Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående miljövårdspolitiken, m. m.

Betänkande 1974:JoU44

Jordbruksutskottets betänkande nr 44 år 1974 JoU 1974:44

Nr 44

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
miljövårdspolitiken, m. m.

Motionerna

I motionen 1974:233 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att en årlig miljörapport med i motionen diskuterad
utformning föreläggs riksdagen.

I motionen 1974:235 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandena D-G), D. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att uppdrag
om forsknings- och utvecklingsarbete rörande decentraliserad miljövänlig
teknik läggs ut på härför lämpliga organ i enlighet med vad som anförs
i motionen; E. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att Sverige i internationella
sammanhang driver kraven på internationell miljölagstiftning;
F. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att studier utförs av härför lämpligt
organ rörande möjligheterna att skapa ökad medverkan och ökad delaktighet
från allmänhetens sida i frågor som rör dess miljö i vid mening i enlighet
med vad som anförs i motionen; G. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
förslag som ger sammanslutningar av konsumenter, naturvårdare, handikappade,
forskare etc. rätt att överklaga beslut enligt livsmedelslagen samt
lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

I motionen 1974:510 av herr Hörberg (fp) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att få sig förelagt ett förslag till successivt införande
av ett system med avgift på miljöskadlig engångsförpackning för konsumtionsfärdig
vara.

I motionen 1974:511 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär förslag om förbud mot tillverkning och försäljning
av öl och läskedrycker i engångsförpackningar av glas, plast och
metall inom läskedrycks- och bryggeribranschen.

I motionen 1974:832 av herr Sörenson m. fl. (s) hemställs 1. att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär omedelbart förbud för industriellt och kommersiellt
bruk av ämnena beta-naftylamin, benzidin, 4-aminodifenyl och 4-nitrodifenyl,
2. att Kungl. Maj:t överväger att delegera beslutsrätten enligt 7 §
lagen om hälso- och miljöfarliga varor till berörda tillsynsmyndigheter.

I motionen 1974:833 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående

1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 44

JoU 1974:44

2

miljövårdsavgift för anläggningar för förbränning av svavelhaltig oija, där
icke tillfredsställande anordningar för avgasernas avsvavling vidtagits.

I motionen 1974:1461 av fröken Eliasson (c) och herr Åsling (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär tilläggsdirektiv till utredningen om
kostnaderna för miljövården, avseende framläggande av förslag till avgiftssystem
för att minska användningen av icke reproducerbar materia i produktionen
och för att stimulera till ökad återanvändning och återvinning
m. m. i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

I motionen 1974:235 framhålls, såvitt nu är i fråga, de starka bindningar
som föreligger mellan energi- och miljöpolitiken, särskilt sambandet mellan
energiframställning och miljöskador. Motionärerna påpekar också att praktiskt
taget all energiförbrukning medför påfrestningar på miljön - uppdämda
älvar, utsläpp av luftföroreningar och kylvatten, radioaktiv strålning. Vidare
är snabb industritillväxt och ökat råvaruuttag förknippat med ökat uttag
av energi och har även lett till miljöskador. Enligt motionärerna måste en
ny energipolitik inriktas på sparsamhet med energi och underordnas de miljöpolitiska
värderingarna. Det framhålls därjämte att det också är viktigt
att tillräckligt stöd ges åt den forskning som söker komma fram till biologiska
metoderatt framställa energi. I motionen begärs i enlighet härmed, yrkande
D, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att uppdrag om forsknings- och
utvecklingsarbete rörande decentraliserad miljövänlig teknik läggs ut på härför
lämpliga organ, t. ex. universitetsinstitutioner, Ingenjörsvetenskapsakademien
eller styrelsen för teknisk utveckling.

Utskottet finnér de i motionen upptagna frågorna beaktansvärda och anser
det värdefullt att desamma ägnas ingående belysning. Åtskilligt av den
berörda problematiken torde dock komma under prövning inom det till
statsrådsberedningen knutna framtidssekretariatet. Vidare vill utskottet erinra
om att chefen för industridepartementet den 28 december 1973 tillkallade
en kommitté, energiprogramkommittén, för att utarbeta förslag till forsknings-
och utvecklingsarbete inom energiområdet. Sagda kommitté har i
september i år överlämnat sitt betänkande jämte ett omfattande expertmaterial.
I sammanhanget må även nämnas att energiprognosutredningen
i sitt samma månad avlämnade betänkande behandlat miljöaspekterna på
energiförsörjningen och även diskuterat möjligheterna att begränsa energikonsumtionen.
Betänkandena är f. n. föremål för remissbehandling. I avvaktan
på resultatet av prövningen av bl. a. ifrågavarande utredningsmaterial
anser utskottet det inte motiverat att nu påfordra någon särskild åtgärd
från riksdagens sida i anledning av motionen 1974:235 i förevarande del.

