Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975:JoU1 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 1

JoU 1975:1

Nr 1

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret
1975/76 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1975:1 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under punkterna
A 1-A 4 (s. 13-15) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76

1. till Jordbruksdepartementet anvisar ett förslagsanslag av

8 030 000 kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter anvisar ett förslagsanslag av

1 474 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. anvisar ett reservationsanslag av

9 700 000 kr.,

4. till Extra utgifter anvisar ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Regeringen har under punkten B 1 (s. 16-21) föreslagit
riksdagen

1. att godkänna vad i propositionen förordats om huvudmannaskapet
för svinstamkontrollen,

2. att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 21 118 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt föreslår regeringen att huvudmannaskapet för svinstamkontrollen
förs över från lantbruksstyrelsen till Svensk husdjursskötsel,
en av jordbrukets ekonomiska föreningar. Detta innebär ett led i pågående
överföring av administrationen och ledningen av kvalitetskontrollen på husdjursområdet
från staten till jordbruksnäringen. Erfarenheterna av näringsutövarnas
skötsel av husdjurskontroll är enligt propositionen goda. En officiell
tillsyn över svinstamkontrollen avses komma att utövas av lantbruksstyrelsen
som även skall fastställa rambestämmelser för verksamheten.

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr I

JoU 1975:1

Utskottet, som biträder nu ifrågavarande förslag, utgår från att en tillfredsställande
insyn i kontrollen garanteras genom den tillsyn lantbruksstyrelsen
skall utöva.

Ej heller beträffande övriga förslag under denna punkt har utskottet någon
erinran. Utskottet hemställer således
att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om huvudmannaskapet för
svinstamkontrollen,

2. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 21 118 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkten B 2 (s. 21-23) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 109 853 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:882 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en sänkning av taxan vid
projektering av dikning och täckdikning i enlighet med de principer som
anförts i motionen.

1 motionen 1975:886 av herrar Pettersson i Ronneby och Elmstedt (båda
c) hemställs att riksdagen beslutar att ytterligare en tjänst som trädgårdsassistent
inrättas vid lantbruksnämnderna och placeras vid lantbruksnämnden
i Karlskrona.

Utskottet

Under denna punkt förordar föredragande departementschefen att kostnadstäckningen
för tjänster som lantbruksnämnderna tillhandahåller företagare
inom jordbruk och trädgårdsnäring skall höjas från i genomsnitt 75
till 90 procent av självkostnaden. I motionen 882 föreslås i stället beträffande
projektering av täckdikning och dikning en sänkning av kostnadstäckningen
till 60 procent. Motionärerna anser denna taxeändring motiverad av behovet
att öka täckdikningsverksamheten och av att denna sker efter fackmässig
projektering. Vidare ifrågasätter motionärerna om det inte vid beräkning
av taxan inkluderas alltför stora kostnader vid sidan av de direkta lönekostnaderna
för förrättningsmannen.

Med anledning av vad som anförts i motionen 882 har utskottet från
lantbruksstyrelsen inhämtat att taxan beräknats utifrån summan av lönekostnaden,
resekostnaden samt indirekta kostnader för administration, lokalhyra
m. m. De indirekta kostnaderna uppgår till ca 90 procent av lönekostnaden.
Taxenivån synes överensstämma med den som tillämpas av
andra statliga myndigheter. Utskottet får vidare erinra om att 1967 års riksdag

JoU 1975:1

(prop. 1967:74, JoU 1967:18, rskr 1967:214) uttalade att tjänster, sorn lantbruksnämnd
tillhandahåller på beställning och som rör jordbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering, i princip bör betalas så att full kostnadstäckning
erhålles. Under en övergångstid skulle dock full kostnadstäckning inte
krävas. Subventioneringen har stegvis begränsats 1967 och 1970. Det i budgetpropositionen
redovisade förslaget innebär ytterligare ett steg i denna
avtrappning av subventioneringen. Utskottet finner inte anledning frångå
nyssnämnda av riksdagen godkända principer för taxesättning av nämndernas
tjänster och har heller inte någon invändning mot den i propositionen
förordade taxeändringen. I fråga om den närmare fördelningen av taxenivåerna
mellan olika slags förrättningar, däribland projektering av täckdikning
och dikning, bör regeringen liksom hittills äga besluta. I sammanhanget
vill utskottet även erinra om att hela frågan om stödet till jordbrukets rationalisering
är föremål för övervägande inom 1972 års jordbruksutredning.
Med hänvisning till det sagda förordar utskottet att motionen 882 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 886 påtalas att det numera inte finns någon trädgårdskonsulent
placerad vid lantbruksnämnden i Blekinge län. Den koncentration
av tjänsterna på trädgårdsområdet till bl. a. Malmö och Kristianstad som
skett har enligt motionärerna inneburit en försämrad rådgivning till den
relativt omfattande trädgårdsodlingen i Blekinge. De förordar därför att en
tjänst som trädgårdsassistent placeras i lantbruksnämnden i Blekinge län.

I samband med omorganisationen av lantbruksnämnderna år 1967 godkände
riksdagen vissa riktlinjer för trädgårdsrådgivningens organisation.
Dessa innebär att man för att tillgodose trädgårdsnäringens behov har rådgivare
som är specialinriktade på olika ämnesområden. Dessa specialister
betjänar samtidigt flera län, i vissa fall hela landet. De är främst stationerade
i områden dit trädgårdsodlingen är koncentrerad, vilket har medfört att,
såsom nämns i motionen, ett antal tjänster finns vid lantbruksnämnderna
i Malmö och Kristianstad. Denna stationering borde enligt utskottets mening
ge goda möjligheter till kvalificerad rådgivning även till odlarna i Blekinge.
Avsikten med förevarande motion synes inte vara att kritisera nu gällande
principer för trädgårdsrådgivningens organisation. I den mån nuvarande organisation
på något håll leder till brister i rådgivningen till trädgårdsnäringen
ankommer det på lantbruksstyrelsen att överväga vilka åtgärder som i form
av omdisposition av personalresurserna eller eljest är möjliga för att komma
till rätta med bristerna. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om
att 1974 års trädgårdsnäringsutredning enligt sina direktiv har att överväga
bl. a. frågan om dimensioneringen av resurserna för rådgivningen till trädgårdsnäringen.
Vid angivna förhållanden finner utskottet motionen 886 inte
böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet biträder regeringens
förslag under punkten hemställer utskottet

Joll 1975:1

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:882 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1975:886 utan åtgärd,

3. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 109 853 000 kr.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 23-24) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
4 600 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under
punkten B 4 (s. 25-27) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering intill ett belopp av 30000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. förbudgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

Motionerna

1 mötionen 1975:876 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådan ändring i gällande
bestämmelser, att statsbidrag för iståndsättning av äldre torrläggningsföretag
måtte utgå då investeringen i företaget uppgår till minst 10 000 kr. och
att den för s. k. särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten skall
tillämpas inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs, samt 2. att
riksdagen hos regeringen hemställer om sådan ändring i gällande bestämmelser,
att statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall där åkerjorden
i fråga bedöms bli bestående på längre sikt samt där investeringen i företaget
uppgår till minst 10 000 kr. och att den för s. k. särskild rationalisering
gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet
där sådan verksamhet bedrivs.

I motionen 1975:1553 av herr Josefson och fru Fredrikson (båda c) hemställs
1. att riksdagen anhåller hos regeringen om att bidrag till miljövårdande
åtgärder inom jordbruket för utgå med upp till 50 96 av investeringskostnaden
för den del som understiger 30 000 kr., 2. att riksdagen hos regeringen
anhåller om sådan ändring av kungörelsen om statsbidrag till miljövårdande
åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag (1972:293), att
bidragen grundar sig på fastighetens normala kapacitet avseende djurhållning,
i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975:1562 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att 1972 års jordbruksutredning får i

JolJ 1975:1

uppdrag att skyndsamt utreda och föreslå nya och utökade bidragsregler
till jordbruk för miljövårdande åtgärder samt statligt stöd till mjölkproduktion
vid jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.

I motionen 1975:1563 av herr Nilsson i Tvärålund (c) anhålls att riksdagen
hos regeringen hemställer att stöd till nyodling skall utgå efter lantbruksstyrelsen
prövning i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.

I motionen 1975:1564 av herr Nilsson i Tvärålund och Nordin (båda c)
hemställs 1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en sådan ändring
av 22 § andra stycket kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering m. m. att bidrag, som avser uppförande eller ombyggnad av
ekonomibyggnad, ej får överstiga 75 000 kr. eller, om byggnadsåtgärden
från allmän synpunkt är av särskild betydelse, 150 000 kr., samt 2. att riksdagen
beslutar att till anslagstiteln Statsbidrag till jordbrukets rationalisering
under budgetåret 1975/76 beviljas ett i förhållande till regeringens förslag
med 3 000 000 kr. förhöjt belopp av 33 000 000 kr.

I motionen 1975:1594 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga (punkterna 1 och 3), att riksdagen beslutar 1. att stödformerna
för det norrländska jordbruket ändras, så att bidraget till investering i det
s. k. A- och B-stödet höjs till 40 % av investeringskostnaden, 3. att bidraget
till täckdikning höjs till 50 % av investeringskostnaden.

Utskottet

I ett antal motioner föreslås ändrade regler för de bidrag som med medel
från detta anslag utgår till jordbrukets rationalisering. Sålunda förordas bl. a.
en vidgad bidragsgivning till torrläggningsåtgärder främst i norra Sverige
där behovet av täckdikning anges vara stort. Enligt motionen 876 bör statsbidrag
beviljas för iståndsättning av äldre torrläggningsföretag samt för täckdikning
av all åkerjord som bedöms bli bestående på längre sikt. Denna
bidragsgivning borde enligt motionen ske oberoende av om åtgärderna vidtas
i samband med yttre rationalisering eller ej. Den för särskild rationalisering
gällande bidragsprocenten, dvs. 40 procent, bör enligt motionen tillämpas
i de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs. Enligt motionen 1594
bör bidraget till täckdikning inom det norrländska jordbruket höjas till 50
procent av investeringskostnaden, medan bidraget till övrig inre rationalisering
i Norrland föreslås höjt till 40 procent.

Enligt motionen 1563 bör vidgade möjligheter att bevilja statligt stöd
till nyodling införas särskilt i sådana fall där jordbrukarens åkerareal är otillräcklig
och mark inte finns att arrendera eller köpa. Beslut i sådana ärenden
borde enligt motionen fattas av lantbruksstyrelsen i avvaktan på resultatet
av jordbruksutredningens arbete.

I fråga om stödet till uppförande av ekonomibyggnader föreslås i motionen
1564, yrkande 1, en höjning av högsta bidragsbelopp från 50 000 kr. till

JoU 1975:1

75 000 kr., eller, om åtgärden är från allmän synpunkt av särskild betydelse,
från 100 000 kr. till 150 000 kr. Ändringsförslaget, som överensstämmer
med ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, motiveras med att byggnadskostnadsindex
för jordbrukets byggnader stigit med 61 procent sedan
år 1967.

Utskottet vill med anledning av nu redovisade motionsyrkanden hänvisa
till att 1972 års jordbruksutredning, sedan riksdagen hade uttalat sig härför
i anslutning till vissa motioner rörande stödet till jordbrukets rationalisering
(JoU 1974:6, rskr 1974:97), föregående år erhöll tilläggsuppdrag att göra en
översyn av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område och utformningen
av stödet till jordbruket i norra Sverige. Samtidigt överlämnades till
utredningen ett stort antal motioner i ämnet. De frågor som tas upp i de
nyss redovisade motionsyrkandena innefattas samtliga i det uppdrag jordbruksutredningen
har, varför de inte nu bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1562 hemställs att 1972 års jordbruksutredning får i uppdrag
att skyndsamt utreda och föreslå nya och utökade bidragsmöjligheter till
mjölkproducerande företag med begränsade utvecklingsmöjligheter samt till
miljövårdande åtgärder vid jordbruk. De motioner som föregående år överlämnades
till utredningen berörde flertalet avsnitt av rationaliseringspolitiken
på jordbrukets område, dock inte just den del som tas upp i motionen
1562. Utskottet kan därför tillstyrka att även denna motion överlämnas
till jordbruksutredningen.

Bestämmelserna om statsbidragsgivningen till miljövårdande åtgärder
inom jordbruks- och trädgårdsföretag bör enligt motionen 1553 ändras i
ett par avseenden. Sålunda föreslås att högsta bidragsprocenten höjs från
nuvarande 25 procent till 50 procent av investeringskostnaden för den del
som understiger 30 000 kr. Som motiv härför anges sysselsättningsskäl. 1
en andra punkt begärs ändrade grunder för beräkningen av bidragsberättigande
kostnad. Utgångspunkt för denna beräkning bör enligt motionen
vara fastighetens normala kapacitet avseende djurhållning i stället för som
nu det djurantal som fanns på fastigheten den 1 juli 1972. Gällande bestämmelse
på denna punkt innebär enligt motionen att de jordbruk missgynnas
som vid nämnda tidpunkt hade reducerad djurhållning men senare
utökat denna.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att statsbidrag till
miljövårdande åtgärder vid jordbruks- och trädgårdsföretag avses utgå under
budgetåren 1972/73-1976/77. Motsvarande stöd till industrin avser perioden
1969/70-1974/75 och upphör således den 1 juli 1975. Statsbidrag utgår i
båda fallen med högst 25 procent av godkänd kostnad. Under vissa perioder,
senast föregående budgetår, har högre bidrag utgått till miljövårdsinvesteringar
i industrin.

I anslutning till en motion föregående år uttalade riksdagen (JoU 1974:41,
rskr 1974:323) att företagen inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna borde

JoU 1975:1

kunna ges samma stimulans att intensifiera investeringsverksamheten i fråga
om miljövårdande åtgärder som den som kommit industriföretagen till del,
om läget inom byggnads- och anläggningssektorn återigen blir sådant att
särskilda åtgärder i sysselsättningsstimulerande syfte befinns motiverade.
Inte minst ansågs starka miljövårdsskäl tala härför. Utskottet vill med anledning
av det nu framförda motionsyrkandet framhålla att nyss återgivna
riksdagsuttalande givetvis alltjämt äger giltighet. Utskottet är mellertid f. n.
inte berett biträda förslaget i motionen 1553 om en höjning av bidragsprocenten.

1 frågan om vilken storlek på djurhållningen som får ligga till grund för
beräkning av bidragsberättigande kostnad gäller för stödet på såväl industrisom
jordbrukssidan den principen att endast miljövårdsinvesteringar som
erfordras för verksamhet av den omfattning som fanns vid resp. stödforms
införande är bidragsberättigade. Vid nyetablering eller utbyggnad av miljöstörande
verksamhet har företagaren att själv svara för att anläggningarna
blir godtagbara från miljöskyddssynpunkt. I enlighet med denna princip
gäller för jordbruk den bestämmelsen att bidrag lämnas endast i fråga om
anläggning eller del av anläggning som tagits i drift före den 1 juli 1972
(kungörelsen om statsbidrag till mijövårdande åtgärder inom jordbruks- och
trädgårdsföretag, 1972:293). Utskottet vill med anledning av motionen 1553,
yrkande 2, som sin mening framhålla att en tillfällig inskränkning i djurhållningen
den 1 juli 1972 inte skall behöva förhindra en stödgivning. Ej
heller bör krav föreligga att produktionen skall omfatta exakt samma slags
husdjur såväl före som efter den 1 juli 1972. Gällande tillämpningsföreskrifter
synes stå i överensstämmelse med det anförda. Utskottet finner med hänvisning
till det sagda inte nödvändigt att förorda någon riksdagens vidare
åtgärd med anledning av nu ifrågavarande yrkande i motionen 1553.

Av utskottets ställningstagande i det föregående till motionen 1564, yrkande
1, om ändrade regler för bidrag till jordbrukets ekonomibyggnader
följer, att den i yrkande 2 samma motion föreslagna uppräkningen av ramen
för statsbidrag till jordbrukets rationalisering med 3 milj. kr. avstyrks. Ramen
bör i enlighet med regeringens förslag fastställas till 30 milj. kr.

Utskottet biträder även i övrigt regeringens förslag under förevarande
punkt och hemställer

att riksdagen

1. anhåller att regeringen till 1972 års jordbruksutredning överlämnar
motionen 1975:1562,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:876,yrkande 2,

b. 1975:1553,

c. 1975:1563,

d. 1975:1594,yrkandena 1 och 3,

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:876, yrkande 1,

JoU 1975:1

b. 1975:1564, yrkande 1,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:1564, yrkande 2, medger att under budgetåret 1975/76
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp
av 30 000 000 kr.,

5. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och läckande av
förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna B 5-B 6 (s. 27-31) och hemställer

att riksdagen

1. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. a. medger att för budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av lagerhus
för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m.
samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt
303 000 000 kr., varav till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål
m. m. 2 milj. kr., till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. 14 milj. kr., till rennäringens rationalisering
m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar
500 000 kr.,

b. medger att regeringen eller, enligt regeringens bestämmande,
lantbruksstyrelsen får biträda ackord och eljest efterge statens
rätt på grund av garantiåtagande för lån till yttre rationalisering,
lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån,
maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål
m. m., lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.,
lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp
av avelshästar och ridhästar,

c. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Regeringen
har under punkten B 7 (s. 31-33) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till särskild
rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

JoU 1975:1

Motionerna

I motionen 1975:1527 av herrar Ekinge och Eriksson i Arvika (båda
fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att det särskilda
stöd som utgår till jordbruket i norra Sverige skall äga tillämpning även
beträffande Gotland.

I motionen 1975:1594 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 2) att riksdagen beslutar att bestämmelserna för B-stödet
ändras, så att det även kan utgå till yngre jordbrukare och vid nyetablering.

1 motionen 1975:1596 av herrar Åsling och Stjernström (båda c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande A), att riksdagen beslutar att hos regeringen
anhålla om att ändrade tillämpningsföreskrifter för B-stödet snarast utarbetas
i avvaktan på en mer genomgripande reform av rationaliseringsstödet.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt de särskilda former för stöd till jordbrukets
rationalisering som gäller för norra Sverige, nämligen dels stöd till
särskild rationalisering (SR), dels bidrag till investeringar vid vissa begränsat
utvecklingsbara jordbruk. Dessa stödformer gäller förutom i Norrland även
i Kopparbergs och Värmlands län samt i landskapet Dalsland.

Vissa ändringar i bestämmelserna för nämnda stöd föreslås i motioner
som väckts vid innevarande riksmöte. Sålunda föreslås i motionen 1527
att det för norra Sverige gällande stödet skall utsträckas att gälla även Gotland.
Stödet till begränsat utvecklingsbara jordbruk bör vidare enligt motionen
1594 utvidgas, så att det kan utgå till yngre jordbrukare och vid
nyetablering. Tillämpningsföreskrifterna för sistnämnda stöd bör enligt motionen
1596 ändras i avvaktan på en genomgripande översyn av rationaliseringsstödet.
Ändringarna föreslås ske i syfte att fl ett från regionalpolitisk
synpunkt verkningsfullt jordbruksstöd.

Såsom nämnts i det föregående under punkten 5 fick 1972 års jordbruksutredning
under fjolåret tilläggsuppdrag att göra en översyn av rationaliseringspolitiken
på jordbrukets område och av utformningen av stödet till
jordbruket i norra Sverige. Frågan om ett regionalpolitisk! jordbruksstöd
ingick redan tidigare i utredningens uppdrag. Samtliga frågor som berörs
i nyss redovisade motionsyrkanden faller enligt utskottets mening inom
ramen för jordbruksutredningens uppdrag. Utskottet utgår sålunda bl. a.
från att behovet av ett särskilt rationaliseringsstöd till jordbruket på Gotland
kommer att prövas i samband med utredningens regionalpolitiska överväganden.
Vid nu angivna förhållanden bör förevarande motioner inte nu
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt, hemställer
utskottet

JoU 1975:1

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:1527, såvitt avser rationaliseringsstöd,

b. 1975:1594, yrkande 2,

c. 1975:1596, yrkande A,

2. medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

3. till Bidrag till särskilda rationaliseringsätgärder i Norrland, m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000
kr.

8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 33-34)
och hemställer

att riksdagen till Odlings-och byggnadshjälp ät innehavare av vissa
kronolägenheter m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.

9. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten B 9
(s. 34-35) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 220000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:1539 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Olsson i
Sundsvall (båda c) hemställs att riksdagen anvisar 100 000 till Svenska fåravelsföreningen
för den kontrollverksamhet som angetts i motionen.

I motionen 1975:1548 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m, c) hemställs
att riksdagen i skrivelse till regeringen begär 1. ändring i 1966 års
premieringsreglemente, så att 1-, 2- och 3-åriga ston blir föremål för premiering
och belönas med skådepenning, 2. möjlighet för premieringsnämnd
eller premieringsförrättare att tilldela 3-åriga ston särskilt penningpris i enlighet
med vad som i motionen anförts, 3. ändring i 1966 års premieringsreglemente,
så att tidigare gällande AB-klassificering återinföres samt att
statsbidrag skall utgå till AB-premierad hingst utan avseende på ålder,
4. ändrad straffsats för bruk av obesiktigad hingst i aveln införes i
enlighet med vad i motionen anförts, 5. ändring i 1966 års premieringsreglemente
i vad avser bestämmelserna om antalet premieringsförrättare
vid varje enskilt förrättningstillfälle i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bl. a. medel för bidrag till avelsföreningar för att
främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen. I motionen

JoU 1975:1

1539 hemställs att riksdagen skall anvisa ett belopp av 100 00 kr. till Svenska
fåravelsföreningen (numera Svenska fåravelsförbundet) för att täcka en del
av kostnaderna under budgetåret 1975/76 för omläggning av fårkontrollen.
I motionen erinras om jordbruksutskottets av riksdagen godkända uttalande
föregående år (JoU 1974:1 p. 8, rskr 1974:114) enligt vilket utskottet utgick
från att Kungl. Maj.t och vederbörande myndigheter skulle överväga behovet
av allmänna medel under budgetåret 1975/76 för att omläggningen av rarkontrollen
skulle kunna genomföras såsom planerats. Enligt motionen föreligger
trots detta medelsbrist för ändamålet.

Av budgetpropositionen framgår att lantbruksstyrelsen förutsatt att medel
inom ramen för jordbruksprisregleringen kommer att ställas till förfogande
för angivna omläggningar av fårkontrollen. Enligt de uppgifter utskottet
inhämtat från statens jordbruksnämnd har Svenska fåravelsförbundet för
budgetåret 1974/75 beviljats 365 000 kr. av de prisregleringsmedel,som avses
för svin- och köttdjurskontroll, vilket är 50 000 kr. mindre än förbundet
begärt. Medlen för kommande budgetår har ännu inte fördelats av jordbruksnämnden.
Mot bakgrund av nyss återgivna riksdagsuttalande utgår
utskottet emellertid från att allmänna medel kommer att ställas till verksamhetens
förfogande i sådan utsträckning att den pågående omläggningen
av fårkontrollen kan genomföras på planerat sätt. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

Största delen av anslaget under denna punkt är avsett för stöd åt hästaveln.
Enligt riktlinjer som godkändes av riksdagen år 1966 (prop. 1966:1 bil. 11
p. C 13, JoU 1966:1 p. 21, rskr 1966:9) utgår detta stöd till hästpremiering,
hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder.
Om den närmare utformningen av stödet beslutar regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer. Stödet regleras sålunda i kungörelsen
(1966:560) om stöd åt hästaveln, m. m. samt föreskrifter som lantbruksstyrelsen
meddelat. Såsom rådgivande organ i dessa frågor har till lantbruksstyrelsen
knutits en hästavelsnämnd. Användningen av hingst till avel
regleras i lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång. Enligt denna lag får
inom område där hingstbesiktningstvång införts hingst ej användas för betäckning
av sto som tillhör annan än hingstens ägare, med mindre hingsten
godkänts av premieringsnämnd. Vid brott mot denna bestämmelse dömes
till böter om högst 500 kr.

