen.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande licensjakttidens längd m. m. med bifall till motionen
1975:1954, yrkande 2, och med anledning av propositionen
samt motionerna 1975:1904, 1975:1949, yrkande 2,
1975:1950, yrkande 2, 1975:1953, yrkande 1, och 1975:1955,
yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

JoU 1975:13

3. beträffande försöksverksamheten
av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets utlåtande som på s. 7 börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

I motionen 1950 (lika med utskottet) tills vidare. Utskottet

vill i överensstämmelse med vad som anförs i motionen 1954 framhålla
att eftersom det i propositionen förordade systemet med samordnad älgjakt
anses böra prövas under en tid av fem år sedan det införts i hela landet
skäl synes saknas för att den redan pågående försöksverksamheten skall
fortsätta. En sådan ordning skulle innebära att värderingen av den samordnade
älgjakten uppskjuts och att det missnöje med jaktens utformning
som finns i försökslänen skulle kvarstå ytterligare en tid. Utskottet delar
den i motionerna uttalade uppfattningen att ett enhetligt system för hela
landet bör införas fr. o. m. jaktåret 1976/77.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försöksverksamheten med bifall till motionen
1975:1954, yrkande l,och med anledning av propositionen och
motionen 1975:1950, yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande länsälgnämnderna

av herrar Lindberg (s), Pettersson i Lund (s), Takman (vpk), Strömberg
i Vretstorp (s) och fru Ohlin (s) som anser att

dets det stycke i utskottets utlåtande som på s. 7 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 8 slutar med ”här anfört” bort ha följande lydelse:

Vad gäller (lika med utskottet) sekreterare i länsälgnämnden.

Utskottet anser det kunna förutsättas att nämnderna i sitt arbete kommer
att vid behov anlita tillgänglig viltbiologisk expertis och finnér inte anledning
till någon erinran emot föredragande departementschefens uttalande i förevarande
fråga. Utskottet finner inte skäl föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandena.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande länsälgnämnderna biträder vad föredraganden uttalat
och lämnar motionerna 1975:1949, yrkande 1 och
1975:1955, yrkande 5, utan åtgärd,

5. beträffande prövotiden för samordnad älgjakt
av herr Jonasson (c) som anser att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 8 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”motionen 1952” bort ha följande lydelse:

I propositionen (lika med utskottet) tre år. 1 motionen anförs

JoU 1975:13

bl. a. att det uttryckts oro för att förslaget till nytt system kan komma
att innebära att det påbörjade arbetet för en bättre jaktvård äventyras. På
grund av de farhågor som från vissa håll framförts för att tidigare jaktområden
kan komma att sönderslås och att verkningarna härav relativt snabbt kan
förändra förhållandena för älgvården anser motionären det olämpligt att
man här binder sig för en så lång prövotid som fem år. Det finns anledning
att redan efter tre år se över verkningarna och att kunna införa kompletteringar
eller justeringar i bestämmelserna. Över huvud taget är det väsentligt,
framhåller motionären, att man inte låser sig vid en femårsperiod
utan är öppen för en kortare försöksperiod. Utskottet delar motionärens
uppfattning härvidlag.

dels utskottets hemställan under 7 b bort ha följande lydelse:

7 b. beträffande prövotiden för samordnad älgjakt med anledning
av propositionen och med bifall till motionen 1975:1952 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,