Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående statsbidrag till vissa samfälligheter (Betänkande 1974:JoU37 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 37 år 1974

JoU 1974:37

Nr 37

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående
statsbidrag till vissa samfälligheter.

Motionen

I motionen 1974:1109 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär förslag om sådan ändring av gällande
statsbidragsbestämmelser att särskilt tilläggsstatsbidrag kan utgå som kompensation
för kostnadsfördyring på grund av mervärdeskatt till samfällighet
för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål.

Utskottet

I gällande rätt finns åtskilliga bestämmelser om samverkan mellan fastigheter.
1 vissa fall är samverkan frivillig medan den i andra fall kan
åstadkommas tvångsvis. Samverkan leder ofta till att två eller flera fastigheter
bildar en samfällighet. Som exempel härpå kan nämnas vattenregleringsföretag
enligt 3 kap. vattenlagen (1918:523), diknings-, vattenavledningsellerinvallningsföretagenligt
7 kap. vattenlagen, vägsamfällighet enligt lagen
(1939:608)om enskilda vägar, samfällighet enligt lagen (1933:269)om ägofred
för bl. a. hållande av stängsel och samfällighet enligt lagen (1966:700) om
vissa gemensamhetsanläggningar.

I allmänhet krävs av delägare i samfällighet att han bidrar till samfällighetens
kostnader i förhållande till den nytta han har av det företag som
är samfällighetens ändamål. Samfällighet kan vara självständig juridisk person
men behöver inte alltid vara det. Så t. ex. kan samfällighet enligt lagen
om vissa gemensamhetsanläggningar organiseras som juridisk person om
någon delägare begär det men kan annars behållas i enklare form med gemensam
förvaltning av delägarna.

En samfällighet av nu nämnt slag utgör Kvismaredalens vattenavledningsföretag
av år 1967. Dess ställning i mervärdeskattehänseende har behandlats
i ärende om förhandsbesked som prövats av RR (RÅ 1970:Fi 1465).
Därvid fann RR att ett genomförande av den uppgift, för vilken tvångssamfälligheten
tillkommit, icke kunde anses innebära att företaget därigenom
i yrkesmässig verksamhet omsatte vara, byggnad eller tjänst. Företaget
ansågs därför ej skattskyldig! enligt förordningen (1968:430) om mervärdeskatt
(MF).

Samfällighet som bildas för att utföra viss uppgift som är av gemensamt
intresse för flera fastigheter är sålunda enligt RR:s dom angående Kvisma -

1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 37

JoU 1974:37

redalens vattenavledningsföretag inte skattskyldig för genomförandet av
uppgiften. Detta förhållande har tidigare, enligt de bestämmelser som gällt
fram till ingången av innevarande år, medfört att en kumulativ skatteeffekt
uppstått när delägare i samfälligheten varit skattskyldig enligt MF. Syftet
med bestämmelserna om samfälligheteräratt skapa möjlighet till samverkan
mellan fastigheter även tvångsvis. Det ansågs bl. a. därför mindre lämpligt
att mervärdeskatten orsakade en kostnad som skulle ha undvikits om samfällighetens
uppgift utförts av de enskilda delägarna själva. Den angivna
effekten uppkom endast när samfälligheten var en självständig juridisk person.
Om så inte var fallet kunde den ingående mervärdeskatten enligt allmänna
regler dras av som ingående skatt hos delägarna.

För att undanröja förenämnda nackdelar fattade 1973 års riksdag (prop.
1973:163, SkU 1973:62, rskr 1973:350) beslut om sådan ändring av 17 s
MF, att skattskyldig som är delägare i samfällighet, vilken är juridisk person
och ej skattskyldig för sin verksamhet, ges möjlighet att dra av så stor
del av samfällighetens ingående mervärdeskatt som svarar mot hans kostnadsansvar
till samfälligheten. Metoden överensstämmer i princip med vad
som gäller för fastighetsförvaltande koncernföretag. Rätten till avdrag för
den sålunda överförda skatten blir därmed beroende på den enskilde delägarens
ställning i mervärdeskattehänseende. Är han ej skattskyldig blir hans
kostnad för samfälligheten oförändrad. För skattskyldig delägare minskar
kostnaden med beloppet av den avdragsgilla ingående mervärdeskatten. Den
nya bestämmelsen har trätt i kraft den 1 januari 1974.

I motionen 1974:1109 påpekas att samfälligheter av olika slag - exempelvis
vattenreglerings-, diknings-, vattenavlednings- och invallningsföretag samt
vägsamfälligheter - ofta erhåller statsbidrag till investerings- och underhållskostnaderna.
Investeringskostnaderna och därmed statsbidragen uppgår
enligt motionärerna inte sällan till betydande belopp. Motionärerna framhåller
att den från och med i år beslutade ändringen av MF bl. a. innebär
att värdet av erhållet statsbidrag blir olika före och efter årsskiftet 1973/74,
då den i kostnaderna för samfällighets investeringar eller i andra kostnader
ingående mervärdeskatten till skillnad mot tidigare från och med i år inte
kommer att innebära någon belastning på samfälligheten eller dess delägare
i den mån de sistnämnda själva är skattskyldiga till mervärdeskatt. Enligt
motionärerna framstår det som rimligt att samfälligheter av berört slag
genom tilläggsstatsbidrag kompenseras för merkostnader, som beror på mervärdeskatt,
så att kostnadssituationen blir densamma oavsett när investeringen
gjorts. Motionen utmynnar i en hemställan till Kungl. Maj:t om
förslag till ändring av gällande statsbidragsbestämmelser i angiven riktning.

Utskottet vill för sin del framhålla värdet av den reform beträffande vissa
samfälligheters skattskyldighet till mervärdeskatt som genomfördes av förra
årets riksdag. Som förut anförts, måste det anses ha varit mindre lämpligt
att mervärdeskatten orsakat en kostnad som skulle ha undvikits om samfällighetens
uppgift utförts av de enskilda delägarna själva. Självfallet innebär

JoU 1974:37

1973 års riksdagsbeslut bl. a. att skattebelastningen för samfälligheter av
berört slag och deras delägare blir olika beroende på om en investering
gjorts före eller efter det den nya beskattningsregeln trätt i kraft. Utskottet
häri och för sig förståelse förde synpunkter som ligger bakom den i motionen
aktualiserade frågeställningen. Att gränsproblem av angiven art uppstår torde
dock inte kunna undvikas vid en successivt pågående reformverksamhet.
Ett bifall till förevarande motion skulle i realiteten innebära att föregående
års riksdagsbeslut rörande mervärdeskatten i nu förevarande avseende i efterhand
skulle ges en retroaktiv verkan. Bortsett från det principiellt tveksamma
och ovanliga i ett dylikt förfarande torde det bl. a. få anses av praktiska
skäl omöjligt att på föreslaget sätt ändra innebörden i det fattade riksdagsbeslutet.
Konsekvenserna av ett sådant beslut torde också få bedömas vara
från såväl samhällsekonomiska som privatekonomiska synpunkter svåröverskådliga.

Med hänsyn till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionen 1974:1109 utan åtgärd.

Stockholm den 16 oktober 1974

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande.henar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum
(s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herr
Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund(s), Wachtmeister
i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c). Takman (vpk),
Strömberg i Vretstorp (s) och Leuchovius (m).

GOTAB 74 8054 S Stockholm 1974