I motionen 1548 föreslås dels vissa ändringar i premieringsförfarandet,
dels en höjning av böterna vid brott mot lagen om hingstbesiktningstvång.
Motionärerna motiverar förslaget om straffskärpning med att det förmärkts
en ökad användning av icke godkända hingstar i aveln under senare tid.
Den statliga premieringen av hästar bör enligt motionen byggas ut bl. a.
genom att även ungston bedöms och premieras, genom att 3-åriga ston
i vissa fall kan erhålla ett särskilt penningpris samt genom viss utbyggnad
av antalet klasser vid hingstpremiering.

Såsom framgår av det anförda har regeringen bemyndigats besluta om

JoU 1975:1

den närmare utformningen av det statliga stödet till hästaveln. Vissa av
de i motionen upptagna frågorna är av den karaktären att beslutanderätten
beträffande desamma delegerats till lantbruksstyrelsen. Utskottet är f. n.
ej berett att på grundval av motionen ta närmare ställning till behovet av
ändrade bestämmelser rörande stödet till hästaveln. Däremot anser utskottet
att det, när nu åtta års erfarenhet av gällande premieringssystem föreligger,
kan vara motiverat att utvärdera effekterna av systemet. Härför talar bl. a.
den i viss mån förändrade trenden i utvecklingen i fråga om antalet hästar
i landet som kunnat noteras sedan år 1966. Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen
bör svara för nämnda utvärdering.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot regeringens förslag
under förevarande punkt, hemställer

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975:1539,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det
föregående anfört med anledning av motionen 1975:1548,

3. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 1 220 000 kr.

10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 10-B 14 (s. 35-39)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens hingstdepä och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag
av 450 000 kr.,

3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag
av 215 000 kr.,

4. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av
170 000 kr.,

5. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen anvisar ett anslag
av 522 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Främjande av rennäringen. Regeringen har under punkten B 15 (s. 39)
föreslagit riksdagen att till Främjande av rennäringen förbudgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:870 av herr Carlsson i Vikmanshyttan m. fl. (c) hemställs
att riksdagen beslutar om medel till Svenska Samernas Riksförbund för
samekonsulentverksamheten och därför under anslaget B 15 Främjande av

JoU 1975:1

rennäringen anvisar ett, i förhållande till regeringens förslag med 100 000
kr. förhöjt reservationsanslag på 730 000 kr.

I motionen 1975:888 av herrar Takman och Lövenborg (båda vpk) hemställs
att riksdagen anvisar 600 000 kr. till Svenska samernas riksförbund
för anställning av fem samiska konsulenter för den samiska minoriteten.

I motionen 1975:1545 av herrar Häll och Dahlberg (båda s) hemställs
att riksdagen som sin mening uttalar att det föreligger ett påtagligt behov
av en sådan tjänst.

1 motionen 1975:1576 av herrar Nisser och Nilsson i Agnäs (båda m)
hemställs att riksdagen beslutar att de tjänster vid statliga och landstingskommunal
myndigheter som handlägger samefrågor i princip bör besättas
med samer.

I motionen 1975:1584 av herrar Sellgren och Jonsson i Alingsås (båda
fp) hemställs att riksdagen under anslaget Främjande av rennäringen måtte
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 730 000 kr. att utgå till Svenska samernas riksförbund
för samekonsulentverksamheten.

I motionen 1975:1590 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) hemställs
att riksdagen under anslaget Främjande av rennäringen anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag
på 730 000 kr. att utgå till Svenska samernas riksförbund för samekonsulentverksamheten.

Vidare haren skrift från Svenska samernas riksförbund inkommit i ärendet.

Utskottet

Regeringen föreslår under denna punkt att ett oförändrat anslag av 630 000
kr. skall anvisas för nästa budgetår till främjande av rennäringen. Anslaget,
avses bl. a. för rådgivning på rennäringens område samt för bidrag till rennäringens
katastrofskadeskydd.

Enligt motionerna 870,1584 och 1590 bör därutöver under anslaget anvisas
ett belopp av 100 000 kr. Detta belopp skulle utgå till Svenska samernas
riksförbund (SSR) såsom bidrag till samekonsulentverksamhten. Enligt motionerna
har det till och från varit möjligt för riksförbundet att bedriva
viss konsulentverksamhet med hjälp av tillfälliga medel. Bland angelägna
uppgifter för en sådan konsulent nämner motionärerna medverkan i det
praktiska genomförandet av 1971 års beslut om ny rennäringslag samt arbete
för att öka sysselsättningsmöjligheterna bland samerna. Såsom en möjlighet
anges här utvecklandet av kombinationsnäringar, t. ex. fiske, slöjd och turism.
Angivna verksamhet bör enligt motionärerna ha särskilda förutsättningar
att ge resultat om den bedrivs i samernas regi.

JoU 1975:1

I motionen 888 föreslås att riksdagen skall anvisa ett anslag av 600 000
kr. att utbetalas till SSR, som därigenom skulle kunna anställa fem samiska
konsulenter för den samiska minoriteten. Förslaget motiveras med det otillfredsställande
sysselsättningsläget för samerna och samernas behov av hjälp
med att organisera ny verksamhet och kompletterande förvärvsarbeten i
det samiska kärnområdet.

1 detta sammanhang tar utskottet även upp motionen 1545 enligt vilken
riksdagen bör uttala att det föreligger ett påtagligt behov av en tjänst för
handläggning av frågor om samernas sysselsättning. Enligt motionärerna
bör lantbruksstyrelsen för detta ändamål på försök fö till sig knyta en befattning
av samma karaktär som glesbygdskonsulenten, dock med verksamheten
begränsad till samebyarna.

Gemensamt för nu redovisade motioner är att de tar upp frågan om samernas
sysselsättning och möjligheter till försörjning. I sammanhanget betonar
motionärerna vikten av att rennäringen kan kompletteras med annan
verksamhet som samerna kan bedriva i kombination med renskötseln eller
åtskild från denna. Motionerna berör också frågan om i vilka former sådan
verksamhet kan bedrivas och betydelsen för den samiska kulturens bestånd
av att sysselsättningstillfällen finns i tillräcklig omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna först erinra om att såväl
departementschefen som jordbruksutskottet när gällande rennäringslag antogs
(prop. 1971:51, JoU 1971:37, rskr 1971:216) uttalade att samernas uppehållande
av renskötseln var en förutsättning för bevarande av den samiska
kulturen. På grund härav fastslogs att renskötselrätten alltjämt skulle förbehållas
samerna. För att på bästa sätt organisera renskötseln tillskapades
en ny typ av juridisk person, sameby. De rättsliga reglerna för samebyn
utformades för att kunna tillgodose renskötselns behov. Riksdagen avvisade
förslag om att sameby även skulle få rätt att bedriva annan verksamhet
än renskötseln. Härvid hänvisades till att, om medlemmar i sameby önskade
bedriva sådan sidoverksamhet i samverkan, de fick göra detta i samma
ordning som andra svenska medborgare, t. ex. i form av bolag eller ekonomisk
förening. Jordbruksutskottet framhöll i sammanhanget att det var
angeläget att alternativa etablerings- och sysselsättningsmöjligheter i erforderlig
omfattning kunde beredas de samer för vilka renskötseln är otillräcklig
som försörjningsunderlag.

I anslutning härtill bör nämnas att arbetsmarknadsorganen gjort åtskilliga
insatser för att främja samernas sysselsättning inom renskötselområdet under
det senaste decenniet. Beredskapsarbeten av avsevärd omfattning har utförts
och utförs i rennäringsadministrationens regi. Medel har bl. a. utgått till
uppförande av renstängsel och för utvecklande av fjällfisket. Utskottet utgår
från att betydande ansträngningar kommer att göras även i fortsättningen
i syfte att skapa så goda arbetsmöjligheter som möjligt inom renskötselområdet
och att bl. a. förekommande beredskapsarbeten därvid i första hand
kommer att inriktas på att bereda arbetslösa och undersysselsatta inom om -

JoU 1975:1

rådet arbetsmöjligheter.

Lantbruksstyrelsen erhöll år 1971 uppdrag att följa lantbruksnämndernas
arbete med att skapa arbetstillfällen inom renskötselområdet och att till
regeringen inkomma med de reformförslag vartill utvecklingen kunde leda.
Styrelsen har efter utredning föregående år föreslagit att en särskild tjänst
inrättas för handhavandet av samebyarnas angelägenheter i sysselsättningsfrågor.
Det i motionen 1545 aktualiserade förslaget synes i huvudsak överensstämma
med det som lantbruksstyrelsen framfört. Det kan nämnas att
arbetsmarknadsmyndigheterna förklarat sig villiga att under innevarande
budgetår anvisa medel för en befattningshavare med angivna uppgifter.

Här bör nämnas att den av utbildningsministern år 1971 tillkallade sameutredningen,
som främst har att utreda frågan om åtgärder till stöd för
samernas språk och kultur, även skall överväga vilka åtgärder som kan
behövas för att säkerställa fiskesamernas utkomstmöjligheter. Denna samegrupp
är inte renskötande.

Utskottet anser det vara av vikt att samernas renskötsel i ökad utsträckning
kan kompletteras med annan sysselsättning av sådant slag som har exemplifierats
i motionerna. Genom att ett bättre sysselsättningsunderlag skapas
och vidmakthålles, förbättras förutsättningarna för den samiska kulturen
att fortleva. Utskottet finnér det vara angeläget att särskild personal stadigvarande
kan ställas till förfogande för medverkan till förbättrad sysselsättning
i samernas kärnområde och för annan konsulentverksamhet av
det slag som nämns i motionerna. Detta kan i viss utsträckning ske inom
ramen för de resurser som myndigheterna, t. ex. lantbruks- och arbetsmarknadsmyndigheterna,
disponerar.

Enligt utskottets mening talar emellertid skäl för att samernas egen organisation,
SSR, ges särskilt bidrag till kostnaderna för att anställa viss
arbetskraft för upplysningsverksamhet bland rennäringsutövarna. Detta
skulle bl. a. stå i överensstämmelse med en rekommendation från Nordiska
rådet av år 1972 att ge samernas organisation ekonomiskt stöd för deras
egen verksamhet. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill de i motionerna
870, 1584 och 1590 framförda förslagen om att 100 000 kr. skall anvisas
under denna punkt för att utgå såsom bidrag till konsulentverksamhet vid
SSR. Riksdagens bifall till utskottets förslag skulle även innebära att motionen
888 delvis blev tillgodosedd. Utskottet vill erinra om att en samekonsulent
som SSR tidigare hade anställd för att ombesörja viss rådgivningsverksamhet
i samband med rennäringslagens tillkomst var stationerad
i det samiska kärnområdet. Utskottet utgår från att så kommer att bli förhållandet
även i nu förevarande fall. Härigenom torde bl. a. åstadkommas
de bästa möjligheterna att biträda samerna i frågor om det praktiska genom*
förandet av 1971 års rennäringslag, om utvecklandet av kompletterande
verksamhet och sysselsättning, m. m.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag under denna punkt.

I några av motionerna uttrycks farhågor för att samefonden, varifrån bidrag

JoU 1975:1

bl. a. utgår till allmänna sameändamål, inom ett antal år kommer att vara
förbrukad om nuvarande takt bibehålls i fråga om uttag av medel ur fonden.
Med anledning härav vill utskottet i förevarande sammanhang erinra om
departementschefens av riksdagen godkända uttalande i propositionen
1971:51 om att fonden hade en markant buffertuppgift. På grund härav
borde fondens odisponerade kapitalbelopp - bortsett från de fondmedel som
bundits till geografiskt område eller till särskilt ändamål - inte tillåtas gå
ner till alltför lågt belopp.

Under denna punkt tar utskottet även upp motionen 1576, i vilken föreslås
att de tjänster vid statliga och landstingskommunala myndigheter vilkas
innehavare handlägger samefrågor i princip bör besättas med samer. Av
bi. a. principiella skäl är utskottet inte berett att biträda motionsyrkandet.
Utskottet utgår emellertid från att samerna bör få allt bättre möjligheter
att i konkurrens med andra sökande erhålla tjänster av nu berört slag.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1975:1576,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med

anledning av motionerna 1975:870, 1975:888, 1975:1584 och
1975:1590, samtliga såvitt nu är i fråga, samt 1975:1545 anfort
om bidrag till konsulentverksamhet hos Svenska samernas
riksförbund m. m.,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1975:870, 1975:1584 och 1975:1590, samtliga såvitt
i övrigt är i fråga, samt med anledning av motionen 1975:888,
såvitt i övrigt är i fråga, till Främjande av rennäringen för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 730 000 kr.

12. Kompensation för bensinskatt till rennäringen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 16 (s. 40) och hemställer

att riksdagen till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för

budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 210 000 kr. att av räknas

mot automobilskattemedlen.

Jordbruksprisregiering

13. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1-C 2 (s.
41-43) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 11 957 000 kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 1 240 000 kr.

JoU 1975:1

14. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. Regeringen
har under punkten C 4 (s. 43-45) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 46 098 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1559 av herr Leuchovius (m) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen anhåller om förbättrade arvoden till funktionärer
inom blockorganisationen i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslås att anslaget räknas upp med 7,8 milj.
kr. för nästa budgetår. För beredskapslagringen har regeringen i avvaktan
på resultaten av 1972 års jordbruksutrednings arbete utgått från i princip
samma målsättning som för de fyra senaste budgetåren med undantag för
brödspannmål för vilken ökad lagring föreslagits. Den utökade lagringen,
som anses böra begränsas till 40 000 ton, avses ske av 1974 års skörd. Vid
anslagsberäkningen har hänsyn tagits till en ökad brödsädslagring i enlighet
med vad sålunda anförts.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt betänkande (1975:3) tillstyrkt
ett i propositionen 1975:2 bil. 6 framlagt förslag att på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 till lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål
anvisas ett investeringsanslag av 30 milj. kr. för i det
föregående angiven ökning av brödsädslagringen. Riksdagen har den 26
februari 1975 bifallit utskottets förslag.

Mot bakgrund av vad i det föregående anförts har utskottet inte någon
erinran mot en uppräkning av förevarande anslag till följd av ökade kostnader
för brödsädslagringen. Ej heller i övrigt har utskottet något att invända
mot anslagsberäkningen under denna punkt.

Utskottets ställningstagande innebär bl. a. att utskottet i likhet med regeringen
tillstyrker jordbruksnämndens förslag att för övriga beredskapsåtgärder
beräknas medel under detta anslag med 485 000 kr. Nyssnämnda
medel är bl. a. avsedda att användas för planläggning av jordbrukets blockorganisation.
Nämnden har för ifrågavarande verksamhet de senaste budgetåren
disponerat 30 000 kr. per år under anslagsposten till övriga beredskapsåtgärder.
Förslaget till medelsanvisning för nästa budgetår bör göra
det möjligt för jordbruksnämnden att fortsätta sitt arbete på nu förevarande
område i minst samma omfattning som f. n.

I motionen 1559 uttrycks farhågor för att det i vissa fall kan föreligga
svårigheter att rekrytera funktionärer till blockorganisationen bl. a. med anledning
av att ersättningen för uppdraget skulle vara för lågt. Enligt motionären
torde sålunda utgående ersättningar endast i begränsad omfattning
motsvara inkomstbortfall eller faktiska kostnader för ifrågavarande funk -

2 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 1

JoU 1975:1

tionärer. Med anledning härav vill utskottet anföra följande.

Jordbrukets blockorganisation syftar till att i ett krisläge verka för att
tillgängliga produktionsmedel inom jordbruksnäringen fördelas och utnyttjas
på sådant sätt att bästa möjliga produktionsresultat uppnås. Enligt Kungl.
Maj:ts beslut i april 1972 om jordbrukets blockorganisation skall planläggningen
av densamma bedrivas inom ramen för befintliga resurser hos berörda
myndigheter. Härvid skall jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen
svara för den centrala planläggningen och ge anvisningar för den
regionala planläggningen, som sker genom lantbruksnämndernas försorg.
Arbetsmarknadsverket slutligen svarar för planläggningen av den direkta
försörjningen med arbetskraft. Jordbruksnämnden har den 19 februari 1974
fastställt anvisningar för den regionala planläggningen av jordbrukets blockorganisation.
Under budgetåret 1973/74 har jordbruksnämnden utsett en
riksblockledare och en ersättare för denne samt lantbruksnämnderna utsett
länsblockledare och överblockledare jämte ersättare för dessa. Genom beslut
den 16 februari 1973 har Kungl. Majit meddelat föreskrifter om arvode
och annan ersättning till ledningspersonal inom jordbrukets blockorganisation
som efter kallelse av central eller regional myndighet deltar i sammankomst
avseende planläggning, information, utbildning eller övning rörande
blockverksamheten. Enligt gällande föreskrifter utgår arvoden till
funktionärerna inom jordbrukets blockorganisation efter i princip samma
grunder som arvoden till bl. a. personal inom civilbefälhavares krigsorganisation.
Enligt vad utskottet erfarit bereds f. n. inom regeringskansliet en
framställning från statens jordbruksnämnd om att ersättning till funktionärer
inom blockorganisationen skall utgå enligt samma regler som gäller för sistnämnda
personal även i fråga om ersättning på grund av bl. a. inkomstbortfall.

Det är givetvis angeläget att ersättningsbestämmelserna är så utformade
att den fortsatta planläggningen av jordbrukets blockorganisation inte försvåras.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts finner utskottet emellertid
ej erforderligt med något särskilt riksdagens uttalande i ämnet i anledning
av den nu berörda motionen.

Utskottet hemställer således
att riksdagen

1. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
46 098 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1559 utan åtgärd.

15. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkten C 5
(s. 45) föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.

JoU 1975:1

Motionerna

I motionen 1975:1527 av herrar Ekinge och Eriksson i Arvika (båda fp)
hemställs att det särskilda stöd som utgår till jordbruket i norra Sverige
skall äga tillämpning även beträffande Gotland.

I motionen 1975:1580 av herrar Olsson i Sundsvall och Nordin (båda
c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag
om indexreglering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för dels pristillägg till jordbruket
i norra Sverige enligt kungörelsen (1971:421) om prisstöd till vissa
jordbruk (omtryckt 1974:420), dels pristillägg enligt kungörelsen (1973:508)
om prisstöd till rennäringen (ändrad 1974:434). I enlighet med förslag av
statens jordbruksnämnd beräknar regeringen medelsbehovet för nästa budgetår
till 95 000 000 kr. under förevarande anslag, varav 76 milj. kr. till
mjölk, 17,5 milj. kr. till kött av nötkreatur, fär och svin samt 1,5 milj.
kr. till renkött. Utskottet biträder regeringens förslag.

1 motionen 1527 framlagt förslag att det särskilda stöd som utgår till
jordbruket i norra Sverige skall äga tillämpning även beträffande Gotland
har tidigare berörts i samband med utskottets behandling av punkten B 7
om bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. (p. 7). Utskottet
erinrade där om att 1972 års jordbruksutredning fått i uppdrag att
ta upp frågan om ett utökat regionalpolitisk jordbruksstöd. Utskottet konstaterade
därvid att det fick anses ingå i jordbruksutredningens uppdrag att
pröva den i motionen 1527 väckta frågan. Detta gäller givetvis också såvitt
motionen berör nu ifrågavarande anslagspunkt. Motionen synes därför inte
heller i nu nämnda avseende påfordra någon särskild riksdagens åtgärd.

Såvitt gäller den närmare utformningen av prisstödet till jordbruket i norra
Sverige vill utskottet erinra om att 1972 års jordbruksutredning förra året
genom tilläggsdirektiv erhöll uppdraget att göra en allsidig och förutsättningslös
utredning rörande jordbrukets rationalisering och att utredningen

i samband härmed även borde pröva grunderna för utformningen av det
framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. Mot bakgrund härav synes
inte heller motionen 1580 påkalla något särskilt initiativ från riksdagens
sida.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1527, såvitt avser prisstöd till vissa jordbruk,
utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1975:1580 utan åtgärd.

JoU 1975:1

16. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 6-C 9 (s. 46-50) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.,

2. till Jordbruksekonomiska undersökningen ett förslagsanslag av

2 144 000 kr.,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av
30 000 000 kr.,

4. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. ett förslagsanslag
av 15 190 000 kr.

Skogsbruk

17. Skogsstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
D 1 (s. 51-54) och hemställer

att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 10 492 000 kr.

18. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Regeringen har under punkten D2
(s. 54-56) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti för lån till
skoglig plantskoleverksamhet beviljas intill ett belopp av 1000 000 kr.,

2. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 50 632 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 3), att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna
för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
1 389 000 kr. sänkt förslagsanslag av 49 243 000 kr.

Utskottet

Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja den enskilda
skogshushållningen samt att verka för att skogsvårdsarbetet inom de enskilda
skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva
den uppsikt och vidta de åtgärder som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds-
och andra författningar ankommer på dem.

Enligt av 1960 års riksdag (prop. 1960:106, BevJoU 1960:1, rskr 1960:326)
antagna grunder för styrelsernas verksamhet råder en klar uppdelning mellan
styrelsernas statliga uppgifter och mera allmänna serviceuppgifter. De först -

JoU 1975:1

nämnda betalas genom en schablonberäkning av förrättningskostnaden för
ett visst antal i förväg beräknade dagar för s. k. offentlig verksamhet. Till
denna kostnad läggs kostnaderna för arvoden m. m. till styrelseledamöterna
samt vissa andra kostnader med tillägg för ett belopp motsvarande de till
staten inlevererade skogsvårdsavgifterna. Det på så sätt framräknade beloppet
betalas i form av dels bidrag från nu förevarande anslag på riksstaten,
dels ersättning från vissa andra anslag, bl. a. för tjänstebrevsrätten. För utförda
uppdrag m. m. uttas ersättning enligt särskild av skogsstyrelsen fastställd
taxa. Skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet drivs enligt
nämnda riksdagsbeslut efter rent affärsmässiga grunder.

För budgetåret 1975/76 beräknar föredragande departementschefen antalet
förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet till 69 000
eller samma antal som beräknats för innevarande budgetår. Medelstilldelningen
per förrättningsdag bör enligt föredraganden höjas från 461 kr. till
569 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet
blir med utgångspunkt i detta belopp 39 261 000 kr. För vissa andra
kostnader av offentlig natur beräknas 576 000 kr. Skogsvårdsstyrelsema tillförs
även belopp som svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Statsverkets
inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas till 11,7 milj. kr.

Föredraganden förordar alltså att den totala kostnadsramen för den med
statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret
1975/76 bestäms till 51 537 000 kr. Fördelningen på olika anslag
föreslås böra ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bestrids från anslaget
Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser.
Vidare belastar utgifter för reseersättningar åt personal för kursverksamhet
anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa
förrättningskostnader anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra
Sverige, m. m. Dessa utgifter beräknas för nästa budgetår till resp. 555 000,
200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 905 000 kr. Återstående 50 632 000
kr. föreslås anvisade under detta anslag.

Utskottet har för sin del inte något att invända mot nu redovisade beräkningar.
Inte heller i övrigt föranleder vad föredraganden anfört under
förevarande punkt någon erinran från utskottets sida.