Ej heller finner utskottet att något särskilt riksdagens initiativ erfordras
i anledning av yrkandet i samma motion om att Sverige i internationella

JoU 1974:44

3

sammanhang driver kraven på en internationell miljölagstiftning (yrkande
E). Utskottet vill erinra om att det från svenskt håll bedrivs en betydande
aktivitet på det internationella planet när det gäller miljövårdsfrågor. Som
exempel kan nämnas 1972 års miljökonferens i Stockholm, som i stor utsträckning
tillkom på svenskt initiativ. På basis av rekommendation från
nämnda konferens upprättades av 1972 års generalförsamling FN:s miljöstyrelse,
vari bl. a. Sverige ingår. Aktiva insatser från svensk sida har bl. a.
gjorts i fråga om tillskapandet av en global konvention om förhindrande
av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall. Utskottet finner anledning
anta att Kungl. Majit och övriga berörda myndigheter och organ
även i fortsättningen liksom hittills kommer att verksamt delta i det internationella
samarbetet på miljövårdsområdet och därvid vidtar de åtgärder
som kan befinnas påkallade.

I motionen 1974:235 tas därjämte upp frågan om att skapa möjligheter
för allmänheten till ökad medverkan och delaktighet i beslut som rör dess
miljö i vid mening. Det under punkten F i motionens hemställan framlagda
yrkandet i fråga är emellertid enligt utskottets mening ej sådant att det
utgör tillräckligt underlag för ett positivt beslut i ämnet från riksdagens
sida. Motionen avstyrks därför även i denna del.

1 sistnämnda sammanhang förordar motionärerna vidare att sammanslutningar
av forskare, miljögrupper och andra måste ha en reell möjlighet
att kontrollera beslutsfattarna, slå larm när så behövs men också ha legala
möjligheter att föra talan och överklaga myndighetsbeslut i miljöärenden.
Ett första konkret steg är enligt motionen 1974:235 att ge dem rätt att
överklaga sådana beslut om frisläppande av kemiska ämnen och livsmedelstillsatser.
Förslag till ändring av livsmedelslagen och lagen om hälsooch
miljöfarliga varor i angivet syfte bör enligt yrkande G i motionen föreläggas
riksdagen.

Utskottet vill erinra om att nu ifrågavarande spörsmål tidigare har varit
föremål för riksdagens behandling, senast förra året i samband med antagandet
av lagen om hälso- och miljöfarliga varor (prop. 1973:17, JoU
1973:19, rskr 1973:145). I utskottsbetänkandet erinrades i anslutning till
väckta motioner i ämnet att miljökontrollutredningen för sin del inte hade
uppställt någon regel om vem som hade rätt att anföra besvär mot beslut
enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Rätten att föra talan mot
dylikt beslut skulle därför enligt utredningens förslag komma att regleras
enligt bestämmelserna i förvaltningslagen. Enligt 11 § denna lag fick talan
mot sådant beslut av myndighet som kan överklagas genom besvär överklagas
av den som beslutet angick, om det gått honom emot. Talerätt tillkom
således i första hand endast sökande som fått avslag på sin ansökan om
den åtgärd varom är fråga. En ledamot i utredningen hade dock förordat
en utvidgad besvärsrätt för tillvaratagande av deras intressen som utsattes
eller riskerade att utsättas för hälso- och miljöfarliga varors skadeverkningar.
Även departementschefen hade funnit det från vissa synpunkter otillfreds -

1* Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 44

JoU 1974:44

4

ställande att klagomål genom besvär inte kunde föras från konsumenternas
sida inom området för hälso- och miljöfarliga varor. För att tillgodose dessa
intressen borde enligt departementschefens mening besvärsrätt ges åt de
fackliga huvudorganisationerna. Bestämmelse härom gavs i 19 § lagförslaget.
Det framlagda förslaget, som godkändes av riksdagen, överensstämde till
sin konstruktion med en av 1972 års riksdag beslutad lagändring på livsmedelslagstiftningens
område i syfte att ge konsumenterna ökat inflytande
i fråga om beslut enligt livsmedelslagen. Motionsyrkanden motsvarande
det nu föreliggande avstyrktes i enlighet härmed.