Vad i det föregående anförts innebär bl. a. att utskottet avstyrker motionen
1551, såvitt däri föreslås en minskning av förevarande förslagsanslag med
1 389 000 kr. till 49 243 000 kr. (punkten 3 i motionens hemställan). Motionärerna
har grundat sitt yrkande på skogsstyrelsens anslagsäskande vari
som beräkningsunderlag för anslaget förordats en ökning av antalet förrättningsdagar
i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet med 3 000 dagar
till 72 000 dagar. Att anslaget ändå skulle bli mindre förklaras av att
skogsstyrelsens beräkningar bygger på en lägre förrättningsdagskostnad än
departementschefens, eller 526 kr. i stället (orden i propositionen beräknade
569 kr. Skillnaden beror på att man vid budgetprövningen kunnat bygga
på senare redovisade mera aktuella siffror över kostnadsutvecklingen än

JoU 1975:1

vad som var möjligt när anslagsäskandena gjordes upp. En anslagstilldelning
enligt motionärernas förslag skulle enligt utskottets bedömning motsvara
en förrättningsverksamhet i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet
av endast 66 000 å 67 000 dagar och alltså stå i motsättning till motionens
uttryckta syfte i denna del.

Utskottet, som i detta sammanhang även vill erinra om att det förra
året tillsatts en särskild utredning, den skogsadministrativa utredningen (Jo
1974:03), för att utreda frågan om den statliga administrationen på det skogliga
området, hemställer i enlighet med det anförda
att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti för
lån till skoglig plantskoleverksamhet beviljas intill ett belopp
av 1 000 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:1551, yrkande 3, till Bidrag till skogsvdrdsstyrelserna för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 50 632 000 kr.

19. Bidrag till skogsförbättringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 3 (s. 57-59) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas med
högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

20. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten
D 4 (s. 59-61) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 beviljas statsbidrag med högst
19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionen

I motionen 1975:1575 av herr Nisser (m) hemställs att riksdagen anvisar
ett anslag om 10 milj. kr. på tilläggsstat för byggande av skogsbilvägar på
skogsmark i enskild ägo i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Bestämmelser om förhöjt bidrag till byggande av skogsbilvägar inom det
inre stödområdet har enligt riksdagens beslut förra året gällt fr. o. m. den
1 juli 1974. De nya reglerna innebär att bidrag skall kunna utgå med 75
procent av godkänd kostnad för byggande av väg inom nämnda område.

JoU 1975:1

Avsikten med de ändrade bidragsvillkoren var att göra sådana områden
i Norrlands inland som är så belägna att avverkning med åtföljande skogsvård
inte kan bedrivas utan att ekonomiska förluster uppstår möjliga att utnyttja
på ett meningsfullt sätt. Att så kan ske är på både kort och lång sikt betydelsefullt
för sysselsättningen och för skogsindustrins råvaruförsörjning.

Ramkonstruktionen för ifrågavarande anslag har tidigare varit utformad
så att en ram avsatts för grundbidrag till skogsvägbyggnadsföretag och två
ramar avsatts för förhöjning av grundbidragen till resp. skogsvägar i det
inre stödområdet och skogshuvudvägar av särskild bestydelse från fritidssynpunkt.
I fortsättningen bör tas upp en ram för skogsvägbyggnadsföretag
utanför det inre stödområdet, en ram för sådana företag i det inre stödområdet
och en ram för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild
betydelse från fritidssynpunkt.

I fråga om skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet föreslår
departementschefen att ramen för statsbidrag tas upp med 8 milj. kr. För
statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet anses ramen
böra tas upp med 10,5 milj. kr. Departementschefen har därvid bl. a. räknat
med att den bidragsgivning som hittills betalats från anslaget Åtgärder för
intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. i fortsättningen skall ske över
ifrågavarande anslag. För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar
av särskild betydelse från fritidssynpunkt föreslås ett oförändrat rambelopp
av 500 000 kr.

Utskottet kan för sin del tillstyrka de förslag som departementschefen
framlagt under förevarande punkt. Jordbruksutskottet uttalade förra året
sin tillfredsställelse över att möjligheter gavs till förhöjning av statsbidrag
till byggande av skogsvägar i det inre stödområdet. Såvitt utskottet kunnat
finna bör propositionens förslag under denna punkt ge de skogliga myndigheterna
goda möjligheter att i samma takt som hittills följa gällande
långtidsprogram för skogsvägbyggnadsverksamheten. Regeringen bör som
anförs i propositionen liksom f. n. kunna jämka fördelningen mellan de
olika anslagsändamålen. Med anledning av de farhågor som framförts i motionen
1575 om att anslagstilldelningen skall visa sig otillräcklig vill utskottet
liksom tidigare framhålla att regeringen om så skulle befinnas erforderligt
givetvis har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan med äskande
om medel på tilläggsstat.

I förevarande sammanhang vill utskottet vidare erinra om att 1973 års
skogsutredning bl. a. har till uppgift att göra en översyn av formerna för
statligt stöd till skogsbruket.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 beviljas statsbidrag med
högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot

JoU 1975:1

automobilskattemedlen,

3. lämnar motionen 1975:1575 utan åtgärd.

21. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen
har under punkten D 5 (s. 61-63) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 utfästs statsbidrag med högst
39 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga
åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att
fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:885 av herr Norrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen
uppdrar åt regeringen att vidta åtgärder för åstadkommande av en utvidgning
av stödet till intensifierad skogsvård i norra Sverige på grundval av de i
motionen framförda synpunkterna.

Utskottet

Riksdagen fattade förra året beslut om särskilt statligt stöd till intensifierad
skogsvård i norra Sverige (prop. 1974:61, JoU 1974:16, rskr 1974:217). Stödet
utgår i form av bidrag från förevarande anslag till vissa skogsvårdsåtgärder
i hela Norrland utom Gästrikland samt dessutom Malungs, Mora, Orsa,
Vansbro och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län och Torsby kommun
i Värmlands län. Området motsvarar det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen
(1970:180) om statligt regionalpolitisk! stöd (ändrad senast 1973:869)
samt den del av Norrlands kustland som ingår i allmänna stödområdet
enligt 3 § nyssnämnda kungörelse.

Enligt propositionen 1974:61 borde storleken av stödet till skogsvårdsåtgärder
i norra Sverige i princip uppgå till högst 60 procent av godkänd
kostnad i det inre stödområdet och till högst 40 procnet av sådan kostnad

i övriga delar av stödområdet. Med anledning av motioner i ämnet uttalade
dock jordbruksutskottet att utskottet för sin del ansåg att stöd till enskilda
personer i princip borde kunna uppgå till högst 70 procent av godkänd kostnad
i det föreslagna inre stödområdet och till högst 50 procent av sådan
kostnad i övriga delar. I fråga om övriga skogsägarkategorier borde stödets
storlek bestämmas i enlighet med propositionen. Utskottet förutsatte att
stödbestämmelserna utformades på ett sätt som medgav en smidig tillämpning
från bl. a. skogsvårdsstyrelsernas sida. 1 anslutning till vissa motionsyrkanden
föreslog utskottet sålunda att samma bidragsvillkor som skulle
gälla för det inre stödområdet skulle kunna prövas i sådana trakter inom
det allmänna stödområdet utanför det inre stödområdet som omedelbart
gränsade till sistnämnda område och där mycket svaga boniteter rådde.

JoU 1975:1

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Bestämmelser om ifrågavarande
statliga stöd återfinns i kungörelsen (1974:472) om statsbidrag
till skogsvård i norra Sverige.

1974 års riksdagsbeslut medger inte att bidragsprövningen utsträcks till
att gälla åtgärder nedanför sydgränsen av det stödberättigade området. I
motionen 885 framhålls emellertid att de skogliga förhållandena i de till
stödområdet gränsande kommunerna bl. a. inom Värmlands län ej nämnvärt
skiljer sig från näraliggande delar av det bidragsberättigade området. Mot
bakgrund av sysselsättningsförhållandena och med hänsyn bl. a. till de synpunkter
som anförts till förmån för en smidig tillämpning av bidragsbestämmelserna
vid gränsen mellan det inre stödområdet och övriga delar
av det stödberättigade området utefter Norrlands kustland uttalar sig motionärerna
för att skogsvården i de delar av Värmland, Dalarna och Gästrikland
som ligger utanför men nära gränsen till det särskilda stödområdet
även bör kunna ges bidrag. För att en mjuk övergång till ej bidragsberättigade
områden skall uppnås föreslås bidragsprocenten inom det aktuella området
böra sättas till 40 procent för enskilda skogsägare och till 30 procent för
övriga ägarkategorier.

Utskottet har i och för sig förståelse för de synpunkter som anförs i motionen.
De aktuella bestämmelserna har dock varit i kraft under förhållandevis
kort tid. Några nya omständigheter har heller inte framkommit
sedan riksdagen senast behandlade frågan. Detta hindrar givetvis inte att,
om så visar sig nödvändigt, bestämmelserna skall kunna ändras om ej förutsedda
olägenheter visar sig uppkomma till följd av desamma. Enligt vad
utskottet har sig bekant har emellertid 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06),
som bl. a. skall se över formerna för det statliga stödet till skogsbruket,
sin uppmärksamhet riktad på det i motionen aktualiserade spörsmålet. Någon
särskild riksdagens åtgärd på grund av motionen synes därför inte påkallad.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran mot regeringens
förslag under förevarande anslagspunkt hemställer utskottet
att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 utfästs statsbidrag med
högst 39 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige
samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra
nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 40 100 000
kr.,

3. lämnar motionen 1975:885 utan åtgärd.

22. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 6 (s. 63-65) och hemställer
att riksdagen till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering

JoU 1975:1

m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

2 019 000 kr.

Fiske

23. Fiskeristyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 66-68) föreslagit
riksdagen att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 9 429 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:892 av herr Åberg (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om att ytterligare 187 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens
förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium budgetåret
1975/76.

I motionen 1975:895 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att ytterligare 259 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens
förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium.

1 motionen 1975:1560 av herr Lindström m. fl. (s, c, m, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om att ett regionkontor
för den statliga fiskeadministrationen förläggs till Karlskrona.

I motionen 1975:1568 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda
m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att vid beslut om
ny fiskeadministration ett regionkontor för fiskenämnden skall förläggas
till Karlskrona och ett lokalkontor till Simrishamn.

Utskottet

Enligt i budgetpropositionen redovisad sammanställning beräknas förslagsanslaget
till fiskeristyrelsen till 9 429 000 kr. för nästa budgetår. Regeringens
förslag innebär en uppräkning av anslaget med 1 386 000 kr. Föredraganden
har därvid beräknat medel för en byrådirektör för handläggning
av fiskeristyrelsens informationsverksamhet m. m. Dessutom har tagits upp
130 000 kr. för att täcka merkostnader för oljeförbrukning på det nya fiskeriundersökningsfartyget
Argos. 1 övrigt är anslagshöjningen avsedd att täcka
kostnadsökningar av i huvudsak automatisk natur.

I ett par motioner har framförts yrkanden om att ytterligare medel skulle
ställas till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid styrelsens havsfiskelaboratorium.
1 den ena motionen, 892, hemställs sålunda om 187 000
kr. för fortsättning av vissa studier rörande planktonproduktionen, vilka
sedan hösten 1969 bedrivits med stöd av särskilda anslag från statens naturvårdsverks
forskningsmedel. 1 den andra motionen, 895, begärs 259 000

JoU 1975:1

kr. för att möjliggöra inrättandet av en permanent avdelning för beräkning
av fiskebestånden i havet. Enligt motionären visar redan vunna erfarenheter
genom forskningsinsatser, som bekostas med tillfälliga medel, behovet av
en sådan avdelning för det årliga beräkningsarbetet i fråga om produktionen
av havsfisk.

Utskottet vill i anledning av nyssnämnda motioner framhålla att det givetvis
är angeläget att havsfiskelaboratoriet i tillfredsställande grad ges resurser
för att bedriva sitt arbete inom fiskeforskningens område. Det kan
dock diskuteras om inte de undersökningar rörande bottenfaunan och plankton
som avses i motionen 892 ännu rör forskningsprojekt som principiellt
bör i första hand bestridas med särskilda forskningsmedel. Verksamheten
med beståndsberäkningar torde mera vara av den karaktären att en finansiering
över förevarande myndighetsanslag så småningom bör kunna övervägas.
Utskottet vill emellertid nämna att fiskeristyrelsen i sina anslagsäskanden
för det nu aktuella budgetåret ansett sig böra ge flera andra förslag
till resursförstärkningar inom styrelsen högre angelägenhetsgrad än när det
gällt den verksamhet som avses i här behandlade motioner. Mot angivna
bakgrund finnér sig utskottet inte nu böra föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av desamma.

Utskottet vill i samband härmed erinra om att fiskeristyrelsen i samband
med godkännandet av konventionen rörande fisket och bevarandet av de
levande tillgångarna i Östersjön pekade på nödvändigheten av att förstärka
havsfiskelaboratoriets resurser för att man från svensk sida skall kunna uppfylla
de krav som ifrågavarande konvention ställer på medlemsländerna.
Föredragande departementschefen anförde härtill (prop. 1974:9) att denna
fråga borde behandlas först när man säkrare kunde bedöma omfattningen
och inriktningen av verksamheten vid den fiskerikommission som enligt
konventionen skulle upprättas för att leda samarbetet mellan medlemsländerna
och i övrigt verka för konventionens syften. Som redovisas i den
inledande översikten i bil. 11 till årets budgetproposition har den särskilda
fiskerikommissionen för Östersjön numera bildats. Vid kommissionens första
sammanträde i oktober 1974 antogs bl. a. en rekommendation om fiskeregler
för konventionsområdet. Fiskereglerna avses träda i kraft den 1 juli
1975.

I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på att resurserna
för havsfiskeforskning har förstärkts genom det förenämnda fiskeriundersökningsfartyget
Argos, som trädde i tjänst förra året.

Fiskeriadministrativa utredningen (Jo 1970:25) avgav i december 1973
sitt huvudbetänkande (Ds Jo 1973:3) Ny statlig fiskeadministration. Betänkandet
har remissbehandlats och ärendet är f. n. föremål för fortsatt beredning
inom jordbruksdepartementet. Det synes ovisst om något förslag
i ämnet kommer att föreläggas riksdagen innevarande år. Under angivna
förhållanden anser utskottet att det inte f. n. finns anledning för riksdagen

JoU 1975:1

att gå närmare in på detaljerna i fråga om den framtida fiskeadministrationen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar de motioner, som väckts i
dessa frågor, 1560 och 1568, utan ytterligare åtgärd.

Då regeringens förslag under förevarande punkt inte föranleder någon
erinran från utskottets sida hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:892 och 1975:895 till Fiskeristyrelsen för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.,

2. lämnar motionerna 1975:1560 och 1975:1568 utan åtgärd.

24. Fiskeriintendenter ni. tn. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten E 2 (s. 68-69) och hemställer

att riksdagen till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 1 384 000 kr.

25. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Regeringen har under punkten
E 3 (s. 69-70) föreslagit riksdagen att till Främjande i allmänhet av
fiskerinäringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:606 av herr Strindberg m. fl. (m) hemställs a. att riksdagen
beslutar att för bidrag till anskaffning av radiotelefonanläggning m. m.
uppföres ett från 65 000 till 110 000 kr. förhöjt anslag och att därför erforderliga
45 000 kr. får disponeras ur reservationsanslaget på 512 971 kr.,

b. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
bidrag till radaranläggning.

I motionen 1975:1570 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda
m) hemställs att riksdagen under anslaget Främjande i allmänhet av fiskerinäringen
på nionde huvudtiteln anvisar 100 000 kr. till bestridande av
särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sill-, strömmings-
och torskfisket i Östersjön.

I motionen 1975:1583 av herr Pettersson i Ronneby m. fl. (c, fp) hemställs
att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen, bilaga 11, för bidrag
till anskaffande av radiotelefon till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
45 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 345 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till främjande i allmänhet av fiskerinäringen
i enlighet med plan som regeringen fastställer på förslag av fiskeristyrelsen.

JoU 1975:1

Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti har
lämnats enligt kungörelsen (1953:242) angående statsgaranti för försöksfiske.
Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av radiotelefonanläggning
och livräddningsflotte på fiskefartyg. Dessutom bestrids från anslaget vissa
särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket
i Nordsjön. Från anslaget utgår även ersättning till samerna för visst avgiftsfritt
fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

Maximigränsen för bidrag till anskaffande av radiotelefon höjdes enligt
beslut av riksdagen föregående år från 1 200 kr. till 3 000 kr. per anläggning.
Fiskeristyrelsen har för sin del begärt att anslagsposten för nämnda ändamål
på grund av ändringen i bidragsvillkoren samt med hänsyn till föreliggande
behov i övrigt höjs med 45 000 kr. Regeringen har dock inte ansett den
begärda anslagshöjningen erforderlig. Däremot har regeringen på fiskeristyrelsens
förslag föreslagit en uppräkning av anslaget med 25 000 kr. med
hänsyn till ökade kostnader för stödfartyg för sillfisket.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den i propositionen
gjorda anslagsberäkningen under förevarande anslag. De särskilda yrkandena
i motionerna 606 och 1583 om ytterligare medel till anskaffande av radiotelefonanläggningar
synes utskottet befogade men torde med hänsyn till
beräknad reservation under anslaget inte påkalla någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I vad avser yrkandet i motionen 1570 att under förevarande anslag medel
skall anvisas till bestridande av särskilda kostnader för bevakningsfartyg
till stöd för det svenska sill-, strömmings- och torskfisket i Östersjön får
utskottet erinra om att det bidrag till vissa kostnader för stödfartyg för
sillfisket som lämnas från detta anslag närmast avser vissa serviceuppgifter
till yrkesfisket, t. ex. biträde vid maskinhaverier, transport till läkare e. d.

I motionen åsyftade uppgifter berör bevakningsuppdrag av sådan karaktär
som det normalt åvilar kustbevakningen att ha ansvaret för. Utskottet, som
utgår från att vederbörande myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på
de problem som behandlas i motionen, finnér under hänvisning till det
anförda inte anledning tillstyrka densamma.

I motionen 606 har bl. a. framhållits betydelsen av att förslag snarast
föreläggs riksdagen om att bidrag från förevarande anslag skall kunna utgå
även till anskaffande av radaranläggning på fiskefartyg. Utskottet har tidigare
(JoU 1974:1, s. 22) i anslutning till förevarande fråga anfört att det i den
allmänna avvägning mellan olika stödformer till fisket som pågår inom
fiskerinäringsutredningen bl. a. måste ingå en prövning av bidragsgivningen
med stöd av detta anslag. Enligt vad som anges i årets kommittéberättelse,
s. 430, beräknas utredningen slutföra sitt arbete innevarande år. I avvaktan
på resultatet härav föreslår utskottet att motionen 606 lämnas utan åtgärd
även i denna del.

JoU 1975:1

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:606, yrkande a, 1975:1570 och 1975:1583 till Främjande
i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:606, yrkande b, utan åtgärd.

26. Kursverksamhet på fiskets område. Regeringen har under punkten E
4 (s. 70-71) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets område
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:884 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Åberg (båda
fp) hemställs att riksdagen måtte besluta höja det föreslagna anslaget till
kursverksamhet på fiskets område till 370 000 kr. för budgetåret 1975/76.

I motionen 1975:1345 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget för yrkesutbildning av fiskare höjes med
25 000 kr. till 290 000 kr. och finansieras som i motionen anförts.

Utskottet

Med hänvisning till i propositionen redovisad sammanställning beräknar
föredragande departementschefen anslaget till 330 000 kr. för nästa budgetår.
Förslaget innebär en uppräkning av anslaget med 25 000 kr., att användas
för att bestrida kostnaderna för fortbildning av fiskeritjänsteman.

Utskottet har inte något att erinra mot anslagsberäkningen och förordar
därför att riksdagen bifaller regeringens förslag under denna punkt. De i
motionerna 884 och 1345 framförda yrkandena synes bl. a med hänsyn till
tillgängliga reservationsmedel under anslaget inte påkalla någon särskild
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1975:884 och 1975:1345 till Kursverksamhet pä
fiskets område för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 330 000 kr.

27. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkten E 5 (s.
72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 780 000 kr.

JoU 1975:1

Motionerna

I motionen 1975:893 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär att anslaget till byggande och underhåll av
fiskehamnar ökas till 5 000 000 kr. samt att dessutom anslås 1 869 000 kr.
för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader, varvid medlen bör
utgå ur anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. och nödig uppräkning av
anslaget bör ske.

I motionen 1975:1569 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda
m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att av medel från anslaget
Bidrag till fiskehamnar m. m. skall bestridas kostnaderna för förbättring
av Nogersunds fiskehamn i Sölvesborgs storkommun.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till byggande av fiskehamnar
bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott vid driften
av kvarvarande statliga fiskehamnar. Fiskeristyrelsen har i sina anslagsäskanden
beräknat sistnämnda underskott till 300 000 kr. för nästa budgetår.
Medlen är avsedda att täcka kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten,
främst i de statliga fiskehamnarna Nogersund, Smygehamn, Glommen,
Träslövsläge, Hönö-Klåva och Grundsund. Enligt bidragsbestämmelserna
ankommer det på fiskeristyrelsen att besluta om den närmare medelsfördelningen
för nyssnämnda ändamål. Frågor om stöd till byggande
och förbättringar av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer bedömas
mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens utveckling inom
vederbörande region. Denna bedömning åvilar regeringen. Med hänsyn härtill
finner utskottet inte anledning för riksdagen att genom särskilt uttalande
binda anslagsanvändningen på sätt som ifrågasatts i motionen 1569 beträffande
Nogersunds fiskehamn. Motionen föreslås således inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Föredragande departementschefen har beräknat det totala anslagsbehovet
till 4 780 000 kr., vartill kommer den behållning av reservationsmedel som
kan föreligga vid ingången av nästa budgetår. Vid sin bedömning har departementschefen
beräknat bl. a. 1 806 000 kr. för att täcka fiskets andel
i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m. Förslaget innebär
i förhållande till innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med
180 000 kr.

Som redovisas i propositionen har fiskeristyrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till sammanlagt ca 6,3 milj. kr. Styrelsen har därvid räknat
med att reserverade och för innevarande budgetår anvisade medel kommer
att i det närmaste tas i anspråk under detta budgetår.

Utskottet vill betona angelägenheten av att det statliga stödet till byggande
och förbättring av fiskehamnar ges en sådan omfattning att det blir ett

JoU 1975:1

verksamt instrument vid de fortsatta strävandena att rusta upp våra fiskehamnar.
Mot bakgrund av föreliggande behov i nämnda avseende tillstyrkte
utskottet förra året en inte oväsentlig höjning av anslaget för innevarande
budgetår. Utskottets förslag som biträddes av riksdagen innebar att den
del av anslaget som disponeras för bidrag till byggande och underhåll av
fiskehamnar höjdes från ca 1,5 milj. kr. till ca 2,5 milj. kr. vartill kom
tillgängliga reservationsmedel.

Regeringen har vid sin anslagsberäkning utgått från denna högre anslagsnivå
och som förut nämnts förordat en uppräkning av anslaget med 180 000
kr. Utskottet anser att förslaget bör kunna godtagas av riksdagen. Den uppräkning
med ytterligare ca 2,1 milj. kr., som föreslagits i motionen 893,
finnér utskottet sålunda, bl. a. mot bakgrund av andra angelägna utgiftsbehov,
inte nu tillräckliga skäl att tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:1569 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:893 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 780 000 kr.

28. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen och Restitution av bensinskatt till
fiskerinäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
E 6-E 7 (s. 72-73) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av 20 000
kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 1 162 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

29. Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. Regeringen har under punkten
E 8 (s. 73-74) föreslagit riksdagen att till Särskilt omställningsstöd till
fiskare, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.

Motionen

I motionen 1975:894 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs 1. att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär höjning av de belopp som vid sillfiskeregleringar
utbetalas till båtarna, 2. att riksdagen i skrivelse till regeringen
begär att samma grunder för ersättning som nu gäller vid inskränkningar
i sillfisket också skall gälla andra fisken som hindras på grund av
internationella fångstregleringar.

JoU 1975:1

Utskottet

Från detta anslag utgår dels omställningsstöd till fiskare som avser att
framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet, dels bidrag till vissa fiskare
med anledning av internationell reglering av sillfisket i Nordsjön och
Skagerack.

Förra året beslöts att stödet till fiskare som drabbades av förbud mot
sillfiske i nämnda farvatten fr. o. m. den 1 april 1974 skulle utgå under
delvis andra former än tidigare. I stället för att bestämmas med utgångspunkt
i lottfördelningen på de båtar som under en tidigare basperiod (åren 1968
- 1970) var inriktade på sillfiske anknyter stödet numera till båtarnas fångstkapacitet
och differentieras med hänsyn till denna (prop. 1974:45, JoU
1974:11, rskr 1974:175).

I motionen 894 yrkas på en höjning av de ersättningsbelopp som förra
året fastställdes för ifrågavarande bidragsgivning. Enligt motionärerna har
nämligen den ersättning som utbetalas med anknytning till båtarnas stilleståndsdagar
visat sig alltför liten med tanke på de stora kostnader ett
modernt och välutrustat fiskefartyg drar. Motionärerna föreslår vidare att
samma grunder för ersättningar som nu gäller vid inskränkningar i sillfisket
också skall gälla andra fisken som hindras på grund av internationella fångstbegränsningar.

Utskottet, som vill erinra om att de aktuella bidragsbestämmelserna varit
gällande endast under kort tid, anser sig ej ha tillräckligt underlag för att
nu påyrka en ändring av ifrågavarande regler. Utskottet återkommer dock
till ämnet vid behandlingen av prop. 1975:44 om stödåtgärder på fiskets
område, m. m. Emellertid finner utskottet lämpligt att frågan även prövas
i samband med den allmänna avvägning av olika stödformer till fisket som
äger rum genom fiskerinäringsutredningens försorg. Utskottet föreslår därför
att motionen överlämnas till nämnda utredning.

Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag
under förevarande anslagspunkt hemställer utskottet
att riksdagen

1. anhåller att regeringen överlämnar motionen 1975:894 till fiskerinäringsutredningen,

2. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

30. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 9-E 12 (s. 74-76)
och hemställer

att riksdagen

1. a. medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti beviljas
för lån till konsolidering av eller investering i fiskeföretag intill
ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr., för lån till investeringar
inom fiskets berednings- och konservindustri intill ett

3 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr I

JoU 1975:1

belopp av 5 000 000 kr. och för lån till åtgärder sorn främjar
fritidsfisket intill ett belopp av 2 000 000 kr.,

b. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 750 000 kr.,

4. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

31. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkten F 1 (s. 77-79)
föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 29 679 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:279 av herr Gustafsson i Byske (c) hemställs att riksdagen

1. beslutar att antalet ledamöter i livsmedelsverkets styrelse utökas, 2. hos
regeringen uttalar att den enskilda detaljhandeln skall vara representerad
i livsmedelsverkets styrelse.

I motionen 1975:380 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga (punkten B 2), att riksdagen beslutar att till statens livsmedelsverk
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 29 979 000 kr., innebärande
en ökning i förhållande till regeringens förslag med 300 000 kr.,
att användas för kontroll av livsmedel.

Utskottet

Anslaget till statens livsmedelsverk bör enligt propositionen räknas upp
med 8 159 000 kr. till 29 679 000 kr. I anslagsuppräkningen ingår bl. a. medel
till en ny tjänst för toxikolog. I motionen 380 begärs därutöver anslagsökning
med 300 000 kr. att användas för kontroll av livsmedel. Denna ökning anser
motionärerna erforderlig i avvaktan på att ett stort centralt undersökningslaboratorium
för kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen inrättas.

Motionärernas förslag sammanfaller med ett äskande från livsmedelsverket
i dess petita om en förstärkning av resurserna vid verkets toxikologiska
laboratorium. Utskottet, som finner nu ifrågavarande undersökningsområde
vara väsentligt, är likväl f. n. inte berett tillstyrka annan förstärkning på
det toxikologiska området än nämnda tjänst för toxikolog.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 279, enligt vilken

JoU 1975:1

livsmedelsverkets styrelse bör utökas och tillföras företrädare för den enskilda
detaljhandeln. En sådan utökning motiveras med de omfattande kontakter
som förekommer mellan verket och de enskilda butikerna.

Utskottet för erinra om att storleken av livsmedelsverkets styrelse tidigare
har varit föremål för ingående överväganden. Sålunda framhöll departementschefen
i propositionen 1971:62 om inrättande av verket, att en avvägning
måste göras mellan kravet på allsidig representation och möjligheten
till effektivt arbete när antalet styrelseledamöter bestämdes. Nio ledamöter
ansågs från angivna bedömningsgrund vara ett lämpligt antal. Jordbruksutskottet
(JoU 1971:42) instämde häri och räknade med att det skulle bli
möjligt att inom ramen för detta antal tillgodose önskemålet om en bred
representation av olika berörda intressen. Riksdagen biföll förslaget (rskr
1971:219).

Två år senare ansåg sig riksdagen på förslag av jordbruksutskottet böra
avslå en motion, som syftade till en utökning av verkets styrelse för att
bereda mera plats för konsumentintresset (JoU 1973:9). I sammanhanget
betonades dock vikten av en stark representation för konsumentintresset
i livsmedelsverkets styrelse. Detta ansågs motiverat med hänsyn till att
det är en av verkets huvuduppgifter att bevaka sagda intresse inom livsmedelsområdet.
De motionsvis aktualiserade önskemålen ansågs dock tillgodosedda
genom att i verksstyrelsen, förutom en speciell företrädare för
konsumentintresset, också ingick bl. a. chefen för konsumentverket och två
fackliga representanter. Antalet ledamöter ansågs sålunda alltjämt tillräckligt
för att tillgodose de vid 1971 års riksdag uttalade önskemålen såväl i fråga
om kravet på en allsidig representation som när det gällde styrelsens möjligheter
till effektivt arbete. Utskottet finnér inte att utvecklingen efter det
frågan senast behandlades ger riksdagen tillräcklig anledning att ändra ståndpunkt
härvidlag. Utskottet är därför inte berett tillstyrka i motionen 279
förordad utökning av styrelsen.

Utskottet som inte har något att erinra mot regeringens förslag under
punkten hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:279 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:380, yrkande B 2, till Statens livsmedelsverk för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 29 679 000 kr.

32. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 79-80)
och hemställer

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid
kontrollslakterier för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 10 329 000 kr.

JoU 1975:1

33. Statens veterinärmedicinska anstalt. Regeringen har under punkten F 3
(s. 80-82) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta
en tjänst för professor i Fo 24 enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 18 724 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:56 av fru Anér och herr Henmark (båda fp) hemställs,
såvitt nu är i fråga (punkterna 4 och 5), att riksdagen 4. måtte bemyndiga
regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst som
biträdande konsulent i husdjurshygien, samt 5. till statens veterinärmedicinska
anstalt förbudgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 18 824 000
kr.

I motionen 1975:871 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs att
riksdagen beslutar 1. att bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska
anstalt inrätta en tjänst som biträdande konsulent i husdjurshygien,
2. att till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1975/76
anvisa ett, i förhållande till regeringens förslag, med 100 000 kr. höjt förslagsanslag
på 18 824 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 18 724 000 kr. Häri innefattas
bl. a. medel för en laborator vid virologiska avdelningen.

I motionerna 56 och 871 begärs att en ny tjänst för biträdande konsulent
i husdjurshygien skall inrättas och att anslaget därför skall ökas med 100 000
kr. utöver regeringens förslag. F. n. finns en sådan tjänst med placering
vid veterinärhögskolans institution för husdjurshygien i Skara. Enligt motionerna
har arbetsbelastningen för denna konsulent kraftigt ökat under senare
tid, bl. a. till följd av den obligatoriska djurskyddsgranskning som lantbruksnämnderna
har att ombesörja i samband med nybyggnad av djurstallar.

Statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning begärt
medel för den i motionerna upptagna tjänsten. Anstalten har emellertid
givit tjänsten relativt låg angelägenhetsgrad, och regeringen har inte ansett
sig kunna bereda utrymme för den inom budgeten. Utskottet finner inte
tillräckligt underlag för att avvika från regeringens bedömning härvidlag
och vill därför heller inte förorda den i motionerna föreslagna uppräkningen
av anslaget för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt
inrätta en tjänst för professor i Fo 24 enligt vad som förordats
i propositionen,

JoU 1975:1

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:56, yrkandena 4 och 5, samt 1975:871 till Statens veterinärmedicinska
anstalt för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 18 724 000 kr.

34. Anskaffande av viss Iaboratorieutrustning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 4 (s. 82-83) och hemställer

att riksdagen till Anskaffande av viss Iaboratorieutrustning m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 kr.

35. Veterinärstaten. Regeringen har under punkten F 5 (s. 83-84) föreslagit
riksdagen att till Veterinärstaten för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 25 050 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:277 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen beslutar att antalet fasta veterinärtjänster i Gävleborgs
län skall vara 10 st.

I motionen 1975:607 av herrar Svanström och Andersson i Nybro (båda
c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en förnyad
översyn av veterinärdistriktsindelningen.

I motionen 1975:1549 av herrar Jonasson och Persson i Heden (båda c)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att lantbruksstyrelsen
får i uppdrag att nogsamt pröva indragningen av veterinärtjänster.

Utskottet

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973:178, JoU 1973:51, rskr
1973:378) omorganiserades distriktsveterinärväsendet den 1 juli 1974. Beslutet
innebar en minskning med 30 fasta distriktsveterinärtjänster. 1 stället
inrättades 15 förfogandetjänster för mera varaktig tjänstgöring i distrikt där
en förstärkning befanns nödvändig. Dessutom inrättades 40 tjänster för regionvikarier,
vilka skulle fullgöra vikariatstjänstgöring och tillgodose det
behov av ytterligare veterinär arbetskraft som föreligger i organisationen.
Reformen skulle enligt beslutet genomföras under en femårsperiod. När
särskilda skäl talade härför skulle det dock vara möjligt att utsträcka övergångstiden
för genomförandet av den nya distriktsindelningen, dock längst
i fem år.

I några motioner till årets riksmöte väcks frågan om ytterligare veterinärtjänster.
I motionerna 607 och 1549 framhålls att djurhållningen på
många håll ökat under senare år och att det visat sig att den nya organisationen
är för knapp för att fylla sin uppgift. Enligt motionen 1549 bör
lantbruksstyrelsen därför pröva frågan om behovet av ytterligare tjänster.

JoU 1975:1

I motionen 607 begärs en ny översyn av veterinärdistriktsindelningen. I
motionen 277 föreslås en ökning med två fasta veterinärtjänster i Gävleborgs
län.

Utskottet kan vitsorda att antalet husdjur på många håll ökat under senare
år, vilket innebären förändring i förhållande till tidigare utveckling. Utskottet
får emellertid erinra om att denna nya utveckling kunde skönjas redan
när riksdagen i slutet av år 1973 fattade sitt beslut i fråga om veterinärorganisationen
och att detta gav anledning till att antalet veterinärtjänster
räknades upp med 25 i förhållande till propositionen. Utskottet får med
anledning av vad som i motionen 277 sägs om veterinärvård för sällskapsdjur
erinra om att distriktsveterinärorganisationen i första hand skall tillgodose
det behov av vård som föreligger för animalieproduktionens djur.

Om det skulle befinnas föreligga behov av ytterligare veterinär arbetskraft
inom något område, har lantbruksstyrelsen möjligheter att i viss utsträckning
placera ut regionvikarier. Samtliga dessa tjänster är enligt uppgift ännu inte
tillsatta. Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan den nya veterinärdistriktsindelningen
började genomföras och att omorganisationen
ännu inte är slutförd är utskottet inte berett föreslå någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten, innefattande bl. a.
en begränsning av avlägset boende djurägares kostnader för djursjukvård,
och hemställer

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:277,

b. 1975:607,

c. 1975:1549,

2. till Veterinärstaten för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 25 050 000 kr.

36. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 6 (s. 85) och hemställer

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.

37. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Regeringen har under punkten F 7
(s. 85-86) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård
m. m. som i propositionen förordats,

2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kr.

JoU 1975:1

Motionerna

I motionen 1975:591 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att under F7 upptagen begränsningsregel om 15 djurenheter
utgår.

I motionen 1975:1515 av herr Andersson i Ljung (m) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen anhåller att frågan om enhetstaxa för jordbrukets
veterinärkostnader blir föremål för utredning i enlighet med vad
i motionen anförts.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen 1975:1515 från lantbruksstyrelsen,
Sveriges veterinärförbund och Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

För bidragsgivningen från anslaget föreslår regeringen ändrade regler. F. n.
gäller att till djurägare, vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte
överstiger 5 000 kr. och som ej påförts statlig förmögenhetsskatt, får utgå
statsbidrag till bestridande av den del av veterinärarvodet och resekostnaden
som överstiger 17 kr.

Enligt det i budgetpropositionen redovisade förslaget bör ersättning utgå
endast till djurägare som har sin huvudsakliga inkomst från jord- eller skogsbruk.
Vidare föreslås att som villkor bör gälla att djurantalet inte överstiger
15 djurenheter samt att inkomstgränsen höjs till 15 000 kr. Enligt motionen
591 bör den föreslagna gränsen beträffande djurantalet utgå. Motionärerna
anser det otillfredsställande att många djurägare, som uppfyller kravet rörande
inkomst, utestängs på grund av regeln om antalet djurenheter.

Utskottet vill understryka att syftet med de bidrag som utgår från anslaget
alltjämt bör vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar
särskilt drabbas av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skall behöva
avstå från att anlita veterinär. Begränsningen till företag med högst 15 djurenheter
får enligt utskottets mening ses som en komplettering till inkomstvillkoret
vid avgränsningen av vilka som skall anses vara mindre
bemediade. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya bidragsregler,
innefattande även nämnda begränsning av besättningsstorleken.

Under denna punkt finnér utskottet lämpligt att behandla även motionen
1975:1515. I motionen föreslås att frågan om enhetstaxa för jordbrukets
veterinärkostnader skall utredas. Motionen har remissbehandlats. Lantbruksstyrelsen
och Sveriges veterinärförbund avstyrker bifall till motionen
under hänvisning till att utfallet av den nu föreslagna (p. 35) omläggningen
av veterinärtaxan bör avvaktas innan ytterligare åtgärder inom området vidtas.
Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker bifall till motionen.

Motionen får enligt utskottets mening ses mot bakgrund av dels de enhetstaxor
som förekommer på läkarvårdens område, dels den utjämning

JoU 1975:1

av veterinärkostnaderna som sker bl. a. vid genomförande av det av utskottet
under punkten 35 tillstyrkta förslaget beträffande avlägset boende
djurägares veterinäravgifter. Enligt utskottets mening bör erfarenheterna
av de nu aktuella förändringarna av veterinärtaxan och reglerna för bidrag
till mindre bemedlade djurägare avvaktas, innan ytterligare förändringar
görs på detta område. Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen följer utvecklingen
på området och, om det befinns motiverat med ytterligare utjämning
av jordbrukets veterinärkostnader, överväger möjligheterna härtill.

Utskottet som tillstyrker regeringens förslag till anslag under nu förevarande
punkt hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:591 godkänner de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade
för djursjukvård m. m. som förordats i det föregående,

2. lämnar motionen 1975:1515 utan åtgärd,

3. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.

38. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F8-F16 (s. 86-95) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 700 000
kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 11 501 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 60 000 kr.,

4. till Statens växtskyddsanstalt ett förslagsanslag av 8 159 000 kr.,

5. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000
kr.,

6. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag
av 2 756 000 kr.,

8. tili Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 3 161 000 kr.,

9. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 142 000 kr.

Utbildning och forskning

39. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 1 (s. 96-99) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts i fråga om ändrad benämning
på professur,

JoU 1975:1

2. bemyndigar regeringen att inrätta en professur i översiktlig planering,

3. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 65 695 000 kr.

40. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 3
(s. 99-101) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
12 837 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 886 000 kr.

41. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Regeringen har under
punkten G 4 (s. 101-102) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan:
Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 29 901 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:875 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om 1. att den befintliga extratjänsten
som statskonsulent i norrländsk växtodling permanentas genom
att en eo statskonsulenttjänst inrättas vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning,
med placering vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt, 2. att en
försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling inrättas vid lantbrukshögskolan,
med placering vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt fr. o. m. den
1 juli 1975, 3. att den befintliga distriktsförsöksledartjänsten i Norra trädgårdsförsöksdistriktet
ändras till en statshortonomtjänst i norrländsk trädgårdsodling
fr. o. m. den 1 juli 1975 och att distriktsförsöksledarskapet i
Norra trädgårdsförsöksdistriktet överförs till statshortonomen inom norrländsk
trädgårdsodling, 4. att en tjänst som försöksledare i norrländsk
trädgårdsodling inrättas fr. o. m. den 1 juli 1975, 5. att av lantbrukshögskolans
försöksanslag för trädgårdssektionen budgetåret 1975/76 140 000
kr. överföres till den nyinrättade försöksavdelningen för norrländsk trädgårdsodling,
samt 6. att lantbrukshögskolans försöksanslag för 1975/76 utökas
med 140 000 kr., att tillföras den nyinrättade försöksavdelningen för
norrländsk trädgårdsodling.

I motionen 1975:878 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs 1. att
riksdagen uttalar att försöksverksamheten på växtodlingsområdet i mellanoch
skogsbygderna intensifieras, 2. att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen,
bilaga 11, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med

JoU 1975:1

1 075 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 30 976 000 kr.

I motionen 1975:1561 av herr Lothigius (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att försöksverksamheten inom jordbruket utformas efter
de riktlinjer som i motionen anges.

Utskottet

Utskottet behandlar under denna punkt några motioner som huvudsakligen
rör lantbrukshögskolans försöksverksamhet.

I motionen 875 begärs en personell upprustning av Norrlands lantbruksförsöksanstalt
i Röbäcksdalen på såväl jordbruks- som trädgårdssidan. Vidare
föreslås en anslagsuppräkning med 140 000 kr. för trädgårdsförsöken i Norrland.
I motionen erinras om att riksdagen under de senaste åren upprepade
gånger uttalat sig för en ökad resurstilldelning till forskning, försök och
utvecklingsarbete inom anstaltens verksamhetsområde. Detta har lett till
smärre förstärkningar som dock enligt motionen inte är tillräckliga. En viss
utökning av personalen föreslås. Sålunda bör enligt motionen en befintlig
extratjänst som statskonsulent, vilken avlönas av inbesparade lönemedel,
permanentas genom att en tjänst inrättas för en statskonsulent i norrländsk
växtodling.

Vidare föreslås att det inrättas en försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling
med en tjänst för statshortonom i stället för en befintlig tjänst
för distriktsförsöksledare samt att en ny tjänst som försöksledare inrättas.

Såsom nämns i motionen har riksdagen tidigare uttalat sig för ökad resurstilldelning
till jordbruks- och trädgårdsförsöken i Norrland. Föregående
år uttalade riksdagen sålunda (JoU 1974:1 p. 32, rskr 1974:114) att det syntes
väsentligt att en sådan förstärkning av den ledande personalen för jordbruksoch
trädgårdsförsöksverksamheten vid anstalten snarast kom till stånd, att
trädgårdsförsöksverksamheten i Norrland fick en självständigare ställning
samt att tillräcklig personal för försöksplanering, utvärdering och publicering
av försöksresultat erhölls. Utskottet utgick i ett av riksdagen godkänt uttalande
från att Kungl. Maj:t skulle ta upp förslagen om personalförstärkning
till prövning i samband med utarbetande av förslag till 1975/76 års budget.

Lantbrukshögskolan har i sin anslagsframställning för nästa budgetår anmält
att anslagsökningen för innevarande budgetår inte räcker till för någon
ökning av försöksverksamheten utan helt går åt för att täcka kostnadsstegringar.
I sammanhanget redovisar högskolan att av resurserna för jordbruks-
och trädgårdsförsök satsas resp. 26 och 20 procent i norra försöksdistriktet.
18 procent av antalet jordbruksförsök och 17 procent av antalet
trädgårdsförsök utförs i detta område. Som jämförelse nämns att 6 procent
av landets jordbruksproduktion och 3 procent av trädgårdsproduktionen
kommer från norra försöksdistriktet. Högskolan framhåller att den angivna
fördelningen till Norrlands fördel är ett resultat av tidigare ansträngningar
att tillmötesgå önskemålen om en omfattande försöksverksamhet i Norrland.

JoU 1975:1

I detta läge har lantbrukshögskolan ansett det inte vara möjligt eller försvarligt
att ytterligare minska försöksresurserna i andra delar av landet till
förmån för en ökning i Norrland. För att åstadkomma en sådan ökning
behövs en reell anslagshöjning.

De motionsledes framförda förslagen till personalförstärkning, som riksdagen
föregående år uttalade sig om, har lantbrukshögskolan tagit upp i
sin anslagsframställning för nästa budgetår. I budgetpropositionen har under
anslaget Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader medel beräknats för
en av dessa tjänster, nämligen en distriktsförsöksledartjänst vid norra jordbruksförsöksdistriktet.
Utskottet hälsar mot bakgrund av det anförda den
föreslagna förstärkningen med tillfredsställelse.

Några ytterligare personal- och anslagsökningar för det norra försöksdistriktet
har regeringen inte nu varit beredd föreslå. Utskottet, som har förståelse
för att i nuvarande budgetläge en viss återhållsamhet ansetts nödvändig,
vill emellertid understryka vikten av att de insatser som gjorts genom
att bygga upp den norrländska lantbruksförsöksanstalten så snart som möjligt
följs upp med ytterligare förstärkningar i fråga om personella resurser.
Inte minst betydelsefullt är det att informationen om försöksverksamhetens
resultat når ut till odlarna. I angivna syfte bör garantier snarast skapas för
att den i motionen 875 nämnda tjänsten för statskonsulent i norrländsk
växtodling blir av mera bestående karaktär. Skäl synes även tala för en
viss ytterligare förstärkning av personalen för trädgårdsförsök, främst gäller
det här en försöksledartjänst. Utskottet utgår från att regeringen tar upp
de i motionen nämnda förslagen till personalförstärkningar till prövning
i positiv anda i samband med att nästa års budget utarbetas. Vad gäller
trädgårdsförsöksverksamheten får utskottet även erinra om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning
bl. a. skall ta upp dimensioneringen av resurserna
för försök, forskning och rådgivning på trädgårdsnäringens område.

Enligt motionen 878 bör försöksverksamheten på växtodlingsområdet intensifieras
i mellan- och skogsbygderna. Vikten av att utnyttja jordbrukets
produktionsresurser även i dessa bygder gör det enligt motionen angeläget
att därstädes öka fältförsöksverksamheten. Bl. a. för att möjliggöra detta
föreslår motionärerna en uppräkning av försöksanslaget med 1 075 000 kr.
utöver regeringens förslag.

1 motionen 1561 kritiseras den nuvarande uppläggningen av fältförsöksverksamheten.
Kritiken synes främst rikta sig mot att försöken genomförs
enligt alltför fastlåst schema och i långa serier, som ger föga utrymme för
anpassning till lokala variationer i fråga om naturliga förutsättningar. Försöken
uppges härigenom bli av begränsat eller ibland tvivelaktigt värde.
Försöksverksamheten inom jordbruket borde enligt motionen läggas om
så att den bättre ger svar på de frågor som ställs av den praktiske odlaren,
rådgivaren och marknadsföraren av förnödenheter.