Enligt utskottets mening har sedan nyssnämnda riksdagsbeslut fattades
inga nya sådana omständigheter förebragts som skulle tala för ett ändrat
ståndpunktstagande från riksdagens sida på nu berörda punkt. Motionen
1974:235 bör därför även i förevarande del (yrkande G) lämnas utan bifall
av riksdagen.

1 motionen 1974:233 framlagt förslag om att riksdagen föreläggs en årlig
miljörapport som underlag för en allmän debatt om miljöpolitiken överensstämmer
med motionsyrkanden som riksdagen tidigare några gånger,
senast förra året, haft att pröva (JoU 1973:43). Vid riksdagsbehandlingen
har bl. a. anförts att naturvårdsverkets årsbok väl motsvarar önskemålen
om en lättillgänglig redovisning av problemen på miljövårdsområdet. Det
har dock framhållits att man givetvis kan ha olika meningar om hur utförlig
en information av angivet slag bör vara. Otvivelaktigt saknas i årsboken
en del uppgifter, exempelvis kvantitativa uppgifter om utsläpp, m. m. I
avvaktan på miljökontrollutredningens prövning av informationsfrågorna
har emellertid motionerna i frågan hittills inte ansetts böra föranleda någon
särskild riksdagens åtgärd.

I anslutning till nu behandlad motion vill utskottet erinra om att riksdagen
innevarande år på grundval av bl. a. miljökontrollutredningens förslag i ämnet
fattat beslut om riktlinjerna för utvecklingen av ett informationssystem
för miljövården (prop. 1974:46, JoU 1974:20, rskr 1974:218). I enlighet med
nyssnämnda riksdagsbeslut har en miljödatanämnd tillsatts med uppgift
att ansvara för utvecklingen av miljövårdens informationssystem. Vid behandlingen
av hithörande frågor har framhållits att en löpande statistikproduktion
på miljövårdsområdet är ett betydelsefullt hjälpmedel för att
man kontinuerligt skall kunna följa miljöförhållandena. Det är därför angeläget
att statistiken presenteras i form av officiell redovisning i likhet
med annan för samhället viktig statistik. Beslut har fattats om att en särskild
årlig publikation, kallad Miljöstatistisk årsbok, skall utges i serien Sveriges
Officiella Statistik. Även om publikationen inledningsvis kan antas få ett
tämligen begränsat innehåll, har förberedelser för densammas utgivande ansetts
böra påbörjas redan under innevarande budgetår. Det praktiska arbete
som hänger samman med utgivningen handhas av statistiska centralbyrån.
Mot bakgrund av vad nu anförts finnér utskottet inte skäl föreslå någon
särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:233.

JoU 1974:44

5

1 motionen 1974:511 framläggs yrkande om förbud mot tillverkning och
försäljning av öl och läskedrycker i engångsförpackningar av glas, plast och
metall inom läskedrycks- och bryggeribranschen.

Utskottet vill erinra om att ett motsvarande yrkande prövats av 1973
års riksdag i samband med behandlingen av förslaget till lag om hälsooch
miljöfarliga varor. Yrkandet lämnades utan åtgärd under hänvisning
till att det enligt lagförslaget skulle åvila Kungl. Maj:t eller myndighet som
Kungl. Maj:t bestämmer att handlägga hithörande frågor.

Ifrågavarande bestämmelser återfinns i 7 § lagen om hälso-och miljöfarliga
varor. Enligt nämnda lagrum kan Kungl. Majit eller myndighet som Kungl.
Majit bestämmer, om det är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt,
förbjuda hantering eller import av hälso- eller miljöfarlig
vara av visst slag. Enligt 6 § lagen om hälso- och miljöfarliga varor kan
vidare Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer, om det
är påkallat från hälso- eller miljöskyddssynpunkt, föreskriva att hälso- och
miljöfarlig vara av visst slag får hanteras eller importeras endast efter särskilt
tillstånd eller att för hantering eller import av sådan vara skall gälla annat
särskilt villkor.

Av skäl som redovisats i det föregående förordar utskottet att riksdagen
lämnar motionen 1974:511 utan åtgärd.