Utskottet vill för sin del instämma i motionärernas uttalanden om vikten
av att fältförsöken utförs med sådan spridning och sådan lokal anpassning

JoU 1975:1

att de ger odlaren så god vägledning som möjligt i det praktiska arbetet.
Det intresse för jordbruk som alltmer gör sig gällande inte bara i de bästa
jordbruksbygderna utan även i områden med något mindre goda förutsättningar
för jordbruk ger kraven på flexibilitet i avseende på val av försöksområden,
sorter m. m. ökad tyngd.

Enligt utskottets mening bör dessa synpunkter kunna tillgodoses inom
ramen för det anslag som föreslagits i budgetpropositionen. Någon ytterligare
anslagsökning är utskottet således inte berett tillstyrka. De i det föregående
angivna synpunkterna synes inte heller behöva leda till något beslut från
riksdagens sida om ändrade riktlinjer för fältförsöksverksamheten. Den i
lantbrukshögskolans regi genomförda försöksverksamheten planeras nämligen
regionalt av distriktsförsöksnämnder i vilka ingår ledamöter från bl. a.
jordbrukets organisationer och lantbruksnämnderna. Genom den organisation
som byggts upp för planering och genomförande av försöksverksamheten
torde goda förutsättningar finnas för att bl. a. även lokala intressen
skall kunna beaktas.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag under förevarande punkt,
hemställer

att riksdagen

1. med anledning av motionen 1975:875, yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående
anfört samt, såvitt avser yrkandena 2-5 i sagda motion, anser
motionen besvarad med vad utskottet uttalat i fråga om ökade
insatser för försöksverksamheten i fråga om norrländsk jordbruks*
och trädgårdsodling,

2. anser motionen 1975:878, yrkande 1, besvarad med vad utskottet
i det föregående anfört,

3. lämnar motionen 1975:1561 utan åtgärd,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:875, yrkande 6, och 1975:878, yrkande 2, till Lantbrukshögskolan:
Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 29 901 000 kr.

42. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 5 (s. 102) och hemställer att

riksdagen till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

43. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkten G 6 (s. 102-105) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande utbildningen
i Skara,

JoU 1975:1

2. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 21 952 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:872 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkterna 1 och 2), att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga
regeringen att vid Skara-avdelningen av veterinärhögskolans institution för
sjukdomsgenetik och husdjurshygien inrätta en försöksavdelning, 2. att till
Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa
ett, i förhållande till regeringens förslag, med 81 000 kr. höjt förslagsanslag
på 22 033 000 kr.

I motionen 1975:1595 av herr Åsling (c) hemställs att riksdagen beslutar
att en särskild enhet för sjukdomsgenetik inrättas vid veterinärhögskolan
och att denna i första etappen får personaluppbyggnad enligt vad som i
motionen anförts.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande anslaget under denna punkt innebär, utöver
effekten av pris- och löneomräkning, en uppräkning av anslaget motsvarande
kostnaderna för 1 000 assistenttimmar.

1 två motioner föreslås ytterligare personalförstärkningar, som i båda fallen
gäller förslag beträffande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien
vilka framförts i veterinärhögskolans anslagsframställning. Enligt
motionen 1595 bör en särskild enhet för sjukdomsgenetik inrättas vid veterinärhögskolan.
F. n. svarar en biträdande professor med två medhjälpare
inom förenämnda institution för detta område. Detta är enligt motionen
otillräckligt med tanke på att en rad ekonomiskt betydelsefulla sjukdomar
(kalvningslamhet, acetonemi och juverinflammation m. m.) snarast måste
bli föremål för särskild uppmärksamhet från genetisk synpunkt. Nya specialinredda
lokaler har numera tagits i anspråk i Uppsala. Den föreslagna
enheten för sjukdomsgenetik avses i en första etapp tillföras sex tjänster,
varav en professur. Lönekostnaden för tjänsterna beräknas till sammanlagt
371 000 kr.

Mot bakgrund av de år 1973 antagna bestämmelserna i djurskyddslagen
om veterinärmedicinsk granskning av djurmiljöer i samband med om- och
nybyggnad av djurstallar framläggs i motionen 872 förslag om att en försöksavdelning
inrättas vid Skaradelen av institutionen för sjukdomsgenetik
och husdjurshygien. För att ge underlag för nämnda granskning avfaj urstal lar
samt för hälsovårdsnämndernas arbete erfordras enligt motionen en omfattande
försöksverksamhet. En viss personalförstärkning föreslås, bl. a. med
en tjänst för försöksledare. Förvaltningskostnadsanslaget föreslås för ändamålet
uppräknat med 81 000 kr. och försöksanslaget med 127 000 kr. (p.
45).

JolJ 1975:1

Båda de nu behandlade motionerna berör väsentliga avsnitt av det veterinärmedicinska
området. Utskottet vill för sin del betona vikten av att
en effektiv forsknings- och försöksverksamhet bedrivs på berörda områden.

I annat sammanhang har utskottet bl. a. framhållit Skaraområdets goda förutsättningar
som bas för forsknings- och försöksverksamhet på veterinärmedicinens
område av värde för hela landet. Utskottet får i detta sammanhang
erinra om att veterinärhögskolans och lantbrukkshögskolans närbesläktade
institutioner nu är samförlagda i Uppsala och Skara. Vidare är
de båda högskolorna fr. o. m. innevarande år underställda en och samma
styrelse. Den i de båda motionerna berörda institutionen hör till dem för
vilka en närmare samordning mellan de båda högskolorna bör kunna ge
vissa organisatoriska vinster. Oavsett vilka samordningsvinster som kan
uppnås, bedömer utskottet det emellertid vara nödvändigt att man snarast
får till stånd en mera omfattande veterinär försöksverksamhet rörande inverkan
på djurhälsan av vissa inredningsdetaljer i djurstallar och deras användbarhet
från djurskyddssynpunkt. Inte minst behövs försöksresultat på
området som underlag för den veterinärmedicinska granskning av djurmiljöer
som skall göras enligt år 1973 beslutat tillägg till djurskyddslagen.
Utskottet anser sålunda att skäl talar för en utvidning av verksamheten
vid veterinärhögskolans insitution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien
i Skara på i huvudsak det sätt som föreslagits i motionen 872. Veterinärhögskolans
anslag till förvaltningskostnader och försöksverksamhet bör i
enlighet härmed räknas upp med sammanlagt 208 000 kr. utöver regeringens
förslag för att täcka erforderliga merkostnader. Härav beräknas 81 000 kr.
under förvaltningskostnadsanslaget.

Det i motionen 1595 framförda förslaget är utskottet f. n. inte berett tillstyrka.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag under punkten och hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad som i propositionen anförts beträffande utbildningen
i Skara,

2. med anledning av motionen 1975:872, yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående
anfört om utvidgning av verksamheten vid institutionen för
sjukdomsgenetik och husdjurshygien,

3. lämnar motionen 1975:1595 utan åtgärd,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:872, yrkande 2, till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 22 033 000 kr.

JoU 1975:1

44. Veterinärhögskolan: Driftkostnader och Veterinärhögskolan: Bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 7-G 8
(s. 105-106) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
8 957 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 195 000 kr.

45. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet. Regeringen har under punkten
G 9 (s. 106-107) föreslagit riksdagen att till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
472 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:872 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 3), att riksdagen till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisar ett, i förhållande till regeringens
förslag, med 127 000 kr. höjt reservationsanslag på 599 000 kr.

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 43 förordar utskottet
att anslaget räknas upp med 127 000 kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975:872, yrkande 3, till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag
av 599 000 kr.

46. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 10 (s. 107) och hemställer

att riksdagen till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

47. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten
G 11 (s. 107-109) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
19 322 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 1), att riksdagen vid sin behandling av budgetpro -

JoU 1975:1

positionen bilaga 11 till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 785 000
kr. förhöjt förslagsanslag på 20 107 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt redovisar utskottet motiveringen för sina ställningstaganden
till såväl förvaltningskostnadsanslag som driftkostnadsanslag vid
skogshögskolan. Regeringens förslag beträffande dessa båda anslag innebär
en ökning med 4 057 000 kr. för med anslagen reguljärt avsedda ändamål.
Enligt motionen 1551 bör de båda anslagen därutöver räknas upp med tillsammans
5 045 000 kr. Förslagen framläggs mot bakgrund av den brist i
fråga om virkestillgång jämfört med industrins behov som väntas i framtiden.
För att åstadkomma en högre virkesproduktion krävs, framhåller motionärerna,
snabbt ökade forskningsinsatser. Skogshögskolan har på motionärernas
begäran utarbetat ett åtgärdsprogram för den skogliga forskningen
för att möta virkesbehoven på kort och lång sikt. För genomförande
av detta program beräknas att det för den närmaste treårsperioden erfordras
7,2 milj. kr. utöver redan tillgängliga resurser. Härav beräknas 2 milj. kr.
för budgetåret 1975/76. I motionen beräknas vidare medel för sju forskartjänster,
jämte erforderlig biträdespersonal samt medel till viss övrig förstärkning
av resurserna. Ett i samma motion framfört förslag om sänkt
anslag till skogsvårdstyrelserna har behandlats tidigare i detta betänkande
(P- 18).

Utskottet vill hänvisa till att 1973 års skogsutredning helt nyligen i ett
delbetänkande redovisat sina beräkningar över behovet av och tillgången
till virke under kommande år (Ds Jo 1975:1). Enligt ett alternativ, som
innebär att skogsindustrins kapacitet inte byggs ut mera, räknar utredningen
med att efter år 1980 en virkesbrist på 20 procent kommer att uppstå. Om
industrikapaciteten fortsätter att öka blir bristen än större. Nedgången sammanhänger
med åldersfördelningen i våra skogar. På längre sikt väntas virkestillgången
öka på nytt.

Enligt direktiven till skogsutredningen bör den framtida skogspolitiken
utformas så, att möjligheter skapas för att en långsiktig hög produktion kan
vidmakthållas i skogsindustrin och därmed också en hög intensitet i det
svenska skogsbruket. Det ankommer nu på utredningen att bedöma vilka
styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose dessa önskemål
och lägga fram förslag därom. Utredningsarbetet skall vidare bedrivas skyndsamt
och resultaten kan redovisas successivt.

Enligt uppgifter som skogshögskolan lämnat i sin anslagsframställning
kan tillväxten i de svenska skogarna vid tillämpning av känd teknik ökas
i storleksordningen 50 procent. Även om det i praktiken knappast är möjligt
att nå ett sådant resultat, tyder detta likväl enligt utskottets bedömning
på att en inte oväsentlig ökning av virkesproduktionen skulle kunna
åstadkommas om tekniken i skogsbruket mera allmänt förbättrades. Härvid

Joli 1975:1

torde upplysning och rådgivning till skogsägarna liksom även skogsvårdsstyrelsernas
tillsyn av att skogsvårdslagen efterlevs kunna bli av stor betydelse.

Den skogliga forskningens roll i det läge som nu uppstått - med ett
väntat virkesunderskott - har understrukits i anslagsframställningarna från
såväl skogshögskolan som statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Frågan har även berörts i motionerna 1582 och 1589 vilka utskottet behandlar
under anslaget till skoglig forskning (p. 54). Enligt sistnämnda motion bör
riksdagen föreläggas en plan för de kommande årens skogliga forskning.

Utskottet får erinra om den omfattande forskning som redan bedrivs vid
skogshögskolan och vid andra skogliga forskningsinstitutioner. Skogshögskolans
anslag föreslås för nästa budgetår uppgå till totalt ca 35 milj. kr.
Det kan beräknas att omkring 80 procent av högskolans resurser används
för forskning. Skogshögskolan har för innevarande budgetår erhållit och
föreslås för nästa budgetår få reella anslagsförstärkningar med 0,6 å 0,7 milj.
kr. per år. Dessutom disponerar högskolan innevarande budgetår 2 milj.
kr. för forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m. Vidare föreslås
till skoglig forskning och kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. samt till kollektiv skogsteknisk forskning för
1975/76 sammanlagda statsanslag med ca 10 milj. kr., vilket innebär en
ökning med 1,6 milj. kr. eller 20 procent. Dessutom skall skogsindustrin
enligt avtal tillföra branschforskningsinstituten på området ca 9 milj. kr.
per år.

Mycket talar enligt utskottets mening för att satsningen på skoglig forskning
bör intensifieras såsom en väg att undvika den under 1980-talet väntade
svackan i virkesproduktionen. Innan beslut fattas om hur en resursförstärkning
för ändamålet närmare bör utformas, bör riksdagen dock ha en någorlunda
fast grund för sin prioritering. Utskottet kan inte finna att nu
tillgängliga uppgifter ger tillräcklig vägledning härvidlag. Enligt utskottets
mening finns därför anledning att avvakta det åtgärdsprogram skogsutredningen
har att framlägga. Utskottet utgår från att den skogliga forskningens
inriktning och omfattning måste övervägas i samband härmed.

Den skogliga och skogstekniska forskningen bedrivs delvis i samverkan
mellan staten och näringslivet, s. k. kollektiv forskning. Det kan ifrågasättas
om inte den intensifiering av forskningen varom här kan bli fråga likaledes
kommer att vara av den art att det måste framstå som naturligt att åtgärderna
i betydande grad finansieras genom insatser från näringslivet.

1 avvaktan på att regeringen på grundval av 1973 års skogsutrednings
arbete framlägger ett skogspolitiskt åtgärdsprogram som jämväl inkluderar
frågan om forskningens inriktning och omfattning vill utskottet för sin del
förorda att riksdagen godtar den medelsberäkning under nu berörda anslag
till skogshögskolan som föreslagits i budgetpropositionen. Detta innebär att
utskottet avstyrker bifall till motionen 1551, yrkandena 1 och 2. Det bör
framhållas att motionsyrkandena innebär anslagsäskanden som med 2,5

4 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 1

JoU 1975:1

milj. kr. överstiger vad högskolans styrelse själv begärt för nu ifrågavarande
ändamål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet under denna punkt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:1551, yrkande 1, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 19 322 000 kr.

48. Skogshögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten G 12
(s. 110-111) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 720 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen
bilaga 11 till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4 260 000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 19 980 000 kr.

Utskottet .

Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer
utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:1551, yrkande 2, till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 15 720 000 kr.

49. Skogshögskolan: Bokinköp m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna G 13-G 15 (s. 111-119) och hemställer

att riksdagen

1. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 210 000 kr.,

2. a. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. inom i inrednings- och utrustningsplanerna uppförda
kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

b. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.,

3. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr.

JoU 1975:1

50. Jordbruksforskning. Regeringen har under punkten G 16 (s. 119-120)
föreslagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 11 436 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1540 av fru Hambraeus och herr Börjesson i Falköping
(båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar att medel ställs till
förfogande ur anslaget till jordbruksforskning för produktionsrådgivning,
forskning, utvecklingsarbete och kontroll av odling utan användning av
gifter eller drivande konstgödsel.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås att förevarande anslag höjs med 1 316 000
kr. till 11 436 000 kr.

'I motionen 1540 hemställs att medel från anslaget ställs till förfogande
för rådgivning, forskning, utveckling och kontroll av odling utan användande
av gifter eller drivande konstgödsel.

Riksdagen har vid tidigare behandling av frågan om stöd till giftfri odling,
senast år 1972 (JoU 1972:1 punkt 29), gjort uttalanden av innebörd bl. a.
att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på förevarande
område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades
i olika sammanhang. Här ifrågavarande anslag disponerades emellertid av
statens råd för skogs- och jordbruksforskning, och det ankommer på rådet
att bestämma den närmare fördelningen av medlen på olika forskningsändamål.

Utskottet, som vill framhålla att medel från förevarande anslag bör kunna
användas tili de i motionen avsedda ändamålen, ansluter sig till riksdagens
tidigare uttalanden i ämnet och finner därför inte anledning förorda någon
särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen.

Utskottet biträder regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:1540 utan åtgärd,

2. till Jordbruksforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 11 436 000 kr.

51': Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 17 (s. 120) och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad som
i propositionen anförts,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 470 000 kr.

JoU 1975:1

52. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten
G 18 (s. 121-122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 678 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:868 av fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c, fp) hemställs
att riksdagen för att på olika sätt stödja husbehovsodlingen av spånadslin
för budgetåret 1975/76 till Sveriges utsädesförening anvisar ett med 100 000
kr. höjt förslagsanslag på 7 778 000 kr.

I motionen 1975:1526 av fru Diesen m. fl. (m) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen ger till känna vad som i motionen anförts.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande förevarande anslagspost innebär en uppräkning
av anslaget i jämförelse med innevarande budgetår med 796 000
kr. till 7 678 000 kr.

I motionen 868 föreslås en ytterligare uppräkning av anslaget med 100 000
kr. för stöd till husbehovsodlingen av spånadslin och i motionen 1526 hemställs
om en utredning av frågan om stödåtgärder för linodlingen.

Utskottet vill erinra om att särskilt statligt stöd till linodlingen tidigare
utgått i olika former men att detta stöd upphörde år 1966 sedan utredning
i frågan gjorts. Utskottet anser i likhet med motionärerna att linhanteringen
för husbehov bör tillmätas ett värde för bl. a. upprätthållande av gamla
kulturtraditioner. Det torde fö anses ådagalagt att de omständigheter, varpå
1966 års beslut grundades, numera i väsentliga avseenden ändrats och att
verksamheten därför i dag möter vissa svårigheter bl. a. vad gäller försörjningen
med råvaror, och mycket talar för att stöd i någon form är påkallat
om hanteringen skall kunna upprätthållas i önskvärd omfattning. Utskottet
förutsätter emellertid att regeringen samt berörda myndigheter och organisationer
har sin uppmärksamhet riktad på förevarande fråga. Såvitt utskottet
kunnat bedöma bör det för nästa budgetår vara möjligt att inom
ramen för här behandlat anslag lämna visst stöd till linodlingen. Med hänsyn
bl. a. härtill och till den pågående omorganisationen av växtskyddsverksamheten
finner utskottet inte f. n. tillräckliga skäl att biträda motionsyrkandet
om en särskild uppräkning av anslaget för här ifrågavarande ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens föslag och med avslag på motionen
1975:868, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
7 678 000 kr.,

JoU 1975:1

2. med anledning av motionen 1975:868 i övrigt och motionen
1975:1526 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort beträffande stöd till linhanteringen.

53 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Regeringen har under
punkten G 19 (s. 122-123) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss
praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag
av 285 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:1525 av herr Dahlgren m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen
till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 80 000 kr.
förhöjt anslag.

I motionen 1975:1544 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 275 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga
verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som
bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Regeringens förslag innebär att
för nästa budgetår anvisas oförändrat 225 000 kr. resp. 60 000 kr. för angivna
ändamål. Weibulls har för det kommande budgetåret begärt 225 000 kr.
för sin samlade växtförädlingsverksamhet och dessutom ett särskilt anslag
om 275 000 kr. till sin trädgårdsväxtförädling. Algot Holmberg och Söner
har anhållit om en höjning av sitt bidrag med 80 000 kr. avseende arbete
med förädling av sojabönan.

I motionen 1544 hemställs att bidraget till verksamheten vid Weibullshglm
bestäms till 500 000 kr. Motionärerna hänvisar till det arbete som
bedrivs vid Weibullsholm i vad gäller förädlingen inom trädgårdsväxtområdet
och framhåller angelägenheten av att detta arbete skall kunna fullföljas.

Utskottet vill erinra om den möjlighet till ökat stöd till trädgårdsväxtförädlingen
som öppnats genom de senaste årens höjningar av anslaget till
jordbruksforskning. För budgetåret 1975/76 föreslås en ytterligare, av utskottet
under punkten 50 i detta betänkande tillstyrkt uppräkning av anslaget.
I sammanhanget kan vidare framhållas att förra årets riksdag (JoU
1974:23) godkänt ett förslag till riktlinjer för den framtida organisationen
av växtskyddsverksamheten m. m., syftande till att effektivisera verksamheten.
De senaste budgetåren har vidare under anslaget Bidrag till Sveriges
utsädesförening beräknats ett bidrag till växtförädlingsverksamheten vid
Hammenhög med 275 000 kr. Det bör också uppmärksammas att växt -

JoU 1975:1

förädlingsavgifterna fr. o. m. den 1 januari 1975 höjts avsevärt, vilket kommer
att medföra en ökning av bidraget från växtförädlingsfonden till W.
Weibull AB. Ett motionsyrkande motsvarande det nu föreliggande avslogs
av förra årets riksdag (JoU 1974:1, p. 39).

Utskottet finnér med hänsyn till det anförda inte anledning att i finansieringsfrågan
föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida
och avstyrker således den i motionen 1544 föreslagna uppräkningen av förevarande
anslag.

I motionen 1525 föreslås att bidrag till växtförädlingsanstalten Algot
Holmberg och Söner AB lämnas med det av bolaget begärda beloppet 140 000
kr. Bidraget avser bolagets arbete med förädling av sojabönan. I motionen
anförs bl. a. att sojabönan är den utan jämförelse värdefullaste proteinväxten
i världen och lämnas uppgifter om inom företaget pågående och planerade
förädlingsförsök m. m.

Utskottet vill liksom vid tidigare behandling av hithörande frågor betona
vikten av att de problem som föreligger i fråga om världens proteinförsörjning
ägnas uppmärksamhet. Odling av sojabönor måste, såvitt utskottet kunnat
bedöma, tillmätas en stor betydelse i detta sammanhang. Förra året höjdes
också på riksdagens initiativ det tidigare till Algot Holmberg och Söner
AB utgående bidraget, 30 000 kr., till 60 000 kr. Som i det föregående framhållits
kan vidare stöd till växtförädlingsverksamhet erhållas även på annat
sätt än genom här förevarande anslag. Utskottet är mot bakgrund av det
anförda inte berett att förorda den ytterligare höjning av bidraget till bolaget
som föreslås i motionen 1525.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1975:1525 och 1975:1544 till Bidrag till viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 285 000 kr.

54. Skoglig forskning. Regeringen har under punkten G 20 (s. 123) föreslagit
riksdagen att till Skoglig forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 4 096 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:1582 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen uttalar som sin mening att en ökad forskning
bör komma till stånd som syftar till att öka tillgången på skogsråvara.

I motionen 1975:1589 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att riksdagen i samband med budgetpropositionen
för året 1976/77 föreläggs en plan för de kommande årens
skogliga forskning.

JoU 1975:1

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås att anslaget höjs med 471 000 kr. i jämförelse
med innevarande budgetår eller från 3 625 000 kr. till 4 096 000 kr.
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och
används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att
främja forskning som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka
skogsnäringens bärkraft.

I motionerna 1582 och 1589 framförs förslag som syftar till en ökad och
effektiviserad forskning på det skogliga området. I motionen 1582 betonas
behovet av att vedråvaran blir bättre utnyttjad genom att rötter, grenar,
barr, bark och toppar blir bättre tillvaratagna. Vidare bör åtgärder vidtas
för att öka tillväxten i skogen och processerna i skogsindustrierna bör utvecklas
i syfte att minska virkesbehovet. En ökad forskning på både det
skogliga och skogsindustriella området bör komma till stånd. I motionen
1589 hemställs att en plan för den skogliga forskningen för de kommande
åren föreläggs nästa års riksmöte.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av anslaget till skogshögskolans
förvaltningskostnader (p. 47) redovisat uppgifter om de medel
som står eller avses att ställas till förfogande för den skogliga forskningen
och betonat vikten av att satsningen på sådan forskning intensifieras för
att den under 1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen skall kunna
undvikas. För att tillgängliga forskningsresurser skall kunna utnyttjas på
bästa sätt synes det emellertid nödvändigt att en långsiktig planering för
forskningen föreligger. Som utskottet i nyss angivna sammanhang anfört
har 1972 års skogsutredning att framlägga ett åtgärdsprogram. Utskottet
förutsätter att en på bl. a. detta program grundad plan för den framtida
skogliga forskningen kommer att utan onödig tidsutdräkt utarbetas och föreläggas
riksdagen. Vid uppgörandet av en sådan plan bör de i motionerna
1582 och 1589 framförda synpunkterna beaktas. Särskilt bör, som också
framhålls i motionerna, de ekologiska aspekterna pä hithörande problem
noga uppmärksammas.

Utskottet, som anser att regeringens förslag till anslagsuppräkning för
nästa budgetår bör godtas, får under hänvisning till det anförda hemställa
att riksdagen

1. till Skoglig forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 4 096 000 kr.,

2. med anledning av motionerna 1975:1582 och 1975:1589 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
fortsatta insatser för den skogliga forskningen.

55. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna G 21-G 25 (s. 123-128) och hemställer

JoU 1975:1

att riksdagen

1. a. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. i enlighet med vad i propositionen anförts,
b. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 1 912 000 kr.,

2. a. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen
anförts,

b. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

3. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

4. U\\ Statens skogsmästarskola för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 1 738 000 kr.,

5. till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 39 000 kr.

56. Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Regeringen har under punkten
G 26 (s. 128-129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:877 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, fp) hemställs
att riksdagen vid sin behandling av jordbrukshuvudtiteln punkt G 26: Bidrag
till viss undomsverksamhet beslutar bevilja ett i förhållande till regeringens
förslag med 50 000 kr. förhöjt anslag på 550 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets
och skogsbrukets områden. Anslaget är i budgetpropositionen upptaget
med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 500 000
kr.

I motionen 877 hemställs att beloppet räknas upp med 50 000 kr. Förslaget
överensstämmer med vad lantbruksstyrelsen efter samråd med skogsstyrelsen
förordat i sina anslagsäskanden.

Utskottet vill hänvisa till att chefen för utbildningsdepartementet i budgetpropositionen
(prop. 1975:1, bil 10 s. 83) anmält sin avsikt att föreslå
regeringen att lägga fram en proposition beträffande insatserna inom ungdomsområdet
till innevarande riksmöte. Förslag har sedermera i propositionen
1975:14 förelagts riksdagen om bl. a. en ny utformning av det statliga

JoU 1975:1

stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. För ifrågavarande
stöd beräknas i propositionen en medelsökning av ca 5,5 milj. kr. Enligt
utskottets mening bör med hänsyn härtill riksdagen kunna godta regeringens
förslag under nu förevarande punkt.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:877 till Bidrag till viss ungdomsverksamhet
anvisar ett anslag av 500 000 kr.

Miljövård m. m.

57. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkten H 1 (s. 130-132)
hemställt att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk
inrätta en tjänst för byråchef i Fe 24, 2. till Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 32 319000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:380 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga (punkten B 1), att riksdagen till statens naturvårdsverk för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 33 319 000 kr., innebärande en ökning
i förhållande till regeringens förslag med 1000 000 kr., att användas för
undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfarliga ämnen
i arbetslivet och i den yttre miljön.

1 motionen 1975:1522 av herrar Börjesson i Falköping och Gernandt (båda
c) hemställs att riksdagen bifaller naturvårdsverkets ansökan om två nya
tjänster inom tekniska avdelningen för bullerfrågor.

Utskottet

Anslaget har i årets budgetproposition räknats upp med 2 681 000 kr.
Därvid har särskild hänsyn tagits till behovet av ökade resurser för kontrollen
av hälso- och miljöfarliga varor.

I motionen 380 hemställs i här ifrågavarande del, yrkande B 1, om en
ytterligare ökning av anslaget med 1 milj. kr. att användas för undersökningar
m. m. vad gäller hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och i
den yttre miljön. Verksamheten inom naturvårdsverkets undersökningslaboratorium
och omgivningshygieniska avdelning bör för angivna ändamål
förstärkas.

Utskottet vill för egen del framhålla angelägenheten av en effektiv kontroll
av hälso- och miljöfarliga ämnen. Det synes emellertid som om den uppmärksamhet
som nu ägnas hithörande frågor bör kunna leda till förbättrade
möjligheter att komma till rätta med vissa för motionens syfte betydelsefulla
frågor. Utskottet vill särskilt erinra om att förslag framlagts om inrättande

JoU 1975:1

av ett institut för miljömedicin (Ds A 1974:3), vilket förslag efter remissbehandling
för vidare prövning överlämnats till arbetsmiljöutredningen.
Vidare har miljöforskningsutredningen framlagt ett betänkande Samordnad
miljövårdsforskning (Ds Jo 1974:8) som är under prövning. Utredningen
föreslår bl. a. inrättande av en delegation för miljövårdsforskning med uppgift
att bl. a. framlägga förslag till ett program om forskningen, avsett att vara
vägledande för forskningsorganen på miljövårdsområdet. Det bör i sammanhanget
även nämnas att arbetarskyddsstyrelsen i budgetpropositionen
föreslås få väsentligt ökade resurser för bl. a. förbättring av arbetsmiljön.

Enligt utskottets mening bör resultaten av de nyss berörda utredningarna
avvaktas, och utskottet anser sig inte i detta läge böra biträda förslaget i
motionen 380 om en ytterligare uppräkning av förevarande anslag.

I motionen 1522 hemställs att riksdagen bifaller ett förslag av naturvårdsverket
om inrättande av två nya tjänster inom avdelningen för bullerfrågor.

Utskottet anser det i och för sig viktigt att bullerfrågoma uppmärksammas
inom miljövårdsarbetet men finner inte anledning till erinran emot den
prioritering i anslagshänseende av vissa arbetsuppgifter som departementschefen
enligt vad här tidigare anförts ansett sig böra göra. Utskottet finner
därför inte tillräckliga skäl att biträda yrkandet i motionen 1522.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, får under hänvisning till
det anförda hemställa

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta
en tjänst för byråchef i Fe 24,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:380, yrkande B l,och 1975:1522 till Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 32 319 000
kr.

58. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten H2 (s. 133) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 108 000 kr.

59. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 3 (s. 134-135)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:382 av herrar Svanström och Glimnér (båda c) föreslås
att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag till särskilt
statligt stöd för genomförandet av kampanjer mot nedskräpning av naturen
samt till kostnaderna vid det praktiska omhändertagandet av avfall sommartid
vid kuster och i skärgårdar.

JolJ 1975:1

I motionen 1975:383 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs A. att riksdagen
uttalar att Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård
erhåller största möjliga anslag för sin miljövårdande verksamhet, B. att till
Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisas ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

I motionen 1975:1541 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkterna 1 och 2), 1. att riksdagen ger regeringen till känna att
bidrag under anslaget Miljövårdsinformation skall kunna utgå till, utöver
Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Svenska
förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar, även andra ideella föreningar
och organisationer för verksamhet eller speciella projekt i enlighet med vad
som i motionen anges, 2. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens
naturvårdsverk äskar för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag till
ideella organisationer.

Utskottet

Anslaget, som i budgetpropositionen föreslås uppräknat med 300 000 kr.
till 2 300 000 kr., används för information inom miljövårdsområdet. Bidrag
lämnas också till vissa organisationer för naturvårdsupplysning och bör, anför
departementschefen, nu även kunna lämnas till Svenska förbundet för koloniträdgårdar
och fritidsbyar. Utskottet har i anslutning till förevarande
anslag behandlat motionerna 382, 383 och 1541, yrkandena 1 och 2.

I motionen 382 föreslås en utredning om särskilt statligt stöd till kampanjer
mot nedskräpning och till kostnaderna för omhändertagande av avfall vid
kuster och i skärgårdar. Motionärerna påtalar särskilt de olägenheter från
miljövårdssynpunkt som förorsakas av båtturismen.

Utskottet vill erinra om att, såsom också nämns i motionen, statsbidrag
lämnats till avfallsbehandling i skärgården. Under de senaste åren har ungefär
1,5 milj. kr. utgått för sådana ändamål. Vidare har fritidsbåtsutredningen
i ett nyligen avgivet betänkande, Båtliv - Samhället och fritidsbåtarna, framlagt
förslag beträffande i motionerna berörda frågor. Utredningen framhåller
bl. a. att ett krav för en tillfredsställande utveckling av det svenska båtlivet
är att de föroreningsproblem, som har samband med fritidsbåtarna och med
det båtliv som baseras på utnyttjandet av dessa båtar, blir lösta. Betydande
delar av dessa problem kräver kraftiga insatser vad avser information och
propaganda. Utredningen föreslår också en rad organisatoriska och andra
åtgärder, exempelvis införande av ett särskilt statsbidrag till driftkostnader
för s. k. sopmajor. Förslaget är under remissbehandling.

Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till att upplysningsverksamhet
i syfte att minska nedskräpning numera ingår som ett naturligt
inslag i den allmänna informationsverksamhet på miljövårdsområdet, för

JoU 1975:1

vilken naturvårdsverket har ansvaret, föreslår utskottet att motionen 382
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 383, yrkande A, hemställs om ett uttalande av riksdagen att
Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård skall fl
största möjliga bidrag till sin miljövårdande verksamhet. I samma motion,
yrkande B, föreslås en höjning av anslaget med 1 milj. kr. utöver regeringens
förslag. I motionen 1541, yrkande 1, föreslås att riksdagen uttalar sig för
bidrag från anslaget till andra ideella föreningar och organisationer än de
i det föregående nämnda. I motionens yrkande 2 hemställs om uppräkning
av anslaget med 1,5 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit varav, utöver
vad naturvårdsverket äskat för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag
till ideella organisationer.

I motionerna understryks att de frivilliga organisationernas insatser i miljövårdsarbetet
är av stort värde. I motionen 1541 nämns som exempel på
organisationer som motionärerna anser böra erhålla bidrag från anslaget,
vid sidan av de organisationer som redan erhåller eller enligt departementschefen
kan förväntas erhålla sådant stöd, Friluftsfrämjandet, Miljövårdsgruppernas
riksförbund, Sveriges Fritidsfiskares riksförbund och Vattenvärnet.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om bidrag
till olika ideella organisationer för arbete på miljövårdsområdet, senast förra
året (JoU 1974:1 p. 43). Utskottet har i sina av riksdagen godkända uttalanden
erinrat om att flera av dessa organisationer får bidrag från anslagen till stöd
till idrotten och att Svenska naturskyddsföreningen därjämte får bidrag ur
jaktvårdsfonden. Utskottet har vidare ansett att principiella betänkligheter
kan anföras mot att stödet till organisationerna splittras upp på flera
anslag och att det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande
naturvårdsverket att besluta om förevarande anslags fördelning på
olika ändamål. Enligt utskottets förslag har motionsyrkandena inte föranlett
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet finnér med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå något ändrat
ställningstagande av riksdagen vad gäller yrkande A i motionen 383 och
yrkande 1 i motionen 1541 angående vissa uttalanden från riksdagens sida
och avstyrker således motionerna i dessa delar. Då utskottet inte finnér
anledning till erinran emot medelsberäkningen under anslaget avstyrkes
jämväl yrkande B i motionen 383 och yrkande 2 i motionen 1541 om ytterligare
uppräkning av anslaget.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975:383, yrkande B, och 1975:1541, yrkande 2, till Miljövdrdsinformation
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 2 300000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1541, yrkande 1, utan åtgärd,

Joll 1975:1

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:382,

b. 1975:383, yrkande A.

60. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H4 (s. 135-137) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. rn. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000
kr.

61. Vård av naturreservat m. m. Regeringen har under punkten H5
(s. 137-139) föreslagit riksdagen att till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 12 100 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1518 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till
Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 måtte anslå ett i förhållande
till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
på 14 100 000 kr.

Utskottet

Från anslaget, som motsvarar det tidigare anslaget Vård av naturvårdsområden,
bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels nationalparker
och sådana andra naturvårdsobjekt i statens ägo som redovisas på naturvårdsfonden
och förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt i ecklesiastik
och enskild ägo som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse.
Från anslaget utgår också medel för landskapsvårdande åtgärder
inom odlingslandskapet samt ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark. Anslaget har beräknats till 12 100 000 kr., vilket innebären uppräkning
från innevarande budgetår med 1,5 milj. kr.

I motionen 1518 hemställs, under hänvisning till ökade medelsbehov
för bl. a. avsättande av nya naturreservat, säkerställande av områden för
forsknings- och rekreationsändamål m. m. och landskapsvårdande åtgärder
i odlingslandskapet, en ytterligare höjning av anslaget med 2 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att naturvårdskommittén
i betänkandet Naturvård I, Strandskydd, Landskapsvård, Förvaltning
(Ds Jo 1974:1) lagt fram förslag om förvaltning av mark som avsatts för
naturvårdsändamål. Förslaget jämte vissa därmed sammanhängande frågor
bereds f. n. inom jordbruksdepartementet. I avvaktan på resultatet härav
finner utskottet inte skäl till någon uppräkning av anslaget utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet avstyrker således motionen 1518.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:1518 till Värd av naturreservat m. m. förbud -

JoU 1975:1

getåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 12 100 000
kr.

62. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H 8 (s. 142-144)

■«r'

föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 26 720 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen under H8 i propositionen 1975:1
bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisar ett till
32 100 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975:1519 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till
Miljövårdsforskning (bil. 11, H 8) anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 29 720 000 kr.

I motionen 1975:1520 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i
Örebro (båda c) hemställs att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret
1975/76 för nya projekt avseende sjöar, vattendrag och grundvatten
anvisar erforderliga medel utöver regeringens förslag för att nå upp till det
i statens naturvårdsverks petita äskade anslaget på denna punkt.

I motionen 1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkten 1), att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 30 220 000 kr.

Utskottet

1 budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget från föregående budgetår
med drygt 3 milj. kr. till 26 720000 kr.

Uppräkningar av anslaget utöver regeringens förslag för att tillgodose vissa
forskningsbehov m. m. yrkas i motionen 873, yrkande 2, med ca 5,4 milj.
kr., i motionen 1519 med 3 milj. kr., i motionen 1520 med 580 000 kr.
och i motionen 1535, yrkande 1, med 3,5 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att miljöforskningsutredningen
avgivit ett betänkande Samordnad miljövårdsforskning
(Ds Jo 1974:48) vari bl. a. angivits att den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning
kan beräknas till omkring 60 milj. kr. årligen. Utredningen
föreslår åtgärder i syfte att åstadkomma effektivisering och samordning av ,
pågående forskning och vid planeringen av nya forskningsprojekt. Utredningens
förslag är under remissbehandling. Enligt utskottets mening bör
genom den vidare prövningen av förslaget ett säkrare underlag kunna erhållas
för en bedömning av frågan om eventuella ytterligare behov av forsk -

JoU 1975:1

ningsmedel. I avvaktan härpå bör motionsyrkandena inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet, sorn inte har något att erinra emot regeringens förslag, får
därför hemställa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1975:873, yrkande 2, 1975:1519, 1975:1520 samt
1975:1535, yrkande 1, till Miljövårdsforskning för budgetåret
1975/76 anvisare» reservationsanslag av 26 720 000 kr.

63. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet och Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna H 9-H 10 (s. 144-146) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.,

2. till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

64. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkten H 11 (s. 146-148) föreslagit riksdagen att till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 3), rut riksdagen under H 11 i propositionen 1975:1
bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisar ett till

8 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975:896 av fru Åsbrink m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att återstående för ett beslutsfattande (angående restaurering av
Hornborgasjön) erforderliga utredningar måtte påbörjas omedelbart och bedrivas
med största möjliga snabbhet.

I motionen 1975:1528 av fröken Eliasson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om skyndsamma åtgärder för att åstadkomma en
bättre samordning och samverkan mellan berörda intressen i fråga om restaurering
och underhåll av vattenområden, i avvaktan på slutliga ställningstaganden.

1 motionen 1975:1529 av fröken Eliasson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en skyndsam översyn av statsbidragsbestämmelserna
för restaurering av starkt förorenade vattenområden med beaktande av de
synpunkter som anförs i motionen.

JoU 1975:1

I motionen 1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkten 2), att riksdagen under ett nytt anslag Sjörestaureringar
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

I motionen 1975:1542 av herr Hovhammar m. fl. (m, s, c, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att
uppgöra en förteckning över de vattendrag som med tanke på miljö, ekonomiskt
utbyte och fritidsskäl i första hand måste räddas, och att samma
uppdrag skall innefatta förslag till skyddsåtgärder och kostnadsberäkningar.

I motionen 1975:1546 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs
att riksdagen anvisar medel i tillräcklig omfattning för sjörestaurering i Stockholms
län för innevarande budgetår.

Utskottet

Förevarande anslag används för utredningar och undersökningar inom
miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering
av förorenade vattenområden, m. m. I propositionen föreslås en höjning
av anslaget från föregående budgetår från 4 milj. till 5 milj. kr.

I ett antal motioner har framförts önskemål om ytterligare höjning av
anslaget, om anvisande av ett nytt anslag, Sjörestaureringar, och om olika
åtgärder i arbetet med restaurering av vattenområden.

Sålunda hemställs i motionen 873, yrkande 3, att anslaget .räknas upp
till 8,5 milj. kr. i enlighet med vad naturvårdsverket begärt, dvs. 3,5 milj.
kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna betonar bl. a. vikten av att undersökningsverksamheten
skall kunna bedrivas i sådan omfattning att ett
tillfredsställande underlag erhålles för objektivt riktiga beslut i miljövårdspolitiska
frågor. I motionen 1535, yrkande 2, hemställs om anvisande av
ett helt nytt anslag till Sjörestaureringar av 10 milj. kr.

Utskottet vill beträffande de i motionerna begärda ökningarna av medlen
för undersökningsverksamheten framhålla att utskottet vid förra årets riksdag
behandlade motionsyrkanden i detta syfte (JoU 1974:1 p. 47) vilka tillhopa
innebar att för ifrågavarande ändamål skulle anvisas 23 milj. kr. mot
av Kungl. Maj:t föreslagna 4 milj. kr. och av naturvårdsverket begärda 7,5
milj. kr. Utskottet ansåg det bl. a. tvivelaktigt om en så omfattande, omedelbar
ökning av statens insatser, som ett bifall till motionerna skulle innebära,
var tillrådlig i det rådande läget. Utskottet hänvisade vidare till
att frågan om fördelningen av kostnaderna för miljövården mellan stat,
kommuner, näringsliv och enskilda var under prövning genom en särskild
utredning. Utskottet uttalade också bl. a. att de kända restaureringsmetoderna
ännu inte prövats i sådan omfattning att de kunde anses helt säkra
och att naturvårdsverket disponerade medel för vissa utredningar även under
anslaget till statens naturvårdsverk. Enligt utskottets förslag avslog riksdagen
motionsyrkandena.

JoU 1975:1

De nu aktuella motionsfÖrslagen innebär sammantagna att på hithörande
områden skulle anvisas 18,5 milj. kr. mot av regeringen föreslagna 5 milj.
kr. och av naturvårdsverket begärda 8,5 milj. kr., dvs. en ökning av medelstilldelningen
utöver regeringens förslag med 13,5 milj. kr. och utöver
naturvårdsverkets äskande med 10 milj. kr.

Enligt utskottets mening måste de betänkligheter som tidigare anförts mot
en sådan kraftig, omedelbar ökning av statens ekonomiska engagemang
på detta området göra sig gällande även i dagens läge.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda böra tillstyrka regeringens
förslag och avstyrka motionen 873, yrkande 3.

Förslaget i motionen 1535, yrkande 2, om ett särskilt anslag till sjörestaureringar
finner utskottet sig ej kunna tillstyrka.

I motionerna 1528, 1529 och 1542 framförs allmänt syftande förslag beträffande
sjörestaureringsverksamheten. Sålunda hemställs i motionen 1528
om åtgärder för bättre samordning och samverkan i verksamheten. Utskottet
vill med anledning av motionen erinra om att naturvårdsverket är central
myndighet för verksamheten och bl. a. har att till regeringen avge förslag
i ärenden rörande bidrag till kommuner. Det ankommer på länsstyrelserna
att på det regionala planet svara för planeringen av restaureringsverksamheten
och ordna kontakter och samordning mellan kommunerna. Naturvårdsverket
har förra året utgivit en publikation (statens naturvårdsverk
Publikationer 1974:12) angående sjörestaurering. I publikationen lämnas med
hänvisning till det starkt ökade intresset för sjörestaureringar bl. a. en redogörelse
för verksamheten på området. Av redogörelsen framgår att statsbidrag
under budgetåren 1968/69-1972/73 lämnats till projekt berörande
ett 50-tal sjöar eller andra vattenområden. Vidare redovisas föroreningsproblemen
inom de olika projekten, åtgärder som vidtagits eller planerats,
beräknade kostnader och storleken av beviljade statsbidrag. I publikationen
anges också reglerna för erhållande av statsbidrag och förfarandet vid ansökan
om bidrag. Av uppgifter i naturvårdsverkets anslagsframställning för
budgetåret 1975/76 framgår vidare att avsevärda insatser gjorts och avses
komma till stånd för att lösa restaureringsproblemen.

Såvitt utskottet kunnat bedöma bör naturvårdsverkets förenämnda publikation
kunna fylla en viktig uppgift som vägledning för strävandena på
förevarande område och för befrämjande av önskvärt samarbete mellan staten
och kommunerna. Utskottet finner därför inte tillräckliga skäl förorda
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1528.

I motionen 1529 hemställs om en översyn av statsbidragsbestämmelserna.
Utskottet får i denna fråga hänvisa till den tidigare nämnda, pågående utredningen
om kostnaderna för miljövården, som prövar frågan om kostnadernas
fördelning mellan de för miljövården ansvariga parterna. Utredningens
resultat bör avvaktas, och motionen bör därför inte nu föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1542 föreslås att naturvårdsverket får i uppdrag att göra en

5 Riksdagen 1975. I rt sami. Nr I

JoU 1975:1

förteckning över vattendrag som i första hand bör räddas och att utarbeta
förslag till åtgärder och kostnadsberäkningar för dessa. Motionärerna påtalar
särskilt den pågående försurningen av vattendragen och den roll bl. a. nedfallet
av svaveldioxid spelar härvidlag och nämner kalkning som ett lämpligt
botemedel mot skadorna.

Det är enligt utskottets mening angeläget att, som utskottet även i tidigare
sammanhang uttalat, stora ansträngningar görs för att skydda våra vattendrag
och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador. Såvitt utskottet
kunnat finna ägnas emellertid hithörande problem avsevärd uppmärksamhet.
Vad gäller frågan om förorening genom nedfall av svavelhaltiga ämnen
vill utskottet framhålla att denna olägenhet främst torde härröra från förbränningen
av svavelhaltig eldningsolja. Sedan flera år pågår emellertid strävanden
att, bl. a. genom lagstiftning, nedbringa halten av svavel i oljorna.
Naturvårdsverket har i slutet av förra året framlagt ett program för ytterligare
nedtrappning av svavelhalten som beräknas minska de årliga utsläppen av
svavel med 70 000 ton. Även utomlands pågår en utveckling mot begränsning
av svavelutsläppen och inom OECD föreligger projekt i syfte att minska
den långväga spridningen genom luften av föroreningar. Beträffande den
föreslagna förteckningen över särskilt utsatta vattenområden vill utskottet
framhålla att man enligt vad naturvårdsverket upplyst avser att vidare bearbeta
visst material som föreligger genom en sjöinventering, ”Tusen sjöar”.
Utskottet anser det kunna förutsättas att naturvårdsverket när det gäller
handhavandet av de resurser som står till buds på förevarande område gör
en noggrann prioritering mellan projekt som kan komma i fråga och för
de särskilda fallen överväger lämpliga metoder för restaurering, däribland
kalkning, samt verkställer vederbörliga kostnadsberäkningar. Det synes utskottet
som om syftet med motionen 1542 bör bli i väsentlig grad tillgodosett
utan någon särskild riksdagens åtgärd.