Även det i motionen 1974:832 framförda yrkandet om förbud mot industriellt
och kommersiellt bruk av vissa kemiska ämnen av cancerogen
natur faller inom ramen för vad som enligt 1973 års riksdagsbeslut åvilar
Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer att pröva. Utskottet,
som utgår från att den i motionen väckta frågan med hänsyn till
dess allvarliga natur uppmärksamt beaktas, får i överensstämmelse med
sitt tidigare ställningstagande föreslå att motionen i övrigt inte föranleder
någon riksdagens särskilda åtgärd. I anslutning till vad i motionen sägs
om delegering av beslutsrätten enligt 7 § lagen om hälso- och miljöfarliga
varor till berörda tillsynsmyndigheter vill utskottet erinra om att departementschefen
i sitt av riksdagen godkända uttalande i frågan anförde att
befogenheten att införa förbud vid en delegering i regel torde böra ligga
hos produktkontrollorganet, alltså den nuvarande produktkontrollnämnden.

Frågan om uttagande av avgifter i miljöskyddande syfte tas i olika former
upp i motionerna 1974:510, 1974:833 och 1974:1461. 1 den förstnämnda
motionen begärs sålunda att Kungl. Majit förelägger riksdagen ett förslag
till successivt införande av ett system med avgift på miljöskadlig engångsförpackning
för konsumtionsfärdig vara. Enligt den andra motionen,
1974:833, bör riksdagen hos Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag
angående miljövårdsavgift för sådana anläggningar för förbränning av svavelhaltig
olja, där icke tillfredsställande anordningar för avgasernas avsvavling
vidtagits. I motionen 1974:1461 slutligen begärs att utredningen om
kostnaderna för miljövården ges tilläggsdirektiv, avseende bl. a. att utredningen
skall framlägga förslag till avgiftssystem föra» minska användningen

JoU 1974:44

6

av ej reproducerbar materia i produktionen och för att stimulera till ökad
återanvändning m. m.

Utskottet vill i anledning av förevarande motioner nämna att den berörda
utredningen (Jo 1971:8)rörande kostnaderna för miljövården enligt utfärdade
direktiv har att - mot bakgrund av de mål som gäller för miljövårdspolitiken
- analysera efTekterna av olika avgiftssystem och de problem som är förenade
med sådana system. Såsom direktiven utformats faller samtliga i nu
berörda motioner väckta spörsmål inom ramen för vad utredningen har
att behandla. Utskottet, som i förevarande sammanhang även vill erinra
om att utredningen nyligen avlämnat en rapport rörande effekterna av den

avgift som genom beslut av 1973 års riksdag införts beträffande vissa

dryckesförpackningar (SOU 1974:44), finnér mot bakgrund av vad i det föregående
anförts inte anledning påfordra någon riksdagens åtgärd till följd
av motionerna 1974:510, 1974:833 och 1974:1461.

Utskottet hemställer således
att riksdagen

1. lämnar motionen 1974:233 utan åtgärd,

2a. lämnar motionen 1974:235, yrkande D, utan åtgärd,

2b. lämnar motionen 1974:235, yrkande E, utan åtgärd,

2c. lämnar motionen 1974:235, yrkande F, utan åtgärd,

2d. lämnar motionen 1974:235, yrkande G, utan åtgärd,

3. lämnar motionerna 1974:510, 1974:833 och 1974:1461 utan åtgärd,

4a. lämnar motionen 1974:511 utan åtgärd,

4b. lämnar motionen 1974:832 utan åtgärd.

Stockholm den 13 november 1974

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c)*. Hedström (s), Magnusson i Tanum
(s), Kronmark (m), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru
Anér (fp), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman
(vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s) och fru
Andersson i Trollhättan (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1974:44

7

Reservationer

1. angående avlämnande av en årlig miljörapport av fru Anér (fp) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”motionen 1974:233” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är miljövården en så viktig del av statens verksamhet
att den kräver särskild uppmärksamhet i riksdagen varje år i form
av en debatt kring en rapport om statens miljövårdande verksamhet, som
bör avlämnas före vårsessionens slut. Rapporten bör på liknande sätt som
t. ex. Statsföretag AB:s årsredovisning föreläggas riksdagen såsom regeringens
eget utlåtande - inte som en rapport från ett verk - och kunna göras
till föremål för motioner. Den skulle givetvis dessutom uppfylla ett för
massmedia och allmänhet värdefullt informationsbehov. Utskottet vill nämna
att den i år beslutade utgivningen av en Miljöstatistisk årsbok kan medverka
till att ge underlag till en rapport till riksdagen av nyss åsyftat slag.
Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionen 1974:233.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionen 1974:233 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående avlämnande
av en årlig miljörapport till riksdagen,

2. angående forsknings- och utvecklingsarbete rörande decentraliserad miljövänlig
teknik m. m. av fru Anér (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner (lika med utskottet) ingående belysning. Som