I motionen 896 föreslås att riksdagen uttalar sig för att de för ett beslutsfattande
beträffande restaureringen av Hornborgasjön erforderliga återstående
utredningarna påbörjas omedelbart och drivs snabbt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att åtgärder vidtas
i syfte att motverka förstöringen av Hornborgasjön med dess unika karaktär
och att så långt möjligt återställa sjön i dess ursprungliga skick. Som framhålls
i budgetpropositionen kan slutlig ställning i ärendet dock inte tas förrän
vissa ytterligare undersökningar genomförts rörande bl. a. markskadorna
samt restaureringsåtgärdernas tekniska utförande och kostnaderna för en
restaurering. Utskottet förutsätter att detta utredningsarbete kommer att
fullföljas utan onödig tidsutdräkt och att i avvaktan på deras slutförande
åtgärder kommer att vidtas i syfte att redan vid försöksrestaureringen uppnådda
resultat i fråga om förhållandena i sjön inte skall äventyras. Syftet
med motionen 896 kan enligt utskottets bedömande förväntas bli tillgodosett
utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1546 föreslås att riksdagen anvisar medel för sjörestaurering
i Stockholms län. Motionärerna anser att söt vattensförstöringen drabbat

JoU 1975:1

nämnda län särskilt svårt och att kostnaderna för restaurering kommer att
bli mycket betungande för kommuner och landsting. Utskottet finner det
i och för sig av vikt att frågan om sjörestaureringen inom Stockholms län
uppmärksammas. Det bör emellertid beaktas att av 36 beviljade ansökningar
om bidrag till sjörestaurering 22 rört sjöar i Stockholmsregionen. Som här
tidigare nämnts ankommer det på naturvårdsverket att pröva och till regeringen
avge förslag beträffande ansökningar om bidrag. Enligt utskottets
mening bör det i första hand fl ankomma på naturvårdsverket att inom
ramen för disponibla medel och i ett större sammanhang, göra de prioriteringar
mellan olika projekt som är nödvändiga. Utskottet finner motionen
1546 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får under hänvisning till det anförda hemställa
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen

1975:873, yrkande 3, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:896,

b. 1975:1528,

c. 1975:1529,

d. 1975:1535, yrkande 2,

e. 1975:1542 och

f. 1975:1546.

65. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har under
punkten H 12 (s. 148-151) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1975/76 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk
får beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 170000 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten 4), att riksdagen under H 12 i propositionen 1975:1
bilaga 11, jordbruksdepartementet, beslutar antaga ändrade regler för statsbidrag
till kommunala avloppsreningsverk i enlighet med förslag från statens
naturvårdsverk och i samband därmed beslutar vidga ramen för statsbidrag
till sådana reningsverk, så att bidrag kan beviljas intill ett belopp av
160 000 000 kr. för budgetåret 1975/76.

I motionen 1975:1585 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bidragsbestämmelserna
till kommunala avloppsreningsverk, att bidrag kan utgå med lägst 35 %
och högst 55 % av de anläggningskostnader som ingår i bidragsunderlaget.

JoU 1975:1

Utskottet

Från detta anslag utgår bl. a. bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av
avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår
normalt med lägst 30 procent och högst 50 procent av kostnaden. Bidragsbestänimelserna
återfinns i kungörelsen (1968:308) om statsbidrag till avloppsreningsverk
(omtryckt 1974:551). Enligt övergångsbestämmelserna till
denna kungörelse för statsbidrag enligt kungörelsen (1959:251) om statsbidrag
till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag
som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968.
Från anslaget utgår vidare bidrag enligt kungörelsen (1971:914) om förhöjt
statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin samt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 september 1972 och
den 12 oktober 1973 om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk och
miljövårdande åtgärder inom industrin. Dessutom utgår från anslaget förhöjda
statsbidrag för reningsverk i Vindelälvsområdet. I budgetpropositionen
framhålls angelägenheten av ett fortsatt kraftigt stöd till kommunerna för
byggande av reningsverk. Bidrag till reningsverk bör under det kommande
budgetåret fä liksom för innevarande budgetår beviljas intill ett belopp av
130 milj. kr. Utbetalningarna av bidrag beräknas för nästa budgetår till omkring
170 milj. kr. Anslaget föreslås uppräknat från 155 milj. kr. till 170
milj. kr.

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning föreslagit vissa ändringar
i bidragsreglerna. Bidragsandelen för god biologisk-kemisk rening bör bibehållas
vid 50 procent. För att stimulera till en fortsatt förbättring av avloppsreningen
behöver, anser verket, den högsta bidragsnivån justeras till
55 procent. Det finns vidare knappast skäl att i framtiden ge bidrag till
enklare former av rening, vilka endast uppfyller miljöskyddslagens minimikrav.
Det lägsta bidraget bör i stället sättas till 35 procent, vilken bidragsnivå
f.n. tillämpas för god biologisk rening eller vissa former av kombinerad
biologisk-kemisk rening. Enligt nuvarande bidragsregler får bidrag
till en och samma anläggning överstiga 5 milj. kr. endast om särskilda
skäl föreligger. Enligt naturvårdsverkets uppfattning bordetta maximibelopp
höjas till 7,5 milj. kr.

Som framgår av budgetpropositionen har departementschefen inte varit
beredd att biträda naturvårdsverkets förslag.

I motionerna 873, yrkande 4, och 1585 föreslås att riksdagen biträder naturvårdsverkets
förslag om ändrade bidragsregler. I motionen 873, yrkande

4, hemställs i anslutning härtill att bidragsramen vidgas intill ett belopp
av 160 000 000 kr.

Utskottet vill erinra om att frågan om fördelningen av kostnaderna för
miljövårdsåtgärder mellan stat och kommun och andra berörda parter utreds
av miljökostnadsutredningen. Det kan förutsättas att utredningen kommer
att pröva spörsmålen beträffande den statliga bidragsgivningen till miljövårdsändamål.
Utskottet finner under angivna förhållanden inte anledning

JoU 1975:1

till erinran mot departementschefens bedömning, såvitt avser ändrade bidragsbestämmelser,
och avstyrker således motionsförslagen. I övrigt anser
utskottet att regeringens förslag under punkten bör godtas och hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:873, yrkande 4, medger att för budgetåret 1975/76 statsbidrag
till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intill ett
belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 170 000 000 kr.,

3. lämnar motionen 1975:1585 utan åtgärd.

66. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten H 13
(s. 151-153) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1586 av fru Sundberg och herr Andersson i Ljung (båda
m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att bidrag till anläggningar
med huvudsakligt syfte att behandla hushållsavfall måtte kunna
utgå ur anslaget Stöd till avfallsbehandling i de fall behandlingen avser
en ökad återvinning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1 motionen 1586 föreslås att bidrag skall kunna lämnas från förevarande
anslag till anläggningar med huvudsakligt syfte att behandla hushållsavfall
i de fall behandlingen avser ökad återvinning. Till utskottet har hänvisats
en nyligen avgiven proposition (1975:32) angående återvinning och omhändertagande
av avfall, vari bl. a. föreslås att statsbidrag skall kunna utgå
till kostnader för investering i anläggningar vari hushållsavfall separeras,
återvinns eller behandlas på annat sätt. Utskottet avser att pröva motionen
i samband med behandlingen av nämnda proposition.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

67. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta
nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
H 14 och H 15 (s. 153-155) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag
av 1 455 000 kr..

JoU 1975:1

2. till Bidrag till Förenta nationernas miljöfond ett förslagsanslag av
5 000 000 kr.

Diverse

68. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten 11 (s. 156) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 55 000 kr.

69. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har under
punkten 12 (s. 156) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust på
grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:609 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen 1.
beslutar om sådan ändring av principerna för ersättning till skadelidande
vid förlust på grund av översvämningar o. d. att skador som inträffar ersätts
med sitt faktiska värde, minskat med eventuell ersättning från försäkringsbolag,
2. anvisar medel för att berörda sakägare i Gargnäs by skall fä ersättning
för liden skada i enlighet med länsstyrelsens värdering.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för förluster på grund
av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar
i varje särskilt fall.

I motionen 609 hemställs dels om sådan ändring av principerna för ersättning
att skador ersätts med sitt faktiska värde, minskat med ersättning
från försäkringsbolag, dels om medel för ersättning på sätt länsstyrelsen i
Västerbottens län föreslagit till vissa i motionen angivna sakägare i Gargnäs
för lidna skador i samband med översvämning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra att nu tillämpade av
riksdagen godtagna principer för utanordnande av ersättning från förevarande
anslag bl. a. innebär att sådan lämnas endast om den skadelidandes
inkomst och förmögenhet understiger vissa belopp. Ersättning utgår i regel
med 50 procent av skadebeloppet. I särskilt ömmande fall kan ersättning
utgå med upp till 90 procent av skadebeloppet. För juridiska personer skall
ersättningsanspråken bedömas med stor restriktivitet. Stor återhållsamhet
skall iakttas vid bidragsgivning avseende skador som med rimliga försiktighetsmått
kunnat förebyggas eller minskas. För skador av mindre omfattning
utgår inte någon ersättning. Ersättning för skada bör som regel

JoU 1975:1

utgå endast då densamma vållat intrång i rörelse eller yrkesverksamhet av
vilken den skadelidande varit beroende för sin försörjning. I viss utsträckning
bör dock ersättning kunna medges för förlust av eller skada på enskild
egendom, t. ex. bostadsfastighet.

Såvitt utskottet kunnat bedöma har ersättningarna till de skadelidande
i det i motionen nämnda fallet bestämts i enlighet med vedertagna principer,
således med hänsynstagande bl. a. till kraven på en viss självrisk. Utskottet
finnér inte vad i motionen anförts utgöra tillräckliga skäl att frångå nyssnämnda
principer och vill därför inte förorda någon riksdagens åtgärd på
grund av motionen. Med anledning av den av motionären gjorda jämförelsen
med skördeskadeskyddet vill utskottet erinra om att detta skydd delvis
finansieras med avgifter från jordbrukarna själva och att även i detta sammanhang
en självrisk föreligger, motsvarande omkring 15 procent av skadorna.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag under punkten, hemställer
att riksdagen

1. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:609 utan åtgärd.

70. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna 13-15 (s. 157-158)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 5 375 000 kr.,

2. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag
av 11000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförräuningar ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum
(s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herr Lindberg
(s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m).
Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Ohlin(s)och
herrLeuchovius(m).

dock att vid behandlingen av punkterna

1-8, 14-22, 33-36 och 43-46 herr Enlund (fp) deltagit i stället för fru Anér
(fp).

JoU 1975:1

37-42 herrar Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m) deltagit i stället för fru
Anér (fp) och herr Leuchovius (m),

47-51 herrar Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum
(c)deltagit i stället för fru Anér(fp), herr Leuchovius(m)och fru Olsson i Helsingborg
(c),

52 herrar Pettersson i Lund (s). Enlund (fp), fru Andersson i Hjärtum (c)
deltagit i stället för herr Strömberg i Vretstorp (s), fru Anér (fp) och fru
Olsson i Helsingborg (c),

53-70 herr Pettersson i Lund (s) och fru Andersson i Hjärtum (c) deltagit
i stället för fru Theorin (s) och fru Olsson i Helsingborg (c).

Reservationer

1. vid punkten 5 (Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.) av herrar
Larsson i Borrby, Jonasson, fru Olsson i Helsingborg och herr Johansson
i Holmgården (samtliga c) som anser att

dels det inledande avsnittet av utskottets yttrande t. o. m. det stycke som
på s. 6 slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

2, bör statsbidrag beviljas för täckdikning av all åkerjord som bedöms bli

bestående på längre sikt. Denna bidragsgivning (lika med utskottet)

40 procent.

Enligt motionen (lika med utskottet) jordbruksutredningens

arbete.

Utskottet vill (lika med utskottet) riksdagens åtgärd.

I motionen 876, yrkande 1, föreslås att statsbidrag för utgå till iståndsättning
av äldre torrläggningsföretag då investeringen i företaget är minst

10 000 kr. Den för särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten,
dvs. 40 procent, bör enligt motionen tillämpas i de delar av landet där
sådan verksamhet bedrivs.

I fråga om stödet till uppförande av ekonomibyggnader föreslås i motionen
1564, yrkande 1, en höjning av högsta bidragsbeloppet från 50 000 kr. till
75 000 kr., eller, om åtgärden är från allmän synpunkt av särskild betydelse,
från 100 000 kr. till 150 000 kr. Ändringsförslaget, som överensstämmer
med ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, motiveras med att byggnadskostnadsindex
för jordbrukets byggnader stigit med 61 procent sedan
år 1967.

De nämnda båda yrkandena i motionerna 876 och 1564 motsvaras inte
av några till jordbruksutredningen tidigare överlämnade motioner. Även

JoU 1975:1

om det kan sägas att de båda yrkandena rör frågor som faller inom ramen
för jordbruksutredningens uppdrag, finner utskottet att det finns starka skäl
att pröva dem redan nu. Sålunda innebär den föreslagna höjningen av övre
gränsen för statsbidrag till uppförande av ekonomibyggnader endast en
indexmässig anpassning till ökade byggnadskostnder. Eftersom en sådan
ändring endast medför en återgång till den år 1967 beslutade reala stödnivån,
tillstyrker utskottet ändringen.

Såsom framhålles i motionen 876 har underhållet av torrläggningsföretag
under de båda senaste decennierna blivit eftersatt i områden där viss jordbruksmark
nedlagts. Utskottet finner det angeläget att, när intresset och
förutsättningarna föratt intensifiera jordbruket i sådana områden återuppstår,
stöd kan lämnas till iståndsättning av de gamla torrläggningsföretagen. Ofta
torde denna iståndsättning innefatta en viss fördjupning av avloppen, i vilka
fall man redan nu torde kunna fä statsbidrag till iståndsättningen. På grund
av det anförda vill utskottet tillstyrka bifall även till motionen 876, yrkande
1.

dets det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av utskottets”
och slutar med ”och hemställer” bort ha följande lydelse:

Av utskottets ställningstagande i det föregående till motionen 1564, yrkande
1, om ändrade regler för bidrag till jordbrukets ekonomibyggnader
följer att den i yrkande 2 i samma motion föreslagna uppräkningen av ramen
för statsbidrag till jordbrukets rationalisering med 3 milj. kr. tillstyrks. Ramen
bör således fastställas till 33 milj. kr.

Utskottet biträder i övrigt regeringens förslag under förevarande punkt
och hemställer

dels utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. med anledning av motionerna 1975:876, yrkande 1, och
1975:1564,yrkande l,som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ändrade statsbidragsregler,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:1564, yrkande 2, medger att under budgetåret
1975/76 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill
ett belopp av 33 000 000 kr.,

2. vid punkten II (Främjande av rennäringen) av herrar Hedström, Magnusson
i Tanum, fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Strömberg
i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och som slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner (lika med utskottet) att fortleva. Utskottet

anser det vara angeläget att en särskild befattningshavare stadigvarande kan
avdelas för att i detta syfte göra erforderliga utredningar, hjälpa till att organisera
ny verksamhet osv.

6 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr l

JoU 1975:1

I likhet med vad som gäller för statligt finansierad rådgivning till andra
näringar bör ifrågavarande befattningshavare organisatoriskt knytas till lämpligt
samhällsorgan. Enligt utskottets mening ligger det närmast till hands
att administrativt inordna befattningen i lantbruksstyrelsens personalstat.
Stationeringsorten bör dock förläggas till något av de län där renskötsel
bedrivs. Det är av vikt att nu ifrågavarande konsulentarbete planeras och
genomförs i nära kontakt med samerna och deras sammanslutningar. Vid
ett genomförande av utskottets förslag bör syftet med motionerna 870, 1584
och 1590 i allt väsentligt fö anses bli tillgodosett. Detta gäller i viss grad
även motionen 888. Någon särskild anslagsuppräkning för ändamålet synes

f. n. inte erforderlig. Skulle tillgängliga medel inte visa sig tillräckliga bör
möjlighet finnas för regeringen att återkomma till riksdagen med äskande
på tilläggsstat. Av det anförda följer bl. a. att utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande anslag till rennäringen och avstyrker motionsförslagen
om vissa ytterligare anslag.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1975:870, 1975:888, 1975:1584 och
1975: 1590, samtliga såvitt nu är i fråga, samt 1975:1545 anfört
rörande sysselsättningsfrämjande åtgärder inom renskötselområdet,

3. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1975:870, 1975:888, 1975:1584 och 1975:1590, samtliga
såvitt i övrigt är i fråga, till Främjande av rennäringen för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 630 000 kr.

3. vid punkten 18 (Bidrag till skogsvårdsstyrelserna) av herrar Larsson i Borrby
(c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i
Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c), Leuchovius (m)och Enlund
(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har” och som på s. 22 slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär en anslaguppräkning med 7 452 000 kr. från
43 180 000 kr. till 50 632 000 kr. Av budgetpropositionen framgåratt skogsstyrelsen
räknat med att det statliga bidraget till skogsvårdsstyrelsernas offentliga
verksamhet under nästa budgetår bör uppgå till 37 872 000 kr., medan
föredraganden beräknat utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda
verksamhet till 39 261 000 kr. Skillnaden, som således utgör
1 389 000 kr., motiveras bl. a. med ökade kostnader till följd av höjt lönekostnadspålägg.
Oavsett vilken beräkningsgrund som väljs vill det synas
utskottet tveksamt om en uppräkning av anslaget av den storleksordning
som angivits i propositionen verkligen är nödvändig för nästa budgetår.
Enligt utskottets mening bör det vara till fyllest med en anslagsuppräkning

JoU 1975:1

som till beloppet motsvarar den skogsstyrelsen sålunda föreslagit. Utskottet
förordar därför att under nästa budgetår anvisas 49 243 000 kr. under detta
anslag. Sistnämnda belopp överensstämmer också med vad som för ändamålet
föreslagits i motionen 1551.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1551,
yrkande 3, till Bidrag till skogsvdrdsstyrelserna för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 49 243 000 kr.

4. vid punkten 27 (Bidrag till fiskehamnar m. m.) av herrar Larsson i Borrby
(c). Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister
i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius
(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 32 slutar med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare, senast förra året (JoU 1974:1, p. 24, rskr 1974:114)
betonat angelägenheten av att det statliga stödet till byggande och förbättring
av fiskehamnar ges en sådan omfattning att det blir ett verksamt instrument
vid de fortsatta strävandena att rusta upp våra fiskehamnar. Mot bakgrund
av föreliggande behov i nämnda avseende beslöt riksdagen föregående år
på jordbruksutskottets förslag med anledning av en motion i ämnet att
för innevarande budgetår anvisa ett anslag som med 1 milj. kr. översteg
vad som i propositionen 1974:1 äskats för ändamålet.

I motionen 893 framhålls att de flesta fiskehamnar längs den svenska
kusten är i stort behov av reparationer, samtidigt som utbyggnader och
fördjupningar av befintliga fiskehamnsanläggningar behövs på flera platser.
De statsbidrag som f. n. står till buds är dock enligt motionärernas mening
alltjämt klart otillräckliga. Motionärerna föreslår att förevarande anslag för
nästa budgetår räknas upp till 6 869 000 kr., varav 1 869 000 kr. skulle täcka
fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m.

Utskottet anser det angeläget att den av förra årets riksdag initierade
upprustningen av våra fiskehamnar inte stoppas upp. Möjligheter måste
skapas så att verksamheten skall kunna fortgå i tillfredsställande omfattning.
Det synes utskottet tveksamt om i budgetpropositionen framlagt förslag
i erforderlig grad tillgodoser önskemålen härvidlag. Utskottet vill därför förorda
en betydligt kraftigare uppräkning av anslaget än som i propositionen
föreslås. För sin del är utskottet berett tillstyrka att anslaget för nästa budgetår
uppförs med 5,8 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:893
till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 5 800 000 kr.

JoU 1975:1

Vid punkten 31 (Statens livsmedelsverk)

5. av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg
(c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c)
och Leuchovius (m) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Utskottet
får” och som slutar med ”av styrelsen” bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att livsmedelsverkets styrelse enligt riksdagens
beslut har nio ledamöter. Departementschefen framhöll i propositionen
1971:62 om inrättande av verket att en avvägning måste göras mellan kravet
på allsidig representation och möjligheten till effektivt arbete när antalet
styrelseledamöter bestämdes. Jordbruksutskottet (JoU 1971:42) instämde
häri och räknade med att det skulle bli möjligt att inom ramen för nio
ledamöter tillgodose önskemålet om en bred representation av olika berörda
intressen. Riksdagen biföll förslaget (rskr 1971:219).

Trots det i 1971 års riksdagsbeslut angivna önskemålet om en allstidig
representation i livsmedelsverkets styrelse av olika berörda intressen har
den esnkilda detaljhandeln inte beretts någon plats i denna. Butikernas ägare
och föreståndare haren viktig uppgift att i samarbete med livsmedelsverket
se till att konsumenterna får köpa livsmedel som håller hög hygienisk standard.
Utskottet anser att den vikt och den omfattning, som frågorna om
detaljhandeln i bl. a. glesbygderna har i livsmedelsverkets arbete, motiverar
att den enskilda detaljhandeln i enlighet med vad som anges i motionen
279 bereds representation i verkets styrelse. För att möjliggöra detta bör
antalet ledamöter i livsmedelsverkets styrelse utökas.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionen 1975:279 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om livsmedelsverkets
styrelse,

6. av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson
i Helsingborg (c) och herr Johansson i Holmgården (c) som anser att

dels det stycke på s. 34 som börjar med ”Motionärernas förslag" och
slutar med ”för toxikolog” bort ha följande lydelse:

Livsmedelsverket har i sin anslagsframställning begärt en förstärkning
av resurserna vid verkets toxikologiska laboratorium motsvarande ett beräknat
anslag av 518 000 kr. Den nämnda tjänsten tor toxikolog liksom
den i motionen 380 begärda förstärkningen motsvarar del av sagda äskande.
Genom inflyttning i nya lokaler i Uppsala kommer det att finnas möjligheter
att utvidga det toxikologiska laboratoriets verksamhet. Det är enligt utskottets
mening i detta läge angeläget att utöka personalen så att en effektivare
kontroll kan genomföras av livsmedel med avseende på t. ex. tillsatser,
gifter och tungmetaller. Bl. a. bör det bli möjligt att till grund för

JoU 1975:1

administrativa beslut rörande livsmedelskontrollen utvärdera tillgängliga
rapporter om ämnen som befaras vara hälsovådliga. Utskottet tillstyrker
därför såväl den i propositionen som den i motionen 380, yrkande B 2,
föreslagna anslagsuppräkningen. Anslaget kommer vid bifall härtill att uppgå
till 29 979 000 kr.

dels det stycke på s. 35 som börjar med ”Utskottet som” och slutar med
"punkten hemställer” bort ha följande lydelse:

Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag
under punkten hemställer
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:380, yrkande B 2, till Statens livsmedelsverk för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 29 979 000 kr.

7. vid punkten 37 (Bidrag till djursjukvård i vissa fall) av herrar Larsson
i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister
i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c) och Andersson i Ljung (m)
som anser att

dels det stycke på s. 39 som börjar med ”Utskottet vill” och som slutar
med ”av besättningsstorleken” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att syftet med de bidrag som utgår från anslaget
alltjämt bör vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar
särskilt drabbas av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skall behöva
avstå från att anlita veterinär. Den föreslagna höjningen av inkomstgränsen
anser utskottet med hänsyn till bl. a. inträffad förändring av penningvärdet
sedan år 1958, då nu gällande gräns fastställdes, vara väl motiverad. Det
synes emellertid utskottet ej finnas anledning att komplettera den sålunda
höjda inkomstgränsen med en ny begränsningsregel avseende antalet djurenheter.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till nya bidragsregler
med den ändringen att begränsningsregeln om 15 djurenheter utgår.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:591
godkänner de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade
för djursjukvård m. m. som förordats i det föregående,

8. vid punkten 41 (Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten) av herrar
Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister
i Johannishus (m). Johansson i Holmgården (c), Enlund (fp) och
Andersson i Ljung (m) som anser att

dels det stycke av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Några
ytterligare” och som slutar med ”trädgårdsnäringens område” bort ha följande
lydelse:

JoU 1975:1

Utskottet finnér mot bakgrund av riksdagens uttalande senast föregående
år att den ytterligare förstärkning av den ledande personalen vid Norrlands
lantbruksförsöksanstalt som föreslås i motionen 875 nu bör komma till stånd.
Sålunda talar enligt utskottets mening skäl för att en fast tjänst som statskonsulent
i norrländsk växtodling inrättas. Denna tjänst har för övrigt givits
hög angelägenhetsgrad i lantbrukshögskolans petita.

De speciella förutsättningarna förden norrländska trädgårdsodlingen samt
det långa avståndet mellan högskolans trädgårdsförsöksavdelningar, som
är förlagda till Alnarp, och de norrländska odlingarna motiverar enligt utskottet
att en starkare organisation för trädgårdsförsöken byggs upp i Norrland.

Utskottet delar den i motionen 875 uttryckta uppfattningen att det fr. o. m.
den 1 juli 1975 bör inrättas en försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling
vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt. Vidare delar utskottet motionärernas
mening att den befintliga tjänsten som distriktsförsöksledare
i norra trädgårdsförsöksdistriktet bör ändras till en tjänst som statshortonom,
som skulle leda verksamheten vid såväl trädgårdsförsöksdistriktet som den
nya försöksavdelningen. En ny tjänst som försöksledare bör vidare inrättas
vid avdelningen. Utskottet utgår från att erforderliga medel under högskolans
anslag skall kunna tillföras en sålunda nyinrättad verksamhet. Utöver
av regeringen föreslaget anslag till försöksverksamhet bör anvisas
140 000 kr. såsom förstärkning av de medel som disponeras för att täcka
kostnader för planering, resultatbearbetning, publicering m. m. i samband
med den förordade försöksverksamheten i fråga om norrländsk trädgårdsodling.

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 44 börjar med ”Utskottet,
som” samt utskottets hemställan under punkterna 1 och 4 bort
ha följande lydelse:

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med anledning av motionen 1975:875, yrkandena 1-5, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående
anfört om ökade insatser för försöksverksamheten
i fråga om norrländsk jordbruks- och trädgårdsodling,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:875, yrkande 6, samt med avslag på motionen
1975:878, yrkande 2, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
30 041 000 kr.

9. vid punkten 43 (Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar
Hedström, Magnusson i Tanum,fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg,
Strömberg i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att

JoU 1975:1

dels forsta stycket av utskottets yttrande som på s. 45 slutar med ”1 000
assistenttimmar’' bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag (lika med utskottet) 1 000 assistenttimmar.

Utskottet tillstyrker de sålunda föreslagna ändringarna beträffande anslaget.
Likaså biträder utskottet vad som i övrigt föreslagits och anförts under denna
punkt i budgetpropositionen.

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Båda
de” och som slutar med ”och hemställer” bort ha följande lydelse:

Båda de (lika som utskottet) organisatoriska vinster. Den ifrågasatta
organisationsändringen bör därför lämpligen prövas av den för jordbrukets
högskolor gemensamma styrelsen, som bl. a. har att beakta möjligheterna
att samordna insatserna från institutionerna vid veterinärhögskolan
och vid lantbrukshögskolan. Utskottet är i avvaktan på en dylik
prövning inte berett att nu förorda någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna.

Åberopande av vad utskottet i det föregående anfört hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:

2. lämnar motionen 1975:872, yrkande 1, utan åtgärd,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:872, yrkande 2, till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
21 952 000 kr.

10. vid punkten 45 (Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet) av herrar Hedström,
Magnusson i Tanum, fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg,
Strömberg i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag under punkten tillstyrks. Med hänsyn härtill och under
hänvisning jämväl till vad som anförts i motiveringen till reservationen

9 vid punkten 43 hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:872, yrkande 3, till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
för budgetåret 1975/76anvisare» reservationsanslag
av 472 000 kr.

11. vid punkten 47(Skogshögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar Larsson
i Borrby (c). Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson
i Holmgården (c). Enlund (fp). Andersson i Ljung (m) och fru Andersson
i Hjärtum (c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som
på s. 48 börjar med "Enligt uppgifter” samt utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

JoU 1975:1

Enligt utskottets mening är situationen i fråga om virkest i Ilgång nu så
allvarlig att ytterligare dröjsmål inte kan accepteras vad gäller åtgärder för
att öka skogsproduktionen. Vad som erfordras i detta läge är dels stöd till
skogsägarna för att öka intensiteten i skogsskötsel, dels ökade kunskaper
om hur skogarnas virkesproduktion kan förbättras.

Oavsett vilka åtgärder som sålunda kan komma att aktualiseras, t. ex.
av 1973 års skogsutredning, behövs en intensifierad forskning som syftar,
förutom till en uthållig hög produktion, till att söka undvika den under
1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen. I detta sammanhang bör
beaktas att satsningar med sikte på ökad virkesavkastning inte får göras
så att väsentliga miljö- och naturvärden åsidosätts. Den skogliga forskningens
betydelse i det läge som nu uppstått har understrukits i anslagsframställningarna
från såväl skogshögskolan som statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Frågan har även berörts i motionerna 1582 och 1589, vilka
utskottet behandlar under anslaget till skoglig forskning (p. 54). Enligt sistnämnda
motion bör riksdagen föreläggas en plan för de kommande årens
skogliga forskning.

Utskottet anser det angeläget att ökad forskning i nyss angivna syfte
snabbt kan komma i gång. Det förut nämnda åtgärdsprogram som utarbetats
inom skogshögskolan bör tills vidare kunna ligga till grund för angivna
forskning. De av regeringen föreslagna anslagshöjningarna till skogshögskolan
torde, bortsett från en ny forskningstjänst och en viss uppräkning
av medlen till riksskogstaxeringen, endast täcka automatiska löne-och kostnadsstegringar.
Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda de i motionen
1975:1551 föreslagna medelsanvisningarna under anslagen till skogshögskolan.
Detta innebär en uppräkning av förevarande anslag med 785 000
kr. utöver regeringens förslag.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag under punkten och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975:1551, yrkande 1, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
Tor budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 20 107 000 kr.

12. vid punkten 48 (Skogshögskolan: Driftkostnader) av herrar Larsson i Borrby
(c), Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården
(c), Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum
(c) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i motiveringen till reservationen

11 vid punkten 47 förordar utskottet att anslaget räknas upp med 4 260 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit. Härav avser 2 milj. kr. medel som
under nästa budgetår erfordras för genomförande av det vid skogshögskolan
utarbetade skogliga åtgärdsprogrammet. Utskottet hemställer alltså

JoU 1975:1

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975:1551, yrkande 2, till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 19 980 000 kr.

13. vid punkten 57 (S\.a\ens naturvårdsverk) av fru Anér (fp) och herr Takman
(vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utskottet
vill” och som på s. 58 slutar med ”förevarande anslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) miljöfarliga ämnen. Naturvårdsverket
har i sin anslagsframställning anfört bl. a. att undersökningslaboratoriet
på grund av långvarig stagnation i resursutvecklingen inte på
långt när har den kapacitet som verkets arbetsuppgifter numera kräver. När
det gäller den omgivningshygieniska avdelningen framhåller verket att en
förstärkning måste ske även här.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att naturvårdsverket
fött allt fler och allt mer krävande arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening
torde den i budgetpropositionen föreslagna uppräkningen av anslaget inte
vara tillräcklig för att i rimlig grad tillgodose de krav på resurser som bör
stå till förfogande för undersökningar m. m. rörande hälso- och miljöfarliga
ämnen i arbetslivet och den yttre miljön, om denna verksamhet skall kunna
ge tillfredsställande resultat. Utskottet anser att ett belopp på 1 milj. kr.
utöver det i budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppet bör ställas till
naturvårdsverkets förfogande för förstärkt verksamhet inom undersökningslaboratoriet
och omgivningshygieniska avdelningen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:380, yrkande B 1, samt med avslag på motionen
1975:1522 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 33 319 000 kr.

14. vid punkten 59 (Miljövårdsinformation) av fru Anér (fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med "av anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att många ideella organisationer gjort och kan
väntas även i fortsättningen göra förtjänstfulla insatser i fråga om miljövårdsinformation
på skilda områden. De ideella organisationerna har särskilda
förutsättningar att i sina strävanden på miljövårdsområdet nå snabb
och effektiv kontakt med och gensvar från allmänheten. Många av de åtgärder
som vidtagits under senare år, exempelvis inrättandet av statens
naturvårdsverk, miljölagstiftning och sammankallandet av FN-konferensen
om den mänskliga miljön torde inte ha kommit till stånd utan det ambitiösa.

JoU 1975:1

grundläggande arbete som de ideella organisationerna presterat. Enligt utskottets
mening förtjänar de här berörda strävandena ett starkt stöd från
statens sida, och lämnade bidrag bör fritt få disponeras av vederbörande
organisationer. De medel som nu står till förfogande är alltför knappa och
anslaget bör höjas kraftigt. Utskottet anser sig böra tillstyrka yrkandena
1 och 2 i motionen 1541 om bidrag till vissa ideella organisationer och
om uppräkning av anslaget.

Yrkande A i motionen 383 kan utskottet inte biträda.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:383,
yrkande B, samt med bifall till motionen 1975:1541, yrkande

2, till Miljövärdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens
naturvårdsverk äskar för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse
bidrag till ideella organisationer,

2. med anledning av motionen 1975:1541, yrkande 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
bidrag till ideella organisationer,

15. vid punkten 61 (Vård av naturreservat m. m.) av fru Anér (fp) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 61 börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning anfört att under innevarande
och nästkommande budgetår ett stort antal naturreservat kommer
att avsättas och att kostnaderna för vård av dessa blir omfattande. Genomförandet
av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen medför vidare att
betydande områden skall säkerställas för bl. a. forsknings- och rekreationsändamål.
Från anslaget skall vidare vissa medel för landskapsvårdande åtgärder
i odlingslandskapet utgå även i fortsättningen. Hittillsvarande medelstilldelning
har inte räckt för att i behövlig omfattning rusta upp naturvårdsobjekten,
för tillsyn av dem och för information i hithörande frågor.

Utskottet finnér i likhet med motionärerna att de åtgärder som är avsedda
att bekostas från anslaget utgör en viktig del av insatserna för den sociala
naturvården. Det bör också, som anförs i motionen, beaktas att en höjning
av anslaget bör få positiva effekter vad gäller sysselsättningen. Utskottet
anser sig böra biträda motionsförslaget och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975:1518 till Vård av naturreservat m. m. förbudgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 14 100 000
kr.

16. vid punkten 62 (Miljövårdsforskning) av herrar Larsson i Borrby (c),
Jonasson (c). Johansson i Holmgården (c). Takman (vpk), Enlund (fp) och

JoU 1975:1

fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det
stycke på s. 62 som börjar med "Utskottet vill” och utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

I motionerna understryks behovet av en omfattande och effektiv forskning
inom olika sektorer på miljövårdsområdet. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning
hemställt om en höjning av anslaget från innevarande
budgetår med 8 455 000 kr., medan regeringen föreslagit en höjning med
3 075 000 kr., dvs. 5 380 000 kr. mindre än verkets äskande. Utskottet anser

i likhet med motionärerna att den i budgetpropositionen yrkade höjningen
är för liten med hänsyn tili forskningens uppgift att skapa kunskapsunderlag
för beslut i miljövårdsfrågor och för att över huvud taget viktiga pågående
undersökningsprojekt skall kunna fullföljas och planerade undersökningar
påbörjas. Det kan med hänsyn till det statsfinansiella läget synas tveksamt
om naturvårdsverkets förslag bör tillgodoses i full utsträckning, men enligt
utskottets mening bör en viss ytterligare uppräkning av anslaget ske, och
utskottet har vid sina överväganden i frågan ansett sig böra föreslå en höjning
av anslagsbeloppet med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1975:873, yrkande 2, 1975:1520 och 1975:1535, yrkande

1, samt med bifall till motionen 1975:1519 till Miljövårds forskning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
29 720 000 kr.

Vid punkten 64 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.)

17. av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Enligt utskottets”
och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anledning av yrkande 3 i motionen 873 understryka att
undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet är av grundläggande betydelse
när det gäller att skaffa fram det kunskapsunderlag som är oundgängligt
om besluten i miljövårdsfrågor framdeles skall kunna bli mer objektiva
och bättre underbyggda än som tidigare ibland varit fallet. Enligt
utskottets mening är naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för
dessa ändamål, dvs. 3,5 milj. kr. utöver regeringens förslag, realistiskt. Utskottet
anser att en ökad satsning på undersökningsverksamheten är angelägen
och biträder motionsyrkandet.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975:873, yrkande 3, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m. anvisare» reservationsanslag av 8 500 000
kr..

JoU 1975:1

18. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru
Andersson i Hjärtum (samtliga c) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Förslaget
i” och slutar med "kunna tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motionen 1535 anföra att
föroreningssituationen för våra vattendrag måste bedömas vara så allvarlig
att de hittills gjorda insatserna från statens sida inte kan anses tillräckliga.
För att komma till rätta med hithörande problem krävs förutom en intensiv
och på bred front bedriven undersökningsverksamhet även att praktiska
åtgärder för sjörestaurering på allvar kommer i gång. Staten bör lämna strävandena
på detta område ett effektivt ekonomiskt stöd. Man bör även beakta
att härigenom skulle skapas sysselsättningsmöjligheter av värde i dagens
situation på arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening skulle det föreslagna
nya anslaget komma att fylla en viktig funktion. Utskottet finner det föreslagna
anslagsbeloppet väl motiverat och tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels utskottets hemställan under 2 d bort ha föjande lydelse:

2 d. med bifall till motionen 1975:1535, yrkande 2, under ett nytt
anslag till Sjörestaureringar anvisar ett reservationsanslag av

10 000 000 kr.

19. vid punkten 69 (Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.)
av fru Anér (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Såvitt utskottet”
och slutar med ”av skadorna” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det inte tillfredsställande att skador genom översvämningar
och liknande händelser inte ersätts till sitt fulla värde. Som motionären
framhållit regleras frostskador, skador genom torka eller andra
skördeskador på det sättet att man beräknar de genom skadorna inträffade
avvikelserna från normalt skördeutfall. Enligt utskottets mening talar skäl
för att en översyn sker av principerna för beräkningen av bidrag från förevarande
anslag i syfte att åstadkomma att de skadelidandes intressen skall
bli bättre tillgodosedda än vad gällande ordning medger.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975:609.

JoU 1975:1

Särskilda yttranden

1. vid punkten 21 (Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige,
m. m.) av herr Jonasson (c):

De skogliga förhållandena i de till det inre stödområdet gränsande kommunerna
i Värmland, Dalarna och Gästrikland skiljer sig inte nämnvärt
från de förhållanden som råder i närgränsande delar av det område där
stöd kan utgå till intensifierade skogsvårdsåtgärder enligt förra årets riksdagbeslut.
Det finns alltså inte något sakligt skäl för att undanta förstnämnda
områden från en bidragsgivning av nu förevarande slag. Som framgår av
motionen 885 skulle smidig tillämpning av bidragsbestämmelserna i riksdagsbeslutets
anda få en gynnsam effekt på sysselsättningen i berörda skogslän.
Indirekt skulle man också få förbättrade sysselsättningsmöjligheter inom
sågverks- och massaindustrin.

Det har sagts att formella skäl hindrar att bidrag till intensifierade skogsvårdsåtgärder
utgår till de i motionen 885 berörda gränsområdena i Värmland,
Dalarna och Gästrikland. Det finns då all anledning att som i motionen
anförs vidta åtgärder för att åstadkomma en utvidgning av stödmöjligheterna
härvidlag. Eftersom 1973 års skogsutredning redan har sin uppmärksamhet
riktad på den nu aktuella frågan har jag emellertid inte ansett det nödvändigt
att nu yrka direkt bifall till motionen. Jag har dock givetvis förutsatt
att förslag till förändringar av bidragssystemet snarast läggs fram i syfte
att undanröja de i vissa fall helt orimliga konsekvenser som nuvarande
bestämmelser visat sig medföra.

2. vid punkten 35 (Veterinärstaten) av herr Jonasson (c):

Såsom redovisas i de under denna punkt behandlade motionerna föreligger
brister i fråga om den veterinära servicen på vissa håll i landet. Detta kan
bl. a. bero på att veterinärorganisationen inte dimensionerats med tanke
på den ökning av djurantalet som skett under senare år. Den år 1973 beslutade
veterinärorganisationen har varit i kraft mindre än ett år. Med hänsyn till
detta förhållande och att ytterligare någon tids erfarenheter av den nya organisationen
kan behöva avvaktas har jag biträtt utskottets ställningstagande
till motionerna.

Jag vill erinra om att vid 1973 års riksdagsbeslut i ämnet såväl departementschefen
som jordbruksutskottet underströk den vikt man fäste vid
att den veterinära servicen till lantbrukare och andra avnämare inte försämrades
vid tillämpningen av den nya distriktsindelningen. Man pekade
därvid särskilt på att de speciella problemen i glesbygdsområdena måste tillmätas
stor betydelse och att en tillfredsställande veterinär servicenivå måste
upprätthållas även där. Jag utgår från att lantbruksstyrelsen noga följer utvecklingen
på området och att de brister som nu påtalats eller som uppdagas
kommer att rättas till genom att fortfarande vakanta veterinärtjänster snarast
tillsätts eller genom att initiativ tas till inrättande av flera tjänster.

JoU 1975:1

3. vid punkten 41 (Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten) av herrar
Jonasson (c) och Wachtmeister i Johannishus (m):

Den i motionen 878 påtalade nödvändigheten av utökad försöksverksamhet
inom växtodlingen i skogs- och mellanbygderna har utskottet ställt
sig positivt till. Den erfordras om det skall bli möjligt att på bästa sätt
utnyttja jordbrukets produktionsresurser i dessa områden. Om någon nämnvärd
utökning av antalet växtodlingsförsök i skogs- och mellanbygderna
skall komma till stånd torde en ökad anslagstilldelning vara nödvändig.
Vi är likväl med hänsyn till rådande budgetsituation f. n. inte beredda ställa
krav om en anslagsuppräkning för ändamålet.

Syftet med motionen 878 bör i viss mån kunna tillgodoses vid den årliga
omprövning av försöksplanerna som sker inom lantbrukshögskolan, bl. a.
i distriktsförsöksnämnderna. I detta sammanhang bör även de synpunkter
på försöksverksamhetens utformning som anförs i motionen 1561 övervägas.
Eventuellt bör en mera samlad omprövning av försöksverksamheten på
växtodlingsområdet företas med syfte att åstadkomma en uppläggning som
ger utrymme för bättre lokal anpassning av försöken.

JoU 1975:1

Bilaga

Yttranden över motionen 1975:1515 (p. 37)

Lantbruksstyrelsen (1975-02-19)

Kungl. Majit uppdrog 1974-06-14 åt lantbruksstyrelsen att se över veterinärtaxan
och till Kungl. Majit inkomma med förslag i denna fråga.

Lantbruksstyrelsen har 1974-12-02 till jordbruksdepartementet överlämnat
förslag om ändring av ersättning för förrättningsbesök hos avlägset boende
djurägare och om bidrag till djursjukvård i vissa fall samt 1975-02-12
förslag till ny veterinärtaxa.

Härvid har bl. a. prövats huruvida den längsta vägsträcka, för vilken djurägaren
har att svara för kostnaderna, skulle kunna ytterligare sänkas. Styrelsen
fann härvid att 30 km enkel resa var en lämplig avvägning. En ytterligare
sänkning skulle bli administrativt mycket betungande.

Det nu föreslagna systemet bör därför enligt lantbruksstyrelsens mening
prövas till sitt utfall, innan ytterligare åtgärder inom området vidtas.

En omläggning till enhetstaxa enligt motionärens förslag skulle föra med
sig en väsentlig ändring av nuvarande ersättnings- och finansieringssystem
på det distriktsveterinära området. De statsfinansiella konsekvenserna härav
torde i så fall närmare få utredas.

En ”sjukronorsreform inom djursjukvården” torde vidare nödvändiggöra
en annan form för distriktsveterinärernas anställning och skulle kräva ett
ökat antal veterinärer. För närvarande råder viss brist på veterinärer.

Med stöd av det anförda får lantbruksstyrelsen avstyrka bifall till motion
1975:1515.

Sveriges veterinärförbund (1975-02-14)

Statens insatser för lantbrukets animalieproduktion har senast övervägts
av Riksdagen i samband med omorganisation per den 1 juli 1974 av distriktsveterinärväsendet.
I årets budgetproposition föreslås åtgärder dels för
reducering av avlägset boende djurägares kostnader för veterinärernas förrätt
ni ngsresor dels förökat stöd åt mindre bemedlade djurägare för kostnader
för veterinärvård och dennes resor. Enligt förbundets mening har härmed
lagts en god grund för en väl fungerande veterinär service åt landets animalieproducenter.
Lantbruksstyrelsen utreder för närvarande frågan om en
teknisk översyn av veterinärtaxan. Även om ytterligare en del detaljer enligt
förbundets mening bör kunna förbättras (t. ex. genom några ytterligare tjänster
som tillkommer, flerveterinärstationer med biträdestjänster m. m. inrättas
i djurrika distrikt,distriktsveterinärerna kostnadsfritt anslutes till larmsystemet
SOSAB) anser förbundet att effekterna av den beslutade och i
huvudsak genomförda reformen bör avvaktas innan frågan om enhetstaxa
blir föremål för närmare överväganden. Det bör i sammanhanget också beaktas
att ofta starkt varierande medicinkostnader i samband med behandlingen
utgör en stor del av djurägarnas utgifter för djursjukvård. Utan omprövning
även av sådana kostnader torde den av motionären önskade enhetligheten
ej uppnås.

Enligt förbundets bedömning föreligger med nuvarande organisation och
direkt föreslagna åtgärder goda möjligheter att fördela totalkostnaderna för

Joll 1975:1

djursjukvård någorlunda jämnt och rättvist mellan olika djurägare. Förbundet
ser därför inte något behov föreligga att utredning enligt motionärens
förslag verkställes.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (1975-02-14)

I sitt remissvar den 12 december 1974 över veterinärtaxekommitténs översyn
av veterinärtaxan har LRF bl. a. framhållit att ”förslaget innebär att
ett viktigt steg tas mot en utjämning av inställeisekostnaden beroende på
avståndet från lantbrukaren till distriktsveterinären. LRF har tidigare i olika
sammanhang hävdat att det av rättviseskäl borde ske en fullständig utjämning
av dessa kostnader. Med hänsyn härtill hade det varit önskvärt
att utjämningen hade kunnat gå ännu längre, men mot bakgrund av vad
kommittén anfört är LRF berett acceptera nu föreliggande förslag.”

Eftersom veterinärtaxekommitténs förslag innebär ett första steg mot en
fullständig utjämning av inställelsekostnaderna är det mycket angeläget att
förslaget kan genomföras så snart som möjligt.

Motionären föreslår nu att frågan om en enhetstaxa för såväl inställelsesom
behandlingskostnaden skall utredas. Eftersom detta är i linje med LRFs
allmänna inställning i denna fråga vill LRF tillstyrka motionen.

GOTAB 75 9015 S Stockholm 1975