även anförs i motionen gäller det att se efter, om de rent tekniska förutsättningarna
både för produktion och för distribution verkligen gör storskaliga
anläggningar ofrånkomliga. I många fall torde de inte göra det. Det
finns andra former av teknik som passar för små anläggningar och blir
ekonomiskt riktiga där, samtidigt som de trycker mindre hårt på både miljö
och människor. Att utforma den sortens teknik är en väsentlig uppgift på
lång sikt. Statens stöd till industrin bör inte minst inriktas på sådana innovationer.
Riksdagen bör som sägs i motionen hos Kungl. Maj:t begära
att forsknings- och utvecklingsarbete rörande småskalig teknik läggs ut på
lämpliga organ, t. ex. universitetsinstitutioner, Ingenjörsvetenskapsakademien
eller styrelsen för teknisk utveckling.

dels utskottets hemställan under 2a bort ha följande lydelse

2a. i anledning av motionen 1974:235, yrkande D, som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om forsknings -

JoU 1974:44

8

och utvecklingsarbete rörande decentraliserad miljövänlig teknik,

3. angående studier i syfte att öka allmänhetens möjligheter till medverkan
i beslut rörande miljöfrågor, m. m., av fru Anér (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

1 motionen (lika med utskottet) vid mening. Utskottet anser

i yrkande F berörda fråga om ökade möjligheter för allmänheten att deltaga
i och få sin mening hörd när det gäller miljöärenden vara av en art väl
lämpad att utredas av ett institut för framtidsforskning. Då ett sådant ännu
inte existerar i landet, får det ankomma på Kungl. Majit att finna andra
lämpliga, fristående organ för forskning, som kan bearbeta frågorna om hur
medborgarnas inflytande på miljön bäst skall kunna kanaliseras och uttryckas.

dels utskottets hemställan under 2c bort ha följande lydelse:

2c. i anledning av motionen 1974:235, yrkande F, som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört angående studier
i syfte att öka allmänhetens möjligheter till medverkan
i beslut rörande miljöfrågor m. m.,

4. angående rätten att anföra besvär mot beslut enligt livsmedelslagen och
lagen om hälso- och miljöfarliga varor av fru Anér (fp) och herr Takman
(vpk) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 4 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är nuvarande rättsregler i förevarande avseenden
inte så utformade att de i tillfredsställande grad tillgodoser konsumenternas
intressen i dessa viktiga frågor. De beslut som fattas av livsmedelsverket
resp. produktkontrollmyndigheterna är av stor betydelse för alla människor.
Det bör därför införas en generell rätt för konsumenterna att komma med
initiativ och att anföra besvär mot fattade beslut. Av praktiska skäl är det
dock nödvändigt att göra en viss avgränsning. Med hänsyn till att det här
gäller frågor om användande av ämnen som kan vara hälso- och miljöfarliga
bör en generöst bestämd krets av organisationer ges besvärsrätt. Det kan
också vara motiverat att ge konsumentverket samma rätt. Kungl. Maj:t
bör överväga frågan och med beaktande av nu anförda synpunkter föreslå
riksdagen en sådan utvidgad besvärsrätt för konsumenterna som här skisserats.

dels utskottets hemställan under 2d bort ha följande lydelse:

2d. i anledning av motionen 1974:235, yrkande G, som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört om utvidgad

JoU 1974:44

9

besvärsrätt enligt livsmedelslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga
varor,

5. angående förbud mot tillverkning och försäljning av vissa varor av herr
Takman (vpk) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

Engångsförpackningar av glas, plast och metall för öl och läskedrycker
utgör en dominerande del av nedskräpningsprocessen. De är ett framträdande
inslag i dagens Sverige. De innebär risker för djur och människor
som trampar på sönderslagna flaskor eller skadas av trasiga plåtburkar och
ökande kostnader för kommuner som har ambitioner att hålla rent i naturen
och på gator och vägar. Konsumenterna får dessutom dyrt betala engångsförpackningarna.
I de kraftigt ökade priserna på öl och läskedrycker är emballaget
en starkt fördyrande faktor. Att den ökande användningen av engångsförpackningar
för öl och läskedrycker dessutom är ett enormt slöseri
med material och energi är ställt utom allt tvivel. Utskottet finnér det därför
väl motiverat att begära förslag om förbud mot tillverkning och försäljning
av engångsförpackningar inom öl- och läskedrycksbranschen.

dels utskottets hemställan under 4a bort ha följande lydelse:

4a. i anledning av motionen 1974:511 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående förbud mot tillverkning
och försäljning av vissa varor,

Tillbaka till dokumentetTill toppen